EXAMENSARBETE
Beskrivning av vad hälsa betyder för högstadieelever
En empirisk studie
Linda Björnfot Marina Selberg
2015
Specialistsjuksköterskeexamen Distriktssköterska
Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap
Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap Avdelningen för omvårdnad
Beskrivning av vad hälsa betyder för högstadieelever - En empirisk studie
Description of what health means for secondary school students
- An empiric study
Linda Björnfot Marina Selberg
Kurs: O7036H, Examensarbete 15 hp Lp4-lp1 2015-2016
Specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot distriktsvård 75 hp Handledare: Malin Olsson
2
Beskrivning av vad hälsa betyder för högstadieelever -En empirisk studie
Description of what health means for secondary school students - An empiric study
Linda Björnfot Marina Selberg
Luleå Tekniska Universitetet Institutionen för hälsovetenskap
Avdelningen för omvårdnad
Abstrakt
Tonårstiden är en kritisk period i en människas liv då den utgör en identitetsformande övergång mellan barndom och vuxenliv, som även innebär en utmaning för hälso- och
sjukvården. Effektiv hälsopromotion för tonåringar, både inom primärvård och skolhälsovård, är beroende av att tonåringens egna behov och intressen är utgångspunkt.
Syftet med studien var att beskriva vad hälsa betyder för högstadieelever. Nio elever i årskurs åtta, fyra flickor och fem pojkar deltog i två olika semistrukturerade fokusgruppsintervjuer.
Resultatet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier:
Det personliga välmåendets betydelse för hälsan, Skolarbetets och skolmiljöns betydelse för hälsan, Den fysiska aktivitetens betydelse för hälsan samt Kompisars betydelse för hälsan.
Pojkar upplevde att tristess hade negativ inverkan på hälsan. Flickor beskrev att de
kroppsideal som förmedlas via media påverkade dem att förknippa hälsa med utseende och vikt. Skolan spelade stor roll för främst flickors upplevda hälsa, då stress relaterat till
skolarbete skapade trötthet och irritation. Brist på utomhusaktiviteter och mycket användning av surfplattor under rasterna upplevdes ha negativ inverkan på hälsan. Fysisk aktivitet ansågs viktigt för välbefinnandet men flickor ansåg att det också kunde orsaka stress då det tog tid från skolarbetet. Kompisar framställdes som en nödvändighet för god hälsa och umgänge med kompisar beskrevs som största glädjeämnet. Högstadieelevers hälsa är till stor del kopplad till skolmiljön och skolarbetet och skolan är även en viktig mötesplats för att skapa
kompisrelationer. Förståelse för elevers egna åsikter kring nödvändigheter för god hälsa är betydelsefullt i arbetet att utveckla hälsofrämjande förutsättningar i skolmiljön och i
idrottssammanhang. Kunskapen är även viktigt för ett individanpassat bemötande inom hälso- och sjukvård samt elevhälsan.
Nyckelord: Tonåringar, högstadieelever, hälsa, kompisar, skola, fysisk aktivitet, fokusgrupp, kvalitativ innehållsanalys.
Keywords: Adolescents, secondary school students, health, friends, school, physical activity, focus group, qualitative content analysis.
3 Innehållsförteckning
Bakgrund……….………...4
Rational……….6
Syfte………....7
Metod………..7
Deltagare och procedur………...7
Datainsamling……….…..8
Dataanalys………..…...9
Etiska överväganden……….……..9
Resultat……….……….……..9
Det personliga välmåendets betydelse för hälsan…....………..….10
Skolarbetets och skolmiljöns betydelse för hälsan……….…....11
Den fysiska aktivitetens betydelse för hälsan………..……...13
Kompisars betydelse för hälsan……….….14
Resultatdiskussion………...15
Metoddiskussion………....…...17
Konklusion………..….…….18
Referenser………..……….……..20
Bilaga 1………...24
Bilaga 2……….25
Bilaga 3……….27
4 Bakgrund
Världshälsoorganisationen (WHO) definierar hälsa som ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte enbart frånvaro av sjukdom. Enligt WHO är hälsa en mänsklig rättighet och har utvecklats till att betraktas som en resurs i vardagslivet. Hälsa omfattar även sociala, ekonomiska, kulturella och miljörelaterade dimensioner och har stor inverkan på livskvaliteten (WHO, 1948). Enligt Antonovsky (2005) är individens känsla av sammanhang (KASAM) en grundläggande förutsättning för upplevelsen av hälsa. KASAM innefattar begreppen begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. En förutsättning för god hälsa anger Bircher (2005) är att ha kontroll över sin egen livssituation. Hälsa betraktas inte som ett mål, utan som en dynamisk process vilken är karaktäriserad av fysisk, psykisk och social potential som tillfredsställer kravet på livet i förhållande till ålder, kultur och personligt ansvar. Varje persons möjlighet att leva upp till de krav som finns, både utifrån egna och omgivningens förväntningar, är avgörande för upplevelsen av hälsa. Om potentialen är otillräcklig för att tillfredsställa dessa krav är tillståndet lika med sjukdom och ohälsa. Den beskrivna potentialen är indelad i biologisk given potential och personligt förvärvad potential och deras proportioner förändras under livet. Detta innebär att varje människas individuella definition av hälsa förändras över tid.
Tonårstiden är en fas som karaktäriseras av fysisk förändring men också av stor mental utveckling (Carter, McGee, Taylor & Williams, 2007; Moksnes & Haugan, 2015).
Tonåringar tenderar att definiera hälsa med fokus på fysisk, mental, social och känslomässig hälsa. Definitionen blir med åldern mer inkluderande och abstrakt och frånvaro av sjukdom får en mindre central roll. Under tonårstiden utvecklas den egna identiteten och tonårstiden anses vara en kritisk och osäker tid mellan barndom och vuxenliv. Den kognitiva och känslomässiga utvecklingen är omfattande då tonåringar omformar förhållandet till vänner, familj och samhället (Pender, Murdaugh & Parsons, 2011). Den sociala utvecklingen sker inte lika snabbt som den biologiska, vilket gör tonåringar känsliga för stress och grupptryck. En konsekvens av det är att tonåringar löper hög risk att anta hälsoskadliga beteenden såsom rökning, alkohol, droger, tidig sexuell debut, riskfyllda dieter samt fysiskt våld (Carter et al., 2007; Moksnes & Haugan, 2015). Den sociala miljön har stor inverkan på utvecklingen av hälsoskadligt eller hälsofrämjande beteende, där god kontakt med familj, vänner och skola identifierats som starka hälsofrämjande resurser (Carter et al., 2007). Tonåringars
livstillfredställelse och eventuellt problembeteende hör ofta samman med deras upplevelse av föräldrastöd (Carter et al., 2007; Suldo & Huebner, 2004b). Även bostadsområdets sociala
5 kapital är av vikt då ett bostadsområde med kredibilitet, trygghet och känslan av tillhörighet ger positiv effekt på hälsan (Eriksson, Hochwälder, Carlsund & Sellström, 2012). De högstadieelever som har en god relation till skolan och ett gott socialt umgänge är i regel också dem som sedan under gymnasiet behåller en god mental hälsa och goda skolresultat.
Tonåringars välmående är således av betydelse även för den framtida folkhälsan (Bond et al., 2007).
