KAMMARRÄTTEN I DOM STOCKHOLM Avdelning Mål nr Stockholm KLAGANDE. Bridge Development Nordic AB. Ombud:

(1)

KAMMARRÄTTEN I DOM STOCKHOLM

Avdelning 02 2008-04-25 Mål nr 653-06 Stockholm

KLAGANDE

Bridge Development Nordic AB Ombud:

[ombud]

Malövägen 1 439 94 Onsala MOTPARTER

1. [Närboende 1]

2. [Närboende 2, adress]

3. [Närboende 3]

5. Stadsbyggnadsnämnden i Stockholms kommun Box 8314

104 20 Stockholm

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Länsrättens i Stockholms län dom den 18 januari 2006 i mål nr 25687-05, se bilaga

SAKEN

Bygglov enligt plan- och bygglagen (1987:10) - PBL

Bridge Development Nordic AB (bolaget) yrkar att kammarrätten upphäver länsrättens dom och fastställer det bygglov som

Stadsbyggnadsnämnden i Stockholms kommun beviljade den 19 maj 2005. Till stöd för sin talan anför bolaget bl.a. följande. När

man har en kuperad terräng och byggnaden följer terrängen med olika takhöjder känns det självklart att tillämpa Boverkets

allmänna råd enligt vilka, när byggnadshöjden beräknas, varje del ska bedömas för sig när det gäller en byggnad som är mycket lång eller sammansatt av flera byggnadskroppar. Varken

(2)

länsstyrelsen eller länsrätten har beaktat Boverkets allmänna råd i denna del.

[Närboende 1] och [närboende 2] bestrider bifall till

överklagandet och vidhåller vad de tidigare anfört samt yrkar att tillfarten ses på plats innan beslut tas.

[Närboende 3] och [närboende 4] bestrider bifall till

överklagandet och anför i huvudsak följande. De föreslagna byggnaderna blir för höga och de byggs på områdets högsta tomt.

Trafiksäkerheten ifrågasätts eftersom den enda möjligheten att komma till tomtema är via byggande av en hiss eller trappor.

Stadsbyggnadsnämnden i Stockholms kommun avstår från att inkomma med yttrande och hänvisar till tidigare

tjänsteutlåtande i bygglovsärendet.

Kammarrätten har inhämtat ett yttrande från Boverket i frågan om beräkning av byggnadshöjd på fastigheterna Orgeltramparen 47 och 48. Boverket anser att den framräknade byggnadshöjden för de aktuella byggnaderna överskrider högsta tillåtna höjd som anges i detaljplanen. Boverket anför i huvudsak följande.

Byggnadshöjd för de aktuella fastigheterna regleras i stadsplan från 1947 som nu gäller som detaljplan. Enligt detaljplanen får i aktuellt område byggnad uppföras till en begränsad höjd och hus ska uppföras fristående. Bygglovsansökan avser ett parhus på varje fastighet. Bestämmelsen i 9 § PBF relaterar till

"byggnaden" dvs. en byggnad, när det i denna föreskrivs hur byggnadshöjd ska beräknas. Boverkets allmänna råd anger att i vissa fall, t.ex. om en byggnad är sammansatt av flera

byggnadskroppar, kan det vara nödvändigt att göra en särskild bedömning av varje byggnadsdel för sig. Det handlar alltså om undantagssituationer. Vid en sammantagen bedömning anser Boverket att varje parhus, vid beräkning av byggnadshöjd i aktuellt ärende, är att betrakta som en byggnad. Det är ostridigt att byggnaderna på fastigheterna Orgeltramparen 47 och 48 ligger mer än sex meter från Myrvägen. Av underlaget i ärendet framgår att marken där byggnaderna ska uppföras är kuperad. Under sådana förhållanden är det lämpligt att använda ytberäkningsmetoden för att få fram markmedelnivån. 19 § PBF stadgas att om byggnaden ligger mindre än sex meter från allmän plats, ska beräkningen av markens medelnivå utgå från den allmänna platsens medelnivå invid byggnaden om inte särskilda omständigheter föranleder annat. Det är inte klart uttalat men enligt Boverkets uppfattning följer det av denna bestämmelse att det är den fasad som har störst betydelse för allmänhetens uppfattning av byggnaden som i första hand ska väljas som beräkningsgrundande fasad. Beträffande byggnaden på

(3)

Orgeltramparen 47 är det den fasad som i ritningarna benämns sydfasaden som främst ses från den allmänna vägen, Myrvägen.

