• No results found

Barn- och utbildningsnämnden Tid:

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Barn- och utbildningsnämnden Tid:"

Copied!
14
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

KALLELSE Utbildningskontoret

2020-01-20 1/2

Barn- och utbildningsnämnden Tid: 2020-01-28 kl. 18:00

Plats: Gyllenhjelm, Kommunhuset Strängnäs

Majoriteten har förmöte i Nicander, oppositionen i Lagmannen och Sverigedemokraterna i Paulus från klockan 17:00.

Föredragningslista

Allmänhetens frågestund (i förekommande fall) Mötets öppnande

Upprop

Val av justerare

Ärende Beteckning

1. Föredragningslista, anmälan av övriga frågor

2. Öppet sammanträde 3. Teknikcollage, information 4. SKA: Övergång, samverkan och

omvärld, information

BUN/2020:6 Bilaga

5. Work shop om barn- och utbildningsnämndens framtida planering

6. Upphämtningsparkering vid Vasaskolan - svar på motion

BUN/2019:643 Bilaga

7. Information från kontaktpolitiker 8. Övriga frågor

9. Information från utbildningschef 10. Information från ordförande

11. Ärendebalanslista Bilaga

12. Delegationsbeslut 13. Meddelandeärenden

(2)

2/2

Maria Ehrnfelt Jessica Sundqvist

Ordförande Sekreterare

(3)

Kvalitetsrapport avseende läroplansuppföljning

Övergång, samverkan och omvärld

UTBILDNINGSKONTORET 2020-02-25 BUN/2020:6

(4)

INLEDNING

Denna rapport beskriver resultatet av huvudmannens systematiska kvalitetsarbete inom läroplansområdet Övergång, samverkan och omvärld. Rapporten bygger på enheternas uppföljningar och är en sammanställning av de kvalitetsdialoger som genomförts med verksamhetscheferna samt en ledningsdialog med samtliga rektorer under

december 2019. Beskrivning av det systematiska kvalitetsarbetet finns i bilaga 1.

Läroplansmål för område Övergång, samverkan och omvärld

Läroplansmålen syftar till att alla barn och elever ska få en likvärdig utbildning av hög kvalitet. I det systematiska kvalitetsarbetet behöver därför huvudmannen säkerställa att nedanstående mål uppfylls.

Övergång och samverkan

Det ska finnas ett fungerande samarbete till stöd för barns och elevers kontinuerliga utveckling och lärande mellan de olika skolformerna och med fritidshemmet.

Samverkan mellan förskola/skola och hem

Det ska vid varje förskole- och skolenhet finnas ett eller flera forum för samråd med vårdnadshavarna.

Varje enhet ska ha fungerande rutiner för samverkan och fortlöpande dialog med föräldrarna om barns och elevers trivsel, utveckling och lärande.

Skolan, omvärlden och utbildningsval

Enheterna ska tillgodose varje elevs behov av vägledning inför val av framtida utbildnings- och yrkesverksamhet.

(5)

3 UTGÅNGSPUNKT

I kvalitetsrapporten 2019 konstaterades att arbetet med övergång och samverkan samt skolornas arbete kring

utbildningsval utvecklats i positiv riktning. Det konstaterades vidare att arbetet med den pedagogiska kontinuiteten

behövde fördjupas för att bättre stödja barns och elevers kontinuerliga utveckling och lärande.

VAD VILLE VI?

Det övergripande målet för barn- och utbildningsnämndens verksamheter är att höja måluppfyllelsen och öka

likvärdigheten för barn och elever så att skollagens krav uppfylls. Den uppföljning som görs inom ramen för det

systematiska kvalitetsarbetet syftar till att identifiera processer, förutsättningar, framgångsfaktorer och hinder för höjd måluppfyllelse och ökad likvärdighet.

Slutsatserna i föregående års uppföljning av läroplansområdet Övergång, samverkan och omvärld var följande:

Fortsätta med

Samarbete och dialog i olika former behöver fortsatt stödjas, både inom och mellan verksamheter. För att stärka den pedagogiska kontinuiteten behöver samverkansmöjligheter möjliggöras ytterligare i planering och organisering.

Samtalskulturen behöver utvecklas till att oftare omfatta utmanande förståelsefördjupande frågor där synsätt och attityder kan synliggöras.

Samverkan mellan studie- och yrkesvägledaren och skolans lärare behöver fortsätta i grund- och gymnasieskola så att studie- och yrkesval blir hela skolans ansvar.

Börja med

I kvalitetsarbetet blir det lätt fokus på det som inte fungerar. Som en del i att öka kunskapen om de olika verksamheterna men också för att sprida goda exempel behöver det välfungerande få större utrymme i uppföljningarna.

