Socialnämndens arbetsutskott

(1)

Socialnämndens arbetsutskott

KALLELSE

Socialnämndens arbetsutskott kallas till sammanträde.

Datum: Onsdagen den 6 maj OBS DAGEN!

Tid: 13.00

Plats: Björnekullasalen, kommunhuset

FÖREDRAGNINGSLISTA 1) Val av justerare

2) Godkännande av föredragningslista

3) Ansökan om utvecklingsmedel för våld i nära relation 4) Digitaliseringsplan för Socialnämnden 2020

5) Diskussion kring utbildningar

6) Medborgarförslag gällande införandet av halvdörrar på särskilda boenden

7) Övrigt

- Information om uppstart av socialjour - Maxtaxan

- Socialnämnden i maj Åstorp 2020-04-29

Isabella Dzanko Linda Tholén

Ordförande Nämndsekreterare

(2)

Socialnämndens arbetsutskott

Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

2(9)

Sammanträdesprotokoll

Sammanträdesdatum 2020-05-06

Innehåll

Snau § Val av justerare ... 3 Snau § Godkännande av föredragningslistan ... 4 Snau § Ansökan om medel från Länsstyrelsen gällande våld i nära relation

... 5 Snau § Digitaliseringsplan för Socialnämnden 2020 ... 6 Snau § Diskussion kring utbildningar för politiken ... 7

Snau § 8

Medborgarförslag gällande införandet av halvdörrar på särskilda boenden .. 8 Snau § Övrigt ... 9

(3)

Socialnämndens arbetsutskott

3(9)

Snau §

Val av justerare

Socialnämndens arbetsutskotts beslut

Socialnämndens arbetsutskott beslutar att utse Wiveca Andreasson (M) som justerare av protokollet.

Expedieras:

Akten

(4)

Socialnämndens arbetsutskott

4(9)

Snau §

Godkännande av föredragningslistan

Yrkande

Ordförande yrkar att föredragningslistan fastställs.

Proposition

Ordförande prövar om det är arbetsutskottets mening att beslut enligt lagda yrkanden bifalles och finner att så är fallet.

Socialnämndens arbetsutskott beslutar att godkänna föredragningslistan med ovan ändring.

Expedieras:

Akten

(5)

Socialnämndens arbetsutskott

5(9)

Snau §

Ansökan om medel från Länsstyrelsen gällande våld i nära relation SND 2020/55

Sammanfattning

Under 2018 beviljades Åstorps kommun medel från Länsstyrelsen för att arbeta med våld i nära relationer under delar av 2019 och 2020. Arbetet har pågått från 1 september 2019 och framåt för att få igång ett systematiskt och hållbart arbetssätt. För att arbetet ska kunna fortskrida måste

socialförvaltningens arbete utvecklas, samordnas och implementeras för att bli långsiktigt och hållbart. Detta kommer att ske under 2020.

Socialförvaltningen önskar att söka medel hos Länsstyrelsen för att kunna arbeta vidare med projektet. Länsstyrelsen kan finansiera 50 % av

kostnaden, resterande kostnad finansieras av socialförvaltningen. Ansökan avser perioden 2020-11-01 – 2021-10-31.

Yrkande

Ordförande yrkar att ge ordförande i uppdrag att underteckna ett

ordförandebeslut för socialnämndens räkning, där socialnämnden ansöker om utvecklingsmedel för att utveckla och säkerställa arbetet med våld i nära relationer.

Proposition

Socialnämndens arbetsutskott beslutar att ge ordförande i uppdrag att underteckna ett ordförandebeslut för socialnämndens räkning, där

socialnämnden ansöker om utvecklingsmedel för att utveckla och säkerställa arbetet med våld i nära relationer.

Expedieras:

Akten

Länsstyrelsen

(6)

Socialförvaltningen

¹⁽³⁾

Spomenka Duras Familjefridssamordnare

042-64162

Spomenka.duras@astorp.se

Socialnämnden

Ansökan om medel från Länsstyrelsen gällande våld i nära relationer Dnr Sn 2020/55

Sammanfattning

Under 2018 beviljades Åstorps kommun medel från Länsstyrelsen för att arbeta med våld i nära relationer under delar av 2019 och 2020. Arbetet har pågått från 1 september 2019 och framåt för att få igång ett systematiskt och hållbart arbetssätt. För att arbetet ska kunna fortskrida måste socialförvaltningens arbete utvecklas, samordnas och implementeras för att bli långsiktigt och hållbart. Detta kommer att ske under 2020.

Socialförvaltningen önskar att söka medel hos Länsstyrelsen för att kunna arbeta vidare med projektet. Länsstyrelsen kan finansiera 50 % av kostnaden, resterande kostnad finansieras av socialförvaltningen. Ansökan avser perioden 2020-11-01 – 2021-10-31.

Förslag till beslut

Att socialnämnden beslutar att ansöka om utvecklingsmedel för att utveckla och säkerställa arbetet med våld i nära relationer.

Beslutsunderlag

Tjänsteskrivelse från Spomenka Duras, familjefridssamordnare, 2020-04-09 Kostnadsberäkning, ansökan till Länsstyrelsen.

Ärendet

Syftet med projektet är att skapa ett långsiktigt och hållbart arbete med våld i nära relationer i Åstorp. Detta kommer att ske under 2020 och med återstoden av utvecklingsmedlen som beviljades 2019.

Det påbörjade och pågående arbetet behöver utvecklas till att bli ett

förvaltningsövergripande/kommunövergripande arbete. Mycket av det som planerats har nu blivit inställt pga Covid-19, vilket innebär att förvaltningen får jobba på ett annat och mer tidsödande sätt.

Ett samverkansarbete genom ett kommunövergripande samverkansteam ska byggas upp med klar och tydlig ansvarsfördelning. Kommunteamet, tillsammans med samordnare, ska ha ansvar för att utveckla arbetet i hela kommunen. Syftet med kommunteamet är också i förlängningen att se över metoder för våldspreventivt arbete.

Tjänsteskrivelse Datum 2020-04-09 Version 1

(7)

Socialförvaltningen

²⁽³⁾

Ansökan till Länsstyrelsen avser att finansiera 50% av tjänsten som

familjefridssamordnare med 340 000 kr. Resterande 50% , 340 000 kr, finansieras av socialförvaltningen.

För att uppnå det resultat som önskas, behövs en samordningsfunktion för att samordna och initiera arbetet. Detta sköts av familjefridssamordnaren.

Beaktande av barnperspektivet

Ungefär tio procent av alla barn i Sverige har upplevt våld i hemmet någon gång. Fem procent har gjort det ofta.

Inom forskningen har man allt mer börjat lyfta fram att våldet är en del av de här barnens vardag. I stället för att säga att barnet bevittnar våld talar man i högre utsträckning om att de upplever våld. Detta sätter barnet och barnets perspektiv på våldet i centrum. Enligt vissa forskare kan det vara psykiskt mer skadligt för ett barn att uppleva våld i familjen än att själv utsättas för våld. Studier har visat att barn som upplever våld oftare än barn som utsätts för andra former av trauma utvecklar posttraumatiskt stressyndrom.