Vad gäller byggnaden på Orgeltramparen 48 löper både västra kortsidan och södra långsidan utmed Myrvägen. Långsidan, dvs.

sydfasaden, upptar en större yta och får därmed anses vara mer dominerande än västra kortsidan. Sydfasaden på Orgeltramparen 48 ska därför vara beräkningsgrundande. Boverkets bedömning av byggnadshöjden utifrån de val som redovisats ovan är att höjden på varje parhus ska beräknas till en höjd av 8,14 meter. Det innebär att detaljplanens bestämmelser om högsta tillåtna höjd för byggnad överskrids.

Bolaget anför bl.a. följande. Även om bolaget och Boverket kommer till olika resultat har bolaget följt Boverkets allmänna råd och bör beviljas bygglov. Som beräkningsgrundande fasad har bolaget valt fasaderna mot väster och öster som har en

genomgående takfot och är de längsta fasaderna på respektive byggnadsdel. Dessa fasader är också de som är mest parallella med Myrvägen. Enligt Boverkets allmänna råd bör normalt en fasad parallell med gatans längdriktning vara

beräkningsgrundande.

DOMSKÄL

Enligt 9 § andra och tredje styckena plan- och byggförordningen (1987:383) - PBF, ska byggnadshöjden räknas från markens medelnivå invid byggnaden till skärningen mellan fasadplanet och ett plan som med 45 graders lutning inåt byggnaden berör byggnadens tak.

Övriga tillämpliga bestämmelser framgår av länsrättens dom,

I Boverkets Allmänna råd 1995:3, ändrad genom 2004:2, Boken om bygglov, tillsyn och kontroll, bilaga 3, s. 191 ff. anges bl.a.

följande. Om markförhållandena invid byggnaden är mycket oregelbundna kan byggnadshöjden beräknas på så sätt att man först fastställer skärningsnivån mellan fasadplanet och

45-gradersplanet. Därefter adderas samtliga fasaders area från marknivå till skärningsnivå för att sedan divideras med

byggnadens omkrets. Kvoten utgör byggnadshöjden. I vissa fall, t.ex. om byggnaden är mycket lång, sammansatt av flera byggnadskroppar eller är byggd i vinkel, kan det vara

nödvändigt att betrakta byggnaden såsom sammansatt av flera delar och göra en särskild bedömning av varje del för sig. Vid beräkning av byggnadshöjden utgår man ifrån en fasad som fastslås vara beräkningsgrundande. I första hand bör det vara ena långsidan. I de fall byggnaden avviker från den

traditionella grundtypen får, med hänsyn till omständigheterna,

(4)

bedömas vilken eller vilka väggytor som ska anses vara

beräkningsgrundande. Normalt bör en fasad parallell med gatans längdriktning vara beräkningsgrundande.

För fastigheterna Orgeltramparen 47,48 och S:49 gäller en fastställd detaljplan enligt vilken, en byggnad inte får uppföras till högre höjd än 7,5 meter.

Boverket, som i sitt yttrande i målet funnit att de nu aktuella byggnadernas höjd uppgår till 8,14 meter och således överstiger den enligt detaljplanen högsta tillåtna byggnadshöjden, har vid sin beräkning utgått ifrån att byggnadshöjden ska beräknas på byggnaderna som sådana och inte på de två delarna av parhusen var för sig, att byggnadernas sydfasader ska vara

beräkningsgrundande samt att markmedelnivån ska beräknas med hjälp av den s.k. ytberäkningsmetoden.

Bolaget anser att de två delarna i parhusen vid beräkningen av byggnadshöjden ska bedömas var för sig och vidare att

"fasaderna mot väster och öster" ska vara beräkningsgrundande.

Kammarrätten gör följande bedömning.

Frågan i målet är, om byggnadshöjden avseende de två i målet aktuella byggnaderna överstiger den i detaljplanen högsta tillåtna byggnadshöjden på 7,5 meter.

Möjligheten att i vissa fall betrakta en byggnad som sammansatt av flera delar och att, vid bestämning av byggnadshöjden, göra en särskild bedömning av varje del för sig har inte kommit till uttryck i de bestämmelser i 9 § PBF som anger hur byggnadshöjd ska beräknas. Redan av det skälet måste denna möjlighet, som Boverket också i sitt yttrande konstaterat, anses vara avsedd att tillämpas i undantagssituationer. I praktiken torde

utrymmet för att använda denna möjlighet vara begränsad till situationer där en beräkning av höjden med avseende på byggnaden som sådan skulle vara förenad med betydande svårigheter eller resultera i en beräknad byggnadshöjd som klart avviker från vad en betraktare normalt skulle uppfatta som byggnadens faktiska höjd. Enligt kammarrättens mening är omständigheterna ifråga om de nu aktuella byggnaderna inte sådana att det finns anledning att, som bolaget gjort gällande, vid beräkningen av byggnadshöjden bedöma delar av byggnaden var för sig.