(6)

HUR GJORDE VI OCH HUR BLEV DET?

Uppföljningen visar att överenskomna övergångsplaner varit ett stöd för de olika skolformernas samverkan, men att övergångarna inte skett enligt plan i samtliga verksamheter.

Övergången mellan grundskola och gymnasium fick en förbättrad utformning för några år sedan och fungerar fortsatt bra.

Grundskolan konstaterar i sin uppföljning att överlämningar görs men att underlagen inte alltid används och kommer all berörd personal till del. Det konstateras vidare att överlämningar mellan olika stadier inom grundskolan inte uppmärksammas i tillräcklig omfattning. Däremot har grundskolorna arbetat med att ta fram en gemenensam lektionsstruktur för att på så sätt stödja den pedagogiska kontinuiteten för eleverna.

Ett sätt att främja den pedagogiska kontinuiteten mellan olika skolformer är att ge återkoppling om elevernas kunskaper och förmågor till den avlämnande skolformen. Ett exempel på detta är de obligatoriska kartläggningarna i

förskoleklassen, som sammanställs och återkopplas till förskolan, dock ej på ett likvärdigt sätt.

Samarbetet mellan gymnasiet och vuxenutbildningen har utvecklats när det gäller ungdomar i 20-årsåldern som inte har en komplett utbildning när de lämnar gymnasiet. Främst handlar det om elever på introduktionsprogrammen.

Gymnasiets och vuxenutbildningens studie- och yrkesvägledare har ett nära samarbete för att underlätta övergången för dessa elever.

Gymnasiet har i sin uppföljning vidare konstaterat att samarbetet mellan studie- och yrkesvägledarna och lärarna fortsatt behöver utvecklas för att göra eleverna bättre förberedda på livet efter gymnasiet.

ANALYS Processer

Olika förhållningssätt gällande exempelvis varför överlämning ska ske och vad överlämningen ska handla om bidrar till att övergångsplaner inte följs. Elevernas pedagogiska progression riskerar därmed att fördröjas vid de olika övergångarna.

På samma sätt får förhållningssättet till samverkan med hemmet och med omvärldens olika resurser påverkan på det som faktiskt sker.

(7)

5 Förutsättningar

Utöver förhållningssätt får också övergångsplanernas utformning påverkan på resultatet. Att gemensamma planer inte följs kan tyda på att de inte är tillräckligt anpassade till de förutsättningar som råder och att det därför inte känns relevant att arbeta efter dem.

En förutsättning som försvårar återkopplingen till exempelvis förskolan är att barnen från en specifik förskola sprids till många olika grundskolor, både kommunala och fristående. Resultatsammanställningen i förskoleklassen görs i första hand för att främja den aktuella elevgruppens fortsatta lärande och för att ge återkoppling till förskolan behöver en annan typ av resultatsammanställning göras.

Framgångsfaktorer

Dialog och samverkan lyfts ofta som framgångsfaktorer i de olika

kvalitetsuppföljningarna. De övergångar som fungerar bra präglas av just detta och har lett till ett etablerat och fungerande arbetssätt som stöd för

barnets/elevens utveckling och lärande.

Hinder

Varje skolform och varje medarbetare är en länk i lärandekedjan och är därmed bärare av den pedagogiska kontinuiteten. Det innebär att det behöver finnas kunskap om och nyfikenhet på hur lärmiljön och undervisningen utformas genom hela kedjan. När detta inte finns i tillräcklig omfattning utgör det ett hinder för den pedagogiska progressionen.

SLUTSATSER

Slutsatserna speglar det som behöver förändras utifrån resultatet och den analys som gjorts tillsammans med

cheferna. Samtliga insatser och aktiviteter som genomförs ska bidra till att barn och elever får en likvärdig utbildning av hög kvalitet. Dessutom ska insatserna leda till ”grönt över tid”, dvs. stabilt goda resultat utifrån de prioriteringar som gjorts i Skolutvecklingsprogram 2023.

Fortsätta med

Huvudmannen och cheferna behöver fortsätta att i alla sammanhang hålla ett 1- 19-perspektiv för att på så sätt säkra den pedagogiska kontinuiteten. De

ledningsdialoger som genomförs behöver fortsätta som grund för ett gemensamt förhållningssätt i hela organisationen och ett forum för att lyfta det som är välfungerande.

(8)

Cheferna behöver fortsätta utveckla samverkan med hemmen och med de resurser som finns i omvärlden för att på så sätt stärka förutsättningarna för lärandet.

