”Den had väl inte fått så mycket
uppmärksamhet om det bara var en helt vanlig bok?”
En studie av unga flickors reception av Stephanie Meyers Twilight
Emma Levén
Ämne: Svenska 4 Poäng: 15 hp
Ventilerad: HT 2011 Handledare: Anna Bohlin
Litteraturvetenskapliga institutionen Uppsatser Lärarprogrammet i Svenska
Innehållsförteckning
1. Inledning……….3
2. Syfte och frågeställningar………...4
3. Disposition………..4
4. Metod………...4
4.1 Val av informanter………...4
4.2 Etikregler som aktualiserats……….5
4.3 Allmänt om kvalitativa intervjuer………5
4.4 Transkribering………..7
4.5 Litterära element………...8
5. Tidigare forskning………8
6. Analys………11
6.1 Det måste hända ganska mycket annars blir de långtråkigt………...11
6.2 Att man får veta hur de känn och vad dom tyck………12
6.3 En helt vanlig högstadietjej, fast inte en vanlig tjej………...13
6.4 Man får en bild alltså i huve hur he se ut………...16
6.5 He ä som inte bara kärleksgnabb hela tin………..18
6.6 He är som populärt med vampyrer nu för tiden……….21
7. Diskussion………25
8. Sammanfattning………..27
Litteraturförteckning………..30
Tryckta källor…………..……….30
Internetreferenser…………..………...31
Ej publicerat material…………..……….31
1. Inledning
Vampyrer är ett fenomen som lockat människor i alla tider. Redan i slutet av 1700- talet fick vampyrgestalten sitt genombrott i den engelska skönlitteraturen och därefter har dessa väsen invaderat litteraturens och filmens värld.1
Stephanie Meyers föddes år 1973 i Connecticut.2 Hon debuterade 2005 med sin första ungdomsroman Twilight och därefter släpptes de tre andra böckerna i serien, New Moon (2006), Eclipse (2007) och Breaking Dawn (2008).3 Författarinnan själv säger att hennes böcker inspirerats av stora författare som bland annat Jane Austen, William Shakespeare och Charlotte Bronte.4
Böckerna handlar om den bleka, något klumpiga tonårsflickan Bella som inte riktigt tycker att hon passar in någonstans. Hon flyttar till sin pappa i småstaden Forks och förälskar sig i den eftertraktade och mystiske Edward Cullen och får sin kärlek besvarad. Det visar sig dock att han inte är någon “vanlig” kille utan en blodsugande vampyr. Edward och Bella har en speciell koppling till varandra, något som är utöver det vanliga. Deras största hinder är inte de andra “monstervampyrerna” som lurar där ute, utan deras största hinder är att han faktiskt är en vampyr med en kraftfull
dragningskraft till henne och hennes blod.
Meyers böcker innehåller inga provokativa sex- och våldsscener, ett medvetet val av författarinnan och böckerna är istället fulla av ett ofullbordat fysiskt begär. Böckerna har blivit väldigt kritiserade på grund av dess melodramatiska språk och bristfälliga litterära kvalitet, detta har dock inte hindrat både böckerna och filmatiseringarna från att bli en stor succé över hela världen.5
År 2008 lånades Stephanie Meyers Twilight-böcker 42 451 gånger på svenska folk- och skolbibliotek. Två år senare hade utlåningen ökat till nästan sex gånger så många och antalet bibliotekslån var då uppe i 251 051 utlån. Meyer ligger totalt på top fyrtio av utlånade författare. Ett mäktigt antal, med tanke på att hon slår ut stora
fantasyförfattare som bland annat J.K. Rowling med sina berömda Harry
Potterböcker.6 Frågan är då bara: Vad är det egentligen som gör att Meyers böcker
1Höglund, Anna, Vampyrer - en kulturkritisk studie av den västerländska vampyrberättelsen från 1700- talet till 2000-talet, Göteborg 2009, s. 53.
2 http://www.goodreads.com/author/showa/941441.Stephenie_Meyer , den 22/11-11.
3 http://www.ne.se/lang/stephenie-meyer , den 8/11-2011.
4 http://www.goodreads.com/author/showa/941441.Stephenie_Meyer , den 22/11-11.
5 http://www.ne.se/lang/stephenie-meyer , den 8/11-2011.
blivit så populära?
2. Syfte och frågeställningar
Syftet med uppsatsen är att analysera 14–16-åriga flickors reception av Stephanie Meyers Twilight-serie, för att därigenom kunna föreslå annan litteratur, som kan intressera flickor till läsning. Receptionsanalysen undersöker därför vilka litterära element informanterna lyfter fram som viktigast för sin uppskattning av
Twilightserien. De frågeställningar som kommer att besvaras i uppsatsen är följande:
• Vad är det med Twilight som intresserar unga flickor?
• Sker det någon identifiering med karaktärerna?
• Vilka känslor skapas hos de unga läsarna när de läser?
• Är vampyr-varelsen/karaktären viktig för läsintresset och i så fall varför?
3. Disposition
För att besvara följande frågeställningar kommer uppsatsen att disponeras på så sätt att det först kommer en redogörelse för den metod som använts och därefter en kortfattad beskrivning av forskningsläget. Vidare i analysen kommer flickornas svar från intervjuerna att bearbetas för att finna litterära element och aspekter som
flickorna lyft fram och som de ansåg vara viktiga för en positv läsupplevelse. Därefter kommer diskussionen där förslag på fem böcker kommer att presenteras.
4. Metod
4.1 Val av informanter
Informanterna valdes utifrån tre kriterier, det första var att det skulle vara ungdomar i åldrarna 14–16 år. Att det bara blev flickor beror på att det inte var några pojkar som var intresserade av att ställa upp på intervju, utan det var endast flickor som svarade att de kunde ställa upp och delta.
Det andra kriteriet som som fanns var att de skulle ha läst böckerna och även tyckt om dem. Tredje kriteriet var att det skulle finnas en viss spridning bland flickorna, så att alla inte gick i samma klass och för att då undvika att alla kunnat diskutera boken med varandra innan intervjutillfällena.
6 http://www.svff.se/ , den 6/10-2011.
För att hitta dessa informanter valde jag att i första hand att maila till ett flertal skolor i Uppsala kommun, högstadie- och gymnasieskolorna i Arvidsjaur kommun, samt högstadieskolan i Malå kommun. Skolorna i Arvidsjaur och Malå svarade snabbt och meddelade att de kunde hjälpa till med att finna Twilightintresserade flickor, men i Uppsala var det ingen som svarade. Då svar uteblev från Uppsala kommuns
högstadie- och gymnasieskolor kontaktades Sigtuna kommun där två flickor valde att ställa upp.
Slutligen blev det intervjuer med tre 14-åriga flickor från Malå kommun, två 15- åriga från Arvidsjaur kommun, samt en 14-, och en 16-årig flicka från Sigtuna kommun.
För att skydda flickornas identitet kommer fiktiva namn att användas i transkriberingen. Flickorna från Malå kommun kallas Malin, Moa och Maria.
Flickorna från Arvidsjaur kommun kallas för Anna och Alma och flickorna från Sigtuna kommun fick namnen Stina och Silje.