Uppföljning och verkställighet

Styrgrupp (Strategisk nivå)

Utgörs av Socialförvaltningens ledningsgrupp då socialförvaltningen äger projektet.

(Styrgruppen kan komma att utökas med deltagare från andra verksamheter) Styrgruppen är beslutsfattande och alla beslut måste förankras ute i verksamheterna.

Familjefridssamordnaren och representanter från kommunteamet, rapporterar och presenterar pågående arbete regelbundet till styrgruppen och tar sedan tillbaka det till kommunteamet. En transparens och en bra kommunikation leder arbetet framåt.

Kommunteamet (Taktisk nivå)

Representanter från olika delar av kommunen (Exempelvis hållbarhetsstrateg, rektor för Komvux, kommunpolis, familjefridssamordnare, elevhälsan, primärvården, ideella organisationer m fl)som tillsammans ger processtöd och driver utvecklingsarbetet.

Kommunteamet planerar tillsammans aktiviteter och ser över vilka behov som finns i hos de olika förvaltningarna/aktörerna. Tillsammans har kommunteamet ansvar att arbetet implementeras och ansvaret att ta fram ett samverkansavtal i projektets slutskede.

Operativa arbetsgrupper: (Verkställande nivå)

Personal i de olika verksamheterna som bedriver det arbetet närmast målgruppen. Det är den gruppen som ser vilka rutiner och riktlinjer som är hållbara för den egna

verksamheten i praktiken.

Referensgrupper:

Grupperna som finns inom ”Programförklaring för ökad trygghet i Åstorps kommun”

kommer att vara referensgrupper där idéer och förslag kan presenteras.

Spomenka Duras Familjefridssamordnare Expedieras till:

Akten

(8)

Socialförvaltningen

³⁽³⁾

Socialnämnden Länsstyrelsen

(9)

(10)

(11)

(12)

(13)

(14)

(15)

(16)

(17)

(18)

(19)

(20)

(21)

(22)

Socialnämnden

2020-03-12 1(1)

Socialnämndens mål 2020

Socialnämndens mål 2020 antogs av nämnden 2019-10-07 SN § 106.

(markerade mål avser de som är kopplade till de behov av verksamhetsutveckling med hjälp av digitaliseringen som samhällsbyggnadsförvaltningen har identifierat).

Socialnämndens mål 2020 är:

Fokusområden Nämndsmål Digitaliserings-

plan Ökad

sysselsättningsgrad

Socialnämnden ska verka för att alla kommuninvånare är självförsörjande

och i sysselsättning. (Mål A1) NEJ

Hållbart samhälle Socialnämnden ska aktivt samverka internt och externt för att bidra till ett

socialt hållbart samhälle. (Mål B1) JA

Socialnämnden ska bejaka den digitala

utvecklingen i samhället. (Mål B2) JA

Socialnämnden ska styra och följa upp

nämndens ekonomi. (Mål B3) JA

Förbättra framtiden för barn, unga och äldre

Socialnämnden ska arbeta för lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter

för alla kommuninvånare. (Mål C1) JA

Attraktiv arbetsgivare Socialnämnden ska erbjuda sina medarbetare goda arbetsvillkor och

utvecklingsmöjligheter. (Mål D1) JA

Service och bemötande Socialnämndens verksamheter ska präglas av respekt , värdighet och

trygghet. (Mål E1) JA

(23)

För att åskådliggöra hur kostnader kan beräknas kommer nedan två exempelfall på våld i nära relation och en skattning av kostnaderna för efterföljande insatser inom olika organisationer.

Exempelfallen ska ses som förenklade beskrivningar av fall med våld i nära relationer och fångar inte all den komplexitet och multiproblematik som ofta präglar sådana fall. Exempelfallen är framtagna i samarbete med Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige (ROKS) och syftar till att underlätta användningen av kostnadslistan.

Det första fallet är mer komplext men vanligt förekommande inom kvinnojourer. Det andra är mer ovanligt.

Exempelfall 1

• Kvinna i 30-årsåldern, gift, ett barn (7 år) tillsammans med maken.

• Psykisk misshandel har pågått i flera år. Kvinnan har sökt sjukvård för olika diffusa symtom (6 besök allmänläkarvård i primärvård). När barnet blir äldre börjar kvinnan lägga fokus på sitt arbete igen. Mannen känner att han inte längre har samma kontroll. Det psykiska våldet eskalerar och mannen blir även fysiskt våldsam. Kvinnan har även sökt vård för smärtor vid samlag och olika komplikationer i underlivet (4 besök mödrahälsovård). Ingen i vården ställer frågan om sexuellt våld, så hon berättar inget.

• Våldet börjar trappas upp och hon blir mer slagen än tidigare. Hon får re-jäla blåmärken och en avslagen tandflisa. Barnet har upplevt våld under en längre tid.

• Kvinnan tar med sig barnet till en vän i samma stad och bor där två måna-der innan hon flyttar in i en egen lägenhet. Barnet är hemma några dagar från skolan men går sedan som vanligt.

Barnet får som följd av vad som pågått problem med koncentrationen och använder ett kränkande språk-bruk som skolan reagerar på. Barnet går till kuratorn i skolan och berättar där om pappans våld och kränkande beteende (4 stödsamtal kurator).

• Skolan gör en orosanmälan (1 orosanmälan i skolan).

• Mammans väninna hjälper henne att få kontakt med kvinnojouren på orten för råd och stöd (8h stödjande aktivitet kvinnojour). Det görs en orosanmä-lan i samråd med mamman, av väninnan och kvinnojouren (1 orosanmälan socialtjänst).

• Socialtjänsten påbörjar en utredning för mamman (5 samtal utredning våldsutsatt vuxen) och barnet (10 samtal utredning barn som bevittnat våld) samt gör en hot och riskbedömning. Under tiden begär kvinnan skils-mässa från maken.

• Pappan erbjuds samtal för att förändra sitt aggressiva beteende (10 stödjande samtal för förövaren).

• Mamman söker hjälp för hur hon ska lösa frågan om hur barnet ska bo efter skilsmässan.

Mamman tar kontakt med familjerätten (2 rådgivande samtal i socialtjänst). Föräldrarna har vid det tillfället ingen kommunikation som är ömsesidig. Mannen skickar kränkande sms, så att kvinnan störs i sin sömn. Hon orkar snart inte gå till jobbet.

• Kvinnan sjukanmäler sig, och efter fem dagar tar hon semester från sitt ar-bete (5 sjuklönedagar). Efter en månad är hon tillbaka i arbete som vanligt (1 månad vikarie).

• Kvinnan polisanmäler inte (och vill heller inte att någon annan ska göra det), och söker inte vård hos läkare. Dock besöker hon tandläkare vid två tillfällen för att laga den skadade tanden (2 besök allmäntandvård).

• Kvinnan tar del av 6 stödjande samtal med socialsekreterare. Utifrån dessa beslutar socialtjänsten att genomföra en utredning kring vårdnad av barn.

• Kvinnan och mannen genomgår samarbetssamtal (var för sig) under totalt två månader (cirka sju samtal vardera- 14 samarbetssamtal).

• Processen slutar i en överenskommelse om gemensam vårdnad, och att barnet bor hos respektive förälder varannan vecka.

