Från periodisk inventering utan Pick By Voice
till rullande inventering med Pick By Voice
- En fallstudie på Företag X
Tackord
Forskarna vill rikta ett stort tack först och främst till Inköps- och sortimentsutvecklare samt Ekonomichef på Företag X, som givit oss möjligheten att skriva uppsatsen hos dem. Tack till företagen och revisorerna som bidragit med viktiga aspekter och kunskap. Vidare vill vi tacka Peter Berling och Helena Forslund som under hela uppsatsens gång givit oss konstruktiv kritik och uppmanat oss till kritiskt tänkande. Slutligen vill vi även rikta ett tack till våra opponenter som under uppsatsens gång givit oss god feedback.
____________ ____________ ____________
Karl Vinberg Jacob Holm Amer Basic
Sammanfattning
Kandidatuppsats (15 hp), Civilekonomprogrammet, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, Kurskod 2FE25E, VT 2020.
Ämne: Supply Chain Management Datum: 2020-05-31
Forskare: Karl Vinberg, Jacob Holm & Amer Basic Handledare: Peter Berling
Examinator: Helena Forslund
Titel: Från periodisk inventering utan Pick By Voice till rullande inventering med Pick By
Voice - En fallstudie på Företag X
Bakgrund och problem: Företag X har valt att implementera plocktekniken Pick By Voice,
samtidigt som företaget ser över möjligheten att implementera en rullande inventering i samband med detta. Frågor som uppstår är vad lagar och praxis säger för området samt hur en möjlig implementering av rullande inventering bör se ut.
Syfte: Syftet med uppsatsen är att genom en kvalitativ studie undersöka behovet av en ny
inventeringsmetod genom en förstudie och därefter utveckla en inventeringsprocess passande efter Företag X förutsättningar. Denna inventeringsprocess ska kunna användas i samspel med Pick By Voice. Vidare är också att uppmuntra andra företag inom likartad bransch att se över sin nuvarande inventeringsmetod och om de kan implementera en liknande förändring av rullande inventering med Pick By Voice.
Metod: Denna studie är en kvalitativ fallstudie. Insamlingen av empiri har skett genom
utförandet av semistrukturerade och ostrukturerade intervjuer med företag och revisionsbyråer.
Slutsats: En nu 65 år gammal skattelag säger att företag måste inventera sina lager minst en
gång om året. Som en otillräcklig beskrivning av hur detta ska göras, samtidigt som lagerhanteringssystemet får ny utveckling, har detta lagt större vikt vid nuvarande praxis. Detta är särskilt så när ett företag implementerar en rullande inventeringsmetod. Viktiga steg i implementeringsprocessen bekräftas vara avgörande för företag att uppfylla. Dels för att lyckas med implementeringen, men också för att säkerställa en tillfredsställande inventeringsprocess och undvika att både misstag i implementerings- och inventeringssprocessen uppstår. Att kombinera den rullande inventeringen med röstplocktekniken Pick By Voice anses även det vara betydande för att reducera ytterligare misstag som förekommer eller kan förekomma i inventeringsprocessen. Hur frekvent företag bör inventera grundar sig i; vilken typ av marknad företaget är verksamt på, andelen misstag som uppstår i inventeringsprocessen och om fler antal inventeringar kan bidra till fler besparingar för företaget.
Nyckelord: Rullande inventering, Pick by voice, Inventeringsmetod, Inventeringsprocess,
Abstract
Bachelor Thesis (15 ECTS), Program of Master of Business Administration and Economics, School of Business and Economics at Linnaeus University, Course code 2FE25E, Spring 2020
Subject: Supply Chain Management Date: 2020-05-31
Researchers: Karl Vinberg, Jacob Holm & Amer Basic Tutor: Peter Berling
Examiner: Helena Forslund
Title: From periodic inventory without Pick By Voice to continuous inventory with Pick By
Voice - A case study at Company X
Background and problem: Company X has chosen to implement the Pick By Voice picking
technology, while at the same time considering the possibility of implementing a continuous inventory in connection with this. Questions that arise are what the laws and practices say for this area and what a possible implementation of continuous inventory should look like.
Purpose: The purpose of this thesis is to investigate the need for a new inventory method
through a pilot study and then develop an inventory process suitable for Company X conditions. This inventory process should be used in interaction with Pick By Voice. Furthermore, other companies in similar industries are also encouraged to review their current inventory method and whether they can implement a similar change of continuous inventory with Pick By Voice.
Method: This study is a qualitative case study. The collection of empirical data has been carried
out through the conduct of semi structured and unstructured interviews with companies and accounting firms.
Conclusion: A now 65 years old tax law says that companies need to count their inventory at
least once a year. As there is an insufficient description of how this should be done, while also warehouse management system get new development, this has placed greater emphasis on current practice. This so, especially when a company is implementing a continuous inventory method with Pick By Voice. Important steps in the implementation process have been confirmed to be crucial to fulfil by the company. Especially in order to achieve a successful implementation of the process, ensure that the process fulfil its required satisfaction level and to avoid occurrence of mistakes in the implementation process as well as in the inventory process. The combination of continuous inventory and Pick By Voice is considered to be significant in the reduction of further mistakes that occur or can occur in the inventory process. The determination of the inventory frequency is dependent on; type of market that the company operates in, number of occurring mistakes in the inventory process and if an increase in number of inventory occasions can contribute to an increase in the savings.
Keywords: Continuous Inventory, Pick by Voice, Inventory Method, Inventory Process,
Ordlista
Ordlistan tillämpas för att ni som läsare ska få en bättre förståelse och lättare kunna följa texten. Orden som presenteras nedan är begrepp som används i uppsatsen:
Implementering - Det tillvägagångssätt som används för att införa nya metoder i en
ordinarie verksamhet.
Implementeringsprocess - Själva utförandet av införandet av den nya metoden i den
ordinarie verksamheten.
Inventering - Inventering är en aktivitet som är en observationsundersökning som utförs för
att se de verkliga lagerbehållningarna.
Inventeringsmetod - Vilken inventeringsmetod tillämpar företaget vid utförandet av
inventering, exempelvis periodisk- eller rullande inventering.
Inventeringsprocess - Utförandet av vald inventeringsmetod. Inventeringssystem - Mjukvarusystem för vald inventeringsmetod.
Periodisk inventering - En inventeringsmetod som utförs periodvis, exempelvis en gång per
år.
Pick by voice- En plockteknik baserad på röststyrning.
