PLANBESKRIVNING Väg 370, Nölviken
Malå kommun, Västerbottens län
Vägplan: 2017-11-06
Objekt: 137580 ,TRV 2015/101450
Trafikverket
Postadress: Box 809, 971 25 Luleå, E-post: trafikverket@trafikverket.se Telefon: 0771-921 921
Titel: Planbeskrivning Väg 370, Nölviken
Upprättad av: Viweca Berguv, Mari Boström, Sweco Uppdragsansvarig: Sofia Rosendahl, Sweco
Kontaktperson: Marie Stenman, Trafikverket Bilder: Trafikverket, där inget annat anges.
0092 PLANBESKRIVNING A4 stående v. 1.0
Innehåll
1. Sammanfattning ... 5
2. Beskrivning av projektet, dess bakgrund, ändamål och projektmål ...7
2.1. Bakgrund ... 7
2.2. Planläggningsprocess ... 7
2.3. Samråd ...9
2.4. Analys enligt fyrstegsprincipen ... 9
2.5. Ändamål och projektmål ...9
2.6. Tidigare utredningar och beslut ...10
3. Miljöbeskrivning ...12
3.1. Avgränsning ... 12
4. Förutsättningar ... 13
4.1. Vägens funktion och standard ... 13
4.2. Trafik- och användargrupper ... 13
4.3. Lokalsamhälle och regional utveckling ... 14
4.4. Landskapet och staden ... 15
4.5. Miljö och hälsa ... 15
4.6. Byggnadstekniska förutsättningar. ... 25
5. Den planerade vägens lokalisering och utformning med motiv ... 26
5.1. Val av lokalisering ...26
5.2. Val av utformning ...26
5.3. Övriga väganordningar ... 28
5.4. Andra åtgärder och anordningar ...29
5.5. Skyddsåtgärder och försiktighetsmått som redovisas på plankarta och fastställs ... 30
5.6. Skyddsåtgärder och försiktighetsmått som ej fastställs ... 30
6. Effekter och konsekvenser av projektet ...32
6.1. Trafik och användargrupper ... 32
6.2. Lokalsamhälle och regional utveckling ... 32
6.3. Miljö och hälsa ... 33
6.4. Samhällsekonomisk bedömning ...39
6.5. Indirekta och samverkande effekter och konsekvenser ... 40
6.6. Påverkan under byggnadstiden ...40
7. Samlad bedömning ...41
7.1. Måluppfyllelse avseende projektmål ... 41
7.2. Överensstämmelse med miljökvalitetsmål ... 41
7.3. Överensstämmelse med transportpolitiska mål... 42
8. Överensstämmelse med miljöbalkens allmänna hänsynsregler,
miljökvalitetsnormer och bestämmelser om hushållning med mark och
vattenområden ... 43
8.1. Planens överensstämmelse med miljöbalkens allmänna hänsynsregler och miljökvalitetsnormer ...43
8.2. Miljökvalitetsnormer (MKN) ... 44
8.3. Bestämmelser för hushållning med mark- och vattenområden ... 44
8.4. Riksintressen ... 44
9. Markanspråk och pågående markanvändning ... 45
9.1. Vägområde för allmän väg ... 45
9.2. Vägområde inom detaljplan ...46
9.3. Område med tillfällig nyttjanderätt ...46
9.4. Område för enskild väg ... 47
9.5. Indragning av väg från allmänt underhåll ... 47
10. Fortsatt arbete ... 48
11. Genomförande och finansiering ... 49
11.1. Formell hantering ...49
11.2. Genomförande...50
11.3. Finansiering ...50
12. Underlagsmaterial och källor ...51
12.1. Tryckta referenser ... 51
12.2. Elektroniska referenser ... 51
1 Sammanfattning
Vägplanen omfattar väg 370 mellan Malå och Nölvikens camping i Västerbottens län, se figur 2.1-2. Vid södra infarten till Malå samhälle slingrar sig vägen längs en ås där utrymmet mellan väg och ytterslänt är litet, se figur 2.1-1.
Bristen på utrymme mot åsen är ett problem vid eventuell erosion eller stenras. Det smala utrymmet skapar svårigheter vid snöröjning och problem vid avvattning då det nästan helt saknas dike. Översvämning förekommer vissa år på delar av sträckan. Stopp på denna vägdel ger mycket långa omledningsvägar.
Ett samrådsunderlag har tagits fram och med det som underlag tog Länsstyrelsen Väs- terbotten beslut 2016-04-04, med stöd av 6 kap. 5 § miljöbalken, att vägprojektet inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan.
Projektet innebär ny vägdragning förbi riskområdet norr om befintlig väg samt utbygg- nad av gång- och cykelväg fram till Nölvikens camping. I höjd med Nölviken dras väg 370 om i ny sträckning uppe på åsen för att därefter återansluta till befintlig väg 370 vid bron intill campingen.
Vid Nölviken byggs en ny anslutning till befintlig väg 370 samt en vändyta strax efter sista fastigheten. Befintlig väg rivs delvis längs med Nölviken och dike samt belysning anläggs på den framtida gång-och cykelvägen. Utbyggnad av gång- och cykelväg sträck- er sig från Malå tätort, förbi den nya anslutningen ner till ny vändplan, och vidare fram till Nölvikens camping. Hela gång- och cykelvägen ska belysas. Flertal fastigheter kom- mer att bli berörda av breddningen både vad gäller markåtkomst och befintliga utfarter.
Vägplanen kommer att påverka nuvarande markanvändning i den aktuella stadsplanen genom att en ny gång- och cykelväg anläggs i anslutning till Storgatan.
Den nya vägen medför intrång i naturmiljön då skogsmark kommer att tas i anspråk. I berört område finns inga kända utpekade naturvärden och området är delvis avverkat till följd av skogsbruk. Planerade åtgärder bedöms inte påverka kända naturvärden i området på ett betydande sätt. Ingen påtaglig skada bedöms uppkomma på riksintres- set för skyddade vattendrag eller riksintresset för naturvård då planerade vägåtgärder inte motverkar riksintressenas syften. Planerade vägåtgärder bedöms inte påverka möjligheten att uppnå miljökvalitetsnormerna för ytvatten med hänsyn till Malåträsket eller Malån. Sammantaget bedöms konsekvenserna med hänsyn till naturmiljön bli små med planerade skyddsåtgärder.
I området kring bron invid Malån finns en fornlämning och en kulturhistorisk lämning i form av två boplatser. Länsstyrelsens bedömning utifrån utförd arkeologisk utredning är att boplatsen närmast ny väg inte längre finns kvar i det område som är aktuellt för vägplan. Boplatsen längre bort är intakt men bedöms inte bli påverkad av planen. Inget objekt eller område av kulturvärde berörs av ny vägdragning. För de kulturmiljövärden som påträffas utmed befintlig väg blir konsekvenserna små. Sammantaget väntas inga negativa konsekvenser av betydelse uppstå för kulturmiljön.
I området kring Malåträsket utövas rörligt friluftsliv i form av bland annat bär- och svampplockning, skid- och skoteråkning samt bad och fiske. Ny gång- och cykelväg förbättrar säkerheten och tillgängligheten till och från Nölviken camping. Konsekven- serna för friluftslivet bedöms vara positiva jämfört med nollalternativet.
Åtgärderna innebär nya barriärer i området då ny väg anläggs cirka 200 meter norr om befintlig väg vilket också kan skapa nya ledstrukturer för vilt och rennäring i området.
Efter arbetena bedöms rennäringen kunna bedrivas i huvudsak som tidigare. Konse- kvenserna för rennäringen bedöms bli små.
Under byggskedet kommer vissa störningar att förekomma. Befintliga och nya buller- nivåer har beräknats för fastigheter utmed den aktuella vägsträckan. Beräkningarna visar på ekvivalenta bullernivåer på under 65 dB(A) både före och efter vägåtgärd. Den maximala bullernivån beräknas bli marginellt högre på ett fåtal fastigheter. Ingen fast- ighet överskrider dock riktvärdet. Sammantaget bedöms negativa konsekvenserna med hänsyn till buller bli obetydliga till små för boende längs väg 370 till följd av planerade vägåtgärder.
Bedömd anläggningskostnad uppgår till cirka 28 Mkr enligt 2017 års prisnivå.
2 Beskrivning av projektet, dess bakgrund, ändamål och projektmål
2.1 Bakgrund
Vid södra infarten till Malå samhälle slingrar sig väg 370 längs en ås där utrymmet mel- lan väg och ytterslänt är litet, se figur 2.1-1. På vägens andra sida ligger Nölviken som är en del av Malåträsket. Bristen på utrymme mot åsen är ett problem vid eventuell ero- sion eller stenras. Det smala utrymmet skapar svårigheter vid snöröjning och problem vid avvattning då det nästan helt saknas dike. Översvämning förekommer vissa år på delar av sträckan. Stopp på denna vägdel ger mycket långa omledningsvägar.
