BAKOM RÖKRIDÅN
OMFATTNINGEN OCH
SAMHÄLLSKONSEKVENSERNA AV DEN
ILLEGALA TOBAKSMARKNADEN I MALMÖ
ERIKA R. NYKJAER
CECILIA ZARINS
BAKOM RÖKRIDÅN
OMFATTNINGEN OCH
SAMHÄLLSKONSEKVENSERNA AV DEN
ILLEGALA TOBAKSMARKNADEN I MALMÖ
ERIKA R. NYKJAER
CECILIA ZARINS
R. Nykjaer, E & Zarins, C. Bakom rökridån. Omfattningen och samhällskonsekvenserna av den illegala tobaksmarknaden i Malmö.
Examensarbete i Kriminologi 15 högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten
för hälsa och samhälle, institutionen för Kriminologi, 2018.
Denna studie har genomförts på uppdrag av Polisen i Malmö och syftar till att få en ökad förståelse för tobakens roll i den lokala organiserade brottsligheten. Med denna djupare insikt i den lokala problembilden finns även förhoppningen att kunna utveckla relevanta brottspreventiva åtgärder. Polisen i Malmö har i
samverkan med andra myndigheter funnit att det finns tydliga kopplingar mellan de organiserade nätverken som styr den illegala tobakshandeln i Malmö med de som också bedriver illegala bordeller, svartklubbar och spelhallar. Dessutom tycks omsättningen av den illegala tobaksmarknaden vara enorm då efterfrågan efter billig tobak är omfattande, både nationellt och internationellt. Med detta som bakgrund har därför föreliggande studie genomfört intervjuer med en rad
nyckelinformanter hos de myndigheter Polisen i Malmö samverkar med i arbetet mot den illegala tobakshandeln, samt genomfört en innehållsanalys på beslut och domar från samma myndigheter. Detta för att undersöka hur innehållet i dessa dokument kan relateras till organiserad brottslighet på lokal nivå samt strukturerna bakom hur detta sker. Resultatet för studien visar att det finns tydliga kopplingar mellan de granskade dokumenten och organiserad brottslighet, där över hälften av dessa indikerade på en medveten involvering i den illegala tobakshandeln. Detta bekräftas även av de intervjuade nyckelinformanterna samt diskuteras i ljuset av tidigare forskning. Med studiens resultat som bakgrund rekommenderas därför en fortsatt tydlig samverkan mellan myndigheterna för att få bukt med det ökande problemet med illegal tobak i Malmö, samt även för tydligare social prevention riktade mot att påverka den stora efterfrågan efter billig tobak.
Nyckelord: Ekobrott, Malmö, organiserad brottslighet, smuggling,
BEHIND THE SMOKE SCREEN
THE ORGANISED CRIME BEHIND THE ILLICIT
TOBACCO TRADE IN MALMÖ, SWEDEN
ERIKA R. NYKJAER
CECILIA ZARINS
R. Nykjaer, E & Zarins, C. Behind the smoke screen. The organised crime behind the illicit tobacco trade in Malmö, Sweden. Degree project in Criminology 15
högskolepoäng. Malmö University: Faculty of Health and Society, Criminology,
2018.
In a collaboration with the Malmö police department, this study aims to gain a better understanding of the illegal tobacco trade and its connections to local organised crime. This insight will hopefully assist in developing relevant crime-prevention measures. The Malmö police department, in collaboration with other authorities, have discovered suspected connections between the organised networks that control the illegal tobacco trafficking in Malmö with those that engage in illegal brothels, clubs and gambling halls. Additionally, the turnover of the illegal tobacco market appears to be enormous, as demand for cheap tobacco is extensive both nationally and internationally. The authors have conducted interviews with informants representing the authorities that the Malmö police department cooperates with in the work against illegal tobacco trade. A content analysis of a range of documents related to illegal tobacco trade, including court verdicts, which investigates how and if they are related to local organised crime were also conducted. The result of the study shows that there are clear
connections between the reviewed documents and organised crime, as over half indicated an involvement with the illegal tobacco trade. This is also confirmed by the interviewed informants and later discussed in the light of previous research. This study therefore recommends a continued collaboration between the
authorities in order to overcome the increasing presence of illegal tobacco in Malmö, as well as for improved social crime prevention aimed at influencing the high demand for cheap tobacco.
Keywords: Economic crime, Malmö, organised crime, smuggling, tax fraud,
Förord
Vi vill börja med att tacka vår uppdragsgivare på Polisen i Malmö för din ständiga hjälp, ditt intresse och uppdraget att få skriva den här uppsatsen. Utan dig hade denna kartläggning aldrig varit möjlig.
Vi vill också tack vår handledare Alberto Chrysoulakis för din vägledning, ditt lugn och återkommande hjälp och feedback under arbetets gång.
Vidare vill vi även tacka samtliga informanter på myndigheter och andra instanser som ställt upp genom att ge oss intervjuer och material. Detta har gett oss en enorm insikt i den illegala tobakshandeln som gjort den här studien möjlig att genomföra.
Vi vill även rikta ett stort tack till institutionen för kriminologi på Malmö Universitet som trott på vår uppsats redan från början och vågat satsa på idéen genom att låta oss representera Universitetet vid Stockholmssymposiet i juni 2018. Vi känner en stor ödmjukhet inför uppdraget och ser fram emot att få redovisa vårt resultat för allmänheten.
INNEHÅLL
1 BEGREPP --- 7
2 INLEDNING --- 8
2.1 Syfte och frågeställning --- 9
2.1.1 Definitioner --- 9
3 BAKGRUND --- 10
3.1 Tobaken i Sverige --- 10
3.1.1 Omfattning --- 11
3.1.2 Ett stort folkhälsoproblem - yngre åldrar i riskzonen --- 11
3.1.3 Lagreglering och förändring --- 12
4 TIDIGARE FORSKNING --- 12
4.1 Organiserad brottslighet --- 12
4.1.1 Smuggling då och nu --- 12
4.1.2 Warehousing och ekonomisk brottslighet --- 13
4.1.3 Blandverksamhet --- 14
4.2 Motåtgärder --- 14
4.3 Internationell forskning --- 15
5 METOD OCH MATERIAL --- 16
5.1 Semistrukturerade intervjuer --- 16
5.1.1 Datainsamling --- 16
5.1.2 Inklusions- och exklusionskriterier --- 17
5.1.3 Urval --- 17
5.1.4 Tillvägagångssätt --- 17
5.2 Myndighetsbeslut och domar --- 18
5.2.1 Datainsamling --- 18
5.2.2 Inklusions- och exklusionskriterier --- 18
5.2.3 Urval --- 18
5.2.4 Analyseringsmetod --- 19
5.2.5 Tillvägagångssätt --- 20
5.3 Forskningsetiska aspekter --- 21
6 RESULTAT --- 22
6.1 Omfattning och organiserad brottslighet --- 22
6.1.1 Kostnader --- 23
6.2 Struktur och processer --- 24
6.2.1 Aktörer på nationell och lokal nivå --- 24
6.2.2 Problemverksamheter --- 24
6.3 Domar och beslut --- 25
6.4 Motåtgärder --- 26
6.4.1 Samverkan och begränsa efterfrågan --- 27
7 DISKUSSION --- 27
7.1 Struktur och förändring --- 27
7.1.1 Lokal organiserad brottslighet --- 28
7.2 Omfattning --- 29
7.3 Hur myndigheter bör arbeta --- 30
7.3.1 Användningsområden för uppdragsgivaren --- 31
7.4 Metoddiskussion --- 31
7.4.2 Validitet --- 32
7.4.3 Reliabilitet --- 32
7.4.4 Vidare forskning och framtida rekommendationer --- 33
8 SLUTSATSER --- 33
REFERENSER --- 35
BILAGOR --- 38
Bilaga 1 – Aktuella lagrum --- 38
Tobakslag (1993:581) --- 38
Lag (2000:1225) om straff för smuggling --- 38
Lag (1998:506) om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och energiprodukter --- 38
Miljöbalk (1998:808) --- 38
Ordningslag (1993:1617) --- 39
Bilaga 2 - Exempel på intervjuguide --- 40
Bilaga 3 – Kodningsschema --- 41
Bilaga 4 – Kodningsmanual --- 42
1 BEGREPP
Punktskattepliktig vara är enligt lagen 1998:506 om punktskattekontroll
tobaksvaror, alkoholvaror och energiprodukter. Det här arbetet fokuserar på tobaksvaror som enligt lag ska beskattas och regleras.
Råtobak finns i egentlig mening inte definierat någonstans utan begreppet används
endast i Tullverkets tulltaxa (Muntlig kommunikation Ekobrottsmyndigheten, 05-04-2018). Vanligen avser begreppet tobak som inte förberetts eller behandlats för bruk av konsument och omfattas därmed av det så kallade uppskovsförfarandet (a.a.).
Uppskovsförfarandet innebär att en skattepliktig vara enligt EU:s regler inte
behöver beskattas vid förflyttning och lagring inom EU, utan att detta kan ske först när varan lämnar lagret för att nå konsumenten (Skatteverket, 2016). Detta innebär inte att så kallad råtobak är skattebefriad utan snarare att den är lättare att undvika beskattning på. All tobak är enligt EU-domstolen punktskattepliktiga.