Rullande inventering- En inventeringsmetod där inventeringen utförs kontinuerligt flera
Innehållsförteckning
Innehåll
1. INLEDNING ... 1
1.1FÖRETAGSBESKRIVNING ... 1
1.2BAKGRUND TILL STUDIEN ... 2
1.3PROBLEMDISKUSSION ... 6
1.4PROBLEMFORMULERING ... 10
1.5SYFTE ... 10
1.6AVGRÄNSNING ... 10
1.7UPPSATSENS FORTSATTA DISPOSITION ... 11
2. METOD ... 13
2.1VETENSKAPLIGT SYNSÄTT ... 13
2.1.1 Det positivistiska synsättet ... 13
2.1.2 Det hermeneutiska synsättet ... 14
2.1.3 Det interpretativistiska synsättet ... 14
2.1.4 Det realistiska synsättet ... 14
2.1.5 Val av vetenskapligt synsätt ... 15
2.2VETENSKAPLIGT ANGREPPSSÄTT ... 15
2.2.1 Deduktion ... 15
2.2.2 Induktion ... 16
2.2.3 Abduktion ... 16
2.2.4 Val av vetenskapligt angreppssätt ... 16
2.3FORSKNINGSMETOD ... 16 2.3.1 Kvantitativ forskningsmetod... 17 2.3.2 Kvalitativ forskningsmetod ... 17 2.3.3 Val av forskningsmetod ... 18 2.4FORSKNINGSDESIGN ... 18 2.4.1 Tvärsnittsdesign ... 18 2.4.2 Komparativ design ... 18 2.4.3 Experimentell design ... 19 2.4.4 Longitudinell design ... 19 2.4.5 Fallstudiedesign ... 19 2.4.6 Val av forskningsdesign ... 20 2.5URVAL ... 20
2.5.1 Framställningen av studiens tre urval ... 20
2.5.2 Urvalstyp ... 21
2.6DATAINSAMLING... 23
2.7ANALYSMETOD ... 26
2.7.1 Val av analysmetod ... 26
2.8KVALITETSKRITERIER VID KVALITATIV STUDIE ... 27
2.8.2 Äkthet ... 29
2.9GENERALISERBARHET ... 31
2.10FORSKNINGSETISKA ÖVERVÄGANDE ... 31
2.11METODSAMMANFATTNING ... 33
2.12BESKRIVNING AV ARBETSGÅNG ... 34
3. LAGAR OCH PRAXIS ... 35
3.1GRUNDFÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DEN EXTERNA LAGERREDOVISNINGEN ... 35
3.1.1 Grundförutsättningar ... 35
3.1.2 Juridiska krav för extern lagerredovisning ... 35
3.2EMPIRI ... 39
3.2.1 Empirisk referensram ... 39
3.2.2 Lag att förhålla sig vid inventering ... 40
3.2.3 Praxis att förhålla sig vid inventering ... 41
3.2.4 Påföljder vid brist i inventeringsprocessen ... 42
3.2.5 Revisorers rekommendationer för rullande inventering ... 42
3.3ANALYS ... 44
3.3.1 Förhållandet mellan Företag X och Revisorer enligt lag/praxis ... 44
3.3.2 God redovisningssed: från teori till praktik ... 45
3.3.3 Övergången till en rullande inventering ... 45
4. IMPLEMENTERINGSPROCESSENS BETYDELSE FÖR INVENTERINGSPROCESSEN ... 47 4.1TEORI ... 47 4.1.1 Teoretisk referensram ... 47 4.1.2 Implementeringsprocessen ... 48 4.1.3 Inventeringsprocessen ... 57
4.1.4 Rullande inventering med ABC-klassificering ... 61
4.2EMPIRI ... 63
4.2.1 Empirisk referensram ... 63
4.2.2 Empiri baserad på Företag 1 som använder rullande inventering ... 64
4.2.3 Empiri baserad på Företag 2 som implementerat rullande inventering med Pick By Voice ... 65
4.2.4 Empiri baserad på intervjuer med PWC och Revisionsbyrå X ... 68
4.3ANALYS ... 70
4.3.1 Implementeringsprocessen ... 70
4.3.2 Inventeringsprocessen ... 72
4.3.3 Angreppssätt för att hålla aktiviteten värdeskapande ... 75
4.3.4 Rutiner för att undvika misstag ... 76
5. AVSLUTANDE KAPITEL ... 78
5.1SLUTSATS ... 78
5.2PRAKTISKT BIDRAG ... 80
5.3TEORETISK BIDRAG ... 81
5.4ETISKA ÖVERVÄGANDEN ... 81
5.5KRITIK TILL EGET ARBETE ... 81
6. REFERENSER ... 83 ELEKTRONISKA KÄLLOR ... 83 VETENSKAPLIGA ARTIKLAR ... 84 LITTERATUR ... 86 FIGURER ... 88 EMPIRISKA KÄLLOR ... 88 LAGAR ... 89 7. BILAGOR ... 90
BILAGA 1-INTERVJU MED FÖRETAG X ... 90
BILAGA 2-SAMMANFATTNING AV TIDIGARE STUDIE SKRIVEN AV NYGREN &THELIN (2019): DIGITALISERING AV PLOCKPROCESS -ETT BESLUTSUNDERLAG FÖR GROSSISTHANDLARE ... 90
BILAGA 3-INTERVJUGUIDE MED REVISORER ... 92
BILAGA 4-INTERVJUGUIDE MED FÖRETAG 1 ... 93
1. Inledning
I följande kapitel kommer du som läsare att bli ledd genom en företagsbeskrivning om Företag X och därefter kommer en förklaring av det valda forskningsområdet. Senare fortsätter kapitlet med en problemdiskussion där sedan problemformuleringen formuleras. Vidare tas syftet upp med uppsatsen och kapitlet avslutas med presentation om uppsatsens fortsatta disposition (Se Figur 2).
1.1 Företagsbeskrivning
I denna studie kommer Företag X att studeras. Detta företag är en grossist som har funnits på marknaden i mer än 150 år och hela verksamheten styrs från huvudkontoret i Alvesta. Från deras lager erbjuder de 2500 olika produkter inom alltifrån hushåll och kontor till friluftsliv och lek. En av de största varugrupper är bilvård och en stor del av leveranserna går till ett par tusen bensinstationer runt om i Sverige och till dagligvaruhandlare i hela Skandinavien (Företagets hemsida).
Genom historien har företaget ständigt sökt efter nya storsäljare inom deras varugrupper. På 2000-talet var de det första företaget som lanserade studsmattan till Sverige. Detta blev en miljonsuccé och studsmattan kan idag återfinnas i nästan alla svenska trädgårdar. Företaget har blivit ett av de största företagen i sin bransch och företagets mål är att ”alltid leverera prisvärda produkter till deras kunder när det behövs som mest” (Företagets hemsida). Företag X största konkurrent på marknaden är Coop, men även Mekonomen har successivt börjat ta andelar av marknaden (Inköps/sortimentsutvecklare & Ekonomichef 200327). Den största ägaren till Företag X är Axfood och tillsammans med dem fortsätter företaget att ständigt utvecklas i takt med att kundens efterfråga förändras i samhället. Centrala avtal har bland annat skrivits med Shell, Preem och norska Hydro (Företagets hemsida).
förändrats, där detta inte säljer lika mycket längre. Trots åtstramningen av artiklar i sortimentet går det idag väldigt bra för företaget. Under 2018 omsatte företaget 445 miljoner kronor tillsammans med de 32 anställda (Allabolag 2020). Fokuset på att erbjuda rätt produkter vid rätt tillfälle för sina kunder har gett god utdelning. Mycket av det goda resultatet kan dessutom bero på att företaget erbjuder sina kunder kundanpassade produkter utifrån kundens egna önskemål och personliga prägel, vilket är av stor betydelse i dagens samhälle (Nygren & Thelin 2019).
Historiskt sett har Företag X fokus på lageroptimering legat lite i skymundan, då mycket fokus har legat på inköpsbeteende och organisationsstruktur (Nygren & Thelin 2019). Företaget har som vision att modernisera detta och idag vill företaget kunna utföra en rullande inventering med Pick By Voice (Inköps/sortimentsutvecklare & Ekonomichef 200327).
1.2 Bakgrund till studien
En strävan efter en kontinuerligt förbättrad verksamhet är vitalt för företag på marknaden. Den kontinuerliga förbättringen är just vitalt för att kunna möta den ökande globala konkurrensen och kundernas önskemål som blir allt mer utmanande. Företag måste därför utveckla sin konkurrenskraftighet och på så vis kan det nås på flera sätt (Hietschold, Reinhardt & Gurtner 2014). Många företag har funnit ett sätt att närma sig detta på och det är genom att använda logistiska lösningar internt och externt, vilket skapar konkurrensfördelar (Sandberg 2015). Tankesättet kring logistik har utvecklats från någon form av transportfordon som färdas mellan punkt A och B, till ett verktyg som kan användas för att skapa en mer gynnsam positionering på marknaden gentemot konkurrenterna (Oskarsson, Aronsson & Ekdahl 2013). För att kunna möta kundens fluktuerande efterfrågan bör företag ha i åtanke följande målsättning: rätt artiklar, rätt kvantitet, rätt plats, i rätt skick, i rätt tid, till rätt kunder och även att artiklarna som efterfrågas har en rätt prisbild (Zuniga, Olivares-Benitez, Tenahua & Ten Mujica 2015).
varor för att tillgodose kundernas fluktuerande efterfrågan (Lumsden 2012). Det utgör också en väsentlig del i distributionen och är en grund i materialflödet. En av nycklarna till att kunna bedriva en lagerverksamhet som kan möta kundens efterfrågan är att ha korrekt lagersaldo. Lagersaldo är de kvantiteter av fysiskt material som finns i lagret (Jonsson & Mattsson 2016). Det påverkas av hur korrekt prognostiseringen av framtida efterfrågan och beställningspunkter för påfyllnad av lager utförs. Båda dessa är beroende av att lagersaldot är densamma fysiskt såsom digitalt och att utgångspunkterna för dessa funktioner inte blir felaktiga (Hardgrave, Aloysius & Goyal 2013). Avvikelser mellan vad som fysiskt finns i lagret gentemot digitalt kan leda till onödiga kostnader som egentligen inte hade behövt uppkomma för företaget såsom administrativa kostnader, beställning av extra transporter för att kunna möta efterfrågan hos kund, onödig kapitalbindning i form av överflödigt lager och förlorad försäljning. Avvikelser i saldot kan ha sin uppkomst i ett flertal olika aktiviteter såsom defekta artiklar som kasseras utan att det sker en registrering i företagets affärssystem, felaktig inleverans eller att inventering av artiklar sker felaktigt (Thiel, Hovelaque & Vo 2010).