Trafikverket Region Norr har sedan några år fått riktade medel till riskreducerande åtgärder för att minimera risken för ras och skred i anslutning till vägar. Trafikverket har utfört inventeringar i Norr- och Västerbotten och beslutade år 2015 att väg 370 vid vägsträckan intill Nölviken ska åtgärdas på grund av stabilitetsproblem. Detta projekt med benämningen Nölviken omfattar väg 370 mellan Malå och Nölvikens camping i Malå kommun, Västerbottens län, se figur 2.1-2.
Denna handling utgör granskningshandling för vägplan.
2.2 Planläggningsprocess
Ett väg- eller järnvägsprojekt ska planeras enligt en särskild planläggningsprocess som styrs av lagar och som slutligen leder fram till en vägplan eller järnvägsplan, se figur 2.2-1.
I planläggningsprocessen utreds var och hur vägen eller järnvägen ska byggas. Hur lång tid det tar att få fram svaren beror på projektets storlek, hur många undersökning- ar som krävs, om det finns alternativa sträckningar, vilken budget som finns och vad de berörda tycker.
Figur 2.1-1 Väg 370 sedd från Malå mot Nölvikens camping.
I början av planläggningen tar Trafikverket fram ett samrådsunderlag som beskriver hur projektet kan påverka miljön. Samrådsunderlaget ligger till grund för länsstyrel- sens beslut om projektet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan (BMP). Om projektet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan ska en miljökonsekvensbe- skrivning (MKB) tas fram till vägplanen, där Trafikverket beskriver projektets mil- jöpåverkan och föreslår försiktighets- och skyddsåtgärder. I annat fall ska en miljö- beskrivning tas fram. Planen hålls tillgänglig för granskning så att de som berörs kan lämna synpunkter innan Trafikverket gör den färdig. När planen är fastställd följer en överklagandetid innan planen vinner laga kraft. Först efter detta kan Trafikverket sätta spaden i jorden.
Samrådsunderlag Samrådshandling Granskningshandling Fastställelsehandling
Framtagning av planförslag
inkl miljöbeskrivning Kungörande och granskning Fastställelse
Länsstyrelsens yttrande (tillstyrkande)
Samråd
Vägplan/järnvägsplan
Länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan Framtagning av underlag
för länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan
Figur 2.2-1 Trafikverkets planprocess för planläggningstyp 2 med miljökonsekvensbeskrivning
Figur 2.1-2 Översiktskarta; planområdet sträcker sig från sjukstugan i Malå fram till Nölvikens camping.
© Lantmäteriet
2.3 Samråd
Samråd är viktigt under hela planläggningen. Det innebär att Trafikverket tar kontakt och för dialoger med andra myndigheter, organisationer och berörd allmänhet för att Trafikverket ska få deras synpunkter och kunskap. Synpunkterna som kommer in under samråd sammanställs i en samrådsredogörelse. Samråd sker löpande under hela processen fram till att samrådshandlingen är klar.
Under detta projekt har samråd skett med bland annat Malå kommun, Region Väster- botten, Länsstyrelsen Västerbottens samt berörda fastighetsägare. Ett samrådsmöte med berörda sakägare ägde rum i maj 2016. För ytterligare/djupare information om inkomna yttranden och Trafikverkets bemötande hänvisas till projektets samrådsredo- görelse.
2.3.1 Samråd enligt miljöbalken 12:6 och strandskydd
Samråd enligt miljöbalken 12:6 för väsentlig ändring av naturmiljön behöver inte göras för åtgärder inom fastställt område för vägplan.
Nölviken omfattas av strandskydd enligt 7 kap. 13 § miljöbalken. Syftet med strand- skyddet är att trygga förutsättningarna för allmänhetens friluftsliv samt bevara goda livsvillkor på land och i vatten för djur- och växtlivet. Projektet strider inte mot strand- skyddets syften då inga åtgärder inom strandskyddsområdet (100 meter från Malåträs- ket) görs förutom utbyggnad av gång- och cykelväg. Dispens från strandskyddet fås i samband med fastställd vägplan.
2.4 Analys enligt fyrstegsprincipen
Fyrstegsprincipen beskriver ett förhållningsätt i analyser av åtgärder för att lösa identifierade problem och brister. Arbetsstrategin består av fyra steg, se figur 2.3-1 och Trafikverket använder sig av principen vid planering av transportsystemet. Principen bör ses som ett allmänt förhållningsätt i åtgärdsanalyser och inte som en modell som ska tillämpas i något specifikt planeringsskede.
Bedömningen har gjorts att en nydragning av vägen är nödvändig för att säkerställa målet med en trafiksäker väg till och från Malå. För att uppnå detta bedöms åtgärder inom fyrstegsprincipens steg 3 Bygg om att vara nödvändiga.
2.5 Ändamål och projektmål
Vägplanens ändamål är att säkerställa trafiken till och från Malå på väg 370 vid Nölvi- ken samt skapa en trafiksäker väg och infart med god framkomlighet för alla trafikanter.
Målet med projektet är även att på bästa sätt bevara en attraktiv infart till Malå tätort.
2.5.1 De transportpolitiska målen
Det övergripande målet för svensk transportpolitik har sedan 1998 varit att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för med- borgare och näringsliv i hela landet. Det övergripande målet stöds av två huvudmål;
• Funktionsmålet som berör tillgänglighet för människor och gods samt
• Hänsynsmålet som handlar om säkerhet, miljö och hälsa.
2.5.2 Funktionsmålet
Funktionsmålet handlar om att skapa tillgänglighet för resor och transporter. Trans- portsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utveck- lingskraft i hela landet. Samtidigt ska transportsystemet vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov.
2.5.3 Hänsynsmålet
Hänsynsmålet handlar om säkerhet, miljö och hälsa. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt.
Det ska också bidra till att miljökvalitetsmålen uppnås och till ökad hälsa.
2.6 Tidigare utredningar och beslut
2.6.1 ÅtgärdsvalsstudieTrafikverket tog 2015 fram en åtgärdsvalsanalys ”Åtgärdsvalsstudie väg 370 Nölviken, Malå” där sju olika tänkbara åtgärder diskuterades. De tre åtgärderna som bedömdes få bäst måluppfyllelse eller kostnadseffektivitet, se figur 2.7-1, valdes att analyseras yt- terligare;
• Alternativ A, flytta vägområdet ut i Nölviken utan gång- och cykelväg
• Alternativ E, ny sträckning norr om befintlig väg med gång- och cykelväg på befintlig väg
• Alternativ G, åtgärd av befintlig slänt för att säkra väg
Alternativ A - Flytta vägområdet ut i Nölviken utan gång- och cykelväg
Alternativet innebär att flytta vägområdet ut i vattnet i Nölviken, genom att fylla ut med en bergbank i vattnet i Nölviken. Vattendjupet är inte kontrollerat så osäkerheten är stor för fyllnadsmassorna. Vägen kommer anläggas i vattnet på en sträcka av cirka 500 meter. Uppskattad kostnad för åtgärden bedömdes uppgå till 5-8 miljoner kronor.
Alternativ E - Ny sträckning norr om befintlig väg med gång- och cykelväg på befintlig väg Alternativet innebär ny vägdragning med nysträckning av vägen norr om befintlig väg
på åsen. Sträckan blir cirka 1 200 meter lång. Befintlig väg avslutas med en vändyta strax efter sista fastigheten vid Nölviken. Befintlig väg 370 rivs delvis längs med Nölvi- ken och kvarvarande del kommer att överlåtas till Malå kommun som i sin tur kommer nyttja den som gång- och cykelväg fram till campingen. Gång- och cykelväg från Malå tätort, vid korsningen till sjukstugan, byggs ut längs befintlig väg på en sträcka på cirka 850 meter.
Fyrstegsprincipen
1. Tänk om
Det första steget handlar om att först och främst överväga åtgärder som kan påverka behovet av transporter och resor samt valet av transportsätt.
2. Optimera
Det andra steget innebär att genomföra åtgärder som medför ett mer effektivt utnyttjande av den befintliga infrastrukturen.
3. Bygg om
Vid behov genomförs det tredje steget som innebär begränsade ombyggnationer.
4. Bygg nytt
Det fjärde steget genomförs om behovet inte kan tillgodoses i de tre tidigare stegen. Det bety- der nyinvesteringar och/eller större ombyggnadsåtgärder.
Figur 2.3-1 Trafikverkets arbetsstrategi Fyrstegsprincipen vid planering av transportsystemet.
Alternativ G - Åtgärd av befintlig slänt för att säkra väg
Alternativet innebär åtgärder av befintlig slänt och diken. Alternativet gav mycket låg måluppfyllelse samt att risken kvarstår och därför blev bedömningen att alternativet inte var aktuell för vidare utredning.