I Sverige växer förhållandevis många barn upp med separerade eller ensamstående föräldrar, vilket anses vara en riskfaktor för hälsan. Svenska barn har framför allt fördelaktiga
uppväxtvillkor då nästan samtliga växer upp i familjer som har råd att äta sig mätta och de har god tillgång till sjukvård. Detta bidrar till att svenska barns och tonåringars fysiska hälsa rankas som bäst bland världens höginkomstländer. Dock ökar förekomsten av övervikt och fysisk inaktivitet. Övervikten tenderar att kvarstå upp i vuxen ålder vilket utgör en riskfaktor för den framtida folkhälsan (Socialstyrelsen, 2013). Kraftigt överviktiga tonåringar visar ofta på sämre skolresultat, svaga sociala färdigheter och dåliga kostvanor samt en ökad förekomst av depression, stress och ångest (Melnyk et al., 2013). Studier visar en ökad förekomst av psykisk ohälsa hos tonåringar (Jerdén, Burell, Stenlund, Weinehall & Bergström, 2011;
Socialstyrelsen, 2013). Psykiska besvär försvårar elevernas vardagsliv men kan också få långvariga konsekvenser som påverkar den personliga och sociala utvecklingen. God livstillfredsställelse hos unga skyddar mot negativ stress och utveckling av psykisk ohälsa senare i livet (Suldo & Huebner, 2004a). Det är även av stor vikt att bemöta befintliga
psykiska problem tidigt för att de inte ska följa med tonåringen upp i vuxen ålder (Membride, McFadyen & Atkinson, 2015; Socialstyrelsen, 2013).). Likaså andra levnadsvanor som är av betydelse för hälsan grundläggs ofta redan i unga år och har därför betydelse för den framtida folkhälsoutvecklingen (Socialstyrelsen, 2013). Tonåringars mognadsutveckling innebär en förändring i hälso- och sjukvårdssammanhang då tonåringen börjar ta eget ansvar för sin hälsa och sina levnadsvanor, utan att föräldrarna alltid medverkar. Detta beskrivs som en speciell utmaning för hälso- och sjukvården. Det är viktigt att förstå att hälsofrämjande insatser för vuxna inte alltid går att applicera på tonåringar (Srof & Velsor-Friedrich, 2006). Tidigare studier visar att en förutsättning för effektiv hälsopromotion för ungdomar är att utgå ifrån individuella behov och intressen (Reuterswärd & Lagerström, 2010).
I en studie av Clausson, Petersson och Berg (2003) intervjuades skolsköterskor som upplevde att eleverna var fysiskt friska, men de noterade en ökad förekomst av psykosomatiska besvär
6 såsom huvudvärk och ont i magen. Psykosomatiska besvär beskrevs vara den vanligaste orsaken att besöka skolsköterskan och ansågs vara starkt kopplade till elevens situation i skolan och i familjen. Eftersom elever tillbringar mycket tid i lärande miljöer är skolan en enastående möjlighet där unga kan erbjudas färdigheter för att förbättra hälsosamma beteenden, mental hälsa, social förmåga och skolprestation (Melnyk et al.,
2013). Skolsköterskans placering nära eleverna är idealisk för att kunna identifiera
hälsoproblem och initiera lämpliga omvårdnadsåtgärder (Membride et al., 2015; Reuterswärd
& Lagerström, 2010).
Rational
Utifrån genomgång av tidigare forskning har vi sett att det finns begränsad kunskap om vad hälsa betyder för högstadieelever, vilket vi menar skulle vara ett värdefullt komplement till den befintliga kunskapen om tonåringars hälsa. Under vår distriktssköterskeutbildning intervjuade vi skolsköterskor som beskrev en ökad psykisk ohälsa hos eleverna. Denna tendens tillsammans med mediernas rapportering om ökad psykisk ohälsa skapade oro kring dagens unga och en önskan om mer kunskaper gällande hur vi i vår blivande profession som distriktssköterskor, inte minst med en eventuell yrkesroll som skolsköterskor, ska kunna stödja dem. I studien av Membride et al. (2015) betonas vikten av att skolsköterskor är tillräckligt kunniga och tillmötesgående för att eleverna ska våga berätta ifall de inte mår bra.
Enligt Pender et al. (2011) ligger fokus i studier om hälsa ofta på faktorer som har negativ inverkan på hälsa och leder till sjukdom, istället för att belysa faktorer som främjar hälsa. Att uppmärksamma styrka, motståndskraft, resurser, potential och förmåga benämns som ett positivt synsätt på hälsa. I denna intervjustudie vill vi undvika den problemfokuserade patogena utgångspunkten för omvårdnadsforskning genom att sätta fokus på det friska, det salutogena och hälsofrämjande. Vi vill med denna studie undersöka vad högstadieelever upplever som betydelsefullt i sin vardag och vad som gynnar deras välmående. Detta för att få mer kunskap och förståelse då vi i vår yrkesroll möter dessa unga. Denna bakgrund och önskan ledde oss fram till syftet med denna studie.
Syfte
Syftet med studien var att beskriva vad hälsa betyder för högstadieelever.
7 Metod
Då studiens syfte var att beskriva vad hälsa betyder för högstadieelever användes en kvalitativ forskningsdesign. Enligt Polit och Beck (2012) är kvalitativ forskningsdesign fokuserad på förståelse av mänskliga erfarenheter och hur de är upplevda i dess naturliga miljö. Det kvalitativa materialet utgörs av subjektiva berättelser och möjliggör för en djupare förståelse för människors erfarenheter och uppfattningar
Deltagare och urval
Deltagarna utgjordes av elever i årskurs åtta. Detta eftersom elever i årskurs sju deltog i hälsosamtal via elevhälsan och elever i årskurs nio hade en väldigt hektiskt period inför övergången till gymnasiet. Eleverna studerade vid samma högstadieskola och rekryterades från två olika klasser i årskurs åtta. Det fanns inte några övriga kriterier för att delta i studien.
Något maximalt antal för deltagare fanns inte utan samtliga intresserade hade möjlighet att delta. Totalt deltog nio elever i studien varav fyra flickor och fem pojkar.
Procedur
Rektorn på en av Luleås högstadieskolor kontaktades med en skriftlig information om studien inklusive svarsblankett (bilaga 1) för skriftligt godkännande att studien utfördes vid den aktuella skolan. Efter godkännande hjälpte rektorn oss att komma i kontakt med
klassföreståndare i två olika klasser. I helklass informerade vi eleverna om studien, syftet och tillvägagångssättet, att deltagandet var frivilligt samt att uppgifter som skulle kunna härleda till deltagarnas identiteter inte skulle komma att finnas med i studien. Till eleverna delade vi ut informationsbrev inklusive svarsblankett (bilaga 2) för godkännande av förälder till att eleven deltog i studien, i enlighet med forskningsetiska principer (jmf. Polit & Beck, 2012).
De elever som var intresserade av att delta i studien tog med sig informationsbrevet hem till förälder och lämnade sedan påskriven svarsblankett till respektive klassföreståndare. Dessa samlade vi in i samband med att datainsamlingen påbörjades och antalet påskrivna
svarblanketter blev avgörande för studiens deltagarantal.