Ett företag är skyldigt enligt lag (1955:257) inventeringslagen, att utföra kontroll av lagrets värderingar. Inventering är en aktivitet som är en observationsundersökning som utförs för att se de verkliga lagerbehållningarna (Arvidson, Carrington & Johed 2016). Anledningen bakom denna aktivitet är att kontrollera och korrigera eventuella avvikelser som uppstått i lagersaldot för att sedan åstadkomma balans mellan redovisat saldo och fysiskt saldo. En felaktigt utförd inventering resulterar i ett lagersaldo som är antingen över eller undervärderat och som ovan nämnt kommer ge negativa följder (Jonsson & Mattsson 2016).
Undran är då vilka fördelar ett företag skulle få av att kontinuerligt redovisa sitt lager och hur de extra kostnaderna av detta kan försvaras. Karim, Nawawi & Salin (2018) menar lager har ett särskilt behov av att hanteras på ett sätt som kan säkerställa goda resultat för företaget. Precis som företaget kan lida av stora förluster efter ett misslyckande i lagerövervakningen eller den interna lagerredovisningen, kan företagen få fördelar av att investera i ett system som möjliggör just detta. Lagersystemet har dessutom större betydelse desto större och mer omfattande lagret är.
Effektiviteten i intern lagerredovisning kan påverka företagets resultat positivt och i längden skapa konkurrensfördelar gentemot andra företag enligt Karim, Nawawi & Salin (2018) såsom: Underlättning i planering för lager, kunna möta kundens efterfråga genom att ha ett kontrollerat lager och minimera transportkostnader och tid.
Det tilldelade uppdraget från Företag X är att undersöka huruvida det är möjligt att implementera en rullande inventering i deras nuvarande lagerstruktur med plocktekniken Pick By Voice. Detta innebär att det först måste undersökas hur det fungerar rent praktiskt och hur det går hand i hand med lagen eller vad praxis inom redovisningsområdet säger. Begreppen för att göra en rullande (eller kontinuerlig) lagervärdering är flera och på engelska är några av flera begrepp Continuous- eller Perpetual Inventory (Cambridge dictionary 2020). Alla dessa begrepp har samma grundläggande betydelse, alltså att organisationen utför inventeringen av lagret (lagervärderingen) flera gånger per år jämfört med de många företag som utför inventeringen endast en gång per året, exempelvis på bokslutsårets sista dag. I arbetet har det valts att använda begreppet ”rullande inventering” i denna mening, eftersom detta bidrar till mindre förvirring för den som läser och som enklare kan förstå vad som egentligen menas.
heldag, då utförandet av inventeringen är tidskrävande (Inköps/sortimentsutvecklare & Ekonomichef 200327). Företag X har genomgått större förändringar i lagret de senaste åren. I ett tidigare utfört examensarbete hos företaget studerade Nygren & Thelin (2019) hur man kunde förbättra den fysiska plockprocessen i sitt arbete Digitalisering av plockprocess. Företaget använde bland annat arbetet som underlag för beslut om att implementera Pick By Voice systemet. Pick By Voice (Figur 1), eller plockning med röststyrning på svenska, innebär att de anställda ska gå ifrån manuella plocklistor till ett datoriserat röstsystem som ska berätta för lagerarbetarna exempelvis vart artikeln är lokaliserad på lagret. Pick By Voice systemet beräknas vara fullt implementerat hos Företag X innan 2021, då företaget går från tidigare manuella plocklistor (Inköps/sortimentsutvecklare & Ekonomichef 200327).
I (Bilaga 2), Sammanfattning av tidigare studie: Digitalisering av plockprocess - Ett beslutsunderlag för grossisthandlare, finns en sammanfattning över vad Nygren & Thelin (2019) slutsats blev i deras studie. Här lyfts det upp viktiga aspekter som forskarna av den här vidarestudie anser utgöras av betydande roll att känna till om. Detta för att bringa klarhet och för att uppfylla rätt syfte för studien “Från periodisk inventering utan Pick By Voice till rullande inventering med Pick By Voice. En fallstudie på Företag X”.
Denna studie avser som sagt att bygga vidare på den studie som genomfördes av Nygren & Thelin (2019) där forskarna av denna studie ska utvärdera hur en ny möjlig inventeringsprocess ser ut, från periodisk inventering utan Pick By Voice till rullande inventering med Pick By Voice. Inhämtningen av data kommer bland annat erhållas från revisorer och från företag som använder sig av rullande inventering. Detta för att kunna ge en stabil grund till Företag X som de kan dra nytta av i sitt övervägande om en ny möjlig inventeringsmetod.
1.3 Problemdiskussion
I dagsläget upplever Företag X att det finns ett behov av att implementera rullande inventering med Pick By Voice i deras lagerverksamhet, från tidigare periodisk inventering utan Pick By Voice. Med detta kan inventeringen effektiviseras genom att företaget får en bättre överblick av det som finns/inte finns på lagret och även en smidigare identifikation av avvikelser i varusaldot kan fastställas samt därigenom förebyggas (Albertsson 2015). Företaget skulle inte heller behöva stänga ner verksamheten under inventeringsperioden, vilket är fallet idag. Utan den ovannämnda implementeringen skulle de felplock och saldoavvikelser som uppstår idag bli svåra att åtgärda (Inköps/sortimentsutvecklare & Ekonomichef 200327).
leder oss in på den sjätte punkten där två faktorer nämns som mest framgångsrika för att skaffa sig kunskap. Den första faktorn är, relevansen av att de olika avdelningar på företaget har ett bra samarbete med lagerutvecklingsteamet, som fungerar som en stödgrupp när och om tekniken skulle haverera. Den andra faktorn belyser vikten av att det finns experter bland personalen på lagret som förstår både samspelet med datavaruteknologin och de affärsproblem som företaget står inför. Den avslutade punkten, punkt sju, handlar om till vilken utsträckning företaget kan nå den nya tekniken med. Finns det möjlighet att implementera det nya systemet/tekniken på fler avdelningar eller anläggningar inom företaget (Chenoweth, Karen & Haluk 2006).
För Företag X blir det viktigt att noggrant gå igenom hur implementeringsprocessen ska se ut för dem med rullande inventering med Pick By Voice (Cox 2015). Mer utförliga steg i implementeringsprocessen finns att hitta i teorikapitlet än de sju steg som redogörs ovan baserat från Chenoweth, Karen & Haluk (2006). I teorikapitlet redogörs liknande steg, men dessa är mer utförligt beskrivna utifrån de steg som Olsson & Sundell (2008) tar upp.
För att erhålla förkunskaper om det som tidigare belysts, är det rekommenderat att göra en förstudie och denna studie karaktäriseras av sådana inslag. Genom att utföra en noggrann förstudie kan eventuella misslyckanden och komplikationer motverkas i förhand som kan uppkomma under/efter implementeringsperioden. Detta för att kunna motverka ett eventuellt gap som kan uppstå mellan önskad och det faktiska utförandet (Rafique, Rahman, Saibani & Arsad 2019).
Rafique et al. (2019) belyser även bristen på passande implementeringsprocesser. Bristfälliga implementeringsprocesser leder till felaktig användning som i sin tur minskar anställdas förtroende till implementeringen. Vidare leder detta till en felaktig hantering av resursanvändning. Hur detta skulle fungera i praktiken och vad följande regleringar i Sverige säger återstår att se, men det är de här områdena som denna studie ska undersöka vidare på. Det som Rafique et al. (2019) kom fram till i sin studie och som tidigare antytts är vikten av att noga gå igenom stegen i implementeringsprocessen och om den valda metoden som planeras att implementeras är lämplig för företagets verksamhet. Denna studie ska bidra med en sådan forskning, så att Företag X kan göra en lyckad implementering med inventeringsmetoden rullande inventering integrerad med Pick By Voice.