Samlad bedömning av alternativen i åtgärdsvalsstudien
Tidiga undersökningar i åtgärdsvalsstudien visade att fylla ut i vatten är ett osäkert al- ternativ. Planerade vägåtgärder ligger inom områden av riksintresse för naturvård och skyddade vattendrag. Påverkan på vatten kräver ansökan om vattendom samt strand- skyddsdispens. Miljömässigt är det att föredra att undvika vattenarbete. Processen kan även bli lång innan alla tillstånd är beviljade.
Tidiga framtagna kalkyler visade på fördel för alternativet ny vägdragning. Alternativet att fylla ut i vatten kan bli kostsamt på grund av osäkerheten kring vattendjupet.
Efter åtgärdsvalsstudien har Trafikverket bedömt att alternativ E, ny vägdragning, ger bäst måluppfyllelse samt att risken elimineras. Alternativet möjliggör även att befintlig väg intill Nölviken kan byggas om till gång- och cykelväg fram till campingen.
2.6.2 Beslut om betydande miljöpåverkan
Ett samrådsunderlag har tagits fram och med det som underlag tog Länsstyrelsen Väs- terbotten beslut 2016-04-04, med stöd av 6 kap. 5 § miljöbalken, att vägprojektet inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan
Figur 2.7-1 Översiktskarta från åtgärdsvalsstudien över väg 370 Nölviken.
Alternativ G, åtgärda slänt
3 Miljöbeskrivning
När projektet inte bedöms medföra betydande miljöpåverkan, som i detta fall, beskrivs miljökonsekvenserna direkt i samrådshandlingen vilket då benämns som en miljöbe- skrivning. Miljöbeskrivningen fokuserar på de miljöaspekter som berörs av åtgärderna.
Syftet med miljöbeskrivningen är att bidra till att projektet miljöanpassas samt belysa konsekvenser som väntas uppstå till följd av planerade vägförbättringsåtgärder för väg 370, Nölviken.
Miljöbeskrivningen omfattar, förutom en beskrivning av direkta och indirekta kon- sekvenser och en samlad bedömning av dessa, även en konsekvensbeskrivning för hushållning med mark, vatten och den övriga fysiska miljön samt hushållning med material, råvaror och energi. De miljöaspekter som berörs mest och som kommer att behandlas är rekreation och friluftsliv, naturmiljön, landskapsbilden, kulturmiljön, ren- näring, vattenmiljö, vattenresurser och dricksvatten samt boendemiljö och hälsa.
Vägplanens miljöbeskrivning finns uppdelad i olika delar av planbeskrivningen. I kapi- tel 4 redovisas miljöförutsättningar med avseende på miljöaspekter i det område som berörs av åtgärder i projektet. Den planerade vägens lokalisering och utformning med motiv beskrivs i kapitel 5 samt föreslagna skyddsåtgärder.
I kapitel 6 redovisas effekter och konsekvenser av planens genomförande för de as- pekter som beskrivs i kapitel 4. I kapitel 7 följer en samlad bedömning av hur projektet överensstämmer med miljökvalitetsmålen för att beskriva den totala bedömda miljöpå- verkan som projektet ger upphov till. Hur projektet överensstämmer med miljöbalkens uppsatta hänsynsregler och miljökvalitetsnormer beskrivs i kapitel 8.
3.1 Avgränsning
Geografisk avgränsning omfattar platsen för planerade åtgärder och bedömt influ- ensområde. Den aktuella sträckan är belägen i Malå kommun, Västerbottens län. Ny vägdragning över åsen blir cirka 1 200 meter lång och övrig utbyggnad av gång- och cykelväg uppgår till cirka 1 800 meter. Den geografiska avgränsningen vid beskrivning av värden och konsekvenser har gjorts utifrån de planerade åtgärderna, som rör om- rådet mellan nydragning av vägen och befintlig väg samt det område längs vägen som bedöms kunna beröras direkt eller indirekt av projektet. Där dikning genomförs och vattenförekomster passeras har ett större område studerats.
3.1.1 Nollalternativet
Nollalternativet innebär att befintlig väg inte åtgärdas och att risken för ras och skred i anslutning till vägen kvarstår och troligtvis ökar med tiden.
4 Förutsättningar
4.1 Vägens funktion och standard
Väg 370 sträcker sig från Holmfors till Boliden i Västerbottens län.
Väg 370 är utformad som en cirka 6,5 meter bred tvåfältsväg. Hastigheten inne i Malå samhälle är 50 km/tim och utanför samhället 70 km/tim. Vägen är belagd och har bärighetsklass BK1. Sträckan är utpekad i kommunens översikts plan som ett prioriterat objekt.
Befintlig väg- samt gång- och cykelbelysning efter aktuell sträcka ägs av Trafikverket.
Befintligt vägräcke uppfyller inte gällande krav. Större delen av banken är uppbyggt med mycket löst lagrade material. Krossat bergmaterial har även lagts till som ero- sionsskydd i senare skeden för att förhindra erosion i slänterna.
4.2 Trafik- och användargrupper
Den aktuella vägsträckan trafikerades 2013 av cirka 1 800 fordon per dygn (årsmedel- dygnstrafik, ÅDT) varav cirka 180 fordon var tung trafik.
Väg 370 trafikeras av arbetspendlare, boende längs vägen, service och besökande till dessa samt näringslivets transporter. Det finns även en skoterled som passerar vägen, se figur 4.2-1.
En singelolycka längs sträckan har rapporterats till STRADA under perioden 2007 till 2017. STRADA, Swedish Traffic Accident Data Acquisition, är ett informationssystem för data om skador och olyckor inom hela vägtransportsystemet. Till STRADA rappor- terar både polis och akutsjukhus. Olyckan inträffade år 2013 vid avfarten till Nölvikens camping då en förare av lätt lastbil kört av vägen och voltat. Olyckans svårighetsgrad var måttlig.
Figur 4.2-1 Skotelede som passerar vägsträckan. Källa: Malå kommun
4.3 Lokalsamhälle och regional utveckling
Malå kommun ligger längs väg 370, cirka 13 mil från Skellefteå. Kommunen har cirka 3 100 invånare (källa SCB per 2016-11-01) på 1 607 kvadratkilometer stor yta. Ungefär 60 % av invånarna är bofasta i Malå medan övriga invånare bor i någon av kommunens byar.
Det svenska namnet Malå kommer från det Umesamiska namnet Máláge. Malå har länge varit skogssamernas område och rennäringen är en viktig näringsgren. Här åter- finns även landets sydligaste skogssameby.
Näringslivet i Malå är samlat till skog, trä, rennäring, handel, transporter och gruv- verksamhet. I Malå finns bland annat Setra med sågverk och förädling. Här finns ett område med norra Europas mest intressanta mineralfält för utvinning av koppar, zink och guld. Sveriges geologiska undersökning (SGU) har sitt mineralkontor i Malå med ett borrkärnearkiv med 3,5 miljoner meter borrkärnor från hela Sverige och de har ett unikt kartmaterial. Många Malåbor har sin arbetsplats inom den offentliga sektorn.
Ett dynamiskt näringsliv förutsätter goda kommunikationer, både för transporter av varor och personer. Den stora transportflottan servar ovanstående och inom en radie av 120 kilometer finns tre flygplatser (Arvidsjaur, Lycksele och Skellefteå). Kommunika- tionen är viktig då Malå har en stark besöksnäring både vinter- och sommartid.
4.3.1 Kommunala planer
En översiktsplan för Malå kommun antogs av kommunfullmäktige 2001-10-15. De pla- nerade vägåtgärderna bedöms inte stå i konflikt med aktuell översiktsplan. Sträckan är utpekad i kommunens översikts plan som ett prioriterat objekt.
Figur 4.3-1 Utdrag från den aktuella stadsplanen, som visar kvarteret Rönnen inom Malå samhälle.
De röda linjerna visar nytt vägområde som gör intrång på stadsplanen. Källa: Malå kommun
Inom vägplanens avgränsningsområde finns den befintliga stadsplanen ”Förslag till ändring och utvidgning av stadsplan för kvarteren Granen, Rönnen m.m. inom Malå samhälle i Norsjö kommun”, antagen år 1977. Genomförandetiden har gått ut. Kom- munen är huvudman för den allmänna platsmarken inom planområdet. Stadsplanen upprättades för att skapa förutsättningar för uppförande av småhus samt samordna ut- farter till en gata, Rönngatan. Mellan Storgatan och Malåträsket har området planlagts som parkmark för att bibehålla marken som grönområde. Storgatan avgränsas med linjen ”Gränslinje ej avsedd att fastställas”. Vägplanens markintrång för ny gång- och cykelväg berör mark som i stadsplanen benämns som allmän plats för park eller plante- ring, se figur 4.3-1.
4.3.2 Ledningar
Längs sträckan finns korsande och längsgående mark- och luftledningar, bland annat belysning samt optokabel. Ledningarnas lägen är osäkra.