Kostnaderna för insatserna i detta exempel sammanfattas i nedanstående tabell. De totala

kostnaderna för de identifierade insatserna utgör 225 800 kr. Det bör noteras att detta enbart är en grov skattning av redan kända insatser under den tidsperiod som exemplet täcker. De reella

(24)

kostnaderna är troligtvis mer omfattande. Som exemplet visar leder våldet till en rad

konsekvenser, exempelvis kvinnans och barnets lidande och nedsatt livskvalitet, som inte direkt medför några insatser och kostnader. Dessutom finns en ökad risk för fortsatt lidande och långtgående hälsoeffekter även efter att våldet upphör. Forskning visar att PTSD-symptom är cirka tre till fem gånger vanligare bland både kvinnor och män som varit utsatta för allvarliga sexuella övergrepp, samt att depression är dubbelt så vanligt bland kvinnor och män som varit utsatta för allvarligt psykiskt våld (8-10). Även andra hälsoeffekter, såsom självskadebeteende, riskbruk av alkohol och psykosomatiska symptom, har visats vara vanligare hos personer som har varit utsatta för allvarligt sexuellt eller fysiskt våld. En uppföljning över längre tid kan synliggöra den typen av långsiktiga konsekvenser av våldet.

Exempelfall 2

• Kvinna i 25-årsåldern, sambo med man. Inga barn.

• Kvinnan lever i en relation där hon utsätts för upprepat och systematiskt våld. Vid ett tillfälle blir hon utsatt för grovt våld, även sexuellt våld av sambon i deras gemensamma lägenhet. Hon blir hotad till livet.

• Grannar ringer till polisen som kommer. Mannen grips och kvinnan hämtas med ambulans (är vid medvetande) (ambulans).

• Kvinnan förs till kvinnoklinikens akut-gyn för undersökning och spårsökning (1 besök

akutmottagning somatisk). Hon blir kvar på sjukhus i två dagar (2 nätter specialiserad somatisk slutenvård). Några kirurgiska ingrepp är ej nödvändiga.

• Socialtjänsten genomför en utredning (3 samtal utredning våldsutsatt vuxen) som visar ett behov av skyddat boende, vilket tilldelas av kommunen. Finns en hotbild mot kvinnan från närstående till mannen. Får hjälp att hämta personliga tillhörigheter i lägenheten men behöver inget akut ekonomiskt bistånd.

• Kvar på skyddat boende i knappt tre månader (90 dygn skyddat boende).

• Under tiden på boendet får kvinnan en sekretessmarkering.

• Kvinnan blir sedan flyttad till annan kommun och en egen lägenhet där (byte av kommun).

• Polisens förundersökning mot mannen läggs ner eftersom kvinnan drar sig för att vittna (1 utredning polisen).

• Kvinnan är sjukskriven under sju månader (14 dagar sjukskrivning arbets-givare och 6,5 månad dvs. 195 dagar sjukpenning Försäkringskassa) och börjar därefter arbeta heltid på ny arbetsplats i den nya kommunen.

• Under totalt 12 månader från händelsen går kvinnan varannan vecka i psykologisk behandling genom landstinget (24 vårdkontakter specialiserad psykiatrisk dagsjukvård).

Kostnaderna för insatserna i detta exempel sammanfattas i nedanstående tabell. De totala kostnaderna för de identifierade insatserna utgör 602 400 kr. Precis som i föregående exempel är detta troligtvis en underskattning av de reella kostnaderna som föranletts av våldet.

(25)

Aktivitet/insats Beskrivning Enhet Enhetskostnad Socialtjänst

Ekonomiskt bistånd Ekonomiskt bistånd handlar om faktisk utbetalning till den utsatta. Kan vara allt från mindre akut stöd i direkt anslutning till våldssituationen, till stadigvarande utbetalning av fullt

ekonomiskt bistånd för att ha pengar att leva för.

insatsen/aktiviteten innebär en utbetalning

Total utbetalning [ norm för en vuxen är ca4000 kr, men sedan kan det tillkomma stora

kostnader i ett akut skede. Kostnader för kläder, hygien, ]

Familjebehandling Familjebehandling handlar om familjeinriktat stöd för att bland annat stödja i rutiner och förbättra föräldraskap. Genomförs av exempelvis en familjeterapeut.

1 samtal (familjeterapeut, 2 tim-mar) 1 700 kr

Familjehemsplacering Barnet/barnen kan vid behov placeras i familjehem. Här handlar det om temporär placering tills dess att situationen för föräldrarna har stabiliserats. Kan i vissa fall även handla om unga vuxna i fall då det handlar om hedersrelaterat våld.

Insatsen/aktiviteten inne-bär en utbetalning.

1 månad 54 000 kr

Familjerådgivning Familjerådgivning utgörs av parterapi där fokus ligger på att lösa relationsproblem. Det kan vara par som vill förbättra sin relation och fortsätta leva tillsammans eller par där en eller båda vill separera. Det kan också handla om hjälp och stöd i föräldraskapet. in-satsen/aktiviteten kan innebära en utbetalning

.

1 samtal (socionom, 2 timmar) 1 700 kr

Förhandsbedömning När ett ärenden kommer in till socialtjänsten görs en

förhandsbedömning där det tas ställning till vad som bör ske i ärendet. Utgår vanligen från ett standardiserat formulär utifrån riskbedömning, tidigare kontakter med socialtjänsten etcetera.

1 timme (socialsekreterare) 850 kr

Genomgång av säkerhet Denna säkerhetsgenomgång innefattar bland annat skalskydd för lägenheten, åtgärdslista vid kontaktförsök, hur lägenhet ska lämnas och hur kvinnan ska agera när hon går på stan.

1 säkerhetsgenomgång (behand-

lingssekreterare eller kurator, 1,5 timmar) 1 300 kr

Gruppsamtal Samtalsstöd i grupp till utsatta, ofta sex till åtta deltagare per

grupp. Syftar till att ge stöd på olika sätt. 1 samtal (kurator/

behandlingssekreterare, 2 timmar) 1 700

Beskrivning Enhet Enhetskostnad

Gruppsamtal (för förövaren) Samtalsstöd i grupp till förövare, ofta från sex till åtta deltagare. 1 samtal (2 socialsekreterare, 1,5 timmar

var) 2 500 kr

Handläggning ekonomiskt bistånd En ansökan om ekonomiskt bistånd kräver handläggning av en so-cialsekreterare, vilket även innefattar beslut om

godkännande el-ler avslag.

(26)

Hemtjänst (indirekt) Hemtjänsten är en kanal för att notera tecken på våld i nära relat-ion. Kan handla om att använda det strategiskt för att skapa för-troende och vid misstanke om våld försöka få mer information om det och hålla parterna isär.

1 timme (hemtjänstvårdare) 700 kr

Hjälp med ny bostad (ej skyddat

boende) Personal på skyddat boende hjälper den utsatta att registrera sig på alla bostadsbolag och bevaka möjligheter. När den utsatta får ett boende behövs en träff med hyresvärden, en kartläggning för att fastställa om det är en lämplig bostad att flytta till, samt hjälp med flytt.