4.2 Etikregler som aktualiserats
Vid intervjuer med minderåriga finns det särskilda etikregler att ta hänsyn till. Barns förmåga att bedöma risker och överblicka konsekvenser anses vara begränsad, samt att de lättare kan låta sig påverkas av andra. Därför krävs målsmans samtyckte till ett deltagande i forskning för alla barn under 15 år.7
Alla flickorna fick före intervjutillfället muntlig och skriftlig information om vad intevjun skulle handla om och hur den skulle gå till. Det vill säga att de skulle spelas in, transkriberas och sedan utgöra grunden för en analys. Flickorna informerades om intervjuns tidsåtgång, deras anonymitet, samt att de när som helst kunde välja att dra sig ur om de så önskade. Vårdnadshavare till de flickor som var under 15 år fick även ta del av samma information och skrev under en blankett där de godkände att barnen fick delta i intervjun.
4.3 Allmänt om kvalitativa intervjuer
Innan en intervju ska genomföras ska det bestämmas vilken sorts intervju som är den bästa metoden utifrån dess syfte.
Jan Trost menar i sin bok, Kvalitativa intervjuer (1997), att kvalitativa intervjuer lämpar sig bäst om frågeställningarna gäller att förstå eller hitta mönster, eller att det
7Detta är föreskrivet av regelverket, se : http://www.codex.vr.se/manniska1.shtml den 24/10 - 2011.
snarare är en strävan efter att få svar på frågan hur? än på frågan varför?8 Intervjuaren skall försöka förstå den intervjuades motiv, känslor och sätt att tänka, vilket var mitt syfte med denna uppsats.9 Därför valde jag att använda mig av kvalitativa intervjuer.
Intervjuer kan utföras på olika sätt, de kan skilja sig åt i graden av standardisering och graden av strukturering. Hög standardisering är då intervjun innehåller likadana frågor till alla intervjuade och att deras intervjusituation är densamma.10 I de
intervjuer som gjordes för denna uppsats användes en medellåg grad av
standardisering, frågorna försökte ges i samma ordning i samtliga intervjuer, men ibland fick de intervjuade styra ordningen. Vid intervjutillfällena användes ostrukturerade frågor, då det inte inte fanns några specifika svarsmöjliheter.
Följdfrågor skapades beroende på de svar som gavs och dessa skilde sig från intervju till intervju beroende på hur diskussionerna fortgick.11
Situationen för de intervjuade varierade något. Fyra av flickorna intervjuades i skolmiljö och två i sin hemmiljö. Det fanns däremot inte några åhörare då det strävades efter en ostörd och trygg miljö, vilket även Trost påpekar är en viktig aspekt.12
Trost menar att det ska strävas efter att intevjua enskilda personer men han medger senare att gruppintervjuer kan fungera bra. Catrin Norrby menar i sin bok,
Samtalasanalys-så gör vi när vi pratar med varandra (2004), att om intervjun ska göras med flerpartssamtal är det bra att göra detta med tre deltagare, men inte fler.13 Därför har jag valt att intervjua minst två och max tre flickor åt gången. Detta för att inte försvåra transkriptionen alltför mycket, samt för att skapa en bättre
samtalsatmosfär och med en förhoppning om att minska risken för kortfattade svar.
Då deltagarna kände varandra sedan tidigare minimerades risken för tystlåtenhet och att alla kunde komma till tals, en risk som Trost tar upp vid gruppintervjuer.14
I kvalitativa intervjuer används inte frågeformulär, däremot skall en lista, en slags guide, med frågeområden skapas.15 Utifrån detta formade jag min lista så att
8Trost, Jan, Kvalitativa intervjuer, Lund 1997, s. 16.
9Trost, 1997, s. 33.
10Trost, 1997, s. 19.
11Trost, 1997, s. 19 f
12Trost, 1997, s. 41 f.
13Norrby, Catrin, Samtalsanalys- så gör vi när vi pratar med varandra, Lund 2004, s. 225.
14Trost, 1997, s. 44.
15Trost, 1997, s. 47.
interjvufrågorna bestod av fem områden, fem olika teman.16 Det första temat var läsning och bestod av frågor kring flickornas läsvanor, om de läser mycket och vilken sorts böcker de tyckte om att läsa. Därefter kommer tema nummer två, böckerna.
Detta tema var för att rikta samtalet mot Twilightböckerna och temats frågor handlade generellt om boken, vilka flickorna tror läser böckerna och varför flickorna tror att de blivit så populära.
I den amerikanska litteraturforskaren och professorn i litteraturvetenskap Janice Radways undersökning av kvinnor som läser Harlequins kärlekromaner framkom att ett flertal kvinnor identifierar sig med hjältinnorna eller att de under läsningen låtsas att det är deras eget liv.17 Därför har jag valt att ta med ett tredje tema som är
identifiering, för att ta reda på om även dessa flickor har någon personlig koppling till karaktärerna i böckerna. Här börjar även frågorna bli mer personliga och genom detta tema hoppades jag få svar på om flickorna har någon favoritkaraktär och om de identifierar sig med någon av bokens karaktärer.
Fjärde temat är känslor. Det fjärde temat är det mest känsliga området för här var jag ute efter flickornas känslor för böckerna, det vill säga hur flickorna känner sig när de läser böckerna och efter de läst dem, samt om böckerna har betytt något för dem.
Syftet med sista temat, Vampyren och det övernaturliga, var att undersöka hur
flickorna ser på vampyren idag. Om vampyren för dem är mer lik den gamla klassiska Dracula-monstervampyren eller om bilden av vampyren har förändras, samt för att se hur viktig själva vampyr-fenomenet är för läsintresset.
Genom dessa teman har följdfrågor ställts för att få tillräckligt med material för att kunna besvara uppsatsens frågeställningar.
4.4 Transkribering
Efter intervjutillfällena har intervjuerna transkriberas, det vill säga bearbetats till läsbar form. Anne Palmér skriver i sin bok, Muntligt i klassrummet – om tal, samtal och bedömning (2010), att en analys ska baseras både på inspelning och transkription, för att förstå samtalen och dess detaljer. Hon menar vidare att transkriptionen skall anpassas efter analysens syfte.18 Mitt syfte är att ta reda på innehållsaspekter och
16Se bilaga 1.
17 Radway, Janice, “Kvinnor läser romantic: om samtalet mellan text och kontext”, Brott, kärlek, äventyr – texter om populärlitteratur, red. Dag Hedman, Lund 1995, s. 289 f.
18Palmér, Anne, Muntligt i klassrummet – om tal, samtal och bedömning, Lund 2010, s. 177.
enligt Catrin Norby (2004) räcker det då med en mycket grov transkription. Detta för att det som sagts är viktigare än ordens uttal, stakningar eller pauser.19 Oavsett vilken metod som används för att transkribera är det viktigaste att det blir praktiskt, det vill säga att transkriptionen ska gå att läsa som en text och även kunna skrivas ner med hjälp av ett vanligt ordbehandlingsprogram.20 Vid transkriberingen inför denna uppsats har Word-program använts.
Transkriberingen är talspråksanpassad för att återge talet som det faktiskt lät på det inspelade materialet. Transkriberingen utgick från normal ortografi och det har inte gjorts rent fonetiska återgivningar, då detta inte hade någon betydelse för analysen.