Vattenpipa är ett rökverktyg som används för att röka tobak som vanligen är
smaksatt (Sutfin, Song, Reboussin & Wolfson, 2014). Det finns tobak som är framtagen speciellt för vattenpipsrökning men det går även att använda obehandlad tobak, röktobak eller tobaksspill.
Smuggling är illegal import av varor från länder utanför EU och är en vanlig
brottskategori inom organiserad brottslighet då det tenderar att vara väldigt lukrativt (BRÅ, 2010).
Organiserad brottslighet definieras av BRÅ (2010) kortfattat som kriminella
verksamheter som arbetar systematiskt, planerat och organiserat och vars största syfte är ekonomisk vinning.
Import är varor som kommer till Sverige från tredjeland, alltså länder utanför EU
(Tullverket, 2017). När varor kommer från tredjeland och inte skattas för eller på annat sätt inte rapporteras till myndigheter kallas det smuggling.
Införsel är varor som kommer från ett annat EU-land. När varor från dessa länder
kommer till Sverige utan att beskattas kallas det olovlig förflyttning av
punktskattepliktig vara (Lag 1998:506 om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkohol, tobak och energiprodukter, 1§ 5 kap), inte smuggling.
Cheap Whites syftar på cigaretter som förts in i Sverige lagligt genom godkända
företag men sedan säljs utan att beskattas (Ross, Vellios, Smith, Ferguson & Cohen, 2016). På så sätt kan de säljas billigt till konsumenter men kan samtidigt fortfarande ses som “vita”.
Warehousing är en ny form av brottslighet där punktskattepliktiga varor förvaras
lagligt hos företag som är godkända upplagshavare enligt Skatteverket. Sedan säljs de vidare utan beskattning eller anmäls försvunna, där ekobrottslingar och mer traditionella smugglare samarbetar och skapar lönsamma kriminella nätverk (Skinnari & Korsell, 2016).
2 INLEDNING
Av förklarliga skäl fokuseras mycket av dagens brottsbekämpning gentemot smuggling av narkotika och vapen. Prioriteringen kan anses som logisk, då narkotika är illegalt samt att vapen i fel händer kan få förödande konsekvenser. I Tullverkets regleringsbrev (2018) framgår det att myndigheten ska arbeta för att förhindra smuggling av just vapen och narkotika, men även arbeta mot en storskalig illegal införsel av ytterligare en komponent som tenderar att hamna i skuggan av dessa, nämligen tobak. Tobak och alkohol är två lagliga droger i Sverige, vilket också skulle kunna vara en bidragande faktor till det mindre intresset för just tobak både inom brottsbekämpningen och i media. Dock har intresset för illegal tobak som handelsvara ökat, både inom rättsliga instanser, forskning och medialt (Skatteverket, 2014). Detta då den forskning som finns pekar på att smuggling av och illegal handel med tobak har starka kopplingar till organiserad brottslighet (BRÅ, 2010; Skinnari & Korsell, 2016). Även
verksamma inom Polisen och andra rättsliga instanser, så som
Ekobrottsmyndigheten, har sett att det är samma typer av nätverk som bland annat säljer och förvarar illegal tobak, som också bedriver andra brottsliga verksamheter i form av exempelvis svartklubbar och bordeller. Dessutom tycks omsättningen av och organisationen bakom tobakssmugglingen vara omfattande. Dels då riskerna för att åka fast är väldigt små och eventuella straff är jämförelsevis med
narkotikasmuggling mycket korta, samt dels att vinsterna vid försäljning är enorma (Joossens & Raw, 2012). Detta gör tobakssmuggling väldigt lukrativ för de inblandade. Efterfrågan av billig tobak ökar, där studier visar att så mycket som 53 procent av de frekvent rökande har en positiv inställning till att köpa cigaretter för under 43 kronor per paket, vilket med största sannolikhet innebär att de är obeskattade (Tobaksleverantörsföreningen, 2017). Det dessa individer förmodligen inte är medvetna om är att de genom att köpa cigaretter för ett så lågt pris stödjer illegal handel med punktskattepliktiga varor och därmed indirekt även organiserad brottslighet (European Comission, 2016).
Brottsförebyggande rådet har i sina rekommendationer tydligt kommunicerat hur olika myndigheter och organisationer i samverkan måste arbeta förebyggande mot illegal försäljning av tobak för att förhindra organiserad brottslighet på lokal nivå (BRÅ, 2010). Detta då Polisens brottsbekämpning och ingripanden inte kan förhindra den negativa utvecklingen på egen hand, då vinsterna med denna typ av brottslighet just nu är omfattande och antalet inblandade tycks öka (a.a.). Polisen i Malmö har med detta som bakgrund arbetat aktivt för att efter bästa förmåga förhindra den illegala handeln och införseln av tobaksvaror. Kanske framförallt då ämnet gällande illegal tobak är särskilt relevant i Malmö med stadens närhet till Europa i åtanke, och därmed även att tillgängligheten till smugglad och oskattade varor torde vara större (Muntlig kommunikation Polisen, 12-01-2018). Dock är deras möjligheter och resurser begränsade, där informanter både på Polisen och Ekobrottsmyndigheten beskriver hur svårt det är att få en fällande dom mot de lokala aktörerna och deras organiserade brottslighet. Exempel på kryphål och metoder som används för att undkomma rättssystemet kan vara att ägaren skriver sin verksamhet på en nära släkting och sedan hävdar att denna själv enbart praktiserar där, vilket möjliggör inte bara för fortsatt försäljning av
punktskattepliktiga varor utan också att samtidigt få bidrag från
Arbetsförmedlingen på grund av arbetslöshet, samt att polisen och åklagare i många fall har svårt att styrka uppsåt vid just olovlig försäljning av
05-04-2018). Därför har Polisen i Malmö arbetat med att istället bistå andra myndigheter i arbetet mot tobakssmuggling och lokal organiserad brottslighet, där effekten blir en helt annan trots bristen på fällande dom för smuggling eller liknande. Istället kan Polisen och myndigheterna genom sina samordnade tillslag mot diverse kaféer och butiker få en verksamhet nedstängd genom utdömande av vite för exempelvis brott mot tobakslagen genom Miljöförvaltningen, eller att
Tillståndsenheten beslutar om utdömande av vite eller nedstängning på grund av att en butik säljer tobak utan korrekt varningsmärkning. På så sätt försvåras den organiserade brottsligheten oerhört, samt att verksamheterna många gånger inte överlever på grund av ekonomiska svårigheter orsakade av de beslutade vitena. Av dessa anledningar har följande studie genomförts på uppdrag av Polisen i Malmö, för att på så sätt få en ökad förståelse för den illegala tobakshandeln och organiserade brottsligheten i Malmö. Att ha en tydlig problembild av hur den illegala tobaksmarknaden fungerar både lokalt, nationellt och internationellt kan förhoppningsvis hjälpa de involverade myndigheterna i sitt fortsatta arbete gentemot illegal tobakshandel och organiserad brottslighet, vilket den här studien är tänkt att bidra med.
2.1 Syfte och frågeställning
Syftet med studien är att få en bättre insikt och en djupare förståelse för tobakens roll i den lokala organiserade brottsligheten i Malmö vad det gäller omfattning, processer och konsekvenser på samhällsnivå. Detta för att ge Polisen i Malmö och dess samverkanspartners en tydlig problembild gällande den lokala illegala
tobaksmarknaden för att de på så sätt ska kunna formulera relevanta
brottspreventiva metoder, samt för att motivera för fortsatt forskning inom ämnet. Utifrån detta har följande frågeställningar formulerats som den här studien ämnar besvara:
• Hur ser strukturen och den organiserade brottsligheten ut bakom den illegala tobaken i Malmö?
• Vilka indikatorer på att den tobaksrelaterade brottsligheten är organiserad förekommer i myndighetsbeslut och domar?
2.1.1 Definitioner
Med begreppet struktur avses på vilket sätt olika former av verksamheter i Malmö ägnar sig åt försäljning och annan beskaffning med illegal tobak, omfattningen av denna samt de processer som får den illegala tobaksmarknaden att fungera. Med tobak menas i den här studien cigaretter, cigarrer, cigariller, röktobak
inklusive vattenpipstobak och råtobak samt snus. Dessa substanser har valts då det är de vanligaste formerna av tobak samt att det är dessa Tullverket redovisar statistik om, varför de på ett mer tillförlitligt sätt kan jämföras. Genom att inte bortse från exempelvis snus, vilket inte beslagtas i samma utsträckning som exempelvis cigaretter samt att det inte torde finnas samma internationella forskning kring, finns förhoppningen att datamängden att undersöka ökar och därmed även senare trovärdigheten i resultatet.
Illegal tobak beträffar tobak som smugglats eller på annat sätt förts in i landet utan
att beskattas. Med tobaksrelaterad brottslighet avses i den här studien brott mot tobakslagen, brott mot miljöbalken samt brott mot ordningslagen. Se bilaga 1 för en utförlig beskrivning av relevanta lagar.