1 bostadsärende (kurator, socio-nom

eller liknande, 10 timmar) 8 300 kr

Kontaktperson En kontaktperson fungerar som en vän och medmänniska till en ungdom eller vuxen, exempelvis när en individ kommer ny till or-ten. Genom regelbundna träffar byggs en relation och kontakt-personen fungerar som en stödperson. Det handlar inte om kon-taktperson på skyddat boende. insatsen/aktiviteten innebär en utbetalning.

1 månad (baserad på 3 kontakter per

vecka) 1 200 kr

Ledsagning till aktiviteter Ledsagning innebär att en person följer med den utsatta till olika myndigheter etcetera. Det är behandlingssekreterare på skyddat boende som genomför detta.

1 ledsagning (behandlingssekreterare,

1,5 tim-mar) 1 200 kr

Orosanmälan När en orosanmälan kommer in ska den tas emot och

skyndsamt hanteras (innefattar ej eventuell utredning). 1 orosanmälan (handläggare, 0,5

timmar) 400 kr

Praktiskt stöd i akut situation Detta praktiska stöd handlar om att få kvinnan i säkerhet. Kan in-nefatta hjälp att hämta personliga tillhörigheter, hämta på försko-lan, samt andra akuta åtgärder.

Riskbedömning En riskbedömning sker i anslutning till en utredning för att bedöma graden av risk för den utsatta. Görs av socialsekreterare.

Rådgivande/stödjande samtal Detta innefattar enskilda samtal med den utsatta för att ge

hen stöd i situationen. 1 samtal (kurator/

behandlingssekreterare, 2 timmar) 1 700 kr Samarbetssamtal Samarbetssamtal syftar till att få två föräldrar att samarbeta

bättre. Har koppling till vårdnadstvist i någon form, men inte nöd-vändigtvis i domstol. Är ofta olämpligt att föräldrarna träffas för dessa samtal om det finns en våldsproblematik. Då kan samtal med föräldrarna ske var för sig.

1 samtal (socialsekreterare, 2,5 timmar) 2 100 kr

Skyddat boende Boende där den utsatta kan vara under trygga och skyddade

omständigheter. Dessa har olika innehåll och säkerhetsgrad, 1 dygn (medelhög säkerhetsgrad) 3 000 kr

(27)

Dessa specificerade kostnader avser enbart socialtjänsten. Det finns likadana listor för vården, polisen, rättsväsendet etc.

Rapporten i sin helhet med bilaga kostnadsberäkning på Socialstyrelsens hemsida. länk: https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint- dokument/artikelkatalog/vagledning/2018-3-24.pdf

allt från grundläggande boende, till väldigt hög säkerhet.

insatsen/ak-tiviteten kan innebära en utbetalning.

Stödjande samtal (för förövaren) Enskilda stödjande samtal med förövaren i syfte att hjälpa och

ge underlag för utveckling. Sker av socialsekreterare. 1 samtal (socialsekreterare, 2 tim-mar) 1 700 kr Tolk I de fall den utsatta eller förövaren inte har tillräckligt god

språk-kunskaper i de språk som kommunarbetare talar används tolk. in-satsen/aktiviteten innebär vanligen en utbetalning.

1 timme (tolk) 550 kr

Umgängesstöd Umgängesstöd kan vara aktuellt när det finns våldsutsatta barn med i bilden. Våldsutövaren får inte träffa barnet själv, utan måste göra det tillsammans med en socialsekreterare.

Utredning barn som bevittnat/upp-levt

våld Utredning ska inledas när ett barn misstänks ha blivit utsatt för våld eller bevittnat våld av en närstående. Ska ge

beslutsunderlag för lämplig väg framåt, vilket kan innebära ett tvångsomhänderta-gande av barnet/ungdomen. Genomförs av socialsekreterare.

Utredning våldsutsatt vuxen Utredning som utgår från ett antal konkreta frågor gällande bland annat individens sociala liv, hälsa och vad individen blivit utsatt för. Genomförs av socialsekreterare.

1 samtal (socialsekreterare, 2,5 tim-mar) 2 100 kr

Utredning vårdnad av barn Vid en separation kan en utredning om vårdnad bli aktuell. En så-dan innefattar bland annat samtal med respektive förälder, bar-net/barnen, yrkespersoner i barnets närhet samt

hembesök. Ge-nomförs av

familjerättssekreterare/socialsekreterare i syfte att skapa beslutsunderlag i vårdnadsfråga.

Utredningshem En eller båda föräldrar är placerade med barnet för att utreda för-äldrarnas omsorgsförmåga och barnets behov. Kan handla om att föräldrarna är där halva tiden var. Här inkluderas enbart själva utredningstiden. Utredningshem används ibland också som skydd-dat boende. insatsen/aktiviteten innebär en utbetalning.

2 månader 284 000 kr

(28)

(29)

Socialnämndens arbetsutskott

6(9)

Snau §

Digitaliseringsplan för Socialnämnden 2020 SND 2020/57

Sammanfattning

Digitaliseringsrådet har gett varje förvaltning i uppdrag att identifiera behoven av verksamhetsutveckling med hjälp av digitaliseringen. Av den anledningen har det gjorts en kartläggning inom socialförvaltningen för att få det samlade behovet och utmaningen och ta fram en lista på de behov förvaltningen kan identifiera, vilket önskat nuläge som förvaltningen hoppas att digitaliseringen ska landa i samt vilket det önskade resultatet av

digitaliseringen är.

Beslutsunderlag

Tjänsteskrivelse framtagen av Magnus Nygren.

Förslag på digitaliseringsplan med bilagor - Socialnämnden Yrkande

Ordförande yrkar att föreslå socialnämnden att anta föreslagen digitaliseringsplan för sin verksamhet.

Proposition

Socialnämndens arbetsutskott beslutar att föreslå socialnämnden att anta föreslagen digitaliseringsplan för sin verksamhet.

Expedieras:

Akten

Socialnämnden

(30)

Socialförvaltningen

Stab

1(2)

Magnus Nygren Kvalitetscontroller 042 – 64 118

magnus.nygren@astorp.se

Socialnämnden Digitaliseringsplan 2020

Dnr SND 2020/57 Sammanfattning

Digitaliseringsrådet har gett varje förvaltning i uppdrag att identifiera behoven av verksamhetsutveckling med hjälp av digitaliseringen. Av den anledningen har det gjorts en kartläggning inom socialförvaltningen för att få det samlade behovet och utmaningen och ta fram en lista på de behov förvaltningen kan identifiera, vilket önskat nuläge som förvaltningen hoppas att digitaliseringen ska landa i samt vilket det önskade resultatet av

digitaliseringen är.

Förslag till beslut

Att socialnämnden antar föreslagen digitaliseringsplan för sin verksamhet.

Beslutsunderlag

Tjänsteskrivelse framtagen av Magnus Nygren.

Förslag på digitaliseringsplan - Socialnämnden Ärendet

Digitaliseringen är en av de enskilt största förändringsfaktorerna i modern tid och påverkar alla delar av samhället. Smart teknik och innovationer kommer att förändra människors behov och beteenden i grunden. Den digitala tekniken kommer att förändra och vara en förutsättning för hur samhällsservice utförs. Utifrån detta har Kommunfullmäktige antagit en digitaliseringsstrategi för Åstorps kommun. Ett digitaliseringsråd har skapats för att se till att verksamheterna arbetar fram planer för att genomföra den digitala transformationen.