På åsen finns en högspänningsledning.
4.4 Landskapet och staden
4.4.1 LandskapsbildVäg 370 är till stor del utmed aktuell sträcka omgiven av barrblandskog, bebyggelse och öppna vattenytor. Landskapet varierar utmed sträckan. Vid infarten till Malå (i västlig riktning) kantas vägen norrut av barr-blandskog med träd som företrädesvis utgörs av högresta tallar. Söder om väg 370 öppnar landskapet upp sig mot öppet vatten som både utgörs av vattendraget Malån och längre in mot tätbebyggelse sjön Malåträsket (Nölviken), se figur 4.4-1. Strax efter Nölviken anträffas det första huset på södra sidan och närmare samhället förekommer hus med marktomt med allt tätare intervall.
Vid Malås hembygdsgård finns äldre bebyggelse från nybyggartiden och samisk kultur med angränsande tallskog i bakgrunden, se figur 4.4-2. Vid Malå sjukstuga där utbygg- naden av gång- och cykelvägen når fram är landskapet öppet med Malåträsket angräns- ande, se figur 4.4-3. För ytterligare information, se landskapsanalysen i PM Gestaltning.
4.5 Miljö och hälsa
4.5.1 NaturmiljöVäg 370 och ny vägsträckning passerar brukad barr-blandskog, bebyggelse samt Malån och Malåträsket. Naturmiljön är i sin helhet påverkad av mänsklig aktivitet genom skogsbruk och bebyggelse och det finns inga kända, högre naturvärden. Skogsmark som kommer att beröras av planerade vägåtgärder är till stor del avverkad, se figur 4.5-1 och figur 4.5-2.
Aktuella vägåtgärder ligger inom områden av riksintresse för naturvård och skyddade vattendrag, se figur 4.5-3. Skälen bakom riksintresset för naturvård, Malån, är bland annat sandstränder utmed Malåträsket, våtmarker i området som hyser en rik flora och en stor biotopvariation i området som gynnar faunan. Malån är ett oreglerat biflöde till Skellefteälven med en artrik växtlighet och en intressant geomorfologi. I vattenom- råden som är utpekade riksintressen för skyddade vattendrag får inte vattenkraftverk, vattenreglering eller vattenöverföring för kraftändamål utföras.
Malån är ett av länets absolut viktigaste uttervattendrag. Uttern är fridlyst sedan 1969 samt är registrerad i Bilaga 1 till Artskyddsförordningen (2007:845). Uttern är också en rödlistad i kategorin sårbar. I Malåns övre lopp finns vandrande bestånd av storöring där även ett mindre bestånd av dammussla förekommer. I vattendraget finns också harr, sik och nejonöga. Malån har också ett växande bäverbestånd.
Figur 4.4-1 I riktning mot Malå centrum österifrån präglas landskapet av skog och vatten.
Figur 4.4-2 Vid Malås hembygdsgård finns bebyggelse både från nybyggartiden och samisk kultur uppförda en bit in från vägen.
Figur 4.4-3 Malåträsket ger ett öppet landskap vid Malå sjukstuga.
Inga växtarter skyddade enligt Artskyddsförordningen (2007:845) som riskerar ta skada av vägprojektet har identifierats. Enligt utdrag från SLU:s ArtDatabank finns skrovellav, vedskivlav och kolflarnlav 200 meter nordväst om planområdet. Gråtrut och sädgås har observerats i Malån och Nölviken. Arterna är upptagna i rödlistan och kate- goriserade som sårbar (VU) och nära hotade (NT). Av länsstyrelsens utförda våtmarks- inventering framgår att våtmarker med högt naturvärde finns cirka 750 meter öster om planerad vägdragning.
En naturvärdesinventering utfördes i området i maj 2016. Bedömningsgrunderna för naturvärdesinventeringen omfattar inventering i fält samt annat relevant kunskaps- underlag. Vid fältbesöket genomsöktes inventeringsområdet på naturvårdsarter, och Figur 4.5-2 Planerad ny vägdragning passerar korsningen och går sedan nedåt mot befintlig väg åt höger i bild.
Figur 4.5-1 Skogen i området för ny vägdragning består till största delen av brukad skog och kalhyggen.
förutsättningar för biologisk mångfald bedömdes. Alla fåglar noterades dessutom un- der inventeringen. Naturvärdesinventeringen på fältnivå har skett enligt ”Standard för Svensk Naturvärdesinventering (NVI) – Genomförande, naturvärdesbedömning och redovisning enligt svensk standard SS 199000:2014.
Indelningen av naturvärden har gjorts utifrån följande skala:
• Högsta naturvärde (naturvärdesklass 1). Områden som är viktiga för en arts över- levnad i ett nationellt eller globalt perspektiv.
• Högt naturvärde (naturvärdesklass 2). Exempelvis nyckelbiotoper eller våtmarker med höga naturvärden.
• Påtagligt naturvärde (naturvärdesklass 3). Exempelvis skogar som brukar bedömas som ”skogar med naturvärde” av myndigheter. Dessa har strukturer som gör att de inom en inte allt för avlägsen framtid kan utvecklas till nyckelbiotoper.
• Visst naturvärde (naturvärdesklass 4). Områden som tydligt påverkats av mänsklig aktivitet men där det finns biotopkvaliteter eller arter av viss positiv betydelse för biologisk mångfald.
Av naturinventeringen identifierades tre områden med vissa naturvärden, se figur 4.5-3.
Objekt 1: Strandnära tallskog (Naturvärdesklass 4: visst naturvärde)
Objektet består av något äldre tallskog som ligger mellan vägen och sydöstra delen av Malåträsket, se figur 4.5-4. Tallarna har börjat utveckla pansarbark och knotiga grenar och bedöms vara 130-150 år gamla. Buskskiktet består av sly av björk och gråal närmast vattnet. Markskiktet består av lingon, kråkbär och enbuskar. Fåglar noterade i eller nere i vattnet var knipa, gulärla, grönsiska och sävsparv (rödlistade som sårbara).
Figur 4.5-3 Utbyggnad av väg och nya gång- och cykelvägar ligger i områden av riksintresse för naturvård och skyddade vattendrag. Av utförd naturvärdesinventering (NV-objekt i kartan) framgår att tre områden av visst naturvärde har identifierats. © Lantmäteriet
Figur 4.5-5 Objekt 2 utgörs av lövrik och örtrik skog.
Figur 4.5-6 Objekt 3 utgörs av tallskog i brant sluttning.
Figur 4.5-4 Objekt 1 utgörs av strandnära tallskog.
Objekt 2: Lövrik och örtrik skog (Naturvärdesklass 4: visst naturvärde)
Objektet är en yngre lövskog (30-40 år) bestående av främst björk, men med inslag av sälg och en del asp, se figur 4.5-5. Död ved av gråal finns sparsamt i form av döda stå- ende träd och liggande lågor. Markskiktet är örtrikt med rikliga förekomster av revlum- mer (fridlyst mot plockning), klockpyrola och vitpyrola. Andra arter som noterades var björkpyrola och vårfryle. Fåglar som noterades var svartvit flugsnappare och talgoxe.
Objekt 3: Tallskog i brant sluttning (Naturvärdesklass 4: visst naturvärde)
Objektet består av tallskog i en brant sluttning ner mot vägen, se figur 4.5-6. Äldsta tallarna bedöms vara omkring 150 år, men merparten betydligt yngre. Objektet består till övervägande del av tall med inslag av enstaka tunna björkar, gråal och asp. Enstaka liggande döda träd (lågor) noterades, men dessa var för unga för att ha några natur- vårdsarter på sig. På de äldsta fanns brandspår och rödlistade arter knutna till bränd tallved. Dominerande arter i markskiktet är väggmossa, lingon och kråkbär. Fåglar som noterades var större hackspett och grönsiska. Drillsnäppa hördes nere vid vattnet. No- terade naturvårdsarter var mörk kolflarnlav (rödlistad som nära hotad) och vedskivlav (rödlistad som nära hotad).
4.5.2 Kulturmiljö
Områdets kulturhistoriska värden är främst kopplade till den skogssamiska kulturen och dess byggnadsmiljöer samt nybyggarkulturen som funnits i området sedan andra delen av 1700-talet. I och med kolonisatörernas ankomst uppfördes byggnader såsom kyrkor, timrade stugor och bodar. Längs Malåträsket finns villor från 1920-talet och framåt. Vid Malås hembygdsgård finns bebyggelse från trakten, av samiskt såväl som kolonialt ursprung. I denna del ligger Malås äldsta hus, en bagarstuga från början av 1800-talet. Malåträsket är också av stort kulturhistoriskt intresse då det finns ett stort antal fornlämningar i form av förhistoriska boplatser längs sjön.