Oavsett vilket lagersystem ett företag har så är det huvudsakliga målet att bibehålla optimala lagernivåer, samtidigt som en inventering behöver göras för att hålla koll på leveranser och försäljning, samt för att säkra att inga brister inträffar. Nya IT- lösningar har gett företagen allt bättre verktyg som kan användas för realtidsstyrning i lagret, inte minst vid inventering. Pick By Voice är ett exempel på detta (Khabbazi, Hasan, Shapi’i, Sulaiman, & Taei-Zadeh 2013).
Olsen (2015) beskrivs det två huvudsakliga sätt att kontrollera lagernivåer. Dessa är periodisk inventering (eng; periodic review) och rullande inventering (eng; continuous review).
Med periodisk inventering menas att lagret är känt endast vid vissa tidpunkter, exempelvis vissa perioder då företaget väljer att inventera lagret. Det kan vara exempelvis en gång per månad eller på sista bokslutsdag. Rullande inventering innebär att lagernivåer ska i princip vara känt för företaget hela tiden (Nahimas & Olsen 2015). Det kan dock vara lite otydligt vad den exakta definitionen av båda dessa begrepp är, något som denna studie problematiserar, samtidigt som företag ofta har egna skräddarsydda lösningar när de exempelvis använder rullande inventering. Parallellt är det en fråga om hur företaget kan motivera att använda sig av rullande inventering och alla dess implikationer, jämfört med att inventera periodvis som Företag X gör i dag.
Företag X kan inte bara se implementeringen av rullande inventering utifrån det logistiska perspektivet, utan behöver även veta att detta är genomförbart ur ett juridiskt perspektiv. Det finns en lag om att alla företag med produkter i lagret måste inventera dessa regelbundet, enligt Lag (1955:257) om inventering av varulager för inkomstbeskattningen. I samband med lagen kräver skattemyndigheterna endast att företagen inventerar minst en gång om året, så varför besvära sig med rullande inventering? Den frågan handlar precis som ovan, om hur företaget kan motivera en rullande inventering, men skillnaden är här att det inte bara ser till kostnaderna och eventuella förbättringar, utan frågor som också måste tas med i beräkningen är exempelvis ”vad som är lagligt?”, ”vad är praxis?” och ”vad tillåter revisorerna?”. Inventering kan på så sätt beskrivas som ett krav för den externa redovisningen, men inte ett krav för den interna logistiken.
inventering (Smith, Brännström & Jansson 2019). Eftersom det är revisorerna som granskar Företag X tillvägagångssätt vid inventeringen är det av stor vikt att företaget noga följt sådan redovisningssed som anses vara ”god” för att inte riskera att bli bötfälld.
1.4 Problemformulering
Från problemdiskussionen ovan kan studiens två problemformuleringar formuleras enligt följande:
1. Vilka juridiska krav om lagar och praxis bör Företag X förhålla sig till enligt revisorer gällande en implementering av rullande inventering?
2. Hur ser en möjlig implementeringsprocess ut av en rullande inventeringsprocess?
1.5 Syfte
Syftet med uppsatsen är att genom en kvalitativ studie undersöka behovet av en ny inventeringsmetod genom en förstudie och därefter utveckla en inventeringsprocess passande efter Företag X förutsättningar. Denna inventeringsprocess ska kunna användas i samspel med Pick By Voice. Vidare är också att uppmuntra andra företag inom likartad bransch att se över sin nuvarande inventeringsmetod och om de kan implementera en liknande förändring av rullande inventering med Pick By Voice.
1.6 Avgränsning
praktiska lösningar som kan leda till något värdeskapande i logistiken genom rullande inventering.
1.7 Uppsatsens fortsatta disposition
Studiens uppbyggnad beskrivs enligt dispositionen i (Figur 2). I inledningen ges en företagsbeskrivning och bakgrund till arbetet som har lett till den problemdiskussion och frågeställningar som arbetet grundar sig på. I metodkapitlet finns tillvägagångssätt och metodval som fungerar som pelare för studiens uppbyggnad och hur studien ska svara på de frågeställningar som valts.
Som konstaterats inledningsvis så är de två problemformuleringarna uppdelade i, en för logistiken praktisk fråga av rullande inventering och en lagmässig fråga om rullande inventering. Därför har valet gjorts att dela upp dessa frågor var och en för sig. Kapitel 3 består av varsitt grundläggande förutsättningar-, empiri- och analysavsnitt i kapitel 3. Kapitel 4 består av samma struktur bortsett från att grundläggande förutsättningar avsnittet benämns teori. I kapitel 3, studiens första problemformulering, inleds det med grundläggande förutsättningar om externredovisning där lagar och praxis beskrivs. Grundläggande förutsättningar kopplas sedan till den empiriska datainsamling som baseras på intervjuer med revisorer och slutligen analyseras detta. I kapitel 4, studiens andra problemformulering, inleds det med ett teoriavsnitt som är uppdelat i två delavsnitt implementeringsprocessen och inventeringsprocessen, där viktiga angreppssätt klarläggs. Teorin kopplas sedan samman med empirin och analyseras.
2. Metod
______________________________________________________________________ I kommande kapitlet diskuteras metodvalen för studien som forskarna har använt sig av för att uppnå syftet med studien. Kapitlet inleds med att redogöra det vetenskapligt synsätt, vetenskapligt angreppssätt, val av forskningsmetod och val av forskningsdesign. Fortsatt beskrivs vad urvalet baseras på, hur datainsamling har insamlats, analysmetod och vilka kvalitetskriterier studien har tagit ställning till. Kapitlet avslutas med att ta hänsyn till generaliserbarhet, etiska överväganden, en metodsammanfattning och en beskrivning av arbetsgången.
2.1 Vetenskapligt synsätt
Kunskapande antas att ske på många olika sätt och vid framtagning av frågeställningar är det vanligt förekommande att ta sin början i de två teorier: Ontologi eller Epistemologi (Ericsson 2019). Enligt Ericsson (2019) handlar epistemologi om antaganden om hur kunskap blir till och ontologi handlar om antagande om hur verkligheten är beskaffad. Bryman & Bell (2017) beskriver att epistemologiska frågeställningar handlar om vad som är eller betraktas som giltig kunskap inom det valda ämnesområdet. Tolkningen skiljer sig gällande de antaganden som rör vad som ska tillåtas som acceptabel kunskap och inte acceptabel kunskap. Denna studie tar avstamp utifrån ett epistemologiskt ställningstagande som baseras på tre olika kunskapsteoretiska ståndpunkter vilka är positivism, realism och interpretivism, där även hermeneutiken tas upp.
2.1.1 Det positivistiska synsättet
ska inte bara överensstämma i nutid utan också med framtida studier som komma ska. Denna aspekt är en fråga om allmängiltighet, vilket betyder att forskningsresultatet ska gälla tills annat är motbevisat (Ericsson 2019).
2.1.2 Det hermeneutiska synsättet
Det är även väsentligt att lyfta fram hermeneutiken vilket kan beskrivas som motsatsen till positivismen, där det humanistiska perspektivet är utgångspunkt. Tonvikten här ligger på att tolka saker och ting från den sociala aktörens synvinkel där känslor och värderingar får inverka. Hermeneutiken är av betydelse att uppmärksamma eftersom denna studie utgörs av en fallstudie där data hämtas främst från intervjuer. Här handlar det om att försöka förstå människors konkreta erfarenheter och få kännedom om hela processen, vilket hermeneutiken söker (Ericsson 2019).
2.1.3 Det interpretativistiska synsättet
Interpretativism, även kallat tolkningsperspektivet, bedöms i allmänhet som likställd med hermeneutiken och de två är sammanlänka i sin motvilja mot positivismen. Positivismen har ett naturvetenskapligt synsätt och interpretativismen motsäger detta med att skilja mellan samhällsvetenskapen och naturvetenskapen, berörande det studieobjekt och det händelseförlopp som utformas vid studien. Här utgår interpretativismen ifrån att hitta en förståelse för den sociala verkligheten, vilket berör kvalitativa studier, och positivismen i att förstå den sociala verkligheten med naturvetenskapliga metoder och verklighetsuppfattningar, vilket behandlar kvantitativa studier (Bryman & Bell 2017).