Samverkan med andra enheter/förvaltningar:

Samtliga förvaltningar har i uppdrag att lägga fram förslag till sina nämnder.

Representanter för varje förvaltning sitter sedan med i digitaliseringsrådet som koordinerar kartläggning och arbete i kommunen.

Tjänsteskrivelse Datum 2020-04-20 Version 1

(31)

2(2)

Intressekonflikter:

Inga intressekonflikter anses förekomma.

Finansiering:

Förslaget kommer att innebära att politiska satsningar behöver göras och förslag kommer läggas fram i kommande budgetdiskussion.

Beaktande av barnperspektivet

Beslutet bedöms inte att påverka barn.

Barn har inte fått uttrycka sina åsikter gällande ärendet.

Magnus Nygren

Kvalitetscontroller

Socialförvaltningen

Expedieras till:

Akten

Socialnämnden

(32)

Digitaliseringsstrategi

Åstorps kommun

DNR 2019/294 Beslutad av: Kommunfullmäktige

Datum: 2019-12-16 Revideras: 2022-11-30

Dokumentet gäller för: Åstorps kommun Dokumentansvarig: Digitaliseringsstrateg

]

(33)

2019-02-29 2(11)

Innehållsförteckning

INLEDNING ... 3 1.1 DEN DIGITALA TRANSFORMATIONENS MÖJLIGHETER ... 4 1.2 SYFTE MED DIGITALISERINGSSTRATEGIN... 4 1.3 MÅL MED DIGITALISERINGEN ... 4 1.4 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DIGITALISERINGEN ... 4 1.4.1STYRANDE PRINCIPER, REGELVERK OCH HANDLINGSPLANER ... 4 1.4.2DIGITALT FÖRST ... 5

1.4.3DIGITALISERING SOM STÖD TILL KOMMUNENS STRATEGISKA VERKSAMHETSUTVECKLING ... 5

1.4.4GRÄNSÖVERSKRIDANDE SAMARBETE ... 5 1.4.5TEKNISKA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DIGITAL UTVECKLING ... 6 1.4.6SAMORDNAD LEDNING OCH STYRNING AV GEMENSAMMA MÅL ... 6 2 REGERINGENS NATIONELLA MÅL FÖR DIGITALISERING ... 6 2.1DIGITAL KOMPETENS ... 6 2.2DIGITAL TRYGGHET ... 6 2.3DIGITAL INNOVATION ... 6 2.4DIGITAL LEDNING ... 7 2.5DIGITAL INFRASTRUKTUR ... 7 3KOMMUNENS MÅLBILD ... 7 3.1DIGITAL KOMPETENS ... 7 3.2DIGITAL TRYGGHET ... 7 3.3DIGITAL INNOVATION ... 7 3.4DIGITAL LEDNING ... 8 3.5DIGITAL INFRASTRUKTUR ... 8 4FÖR ATT UPPNÅ VÅRA DELMÅL SKA VI ... 9 5ORGANISATION OCH ANSVARSFÖRDELNING ... 10 6UPPFÖLJNING ... 10

(34)

2019-02-29 3(11)

Inledning

Digitaliseringen är en av de enskilt största förändringsfaktorerna i modern tid och påverkar alla delar av samhället. Smart teknik och innovationer kommer att förändra människors behov och beteenden i grunden. Den digitala tekniken kommer att förändra och vara en förutsättning för hur samhällsservice utförs.

Genom att använda digitaliseringens möjligheter kan vi bidra till att skapa en modern och attraktiv kommun. Digitala tjänster av hög kvalitet ska kunna användas av alla invånare, företag, föreningar och besökare i kommunen. Det ska aktivt bidra till att förenkla vardagen och vara en viktig del i kommunens framtida mål för hållbar tillväxt.

Digitalisering handlar om verksamhetsutveckling där vi drar nytta av modern informations- och kommunikationsteknik, främst genom automation och i kombination med organisatoriska förändringar och nya kompetenser. Den främsta nyttan är att de resurser vi har används på ett nytt och mer effektivt sätt och är inte nödvändigtvis en ekonomisk besparing. För att klara välfärdens framtida utmaningar, så som förändringar av demografin och ökad brist på arbetskraft, krävs att vi jobbar effektivare med stöd av digitala lösningar.

Strategin ska bidra till ekonomisk, social och miljömässigt hållbar utveckling i Åstorps kommun.

(35)

2019-02-29 4(11)

1.1 Den digitala transformationens möjligheter

Digitalisering handlar om hur vi kan dra nytta av de möjligheter som ny och befintlig teknik medför i syfte att förbättra servicen till våra invånare, företag, föreningar och besökare.

Digitala tjänster finns överallt i vår närhet och påverkar både individer och samhället i stort.

Vi förväntar oss att snabbt kunna få information och att kunna sköta ärenden på ett enkelt sätt.

Genom att ta vara på den digitala transformationens möjligheter kan samhällsservicen förbättras, kvaliteten höjas och verksamhetsprocesserna effektiviseras.

I regeringens digitaliseringsstrategi ”För ett hållbart digitaliserat Sverige” är det övergripande målet att ”Sverige ska bli bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter”. Med tanke på den höga målsättningen behöver alla kommuner bidra för att uppnå ett allt mer digitaliserat samhälle.

1.2 Syfte med digitaliseringsstrategin

Syftet med denna strategi är att ange en färdriktning för kommunens digitalisering, vara ett stöd till kommunens nämnder och verksamheter och ge vägledning i att nå kommunens mål med hjälp av digitalisering.

Till strategin ska verksamheternas olika handlingsplaner kopplas som beskriver det operativa digitaliseringsarbetet och anger aktiviteter eller projekt som planeras i enlighet med denna digitaliseringsstrategi.

1.3 Mål med digitaliseringen

Digitaliseringsutvecklingen i Åstorps kommun ska ge förutsättningar för en effektiv

verksamhet med hög kvalitet och god service som skapar största möjliga nytta för invånare, föreningar, näringsliv och besökare.

1.4 Förutsättningar för digitaliseringen 1.4.1 Styrande principer, regelverk och handlingsplaner

Åstorp kommuns digitaliseringsstrategi har sin utgångspunkt i regeringens

digitaliseringsstrategi ”För ett hållbart digitaliserat Sverige”, Sveriges Kommuner och

Regioners (SKR) principer och handlingsplaner för digitaliseringen samt de strategidokument som beslutas på EU-, nationell- och regional nivå. Dessa avspeglar de övergripande trenderna avseende digitaliseringen, anger riktningen för Åstorps kommuns strategiska arbete och vad kommunen ska förhålla sig till.

”Vision och mål för Åstorps kommun” utgör dock basen för våra prioriteringar och hur vi ska agera både på kort och lång sikt.

(36)

2019-02-29 5(11)

Nedan listas väsentliga styrande principer, regelverk och handlingsplaner som ligger till grund för strategin.