Tvekljud som bland annat: eh, öh, um, hm, och mm finns med i transkriberingen och även ett antal symboler och tecken. Norrby menar att de tecken och symboler som används skall hjälpa till att underlätta läsningen, inte göra den mer komplicerad.21 Därför valde jag att använda mig av väldigt få tecken/symboler och dessa är hämtade från hennes bok:
[ ] överlappande tal
*stora fötter* sades med skrattande röst22
4.5 Litterära element
Som tidigare nämnts ska litterära element som flickorna tycker är viktigast för sin uppskattning av Twilightserien lyftas fram i analysen. För att kunna lyfta fram dessa används begrepp från den narrativa berättelsen och de är hämtade från Claes-Göran Holmberg och Anders Ohlssons bok, Epikanalys: en introduction (1999) och de kommer att definieras löpande i texten.
5. Tidigare forskning
Twilightromanerna är relativt nyutgivna och det finns därför inte särskilt mycket forskat kring dessa böcker, bland annat inte kring läsningen av böckerna.
Anna Höglund gav ut sin avhandling, Vampyrer - En kulturkritisk studie av den västerländska vampyrberättelsen från 1700-talet till 2000-talet, år 2009, där hon
19Norrby, 2004, s. 89 f.
20Norrby, 2004, s. 91.
21Norrby, 2004, s. 91 ff.
22Norrby, 2004, s. 98 f.
identifierar och beskriver vampyrberättelsen mest betydelsefulla transformationer under tidsperioden år 1800-2000.23
Boken, Twilight and philosophy - Vampires, vegetarians, and the pursuit of immortality (2009), innehåller flera olika filosofiska artiklar om Twilight-böckerna och karaktärerna i dem. Bland annat diskuteras det kring bokens symbolism, könsroller, moral och varför Cullenvampyrerna inte äter människor.
Förutom detta finns det två c-uppsatser som behandlar Twilightböckerna som skiljer sig från min undersökning då den ena, Lack, vapen, glitter och charm - En studie kring representationen av maskulinitet och femininitet i filmerna Underworld och Twilight (2011), skriven av Tommy Hummel och Lina Engberg, är en undersökning av hur maskulinitet och feminitet representeras i filmserierna Underworld och Twilight.
Den andra uppsatsen, Vampyrer i klassrummet - Vad kan Bram Stoker och Stephanie Meyer lära elever i högstadiet? skriven av Evelina Tilvings är en
jämförelse mellan Meyers svenska översättning, Om jag kunde drömma, och Bram Stokers, Dracula (1897). Tilving undersöker även om det är möjligt att arbeta med dessa böcker i undervisning. Jag avser varken undersöka genus eller hur boken kan användas i undervisning, utan jag är mer intresserad av flickornas reception av böckerna. Inom det området, reception, finns det desto mer skrivet om vilket är mitt syfte med studien.
Helen Schmidls gav år 2008 ut sin doktorsavhandling i litteraturvetenskap, Från vildmark till grön ängel – receptionsanalyser av läsning i åttonde klass (2008). I avhandlingen studerade Schmidl fyra åttondeklasser under läsåret 2003/2004 och gjorde en empirisk studie om skönlitterär läsning i skolan. Hennes syfte var att genom ett genusperspektiv analysera fyra åttondeklassers littärara reception och studera hur deras lässtrategier fungerar i undervisningssituationer. Schmidl studerade flickor och pojkars läsvanor, samt fyra lärares förhållningssätt till skönlitteratur och
litteraturundervisning.
Janice A. Radway har skrivit boken, Reading the romance: women, patriarchy and popular literature (1987), där hon studerat kvinnors läsning av Harleqin-romaner.
Radway undersöker vad romantikläsandet innebär för kvinnorna, hur de tolkar karaktärers handlingar och om de förstår den övergripande betydelsen av berättelsens
23Höglund, 2009, s. 12.
upplösning. Hon undersöker även hur mötet med bokens fantasivärld passar in i deras dagliga liv och rutiner och vad kvinnorna anser vara en bra kärleksroman.
Lisbeht Larssons avhandling En annan historia: om kvinnors läsning och svensk veckopress (1990) diskuterar den forskningsmässiga behandligen av den litteratur kvinnor helst läser, synen på den kvinnliga läsaren och dess sätt att läsa litteratur, samt innebörden av läsningen.
Christina Olin-Schellers doktorsavhandling, Mellan Dante och Big Brother: En studie om gymnasieelevers textvärldar (2006), är en receptionsstudie av fiktionstexter inom svenskämnet och fritiden. Olin-Scheller studerar elevernas möte med texter och förhållningsättet till dem, samt hur elevernas kunskap utvecklas kring fiktionstext och läsning genom litteraturundervisning. Hennes huvudfråga är om de två textvärldarna är i dialog med varandra och i så fall vilken karaktär den har.
6. Analys
6.1 Det måste hända ganska mycket annars blir det långtråkigt
Intrigen är oftats det viktigaste i populärlitteraturen, en läsare vill veta vad som händer och vad som kommer att hända.24 När någon läser en berättande text konstrueras en realiserad väg genom verket, från en inledande gåta eller rådande problem till en eventuell upplösning i slutet.25 Denna väg är bokens intrig26 och dess betydelse tar flickorna upp i intervjun. När Anna och Alma diskuterade kring vad som är en bra bok svarade de så här:
Anna: He måst hända ganska mycke annars blir he långtråkigt Alma: Inte en tråkig början ska de va
Alma: De måste hända saker direkt som man kom in i de. […] Man blir så less om man bara sitt o flera kapitel o så kan man komma till halva boken innan de händ nå då blire som int förän då man kom in i de27
Under de andra intervjuerna fick jag liknade svar av flickorna. De påpekar påfallande många gånger att det måste hända mycket och helst på direkten. Detta är kriterier som de anser uppfylls i Twilight-böckerna. Flickorna påstår att det inte går att förutspå vad som ska hända i böckernas intrig: “De roliga med Twiligt om man int ha läst böckerna o inte ha sett filmerna så börja man läsa boken man vet aldrig som ska hända.”28 En av flickorna berättar att sista boken är hennes favorit just för att det händer mycket mer i den boken än i de andra, den är mer spännande.
Romanerna bygger på konflikter mellan människor och vampyrer, mellan vampyrer och varulvar och mellan de olika “klanerna” av vampyrer. Den bygger även på triangeldraman, ett exempel är vem av Edward eller Jacob Bella ska välja? Dessa konflikter menar flickorna är mindre berättelser i den stora berättelsen och dessa intriger är de som engagerar de unga flickorna.
Genom intrigen tvingas läsaren dra in sig själv i läsningen, relatera till sina egna
24Holmberg, Claes-Göran & Ohlsson, Anders, Epikanalys: en introduktion, Lund 1999, s. 30.
25Holmberg & Ohlsson, 1999, s. 24.
26Holmberg & Ohlsson, 1999, s. 29.
27Transkribering, s. 6.
28Transkribering, s. 10
erfarenheter och tankar för att förstå händelser.29 Ett flertal gånger väljer flickorna att ta parti för antingen den ena eller den andra sidan och det märks tydligt att de satt sig in i intrigen på ett mer personligt sätt. Lisbeth Larsson skriver om en undersökning av manligt och kvinnligt läsande bland studenter i sin avhandling, En annan historia – om kvinnors läsning och svensk veckopress(1990). Den visar att de kvinnliga studenterna går in i texter och gör dem till en del av dem och de engagerar sig emotionellt i de relationer som beskrivs, precis som det visar sig att flickorna i intervjuerna gör.30 På samma sätt sätter sig de intervjuade flickorna in i intrigen. De beskriver att de antingen förstår eller blir besvikna på karaktärernas beslut, framförallt i frågan kring vem av männen som Bella ska välja och Anna beskriver att hennes skolkamrat Alma “vill bara fara in i boken och rädda han[Jacob]”.31
För att en läslust ska skapas tycker flickorna att det behöver finnas en spännande intrig och för att den ska bli spännande måste händelser ske snabbt. Det ska helst inte gå att förutspå vad som skall hända i boken och intrigen skall gärna göra så att de tvingas sätta sig in i konflikter på ett personligt sätt, så att de kan relatera till sina egna tankar och erfarenheter.