Datainsamling
För att samla in data användes fokusgruppsintervjuer. Enligt Wibeck (2010) innebär fokusgruppsintervjuer att en grupp människor diskuterar ett ämne som är bestämt av forskaren. Målet är att deltagarna ska tala fritt utifrån ämnet. Metoden kan användas bland annat för att studera människors åsikter, attityder, tankar eller uppfattningar. I
8 fokusgruppsintervjuer kan deltagarna ställa frågor till varandra och ta hjälp av varandra för att utveckla sina tankegångar. Fokusgruppsintervjuer kan ge ett djup och ett sammanhang som forskaren behöver för att fördjupa sin förståelse av vad som finns bakom människors tankar och erfarenheter.
Två fokusgruppsintervjuer genomfördes samtidigt under skoltid i skolan där eleverna kände sig trygga, men i en avskild miljö. De rum som användes var möblerade med ett runt bord.
Det gjorde att deltagarna satt mitt emot varandra med ett passande samtalsavstånd (jmf.
Wibeck, 2010). Vi författare agerade moderator i varsin grupp. Två olika rum användes eftersom flickorna och pojkarna separerades i olika grupper. Uppdelningen mellan flickor och pojkar gjordes för att deltagarna inte skulle känna sig obekväma eller hämmade av könsroller, i händelse av att fokusgruppsintervjuerna skulle leda in på något ämne som kunde upplevas som känsligt. Vi började med att fika och småprata för att eleverna skulle känna sig
avslappnade. Vi berättade för eleverna att de inte behövde avslöja mer än de ville samt att det inte fanns några korrekta eller felaktiga åsikter. Vid insamlingen av data tog vi hjälp av en semistrukturerad intervjuguide (bilaga 3) som författarna komponerat med relevanta frågor.
Detta för att skapa en viss struktur i diskussionerna. En inledande öppningsfråga öppnade upp resonemanget och diskussion mellan eleverna, sedan anpassades frågorna efter vad eleverna berättade. Vi eftersträvade att hålla oss utanför diskussionerna genom att bara vid behov styra tillbaka samtalet till ämnet, ställa följdfrågor som utvecklade svaren samt ibland rikta frågor så att alla gavs möjlighet att vara delaktiga i diskussionerna (Jmf. Polit & Beck, 2012).
Avslutningsvis gavs deltagarna möjlighet att tillägga om de hade åsikter de inte kommit på tidigare eller som de ansåg viktigt att åter betona. Fokusgruppsintervjuerna spelades in digitalt och varade i 35 minuter respektive 41 minuter.
Dataanalys
Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004). Metoden gör det möjligt att analysera intervjuer på ett systematiskt sätt. Det inspelade materialet transkriberades ordagrant och lästes sedan igenom flertalet gånger för att skapa förståelse för innehållet. Vidare analyserades materialet i sin helhet genom att meningsenheter som svarade mot syftet identifierades. Meningsenheterna plockades ut och kondenserades.
Granheim och Lundman (2004) beskriver att kondensering innebär att enheterna kortas ner samtidigt som kärnan bevaras. De kondenserade meningsenheterna som hade liknande
innehåll delades in i olika kategorier. Kategoriseringen utfördes i flertalet steg och innebar att
9 det innehåll som vi bedömde höra samman utvecklades till bredare kategorier tills att fyra kategorier återstod och ytterligare sammanslagningar inte ansågs rimliga.
Etiska överväganden
Informerat samtycke inhämtades genom att deltagarna informerades om undersökningens generella syfte, upplägg i stort samt fördelar och eventuella risker med att delta. De
underrättades om att de när som helst kunde avbryta och lämna studien utan att känna tvång att delta eller motivera sitt beslut att avbryta deltagandet. Eleverna informerades också om att privata data som identifierar deltagarna inte skulle komma att redovisas i någon form i enlighet med rekommendationer av Kvale och Brinkmann (2009). Deltagarna uppmanades också att inte lämna ut känsliga uppgifter om varandra (jmf. Morgan, 1998). Examensarbetet granskades och godkändes av den etiska gruppen vid institutionen för hälsovetenskap, Luleå tekniska universitet. Endast studiens författare har haft tillgång till ljudinspelningarna från fokusgruppsintervjuerna och materialet raderades efter att resultatet hade dokumenterats.
Resultat
Analysen resulterade i fyra kategorier (tabell 1). Kategorierna presenteras i brödtext exemplifierade med citat.
Tabell 1. Översikt av kategorier (n = 4) Kategorier
Det personliga välmåendets betydelse för hälsan Skolarbetets och skolmiljöns betydelse för hälsan Den fysiska aktivitetens betydelse för hälsan Kompisars betydelse för hälsan
Det personliga välmåendets betydelse för hälsan
Elever definierade hälsa som ett begrepp för hur en människa mår. För att uppleva god hälsa ansågs det viktigt att kroppen mådde bra och inte var sjuk. Utöver det fysiska tillståndet beskrevs även en psykiskt god hälsa som avgörande för ens välmående, att en människa både har en fysisk och en mental hälsa. Nedstämdhet påverkade kroppen att kännas tung och orkeslös, likväl som en trött kropp kunde göra att motivationen att göra saker försvann. De ansåg att hälsan påverkades av flera olika faktorer som alla hängde ihop, såsom sjukdom, levnadsvanor, fritid och trivsel.
10
“Men hälsa innefattar ju väldigt mycket. Det innefattar vad man äter och vad man gör på fritiden...Väldigt mycket. Hälsan är egentligen hur kroppen mår och det påverkas ju av
allting.”
Att ha ett roligt fritidsintresse och att vistas utomhus nämndes som betydelsefullt för välmåendet. Elever beskrev uppskattning för platser med vacker utsikt. Att vistas i vacker natur hade lugnande inverkan och ökade välmåendet. De beskrev att de uppskattade fritid där de spontant kunde göra det som de ville göra, såsom att exempelvis strosa i staden eller åka och bada. Det framställdes som betydelsefullt att kunna stå emot grupptryck och istället göra sådant som kändes roligt för en själv. Elever kände ett behov av att vara i fred och ta det lugnt, medan andra elever försökte undvika oplanerad tid då detta upplevdes som tråkigt. Att ha tråkigt upplevdes ha negativ inverkan på välmåendet.
“Jag känner typ mig inte lika bra om jag har tråkigt, försöker alltid ha någonting att göra.”
En god kosthållning med regelbundna och nyttiga måltider ansågs vara viktigt för hälsan.
Artiklar om dieter som kontinuerligt florerar i media kunde flickor uppleva som besvärande och påträngande. Stress och otillräcklig sömn angavs som faktorer som försämrade hälsan eftersom det orsakade irritation och trötthet. Elever upplevde att de hade behövt sova mer än vad de brukade göra, men att tidsbrist hindrade dem. Vidare nämnde pojkar datorspel som en aktivitet som gynnade välmåendet eftersom det var roligt och avkopplande. Elever ansåg även att datorer, surfplattor och telefoner upptog väldigt mycket av deras tid och därför även
utgjorde ett hinder för att utföra övriga aktiviteter och rutiner som de ansåg som viktiga för välmåendet, såsom sömn och socialt umgänge.
Flickor kände sig påverkade av de kvinnliga kroppsideal som förmedlas via media. De upplevde att de utsattes för mycket påverkan från media, vilket gjorde att de förknippade hälsa med utseende och vikt. Flickor associerade att vara hälsosam med att vara smal.