2.1.4 Det realistiska synsättet
karaktäriserar att man med hjälp av passande metoder kan förklara och förstå verkligheten. Den kritiska realismen påstår att allt inte nödvändigtvis är som vi själva uppfattar det att vara och att de strukturer som identifieras inte behöver vara tillgängligt för sinnena. Om vi identifierar strukturerna i företaget kan vi förstå och förändra dessa, vilket görs utifrån samhällsvetenskapens praktiska och teoretiska arbetsinsatser. Viktigt är att vara uppmärksam på att intrycket för objektet inte blandas ihop med objektet i sig själv. Att kunskapen om verkligheten kan fås på flera sätt och forskarnas tolkning är ett av dessa.
2.1.5 Val av vetenskapligt synsätt
I denna studie utgår forskarna från epistemologin och ett synsätt ur den kritiska realismen. Detta grundar sig i att forskarnas mål är att studien ska vara så verklighetstrogen som möjlig, vilket görs utifrån samhällsvetenskapens praktiska och teoretiska angreppssätt. Baserat på de intervjuer som görs skapas en förståelse där informationen tar avstamp i respondentens erfarenheter, kunskap, språk och bakgrund. Detta betyder att informationen som erhålls inte är helt objektiv och som tidigare har nämnts, faller studien även över på hermeneutiska inslag.
2.2 Vetenskapligt angreppssätt
Det val av vetenskapligt angreppssätt som kommer tillämpas för denna studie kommer styra hur arbetsgången kommer utformas och även förhållandet mellan praktik och teori. De två primära angreppssätten som beskrivs i Bryman & Bell (2017) är deduktion och induktion. Forskarna av denna studie anser även det lämpligt att upplysa om ett tredje angreppssätt nämligen abduktion.
2.2.1 Deduktion
färdigheter i att både kunna härleda teori till hypotes och även att kunna operationalisera dessa hypoteser. Datainsamlingen som tillkommer därefter i nästa steg kommer att vara styrd av teorin som är insamlad och de hypoteser som har härletts. Utifrån detta arbetas ett resultat fram som därefter leder till om de hypoteser som har bevisats härletts fram förkastas eller bekräftas (Bryman & Bell 2017).
2.2.2 Induktion
Induktion liknas med deduktion fast angreppssättet går åt det motsatta hållet. Forskningsprocessen påbörjas med att forskaren utför observationer. Dessa observationer genererar ett resultat vilket blir den nya teorin (Bryman & Bell 2017).
2.2.3 Abduktion
Det finns ett alternativt sätt att tillämpa som angreppssätt och därigenom kunna bortse från de begränsningar som tillkommer när man gör valet att använda deduktion alternativt induktion och detta är abduktion. Synsättet är pragmatiskt och angreppssättet påbörjas genom att forskaren vill förklara ett problem. Angreppssättet följer inte en rak linje som deduktionen liknas med utan snarare pendlar man mellan teori och empiri för att lösa problemet (Bryman & Bell 2017).
2.2.4 Val av vetenskapligt angreppssätt
Tre vetenskapliga angreppssätt har presenterats och innebörden är förklarad för respektive. Det angreppssättet som kommer tillämpas då det är bäst lämpad för denna studie är det deduktiva. Arbetet har två skilda frågeställningar men det deduktiva angreppssättet är lämpat för båda två. Utgångspunkten i arbetet är från problemformuleringarna som kommer att besvaras först och främst genom att teori och empiri deduceras fram.
2.3 Forskningsmetod
på skilda sätt. Nedan kommer de olika egenskaperna för de två forskningsmetoderna att presenteras.
2.3.1 Kvantitativ forskningsmetod
Den kvantitativa forskningen kännetecknas av att forskningens huvudfokus är att pröva den existerande teorin genom ett deduktivt angreppssätt. Kvantifiering är ett annat kännetecken, exempelvis “Hur många?” eller “Hur mycket?”, alltså ett fastställande av kvantiteten. Tyngden i en kvantitativ studie läggs alltså på prövningen av den teori som redan är befintlig. Gällande den ontologiska utgångspunkten anses det sociala vara frånskilt från världen i objektivistisk anda, med andra ord så påverkar den enas existens inte den andras. Positivismen dominerar med naturvetenskapliga modeller och normer där det observerbara fenomenet ska verifieras genom mätning på ett objektivt vis. Arbetsgången sker som förklarat i kapitel 2.2 gällande deduktivt angreppssätt, där arbetsgången sker stegvis där första steget måste vara genomfört innan nästa kan påbörjas. Exempel på möjliga arbetssätt för datainsamling i kvantitativ forskningsmetodikens anda är strukturerad intervju eller surveyundersökning (Bryman & Bell 2017).
2.3.2 Kvalitativ forskningsmetod
2.3.3 Val av forskningsmetod
Studiens forskningsmetod baseras på en kvalitativ forskningsmetod, då problemformuleringar bygger på att hitta välgrundade beslutsunderlag genom de intervjuer som har gjorts. Intervjufrågorna har följt en viss struktur där forskarna även har gett utrymme för respondenterna att lägga till mer utförligt med information under intervjun som är format av deras värderingar och bakgrund inom företaget. Detta för att det kan och har bidragit med ytterligare information till intervjufrågorna som sedan bearbetats för att besvara problemformuleringarna.
2.4 Forskningsdesign
I Bryman & Bell (2017) behandlas fem olika typer av forskningsdesign nämligen tvärsnitt-, komparativ-, experimentell-, longitudinell- och fallstudiedesign. Val av design kommer sätta ståndpunkten i studien gällande hur den kommer läggas upp rent strukturellt, vilka riktlinjer som kommer behöva följas gällande hur insamling och analys av data kommer gå till för att ett resultat ska kunna arbetas fram.
2.4.1 Tvärsnittsdesign
Innebörden av tvärsnittsdesign enligt Bryman & Bell (2017) är att den empiriska datainsamlingen sker vid samma tidpunkt och i från ett flertal företag samtidigt. Detta är för att kunna inhämta kvantifierbara data. Fokusen ligger på att undersöka variation mellan fallen för att kunna identifiera mönster eller möjliga samband mellan fallen. Informationen inhämtas mestadels genom enkäter i en surveyundersökning (Bryman & Bell 2017). Denna studie är inriktad på ett specifikt företag och inte på flera, därför anses denna design vara felaktig att applicera.
2.4.2 Komparativ design
Denna typ av angreppssätt anses vara lämpad att både kunna appliceras i kvalitativa studier och även kvantitativa studier (Bryman & Bell 2017). Syftet med komparativ design skiljer sig från studiens valda syfte, så även denna design anses bli problematisk att använda.
2.4.3 Experimentell design
Denna typ av design är inte särskilt förekommande i företagsekonomisk forskning utan tillämpas i andra områden såsom psykologi. Syftet med experimentell design är att identifiera vissa variabler som anses vara av intresse och även oberoende variabler som har påverkan på dessa. Därefter formeras respondenterna i två olika grupper: Experimentgruppen är ena och den andra är kontrollgruppen. Experimentgruppen blir utsatta för de variabler som är oberoende och utfallet ställs därefter mot kontrollgruppens utfall som är genererat från att de blivit utsatta för beroende variabler. De två typerna av experimentella designer är laboratorieexperiment och fältexperiment (Bryman & Bell 2017). Som ovan nämnt så är detta inte en vanlig förekommande företagsekonomisk forskning design och applicering av denna typ av design hade inte varit möjlig.
2.4.4 Longitudinell design
Användning av denna typ av design tillämpas när intresset finns för att granska och kartlägga de förändringar som sker över ett visst tidsintervall. Datainsamlingen som inhämtas studerar samma individer och variabler vid minst två tillfällen. Denna typ av forskningsdesign tillämpas sällan vid företagsekonomisk forskning och är en utdragen samt kostsam process ( Bryman & Bell 2017). Som nämnt ovan är denna forskningsmetod väldigt utdragen då kartläggning ses över ett större tidsintervall. Dessutom kommer inte denna studie undersöka en förändring som sker över en viss tid, utan möjligheten att implementera rullande inventering hos Företag X.
2.4.5 Fallstudiedesign
Denna typ av forskningsdesign är vanligt förekommande inom forskning som riktas mot företag. Det som gör att fallstudier skiljer sig från andra forskningsdesigner är att på ett så ingående sätt kunna kasta ljus på de drag som gör fallet unikt, vilket beskrivs som ett ideografiskt synsätt.