6.2 Att man får veta hur de känn och vad dom tyck
Inledningen är något som flickorna påpekar är ett viktigt moment för den fortsatta läslusten. Flera av flickorna säger att de fastnade för böckerna redan i bokens förord, då de fick läsa om karkatären Bellas tankar:
Jag hade aldrig funderat särskilt mycket över hur jag skulle dö – även om jag haft anledning att göra det de senaste månaderna. […] Nog var det ett fint sätt att dö – i stället för någon annan, någon jag älskade. […] Men hur rädd jag än var kunde jag inte förmå mig att ångra mitt beslut. När livet erbjuder en dröm som överträffar alla förväntningar kan man inte sörja när den tar slut.32
Flickorna beskriver att de ville läsa mer för att förstå varför Bella tänkte som hon gjorde och att en spänning skapades redan där. Böckerna är skrivna i jagform och jagberättaren är en centralkaraktär i de avsnitt den berättar om. Den skildrar på så sätt något som de enligt fiktionen själva har upplevt och befinner sig i den utspelade
29Larsson, Lisbeth, En annan historia: om kvinnors läsning och svensk veckopress, Stockholm 1990, s.
27. 30Larsson, 1990, s. 24.
31Transkribering, s. 5.
32Meyer, Stephanie, Om jag kunde drömma, 2005, s. 5.
romanberättelsen. Denna typ av jagberättare kallas för interna eller homodiegetiska- berättare.33
Bella Swan är Twilights homodiegetiska berättare, men beroende på vilken upplaga av Meyers, Om jag kunde drömma(2005), så börjar boken antingen med Bellas egna tankar eller så inleds de med Edwards. När sedan Bella “tar över” berättarrollen blir hon även en intradiegetiskt berättare, det vill säga en tidigare omtalad karktär som tar över rollen som berättare och dess berättelse utgör sedan en berättelse i själva
berättelsen.34
Det är inte bara Edward och Bellas tankar som delges i boken, även Jakobs tankar följs i den fjärde boken. Då berättas historien utifrån hans perspektiv, i jagform och det görs genomgående i elva kapitel. Detta gör att flickorna även får en bra kontakt med honom, men trots att dessa andra karaktärers tankar ges plats i romanerna, är det ändå Bella, den intradiegetisk-homodiegetiska berättare, som är och förblir
huvudkaraktären.
Enligt flickorna ska en bra bok helst börja med en spännande inledning och redan då ge en kontakt med huvudkaraktären. De tycker att boken helst ska vara skriven ur en homodiegetisk berättares perspektiv, så att läsaren får ta del av karktärens tankar och känslor.
6.3 En helt vanlig högstadietjej, fast inte som en vanlig tjej
Bella är, som tidigare nämnt, bokens berättere. Flickorna beskriver att de lär känna Bella bäst eftersom det händer så mycket kring henne, samt att det är ur hennes perspektiv som berättelsen skildras. De påpekar vid ett flertal tillfällen att de tycker att författarinnan är en skicklig skribent för att hon beskriver Bellas känslor så bra.
Stephanie Meyer sätter ord på karaktärens tankar och känslor som gör att flickorna kan känna med och även förstå Bellas sätt att handla. Hon förändras och utvecklas under handlingens gång på så att hon upplevs av de unga flickorna som en verklig människa.35 Precis som i verkliga livet kan en berättare bara återge sina egna intryck, vad den själv ser eller såg av exempelvis böckernas händelseförlopp. Detta kallas för fokalisering, det vill säga vem det är som faktiskt ser och tänker.36 I Twilightserien är det en intern fokalisering eftersom den har sin utgångspunkt i närheten av en karaktär
33Holmberg & Ohlsson, 1990, s. 73.
34Holmberg & Ohlsson, 1990, s. 77.
35Holmberg & Ohlsson, 1990, s. 61.
36Holmberg & Ohlsson, 1990, s. 83.
och dennes här och nu.37 Då Bella är berättaren kan hon inte fokalisera någon annan karaktär, det vill säga att hon inte vet vad de andra tänker, känner eller hur de kommer att handla i olika situationer. Det är detta som gör att de intervjuade flickorna i högst utsträckning kan identifiera sig med Bella.
Även om Bella är huvudkaraktär betyder det inte att flickorna behöver tycka om henne mest. De flesta av flickorna tycker bäst om Edwards “vampyrsyster” Alice Cullen. De tycker att hon är häftig och cool, framförallt för att hon kan se in i framtiden. Flickorna tycker att hon har bra egenskaper, bland annat så tar de upp det faktum att Alice accepterade Bella, trots att de andra vampyrerna var, till en början, var något skeptiska till det udda parets romans. Anna säger att Alice har en sådan energi som hon själv skulle vilja ha och Alma påpekar att hon är så glad hela tiden.
Vid ett av intervjutillfällena berättar Moa att hon tycker bäst om Alice för att: ”hon stäm in lite på mig själv me att hon gilla att sätta upp fester o göra så roliga saker”38, vid en annan intervju gav Stina ett svar som påminner om Moas: ” Alice hon känns mera verklig typ lite en själv […] hon är typ enkel och omtänksam o fixa saker och tycker saker är kul.”39 På samma sätt har det visat sig att de identifierar sig med andra kvinnor och flickor i litteratur som de läser. De finner sig själva och andra i texterna.40 Alice är alltså en glad och framåt person som gillar fester och göra roliga saker, en motpol till hur flickorna upplever att Bella är. De tycker att hon känns utanför och tillbakadragen och att hon aldrig passar in i någon kategori, vare sig bland människor eller vampyrer. Några av flickorna säger att hon bara verkar glad och lycklig ibland och andra menar att Bella alltid känns dyster. När de ska beskriva Bella börjar de flesta tjejer med att kalla henne klumpig, gammeldags, ”småvuxen” och ”grabbig”.
De menar att hon inte är som vanliga tjejer för att: ”hon känner inge behov av att typ så hära fara ut och typ kolla kläder. ”41 Alice blir mer en förebild för flickorna med sina positiva egenskaper och ett stort plus tycker Maria är att hon får köra så fina bilar.
Alice blir någon som symboliserar något glatt och positivt, den som lever ett enkelt och okomplicerat liv. Hon har inga problem med att vara vampyr, men har heller inga problem med att tycka om människor. Hon är smidig och stark, både fysiskt och
37Holmberg & Ohlsson, 1990, s. 94.
38Transkribering, s. 15.
39Transkribering, s. 27.
40Larsson, 1990, s. 27.
41Transkribering, s. 11.
psykiskt, på så sätt att hon klarar av att stå emot till exempel lukten av människoblod och som att slåss mot andra varelser.