Samtidigt uppfattade de att bilder på tidningsomslag inte gav en realistisk bild av verkligheten eftersom bilderna i regel var redigerade. De ansåg heller inte att kroppsidealen var
hälsosamma då de gav en bild att flickor borde vara väldigt smala och pojkar borde vara vältränade.
11
“Men jag kan tänka mig med hur allt ser ut nu för tiden att hälsa för många är som hur man ser ut. Hur kroppen ser ut, om man är smal, om man är fet och så vidare. Eftersom ja, man
utsätts ju för mycket sånt. Jag menar man ska se ut på ett visst sätt och så vidare.”
Skolarbetets och skolmiljöns betydelse för hälsan
Flickor beskrev att skolan spelar en stor roll för deras hälsa eftersom de spenderade en stor del av sin vardag i skolan. Även arbetsbelastningen i skolan avspeglade sig på deras hälsa. De menade att en stor mängd läxor gjorde dem stressade, trötta och irriterade, samt att en stor mängd skolarbete påverkade om de orkade eller hann träna sina respektive sporter. Flickor beskrev även att skolan påverkade sömnen eftersom att de ofta sköt på sovtiden och inte hann sova om de hade mycket läxor. Det hände också att de steg upp väldigt tidigt på morgonen för att hinna göra läxor innan skoldagen började. Många prioriterade läxorna före sömnen. De upplevde även skolan påverkade kosten då mycket läxor gjorde att de ruckade på rutinerna med snabba och onyttiga måltider på oregelbundna tider som följd. Både flickor och pojkar ansåg att lägre krav och press från skolan skulle öka deras välmående.
“Det är mycket skolan som speglar sig på ens hälsa eftersom den påverkar en så stort och den påverkar en länge och massor. Egentligen påverkar den både din sömn och hur du äter
och hur du mår, för om du har mycket läxor ruckar du på tiderna.”
På rasterna beskrev elever att de idag inte gjorde så mycket för att må bra. De trodde att välmående skulle öka om de umgicks mer tillsammans på rasterna. De tyckte att det var roligt att vara utomhus och att de därför borde göra mer utomhusaktiviteter på rasterna. Att vara utomhus och aktiv på rasterna beskrevs som bättre för välmåendet än att sitta inne. Samtidigt beskrev elever att rastaktiviteterna oftast var att sitta inomhus och de använde sig av sina surfplattor till spel eller sociala medier. Det beskrevs som en dålig vana att använda sig av sina surfplattor även på rasterna istället för att gå ut, att de var beroende av dem och att det var lätt att välja surfplattan på rasterna. Detta ledde till att de satt två och två eller ensamma på rasterna med sina surfplattor och inte kommunicerade med de andra eleverna.
“Det är mest för att eftersom nu har vi paddor och då är det lättare att bara sätta sig ner efter lektionen och börja spela istället för att börja klä på sig och gå ut och leta upp en boll
och få alla ihop i en grupp.”
12 Elever upplevde att om någon sa nej till att gå ut ville ofta ingen annan gå ut heller, men om någon gick ut följde ofta de andra med eftersom ingen ville vara inne själv. Pojkar önskade att surfplattor inte fick användas på rasterna och önskade att lärarna skulle motivera eleverna att gå ut. Det beskrevs som viktigt att inte tvinga, eftersom de menade att tvång bara skulle leda till att de försökte ta sig in. Elever beskrev dock att det inte fanns plats för dem ute på skolgården och de tyckte att det borde finnas mer plats för dem för fysiska aktiviteter
utomhus, såsom exempelvis fotboll. Flickor var betänksamma kring om satsningar på skolans utemiljö skulle leda till att högstadieeleverna faktiskt vistades mer utomhus.
“Just eftersom vi också har kommit in i vanan att inte gå ut eftersom det inte finns något att göra.”
“Alltså jag går hellre ut men fotbollsplanen är ju typ alltid full och så får man inte vara med heller”
Elever tyckte även att promenader inte var att underskatta, att de kunde må bra av att promenera tillsammans och prata och nämnde detta som en möjlig aktivitet för att öka välmåendet. Att promenera nämndes som en fysisk aktivitet som inte innebar tävling eller prestationskrav som elever upplevde att de sporter som ibland utövades på rasterna lätt resulterade i. På rasterna ansåg de att det även borde finnas utrymme för fysiska aktiviteter inomhus att aktivera sig med när det regnar eller är kallt. Flickor upplevde att det var allt för högljutt och rörigt i nuvarande aktivitetslokaler för att det skulle kännas trivsamt att vistas där på rasterna. Ytterligare hinder för rastaktiviteter ansågs vara rasternas längd, att de flesta rasterna var fem till tio minuter långa vilket gjorde att elever inte kände att de hann utföra någon fysisk aktivitet, men fördelen att ha kompakta skoldagar och få åka hem tidigare värderades över fördelen med längre raster, eftersom det minskade stressen inför aktiviteter eller träningar efter skoltid.
Den fysiska aktivitetens betydelse för hälsan
Fysisk aktivitet ansågs vara viktigt för välmåendet och för en meningsfull fritid. Elever idrottade för att må bra och hålla sig i form men också för att ha roligt och för att det var ett sätt att träffa kompisar. Elever ansåg att de skulle behöva börja träna på grund av de positiva effekter fysisk aktivitet har på kroppen och välmåendet. Några träningar i veckan ansågs lämpligt för att må bra och hålla kroppen i form. Det upplevdes svårt att hitta sätt att röra på
13 sig utan att delta i någon lagidrott eller förening, eftersom det kunde vara otryggt att vistas ensam utomhus och svårt att komma igång själv.
“För mig är det som svårt eftersom jag har ingen fast träning så det är som svårt att kunna röra på sig.”
De regelbundna träningarna beskrevs som ett bra sätt att kombinera fysisk aktivitet och socialt umgänge. Idrottens prestationskrav kunde upplevas som positivt och drivande. Elever
önskade också att idrotten skulle vara mindre tävlingsinriktat eftersom det förtog glädjen. Att prestationskraven ökade i takt med att åldern kunde göra att idrotten blev påfrestande istället för nöjsam. De ansåg att det var viktigt hitta något som de verkligen tyckte om att göra, inte känna sig tvingade hålla på med något som de tyckte var tråkigt eftersom detta upplevdes som slöseri med tid.
“För om man går i någon sport så ska man inte känna att man måste prestera utan man ska kunna gå i en sport för att det är roligt och för att hålla sig igång.”
Flickor upplevde att träningen tog mycket tid från skolarbetet och att de ibland tränade mer än vad det kände att de hade tid med vilket gjorde dem trötta. Att missa träningar kunde skapa dåligt samvete gentemot lagkamraterna och undveks därför i möjligaste mån. Att träningarna ofta var sent på kvällarna hade negativ inverkan på sömnen, då elever ansåg att de ofta gick och la sig för sent.
Pojkar önskade att det fanns tillgång till fler idrottsanläggningar som var tillgängliga för allmänheten på olika ställen och inte centrerade på ett ställe i staden, där de kunde träffas och spela exempelvis fotboll, basket eller bordtennis tillsammans. Det kunde upplevas som problematiskt att det fanns utomhusbad, multisportarena, skatepark, idrottsplaner, men inte i de bostadsområden där de själva bodde vilket gjorde dem svårtillgängliga.