Figur 4.5-7 En fornlämning påträffas i höjd med Nölvikens camping och kommer att påverkas av planerade vågåtgärder. © Lantmäteriet
I anslutning till bron och den nya vägsträckningen finns två kända förhistoriska boplat- ser, se figur 4.5-7. En arkeologisk utredning genomfördes under hösten 2017 för att ta reda på om vägprojektet riskerade att påverka någon av boplatserna. Resultatet visar att den boplats som ligger närmast bron, RAÄ Malå 114:1, inte längre finns kvar medan den boplats som ligger längre åt nordöst, RAÄ Malå 115:1, fortfarande är intakt och bedöms som en fornlämning.
4.5.3 Rekreation och friluftsliv
Malåträsket har ett stort värde som rekreationsområde för tätortens invånare och boende i närheten. I området kring Malåträsket utövas rörligt friluftsliv i form av bland annat bär- och svampplockning, skid- och skoteråkning samt bad och fiske.
I Malå kommun är skoteråkning betydelsefullt för många kommuninvånare och skoter- leder går bland annat över Malåträsket. I sjön gäller fritt fiske och detta nyttjas av såväl ortsbor som besökare. Det saknas allmänna badplatser vid sjön men flera sandsträn- der runt Malåträsket används som utflyktsmål för bad och annan rekreation. Området ingår i Malåbygdens fiskevårdsområde.
Det rörliga friluftslivet antas vara i liten omfattning i skogbeväxta områden kring vägen och sträckan för nydragningen genom brukad skog. Jakt kan förekomma men bedöms utövas i mycket liten omfattning.
4.5.4 Rennäring
Väg 370 utmed aktuell sträcka ligger inom Malå skogssameby. Renskötsel förekommer i hela området och omfattas av åretruntmarker. För renen utgör hela området för plane- rade vägåtgärder av trivselland och en stor del av berörd vägsträcka av kalvningsland, se figur 4.5-8. Strategiska områden för samebyn i områdets närhet finns i form av en flyttled utmed Malåträsket. Ett område av riksintresse för rennäringen tangerar en bit av vägområdet. Vägdragningen ligger även inom samebyns vår-, sommar- och höstbe- tesmarker.
Figur 4.5-8 Rennäringens markanvändning i området. Malå skogssamebys årstidsland är inte mar- kerade i kartan och omfattas av vår, sommar och höstbetesland. © Lantmäteriet
Rennäringen är en arealkrävande näring eftersom det finns behov av olika säsongs- betesland. Renarna strövar eller flyttas inom och mellan beteslanden under året. Då betesförhållanden och andra förutsättningar förändras över tid ligger det i näringens natur att det är svårt att exakt beskriva vilka marker som nyttjas och under vilka perio- der.
4.5.5 Vattenmiljö
Nedan beskrivs vattenförekomsterna utifrån kända registrerade värden och informa- tion inhämtad från Vatteninformationssystem Sverige, VISS, där information om miljö- kvalitetsnormer är hämtade. Miljökvalitetsnormer för vatten motsvarar kvalitetskrav i en vattenförekomst, och fastställs efter bedömning av ekologisk samt kemisk status. År 2015 ska alla vatten i Europa ha uppnått god ytvattenstatus enligt EU:s ramdirektiv för vatten, en tidsfrist som har förlängts för vatten som år 2015 inte uppnådde denna status.
Tre namngivna vattenförekomster berörs av planområdet, se figur 4.5-9.
Malån
Malån är en cirka 120 km lång skogsälv som bildas i Sorsele kommun och mynnar i Skellefteälven i Norsjö kommun. Malån är ett oreglerat biflöde och övergår till sjön Malåträsket. Vattnet är näringsfattigt och klart och har naturligt stora variationer i vat- tenstånd till följd av kraftig snösmältning under våren vilket skapar strandmiljöer med hög biologisk mångfald.
Malån är rik på sjöar utmed vilken flera långsträckta sjöar har bildats, däribland Ma- låträsk och Stora Skeppträsket. Malån har varit allmän flottled från Svartselet beläget cirka 3 mil uppströms till Malåns utlopp. Under flottningsepoken rensades och rätades den del av huvudfåran som nyttjades som transportsträcka för timret.
Figur 4.5-9 Planområdet berör tre olika namngivna vattenförekomster; Malåträsket, Malån och Nölviken.
Malån finns registrerad i Vatteninformationssystem Sverige, VISS. Ekologisk status i Malån (SE723214-163916) uppnår till måttlig status och kemisk ytvattenstatus (exklu- sive kvicksilver och pentabromerad difenyleter(PeBDE)) i Malån har klassificerats till god status (VISS 2016). Måttlig ekologisk status beror bland annat på att den hydrolo- giska regimen och vattendragsfårans form har påverkats av tidigare rätning och rens- ning av vattendraget. Insatser mot fysisk påverkan såsom flottledsåterställning föreslås därför av Vattenmyndigheten. Vattenmyndigheten gör också bedömningen att det är tekniskt omöjligt att vidta de åtgärder som skulle behövas för att uppnå god ekologisk status före år 2021, varför miljökvalitetsnormerna i Malån föreslås till god ekologisk status och god kemisk status med förlängning av tidsfristen för ekologisk status fram till 2021 (VISS 2016).
Malåträsket
Malåträsket är en cirka 7 km2 stor selsjö belägen i Malå kommun. Ett sel är bredare del av en älv där vattnet flyter stilla, Malåträsket övergår både upp- och nedströms till vat- tendraget Malån. Vattnet i Malåträsket är relativt näringsfattigt och klart vilket gynnar förekomsten av bland annat sik och öring. Kring Malåträsket finns en stor biotopvaria- tion som gynnar en varierad fauna.
Sjöns maximala djup är 38 meter och ett medeldjup på cirka 13 meter. Medelvattenfö- ringen (MQ) vid utloppet av Malåträsket uppgår till 8,04 m3/s. Högsta högvattenflöde uppgår till 79,7 m3 (HQ50, 50-årsflöde) och högsta medelvattenföring uppgår till 44,9 m3 (SMHI 2016). Avrinningsområdet utgörs av mestadels skog; cirka 70 % skogsmark, 18 % sjö, 7 % mosse och 5 % urban markanvändning.
Planerad vattenverksamhet berör miljökvalitetsnormer för ekologisk och kemisk status i vattenförekomster (SFS 2004:660). Miljökvalitetsnormer för vatten motsvarar kvali- tetskrav i en vattenförekomst, och fastställs efter bedömning av ekologisk samt kemisk status. Malåträsket finns registrerad i Vatteninformationssystem Sverige, VISS, där miljökvalitetsnormer av klassificerade vattenförekomster finns samlade.
Ekologisk status i Malåträsket (SE723262-163876) har klassificerats till måttlig status.
Kemisk ytvattenstatus (exklusive kvicksilver och pentabromerad difenyleter(PeBDE) uppnår god kemisk status (VISS 2016). Den ekologiska statusen klassas som måttlig bland annat för att närområdet utgörs av 23 % aktivt brukad mark/ anlagda ytor samt att Malåträsket är hydromorfologiskt påverkat. Vattenförekomsten anses även vara morfologisk påverkat då mer än 15 % av vattendragets längd har förändrats.
För att säkerställa god vattenkvalitet i Malåträsket har miljökvalitetsnormerna före- slagits till god ekologisk och god kemisk status med en förlängning av tidsfristen för ekologisk status fram till 2027. Vattenmyndigheten gör bedömningen att det är tekniskt omöjligt att vidta de åtgärder som skulle behövas för att uppnå god ekologisk status före år 2027, vilket i Malåträsket bland annat skulle innebära insatser för bättre kon- nektivitet samt morfologiska (fysiska) förändringar. En god konnektivitet innebär goda möjligheter till spridning och fria passager för bland annat djur och växter, vilket i Malåträsk har försämrats till följd av människan skapade vandringshinder och dammar.
Nölviken
En del av Malåträsket utgörs av en inhägnad vik, Nölviken, som gränsar till planerad ny gång- och cykelväg, se figur 4.5-9. Nölviken är påverkad av ett vandringshinder med negativ effekt på fiskars vandringsmöjligheter. Som åtgärd att stärka konnektiviteten mellan Nölviken och Malåträsket föreslås av länsstyrelsen utrivning alternativt anläg- gande av ny fiskväg (VISS 2016).
Förslag på åtgärder av länsstyrelsen för att uppnå bättre vattenkvalitet är att anlägga ekologisk funktionella kantzoner utmed Malåträsket och Malån eftersom en stor del av närområdet utgörs av påverkad mark. Ekologiska kantzoner är av betydelse för att uppfylla miljökvalitetsnormerna för Malåträsket och Malån då ekologiska kantzoner har stor påverkan på livsbetingelserna i vattenförekomsterna. Den ekologiska funktio- nen i Malån och Malåträsket påverkas bland annat av beskuggning, nedfall av organiskt material och filtrering av sediment och närsalter (VISS 2016).