Trots att flickorna inte tycker lika bra om Bellas personlighet förstår de sig på henne. Ett exempel är att Bella tycker om att läsa böcker som Stolthet och fördom och Romeo och Julia och det förklarar flickorna i intervjun beror på att läsaren ska förstå att hon inte är som alla andra, utan att denna ”gammeldagsa” karaktär skulle passa bättre ihop med de 500-åriga vampyrerna än med unga tonåringar. Mia beskriver även att Bella har egenskapen av att vara modig: ”i tredje boken då typ offra hon se eller hon offra sig själv för å rädda Edward”.42 Detta är ett karaktärsdrag som flickorna tycker hänger ihop med att hon är ”lillgammal”, det vill säga att hon är duktig på att ta ansvar.
Trots att flickorna läser boken utifrån Bellas ögon kan de inte riktigt, eller vill inte riktigt identifiera sig med denna tysta och något deppiga tjej som inte delar deras personliga intressen. Den enda likheten är, mer eller mindre, att hon är en ”vanlig högstadietjej”, precis som de anser sig själva vara.
Liknande resultat återfinns även i Christina Ollin-Schellers studie, Mellan Dante och Big Brother- en studie om gymnasieelvers textvärldar (2006), där flickorna, trots ett bristande intresse för fantasygenren, berättar att de tycker mycket om boken, En magikers styrka (1997). De gillar verkligen bokens kvinnliga magiker och berättelsen är berättat utifrån hennes ögon.43
Att det är en kvinnlig huvudperson tror Silje är en av orsakerna till att pojkar inte läser Twilight: “de ä ju väldigt mycket från Bella o då tror jag det är svårt för killar att va hon”.44 Flickorna har alltså lättare att tycka om bokserien eftersom det är en
kvinnlig huvudperson som de kan relatera till och det är betydelsefullt för tonåriga läsare att kunna identifiera sig med personerna i en roman. De ska helst vara i deras egen ålder och likna dem själva.45
Däremot önskar flera av tjejerna att de skulle få uppleva samma saker som Bellas karaktär gör i böckerna och trots att Alice är den övervägande favoriten har Bella den
42Transkribering, s. 17.
43Olin-Scheller, Christina, Mellan Dante och Big Brother: en studie om gymnasieelevers textvärldar, Karlstad 2006, s. 197.
44Transkribering, s. 24.
45Schmidl, Helen, Från vildmark till grön angel – en receptionsanalyser av läsning i åttonde klass, klass, Uppsala 2008, s.182.
viktigaste rollen för läsningen. Annas och Almas favoritdel i bokserien var när Bella förvandlas till en vampyr och på frågan varför svarade de så här:
Anna: He låt så coolt ja när man får som veta hur hon tänk.
Alma: Hur det är beskrivit
Anna: För hon vet att hon håll på att bli vampyr åså tänkt hon typ så här jag men jag visste inte att det gjorde så här ont och så där
Alma: Att hur det är att vara vampyr istället för at bara få höra hur dom är och ser ut typ Anna: Höra dem berätta är ju en annan grej för när man läs se man ju typ genom deras ögon46
Bella fungerar alltså som läsarens ingång till vampyrernas värld och som de påpekar, de får inte bara veta hur vampyrer ser ut och beter sig, utan de får även följa med i förvandlingen och se hur det faktiskt är att vara en vampyr. Detta gör att flickorna känner igen bitar av sig själva i Bella.
Karaktären Bella är den som unga flickor får mest kontakt med och lär känna bäst eftersom hon är berättaren. Det betyder dock inte att hon behöver vara den karaktär som blir mest omtyckt, men hon har den viktigaste funktionen i själva handlingen.
Hon är läsarens ögon och det är hennes tankar och känslor som de unga flickorna får kontakt med och genom detta skapas en förståelse för karaktärens liv och handlingar.
De kan relatera till henne för att hon är en flicka i deras ålder som går i skolan och hon är även läsarens ingång till den mystiska vampyrvärlden och den som har det
”liv” som flickorna fantiserar om eller rent av önskar att de fick uppleva.
6.4 Man får en bild alltså i huve hur he se ut
Det är inte enbart beskrivningarna av tankar och känslor som de intervjuade flickorna tycker om. De tycker att bokserien innehåller bra miljöbeskrivningar och de tycker att de får “en riktigt bra bild av allting”, det vill säga hur miljön och karaktärerna ser ut och hur de är.
Miljön har på så sätt en viktig funktion i berättelsen: både som en geografisk bestämning kopplat till en speciell plats eller stad med intryck som kan skapa en sinnesstämning, men miljön kan även vara en symbol i sig.47 Peter S. Fosl och Eli Fosl skriver i Vampire-Dämmerung: what can Twilight tell us about God?(2009), att bokens titel, Twilight, syftar på ”[…]a place of ambiguity – a place that’s neither fully
46Transkribering, s. 3.
47Holmberg & Ohlsson, 1990, s. 68.
dark nor fully light”.48 Boken utspelar sig i Forks, en stad där solen oftast ligger gömd bakom regnmoln, en miljö som varken är ljus eller mörk. En miljö som liknar och symboliserar en gråzon av karaktärernas tvetydliga ramar av gott och ont, där det onda kan bli gott och det goda kan bli ont. Twiligtberättelsens människor och vampyrer sitter i samma sits, en sits där de ska vinna över sig själva, sin natur, sina sociala ställningar och som tidigare nämnts, de traditionella uppfattningarna om hur gott och ont är utformat.49
Värt att poängtera är att det är genom Bellas ögon som de andra karaktärerna och miljön målas upp och beskrivs. Det tyckter Maria gör att ”man får […] en bild alltså i huve hur he se ut.”50 I Helen Schmidls avhandling(2008) visar det sig att även
flickorna i hennes studie också var väldigt positiva till att läsa om beskrivningar och då framförallt om just personbeskrivningar. I studien var de flesta av flickorna negativt inställda till boken Skriet från vildmarken (1903), just för att de tyckte att boken gick för snabbt fram. Den gav inte tillräckligt mycket detaljer av karaktärer och vem de var.51 De vill gärna ha en målande bild av karaktärerna, nästan så de lär känna dem som riktiga människor.
Något som flickorna ansåg vara positivt är att det finns flera böcker i serien. Anna beskriver hur hon kände efter att hon läst ut första boken: “så hära här va en bra bok, nu vill jag ha nästa.”52 De vill hela tiden forsätta att läsa om och följa karaktärernas liv och det enda som flera av flickorna saknar med böckerna är en fortsättning på hur det gick för Edward och Bellas dotter. De skulle vilja veta mer om hennes uppväxt och hur relationen mellan henne och Jacob blev.
De flesta av flickorna läser om böckerna flera gånger och Mia förklarar varför hon gör det så här:
He ä ju ganska tjocka böcker Man lär ju känna dem under hela.. som ett ett.. helt liv, i alla fall når år o då känns de som att man känn den personen å då vill man ju som int släppa en person som man ha kommi nära.53
48Fosl, Peter S. & Fosl, Eli, “Vampire-dämmerung: What can Twilight tell us about God?”, Twilight and philosophy : vampires, vegetarians, and the pursuit of immortality, red. Rebecca Housel & J.
Jeremy Wisnewski, New Jersey 2009, s. 64.
49Fosl & Fosl, 2009, s. 64.
50Transkribering, s. 15.
51Schmidl, 2008, s.183.