“Jag tycker mer såna här allmänna aktivitetscenter typ som tennisplaner lite överallt som man kan ta med kompisar och bara gå och slå lite, ja kanske nån basketplan lite överallt.”.
14 Kompisarnas betydelse för hälsan
Att umgås med kompisar beskrevs som den faktor som skapade mest glädje och ansågs därför väldigt viktig för att må bra. När elever umgicks med kompisar kunde de släppa känslan av stress över skolarbete som behövde göras och mådde därför bättre. Pojkar önskade att de kunde umgås mer med vänner på fritiden än de gjorde eftersom de ofta satt ensamma hemma.
Både flickor och pojkar ansåg att mer socialt umgänge skulle öka välmåendet. De beskrev att det var i samvaro med kompisar som de upplevde mest glädje och välmående.
“Jag är inte så ofta med vänner men jag vill gärna vara med vänner ofta, för det gör mig glad.”
Flickor upplevde det svårt att få tiden att räcka till och att de därför tvingades välja bort att umgås med kompisar för att hinna med skolarbete, träningar och sömn. Socialt umgänge var det som oftast valdes bort, före träningar eller skolarbete om de kände sig tvingade att prioritera.
“Jag menar hur ska vi hinna sova åtta timmar, plus vara i skolan, göra läxor, träna, vara sociala på 24 timmar varje dygn, det hinner man ju inte.”
Att spela dator ansåg pojkar var ett bra sätt att umgås med kompisar med liknande intressen.
Att samtala med andra via datorn, eller bara ha någon sorts röst i hörlurarna, samt att använda sociala medier gjorde att elever inte kände sig ensamma. Pojkar nämnde datorspel som ett sätt att få nya kompisar om de hittade någon i ett spel som var i deras egen ålder. De ansåg att det var roligt att spela datorspel för att de då var sysselsatta med någonting och inte behövde ha tråkigt. Samtidigt ansåg elever att det vore bättre för välmåendet att spela mindre eftersom att vara ute med kompisar på fritiden ofta genererade mer välmående än vad datorspel gjorde.
“Jag skulle inte säga sluta spela...spela mindre”
Pojkar umgicks gärna med vänner på en fritidsgård och fritidsgårdar beskrevs om en bra plats att träffa nya vänner. Att spela brädspel med familjen lyftes också fram som ett roligt och uppskattat sätt att umgås, men att det var lätt att glömma bort att de kunde ha roligt ihop med familjen också.
15 Resultatdiskussion
Syftet med den här studien var att beskriva vad hälsa betyder för högstadieelever. Denna studie resulterade i fyra kategorier; Det personliga välmåendets betydelse för hälsan, Skolarbetets och skolmiljöns betydelse för hälsan, Den fysiska aktivitetens betydelse för hälsan och Kompisars betydelse för hälsan. Tidigare studier har visat att det finns en könsskillnad bland svenska tonåringar då pojkar rapporterar en bättre självuppskattad hälsa och trivs bättre med livet än flickor (Jerdén et al., 2011; Socialstyrelsen, 2009). Flickor som deltog i vår studie diskuterade utseendets betydelse för hälsan. De kände sig negativt påverkade av det magra kvinnliga kroppsideal som förmedlas via media och upplevde att detta kunde ha negativ inverkan på den självupplevda hälsan. Brown och Witherspoon (2002) menar att exponering av väldigt smala modeller har omedelbar effekt på unga kvinnors uppfattning och tillfredsställelse över sina kroppar. Vidare beskrivs att analyser av 500
modeller i Playboytidningar mellan 1985 och 1997 visade att nästintill alla kvinnliga modeller på mittuppslaget, samt trefjärdedelar av alla övriga kvinnliga modeller, hade ett Body Mass Index som motsvarade kriterierna för Anorexia. Även de manliga modellerna i
Playboytidningarna hade förändrads under perioden och blivit signifikant mer muskulösa.
Detta stämmer överens med uppfattningen som flickor i vår studie hade, att flickor förväntas vara smala och pojkar förväntas vara vältränade.
I vår studie framgår att skolan har stor betydelse för högstadieelevers hälsa. Tidigare studier visar att sammanhang utanför familjens sfär blir viktigare ju äldre barnen blir. Tonåringar tillbringar en betydande del av sina liv i skolmiljöer och välmåendet påverkas av den fysiska skolmiljön och av möjligheten till att känna sig tillfredsställd, vilket inkluderar de sociala relationerna på skolan. Skolan är en viktig mötesplats för många tonåringar att skapa
vänskapsrelationer och bli en del av en grupp (Eriksson et al., 2012). Ju äldre tonåringar blir desto större ensamhet upplever dem när de spenderar tid med föräldrarna istället för med sina kompisar (Woodhouse, Dykas & Cassidy, 2012). Tidigare studier visar att 80 procent av tonåringarna känner sig konstant ensamma och att förekomsten av ensamhet når sin topp i de tidiga tonåren. Att hitta sig själv och samtidigt skapa nära relationer är en utmaning i
tonåringens utveckling som dessutom står i konflikt med varandra, vilket ger en ökad risk för ensamhet. Ensamhet har negativ påverkan på den mentala hälsan och på beteendet (Zhang, Gao, Fokkema, Alterman, & Liu, 2015). Även i vår studie framkom att elever spenderade mer tid ensamma än de själva önskade. I skolan ansågs surfplattor utgöra hinder för att vara
sociala med varandra i skolan och utöva fysisk aktivitet tillsammans, vilket de beskrev som
16 roligt och främjande för välmåendet. De saknade att lärarna motiverade dem att gå ut och upplevde begränsningar i de möjligheter som skolmiljön erbjöd för fysisk aktivitet både inomhus och utomhus.
Elever i vår studie ansåg att fysisk aktivitet var en viktig faktor både för god fysisk och psykisk hälsa. De upplevde att det var tillräckligt med krav i skolan och önskade att det fanns fler idrottsmöjligheter som inte innebar press. Lägre krav på att prestera inom idrotten ansågs gynnande för välmående. Enligt Landry och Driscoll (2012) rekommenderas att barn och ungdomar deltar i måttlig till kraftigt ansträngande aktivitet dagligen, samt muskel- och benstärkande aktiviteter minst tre gånger per vecka. Den fysiska aktiviteten ska vara åldersanpassad, åtnjutbar och varierande. Tonåringar som tränar adekvat förbättrar styrka, hjärt- och lunghälsa, kroppskomposition, benhälsa, psykologiskt välmående, kognition och skolprestationer.