I Bryman & Bell (2017) beskrivs tre olika varianter som kan tillämpas: interna fallstudier, instrumentella fallstudier och fallstudier som gäller för multipla eller kollektiva fall. Användningen av interna fallstudier tillämpas för att erhålla en detaljerad inblick i en viss situation, alltså endas en viss situation och inte erhålla kunskap om andra fall. Instrumentella fallstudiers fokus handlar om att erhålla förståelse av frågeställningar som är mer generella medan man använder en situation som medel för att uppnå detta. Den sistnämnda varianten av fallstudie sker där ett flertal situationer studeras parallellt för att undersöka generella företeelser. Det råder dock tveksamhet angående vart gränserna dras mellan de olika varianterna av fallstudier.
2.4.6 Val av forskningsdesign
I denna studie kommer en fallstudiedesign att tillämpas. Utförandet genomfördes på Företag X med syftet att undersöka fenomenet rullande inventering. Till följd av detta har det specifika företaget med ett specifikt fenomen kunnat fastställas. Därav är fallstudiedesign bäst lämpat för att kunna belysa processen på ett så ingående och korrekt sätt som möjligt.
2.5 Urval
2.5.1 Framställningen av studiens tre urval
forskarna både fick en introduktion om uppdraget och en företagspresentation, samt en rundtur på lagret. Efter det utfördes även en intervju med Inköps/sortimentsutvecklare och Ekonomichef den 200327 på Företag X.
Vidare i arbetsprocessen kontaktades ett stort antal företag och ett dussintal revisorer på jakt efter att någon skulle ha möjlighet och ha tid med att bidra med betydelsefull information till studien, trots omständigheterna med Coronapandemin som pågår just nu. Kommunikationen gjordes via mail- och telefonkontakt, och forskarna lyckades få till telefonintervju med två företag som använder sig av rullande inventering och tre auktoriserade revisorer.
De två företagen valdes att kontaktas med anledning av att båda har ett snarlikt sortiment av artiklar samt lagersystem som Företag X har. Dessutom kan Företag X få en bättre inblick hur det fungerar i praktiken för andra företag som använder sig av en rullande inventering. En bättre inblick kan ge upphov till att misstag i implementeringsprocessen av den nya inventeringsmetoden och misstag i inventeringsprocess kan förebyggas, som eventuellt förekom hos de andra företagen. På de två företagen fick forskarna kontakt med Logistik & Lageransvarig på Företag 1 ( 200429) och Platschef på Företag 2 (200508).
Den första auktoriserade revisorn som kontaktades var på grund av en artikel som han/hon hade skrivit på PWC:s hemsida om rullande inventering och som forskarna kom över i sitt sökande (Auktoriserad Revisor 2 200506). Samtidigt kontaktades en annan auktoriserad revisor på PWC i Växjö (Auktoriserad Revisor 1 200504), i tron att han/hon som skrev artikel förmodligen inte skulle svara med anledningen av att artikeln hade några år på nacken. Emellertid lyckades det bli intervju med de båda, vilket resulterade till att en bredare kunskap gavs till studien.
2.5.2 Urvalstyp
studiens problemformuleringar valde forskarna som ovan nämnt, att vända sig till fallstudieföretaget Företag X, auktoriserade revisorer och företag som använder sig av rullande inventering. Dessa valdes ut för hand, det vill säga efter ett så kallat målstyrt urval. Ett målstyrt urval har direkt koppling till de problemformuleringar som utformats för studien och urvalet väljs inte ut slumpmässigt utan utgörs av ett så kallat icke-sannolikhetsbaserat urval (Bryman & Bell 2017).
Den form av målstyrt urval som blev tillämpad i studien var, urval av typiska fall. Fallet här, det vill säga individer, valdes ut för att exemplifierar den kontext som blev av intresse (Bryman & Bell 2017).
Inom det målstyrda urvalet finns två vägar att gå; ett sekventiellt urval och ett icke-sekventiellt urval. I denna studie blev ett icke-sekventiellt urval den passande vägen att gå. Detta grundade sig i att forskarna av denna studie på förväg inte kunde veta hur stort urval det är som krävs för att besvara studiens problemformuleringar. Under studiens utförande kunde urvalet utökas efterhand om forskarna ansåg att det blev nödvändigt för att kunna besvara studiens problemformuleringar, vilket även gjordes och beskrivs nedan (Bryman & Bell 2017).
I studien utformades även ett a priori-urval, eftersom respondenterna valdes ut baserat på kriterier som fastställts vid studiens början, i detta fall; anställda på Företag X, revisorer och företag som använder sig av rullande inventering (Bryman & Bell 2017).
Planen för studiens urvalsstorlek var först att intervjua minst två företag som använder sig av rullande inventering, två revisorer samt anställda på Företag X. Däremot är det väldigt svårt att i förväg bestämma detta innan själva intervjuerna har påbörjats och det sågs mer som en måttstock att förhålla sig till. Under studiens gång undersöktes den teoretiska mättnaden efter varje genomförd intervju. Efter den andra intervjun med revisor nummer två kände forskarna att den teoretiska mättnaden inte var helt uppnådd. Därför genomfördes en ytterligare intervju med en revisor. Sedan tillkom det ingen mer ny information och den teoretiska mättnaden ansågs vara uppnådd (Bryman & Bell 2017).
2.6 Datainsamling
Primärdata för studien är den information som har erhållits i första hand från intervjuerna med företagen och revisorerna. Företagen har givit kunskap om hur deras implementering av rullande inventering fungerar och om hur det skulle kunna anpassas till Företag X verksamhet. Revisorerna har givit förståelse om hur Företag X bör förhålla sig till de juridiska kraven om lagar och praxis gällande en implementering av rullande inventering. Med detta har studiens två problemformuleringar från praktiskt- och lagmässig synvinkel gällande implementeringen av rullande inventering kunnat besvaras.
Intervjuer kan utföras på olika sätt och det är viktigt att intervjuaren är förberedd då det ofta rör sig om en begränsad tillgång till personen som avses att intervjuas. Därför är det viktigt att få så mycket information som möjligt och att inte lämna frågor obesvarade. Bryman & Bell (2017) beskriver att en generell tumregel som intervjuaren bör tänka på är att alltid ha undersökningens problemformulering i åtanke. På detta sätt kan intervjuaren säkerhetsställa att intervjun går åt “rätt håll” och rätt problemformuleringar besvaras.
intervjuaren följer och som ska täcka problemformuleringarna. Den här metoden är också flexibel där, precis som vid ostrukturerade intervjuer, och intervjuaren behöver inte följa den exakta ordningen av intervjuguiden samtidigt som intervjupersonen tillåts att svara på sitt sätt. Största skillnaden mellan dessa metoder är alltså att med semistrukturerad intervju, använder någon form av ”manus eller skript”, även om detta följs flexibelt. Den ostrukturerade metoden är att föredra om det är av vikt att förstå hur intervjupersonen upplever en viss social miljö, då färdigställda manus och förväntningar kan hindra att få en genuin bild, medan om forskaren inleder intervjun med ett tydligt fokus som har specifika frågeställningar så är en semistrukturerad metod att föredra (Bryman & Bell 2017).
Med anledningen av att detta är en kvalitativ studie så användes både den ostrukturerade- och semistrukturerade metoden vid intervjuer. Samtidigt studerades i första hand inte sociala miljöer, utan praktiska lösningar och praxis, vilket ledde till att semistrukturerade intervjuer var till stor del att föredra för den här studien och har blivit den metod som använts mest frekvent.
2.6.1 Intervjuer
I nedanstående tabell beskrivs de intervjuer som har gjorts och intervjuguiderna återfinns i kapitel 7 (Bilagor).
Tabell 1 Datainsamling av personer som har intervjuats i studien (egen illustration)
2.7 Analysmetod
Enligt Yin (2007) finns det fem typer av metoder som kan tillämpas vid analyserandet av en fallstudie. Dessa fem metoder benämns utformning av förklaring, mönsterjämförelse, logiska modeller, tidsserieanalyser och den sista är synteser mellan olika fall.
Utformning av förklaring innebär som namnet antyder på, att förklara fallstudien. Denna analysmetod är en form av mönsterjämförelse. En mönsterjämförelse utförs genom att empiriskt samla in material. Detta empiriska material ställs därefter mot andra empiriska material fall i hopp om att kunna identifiera mönster. Logiska modellers sätt att närma sig ett resultat på är genom att ställa de observationer som empiriska har inhämtats emot den teori om området som kan förväntas. Tidsserieanalys målsättningen är att identifiera olika trender och mönster genom analys över ett visst tidsintervall. Det sistnämnda synteser mellan olika fall innebär att det sker en analys av ett flertal fall men varje fall analyseras för att urskilja säregna drag. Därefter sker en sammanställning av dessa drag och en jämförelse utförs för att identifiera om de olika fallen har något gemensamt eller det motsatta (Yin 2007).