Sluta med -

Börja med

Huvudmannen och cheferna behöver säkerställa att alla övergångar fungerar och bidrar till pedagogisk kontinuitet ur barns och elevers perspektiv. Den

pedagogiska kontinuiteten behöver också stärkas gällande återkoppling mellan skolformer och stadier.

(9)

7 Bilaga 1. Huvudmannens systematiska kvalitetsarbete

Huvudmannen ska arbeta kontinuerligt och långsiktigt för att utveckla och förbättra utbildningen, i syfte att främja och säkerställa likvärdighet och kvalitet.

I detta arbete ingår att huvudmannen skaffar sig kunskap om nuläget vid enheterna i förhållande till de nationella mål och riktlinjer som formulerats i läroplanerna.

Skollagen (kap. 4) ålägger varje huvudman inom skolväsendet att på

huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen så att den blir likvärdig och håller en hög kvalitet. På samma sätt ska förskolor och skolor bedriva ett kvalitetsarbete. Kvalitetsarbetet på

enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet.

Huvudmannen ska se till att det finns förutsättningar för ett kvalitetsarbete som garanterar verksamhetens kvalitet och likvärdighet. I arbetet med det

systematiska kvalitetsarbetet ingår även att vidta åtgärder. Om det vid uppföljning, genom klagomål eller på annat sätt kommer fram att det finns brister i verksamheten, ska huvudmannen se till att nödvändiga åtgärder vidtas.

Det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras. Dokumentationen ska vara ändamålsenlig vilket betyder att den ska ge underlag för att kunna följa upp verksamheten. Förskolechef och rektor bör därför skapa arbetssätt och rutiner som är effektiva när det gäller att dokumentera verksamheten. Förskolechef och rektor ansvarar också för att det finns rutiner för att redovisa konstaterade utvecklingsbehov till huvudmannen.

Dokumentationen kan visa på variationer mellan enheter, grupper eller ämnen.

För att få sådan jämförande bild av kvaliteten och likvärdigheten behöver huvudmannen arbeta fram rutiner för det systematiska kvalitetsarbetet där nedanstående frågeställningar utgör grund för såväl enhetens dokumentation som huvudmannens dokumentation av kvalitetsarbetet.

Var är vi?

Måluppfyllelsen inom de områden huvudmannen följt upp och utvärderat för att få en nulägesbild av verksamhetens kvalitet och likvärdighet.

Vart ska vi?

Analys av faktorer som påverkat måluppfyllelsen och av förbättringsbehov. Prioriterade områden för förbättringsinsatser för att uppnå de nationella målen.

(10)

Hur gör vi?

Planering av förbättringsinsatser inom prioriterade områden där förväntade effekter, tidsplan och ansvarsfördelning samt former för utvärdering framgår.

Hur blev det?

Jämförelse med förväntad effekt av respektive förbättringsinsats. Lärdomar som grund för långsiktig säkring eller som utgångspunkt för förnyade insatser.

(11)

TJÄNSTEUTLÅTANDE

Utbildningskontoret Dnr BUN/2019:643-034

2019-12-18

Administration

1/2

Strängnäs kommun Nygatan 10 645 80 Strängnäs

Tel 0152-291 00 Fax 0152-290 00

www.strangnas.se Bankgiro 621-6907

Handläggare Gunnar Karlsson 0152-293 52

Barn- och utbildningsnämnden

Motion - Upphämtningsparkering vid Vasaskolan, yttrande

Förslag till beslut

Barn- och utbildningsnämnden föreslår kommunfullmäktige besluta att 1. bifalla motionen

2. godkänna teknik- och fritidsnämndens förslag om att anordna en korttidsparkering utmed Bondegatan, på samma sida som Vasaskolan, med en tillåten parkeringstid på 15 minuter.

Beskrivning av ärendet

Kommunfullmäktige beslutade 2019-09-30 § 192 att överlämna en motion från David Aronsson (V) m.fl. om parkeringssituationen vid Vasaskolan till teknik- och fritidsnämnden och barn- och utbildningsnämnden för beredning.

Motionärerna föreslår att kommunfullmäktige ger teknik- och fritidsnämnden samt barn- och utbildningsnämnden i uppdrag att se över parkeringssituationen vid Vasaskolan samt att undersöka förutsättningarna för att skapa en

korttidsparkering utmed Bondegatan.

Yttrande

Idag sker hämtning och lämning vid Vasaskolan främst utefter Bondegatan och vid den parkering som ligger mellan Vasaskolan och Paulinska skolan där en del av parkeringen är en korttidsparkering. Korttidsparkeringen, som ligger ca 30 m från Vasaskolan, anordnades främst för underlätta hämtning och lämning av skolbarn. Även vid Lagmansgatan förekommer lämning och hämtning av skolbarn.