4.5.6 Vattenresurser och dricksvatten
I Malåträsket på Brändholmen finns en vattentäkt med fastställt vattenskyddsområde, Malå, som blev gällande år 1966. Vattenskyddsområdet ligger cirka 150 meter från planerade vägåtgärder som vid vattenskyddsområdet omfattar utbyggnad av gång- och cykelväg.
Enligt SGU:s vigningstjänst för brunnar finns det en vattenbrunn på fastigheten Malå 6:19 belägen strax efter Nölviken i västlig riktning. Inga övriga uppgifter om vatten- brunnar finns registrerade.
4.5.7 Boendemiljö och hälsa
Det bor cirka 2 000 personer i Malå tätort och cirka 3 100 är folkbokförda i Malå kom- mun (SCB 2016). I tätorten finns flertalet bostadshus som ligger nära intill väg 370. De störningar i boendemiljön som har utretts i samband med omdragning av väg i Nölvi- ken är frågor som rör buller och luftföroreningar. Barriäreffekter har inte utretts för detta projekt eftersom skyddsåtgärder inte är aktuella i detta projekt, och vibrationer brukar utredas i områden med jordarter av mindre kornfraktion.
Buller
Buller definieras som oönskat ljud och kan påverka människors hälsa och välbefin- nande både direkt och indirekt. De vanligaste effekterna är sömnstörningar och svå- righeter att föra samtal utomhus men även ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar kan påvisas vid exponering av för höga ljudnivåer i boendemiljön under lång tid.
Trafikverket har tagit fram riktvärden för buller och vibrationer som visar vilka ljud- nivåer som motsvarar en god eller i vissa fall godtagbar nivå (TDOK 2014:1021). Vägar och järnvägar indelas i två åtgärdskategorier: nybyggnad och väsentlig ombyggnad samt befintlig infrastruktur. Det här projektet räknas som befintlig infrastruktur då hus som kan påverkas av förändrade bullernivåer är placerade intill befintlig väg 370 som kommer behåller sitt ursprungliga läge vid infarten till Malå. Värdena ska utgöra ett stöd vid Trafikverkets bedömningar om behov av utredningar och genomförande av skyddsåtgärder mot höga buller- och vibrationsnivåer.
Två mått används för att beskriva buller; ekvivalent ljudnivå som är ett medelvärde för ett dygn, och maximal ljudnivå som avser den högsta ljudnivån från enstaka fordon.
Den ekvivalenta ljudnivån blir högre ju fler fordon som passerar, medan den maximala nivån istället är beroende av det fordon som bullrar mest. Nedanstående värden visar åtgärdsnivåer som när de överskrids åtgärder ska utföras, se tabell 4.5-1. Det finns även miljökvalitetsnormer för omgivningsbuller men dessa omfattar vägar med betydligt högre trafikmängd (över 3 miljoner fordon/år).
Tabell 4.5-1 Trafikverkets åtgärdsnivåer längs befintlig infrastruktur.
Lokaltyp eller
områdestyp Ekvivalent ljudnivå, Leq24h utomhus på
uteplats/skolgård
Ekvivalent ljudnivå,
Leq24h inomhus Maximal ljudnivå, Lmax inomhus
Luftkvalitet
Miljökvalitetsnormen för utomhusluft berörs. Nomogrammetoden är avsedd att använ- das för en första uppskattning av föroreningshalterna på platser där mätningar saknas, se figur 4.5-11. Om de uppskattade halterna ligger under de nedre utvärderingströsk- larna, bör denna metod räcka som underlag för utvärdering.
4.6 Byggnadstekniska förutsättningar.
Enligt SGU:s jordartskarta finns det morän i området som underlagras av glacial grov- silt och glacial finsand under den första (och större) delen av sträckan. Jordartskartan visar också på ytlig morän upp mot höjden/åsen. Närmare vattnet och ner mot cam- pingen återfinns isälvsediment i form av grus enligt jordartskartan.
Vid provtagning nära branten har en hög frekvens av blockig jord påträffats, något som försvårat provtagningen. Ingen bergnivå har verifierats inom området.
De byggnadstekniska förutsättningarna efter sträckan är generellt sett goda då grov- korniga sediment ger god stabilitet och dränerar bra.
Figur 4.5-11 Där det gröna fältet slutar, vid 26 μg/m³, är gränsen för den nedre utvärderingströskeln enligt miljökvalitetsnormen. Källa: Handbok för vägtrafikens luftföroreningar.
5 Den planerade vägens lokalisering och utformning med motiv
5.1 Val av lokalisering
I åtgärdsvalsstudien daterad 2015-01-09 bedömde Trafikverket att alternativ E, ny vägdragning över åsen, ger bäst måluppfyllelse samtidigt som risken för ras och erosion elimineras. Arbete med vägplan för alternativ E startade januari 2016. Trafikverket förordade även att vid sidan av vald åtgärd E utreda alternativ A, ny vägdragning ute i Nölviken. Påverkan på vatten kräver ansökan om vattendom samt strandskyddsdispens.
Eftersom alternativ A innebar osäkerheter kring vattendjup och mängden fyllnadsmas- sor utfördes kompletterande geotekniska undersökningar och lodning av Nölviken.
Dessa visade på att viken var djupare än förväntat och att marken består av djup lera.
Bedömningen gjordes därför att välja bort alternativ A då detta alternativ skulle med- föra stora mängder fyllnadsmassor vilket är ekonomiskt orimligt samt skulle ge stor påverkan på vattendraget.
Hösten 2016 utfördes geotekniska undersökningar för alternativ E som visade att åsen består av finkorniga jordar. Detta ger ett ökat massöverskott som i sin tur ger en ökad produktionskostnad. Trafikverket valde därför att åter se över de olika alternativen från åtgärdsvalsstudien för att säkerställa att alternativ E är det mest lämpliga ur ett samhällsekonomiskt perspektiv samtidigt som det uppfyller projektmålen. Under den utökade studien av alternativen har samråd med Länsstyrelsen i Västerbottens län, Malå kommun och region Västerbotten skett kontinuerligt.
I den utökade studien justerades alternativ E för att optimera masshantering under byggtid. Detta justerade alternativ benämns E2. Trafikverkets samlade bedömning vi- sar att alternativ E2, ny väg på åsen, sammantaget ger en god helhetslösning. Det bidrar till en positiv helhetslösning för Malå kommun och boende i Malå. Genom att dra den nya vägen uppe på åsen elimineras rasrisken och möjliggör för en ny gång- och cykel- väg längs den befintliga vägen. Detta medför ökad säkerhet för oskyddade trafikanter samtidigt som vägens funktion säkerställs.
5.2 Val av utformning
Utformningen av vägen följer Trafikverkets krav för Vägars och gators utformning (VGU). Den nya vägsträckan har dimensionerats utifrån framtida trafikmängd (prog- nosår 2040), samt för referenshastighet 80 km/h med vissa avsteg för att minimera den totala längden på vägsträckan som går uppe på åsen.
Den valda åtgärden, alternativ E2, innebär ny vägdragning förbi riskområdet norr om befintlig väg på en sträcka av cirka 1,2 km samt utbyggnad av gång- och cykelväg fram till Nölvikens camping. I höjd med Nölviken dras väg 370 om i ny sträckning uppe på åsen, cirka 200 meter norr om befintlig väg, för att därefter återansluta till befintlig väg 370 vid bron intill campingen.
Vid Nölviken byggs även en ny anslutning till befintlig väg 370 samt en vändyta strax efter sista fastigheten Malå 6:19. Befintlig väg rivs delvis längs med Nölviken och dike samt belysning anläggs på den framtida gång-och cykelvägen.
Utbyggnad av gång- och cykelväg sträcker sig från Malå tätort, förbi den nya anslut- ningen ner till ny vändplan, och vidare fram till Nölvikens camping. Breddning av be- fintlig väg sker på höger sida fram till ny anslutning på en sträcka av cirka en kilometer.
Därefter leds de oskyddade trafikanterna ner på befintlig väg 370 intill Nölviken fram till den nya vändplanen.
Hela gång- och cykelvägen ska belysas. Flertal fastigheter kommer att bli berörda av breddningen både vad gäller markåtkomst och befintliga utfarter.
Viss störning kan förekomma under anläggningstiden.
5.2.1 Typsektion
Vägbredden för den nya vägdragningen förbi riskobjektet blir 6,5 meter, körfälten blir 3,0 meter breda vardera med 0,25 meter vägren samt stödremsa på 0,25 meter, se tabell 5.2-1. I innerkurvor med radie under 600 ökas vägbredden med 0,5 meter.
Vägslänterna anpassas så att vägräcken kan undvikas i största möjligaste mån och markintrånget minimeras. Vid skärning ska vägens innerslänt ha en lutning på 1:3 och ytterslänterna en generell lutning på 1:2. Vid bankslänter ska ytterslänterna ha en lutning på 1:3. Vänster bankslänt utformas med 1:4 släntlutning mellan cirka km 1/770 och 1/960. Utformningen ger en bättre landskapsanpassning och bidrar till en bättre massbalans.