• Vision och mål för Åstorps kommun

• Bredbandsstrategi för Åstorps kommun

• Regeringens digitaliseringsstrategi ”För ett hållbart digitaliserat Sverige”

• SKR:s handlingsplan 2017-2025, Förutsättningar för digital utveckling i kommuner, landsting och regioner.

• Regeringens och SKR:s ”Vision e-hälsa 2025”, gemensamma utgångspunkter för i digitalisering socialtjänst och hälso- och sjukvård.

• Nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet.

1.4.2 Digitalt först

Digitala tjänster ska så långt det är möjligt erbjudas som förstahandsval för privatpersoner, organisationer och företag i deras kontakt med kommunen. Innovativa och samverkande lösningar ska bidra till bättre service till privatpersoner och företag samt bidra till att effektivisera kommunens interna administration. Åstorps kommun ska prioritera digital service i första hand och erbjuda personlig service när det behövs.

Digitalt först ska även genomsyra kommunens synsätt internt gällande information och informationsutbyte inom kommunen. Principen att digital information utgör originalet bidrar till att öka omställningen till automatiserade informationsutbyten mellan kommunens

förvaltningar och driver på omställningen till digital kommunikation som förstahandsval.

1.4.3 Digitalisering som stöd till kommunens strategiska verksamhetsutveckling

Den strategiska verksamhetsutvecklingen stöds av digitalisering. Digitala verktyg och

processer stödjer verksamheten i att uppnå sina mål och att effektivisera resursanvändningen.

På så sätt ökar både kvalitet och effektivitet samt att servicen till privatpersoner och företag förbättras.

1.4.4 Gränsöverskridande samarbete

Gränsöverskridande samarbeten både på regional och nationell nivå är av stor vikt för att kunna möta allt mer komplexa utmaningar och för att skapa kostnadseffektiva tjänster som gör vardagen enklare för privatpersoner och företag.

Åstorps kommun ska samverka med kommunala bolag, näringslivet, andra kommuner,

myndigheter, organisationer och aktörer som kan tillföra erfarenhet och kunskap för att lyckas med digitaliseringsarbetet.

Åstorps kommun ska arbeta aktivt med omvärldsbevakning inom digitaliseringsområdet och ta vara på den kunskap och de utvecklingsmöjligheter som erbjuds.

Åstorps kommun ska vara innovationsvänlig och samverka med universitet, högskolor och näringsliv kring den innovativa drivkraft och utvecklingskompetens som behövs.

(37)

2019-02-29 6(11)

1.4.5 Tekniska förutsättningar för digital utveckling

En förutsättning för att Åstorps kommun ska kunna digitaliseras och effektiviseras är att vi har en stabil och säker IT-leverans samt att IT-systemen förvaltas och utvecklas på ett bra sätt.

IT4K ska tillsammans med verksamheten besitta en beställarkompetens där IT tillhandahåller den tekniska kompetens som krävs vid upphandling och verksamheten ska bidra med

kompetens kring de behov och den funktionalitet som krävs för att uppnå önskat resultat.

Resultat som bland annat kan innebära effektivisering och i förlängningen en digital transformation.

1.4.6 Samordnad ledning och styrning av gemensamma mål

För att kunna utveckla kommunens service med hjälp av digitalisering och förändrat arbetssätt krävs ett förändringsledarskap. Chefer och medarbetare behöver generellt arbeta för att

uppmuntra till en utveckling av verksamheten. Det krävs mod att ifrågasätta nuvarande arbetssätt samt mod att våga prioritera och fatta beslut.

Politiken och förvaltningarnas ledningsgrupper behöver vara drivande i arbetet för en digitaliserad kommun. Ledning, styrning och uppföljning av digitaliseringsarbetet ska integreras med övrig styrning och verksamhetsplanering. Den strategiska

verksamhetsutvecklingen i kommunen ska stödjas av digitaliseringen.

2 Regeringens nationella mål för digitalisering

Regeringen tog 2017 fram en digitaliseringsstrategi ”För ett hållbart digitaliserat Sverige”

(Regeringskansliet N2017/03643/D). I regeringens målbild talas om följande delområden inom digitaliseringen:

2.1 Digital kompetens

Digital kompetens innebär att alla medborgare ska vara förtrogna med digitala verktyg och tjänster samt ha förmåga att följa med och delta i den digitala utvecklingen utifrån sina förutsättningar.

2.2 Digital trygghet

Genom digital trygghet ska människor, företag och organisationer känna tillit till och förtroende i användningen av digitala tjänster och att de är enkla att använda.

2.3 Digital innovation

Digital teknik och data skapar nya möjligheter för innovation och företagande. Digital innovation innebär att förutsättningar för nya eller bättre lösningar som ger värde för miljö, samhälle, företag och individer skapas och sprids.

(38)

2019-02-29 7(11)

2.4 Digital ledning

Digital ledning pekar på vikten av att verksamheter effektiviseras, utvecklas och får högre kvalitet genom styrning, mätning och uppföljning.

2.5 Digital infrastruktur

Digital infrastruktur lyfter fram betydelsen av att så kallad hård och mjuk infrastruktur förbättras och förstärks för att data ska kunna transporteras så effektivt som möjligt.

3 Kommunens målbild 3.1 Digital kompetens

Digital kompetens avser de aspekter på individnivå som digitaliseringen måste adressera. Det handlar om att möjliggöra individens förmåga att vara en del av det digitaliserade samhället.

Varje kommunalt verksamhetsområde har sina särskilda förutsättningar att arbeta för att stärka den digitala kompetensen.

Delmål : digital kompetens

Åstorps kommun ska verka för att stärka medarbetare och medborgares förmåga att vara en del av det digitaliserade samhället.

3.2 Digital trygghet

Ett demokratiskt samhälle förutsätter att medborgarna känner tillit, förtroende och trygghet till de offentliga organisationerna. Kommunen hanterar uppgifter som innehåller personuppgifter och ibland känsliga personuppgifter. Det är därför av yttersta vikt att kommuninvånarna och företagen känner digital trygghet och tillit till Åstorps kommuns digitaliseringsarbete.

Delmål : digital trygghet

Åstorps kommuns digitalisering ska ske baserat på informationssäkerhet och med säkra metoder för kommunikation, identifikation och personlig integritet.

3.3 Digital innovation

Digitaliseringen kommer att innebär förändringar som att kommunikation kan ske snabbare, enklare och allt mer automatiserat. Den arbetstid som i nuläget läggs på att samla in och analysera information samt att skriva och expediera beslut kan väsentligt förkortas. Detta skapar möjligheter för kommunen att ersätta vissa arbetsuppgifter med automatiserade digitaliserade tjänster. För att skapa en digitalt hållbar utveckling bör system som tillåter öppna data väljas och system som skapar stigberoende undvikas. Genom att kommunen använder system som hanterar öppna data kan en del information flyttas mellan olika system inom den offentliga förvaltningen. Detta kan avse uppgifter som kommunen har lagstadgad rapporteringsskyldighet för eller i de fall då kommunen behöver hämta in uppgifter från andra

(39)

2019-02-29 8(11)

myndigheter för att kunna utreda ett ärende. Fördelar med detta arbetssätt är ökad samordning mellan olika offentliga verksamheter och ökad effektivitet.