Vasaskolan omfattar förskoleklass till och med årskurs 3 och har 256 elever.

Endast 14 elever har beviljad skolskjuts varav 5 elever åker buss och 9 elever åker taxi. De övriga 242 elever tar sig själva till skolan eller blir skjutsade av sina föräldrar. Erfarenheten visar att föräldrarna i de flesta fallen skjutsar sina barn.

Mot bakgrund av detta finns det ett ökat behov av hämtning och lämningsplatser vid Vasaskolan. Teknik- och servicekontoret har i sitt yttrande över motionen redovisat att man avser anordna en korttidsparkering utmed Bondegatan på samma sida som Vasaskolan. Den tillåtna parkeringstiden kommer att vara 15 minuter.

(12)

2/2

Barn- och utbildningsnämnden anser att det finns ett ökat behov av

korttidsparkering vid Vasaskolan samt att teknik- och servicekontoret förslag till åtgärd är en bra lösning.

Ekonomiska konsekvenser för kommunen

Beslutet medför inga ekonomiska konsekvenser för barn- och utbildningsnämnden.

Övriga konsekvenser

Beslutet medför ökad trafiksäkerhet och en tryggare hämtning- och lämningsplats.

Uppföljning

Barn- och utbildningsnämnden följer upp effekterna av de vidtagna åtgärderna.

Beslutsunderlag Motion, 2019-09-30.

Protokollsutdrag Kommunfullmäktige 2019-09-30 § 192.

Beslutet skickas till Kommunstyrelsen

Tony Lööw Gunnar Karlsson

Utbildningschef Utredare

(13)

Vänsterpartiet Strängnäs Kommunfullmäktige 30 september 2019

Motion - Upphämtningsparkering vid Vasaskolan 

 

Utmed Bondegatan så finns det vid Paulinska skolan en korttidsparkering.  

Vid Vasaskolan finns en avlämningsplats där det går praktiskt att svänga in och lämna  sitt barn. Det finns också fyra korttidsplatser på fel sida av Bondegatan.  

 

Detta är inte en dålig lösning, men den är inte anpassad för att Vasaskolan nu är en  lågstadieskola eller för att Vasaskolan har ett större upptagningsområde än tidigare. Det  är större andel barn som hämtas med bil och fler små barn, fler föräldrarna måste alltså  korttidsparkera för att gå in och hämta barn. 

 

Det står idag oftare bilar korttidsparkerade utmed Bondegatan vid Vasaskolan än vad  det gör vid Paulinska skolans faktiska korttidsparkering. Det medför också mer trafik på  Lagmansgatan till de parkeringsplatser som finns där. Sedan fler parkeringar i centrum  blev tidsbegränsade så är också de mer långtidsinriktade parkeringarna för skolorna i  större utsträckning fulla och kan inte användas för hämtningsparkering. 

 

För att förbättra trafiksituationen vid Vasaskolan så yrkar vi på att fullmäktige beslutar    

att ge Teknik- och fritidsnämnden och Barn- och utbildningsnämnden i uppdrag att  se över parkeringssituationen vid Vasaskolan, samt undersöka förutsättningarna  för att skapa en korttidsparkering utmed Bondegatan. 

               

David Aronsson Catarina Hellmark   

       

Yvonne Knuutinen  Gunnar Bjälkebring  

 

Vänsterpartiet Strängnäs 

(14)

Ärendebalanslista Barn- och utbildningsnämnden år 2020

Sid 1 (1)

Uppdateras kontinuerligt. Fet stil = beslutsärende 2020-01-21

Nämnd 28 januari – Stoppdag 3 jan Presidium 9 jan Nämnd 25 februari – Stoppdag 31 jan Presidium 6 feb Nämnd 24 mars – Stoppdag 28 feb Presidium 5 mars

 Motion - Upphämtningsparkering vid Vasaskolan (BUN/2019:643)

 SKA: Övergång, samverkan och omvärld, information (BUN/2020:6)

 Teknikcollage

 Work shop om buns framtida planering

 Årsrapport 2019 (BUN/2020:1)

 Internkontrollplan 2019, årsuppföljning (BUN/2019:5)

 SKA: Övergång, samverkan och omvärld (BUN/2020:6)

 Patientsäkerhetsberättelse för 2019 (BUN/2020:8)

 Remiss – Program för Strängnäs kommuns arbete enligt lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk (BUN/2020:37)