Organiserad brottslighet avser här brott som sker systematiskt och kontinuerligt
vars primära syfte är ekonomisk vinning. Detta är även den definition som används av BRÅ (2010).
Med myndighetsbeslut och domar avses här dokument från de myndigheter Malmöpolisen samverkar med i de tobakstillsyner som görs kontinuerligt, och inkluderar beslut från Miljöförvaltningen i Malmö, Ekobrottsmyndigheten, Tillståndsenheten i Malmö samt domar från Förvaltningsrätten i Malmö. Detta då det är beslut och statistik från dessa myndigheter som främst berör just tobak och smuggling och därmed är mest relevanta utifrån studiens syfte.
3 BAKGRUND
Under de senaste åren har intresset för och arbetet med tobaksfrågor förändrats och ökat, kanske främst inom Polisen men även inom andra myndigheter i Sverige (Skatteverket, 2014). Detta tros till viss del bero på att Polisen blev en
tillsynsmyndighet för handel med tobaksvaror enligt tobakslagen år 2010, samt att vissa förändringar gjordes samma år i tobakslagen gällande exempelvis en ökad tillsyn och en förbättrad åtlydnad av åldersgränsen (a.a.). Utöver det har även tobaksbruket förändrats avsevärt i Sverige. Det dagliga tobaksbruket har minskat stadigt sedan 1970-talet i de flesta åldersgrupper samt att rökning idag är
vanligare bland kvinnor än män vilket det tidigare aldrig varit (CAN, 2017). Den stora minskningen gäller främst rökning som närmast halverats, medan snusandet varit relativt stabilt (a.a.).
Dock har det så kallade sporadiska tobaksbruket varit väldigt stabilt sedan dessa mätningar började göras, vilket även inkluderar rökning, där svenska
undersökningar visar att dessa brukare till stor del utgörs av yngre åldersgrupper (CAN, 2017). Dessutom är vardaglig rökning idag vanligare i grupper med en lägre socioekonomisk status såsom en svår ekonomisk situation och en
förhållandevis lägre utbildningsnivå (a.a.). På så sätt är det förståeligt att
efterfrågan av billiga cigaretter och annan tobak i Sverige idag är omfattande, där de som till stor del brukar är i en ekonomiskt utsatt situation, sporadiskt köpande ungdomar och kvinnor vilka generellt har en lägre lön än män. Dock ska här framhävas att det inte med säkerhet går att hävda att det är de ekonomiskt utsatta som i större utsträckning konsumerar billig tobak, utan enbart att det är de som med större utsträckning brukar tobak generellt.
3.1 Tobaken i Sverige
Som tidigare beskrivet har tobaksanvändandet förändrats betydligt under det senaste halvseklet, och skiftat från att vara något som var populärt i mer förmögna kretsar till att nu mest brukas främst av de med en lägre inkomst (CAN, 2017). Detta skulle möjligen kunna vara en anledning till det ökade intresset för billig tobak. Vidare visar även en utredning av regeringen gällande tobaksförsäljning att ungdomar under 18 år som brukar tobak till största del får tag på detta genom att förvärva det i en kiosk eller tobaksaffär (SOU 2009:23). Detta är ett indicium på att dessa ställen inte följer tobakslagen dels genom att inte be kunderna legitimera sig (a.a.) och dels genom att erbjuda tobak till alltför billiga priser, vilket indikerar att tobaken är oskattad. Detta bekräftas även av Tobaksleverantörsföreningens
rapport (2017), vilken beskriver hur Malmöpolisen påträffade oegentligheter enligt tobakslagen vid över hälften av de tillsyner som gjordes hos handlare under år 2014 då insatserna mot illegala cigaretter ökade. Det förekom allt från
felmärkta varor, för låga priser och styckvis försäljning som påträffades i främst de mindre butikerna och försäljningsställena vilka enligt utredningen mestadels riktar sig till ungdomar och andra som är ute efter billig tobak
(Tobaksleverantörsföreningen, 2017).
3.1.1 Omfattning
Enligt en undersökning som gjorts på uppdrag av Svenska
Tobaksleverantörsföreningen 2013 uppskattades 13,4 procent av de cigaretter som säljs i Sverige inte vara beskattade (HUI, 2013). Samma rapport beräknar utifrån dessa siffror att skatteförlusterna uppgår till 1,5 - 1,6 miljarder kronor årligen till följd av detta (a.a.). Dessutom har Tobaksleverantörsföreningen i en rapport från 2017 uppskattat att vinsterna för illegala och oseriösa handlare med tobak årligen torde uppgå till omkring 500 - 800 miljoner kronor (Tobaksleverantörsföreningen, 2017), vilket kan vara problematiskt för de handlare som vill följa lagen och konkurrera på den lagliga marknaden.
Samma rapport visar att andelen olagliga cigaretter i Malmö har kontinuerligt minskat sedan år 2014, vilket med största sannolikhet beror på Polisens riktade insatser och att samverkan mellan olika myndigheter och kommunen fungerar väl i arbetet gentemot illegal tobak (Tobaksleverantörsföreningen, 2017). Tidigare år har andelen oskattade cigaretter varit hög i Malmö (a.a.). Dock ger som tidigare beskrivet Polisens arbete utdelning och Malmö har under år 2017 visat sig vara den staden som tillsammans med Göteborg tagit problematiken med illegal tobak på störst allvar och därigenom lyckats bryta den ökande trenden som fortfarande pågår i andra delar av landet (a.a.).
3.1.2 Ett stort folkhälsoproblem - yngre åldrar i riskzonen
Det är lätt att enbart beskriva problematiken med tobakssmuggling utifrån
samhällskostnader, problematik med konkurrensen på den lagliga marknaden och förlusten i skatteintäkter. Det man också bör ha i åtanke är den mer mänskliga aspekten angående vilket stort folkhälsoproblem tobaksanvändning är generellt, och ännu värre när det gäller den illegala marknaden. Den kanske största
hälsorisken med illegal tobak är att det inte finns någon kontroll över vad den innehåller. Dessutom tyder det som beskrivits ovan på att mycket av den
okontrollerade tobaken som säljs, vare sig det gäller i mindre tobaksbutiker eller från en lastbil på en parkering, inhandlas och konsumeras av landets ungdomar. Dessutom går det av samma anledning inte att kontrollera eller mäta hur mycket tobak som brukas och därmed inte heller hur stort fokus som bör läggas på motåtgärder och information.
Tobak är extremt beroendeframkallande och anses vara den drog som flest brukare utvecklar ett beroende av, där mätningar visar att upp emot 50 procent av de ungdomar som röker bedöms riskera att utveckla ett beroende (Johnson et al, 2017). Många av de långsiktiga skadorna som uppstår av rökning beror på andra produkter i röken snarare än nikotinet (a.a.) där mängderna av dessa produkter inte alls är känt i de varor som kommer till Sverige eller tillverkas illegalt. Socialstyrelsen (2014) beräknar att ungefär 12.000 individer årligen dött av tobaksrelaterade orsaker mellan åren 2010 och 2012 samt att det under samma period insjuknade cirka 100.000 personer i diverse sjukdomar relaterade till
tobaksrökning. De vanligaste sjukdomarna och åkommorna relaterade till rökning är lungcancer, KOL, hjärtinfarkter samt stroke (Socialstyrelsen, 2014).
3.1.3 Lagreglering och förändring
En ny lag gällande tillståndsansökan för att få sälja tobak har efterfrågats av flertalet myndigheter (Tobaksleverantörsförening, 2017), vilken nu är under beredning och förväntas gå igenom efter sommaren år 2018 (Muntlig
kommunikation Länsstyrelsen, 24-04-2018). Det finns en förhoppning om att lagen ska kunna motverka och begränsa den illegala tobaksmarknaden genom denna tillståndsansökan, samt även genom att tillverkare och importörer ska garantera varornas legalitet genom att säkerställa att samtliga tobaksvaror ska ha en unik märkning (Tobaksleverantörsförening, 2017).
4 TIDIGARE FORSKNING
Mycket av den forskning som finns gällande smuggling och liknande brott
fokuserar som tidigare beskrivet på narkotika och vapen av förklarliga skäl. Dock visar en del av den forskning som finns att starka samband mellan narkotika och tobak existerar, där de mer organiserade nätverken tycks ha skiftat fokus från alkohol och narkotika till smuggling av tobak (Skinnari & Korsell, 2016;
Antonopoulos & Hall, 2016). Trots den småskaliga forskningen som finns är dock kunskapen om tobakssmuggling desto större inom myndigheter och andra
verksamma inom området, vilket kan bero på den samhällskostnad denna typ av brottslighet för med sig (Skinnari & Korsell, 2016). Inte minst i form av enorma förluster i skatteintäkter, men också stora utmaningar för folkhälsan samt att de stora kvantiteterna av oskattad tobak som kommer till Sverige försvårar den lagliga marknaden (a.a.).