Tabell 5.2-1 Typsektion
Beteckning Referenshastighet
km/tim Vägbana inkl. vägren Sidoområde
Väg 370 80 6,5 m Innerslänt 1:3,
Ytterslänt 1:2
Säkerhetszon
Säkerhetszon är det område utanför stödremsan vid sidan om vägbanan, som ska vara fritt från fasta hinder och oeftergivliga föremål. Säkerhetszonerna är utformade efter krav enligt VGU. Skyddszonens storlek beror på vägens referenshastighet, bankhöjd, om det är raksträcka eller inner/ytterkurva och radien på en eventuell kurva. I det ak- tuella projektet är säkerhetszonen generellt 5 meter bred. Vid skarpa ytterkurvor ökas säkerhetszonen till sju meter. Vid höga bankslänter ökas säkerhetszonen ytterligare. Se även ritning typsektion 1 01 T 04 01.
5.2.2 Plan- och profilstandard
Plan- och profilstandarden är vald utifrån referenshastigheten 80 km/h, standard på befintlig linjedragning, samt för att minimera den totala längden på vägsträckan som går uppe på åsen, se tabell 5.2-2.
Ny vägdragning har likvärdig eller högre standard som befintlig väg 370.
Tabell 5.2-2 Plan och profilstandard Beteckning Minsta
horisontal- radie
Minsta konkava vertikalradie (meter)
Minsta konvexa vertikalradie (meter)
Största lutning längdled (%)
Minsta klotoidpara- meter (A)
Väg 370 250 -2 000 3 000 6 155
5.2.3 Korsningar och anslutningar
Korsningar till nya anslutningsvägar utformas som korsningstyp A1.
Befintliga anslutningar justeras och anpassas i höjd. Eventuella ersättningsvägar och nya enskilda anslutningar beslutas via särskild lantmäteriförrättning. Nya anslutningar till föreslagna enskilda ägovägar föreslås utformas som korsningstyp A3. Korsningsty- pen väljs eftersom man endast ansluter ett mindre antal fastigheter.
5.2.4 Gång- och cykelvägar
Utbyggnad av gång- och cykelväg genomförs från Malå tätort i höjd med sjukstugan fram till Nölvikens camping. Gång- och cykelvägen blir 2,5 meter bred och belyst. Be- fintlig väg 370 intill Nölviken rivs delvis och byggs om till gång- och cykelväg. Belägg- ning på befintlig väg 370 där ny gång- och cykelväg anläggs bibehålls.
Separering mellan väg samt gång- och cykelväg görs med ett GCM-stöd liknande be- fintligt så långt det är möjligt. Detta görs för att få en enhetlig utformning med nuva- rande separeringsform som utgörs av GCM-stöd.
Gång- och cykelvägen kommer att överlåtas till Malå Kommun.
5.2.5 Broar och byggnadsverk Inte aktuellt för denna vägplan.
5.2.6 Kollektivtrafik
Det finns idag inga kända planer på förändringar av nuvarande kollektivtrafik till följd av vägplanen.
5.2.7 Geoteknik
Generellt efter sträckan består marken av siltiga friktionsjordar. Vid början av sträckan och sträckan ut har marken generellt en sandigare karaktär. Likaså vid djup provtag- ning i åsen har marken till viss del visat sig bestå av grusigare sand under den ytligare silten.
Inga speciella förstärkningsåtgärder bedöms krävas för sträckan.
För ytterligare information, se PM Geoteknik.
5.2.8 Hydrologiska förhållanden
Nästan alla grundvattenrör som installerats har visat sig torra vid avläsning. Dock har grundvattnet vid södra foten av åsen registrerats på 1,2 meters djup under markytan.
Detta korrelerar troligen med befintlig vattennivå i Nölviken. På grund av otillräckliga diken, framförallt genom byn, kan grundvattnet vid regniga perioder och täta jordar antas ligga i nivå med markytan.
5.3 Övriga väganordningar
5.3.1 BeläggningVäg 370 kommer att beläggas med asfalt.
5.3.2 Belysning
Ny väg 370 inklusive C-korsningar, gång- och cykelväg samt gång- och cykelövergång ska vara belyst för att öka trafiksäkerheten. Ny belysning utförs med LED-armaturer.
Belysningsstolpar med/utan arm, beroende på placering, ska vara bländfri och stå så tätt att en jämn ljusbild utan mörka partier uppstår.
Belysningen längs väg samt gång- och cykelväg nattsänks men belysning över över- gångsställe nattsänks ej. Befintlig del av gång- och cykelväg har ej den teknik som krävs för nattsänkning och berörs ej.
Befintlig belysning kommer att demonteras och bytas ut mot ny belysning. Ny belys-
5.3.3 Vändplan
En vändplats kommer att anläggas direkt efter fastigheten Malå 6:19.
5.3.4 Parkerings- och uppställningsytor Inte aktuellt för denna vägplan.
5.3.5 Räcken
Vägräcken skall uppfylla krav enligt VGU och sätts upp vid behov, t.ex. vid branta och/
eller höga slänter, stora trummor och oeftergivliga föremål inom säkerhetszonen samt vid broar, portar och ramper.
5.3.6 Skyltar och signaler
Befintliga skyltar som påverkas av projektet flyttas och byts ut vid behov. Nya skyltar som sätts upp skall uppfylla kraven enligt VGU.
5.3.7 Vägmarkeringar
Vägmarkeringar utförs med kantlinjer och mittlinje längs med hela sträckan på väg 370.
5.4 Andra åtgärder och anordningar
5.4.1 Enskilda anslutnings- och parallellvägar
Enskilda anslutningar mot parallellvägen anpassas till den nya vägens plan och profil.
Förslag till anslutningar illustreras på illustrationskartor och ger berörda fastigheter en säker möjlighet att ansluta till allmän väg. Ägoanslutningar till skogsmark illustreras inte. Formalia kring hantering av enskilda vägar redovisas i kapitel 9.3.1.
Figur 5.3-1 Ny belysning av gång- och cykelväg genomförs från Malå tätort, i höjd med sjukstugan, fram till Nölvikens camping.
5.4.2 Jord- och luftledningar
Längs sträckan finns korsande och längsgående mark- och luftledningar, bland annat belysning, optokabel, elledningar, teleledningar och VA-ledningar. Dessa ledningar måste beaktas vid anläggandet.
Teleledningar som korsar ny väg och finns i anslutning till planerad vändplan kommer att påverkas av vägprojektet.
Ny vägdragning passerar under två högspänningsledningar vid 1/000 och 1/080 vil- ket behöver höjas och stolpar på norra sidan av ny väg flyttas utanför säkerhetszonen.
Skellefteå Kraft har planer på att gräva ned dessa ledningar. Samråd har skett med ledningsägaren.
Flyttningar eller kompletteringar av ledningar kan komma att behövas. Innan arbete påbörjas skall berörda ledningsägare kontaktas för utsättning. Ledningar som ligger inom det befintliga vägområdet är ledningsägarens ansvar.
5.4.3 Kompensationsåtgärder Inte aktuellt för denna vägplan.
5.4.4 Gestaltning
Enligt väglagen ska en estetisk utformning eftersträvas vid väghållning. Lagen säger också att hänsyn ska tas till stads- och landskapsbilden samt natur- och kulturvärden.
Ett gestaltningsprogram med landskapsanalys har tagits fram och programmet kommer att finnas med som stöd under kommande skeden.
För mer detaljerad beskrivning se Gestaltningsprogram.
5.5 Skyddsåtgärder och försiktighetsmått som redovisas på plankarta och fastställs
I projektet har inga skyddsåtgärder som fastställs bedömts aktuella. Se kapitel 6 för motivering.
5.6 Skyddsåtgärder och försiktighetsmått som ej fastställs
• För vägbyggnadsprojekt ställer Trafikverket krav på kvalitets- och miljöstyrning (TDOK 2012:1039 och TDOK 2012:93). I 2012:93 (Generella krav på entreprenad- upphandling) regleras entreprenörens miljöarbete, kemiska produkter och andra material samt miljökrav för fordon och arbetsmaskiner. Generella krav kommer arbetas in i Allmänna föreskrifter för entreprenad (AF).
• Användbara schaktmassor ska nyttjas inom projektet som fyllnadsmaterial.
• För att minimera intrånget i landskapet och störningen under byggskedet ska mas- sor som inte kan återanvändas transporteras bort av entreprenören.
• Hantering för att skydda vattenresurser kommer att följa Trafikverkets publikation 2006:123 ”Dricksvattenbrunnar–hantering av mindre vattentäkter utmed vägar”.