 Nämnden sammanträder på Åkerskolan

 Delegationsordningen, revidering (BUN/2020:18)

 Kontaktpolitikerlista, revidering (BUN/2020:15)

 Regler gällande skolskjuts, revidering (BUN/2020:16)

 Riktlinjer för pedagogiska måltider (BUN/2019:705)

 Tillsyn gentemot fristående förskolor 2019, information (BUN/2019:529)

 Work shop om buns framtida planering

Gemensam nämnd med SN mars Nämnd 28 april – Stoppdag 3 april Presidium 9 april Nämnd 26 maj – Stoppdag 1 maj Presidium 7 maj Nämnd 16 juni – Stoppdag 22 maj Presidium 28 maj

 Ledamot till gymnasieutskott, den kommunala gymnasieskolan (BUN/2020:32)

 Månadsrapport mars (BUN/2020:4)

 SKA: Bakgrund och förutsättningar, information (BUN/2020:6)

 Work shop 2021-2023

 Delårsrapport 1:2020 för barn- och utbildningsnämnden (BUN/2020:3)

 SKA: Bakgrund och förutsättningar (BUN/2020:6)

 SKA: Normer, värden och inflytande, information (BUN/2020:6)

 Work shop 2021-2023:

 SKA: Normer, värden och inflytande (BUN/2020:6)

 Riktlinje resursfördelning för barn- och utbildningsnämndens verksamhetsområde 2021 (BUN/x)

 Månadsrapport maj (BUN/2020:4)

 SKA: Preliminära betygsresultat grundskola och gymnasium information

Nämnd 25 augusti – Stoppdag 31 juli Presidium 6 aug Nämnd 29 september – Stoppdag 4 sep Presidium 10 sept Nämnd 3 november – Stoppdag 9 okt Presidium 15 okt

 Regler för utbetalning, (BUN/x) ?

 Antagning kommunala gymnasieskolan läsåret 2020/2021, information

 Delårsrapport 2:2020 för barn- och utbildningsnämnden (BUN/x)

 Verksamhetsplan 2021-2023 för barn- och utbildningsnämnden (BUN/2020:xx)

 Resursfördelning 2021 för barn- och utbildningsnämndens verksamhetsområde (bidragsbelopp, information)

 Verksamhetsplan 2021-2023 för barn- och

utbildningsnämnden, med internkontrollplan och budget (BUN/2020:xx)

 Resursfördelning 2021 för barn- och utbildningsnämndens verksamhetsområde (bidragsbelopp, budget)

 SKA: Kunskap, utveckling och lärande, information (BUN/2020:6)

Nämnd 25 november – Stoppdag 30 okt Presidium 5 nov Nämnd 15 december – Stoppdag 20 nov Presidium 26 nov Varje månad

 Regler för val till förskoleklass och grundskola 2021 (BUN/x)

 SKA: Kunskap, utveckling och lärande (BUN/2020:6)

 Månadsrapport oktober (BUN/2020:4)

 Sammanträdesdagar 2021/2022 (BUN/2020:xx) Föredragningslista, anmälan av övriga frågor Öppet sammanträde

Övriga frågor anmäls under punkten föredragningslista Information från kontaktpolitiker muntlig information Information från utbildningschefen muntlig information

References

Related documents

Majoriteten har förmöte i Magistern och oppositionen i Lagmannen från klockan

Motionssvar - Om utredning gällande förutsättningar för etablering av en yrkeshögskola i Strängnäs kommun från Catharina De Geer (KD).. BUN/2021:398

Arbetet kommer fortsätta för att skapa förståelse och samverkan mellan olika verksamheter, men också skapa länkning mellan nivåer inom en och samma verksamhet, för att på

Kommunstyrelsen har i beslut 2019-12-18 § 290 i ärende KS/2019:609-003 skickat framlagt förslag på Program för Strängnäs kommuns arbete enligt lagen (2009:724) om

Om regeringen skulle besluta om att stänga förskolor och skolor skulle barnomsorgsintäkterna minska. Kommunen ska betala tillbaka avgiften till vårdnadshavarna om det inte handlar

Vi har genomfört en granskning av barn och utbildningsnämndens styrning och uppföljning för att elever i kommunens grundskolor ska uppnå målen för sin utbildning. Till den aktuella

likvärdighet för alla elever i Strängnäs kommun. I avsiktsförklaringen slås fast att: ”De kommunala och enskilda skolorna i Strängnäs kommun har för avsikt att tillsammans

Hemkommunen ska lämna bidrag till fristående huvudmän för förskola, förskoleklass, grundskolan, grundsärskola, fritidshem eller annan pedagogisk omsorg som erbjuds istället