4.1 Organiserad brottslighet
Att definiera organiserad brottslighet är problematiskt, och dessvärre finns ingen entydig nationell begreppsbestämning. BRÅ (2010) väljer att definiera
organiserad brottslighet som en verksamhet som handlar utifrån tillgång och efterfrågan, där det primära målet är att tjäna pengar, varav den här studien utgår ifrån samma definition. Då syftet med brottsligheten för dessa organisationer är ekonomisk vinning förefaller vissa brottstyper mer naturliga än andra, där smugglingsbrott som narkotika och tobak, trafficking samt häleri är vanligt förekommande (a.a.). Kriminaliteten är systematisk och går att jämföra med affärsverksamhet, där det finns en långsiktighet och planering involverad (a.a.).
4.1.1 Smuggling då och nu
Till skillnad från andra delar av världen har smuggling av tobak historiskt sett inte varit en stor del av den organiserade brottsligheten i Sverige, utan istället har den betydande illegala handelsvaran varit alkohol (BRÅ, 2010; Skinnari & Korsell, 2016). Under sena 1910-talet infördes det så kallade Brattsystemet i Sverige där en motbok användes för att bestämma hur mycket alkohol en individ hade rätt att köpa (Johnson et al, 2017). Det systemet efterföljdes sedan av en väldigt hårt reglerad alkoholpolitik i jämförelse med andra länder som inkluderade höga alkoholskatter och ett statligt monopol som Sverige fortfarande har kvar (a.a.). På grund av det smugglades det väldigt mycket alkohol till Sverige redan så tidigt som under första världskriget (Skinnari & Korsell, 2016).
Problematiken med tobakssmugglingen tycks ha tagit fart i Sverige så sent som under 1990-talet då en stor höjning av tobaksskatten infördes, samt att Sveriges medlemskap i EU år 1994 tros ha bidragit till en ökad införsel på grund av öppnandet av gränserna (BRÅ, 2010; Skinnari & Korsell, 2016). Att invigningen av Öresundsbron år 2000 också har underlättat för smugglingen råder det heller inga tvivel om, då detta har öppnat upp för möjligheten att smuggla helt andra kvantiteter än tidigare (Skinnari & Korsell, 2016). I en svensk studie berättar en person som tidigare varit involverad i diverse smugglingsaffärer hur den
storskaliga tobakssmugglingen tidigare styrdes av högt uppsatta individer inom de internationella organiserade brottsliga nätverken under 1990-talet, för att sedan tas emot av beryktade kriminella distributörer i Sverige (a.a.). Idag ser verksamheten annorlunda ut. På grund av öppnare gränser och möjligheten att använda
Öresundsbron har fler individuella och mindre organiserade aktörer blivit
vanligare (a.a.). Icke desto mindre tyder det mesta på att dessa individer trots allt är involverade i olika kriminella nätverk som ägnar sig åt organiserad brottslighet även om den ser annorlunda ut. Idag utnyttjas kryphål i lagen och den här typen av brottslighet kan snarare kategoriseras som skattebrott än som direkt smuggling då EU:s regler gällande att beskattning kan ske först när varorna når kunden (BRÅ, 2011; Skinnari & Korsell, 2016; Antonopoulos & Hall, 2016). Oavsett tillvägagångssätt är motiven för brottet fortfarande densamma, att tjäna pengar utifrån den efterfrågan som finns.
Då den illegala tobaksmarknaden har förändrats så avsevärt under senare år och har gått från att tidigare vara ett typiskt smugglingsbrott till att idag vara en mer sofistikerad brottstyp genom att exempelvis undgå beskattning, illegal tillverkning och andra former av ekonomisk brottslighet, rekommenderar forskning att även brottsbekämpningen måste förändras (Jossens & Raw, 2012). Exempelvis framhävs vikten av samordnade internationella aktioner, då den illegala
marknaden trots allt är ett internationellt problem (a.a.). En svårighet som dock framhävs är den stora efterfrågan efter billig tobak, då den metod som har ansetts vara den mest effektiva för att minska tobaksbruket har varit hög beskattning på tobaksprodukter (a.a.). Istället tyder en del på att utfallet blivit det motsatta, detta på grund av att tobak har varit förhållandevis lätt att smuggla vilket gjort att det fortfarande varit möjligt att få tag på billig tobak, samt att staternas tobakspolitik har urholkats och istället skapat stora skatteförluster (a.a.).
4.1.2 Warehousing och ekonomisk brottslighet
Trots att smugglingen idag ser annorlunda ut än vad den gjorde för 20 år sedan tycks processerna bakom vara densamma, där organisationen bakom införseln av tobak kräver planering och struktur (BRÅ, 2011). Att ta in stora mängder
cigaretter eller annan tobak är för det första väldigt utrymmeskrävande och svårt att hantera, samt för det andra ska det fraktas ofta långa distanser för att sedan lagras någonstans (a.a.). Det här nya tillvägagångssättet grundar sig som tidigare beskrivet i att de som är involverade i den illegala tobakshandeln med stor sannolikhet har blivit smartare och utnyttjar lagstiftningen på ett sätt som blir väldigt lönsamt (a.a.). Exempelvis kan tobak importeras och införas till Sverige legalt genom ett företag med tillstånd från skattemyndigheten att transportera och förvara punktskattepliktiga varor i deras lager, där det anmäls att dessa ska skattas för först när de når kund (BRÅ, 2011; Skinnari & Korsell, 2016). Detta är helt lagligt i och med EUs regler, problemet är dock att det utnyttjas där transporterna inte anmäls till Skatteverket alls, de “försvinner” på vägen eller genom att spåren
av tobaken så gott det är möjligt undanröjs för att undslippa beskattning (BRÅ, 2011; Skinnari & Korsell, 2016). Dessa godkända företag köps upp av
organiserade illegala aktörer, och det finns även antydningar på att bolag som är godkända upplagshavare för tobak direkt kontaktas för att förmå dessa att sälja sin verksamhet till kriminella nätverk (BRÅ, 2011). Ungefär 10 procent av dessa cirka 70 företag som är godkända upplagshavare beräknas enbart ägna sig åt kriminell verksamhet (Skinnari & Korsell, 2016).
Denna form av införsel och import kräver mycket resurser, kapital och planering vilket också gör den till den mest organiserade, där etablerade ekobrottslingar likväl som andra kriminella bedriver processerna legalt ända fram tills att det är tid för beskattning (Skinnari & Korsell, 2016). Nya konstellationer skapas genom dessa nätverk av ekobrottslingar och mer traditionella smugglare, vilka båda letar efter nya möjligheter att tjäna pengar där detta tyder på att många lämnar
smugglingen av alkohol och narkotika till förmån för tobak (Skinnari & Korsell, 2016).
4.1.3 Blandverksamhet
En ytterligare metod som tycks vanlig i den illegala införseln av tobak är så kallad blandverksamhet, vilket innebär att större likväl som mindre aktörer blandar legal och illegal tobak för att försvåra bevisningen om att det rör sig om smuggelgods och oskattade varor (BRÅ, 2011; Skinnari och Korsell, 2016; Antonopoulos & Hall, 2016). På så sätt minskar verksamheternas kostnader och risker för att upptäckas då samtliga inblandade inte behöver veta att alla varor inte är lagliga. För denna form av verksamhet krävs heller inte samma planering och
organisation, vilket gör denna metod populär bland de mindre och mer privata aktörerna (Skinnari & Korsell, 2016).
En tobaksform som ökat stadigt i Storbritannien (Antonopoulos & Hall, 2016) och som beräknas öka på den illegala marknaden även i Sverige är råtobak, vilket också redan nu finns tillgängligt runt om i landets tobaksbutiker och online (Tobaksleverantörsföreningen, 2017). Råtobak som vara finns inte beskriven någonstans förutom i Tulltaxan, varav mycket förvirring har funnits gällande huruvida den är skattepliktig eller ej (a.a.). Detta har utnyttjats i stor omfattning då råtobak ofta säljs kilovis i butiker för ungefär 200 kronor per låda, medan det enligt Skatteverket ska skattebeläggas med 1852 kronor per kilo (a.a.). Dock har EU-domstolen nu funnit att det de kallar för tobak som går att röka utan
industriell beredning (alltså råtobak) ska beskattas, vilket numera gör det lättare
att upptäcka obeskattad tobak på försäljningsställen samt att utveckla relevanta brottspreventiva åtgärder (a.a.).