• En ekologiskt funktionell strandzon utmed Nölviken kommer att säkerställas/bi- behållas med syfte att filtrera sediment, närsalter, vatten mm som har stor inver- kan på vattenförekomstens livsbetingelser. Åtgärden innebär förenklat att man skapar en obrukad zon innefattande strandzonen samt det fastmarksområde som direkt påverkar ytvattnen. Kantzonen kan i vissa fall även innefatta en skötselzon med begränsat uttag av träd och skörd av fånggrödor. De 10 m som ligger närmast vattnet ska dock vara orörd.
• För att skydda vårlekande fisk och minska påverkan av grumling får grumlande arbetsmoment inte utföras under perioden 1 maj till 30 juni. Som en försiktighets- åtgärd då öring förekommer ska arbete i vatten även undvikas från 15 september till 15 oktober. Grumlande arbeten bör begränsas till november-april eller under stabila förhållanden på sommaren (juli-augusti).
• Det får inte uppkomma några körskador eller andra olägenheter i samband med arbetet utanför arbetsområdet. Skador och skaderisker innanför arbetsområdet på mark och växter skall minimeras.
• Uppgrävda schaktmassor placeras så att de inte eroderar och orsakar grumling av någon vattenförekomst.
• Trafikverket ställer krav på att entreprenören ska ha beredskap för nödlägessitua- tioner. Entreprenören ska senast vid kontraktets tecknande ha ett strukturerat mil- jöledningssystem vilket bland ska innehålla risk- och avvikelsehantering inklusive korrigerande och förebyggande åtgärder (TDOK 2012:93).
• Vid oförutsedda utsläpp till luft, mark eller vatten ska absorptionsmedel och sane- ringsvätska finnas i arbetsfordon och uppsamlingsplats utsedd. Även oljelänsar ska finnas tillgängliga vid eventuella vattenarbeten.
• Byggplatsen ska organiseras så att all mark och vegetation utanför arbetsområdet skyddas och inte används till etablering, upplag etc. Trafikverket anvisar endast vägområdet som arbetsområde. I det fall ytterligare mark behövs för upplag, eta- blering m.m. ansvarar entreprenören för val av plats och att eventuella erforderliga avtal och tillstånd anskaffas. Marken inom arbetsområdet som nyttjas tillfälligt ska återställas när arbetena är färdiga.
• Under byggskedet ska skador på träd och buskar på privat tomtmark undvikas i möjligaste mån.
• Om någon misstänkt fornlämning påträffas i byggskedet ska arbetet omedelbart avbrytas och beställaren kontaktas. Anmälan ska göras till länsstyrelsen.
6 Effekter och konsekvenser av projektet
6.1 Trafik och användargrupper
De föreslagna åtgärderna i vägplanen medför förbättrade körförhållanden för trafikan- ter resande från och till Nölviken med en mjukare kurvutformning. Vägen flyttas vilket gör att förutsättningarna för fordonstrafik kommer att vara oförändrad men för oskyd- dade trafikanter kommer förutsättningarna att förbättras. Vägsträckningen har samma standard eller bättre jämfört med befintlig väg. Den nya vägsträckningen kommer inte att leda till en ökad trafikmängd och störningarna bedöms därför efter byggskedet vara detsamma.
De planerade åtgärderna eliminerar riskerna för biltrafiken genom att vägen flyttas bort från Nölviken, upp på den närbelägna åsen. Vägens placering blir cirka 150 meter från Nölviken vilket säkerställer vägens funktion. Den kommer även få högre vägstan- dard och bättre förutsättningar för avvattning av vägkroppen. Omdragningen av väg 370 kommer att öka trafiksäkerheten då den nya vägen har bättre linjeföring än nu- varande väg. Den nya vägen kommer att gå i en lång skärning så utblickar mot vattnet försvinner. Den nya dragningen medför också branta lutningar på den nya vägen men det uppvägas av att riskerna elimineras. Tung trafik får något sämre körförhållanden p.g.a. den branta stigningen på 6 % de tvingas göra.
Tillgängligheten för fordonstrafiken påverkas inte av omdragningen. Däremot förbätt- ras tillgängligheten för oskyddade trafikanter som får en sammanhängande gång- och cykelväg att färdas längs till Nölvikens camping. Nya och justerade anslutningar före- slås till befintliga enskilda vägar, och anpassas till nivåer för primärvägen.
Trafikantperspektivet påverkas inte av omdragningen.
6.2 Lokalsamhälle och regional utveckling
De planerade åtgärderna bedöms inte stå i konflikt med aktuella översiktsplaner. Inom vägplanens avgränsningsområde finns stadsplanen ”Förslag till ändring och utvidgning av stadsplan för kvarteren Granen, Rönnen m.m. inom Malå Samhälle i Norsjö kom- mun” där det nya vägområdet påverkar nuvarande markanvändning park eller plante- ring genom att en ny gång- och cykelväg anläggs i anslutning till Storgatan.
Trafikverket gör bedömningen att gällande intrång kan hanteras som en mindre avvi- kelse. Vägplanens intrång sker på allmän platsmark med kommunalt huvudmannaskap och motverkar inte syftet med stadsplanen. I gällande stadsplan avsågs gränslinjen mellan park eller plantering och gata ej fastställas på plankartan. I Statens planverk, anvisningar för upprättande av detaljplaneförslaget, från år 1976, menades att då en gata tangerar en park kan det vara önskvärt att planen medger sådana mindre gränsav- vikelser som inte kan förutses vid planens uppgörande.
Samråd har förts med Malå kommun 2016-05-18 där kommunen meddelar att byg- gandet av ny gång- och cykelväg bör kunna hanteras som en mindre avvikelse i denna vägplan.
Fastigheter i Malå berörs av vägflytten både vad gäller markåtkomst och befintliga utfarter, men väglinjen påverkar inte byggnader på fastigheterna.
För boende i Malå kommer bullernivåerna kommer att påverkas marginellt. Inga nya störningar av betydelse kommer att uppstå till följd av den nya vägdragningen.
6.3 Miljö och hälsa
Nedan redovisas en sammanställning av bedömda konsekvenser som väntas uppstå till följd av planerade vägåtgärder. Redovisade konsekvenserna är vad som väntas upp- komma efter genomförda försiktighetsåtgärder. Bedömningsmatrisen utgår från hur stora konsekvenserna väntas bli och hur länge efter genomförd åtgärd konsekvenserna väntas pågå.
6.3.1 Naturmiljö
Bedömningsgrunder
Stora konsekvenser uppstår när värdekärnan i områden med höga dokumenterade naturvärden, såsom värdefulla vattendrag eller områden med hög biodiversitet eller som hyser sårbara/ho- tade arter, förstörs eller försvinner.
Måttliga konsekvenser uppstår när delar av områden med höga naturvärden förstörs eller påverkas negativt på annat sätt.
Små konsekvenser uppstår när projektet till största del påverkar naturområden utan högre naturvärden eller när påverkan på ekosystem eller biologisk mångfald är obetydlig.
Effekter och konsekvenser Nollalternativet
Nollalternativet medför inga konsekvenser med hänsyn till naturmiljön.
Vägplanen
Den nya vägen medför intrång i naturmiljön då skogsmark kommer att tas i anspråk. I berört område finns inga kända utpekade naturvärden och området är delvis avver- kat till följd av skogsbruk. En ny väg medför ytterligare avverkning som kommer att reducera arean för skogsmiljön. Omdragning av vägen innebär även att sprängarbeten och uppfyllnad kommer att göras. Avverkning av skog och markarbeten/schaktning till följd av ny vägdragning uppskattas till cirka 2 hektar. Busk- och slyvegetationen åter- etableras i omgivningen. Konsekvenserna bedöms bli små.
Där åtgärder utförs längs befintlig väg kommer medföra att vägområdet utökas vilket innebär att områden av naturmark kommer att tas i anspråk genom väg, diken eller säkerhetshöjande åtgärder (exempelvis röjning). Då inga områden med höga naturvär- den finns identifierade inom planområdet blir konsekvenserna av markanspråken för dessa åtgärder små. Konsekvenserna för strandmiljön bedöms också bli små, då områ- det sedan länge starkt präglats av mänsklig aktivitet.
Ingen påtaglig skada bedöms uppkomma på riksintresset för skyddade vattendrag eller riksintresset för naturvård då planerade vägåtgärder inte motverkar riksintressenas syften. Planerade åtgärder bedöms inte påverka kända naturvärden i området på ett betydande sätt.
Genom tidsstyrning av arbetet till perioder som inte utgör vandringstid för fisk bedöms små konsekvenser uppkomma. För eventuell utter och bäver kan arbetsperioderna innebära en störning med små konsekvenser. Med planerade skyddsåtgärder under arbetet bedöms negativ påverkan bli liten och tillfällig för djurlivet. Efter att vägåtgär- derna för väg 370 är utförda bedöms förutsättningarna för djurlivet vara detsamma som idag.
Sammantaget bedöms konsekvenserna bli små med planerade skyddsåtgärder.