Elever upplevde att läxor och ibland även träningar skapade stress. De beskrev att det var svårt att hinna med allt skolarbete på fritiden, där även socialt umgänge med kompisar ansågs viktigt att hinna med för att må bra. Enligt Moksnes och Haugan (2015) tenderar flickor att uppleva ett högre stresspåslag är pojkar, vilket även framkom i vår studie då det i huvudsak var flickor som beskrev att stress över skolarbete och träningar påverkade deras hälsa
negativt. Tidsbrist resulterade ofta i för lite sömn på grund av sena läggningstider och ibland steg elever även upp tidigare på morgonen för att hinna med läxor. Tidigare studier visar att de flesta tonåringar behöver omkring nio timmars sömn per dygn och de förändringar som sker i kroppen hos tonåringar, som exempelvis ändrad hormonbalans, gör att många kan ha svårt att somna på kvällen och att vakna tidigt på morgonen (Qvist, 2012). Sömn spelar inte bara en nyckelroll i tonåringars fysiska tillväxt utan är också nära relaterat till beteende- och emotionell utveckling, kognitiv funktion, lärande och uppmärksamhet (Zhou et al.,
2012). Enligt Asarnow, McGlinchey och Harvey (2014) är god sömn i tonåren konsekvent associerad med bättre skolbetyg. I en studie bland högstadieelever av Walker et al. (2002) framkom att eleverna hade ett behov av att konsultera en sjuksköterska kring livsstilsfrågor såsom kost, kroppsform, fysisk aktivitet och stresshantering och rökning. Detta resultat överensstämmer, med undantag från ämnet rökning som inte berördes i vår studie, med de olika ämnen som deltagarna i vår studie lyfte fram i diskussionen kring vad de ansåg att hälsa innefattar och påverkas av. Studier visar att skolsköterskor ofta upplever att de har för lite kunskap för att kunna bemöta elevernas mentala hälsoproblem på ett tillitsfullt sätt
17 (Membride et al., 2015; Reuterswärd & Lagerström, 2010). Genom vår studie kompletteras tidigare forskning om högstadieelevers hälsa med mer kunskap om elevers egna beskrivningar av hälsa. Detta menar vi är betydelsefullt för elevhälsans hälsofrämjande arbete och även i skolsköterskans dagliga möte med eleverna.
Metoddiskussion
I denna studie med syfte att beskriva vad hälsa betyder för högstadieelever har en kvalitativ ansats använts. Polit och Beck (2012) anger att kvalitativa metoder skapar goda
förutsättningar för att det insamlade materialet ska bli innehållsrikt och mångsidigt. I studien av Peek och Fothergill (2009) framgår att barn och tonåringar känner sig mer bekväma under en intervjusituation i grupp, än om de deltar i individuella intervjuer och att de genom
fokusgruppsintervjuer kan göra sina röster hörda på ett mer avslappnat sätt. Att vi använde oss av fokusgruppsintervjuer som datainsamlingsmetod stärker oss i vår förvissning att eleverna kände sig ohindrade att svara på våra frågor på ett sanningsenligt sätt. Att eleverna
separerades i flick- respektive pojkgrupp tror vi ytterligare främjade att eleverna kunde känna sig bekväma att tala fritt om ämnet. Dock är det möjligt att skillnaderna i de ämnen som berördes under fokusgruppsintervjuerna inte hade blivit lika tydliga om flickor och pojkar har deltagit i blandade grupper. Att vi använde oss av fokusgruppsintervjuer tror vi även gav möjligheter för eleverna att lära sig av varandra och reflektera kring sätt att må bra.
Kvale och Brinkman (2009) hävdar att den mängd kvalitativ data som utvinns ur en intervju till stor del är beroende av intervjuarens kunskaper i utförandet och att kunskaperna främst hämtas genom tidigare genomförda intervjuer. Då vi som författare till studien har mycket liten erfarenhet av att agera moderator vid fokusgruppsintervjuer kan det tänkas att elevernas redogörelser inte blev fullt lika utförliga som de kunnat bli om en mer erfaren moderator hade lett fokusgruppsintervjuerna. Med hjälp av intervjuguiden kunde en tydlig struktur hållas under intervjuerna och samma frågor blev berörda i respektive fokusgruppsintervju. På grund av problematiken att under en mycket begränsad period hitta två tillfällen då eleverna kunde komma ifrån under skoltid, kom fokusgruppsintervjuerna att äga rum samtidigt. Detta innebar att vi författare fick dela upp oss och agera moderator för varsin fokusgruppsintervju och inte som planerat följa rekommendationen från Wibeck (2010) att både moderator och assistent skulle medverka vid fokusgruppsintervjuerna. Detta för att exempelvis kunna hjälpas åt med att ställa adekvata följdfrågor eller föra stödanteckningar som komplement till
ljudinspelningen. Då analysen till fullo består av transkriberingar utifrån ljudinspelningarna,
18 finns risk att någon viktig aspekt eller nyans i diskussionerna gått förlorade. Då
deltagarantalet var relativt litet och kvaliteten på ljudinspelningen var mycket god uppskattar vi ändå den risken som liten.
Enligt Granheim och Lundman (2004) är det viktigt att analysen sker metodiskt och grundligt, för att inte gå miste om värdefull information. Under analysprocessen arbetade vi tillsammans noggrant med ljudmaterialet samt transkriberingarna från fokusgruppsintervjuerna, vilket gav oss en god helhetsinsikt för det insamlande materialet. Varje steg i analysen sparades och under processen har föregående steg kontinuerligt studerats för att försäkra att ingenting av misstag hade utelämnats eller feltolkats. Den lämpliga analysmetoden samt noggrant utförda och beskrivna analysprocessen menar vi stärker denna studies trovärdighet, vilken är
beroende av det insamlade materialets analys och presentation (jmf. Polit och Beck, 2012).
För att ytterligare säkerställa studiens tillförlitlighet har studien under processen granskats vid två seminarietillfällen. Att studien är empirisk och data samlades in genom
fokusgruppsintervjuer med högstadieelever styrker studiens validitet. Eftersom studien utfördes med ett relativt litet deltagarantal på nio elever, samt att samtliga deltagare var elever vid en och samma skola och därmed även inom samma geografiska område med liknande socioekonomiska förhållanden, tror vi kan ha begränsat studiens överförbarhet. Dock gör det utförligt beskrivna förfarandet att vi ser möjligheter för att studien skulle kunna utföras igen med nya deltagare och generera liknande resultat.
Konklusion
Högstadieelevers hälsa är till stor del kopplad till skolmiljön och skolarbetet. Skolan är även en viktig mötesplats för att skapa kompisrelationer. Elever spenderar en stor del av dagen i skolan vilket ställer krav på utformningen av skolans miljö och att dess personal arbetar för att främja elevernas hälsa och välmående. Vår studie visar att flickor tenderar att känna mer stress över skolarbetet än pojkar, samt att flickor, på grund av medias framställningar av kroppsideal, påverkas att associera hälsa med utseende. Vidare framkommer att kompisar är väldigt betydelsefulla för högstadieelevers hälsa, då det är i samband med vänners umgänge som de upplever mest glädje och minst stress. Fysisk aktivitet har också positiv inverkan på högstadieelevers hälsa, både ur ett fysiskt och socialt perspektiv, men kan även vara en orsak till stress och olustkänslor inför prestationskrav. Vi menar att vår studie kan medverka till en ökad förståelse för vad eleverna själva anser vara viktigt för deras välmående. Kunskap om elevers egna åsikter och upplevelser tror vi är en förutsättning för att främja hälsa och
19 välmående oavsett om mötet med elever sker i skolans pedagogiska verksamhet, elevhälsan, idrottssammanhang eller familjen. Att främja tonåringars hälsa är också en investering i den framtida folkhälsan och därmed även betydelsefullt ur ett samhällsperspektiv. Ytterligare kvalitativ forskning vad som är viktigt för högstadieelevers hälsa och välmående anser vi är nödvändigt för att kunna tillmötesgå deras behov på ett optimalt sätt.