4.2 Motåtgärder
Även Interpol har gjort studier gällande tobakssmuggling, dess omfattning och konsekvenser samt kommit med förslag på hur beslutsfattare kan agera för att motverka den illegala handeln på både lokal och nationell nivå (Interpol, 2014). I handboken redogörs det för hur illegal tobakshandel och smuggling är ett stort problem världen över, där nätverk av organiserade brottslingar utnyttjar lagen, efterfrågan efter billig tobak och de oändliga möjligheterna med tobakssmuggling tack vare dess tacksamma paketering som sällan är ömtålig (a.a.). Det framhävs också att de största konsekvenserna för denna omfattande form av brottslighet och smuggling är stora samhällsförluster i form av skattebortfall, skador för den legala marknaden som inte kan fungera och konkurrera med den illegala, hur
befolkningens säkerhet riskeras genom en omfattande finansiering av organiserad brottslighet, vilken inte sällan även kopplas till exempelvis terrorism, samt
givetvis ett givet hot mot folkhälsan (Interpol, 2014). Den främsta metoden för att motverka den här formen av illegal verksamhet menar Interpol är samverkan mellan myndigheter då fenomenet är så pass komplext att det inte finns någon tydlig skiljelinje mellan vilken instans som bär ansvaret för vad, varav denna samverkan är av yttersta vikt (a.a.). De myndigheter som Interpol främst menar bör samarbeta i det brottsförebyggande arbetet mot illegal tobakshandel är Skatteverket, Tullverket, Polisen, hälsoorganisationer samt andra beslutsfattare (a.a.). På så sätt menar Interpol att den negativa utvecklingen kan motverkas på bred front genom att istället utnyttja regelverket till myndigheternas fördel (a.a.). Även BRÅ (2011) framhäver vikten av samverkan för att motverka organiserad brottslighet, där de menar att den typen av brottslighet bäst bekämpas lokalt. Detta menar de beror på att det finns olika problembilder i olika delar av landet, där kanske just den direkta smugglingen är mer aktuell på orter som har tydliga knutpunkter till utlandet, som exempelvis Malmö (a.a.). BRÅ beskriver också att det bakom den organiserade brottsligheten finns drivkrafter som är starkare än enbart ett par enskilda personer, exempelvis den omfattande efterfrågan (BRÅ, 2011). Därför skulle det inte hjälpa att endast lagföra ett antal personer då det är osannolikt att det skulle göra något märkbar skillnad på marknaden, vilket också är den plats där de brottsliga organisationerna tjänar sina pengar (a.a.).
4.3 Internationell forskning
Precis som i Sverige har den illegala tobaksmarknaden förändrats över tid även internationellt, i exempelvis Storbritannien har typen av varor och marknadens struktur skiftat (Antonopoulos & Hall, 2016). Enligt en studie av Antonopoulos & Hall (2016) har marknaden gått från att legala cigarettillverkare smugglat sina egna cigaretter, till försäljning av piratkopior från till exempel Kina och andra EU-länder. Därefter utvecklades marknaden till försäljning av cheap whites som är legalt producerade cigaretter som säljs olagligt utanför tillverkningslandet, för att idag främst beröra illegal oskattad råtobak (a.a.). Denna utveckling liknar den i Sverige (BRÅ, 2011; Skinnari och Korsell, 2016). Studien visar också att antalet beslag av cigaretter varit stabilt de senaste femton åren medan antalet beslag av råtobak ökat stadigt (Antonopoulos & Hall, 2016).
Sedan mängden råtobak ökat i Storbritannien har också marknadens uppbyggnad förändrats (Antonopoulos & Hall, 2016). Bland annat har marknaden utvecklats från att styras i princip enbart av grovt kriminella med “klassiska smugglare” som arbetar för dem, till att styras av entreprenörer med legala verksamheter som finansierar smugglingen och försäljningen (a.a.). På så sätt är entreprenörerna inte själva direkt involverade i smugglingen och undgår därmed en stor del av risken att bli ertappade (a.a.). Denna förändring och struktur går även att se i andra europeiska länder, där L'Hoiry (2012) menar exempelvis att det är familjepersoner från den lägre medelklassen, utan tidigare brottsliga erfarenheter, som involverat sig i denna kriminella marknad sent i livet. Dock tycks även kriminella som varit involverade i drogförsäljning tendera att lämna dessa verksamheter för
tobaksmarknaden, då riskerna för att åka fast och långa fängelsestraff är betydligt lägre (Antonopoulos & Hall, 2016).
Trots att de som idag är involverade i den illegala tobaksmarknaden inte verkar vara den “typiska brottslingen” utan en mer sofistikerad och tydligt ekonomiskt
inriktad sådan, tycks flertalet studier inte understödja föreställningen om att den illegala tobaksmarknaden är uppbyggd av en stabil hierarki som hotar
samhällsordningen, utan att denna typ av organiserad brottslighet är mer föränderlig och opportunistisk (Antonopoulos & Hall, 2016; L'Hoiry, 2012). Som ovan beskrivet finns det en del forskning om den illegala tobaksmarknadens struktur och omfattning, men dessvärre saknas forskning om fenomenet på lokal nivå. Dessutom har inga tidigare studier gjorts gällande hur problemet kan kopplas till myndighetsbeslut och domar. Av den anledningen kan föreliggande studie bidra till en fortsatt utveckling och kunskapsbas inom fältet för illegal tobakshandel.
5 METOD OCH MATERIAL
Metoden för studien var en deskriptiv tvärsnittsdesign, grundad i
semistrukturerade intervjuer samt studerandet av myndighetsbeslut och domslut som sedermera bearbetades genom innehållsanalys. Materialet från de
semistrukturerade intervjuerna med nyckelinformanter från Länsstyrelsen,
Tillståndsenheten och Ekobrottsmyndigheten och den tidigare forskningen ämnar besvara den första frågeställningen. Den andra frågeställningen ämnas i sin tur besvaras utifrån innehållsanalyser av myndighetsbeslut från Miljöförvaltningen, Länsstyrelsen och Tillståndsenheten i Malmö samt domslut från
Förvaltningsrätten i Malmö. En tvärsnittsdesign där flera enheter i ett urval studeras vid en tidpunkt användes då studien eftersträvade en aktuell bild av strukturen bakom den illegala tobakshandeln (Bryman, 2018). En tvärsnittsstudie kan även beskriva samvariationer, vilket i detta fall är optimalt (a.a.).
Datainsamlingen genomfördes utifrån flera olika datainsamlingsmetoder, vilket kallas datatriangulering (Carter, Bryant-Lukosius, DiCenso, Blythe, Neville, 2014). Metoden är ytterst lämplig då föreliggande studies syfte och
frågeställningar fångar många delar av ett brett fenomen, där datatriangulering möjliggör för jämförelser materialen emellan samt för att urskilja olika aspekter inom det (a.a.). Då metoden för studien består av två huvuddelar; de
semistrukturerade intervjuerna samt innehållsanalysen, är också metodavsnittet uppdelat därefter.
5.1 Semistrukturerade intervjuer
I avsnittet nedan följer en metodbeskrivning för de semistrukturerade intervjuerna med nyckelinformanterna gällande datainsamling, inklusions- och
exklusionskriterier, urval samt tillvägagångssätt.
5.1.1 Datainsamling
För att besvara den första frågeställningen och komplettera och ge mening till informationen från myndighetsbesluten och domsluten genomfördes tre semistrukturerade intervjuer med nyckelinformanter från Länsstyrelsen, Tillståndsenheten och Ekobrottsmyndigheten. Semistrukturerade intervjuer präglas av sin öppna karaktär som möjliggör ett naturligare samtal mellan
intervjuare och respondent, utan bekostnad av de ämnen och frågor som intervjun ämnar beröra (Bryman, 2018). Semistrukturerade intervjuer följer en så kallad intervjuguide som i denna studie formulerades innan intervjuerna utifrån studiens syfte och frågeställningar, detta för att stärka studiens reliabilitet (a.a.). Frågornas
ordningsföljd och exakta formulering är inte väsentliga, utan fokus ligger på att få relevanta svar, vilket ger utrymme för eventuella följdfrågor (Bryman, 2018). Intentionen med intervjuerna var att få information om strukturen bakom den illegala tobaken och dess omfattning och konsekvenser som inte finns
dokumenterad i exempelvis myndighetsbeslut och domslut. Se bilaga 2 för exempel på intervjuguide.
5.1.2 Inklusions- och exklusionskriterier
Att tidigt fastställa inklusions- och exklusionskriterier är relevant för att
säkerställa vilka aspekter av det tillgängliga materialet som är relevant att använda samt för att undgå att behandla material som är irrelevant (Olsson & Sörensen, 2011). Det ökar dessutom studiens validitet då vad som mäts tydliggörs, vilket i sin tur möjliggör att arbetet i större utsträckning går att replikera (Bryman, 2018).
Inklusionskriterierna för nyckelinformanterna var främst att de skulle vara verksamma inom en myndighet där de på något sätt arbetar med tobaksfrågor. Exempelvis nyckelinformanterna från Tillståndsenheten som är den myndighet som utför tillsyner hos de verksamheter som anmält att de säljer tobak (Malmö stad, 2017).
5.1.3 Urval
De semistrukturerade intervjuerna genomfördes med nyckelinformanter som valdes utifrån ett snöbollsurval. I detta fall utgick snöbollsurvalet från studiens uppdragsgivare och kontaktperson på Polisen i Malmö, som sedan tillhandahöll kontaktuppgifter till en nyckelinformant på Ekobrottsmyndigheten. Kontakten med denna nyckelinformant gjorde i sin tur kontakt med ytterligare
nyckelinformanter inom andra myndigheter möjlig, och det är denna typ av urvalskedja som är principen med ett snöbollsurval (Bryman, 2018). Detta resulterade slutligen i totalt tre semistrukturerade intervjuer med en
nyckelinformant från vardera myndighet.