Digitaliseringen ställer inte bara krav på teknisk utveckling utan i hög grad på att

verksamheterna utvecklas i takt med att arbetsverktygen förändras. Stora förändringar kräver gemensamma arbetsinsatser. Åstorps kommuns verksamheter ska därför skapa processer som kan identifiera behov inom digitaliseringen och tillvarata idéer från arbetstagare,

kommuninvånare och företag inom området digitala innovationer.

Delmål : digitala innovationer

Åstorps kommun ska i första hand välja system som möjliggör automatisering och öppna data. Vid identifierade rättsliga behov ska kommunen även verka för att samarbete och utbyte av data sker med andra offentliga myndigheter för att sträva efter högsta möjliga effektivitet.

Åstorps kommuns verksamheter ska skapa system som kan identifiera behov inom

digitaliseringen samt som tillvaratar idéer från arbetstagare, kommuninvånare och företag inom området digitala innovationer.

Åstorps kommun ska arbeta för att arbetsuppgifter, som kommunen ansvarar för eller bedriver, automatiseras i den mån det är möjligt.

3.4 Digital ledning

Med en ökad digitalisering följer att arbetsuppgifter som exempelvis inregistrering, visst beslutsfattande och beslutsexpediering till stor del kan ersättas av automatiserad hantering.

Automatiseringen innebär förutsättningar att designa system som kvalitetssäkrar den information som presenteras, behandlas och återrapporteras. Möjligheterna till

individualisering och anpassning av de olika tjänsterna utifrån målgruppernas olika behov ökar.

Ett allt mer automatiserat flöde innebär också ett förändrat arbetssätt vilket i sin tur måste stödjas av ett förändringsledarskap. Chefer och medarbetare behöver utveckla en kultur som uppmuntrar till att utveckla verksamheten. Politiker och förvaltningarnas ledningsgrupper behöver vara drivande i arbetet för en digitaliserad kommun.

Delmål : digital ledning

Åstorps kommun ska i digitaliseringsarbetet arbeta med digital ledning som ett sätt att erbjuda individuella lösningar i syfte att höja kvaliteten på tjänster och den kommunikation som sker i ärendena. Ledning, styrning och uppföljning av digitaliseringsarbetet ska integreras med övrig styrning och verksamhetsplanering.

3.5 Digital infrastruktur

En grundförutsättning för att digitaliseringen ska fungera är att infrastrukturen möjliggör digitala kommunikationslösningar. När utveckling och tekniska framsteg sker innebär det i stor utsträckning att fler och fler saker i vår omgivning kommer att behöva kopplas upp mot

(40)

2019-02-29 9(11)

internet. Detta sker inom samtliga områden där kommunen har verksamhet och kan handla om allt från trygghetsåtgärder i den egna bostaden till pedagogiska tillämpningar inom skolan.

Den digitala infrastrukturen skapar möjligheter för individer och företag att utvecklas, mötas och göra saker på nya och effektivare sätt.

Delmål: digital infrastruktur

Åstorps kommun ska verka för att de nationella och regionala målen för bredbandsutbyggnad är uppfyllda. Åstorps kommun arbetar efter kommunens Bredbandsstrategi, antagen av kommunfullmäktige 2016-05-30.

4 För att uppnå Åstorps kommuns delmål ska vi

Öka och förbättra kontaktytorna mellan medborgare, näringsliv, besökare och kommun

• Vi ska öka medborgarnyttan med hjälp av digitala tjänster som kompletterar och höjer servicenivån samt förvalta kommuninvånarnas resurser på bästa sätt.

• Digitalt först! Det ska vara enkelt att ha kontakt med kommunens förvaltningar - Åstorps kommun ska prioritera digital service i första hand och erbjuda personlig service när det behövs.

• De som berörs av förändringen ska vara delaktiga i utvecklingen, både medarbetare och medborgare i den mån det är möjligt, till exempel genom fokusgrupper.

• Vi ska inom alla verksamheter använda oss av digitala möjligheter för att matcha förväntningar och samhället i övrigt.

• Vi ska identifiera digitalt utanförskap och överbrygga det med utveckling i samverkan med användare, både medarbetare och medborgare och andra aktörer.

• Vi ska se till att ärenden ska kunna lösas på ett enkelt sätt för användaren och det ska vara lätt att följa sitt ärende - vad som ska hända och när det ska hända.

Effektiviseraverksamhetengenomstörreöppenhet,ökad samverkan och digital kompetens

• Vi ska automatisera det som är effektivt att automatisera.

• Målgruppens behov ska vara utgångspunkt för vårt utvecklingsarbete.

• Medborgare och företagare ska bara behöva lämna en uppgift en gång, det vill säga information som hanteras i ett system ska kunna återanvändas i andra system.

• Vi ska öka tillgängligheten till vår information ”öppen data” – både för intern och extern användning.

• Vi ska samarbeta med relevanta aktörer, inte minst andra kommuner, för en hållbar och kostnadseffektiv utveckling.

• Vi ska fånga och utveckla goda idéer från kommuninvånare, näringsliv och medarbetare genom nätverkande och omvärldsbevakning.

• Vi ska samverka mellan våra verksamheter för att uppnå effektiviseringsvinster och synergieffekter.

(41)

2019-02-29 10(11)

• Förtroendevalda och chefer ska vara medvetna om och ha kompetens om på vilka sätt den egna verksamheten kan digitaliseras eller påverkas av andras digitalisering.

• Våra medarbetare ska vara aktiva i den digitala utvecklingen och ha den digitala kompetens som behövs för att kunna vara delaktig.

• Alla medarbetare ska ha tillgång till digitala lösningar för att kunna utföra sitt arbete.

Skapa förtroende för kommunens digitala tjänster genom säker informationshantering

• Våra tjänster ska utvecklas med hänsyn och skydd för den personliga integriteten enligt lag och praxis.

• Vi ska ha en säker, enkel och enhetlig identifiering för användaren vid användning av digitala tjänster.

• Åstorps kommuns digitala information ska skyddas mot obehörig användning och förlust.

5 Organisation och ansvarsfördelning

Digitalisering är en strategisk fråga. Digitaliseringen ska uppfattas som en resurs och det digitala arbetssättet är en fråga för alla, oavsett roll i organisationen. Det digitala perspektivet ska finnas med i all utveckling med fokus på att kommunens resurser ska användas mer effektivt.

Ansvaret för utveckling, finansiering och genomförande av digitaliseringsprojekt ligger hos respektive nämnd och ska ske i samverkan med de kompetenser som behövs för att lyckas.

6 Uppföljning

Denna digitaliseringsstrategi ska brytas ner i verksamhetsplaner och aktiviteter och därmed ingå i arbetet med internbudget. Uppföljning sker därför naturligt i samband med

delårsrapport och årsredovisning. De processer som digitaliserats följs upp i samband med internkontrollprocessen.

(42)

2019-02-29 11(11)

Definitioner - Begrepp och uttryck

Automatisera: I samband med digitalisering använder man sig av automatisering som ett verktyg för att underlätta repetitiva och regelstyrda arbetsuppgifter.