Ifråga om båda byggnaderna gäller, att sydfasaden är en av byggnadens två långsidor. Sydfasaderna löper längs den närliggande allmänna vägen, Myrvägen, om än inte direkt

(5)

parallellt med dennas längdriktning, och är väl synliga från

vägen. Byggnadernas västfasader vetter också mot Myrvägen. Inte heller dessa fasader löper emellertid parallellt med vägen, och de är vidare betydligt kortare och till ytan mindre än

sydfasaderna. Under dessa förhållanden, och då omständigheterna i övrigt inte föranleder någon annan bedömning, saknas enligt kammarrättens mening anledning att frångå vad som måste anses utgöra huvudregeln, nämligen att den beräkningsgrundande fasaden normalt bör vara ena långsidan. I likhet med Boverket finner kammarrätten således att de beräkningsgrundande fasaderna ska vara byggnadernas sydfasader.

Kammarrätten delar Boverkets bedömning, som för övrigt synes vara ostridig i målet, att markmedelnivån med hänsyn till

markförhållandena invid byggnaderna bör beräknas med hjälp av den s.k. ytberäkningsmetoden.

Mot bakgrund av det sagda, och då inget framkommit som ger anledning att ifrågasätta de siffermässiga beräkningar Boverket gjort, finner kammarrätten att byggnadshöjden för de två byggnaderna ska bestämmas till den av Boverket angivna, dvs.

till 8,14 meter. Bygglov har följaktligen meddelats i strid med gällande detaljplan. Länsstyrelsen har därmed haft fog för att upphäva stadsbyggnadsnämndens beslut om bygglov. Frågan om åtgärden ändå kan godtas, i form av en prövning av mindre avvikelse enligt 8 kap. 11 § sjätte stycket PBL, bör i första

hand ankomma på stadsbyggnadsnämnden. Mot denna bakgrund ska överklagandet avslås.

[Närboende 1] och [närboende 2] har yrkat att tillfarten till fastigheten ses på plats innan beslut i ärendet tas. Med hänsyn till att frågan i målet huvudsakligen rör byggnadernas höjd och med beaktande av utgången i målet finner kammarrätten att det saknas anledning att besiktiga tillfartsvägen. Yrkandet därom ska därför avslås.

DOMSLUT

Kammarrätten avslår yrkandet om syn.

Kammarrätten avslår överklagandet.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, (formulär 1) se bilaga.

Håkan BerglinEva HammarMartina Kristiansson lagman kammarrättsrådtf. assessor

referent

(6)

- - -

LÄNSRÄTTEN I DOM STOCKHOLMS LÄN

Rotel 223 2006-01-18 Mål nr 25687-05 Avd 2

Stockholm

KLAGANDE

Bridge Development Nordic AB Box 3078

183 03 Täby MOTPARTER

ÖVERKLAGAT BESLUT

Länsstyrelsens i Stockholms län beslut den 5 oktober 2005, se bilaga A

SAKEN

Bygglov enligt plan- och bygglagen

Bridge Development Nordic AB har överklagat länsstyrelsens beslut från den 5 oktober 2005 och yrkat att länsrätten, med ändring av länsstyrelsens beslut, fastställer

stadsbyggnadsnämndens i Stockholms stad beslut att bevilja bygglov för uppförande av två parhus med markförändringar och biluppställningsplatser på fastigheterna Orgeltramparen 47,48 och S:49. Som skäl för detta har Bridge Development AB åberopat att byggnaderna inte strider mot detaljplanen då respektive

parhus skall betraktas som två byggnader med en utpräglad långfasad med takfot och en gavelfasad med tydlig gavel. Vid sådant betraktelsesätt överskrider - enligt Bridge Development Nordic AB - nockhöjden tillåten byggnadshöjd med mindre än två decimeter.

(7)

DOMSKÄL

Förutsättningarna för att meddela bygglov inom planlagda områden anges i 8 kap 11 § plan- och bygglagen (PBL). Enligt denna bestämmelse skall ansökningar om bygglov för åtgärder inom områden med detaljplan bifallas om åtgärden bl a inte strider mot detaljplanen. Enligt sista stycket samma paragraf får bygglov dock lämnas till åtgärder som innebär mindre avvikelser från detaljplanen, om avvikelserna är förenliga med syftet med planen. I 9 § plan- och byggförordningen (PBF) föreskrivs bl a att byggnadshöjden skall beräknas från markens medelnivå invid byggnaden samt räknas från skärningen mellan fasadplanet och ett plan som med 45 graders lutning inåt byggnaden berör byggnadens tak.