5.1.4 Tillvägagångssätt
Frågorna i intervjuguiden formulerades innan intervjuerna utifrån studiens syfte och frågeställningar och var i det närmaste desamma för samtliga intervjuer, de anpassades endast utifrån vilken myndighet nyckelinformanten representerade. Detta för att göra svaren från intervjuerna jämförbara. Ett exempel på en
intervjufråga som var gemensam för alla nyckelinformanter var “Hur anser ni att samhället bäst bör arbeta för att minska den illegala tobakshandeln i Malmö?”. Se bilaga 2 för ett exempel på en intervjuguide.
Intervjutillfällena inleddes med en kortare beskrivning av studiens syfte samt vad intervjun skulle komma att beröra. Båda författarna deltog vid samtliga
intervjutillfällen, där den ena författaren hade något större ansvar för att hålla i intervjun och ställa frågor, medan den andra författaren lade fokus på att föra anteckningar. Detta för att öka reliabiliteten och validiteten genom att försöka ha god kontakt med informanten utan att gå miste om information och olika
perspektiv på intervjusvaren (Malterud, 2009).
Intentionen med intervjuerna var som tidigare beskrivet att få information om strukturen bakom den illegala tobaken och dess omfattning och konsekvenser som inte finns dokumenterat annanstädes. Exempelvis kan förekomsten av vissa teman i innehållsanalysen sakna innebörd för verksamheterna när de studeras enskilt, där
de snarare får betydelse i en viss kontext. Att det exempelvis förekommer vattenpipor och vattenpipstobak i en verksamhet behöver inte betyda att verksamheten är delaktig i organiserad brottslighet. Däremot får detta en betydelse då nyckelinformanter från både Polisen och Ekobrottsmyndigheten uppgett att en mycket omfattande del av den stora mängden oskattad råtobak som införs i Sverige troligen används som vattenpipstobak på bland annat
vattenpipskaféer (Muntlig kommunikation Ekobrottsmyndigheten, 05-04-2018). På så sätt kan förekomsten av vattenpipor tyda på en koppling till illegala verksamheter och organiserad brottslighet.
5.2 Myndighetsbeslut och domar
Nedan följer en metodbeskrivning för de myndighetsbeslut och domar som använts som underlag för innehållsanalysen gällande datainsamling, inklusions- och exklusionskriterier, urval, innehållsanalys som analyseringsmetod samt tillvägagångssätt.
5.2.1 Datainsamling
De myndighetsbeslut och domslut som, tillsammans med de semistrukturerade intervjuerna, användes som underlag för denna studie tillhandahölls antingen direkt från den myndighet som utfärdat beslutet eller domen eller via en kontaktperson på Polisen. Samtligt material var offentliga handlingar som kan hämtas ut av allmänheten, men innehöll både organisations- och personnummer. Materialet hanterades och förvarades därför med stor försiktighet så att ingen obehörig kunde få tillgång till det. Se rubriken Forskningsetiska aspekter för vidare beskrivning av materialhanteringen. Myndighetsbesluten och domarna innehöll bland annat information om vilka lagrum som berördes, vilken typ av verksamhet det gällde, förekomst av exempelvis tobak i olika former (så som vattenpipor, cigaretter eller ett tobakslager), förekomst av andra
anmärkningsvärda omständigheter (exempelvis servering, stora summor kontanter och styckförsäljning av medicin), huruvida något vite dömts ut och i så fall hur omfattande, samt i vissa fall bilder för att bekräfta vad som upptäckts vid tillsynerna.
5.2.2 Inklusions- och exklusionskriterier
Inklusionskriterierna för de domar och myndighetsbeslut som begärdes ut från diverse myndigheter var att besluten och domsluten skulle utdömts i Malmö, detta då studien som tidigare beskrivet haft ett lokalt fokus, samt att ärendena skulle beröra tobak på något sätt. Materialet från Miljöförvaltningen berörde exempelvis ärenden gällande förbud mot rökning av tobak inomhus. Ett annat
inklusionskriterie var att de skulle vara verkställda år 2017 eller senare för att på så sätt vara så aktuella som möjligt tidsmässigt. Detta innebär dock inte
nödvändigtvis att de brott som begåtts i ärendena begicks under år 2017.
Exklusionskriterierna för domarna och besluten var i princip de omvända inklusionskriterierna som beskrivits ovan; att de inte skulle beröra ärenden från tidigare än år 2017 samt att de inte endast skulle gälla ärenden angående exempelvis ordningslagen, vilket förekommer i materialet.
5.2.3 Urval
Urvalet för myndighetsbesluten och domarna styrdes inte av författarna, utan av tillgången till dokument hos de aktuella myndigheterna. Kontaktpersonerna på
varje myndighet blev informerade om inklusions- och exklusionskriterierna och tillhandahöll sedan författarna med de myndighetsbeslut och domslut som var aktuella. Detta resulterade i ett urval på totalt 24 myndighetsbeslut och domslut. Urvalsmetoden för de aktuella dokumenten var därför ett så kallat
tillgänglighetsurval, där myndigheternas möjligheter att få fram relevant dokumentation till viss del styrde vilka dokument som granskades (Bryman, 2018).
5.2.4 Analyseringsmetod
Valet av metod gjordes utifrån studiens syfte och frågeställningar för att kunna behandla det utvalda materialet på ett så lämpligt och uttömmande sätt som möjligt. Efter granskning av olika typer av metodlitteratur valdes därför metoden innehållsanalys.
Innehållsanalys är en metod där dokument och texter av olika slag analyseras på ett objektivt och systematiskt sätt utifrån i förväg formulerade teman (Bryman, 2018). Metoden syftar till att kvantifiera råmaterial i textform på ett replikerbart sätt (a.a.). Objektiviteten med metoden ligger just i att i förväg formulera
kategorier som råmaterialet ska delas in i, samt att det tydligt framgår vilka dessa kategorier är för att på så sätt minska författarens påverkan (a.a.). Metoden är systematisk genom att tillämpningen av reglerna för kategoriseringen ska ske på ett konsekvent sätt för att undgå skevhet (a.a.). Detta innebär att två olika analytiker ska kunna komma fram till samma resultat utifrån samma material. Reglerna för kategoriseringen ska spegla studiens syfte och måste därför
formuleras utifrån viss förförståelse, vilket innebär en form av subjektivitet, som förvisso är mycket svår att undslippa även vid tillämpandet av andra metoder (a.a.). Då vikten av innehållsanalysen i denna studie ligger vid att med hjälp av de i förväg formulerade temana även hitta underliggande meningar i det material som studeras samt vid att identifiera processer har ett semiotiskt synsätt tillämpats på analysen (a.a.).
Innehållsanalys tillämpas främst vid analyser av information och material från media, exempelvis tidningsartiklar om specifika fenomen (Bryman, 2018). Dock definierar Holsti innehållsanalys som en teknik för att dra slutsatser, detta genom en systematisk och objektiv specificering av det karaktäristiska i diverse budskap (Holsti, 1969) och passar därför mycket väl in på det sätt denna studie tillämpar innehållsanalys som metod. Med det “karakteristiska” syftar Holsti på
komponenter som kan öppna upp något som Bryman kallar för latent innehåll i texten, alltså eventuella underliggande innebörder bakom den ytliga
informationen i ett material (Bryman, 2018). Det är utifrån detta förhållningssätt analyserna av myndighetsbesluten från Miljöförvaltningen, Länsstyrelsen och Tillståndsenheten i Malmö samt domsluten från Förvaltningsrätten i Malmö genomförts.
Holsti är också bredare i sin definition av metoden när det kommer till vilka material som innehållsanalys kan tillämpas på då han hänvisar till “budskap”, vilket innebär att även information från exempelvis semistrukturerade intervjuer som också använts som datakälla i denna uppsats kan analyseras utifrån metoden (Bryman, 2018).
5.2.5 Tillvägagångssätt
Nedan beskrivs hur det insamlade materialet analyserades med innehållsanalys som metod. Detta för att tydliggöra på vilket sätt slutsatser har kunnat dras från materialet. Innehållsanalysen har i denna studie tillämpats på myndighetsbeslut och domar då dessa innehöll detaljerad information som antogs kunna besvara studiens andra frågeställning och därmed delar av syftet.
Innehållsanalysen av myndighetsbesluten och domsluten utgick från kodning av materialet i form av teman och markörer för dessa (Bryman, 2018). Ändamålet var att utifrån studiens syfte och frågeställningar kategorisera de företeelser som var av intresse. Viktigt att ha i åtanke är att denna kategorisering och därmed kodning således präglats av ett tolkande perspektiv. Kodningen består av två huvuddelar; kodningsschema och kodningsmanual, och är en väsentlig del av analysen.