Digitalt först: Regeringens avsiktsförklaring för digital förnyelse av det offentliga Sverige tillsammans med Sveriges Kommuner och Regioner. En princip som säger att digitala tjänster, när det är möjligt och relevant, ska vara förstahandsval i den offentliga sektorns kontakter med privatpersoner och företag.

Digital transformation: Verksamhetsutveckling med hjälp av digital teknik som i förlängningen även påverkar vårt arbetssätt och hur vi organiserar oss.

Digitalt utanförskap: Digitalt utanförskap innebär att man saknar kunskap, förmåga och teknik för att ta del av den digitala världen. En stor andel av de som befinner sig i digitalt utanförskap är äldre, födda utanför Europa eller har låg inkomst.

IT4K: Gemensam IT-drift för Bjuvs, Klippans, Perstorps och Åstorps kommun. Från och med 1 januari 2020 ingår även Örkelljunga kommun.

Öppen data: Öppna data är digital information som fritt kan användas utan inskränkningar.

Öppna data syftar till att skapa insyn, tillväxt och effektivitet i samhället och ger företag möjligheter att skapa innovativa tjänster till exempel appar. Regeringen vill att offentlig sektor ska vara en självklar del av det datadrivna samhället och myndigheter producerar stora mängder data från alla sektorer i samhället t ex geografi, meteorologi, ekonomi, trafik, turism, skog, lantbruk och vetenskap. Vad som är öppen data regleras i EU:s PSI-direktiv (Public Sector Information) och Inspire-direktiv som också införts i svensk lagstiftning.

Öppen källkod: Källkod används för att bygga olika dataprogram. Öppen källkod eller programkod är fri att använda, modifiera och distribuera vidare utan licensavgifter eller underhållsavtal.

(43)

Digitaliseringsplan 2020

Socialnämnden

Beslutat av: Socialnämnden Datum: 2020-05-dd Dnr. SND/2020-57

]

(44)

2020-03-12

Innehållsförteckning

1 SOCIALFÖRVALTNINGENS BEHOV AV VERKSAMHETSUTVECKLING MED HJÄLP AV DIGITALISERINGEN ... 3 2 ÖNSKAT NULÄGE ... 3 3 ÖNSKAT RESULTAT AV DIGITALISERINGEN ... 3 4 SOCIALFÖRVALTNINGENS IDENTIFIERADE BEHOV AV VERKSAMHETSUTVECKLING MED HJÄLP AV DIGITALISERINGEN ... 3 5 SAMMANSTÄLLNING DIGITALISERINGSBEHOV ... 4

Bilaga:

Socialförvaltningens nämndsmål 2020

(45)

2020-03-12

1 Socialförvaltningens behov av verksamhetsutveckling med hjälp av digitaliseringen Digitaliseringsrådet har gett varje förvaltning i uppdrag att identifiera behoven av

verksamhetsutveckling med hjälp av digitaliseringen. Av den anledningen har det gjorts en kartläggning inom socialförvaltningen för att få det samlade behovet och utmaningen och ta fram en lista på de behov förvaltningen kan identifiera, vilket önskat nuläge som

förvaltningen hoppas att digitaliseringen ska landa i samt vilket det önskade resultatet av digitaliseringen är.

2 Önskat nuläge

Att de åtgärder som genomförs inom digitaliseringen leder till ett önskat nuläge att förvaltningen har verksamhetssystem och digitala hjälpmedel som är väl anpassade till förvaltningens olika uppdrag och processer.

Att verksamheten ser arbetet med att komma bort från pappershantering som viktigt och att så mycket arbete som möjligt blir digitalt.

Att hitta digitala lösningar som frigör tid för personal att prioritera det personliga mötet för ökat kvalitativt arbete med och för medborgarna.

3 Önskat resultat av digitaliseringen

Ta fram en organisationsstruktur som gör att förvaltningen ska nå delar av socialnämndens mål genom att förbättra den interna effektiviteten och tillgänglighet samt att information förbättras till medborgarna och att viss arbetstid som tidigare upptogs av administrativa eller andra rutinmässiga arbetsuppgifter används för att förbättra information och förebyggande arbete inom förvaltningens olika ansvarsområden.

Att alla, medborgare såväl som anställda, får ”en väg in” till verksamheten.

Att med hjälp av digitala hjälpmedel och digitalisering höja kvalitén i all verksamhet till medborgarna.

Att ge alla medarbetare förutsättningar att utföra ett kvalitativt arbete.

4 Socialförvaltningens identifierade behov av verksamhetsutveckling med hjälp av digitaliseringen

Listan nedan har tagits fram gemensamt av inom socialförvaltningen och listar de

verksamhetutvecklingsområden där förvaltningen ser ett behov av att digitalisera samt en motivering av det identifierade behovet kopplat till socialnämndens mål för 2020 (se bilaga socialnämndens mål 2020). Det noterades även att verksamhetsutveckling med hjälp av digitaliseringen är ett långsiktigt arbete som innebär förändrade arbetssätt och organisering.

Prioritering har gjorts utifrån förvaltningens önskemål.

(46)

2020-03-12

5 Sammanställning digitaliseringsbehov

Nr VERKSAMHETS- UTVECKLINGS-

OMRÅDE

BEHOV AV DIGITALISERA

VARFÖR PRIO

(hög, medel,

låg)

MÅL

1 Myndighetsavdelningen Översättningsmaskin/

applikation

Minska tolkkostnaderna, öka sekretess och anonymiteten

Hög B2, C1, D1

2 Omsorgen För att vi ska kunna utveckla tekniken på våra boenden och andra verksamheter behöver vi öka till WiFi 6.

Redan idag ”laggar” systemet, så finns det risker med att bygga ut tekniken.

Hög B2, C1, D1

3 All verksamhet Skype möten eller andra möjligheter till digitala möten

Underlätta möten och att kunna öka tillgänglighet samt minska kostnader för resor till möten på annan ort.

Hög B2, D1

4 Hemvården Bygga ut och förbättra planeringssystem inom hemvården.

Få effektivare resursplanering och därmed öka servicen till de äldre.

Hög B2, C1, D1

5 Omsorgen Digital tillsyn: Införa trygghets och tillsynskameror.

Frigöra resurser och öka tryggheten hos brukare och personal.

Hög B1, B2, C1, D1

6 Omsorgen Läkemedelsrobot som

delar medicin.

Frigöra resurser och göra det enklare för den enskilde att få sin medicin i rätt tid.

Hög B1, B2, C1, D1

7 Omsorgen Digitala inköp som insats Möjliggöra insats att hjälpa omsorgstagare att själva vara delaktiga i sina inköp. En större valmöjlighet för vårdtagaren, att kunna se varan samt kunna köpa mer varierande varor, samt ta del av olika erbjudande från affären.

Ur arbetsmiljö slipper personal många ca. 5 moment att lyfta, bära tunga varor som ibland överstiger 15

kilo/tillfälle

Hög B1, B2, C1, D1, E1

8 IFO barn och familj Digitala barnsamtal Underlätta möten och att kunna öka tillgänglighet.

Hög B1, B2, C1

9 Omsorgen Inventera och se över vilka digitala hjälpmedel som finns till våra verksamheter.

Hjälpa till att stimulera och rehabilitera omsorgstagare.

Hög B1, B2, D1