52Transkribering, s. 6.
53Transkribering, s. 17 f.
Personbeskrivningar skapar alltså så pass målande karaktärer att flickorna tar dem till sig och skapar en relation till dem. En relation som de inte riktigt klarar av att släppa taget om och därför fortsätter de att läsa om böckerna.
Vid frågan om flickorna tyckte att böckerna eller filmerna var bäst svarade Stina och Silje att de gillade böckerna mer för att:
Stina: Det är mycke mer detaljer de missa missar ju hel halva historian i filmerna […]
Ehm.. ja.. eh, de hoppar ju man förstå ju filmen för att man ha läs boken å då vet man ju vad som lite vad som ha lett till saker, men har man inte läser så kommer vissa händelser komma från typ ingenstnas
Silje: Asså jag såg filmen först och tyckte den va jättejätte bra o sen tyckte jag böckerna va jättebra också, men nu tycker jag böckerna är bäst för de är mer detaljer å så
Liknande svar kom från resterande flickor också, de svarade samtliga att böckerna var bäst, för att det finns mer utförliga beskrivningar i dem. Beskrivningar som inte går att fånga i en filmatisering.
Maria berättar att hon blev besviken när hon såg andra filmen, för i boken tyckte hon att hon fick ”jättemycket tid med jakob åså så man lär känna honom jättemycket å så där fast i filmen är han bara med en kort stund”.54 I filmerna fick alltså tittaren inte samma kontakt med karaktären som läsaren får i böckerna.
Det är alltså viktigt att en text ska kunna skapa bilder hos sina läsare, inte yttre bilder, utan snarare de inre bilderna som består av känslor och tankar. Detta för att flickorna ska kunna komma närmare karaktärerna och lära känna dem, som om de vore verkliga skapelser.
Flickorna tycker alltså att beskrivningar av karaktärer och miljöer är viktigt. Inte bara de yttre bilderna som går att fånga på film, utan de inre bilderna som en läsare skapar i sitt huvud. Miljön skall kunna skapa känslosamma intryck och tydliga bilder av karaktärena, så att de “lär känna dem”, deras tankar och känslor. Detta för att flickorna ska kunna skapa en mer djup och personlig relation till bokens karaktär.
6.5 He ä som inte bara kärleksgnabb hela tin
När flickorna fick frågan om varför de tror att Twilights kärlekshistoria har fått en sådan uppmärksamhet, trots att det finns flera andra böcker med samma tema, nämligen kärlek, svarade Alma och Anna så här:
54Transkribering, s. 14.
Anna: Allt går så lätt i dom andra typ, eller ja int i alla då, men i de flesta. Då äre så här å han gilla mig nu bli vi ihop japp då vare slut. Dom här måst ju som kämpa åså blire nån annan som blir indragna åså ja.. blire som massa bråk åså mellan alla
Alma: I twilight får de som kämpa för att dom vill vara tillsamman i andra böcker om det händ nånting då bara nä, vi orka int55
Det ska alltså inte vara helt problemfritt för det förälskade paret att få varandra. Det räcker inte bara med att karaktärerna blir kära för att sedan bli tillsammans, utan det ska också finnas svårigheter på vägen som måste övervinnas, ”ingen bok utan motgångar” som Maria beskrev det. Helst ska det finnas andra karaktärer med som kan dras in kärlekshistorien och ställa till med problem. Malin, Moa och Maria diskuterar sina tankar om varför Twilights kärlekshistoria blivit så uppskattad:
Moa: He ä kanske för att han är vampyr åså äre en varulv som också ä kär i hon å att he bli som ett bjebb mellan dom två o båda två hela familjer
Malin: He ä som inte bara kärleksgnabb hela tin Maria: He ä ju arter som slåss mot varann
Malin: Olika sånna här mytologiska monster eller vad man nu ska säga Moa: He ä ju inte bara så hära kärlekshistoria asså hon ha ju blanda fantasy åå verkliget
Malin: Ja romantik, verklighet, å spänning hon ha ju som blanda en massa56
Flickorna menar att böckerna inte bara handlar om “vanliga” kärleksbråk, utan att de innehåller triangeldraman också. Detta tillsammans med blandningen av de olika genrerna tycker de är en stor del av det som skapar en kärlekshistoria som skiljer sig från andra kärlekshistorier. Flickorna påpekar att kärlekshistorien innehåller svåra val för karaktärena. Ett exempel är att Bella åldras, medan Edward är fast i sin 17-åriga kropp. Detta gör att hon måste göra ett livsavgörande val genom att välja mellan att vara med honom för evigt, som vampyr och därmed förlora sin familj och sina vänner eller åldras och dö ifrån honom.
Kärleken mellan Edward och Bella upplever flickorna som mycket stark och de beskriver den som ”en farlig och förbjuden kärlek”.57 De påstår däremot inte att det är den optimala bilden av hur kärlek ska vara. För vissa kanske, men inte för alla
förklarar de. Flickorna tror inte att någon i verkliga livet kan bli så beroende av en annan person på det sätt som Bella blir beroende av Edward, ”inte i den graden i alla
55Transkribering, s. 6.
56Transkribering s. 19.
57Transkribering, s. 19.
fall”.58
När vi senare talar om Edward, hjältefiguren, så påpekar flickorna att de fick en bätte bild av honom i boken än i filmen. De tyckte att i boken beskrivs hans hår och utseende på ett bra sätt och att de sedan blev besvikna när de såg filmen, för att skådespelaren inte levde upp till deras inre skapade bild av honom.
I Janice A. Radways bok, Reading the romance (1984), får kvinnorna i hennes studie fylla i vilka egenskaper de ville att bokens hjälte skulle besitta. De fem
viktigaste egenskaper som de var mest överens om var, i fallande ordning: intelligens, ömhet, styrka, vara beskyddande och även ha ett attraktivt yttre.59 På samma sätt beskriver flera av flickorna Edward och hans egenskaper vid intervjutillfällena:
Moa: Om man tänk på filmerna skulle jag beskriva han som snygg Mara: Han är väldigt omtänksam och ja
Malin: Jag skulle beskriva han som tillbakadragen, romantisk och omtänksam typ.. o försiktig. […] Han ä ju försiktigt med allt han gör, han tänk över he innan han gör nånting
Maria: Han är smart60
Edward har alltså samma karaktärsdrag som kvinnorna i Radways undersökning söker efter hos en hjälte, han är omtänksam, romantisk, snygg och smart. Flickorna
beskriver även honom tillsammans med resten av vampyrsläktet som “stark”.
Ibland är flickornas svar dock svåra att tolka. De kan berätta om hur de tycker att kärleken i böckerna är överdriven och att det kan bli tjatigt att läsa om hur snygg Edward är. De beskriver honom istället som en instängd person som inte talar om sina känslor, samtidigt som de påstår att han är romantisk och omtänksam.
Flickorna tycker att en bok med temat kärlek ska helst inte ska handla om en problemfri kärlekshistoria, där paret får varandra på direkten. Den får gärna blanda kärlek med fantasy, spänning och verklighet för att skapa en spänning. Hjältefiguren (om det är en man) skall gärna vara en stark man med ett vackert yttre. Han ska även vara omtänksam, romantisk och beskyddande.
58Transkribering, s. 8.
59Radway, Janice, Reading the romance: women, patriarchy and popular literature, London 1987, s.
82.
60Transkribering, s. 16.