Kodningsschemat bestod av elva olika teman som i förväg formulerats och som är aspekter av en verksamhet som enligt tidigare forskning och författarnas
förförståelse kan tyda på avvikande eller illegal aktivitet, exempelvis ekonomiska avvikelser och spelverksamheter (BRÅ, 2010). De elva temana var Ekonomisk
avvikelse, Vattenpipa, Spelverksamhet, Lagrum, Vite, Tobaksomfattning, Egendomlig tobaksförsäljning, Medlemskap, Lagring av tobak, Övriga
olägenheter och Tobaksrökning. Se bilaga 3 för komplett kodningsschema. Temat
“Vattenpipa” var som tidigare beskrivet väldigt specifikt och valdes ut då nyckelinformanter från både Polisen och Ekobrottsmyndigheten uppgett att en mycket stor del av den väldiga mängd råtobak som införs troligtvis används som vattenpipstobak (Muntlig kommunikation Ekobrottsmyndigheten, 05-04-2018). Tematiseringen skedde genom att markörer noterades i texten för ovan nämnda aspekter som sedan kategoriserades in i lämpligt tema. Kodningen utfördes genom att siffran 0 infogades där det antingen saknades information om temat eller om det inte identifierades i materialet, och siffran 1 infogades om ett tema
identifierades via olika typer av markörer. Därefter sammanställdes siffrorna och presenterades utifrån hur många myndighetsbeslut eller domslut som temana förekom i totalt.
Kodningsmanualen fungerar som en mall med instruktioner för kodningen och är till för den som genomför kodningen (Bryman, 2018), vilket i detta fall var författarna av uppsatsen. Se bilaga 4 för kodningsmanual. Efter kodningen
undersöktes och analyserades temana från samtliga myndighetsbeslut och domslut utifrån tidigare forskning och informationen från de semistrukturerade
intervjuerna med nyckelinformanterna för att urskilja eventuella likheter och skillnader samt processer och mönster.
Vad som ska noteras och sedan analyseras i en innehållsanalys av en text bestäms utifrån arbetets syfte och frågeställningar och de teman som formulerats utifrån dessa (Bryman, 2018). Temana var som tidigare beskrivet Ekonomisk avvikelse, Vattenpipa, Spelverksamhet, Lagrum, Vite, Tobaksomfattning, Egendomlig tobaksförsäljning, Medlemskap, Lagring av tobak, Övriga olägenheter och Tobaksrökning och exempel på analysenheter som noterades som markörer för dessa teman var “tobakslagen” under temat Lagrum, “lager av vattenpipstobak” under Lagring av tobak och Vattenpipa, samt “ingen hyresavgift” under
Analysen fortgick sedan genom att notera hur ofta och i vilka sammanhang
analysenheterna och därmed temana förekom och undersöka hur det förhöll sig till tidigare forskning och informationen från de semistrukturerade intervjuerna med nyckelinformanterna. Exempelvis bedömdes Lagring av tobak, Egendomlig försäljning av tobak och Tobaksomfattning vara de teman som utifrån tidigare forskning och informationen från intervjuerna främst kunde indikera på organiserad brottslighet. Men då flertalet av analysenheterna endast tyder på indicier till organiserad brottslighet vore det naivt att dra den kopplingen vid enbart ett noterat tema. Därför gjordes en subjektiv bedömning av författarna grundad i de semistrukturerade intervjuerna och den tidigare forskningen att gränsen för denna koppling skulle vara vid sex (alltså fler än hälften) identifierade teman per myndighetsbeslut eller domslut för att kunna tala för en trolig koppling till organiserad brottslighet.
5.3 Forskningsetiska aspekter
En mycket viktig del att ta i beaktande vid all form av forskning är olika etiska aspekter, men kanske speciellt när det material som ska analyseras kan anses som känsligt (Vetenskapsrådet, 2002). När forskning bedrivs är det således av yttersta relevans att forskarna ställer sig frågan om vilken nytta forskningen har och därigenom ställer det i relation till den eventuella skada den kan åsamka
respondenter och andra (Vetenskapsrådet, 2017). Då denna studie har behandlat känsliga uppgifter i form av beslut från myndigheter och domar från bland annat förvaltningsrätten samt intervjuer med nyckelinformanter gjordes en etikprövning vid Malmö Universitet innan studien inleddes. Detta för att säkerställa att de forskningsetiska kraven informationskravet, samtyckeskravet,
konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet efterföljdes i studien. Trots att
samtliga domar och beslut som analyserats är offentliga handlingar ska dessa aspekter fortfarande efterföljas. Vad som anses vara känsliga uppgifter går alltid att diskutera, men då dessa handlingar har inkluderat både organisations- och personnummer samt att studiens syfte givetvis inte varit att skada en verksamhet eller individ ansåg författarna det självklart att efterleva dessa etiska krav och därför etikpröva studien innan den inleddes.
Arbetets etikprövning godkändes av Malmö Universitets Etikråd i april 2018 (ansökan HS 2018/löpnummer 31) och kunde därför genomföras som planerat. Se bilaga 5 för studiens godkända etikprövning.
Informationskravet innebär att de som deltar i studien har rätt att känna till studiens syfte samt att de deltar helt frivilligt och därmed också har rätt att både avböja sin medverkan och avbryta den under studiens gång (Vetenskapsrådet, 2002). Detta krav uppfylldes genom att samtliga nyckelinformanter fick gedigen information om studien, metoden samt deras deltagande både genom ett skriftligt informationsbrev innan intervjun genom mail samt muntligt vid intervjutillfället. De domar och myndighetsbeslut som studerades är som tidigare beskrivet offentliga handlingar, dessa anonymiseras dock noggrant och därför har de verksamheter och individer som omnämnts i dessa dokument inte kontaktats. På så sätt har informationskravet inte tillämpats på dessa, men har fortfarande haft inverkan på arbetsprocessen vid studerandet av dokumenten för att inte påverka verksamheterna och individerna på ett negativt sätt.
Samtyckeskravet säkerställer att de som medverkar i studien själva bestämmer över sitt deltagande (Vetenskapsrådet, 2002). För att detta krav skulle uppfyllas fick nyckelinformanterna delge sitt medgivande både skriftligt på mail innan intervjun inleddes samt muntligt vid intervjutillfället i samband med
informationen om studiens syfte i och med informationskravet. På samma sätt som ovan har inte samtyckeskravet tillämpats vid studerandet av
myndighetsbesluten och domarna då de är offentliga handlingar. Dock har det fortfarande påverkat hur materialet har hanterats för att inte drabba någon inblandad.
Konfidentialitetskravet och nyttjandekravet har tillämpats såväl på intervjuerna som på övrigt material som domar och beslut. Dessa säkerställer att allt material är helt konfidentiellt och alltså inte finns att tillgå för andra än författarna, samt att informationen som samlats in enbart kommer användas för studiens syfte och därför inte kommer överlåtas för annat bruk (Vetenskapsrådet, 2002). För att efterfölja konfidentialitetskravet har allt insamlat material från både intervjuer och offentliga handlingar i form av domar och beslut lagrats på ett sätt så att endast författarna haft tillgång till det. Trots att de domar och beslut som hanterats är offentliga handlingar gjordes även en anonymisering av allt material redan vid insamlingen. Detta gjordes genom att döpa domarna till nummer istället för namn samt genom att ta bort person- och organisationsnummer ur samtliga dokument innan studien inleddes. På så sätt går det inte att härleda någon information till några specifika domar, verksamheter eller individer utifrån den här studien. Även intervjupersonerna har anonymiserats men känner till att de kommer beskrivas utifrån vilken myndighet de företräder.
Nyttjandekravet har säkerställts genom att det insamlade materialet enbart har använts i denna studie för att besvara dess frågeställningar, och kommer att förstöras efter att studien avslutats. På så sätt har samtliga forskningsetiska aspekter tagits hänsyn till och också kontinuerligt haft inverkan på arbetet under studiens gång.
6 RESULTAT
Nedan följer studiens resultat från både de intervjuer och den innehållsanalys som genomförts. Resultatet kommer att redogöras för utifrån uppbyggnaden av
studiens syfte samt de tidigare formulerade frågeställningarna. Därför kommer den organiserade brottslighetens struktur på den illegala tobaksmarknaden redogöras för på både lokal och nationell nivå, huruvida detta kunnat utläsas i de domar och beslut som granskats från Malmö samt hur nyckelinformanterna anser att myndigheterna bör arbeta gentemot den illegala tobakshandeln.
6.1 Omfattning och organiserad brottslighet
Enligt Ekobrottsmyndigheten är tobakssmugglingen mer omfattande än vad statistik kan visa, där oskattad tobak med största sannolikhet torde uppgå till omkring 30 procent av den totala marknaden. I utsatta områden uppskattar hen att det inte är orimligt att upp emot 70 procent av tobaken som brukas där är oskattad. Dessutom är det svårt att beräkna vilken typ av tobak som brukas, där
nyckelinformanten hänvisar till att det enbart finns officiell statistik på brukare, men att många kanske mer utsatta grupper inte nås av dessa undersökningar. Av den anledningen är det mycket svårt att uttala sig om hur verkligheten ser ut då mycket tyder på att det kanske är de grupper som mest brukar tobak som i minst
utsträckning nås av undersökningarna, vilket även bekräftas av forskning (BRÅ, 2006). Nyckelinformanten påpekar därmed att efterfrågan efter billig tobak är enorm och för att verkligen få bukt med problemet med tobakssmuggling måste man arbeta med attityden mot oskattad tobak genom gedigen information om konsekvenserna detta medför.