Av de ovannämnda typerna av analysmetoder kan de första fyra som presenterades appliceras på ett fall likaväl som på flera. Däremot kan inte synteser mellan olika fall appliceras på en fallstudie som endas berör ett företag (Yin 2007).
2.7.1 Val av analysmetod
2.8 Kvalitetskriterier vid kvalitativ studie
För att studien ska uppnå högsta möjliga kvalitet vid insamling av data och material är kvalitetsmått något som måste tillämpas. Vid en kvalitetsbedömning av kvantitativ forskning är de främsta kriterierna reliabilitet och validitet (Bryman & Bell 2017). Reliabilitet handlar om att exakt samma forskningsresultat ska uppnås om studien skulle upprepas på nytt av andra forskare i andra situationer och vid annan tidpunkt. Validitet är en fråga om studiens giltighet, det vill säga att undersökningen görs på ett sådant sätt att forskaren verkligen mäter det som är planerat att mäta där mätinstrumenten är rätt utformade, för rätt tillfälle och för rätt bestämda variabler (Ericsson 2019). Validitet kan även delas upp i extern-, intern- och begreppsvaliditet (Bryman & Bell 2017). Dessa beskrivna kvalitetsmått är omdiskuterade för den kvalitativa forskningen och Bryman & Bell (2017) menar att begreppen ovan lägger stor vikt på just mätning, därav blir anknytningen till den kvalitativa forskning problematisk. Enligt Yin (2007) är begreppsvaliditet; ett begrepp som sammanfaller för subjektiva bedömningar för insamling av data med operationella mått.
Två andra grundläggande kriterier blir istället aktuella för studien; trovärdighet och äkthet. Dessa två föreslås av Lincoln & Guba (1985) och Guba & Lincoln (1994) för kvalitetsbedömning av en kvalitativ studie, där trovärdighet består av fyra delkriterier som alla har en motsvarighet med kvalitetsmåtten för den kvalitativa forskningen (Bryman & Bell 2017).
2.8.1 Trovärdighet
Delkriterie 1, tillförlitlighet, motsvarar den interna validiteten och handlar om att säkerställa att studien utförts enligt de regler som finns och att de personer som har varit närvarande i intervjuerna bekräftar att forskaren har uppfattat den verklighet som de har beskrivit på rätt sätt. Med ett annat ord kallas det ofta för respondentvalidering (Bryman & Bell 2017).
Tillförlitlighet har kunnat säkerställas i studien genom att de respondenter som har varit närvarande har kunnat ta del av resultatet. På grund av detta har respondenterna kunnat bekräfta för forskarna att de har uppfattat deras verklighet på ett korrekt sätt. Bortsett från att respondenterna får tillgång till den färdiga studien efteråt, har dessutom en kontinuerlig kontakt hållits med anställda på Företag X för att säkerställa en tillförlitlig empiri.
Delkriterie 2, överförbarhet, vilket kan jämföras med extern validitet och inbegriper hur pass överförbart resultatet är till en annan miljö. Resultatet ska redogöras med täta beskrivningar vilka ska innehålla fylliga och täta redogörelser över de detaljer som ingår i den sociala verklighet och kultur som studeras (Bryman & Bell 2017).
I denna studie studeras företaget Företag X och som tidigare har nämnts är studien till viss del överförbar till ett liknande fall som kan appliceras på ett motsvarande företag.
av alla faser i forskningsprocessen. Detta omfamnar bland annat formulering av problemformuleringar, val av undersökningspersoner, fältanteckningar, intervjumaterial, beslut angående analysen av data etc. Dessa faser ska sedan göras tillgängliga för att kunna granskas av kollegor (Bryman & Bell 2017).
Forskarna har från början till slut använt ett granskande synsätt i studien. Dels i kontakten med företaget, dels vid valet av andra källor såsom vetenskapliga artiklar och böcker. Dessutom har forskarna redogjort alla faser i forskningsprocessen för att säkerställa pålitligheten, där faserna har kunnat granskas av examinator, handledare, opponenter och av företaget själv.
Delkriterie 4, konfirmering eller bekräftelse, är det sista delkriteriet och motsvarar den kvantitativa forskningens objektivitet. Konfirmering betyder att forskaren inte medvetet har låtit sina personliga värderingar eller sin teoretiska inriktning påverkat genomförandet av undersökningen och slutsatserna i studien. Med andra ord ska han eller hon agerat i god tro (Bryman & Bell 2017). Under studiens genomförande har forskarna agerat i god tro och har inte låtit personliga värdering eller teoretiska inriktning fått inverka. Vid kontakt med revisorer, externa företag och med fallföretaget har forskarna varit objektiva. Dessutom kan studiens objektivitet granskas av kollegor och all teori styrks med källor, vilket källhänvisas i kapitel 6, (Referenser). Vidare redovisas all datainsamling i tabell 1 över vem som har varit närvarande och när, samt intervjuguiden finns att hitta i Bilagor (kapitel 7).
2.8.2 Äkthet
Likt de fyra trovärdighetskriterier som Guba & Lincoln formulerade finns det även ett antal kriterier för äkthet, vilka berör mer generella frågor. Dessa är: rättvis bild, ontologisk autenticitet, pedagogisk autenticitet, katalytisk autenticitet och taktisk autenticitet (Bryman & Bell 2017).
Denna studie har under genomförandet haft en kontinuerlig kontakt med handledare på Företag X, samt handledare och examinator på Linnéuniversitet för att på så vis kunna ge en rättvis bild. Dessutom har forskarna efter varje intervju skickat tillbaka den samlade informationen som intervjun har givit så att den har tolkats rätt. Företag X får också möjlighet innan publicering av studien att granska den och på så sätt kan även företaget säkerställa att studien framställer en rättvis bild.
Ontologisk autenticitet, berör frågan om studien har hjälpt de personer som har varit med i den att komma fram till en bättre förståelse av sin sociala situation och miljö som de är i (Bryman & Bell 2017). Kravlistan som erhölls från Företag X bearbetades och analyserades punkt för punkt med stöd av Revisionsbyrå X. Vidare kommer detta att presenteras för Företag X för att engagera de i situationen och ge dem en tydligare förståelse i de problem Företag X ville ha hjälp med från början. På grund av detta har den ontologiska autenciteten kunnat säkerställas.
Pedagogisk autenticitet, handlar om hur studien har givit upphov till att deltagarna har fått en tydligare bild av hur andra individer i miljön upplever situationen (Bryman & Bell 2017). I studien intervjuades anställda på Företag X för att skapa en uppfattning och förståelse hur situationen såg ut med deras nuvarande inventeringsmetod för att sen ge förslag på hur denna kunde ersättas av en rullande inventering.
Katalytisk autenticitet, berör huruvida studien resulterat i att deltagarna har fått en bättre bild av hur de kan förändra sin situation (Bryman & Bell 2017). Syftet har varit med uppsatsen att genom en kvalitativ studie undersöka behovet av en ny inventeringsmetod genom en förstudie och därefter utveckla en inventeringsprocess passande efter Företag X förutsättningar. Denna inventeringsprocess ska sedan kunna användas i samspel med Pick By Voice. Studiens slutsats har utmynnat i att Företag X nu har ett underlag för att kunna göra en lyckad implementeringsprocess med rullande inventering i samspel med Pick By Voice. På så vis har också katalytisk autenticitet säkerställts.
2017). Genom den information som har erhållits från intervjuer med revisorer och företag som använder en rullande inventering, har en bättre kunskap givits till Företag X om hur de ska implementera en rullande inventering med Pick By Voice. Slutligen har även taktisk autencitet säkerställts.