20 Referenser
Antonovsky, A. (2005). Hälsans mysterium. (2. uppl.) Stockholm: Natur och kultur.
Asarnow, L. D., McGlinchey, E., & Harvey, A. G. (2014). The effects of bedtime and sleep duration on academic and emotional outcomes in a nationally representative sample of adolescents. Journal of Adolescent Health, 54(3), 350-356.
Doi:10.1016/j.jadohealth.2013.09.004.
Bircher, J. (2005). Towards a dynamic definition of health and disease. Medicine, Health Care and Philosophy, 8(3), 335-341. Doi: 10.1007/s11019-005-0538-y.
Bond, L., Butler, H., Thomas, L., Carlin, J., Glover, S., Bowes, G., & Patton, G. (2007).
Social and school connectedness in early secondary school as predictors of late teenage substance use, mental health, and academic outcomes. The Journal of Adolescent Health : Official Publication of the Society for Adolescent Medicine, 40(4), 357.e9-18. Doi:
10.1016/j.jadohealth.2006.10.013.
Brown, J. D, & Witherspoon, E. M. (2002). The mass media and American adolescents’
health. Journal of Adolescent Health, 31(6), 153-170. Doi:10.1016/S1054-139X(02)00507-4.
Carter, M., McGee, R., Taylor, B., & Williams, S. (2007). Health outcomes in adolescence:
Associations with family, friends and school engagement. Journal of adolescence, 30(1), 51- 62. Doi:10.1016/j.adolescence.2005.04.002.
Clausson, E., Petersson, K., & Berg, A. (2003). School nurses’ view of schoolchildren's health and their attitudes to document it in the school health record–a pilot study. Scandinavian journal of caring sciences, 17(4), 392-398. Doi:10.1046/j.0283-9318.2003.00245.x.
Eriksson, U., Hochwälder, J., Carlsund, A., & Sellström, E. (2012). Health outcomes among Swedish children: The role of social capital in the family, school and neighbourhood. Acta Paediatrica, 101(5), 513-517.Doi: 10.1111/j.1651-2227.2011.02579.x.
21 Graneheim, U. H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research:
concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse education today, 24(2), 105-112. Doi:10.1016/j.nedt.2003.10.001.
Jerdén, L., Burell, G., Stenlund, H., Weinehall, L., & Bergström, E. (2011). Gender differences and predictors of self-rated health development among Swedish adolescents.
Journal of Adolescent Health, 48(2), 143-150. Doi:10.1016/j.jadohealth.2010.06.005.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. (2. uppl.) Lund:
Studentlitteratur
Landry, B. W., & Driscoll, S. W. (2012). Physical activity in children and adolescents.
Journal of the American Academy of Physical Medicine and Rehabilitation, 4(11), 826-832.
Doi: 10.1016/j.pmrj.2012.09.585.
Melnyk, B. M., Jacobson, D., Kelly, S., Belyea, M., Shaibi, G., Small, L., & Marsiglia, F. F.
(2013). Promoting healthy lifestyles in high school adolescents: A randomized controlled trial. American Journal of Preventive Medicine, 45(4), 407-415.
Doi:10.1016/j.amepre.2013.05.013.
Membride, H., McFadyen, J., & Atkinson, J. (2015). The challenge of meeting children's mental health needs. British Journal of School Nursing, 10(1), 19-25. Doi:
10.12968/bjsn.2015.10.1.19.
Moksnes, U. K., & Haugan, G. (2015). Stressor experience negatively affects life satisfaction in adolescents: the positive role of sense of coherence. Quality of Life Research, 24(10), 2473- 2481. Doi: 10.1007/s11136-015-0977-8.
Morgan, D. (1998). The focus group guidebook. The Focus Group Kit , no 1. Thousand Oaks:
Sage.
Pender, N.J., Murdaugh, C.L., & Parsons, M.A. (2011). Health promotion in nursing practice.
(6th ed.) Upper Saddle River, N.J.: Pearson.
22 Peek, L., & Fothergill, A. (2009). Using focus groups: lessons from studying daycare centers, 9/11, and hurricane Katrina. Qualitative Research, 9(1), 31-59.
Doi:10.1177/1468794108098029.
Polit, D. F., & Beck, C. T. (2012). Nursing Research: generating and assessing evidence for nursing research. Philadelphia: Lippincott, Williams & Wilkins.
Reuterswärd, M., & Lagerström, M. (2010). The aspects school health nurses find important for successful health promotion. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 24(1), 156-163.
Doi: 10.1111/j.1471-6712.2009.00699.x.
Qvist, H. (2012) Tonåringar 13-18 år. Hämtad 21 september, 2015, från Vårdguiden, http://www.1177.se/Norrbotten/Tema/Barn-och-foraldrar/Vaxa-och-utvecklas/Barn-och- unga-13-18-ar/Barnets-utveckling-13-18-ar/
Socialstyrelsen (2009). Folkhälsorapport. Hämtad 21 september, 2015, från Socialstyrelsen, http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2013/2013-5-43.
Socialstyrelsen (2013). Barns och ungas hälsa, vård och omsorg. Hämtad 16 april, 2015, från Socialstyrelsen, http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2013/2013-3-15.
Srof, B. J., & Velsor-Friedrich, B. (2006). Health promotion in adolescents: A review of Pender’s health promotion model. Nursing Science Quarterly, 19(4), 366-373. Doi:
10.1177/0894318406292831.
Suldo, S. M., & Huebner, E. S. (2004a). Does life satisfaction moderate the effects of stressful life events on psychopathological behavior during adolescence? School Psychology
Quarterly, 19(2), 93-105. Doi:10.1521/scpq.19.2.93.33313.
Suldo, S. M., & Huebner, E. S. (2004b). The role of life satisfaction in the relationship between authoritative parenting dimensions and adolescent problem behavior. Social Indicators Research, 66(1-2), 165-195. Doi.10.1023/B:SOCI.0000007498.62080.1e.
Walker, Z., Townsend, J., Oakley, L., Donovan, C., Smith, H., Hurst, Z., Bell, J., & Marshall, S. (2002). Health promotion for adolescents in primary care: Randomised controlled trial.
British Medical Journal, 325(7363), 524-527. Doi:10.1136/bmj.325.7363.524.
23 Wibeck, V. (2010). Fokusgrupper: om fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod.
(2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Woodhouse, S., Dykas, J., & Cassidy, J. (2012). Loneliness and peer relations in adolescence.
Social Development, 21(2), 273-293. Doi: 10.1111/j.1467-9507.2011.00611.x.
World Health Organization. (1948). WHO Constitution; 1948. Official Records of the World Health Organization, 2, 100.
Zhang, B., Gao, Q., Fokkema, M., Alterman, V., & Liu, Q. (2015). Adolescent interpersonal relationships, social support and loneliness in high schools: Mediation effect and gender differences. Social Science Research, 53, 104-117. Doi:10.1016/j.ssresearch.2015.05.003.
Zhou, H., Shi, W., Wang, X., Yao, M., Cheng, G., Chen, P., & Li, D. (2012). An
epidemiological study of sleep quality in adolescents in South China: a school-based study.