Enligt Tillståndsenheten finns det ungefär 430 butiker i Malmö som uppgett att de säljer tobak. Ungefär hälften av dessa butiker besöks varje år av Tillståndsenheten i form av tillsyner och följande år besöks resterande halva. Dock finns det ett antal butiker som besöks oftare än andra där reglerna kontinuerligt bryts. Nya ärenden skapas för dessa verksamheter vid nästan varje besök där vitena kan uppgå till 150.000 kronor på grund av diverse lagöverträdelser. Dessvärre tycks dock inte detta vara tillräckligt avskräckande för butikerna och dess ägare då de fortsätter bedriva verksamheten på samma sätt, vitena till trots. Detta, poängterar
nyckelinformanterna, ger en indikation på hur lukrativ den illegala tobaksmarknaden måste vara.
6.1.1 Kostnader
Ekobrottsmyndigheten menar att intresset för tobaksfrågor har ökat i och med att insikten av hur omfattande kostnaderna och konsekvenserna är. Dessutom är det inte bara mindre företag och nätverk som utnyttjar kryphål i lagen utan även storföretagen har lärt sig att undkomma diverse regleringar. Hen beskriver hur en svensk tillverkare utnyttjar hur snus beskrivs i tulltaxan och genom att kalla snuset för tuggtobak kan exportera det till andra EU-länder, trots att snus är olagligt i andra länder än Sverige, Danmark och Finland. Detta går att jämföra med hur narkotikatillverkare och smugglare länge lyckats ändra kemiska beteckningar på diverse preparat för att ”lagligt” kunna tillverka, smuggla och sälja dessa, menar nyckelinformanten. Problemet är dock att trots det ökade intresset och förståelsen för tobakens roll inom den organiserade brottsligheten tar det tid att förändra regelverken på ett tillfredsställande sätt. Att ändra något i tulltaxan kan ta upp emot åtta år menar nyckelinformanten, vilket ökar förståelsen för hur lång tid det tar att få igenom ändringar i EU-bestämmelser.
Den tobaksvara som importeras mest till Sverige idag är så kallad råtobak, alltså tobak som inte förberetts för bruk utan istället borde gå till tillverkning av snus eller cigaretter, men som också kan användas i bland annat vattenpipor. Det finns inte några lagliga cigarettfabriker i Sverige idag utan den enda lagliga
tobakstillverkningen som förekommer producerar snus. Dock överstiger den mängd råtobak som importeras det som används i dessa lagliga fabriker, varav frågan gällande vart resten av tobaken tar vägen uppstår. Enligt
Ekobrottsmyndigheten stängdes två storskaliga och illegala cigarettfabriker ner i Sverige under år 2017, där Tullverket kunde beslagta över 15.000.000 illegalt tillverkade cigarretter i enbart en utav dessa. Nyckelinformanten menar att det med största sannolikhet finns flertalet liknande fabriker runt om i landet med tanke på den mängd råtobak som importeras som sedan inte beskattas. Dessutom torde mycket av rå- och röktobaken som importeras dessutom hamna i vanliga tobaksbutiker då det dagligen går att se lådor med röktobak säljas i mindre butiker och kiosker i Malmö för runt 100 kronor, medan bara skatten på en sådan låda på 300 gram uppgår till 565 kronor.
6.2 Struktur och processer
De intervjuade nyckelinformanterna beskriver hur strukturen för den illegala försäljningen av tobak har förändrats. Tillståndsenheten i Malmö redogör för att det vid tidigare tillsyner såldes illegal tobak väldigt öppet i butiker genom exempelvis marknadsföring av billiga cigaretter och felmärkta
tobaksförpackningar. Idag är det annorlunda då den illegala tobaken sällan är lika uppenbar i butikerna. Detta bekräftas även av Länsstyrelsen som menar att de butiker och kaféer som är en del av den illegala tobaksmarknaden idag har bytt strategi och lärt sig hur de kan undkomma viten och andra tillrättavisningar. Exempelvis är det ovanligt att på tillsynerna idag upptäcka 1000 illegala cigaretter eller mer då verksamheterna lärt sig att detta innebär att tobaken då inte kan beslagtas. Istället finns det enbart en mindre mängd illegal tobak i butikerna och den stora mängden tobak förvaras istället i ett lager eller liknande för att
fortfarande finnas lättillgängligt vid behov.
6.2.1 Aktörer på nationell och lokal nivå
Ekobrottsmyndigheten beskriver hur de individer som är involverade i den storskaliga smugglingen och den illegala införseln idag snarare bör ses som ekobrottslingar än som smugglare. De individer som ägnar sig åt denna typ av brottslig aktivitet är pålästa entreprenörer vars syfte är att tjäna pengar genom att utnyttja lagen och det rådande marknaden, vilket också bekräftas av internationell forskning (Antonopoulos & Hall, 2016; L'Hoiry, 2012). De som sedan säljer den oskattade tobaken i butiker eller kaféer kan vara mer eller mindre involverade och medvetna om vad som pågår, de är kanske medvetna om att tobaken inte är beskattad eller felmärkt men att de antingen väljer att sälja den ändå för att de kan tjäna pengar på det eller så är de helt omedvetna om vart tobaken kommer ifrån. Nyckelinformanten framhäver också att den bästa täckmanteln är att inte bara bedriva en illegal rörelse utan dölja den med legal verksamhet. Hen menar att det är ytterst få som enbart ägnar sig åt illegal verksamhet när det gäller
tobakssmuggling.
Flertalet nyckelinformanter beskriver att det på lokal nivå är svårt att uttala sig om strukturen och medvetenheten hos aktörerna, där många säkerligen knappt är medvetna om att de säljer illegal tobak och är en del av organiserad brottslighet. Dock är det ändå tydligt att flertalet verksamheter är mycket medvetna om detta, där även dessa mindre aktörer på olika sätt lärt sig hur de ska undvika viten eller minska risken att den illegala tobaken återfinns vid tillsynerna.
6.2.2 Problemverksamheter
Vid de tobakstillsyner som genomförs i Malmö är det vissa saker alltid som studeras, vilket speciellt inkluderar märkningen av paketen samt huruvida det finns tydlig information om att tobak enbart säljs till individer över 18 år. Omkring år 2010 var det väldigt vanligt att butikerna öppet sålde felmärkt tobak med bland annat utländska varningstexter eller uppenbart piratkopierade
tobakspaket, menar nyckelinformanterna från Tillståndsenheten. På grund av detta gjordes ett stort krafttag mot just felmärkt tobak vilket har gjort det ovanligare med så tydliga brister. Idag förblir den illegala tobaken dold, där erfarenheten haft betydande roll för var myndigheterna behöver leta för att upptäcka olägenheter, vilket även bekräftas av Länsstyrelsen. Det är väldigt få som enbart säljer felmärkt tobak och en blandverksamhet tycks istället vara det vanligaste. Ofta hittas
utländska märken eller på annat sätt felmärkt tobak bakom disken, dolda bakom andra varor eller i skåp. Det är heller inte ovanligt med tydliga indicier på
styckesförsäljning där Tillståndsenheten ofta hittar öppnade förpackningar av cigaretter bredvid en burk med kontanter. Dock är detta svårt att gör något åt, även om man med stor sannolikhet kan säga att verksamheten bryter mot
tobakslagen går det sällan att bevisa att det är just styckesförsäljning som pågår. Dessa cigaretter vet man dessutom sällan vart de kommer ifrån eller vad de innehåller, beskriver både Ekobrottsmyndigheten och Länsstyrelsen.
Vid denna form av organisation och medvetenhet är det tydligt att det är genom dessa verksamheter som den illegala tobaken når slutkonsumenterna, menar flertalet nyckelinformanter. Ekobrottsmyndigheten beskriver att den så kallade bakluckeförsäljningen idag är ovanligare och snarare är en väldigt liten del av detta omfattande problem, där den brottsligheten oftast utgår från en enskild aktör som säljer smugglad tobak vid sidan av för en liten vinstmarginal. Istället är det genom lagliga butiker och kaféer som vill pressa sina priser och tillgodose den stora efterfrågan för att kunna tjäna pengar, trots kännedomen om att det är brottsligt, som den organiserade brottsligheten når sitt slutgiltiga mål enligt nyckelinformanten.
6.3 Domar och beslut
De vanligast förekommande temana i innehållsanalysen var Lagrum och Vite som fanns med i samtliga 24 granskade dokument, vilket är föga förvånande då de dokument som behandlades gällde lagöverträdelser där påföljden ofta är vite. Det vanligast förekommande lagrummet var brott mot tobakslagen samt utdelat vite på 30.000 kronor vid upprepad lagöverträdelse. Flertalet domar, 16 stycken, fälldes för både brott mot tobakslagen och miljöbalken. De dokument som antydde på just ovan beskrivna medvetenhet och kopplingar till organiserad brottslighet var dock omfattande, där totalt 14 granskade dokument innehöll fler än sex
observerade teman, alltså över hälften av de 11 temana, vilket var den tidigare bestämda gränsen för att på ett tydligt sätt antyda på kopplingar till organiserad brottslighet.
Ekonomisk avvikelse var återkommande vid flertalet studerade dokument och