2.9 Generaliserbarhet
Inom kvantitativ forskning anses generaliserbarhet gällande resultatet vara en viktig faktor. För att bedöma detta i en kvalitativ studie tillämpas begreppet överförbarhet. Det råder tveksamhet gällande om att en fallstudie som är utfört på ett enda företag kan anses vara generaliserbart så det kan tillämpas på andra fall (Bryman & Bell 2017). Forskare är av olika mening gällande hur en fallstudie är detta menar Bryman & Bell (2017) på, då vissa forskare anser att det ligger en styrka i fallstudiens partikularisering medan de oliktänkande anser att teorin är generaliserbar. Teori är inte bara behövligt för att kunna granska och bearbeta empiri utan har även sin roll i huruvida det resultat som arbetas fram i en fallstudie enligt Yin (2007). Statistisk- och analytisk generalisering är de två typer av metoder som kan tillämpas. Den förstnämnda innebär att genom datainsamling av empiri av en viss population kan en slutsats arbetas fram. Analytisk generalisering kan tillämpas både när man utför enfallsstudier eller flerfallsstudier. Metoden tillämpas genom att den teori som finns tillgänglig kommer testas mot det resultat som har genererats för att se om teorin stödjer resultatet eller inte (Yin 2007).
Trots skilda meningar mellan forskare som ovan nämnt, så kommer generalisering av denna studie utföras med analytisk generalisering. Delar av teorin och de metoder som kommer användas i denna studie för att stärka det slutgiltiga resultatet kommer kunna appliceras på liknande fallstudier eller för liknande företag med samma behov och förutsättningar.
2.10 Forskningsetiska övervägande
några av dessa principer och de som studien lägger störst vikt på är samtyckeskravet och anonymitetskravet.
Samtyckeskravet innebär att personer och företag vet om att det som sägs tas med i en studie och har samtycke till detta. Alla intervjuer som görs med personer och organisationer görs i den här studien i en ”intervjumiljö”, där deltagarna underrättas om att intervjun kommer användas i en studie. Den här etiska principen berör individers frivillighet och att studien inte har en ”dold observation” av det som sägs (Bryman & Bell 2017).
Anonymitetskravet (eller konfidentialitetskravet) innebär att uppgifter om deltagarna i studien ska behandlas med största möjliga anonymitet. Uppgifterna måste förvaras på ett sådant sätt att någon utomstående inte kan komma åt dem (Bryman & Bell 2017). I den här studien har företaget som studerats valt att förhålla sig anonym i studien och benämns därför här som Företag X vid slutpublikationen. På grund av att studien behandlar centrala lagersystem kan det finnas en risk att utomstående aktörer, exempelvis konkurrenter drar fördel av detta. Därför kommer det inte att klargöras i studien vilket företag det är som studeras för att skydda anonymitetskravet. Samma princip följer för övriga deltagare som intervjuas där möjligheten till anonymitet alltid ges om så önskas.
2.11 Metodsammanfattning
Tabellen nedan sammanfattar metodkapitlets olika ämnesområden och de metodval som tagits.
Tabell 1 Sammanfattning av metodkapitlet (egen illustration)
Metodavsnitt
Metodval
Vetenskapligt synsätt
Kritisk realism (med inslag av hermenutik)
Vetenskapligt angreppsätt
Deduktion
Forskningsmetod
Kvalitativ studie
Forskningsdesign
Fallstudie
Datainsamling
Semi- och ostrukturerade intervjuer +
sekundärdata
Urval
Målstyrt urval (icke- sannolikhetsbaserat):
sekventiellt urval och a priori urval
Generaliserbarhet
Analytisk generalisering
Kvalitetskriterier
Trovärdighet och äkthet
Analysmetod
Logiska modeller
2.12 Beskrivning av arbetsgång
3. Lagar och praxis
Som tidigare beskrivits i dispositionen, kommer följande kapitel omfatta grundförutsättningar, empiri och analys för att kunna besvara följande problemformulering “Vilka juridiska krav om lagar och praxis bör Företag X förhålla sig till enligt revisorer gällande en implementering av rullande inventering?”
3.1 Grundförutsättningar för den externa lagerredovisningen
Följande delkapitel tar upp grundläggande förutsättningar om de externa aspekterna för lagerredovisningen.
3.1.1 Grundförutsättningar
Grundförutsättningar om den externa lagerredovisningen har tagits med för att dyka djupare in i företagens skyldighet gentemot reglerande myndigheter och den praxis som grundas på dessa regleringar. Dessa förutsättningar är därför direkt kopplad till problemformuleringen om lagar och praxis, när det gäller inventering. Extern- och intern lagerredovisning kan beskrivas som två komponenter för området lagerredovisning, samtidigt som de går parallellt med varandra i vissa avseenden. Betydelsen av den interna lagerredovisningen togs upp i bakgrunden (avsnitt 1.2) och här kommer krav för den externa redovisningen tas upp. Anledningen till att detta delkapitel inte behandlas som teori är för att lagar och praxis är grundförutsättningar för att företag ska använda sin externa lagerredovisning och är ingen teori i den meningen.
3.1.2 Juridiska krav för extern lagerredovisning
Redovisningen kan delas in i extern och intern redovisning. Den externa redovisningen är företagets officiella redovisning som riktar sig till bland annat skattemyndigheter, företagets ägare och andra intressenter (Skatteverket, 2020).
redovisningen som en redovisningsenhet är skyldig att fastställa. Detta är för att skattemyndigheterna ska få en rättvis bild av företagets tillgångsvärdering (eftersom lager är en tillgång). Med praxis menas vedertaget bruk som är allmänt accepterade tillvägagångssätt, det vill säga allt sådant som inte nödvändigtvis står uttryckligen i lagtext. Bokföringsnämnden är en statlig myndighet som föreskriver vad dessa accepterade tillvägagångssätt är när det handlar om exempelvis lagervärdering och detta kallas för god redovisningssed.
Bokföringsnämnden ger ut information om god redovisningssed enligt Bokföringslagen (1999:1078) och Årsredovisningslagen (1995:1554). Olika företag måste också följa olika regelverk. K- regelverken, som de kallas, ges ut av bokföringsnämnden och behandlar bland annat värdering av tillgångar. Storleken på företaget (omsättningen) är ett av motiven till vilket regelverk företaget är skyldigt att följa. K1-regelverk används för mindre företag med förenklade bokslut, K2 ett förenklat regelverk av K3, och K3-regelverk är huvudK3-regelverket för onoterade företag (Bokföringsnämnden 2020). Största skillnaden mellan K2- och K3-regelverk är att K2 är regelbaserat och K3 är principbaserat, det vill säga skillnad i valmöjligheter och enkelhet, exempelvis vid lagervärdering (Aspia 2020).
ISA standarderna (International Standard on Auditing) är en internationell revisionsstandard, utvecklad av IAASB1. Den har översatts till svenska och publicerats på FAR: Online, vilket är FAR:s egen databas över nätet. ISA behandlar exempelvis övergripande ansvar och tillvägagångssätt vid revision av ett företag. ISA standarderna ska “anpassas efter vad omständigheterna kräver”, vilket samtidigt betyder att standarderna inte ska användas som ett mått på hur väl andra lagar och regler har följts upp, utan snarare hjälpa revisorn bedöma trovärdigheten i de finansiella posterna (i sin helhet). Samtidigt som revisorn har ett ansvar att göra en oberoende bedömning av de finansiella posterna. Författarna av ISA standarderna menar här att redovisningens syfte är att den ska vara användbar för de avsedda användarna och att detta är ett riktmärke för hur redovisningen utformas (Faronline 2020).
Smith, Brännström & Jansson (2019) beskriver huvuddragen för vilka principer och egenskaper den externa redovisningen ska utformats med utgångspunkt från den externa redovisningens användare. Dessa användare är bland annat företagets ägare, konkurrenter och statliga myndigheter, som alla har ett intresse att få en rättvis bild över exempelvis företagets tillgångar. De grundläggande kvalitativa egenskaperna beskrivs vara relevans och trovärdig representation.
Relevans för företagets redovisning innebär att den har en prognosrelevans och en bekräftande relevans. Begreppet “relevans” kan anses ha en bred betydelse, men det huvudsakliga syftet är att redovisningen ska vara användbar för beslut. Med prognosrelevans menas att redovisningen kan användas som underlag för framtida beslut, från exempelvis företagets ägare. Med bekräftande relevans menas att redovisningen används för att följa upp hur riktiga dessa prognoser har varit och påföljden blir nya beslut. På så sätt relaterar dessa två aspekter med varandra. Minimikravet för båda dessa aspekter, som delar av relevansen, är att de ska vara väsentliga. Med väsentlighet menas här att sådant som tas med i redovisningen är av stor “betydelse”, det vill säga sådant som