6.6 He är som populärt med vampyrer nu för tiden
När flickorna fick frågan om varför de trodde att Twilightböckerna var så populära svarade Alma att ”he är ju som populärt med vampyrer nu.”61 De andra flickorna gav liknande svar och det går att konstatera att det är själva vampyrtemat som ligger bakom dess popularitet. På följdfrågan om vad det var med just vampyrtemat som tilltalar dem svarade två av tjejerna så här:
Anna: Det är ju int direkt som att alla vet att vampyrer finns å så… Ja… Ja vet då int om vampyer finns men då är det spännande att läsa om nå annat än bara så här vanliga böcker Alma: Det är ju en verklig värd men asså he finns vampyrer typ he ä ju som allt annat är normalt för typ ingen vet ju om he62
Flickorna menade att det var intressant att läsa om något som de själva inte kan vara helt säkra på om det existerar eller inte, “Men lite som att få veta hur det är att dö, typ ingen vet ju men man vill ju som eh typ veta”, menar Silje.63 Det mystiska och
oventande skapar en spänning i själva läsandet.
När flickorna talar om vad som är en vampyr är det dock inte ett uppsvällt,
monsterliknande kadaver till vampyr som gestaltades på 1700-talet som de tänker på.
Utan istället är det den senare typen av vampyr som utvecklades till adliga och belevade kvinnotjusare.64 Moa förklarar det så här:
Jag skull int beskriva han me en sån där nattliga varelse bli som man stick en påle genom hjärtat för de sov int åså i just den här berättelsen. […] Men i sånhära mytologi och allting då sov dom i kistor är så här, men de gör dom int65
Denna vampyr som flickorna beskriver är den sort som Anna Höglund talar om i sin avhandling, Vampyrer: En kulturkritisk studie av den västerländska vampyrberättelsen från 1700-talet till 2000-talet (2009). I avhandlingen kallar hon den sortens vampyr för humanvampyr.
Humanvampyren är “en varelse med ena benet i människovärlden och den andra i vampyrens eller monstrets”.66 Att vampyren är en förmänskligad varelse höll Moa och Alma med om:
61Transkribering, s. 4.
62Transkribering, s. 4.
63Transkribering, s. 27.
64Höglund, 2009, s. 53 f.
65Transkribering, s. 21.
66Höglund, 2009, s. 311.
Moa: Jag tänkt dom som typ vanliga människor förutom att de ä blekare o gläns i solljus och att dom klara sig int utan blod67
Alma: Asså egentligen är det ju som typ ett lejon eller vad som helst dom ät ju för att de måste de he ä ju inte alla som göre för å typ bara döda så många som möjligt68
Flickorna anser alltså att en vampyr inte är från grunden ett elakt monster, utan att den, precis som ett köttätande djur, måste äta för att överleva. För att flickorna ska kunna identifiera sig med vampyrerna krävs det att de har mänskliga drag. Något som påminner om Schmidls undersökning där eleverna hade just svårt för att identifiera sig med huvudkaraktären Buck i boken Skriet från Vildmarken (1903). Han var en hund med mänskliga tankar och det gjorde att eleverna inte kunde ta till sig honom och förstå vem han egentligen var.69
Humanvampyren är ofta huvudperson och berättare i den nutida
vampyrberättelsen70, så är dock fallet även i Twilightböckerna, Edward är en av huvudkarktärena och under något enstaka kapitel får även läsaren ta del av hans tankar och känslor. Humanvampyrens röst är oftast den pålitliga, den som en läsare förlitar sig på och dess berättelse läses som sanningen.71 Ingen av flickorna
ifrågasätter Edward och de andra vampyrernas tankar och handlingar.
Vanligt är också att humanvampyren är ett objekt för den kvinnliga berättarens och/eller den företrädesvis kvinnliga läsarens intresse.72 Vampyrerna i Twilights beskrivningar stämmer in på dessa kriterier, både gällande utseende och egenskaper, med deras beskrivningar som vackra, starka, pålästa och åtråvärda. Edward
objektifieras genom flera målande beskrivningar av hans utseende och läsaren får ofta ta del av Bellas åtrå för honom, samt även hans för henne. Dessa gestaltningar av vampyrens hunger som en sexuell åtrå är något som är vanligt återkommande för humanvampyrberättelsen, bettet och blodsugandet kan även tolkas som en sexuell akt.73
George A. Dunn, filosofilektor från universitetet i Indianapolis, visar på likheterna mellan blodsugandent och den sexuella akten. Han menar att matens språk kan
67Transkribering, s. 21.
68Transkribering, s. 11.
69Schmidl, 2008, s.183.
70Höglund, 2009, s. 311.
71Höglund, 2009, s. 311.
72Höglund, 2009, s. 310 ff.
73Höglund, 2009, s. 328.
förknippas som metaforer för sexuellt umgänge och romantik: “[…] because eating is one of life’s most intensely sensual pleasures. We delight in the appearance, aroma, and the taste of our food. Our muscles engange in the agreeably sensuous activities of bitning, chewing and swallowing each tasty morsel”.74 Han menar att kroppen
fungerar likadant vid sexuellt umgänge som vid ätandet och att de ger liknande kroppsliga tillfredsställelser.
Höglund skriver att “sex är ett riskmoment för alla humanvampyrer, en slags kontrollförlust där driften riskerar att ta över. De avstår därför från sex med den de älskar av rädsla för att göra dem illa”.75
Just denna sexuella åtrå och sexuella gestaltning är ett återkommande moment i Twilightböckerna. Ett av många exempel återfinns i första boken, Om jag kunde drömma (2005), då denna scen utspelar sig:
Han [Edward] pressade sina kalla läppar mot min [Bellas] panna och rummet började snurra. Doften av hans andedräkt gjorde det omöjligt att tänka. “Ska jag förklara hur du frestar mig? Sa han, och det var uppenbart en retorisk fråga. Hans fingrar vandrade långsamt nerför min ryggrad och hans andhämtning blev snabbare mot min hud. Mina händer låg slappa mot hans bröstkorg, och jag började bli yr igen. Han sänkte långsamt huvudet, rörde vid mina läppar med sina för andra gången och öppnade munnen en aning… Och jag kollapsade.76
Detta är bara ett exempel på alla de tillfällen som Bella och Edward måste hejda sig när de kysser varandra för att Edward inte ska tappa kontrollen över sig själv och skada henne. Spänningen är alltid intensiv, men det är just denna intensitet som är deras relations största bekymmer, att Edward inte kan vara stark nog att stå emot de
“djuriska drifterna”. Flickorna har beskrivit att Edward är klok och tänker sig för innan han gör någonting, vilket är ett resultat av hur han handlar, eller inte handlar när det kommer till en fråga om närhet mellan paret.
Anna och Alma menar att det även är intressant att läsa om vampyrer för att de vill lära sig “fakta” om just varelsen i sig. Svaret påminner om ett svar som Janice
Radway fick av en kvinna i sin studie. Hon säger att det roliga med att läsa Harlequin- böckerna var att “you don’t feel like you’ve got a history lesson, but somewhere in
74Dunn, George. A, “You look good enough to eat: love, madness, and the food analogy”, Twilight and philosophy : vampires, vegetarians, and the pursuit of immortality, red. Rebecca Housel & J. Jeremy Wisnewski, New Jersey 2009, s. 9.