Child: Care, Health & Development, 38(4), 581-587. Doi:10.1111/j.1365-2214.2011.01300.x.
24 Bilaga 1
Till rektor X X vid X
Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap
Förfrågan om elevdeltagande i studie om hälsa och välmående
Vi heter Linda Björnfot och Marina Selberg och vi läser specialistutbildning till
distriktssköterska vid Luleå tekniska universitet, institutionen för hälsovetenskap. Vi har påbörjat vår magisteruppsats som ska baseras på en studie om högstadieelevers välmående.
Detta är en förfrågan om att utföra studien på din skola tillsammans med elever i årskurs åtta.
Syftet med studien är att beskriva vad hälsa betyder för högstadieelever. Detta för att få mer kunskap och förståelse i vårt framtida yrke som distriktssköterska med eventuellt tjänst som skolsköterska. Vår förhoppning är att vi ska kunna hjälpa och stödja unga på ett ännu bättre sätt med dessa kunskaper. Magisteruppsatsen kommer att publiceras på www.epubl.ltu.se i slutet av 2015.
Vi kommer att använda oss av fokusgruppsintervjuer. Det innebär ett att deltagarna
uppmuntras till att diskutera med varandra kring ett antal öppna frågor som samtalsledaren förmedlar. Metoden skapar tillfälle för reflektion hos deltagarna och de kan lära sig av varandra. Vidare visar studier att barn och unga ofta känner sig mer bekväma i en
gruppdiskussion än vid en enskild intervju. Vi önskar utföra fokusgruppsintervjuerna innan vårterminen avslutas. Varje grupp ska innehålla fyra till åtta elever. Tjejer och killar kommer att delas upp i separata grupper. Antalet fokusgrupper anpassas efter hur många elever som vill delta. Fokusgruppsintervjuerna beräknas ta ca en timme och utförs under skoltid.
Ljudupptagning från gruppintervjuerna spelas in digitalt och skrivs sedan av för analys. Den efterföljande rapporten kommer inte att innehålla någon information som kan härledas till vilka elever som deltagit i studien. Deltagandet är frivilligt och eleverna har full rätt att avbryta sitt deltagande. De kommer heller inte tvingas svara på frågor om de inte vill.
Eleverna informeras om detta innan fokusgruppsintervjuerna påbörjas. Eftersom eleverna är minderåriga kommer vi också att begära skriftligt tillstånd från förälder.
Vänligen fyll i svarsblanketten på nästa sida inom en vecka och skicka tillbaka den i
medföljande frankerat kuvert. Vid godkännande av elevdeltagande kommer vi kontakta er för planering inför rekrytering av deltagare. Har ni funderingar om studien är ni välkommen att kontakta oss via telefon eller mail.
Med vänlig hälsning Student
Linda Björnfot 070-5771247
linboj-4@student.ltu.se
Student
Marina Selberg 070-3214426
selmar-7@student.ltu.se
Handledare Malin Olsson,
Universitetslektor vid Luleå tekniska universitet Växel: 0920-49 10 00 malin.olsson@ltu.se
25 Till rektor X X vid X
Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap
Förfrågan om elevdeltagande i studie om hälsa och välmående
Ja, jag godkänner att elever i åttonde klass vid X deltar i studien om hälsa och välmående.
Nej, jag godkänner inte att eleverna vid X deltar i studien.
Underskrift:_________________________________
X X, rektor vid X
26 Bilaga 2 Till förälder till elev i årskurs åtta vid X
Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap
Förfrågan om tillåtelse för deltagande i studie om hälsa och välmående
Vi heter Linda Björnfot och Marina Selberg och vi läser specialistutbildning till
distriktssköterska vid Luleå tekniska universitet, institutionen för hälsovetenskap. Vi har påbörjat vår magisteruppsats som ska baseras på en studie om högstadieelevers välmående och önskar intervjua elever i årskurs åtta. Syftet med studien är att beskriva vad hälsa betyder för högstadieelever. Detta för att få mer kunskap och förståelse i vårt framtida yrke som distriktssköterska med eventuell tjänst som skolsköterska. Vår förhoppning är att vi ska kunna hjälpa och stödja unga på ett ännu bättre sätt med dessa kunskaper. Magisteruppsatsen
kommer att publiceras på www.epubl.ltu.se i slutet av 2015.
Vi kommer att använda oss av fokusgruppsintervjuer. Det innebär ett att deltagarna
uppmuntras till att diskutera med varandra kring ett antal öppna frågor som samtalsledaren förmedlar. Metoden skapar tillfälle för reflektion hos deltagarna och de kan lära sig av varandra. Vidare visar studier att barn och unga ofta känner sig mer bekväma i en
gruppdiskussion än vid en enskild intervju. Vi kommer att utföra fokusgruppsintervjuerna innan vårterminen avslutas. Varje grupp ska innehålla fyra till åtta elever. Tjejer och killar kommer att delas upp i separata grupper. Antalet fokusgrupper anpassas efter hur många elever som vill delta. Fokusgruppsintervjuerna beräknas ta ca en timme. Ljudupptagning från gruppintervjuerna spelas in digitalt och skrivs sedan av för analys. Den efterföljande
rapporten kommer inte att innehålla någon information som kan härledas till vilka elever som deltagit i studien. Deltagandet är frivilligt och eleverna har full rätt att avbryta sitt deltagande.
De kommer heller inte tvingas svara på frågor om de inte vill. Eleverna kommer att informeras om detta innan fokusgruppsintervjuerna påbörjas.
Skolans rektor X X har gett sitt godkännande till att eleverna deltar i studien och att fokusgruppsintervjuerna utförs under skoltid. Vi har informerat eleverna om studien i helklass. Eftersom eleverna är minderåriga krävs enligt etiska principer även skriftligt godkännande från förälder.
Vänligen fyll i medföljande svarsblankett inom en vecka och skicka tillbaka den med eleven till klassföreståndaren. Har ni funderingar om studien är ni välkommen att kontakta oss via telefon eller mail.
Med vänlig hälsning Student
Linda Björnfot 070-5771247
linboj-4@student.ltu.se
Student
Marina Selberg 070-3214426
selmar-7@student.ltu.se
Handledare Malin Olsson,
Universitetslektor vid Luleå tekniska universitet.
Växel: 0920-49 10 00 malin.olsson@ltu.se
27 Till förälder till elev i årskurs åtta vid X
Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap
Förfrågan om tillåtelse för deltagande i studie om hälsa och välmående
Ja, jag godkänner att _______________________________ i_____________ deltar i studien.
elevens namn klass
Förälderns underskrift:__________________________________
Namnförtydligande:____________________________________
28 Bilaga 1 Intervjuguide
1. Vad innebär hälsa för er?
2. Vad gör ni på fritiden för att må bra och uppleva glädje?
3. Vad skulle ni kunna göra för att må bättre på fritiden?
4. Finns det någonting på fritiden som ni saknar, eller som skulle kunna vara bättre?
5. Vad gör ni på skolan/rasterna för att må bra?
6. Vad tror ni skulle få er att må bättre på skolan? Är det något skolan skulle kunna göra mer för att ni ska må bra?
7. Vad skulle ni föreslå andra ungdomar att göra för att må bra?