75Höglund, 2009, s. 331.
76Meyer, 2005, s. 297.
there you have.”77 På samma sätt säger flickorna, istället för att bara läsa en kärlekshistoria, får de även ta del av fakta om vampyren och dess historia.
I Helen Schmidls undersökning sa de deltagande flickorna att de helst läser samtidsrealistiska böcker. Detta är något som också flickorna i mina intervjuer har påpekat är en bidragande faktor för att de ska kunna identifiera sig med
Twilightromanerna.
Några av flickorna berättade att om boken skulle ha utspelat sig på 1800-talet skulle det inte gått att leva sig in i boken lika bra. Alma fyller i och berättar att det beror på att hon själv inte visste hur det var att leva då och Anna sammanfattade det hela så här: “det blir ju som att man se he utifrån istället för å hänga med.”78 Liknande svar fick jag av Malin, Moa och Maria där de sa att det är lättare att sätta sig in i
berättelsen för att de känner till omgivningarna och skolmiljön. Om böckerna hade utspelat sig på 1800-talet tycker Malin att det blir mer “renodlad” faktaläsning och det vill de, förklarar hon, inte alltid läsa om. De ska alltså lära sig något nytt, men helst genom en samtidsrealistisk berättelse då det är viktigt att berättelsen utspelar sig i en värld de själva känner till för att de lättare ska kunna relatera till olika platser och omgivningar.
Vampyrtemat i sig spelar stor roll för flickornas intresse för läsningen. Det är humanvampyren som flickorna tycker om att läsa om, för annars kan det bli svårt att identifiera sig med karaktären om den skiljer sig för mycket från läsarens eget liv och erfarenheter och även om flickorna hävdar att de vill lära sig om vampyrern ska det helst ske i samtidsrealistiska böcker för att undvika en historiebokskänsla.
77Radway, 1987, s. 107.
78Transkribering, s. 4.
7. Diskussion
Genom analysen har en tydlig bild av hur en bra bok skall vara uppbyggd givits samt vilka litterära element den skall innehålla. Genom flickornas beskrivningar av
Twilights positiva egenskaper kommer nu en presentation av fem böcker som skulle kunna intressera unga flickor som tycker om Twilight. Värt att poängtera är att det inte är undersökt om dessa i praktiken skulle uppskattas eller inte, så detta ska enbart ses som förslag. Det kommer enbart vara böcker som är nyutkomna som föreslås, för att de intervjuade flickorna sagt att de inte är särskilt intresserade av böcker som inte är samtidsrealistiska. Det kommer inte att vara böcker som innehåller vampyrer på något sätt. Anledningen till detta är att flickorna i dagsläget redan läser flertal olika vampyrserier, så det vore mer intressant att lyfta fram andra böcker som flickorna förhoppningsvis kommer att gilla, trots saknaden av vampyren.
Först kommer tre böcker att presenteras som har det tydliga temat “kärlek” och därefter två fantasyböcker som innehåller mycket äventyr.
Den första boken är Marian Keyes Anybody out there? (sv.övers. Är det någon där?), från 2006. Den skulle troligtvis vara uppskattad av unga flickor trots att den inte handlar om en ung flicka, så är det fortfarande en ungdomlig och komisk kvinnlig karaktär med självironi som har huvudrollen.
Boken börjar med att Anna Walsh ligger hemma på Irland och pysslas om av sin familj. Hon är sjukskriven från sitt drömjobb på ett kosmetikföretag, “Candy Girrrl”, efter bilolycka. Anna vill tilllbaka till Manhattan till sitt jobb, lägenhet och man. En man som vägrar höra av sig efter olyckan. Till en början försöker hon låta blir att ta kontakt, men allteftersom börjar hon maila och ringa utan att få några svar. Det är kort sagt ingen vanlig kärlekshistoria med en problemfri vardag, utan den bygger på en gåta som måste lösas. Boken är skriven i jagform och läsaren får ta del av Annas känslor på ett djupare plan. Boken blandar sorg, lycka och humor.
Nästa bok som jag föreslår är Anna Jörgensdotters roman Pappa Pralin (2002). Den handlar om en djupt deprimerad flicka som heter Andrea som lider av ätstörningar och tvångstankar. Hon försöker hitta en väg genom livet, eller snarare tillbaka till livet. Andrea blir inlagd på ett psykhem och där träffar hon Casper och blir förälskad i honom. Boken handlar om deras, inte så enkla, förhållande men även om deras
destruktiva liv. Den är fylld av djupa tankar och känslor, glada som sorgsna och läsaren får verkligen ta del av deras liv och väg genom livet, ett liv som hela tiden tar
oväntade som väntade vändningar. Som läsare blir man djupt berörd av karaktärerna och de målande beskrivningarna av miljö och karaktärer är ständigt närvarande.
One day (sv. övers. En dag) av David Nicholls gavs ut år 2009 och är den tredje boken med temat kärlek, som jag tänker mig kan passa unga flickor. I denna bok får läsaren följa två karaktärer, Emma och Dexter. Detta är en komplicerad
kärlekshistoria där läsaren får följa de båda karaktärernas liv i med- och motgångar.
Den som läser boken vet alltid mer om de två karaktärernas känslor och tankar än vad de själva vet om varandra och detta gör att det lätt går att sätta sig in i intrigerna och till och med bli frusterarad över deras handlande.
Boken utspelar sig under flera år, med start på 1990-talet och ett slut kring år 2000.
Varje kapitel representerar ett nytt år och det gör att det hela tiden händer mycket då deras liv ständigt förändras på mer eller mindre dramatiska sätt.
År 2008 släppte Kristin Cashores sin första bok Graceling, (sv. övers. De utvalda - Tankeläsaren) och har inte kärlek som huvudtema, även om det finns inslag. Boken utspelar sig i en fantasyvärld med sju kungadömen och även om boken inte är samtidsrealistisk, så är i alla fall huvudkaraktären en 16-årig flicka vid namn Katsa.
som är en “särling”, ett barn med en speciell gåva, på ett ögonblick kan hon döda vem eller vad som helst. Hennes morbror är kung och utnyttjar hennes gåva, till slut trotsar hon honom och ger sig ut på ett uppdrag i ett annat kungadöme och möter en annan
“särling” med tankeläsandets gåva, prins Po och de får snabbt en växande relation till varandra.
I boken får man följa Katsas förändringar, tankar och känslor och det är en bok där läsaren får lära känna alla iblandande, för det är mycket relationer i fokus. Boken är fullpackad med äventyr, sorg och spännande romantik. Redan från start händer det mycket och sedan fortsätter boken i samma anda.
Den sista boken jag föreslår är The Hunger Games (sv. övers. Hungerspelen) av Suzanne Collins och gavs ut år 2008. Boken utspelar sig i framtidens Nordamerika, där en massa krig har lett till att hela landet är uppdelat i tolv olika distrikt. För att påminna folket om vad krig kan orsaka, anordnas det direktsända Hungerspelen varje år där två ungdomar från varje distrikt ska tävla och valet av ungdomar sker genom lottning. Själva hungerspelen går ut på att ungdomarna släpps ut på en konstruerad spelplats där de ska döda varandra, endast den som överlever får återvända hem.
Huvudkaraktären Katniss är 16 år och blir uttagen till tävlingen tillsammans med en kille från samma distrikt. Katniss tankar och känslor beskrivs väldigt bra och även de