Boverket har utfärdat allmänna råd till 9 § PBF (Boverkets allmänna råd 1995:3) av vilka det framgår bl a följande. Vid beräkning av byggnadshöjden utgår man ifrån en fasad som fastslås vara beräkningsgrundande. Med fasadplan avses det plan som representerar största delen av en väggs fasadliv. I första hand bör ena långsidan vara beräkningsgrundande. I de fall byggnaden avviker från den traditionella grundtypen får emellertid, med hänsyn till omständigheterna, bedömas vilken eller vilka väggytor som skall anses vara beräkningsgrundande.

Av Boverkets beräkningsmodeller i nyssnämnda allmänna råd till 9 § PBF kan utläsas att i de fall byggnaden har en långfasad och taket reser sig från byggnadens kortsidor samt byggnadens takhöjd varierar, bör byggnadshöjden bestämmas till en höjd som i stort motsvarar den punkt där byggnaden är högst.

Länsrätten gör följande bedömning.

Av ifrågavarande detaljplan framgår, såvitt här är av intresse, att respektive fastighet får bebyggas med ett fristående bostadshus för en eller två familjer med en byggnadshöjd på högst 7,5 meter. Dessutom framgår av stadsbyggnadsnämndens beslut den 19 maj 2005 att bygglov meddelades för uppförande av ett bostadshus för två familjer (parhus) på envar av de

aktuella fastigheterna. Mot bakgrund härav och till vad i övrigt framkommit saknas stöd för Bridge Development AB:s uppfattning att respektive parhus skall betraktas som två byggnader. Respektive parhus skall således anses utgöra en byggnad.

I jämförelse med en "traditionell" hustyp har de planerade bostadshusen en avvikande form i det att de har en utpräglad långfasad samt ett tak som reser sig från byggnadens kortsidor.

(8)

En beräkning av byggnadshöjden, i enlighet med 9 § PBF och Boverkets allmänna råd 1995:3, visar att byggnadshöjden på de båda byggnaderna överskrider den i detaljplanen tillåtna

maximala byggnadshöjden med ca en meter. Fråga uppkommer om dessa avvikelser kan anses som en mindre avvikelse från

detaljplanen och vara förenlig med planens syfte. Såsom länsstyrelsen konstaterat i det överklagade beslutet har

stadsbyggnadsnämnden inte prövat denna fråga. Länsstyrelsen har sålunda upphävt beviljat bygglov och valt att visa ärendet åter till nämnden för ny prövning gällande frågan om mindre avvikelse. Länsrätten finner inte anledning att frångå länsstyrelsens beslut.

DOMSLUT

Länsrätten ändrar inte det överklagade beslutet.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B (Dv 3109/1 a).

Mildred Hägerström rådman

I avgörandet har även deltagit nämndemännen [nämndeman 1], [nämndeman 2] och [nämndeman 3].

- - -

LÄNSSTYRELSEN BESLUT I STOCKHOLMS LÄN

Juridiska enheten 2005-10-05 Beteckn 4032-05-40232 [länsassessor 2] 4032-05-41073

Klagande

[Närboende 3 och närboende 4, adress]

[Närboende 1]

[Närboende 2, adress]

Motpart

Bridge Development Nordic AB [namn]

Box 3078 183 03 TÄBY

(9)

Överklagande av ett beviljat bygglov för uppförande av två parhus m m på fastigheterna Orgeltramparen 47, 48 och S:49 i Stockholms kommun

BESLUT

Länsstyrelsen bifaller överklagandet och återförvisar ärendet till nämnden för ny prövning.

BAKGRUND

Stadsbyggnadsnämnden i Stockholms kommun beslutade den 19 maj 2005, § 30, att bevilja Bridge Development Nordic AB bygglov

för uppförande av två parhus med markförändringar och biluppställningsplatser på fastigheterna Orgeltramparen 47, 48 och S:49.

[Närboende 3] och [närboende 4] (Orgeltramparen 36) samt [närboende 1] och [närboende 2] (Orgeltramparen 35) har överklagat nämndens beslut.

[Närboende 3] och [närboende 4] har anfört i huvudsak följande.

Nämnden har inte tagit hänsyn till kraven på anpassning till omgivningen och landskapet i 3 kap 1, 2 och 15 §§ plan- och bygglagen (1987:10), PBL. De lovgivna husen skiljer sig avsevärt när det gäller höjden från omgivningen med

Älvsjöskogen på ena sidan och grannfastigheter med nedsprängda låga bostadshus runt om. Entréplanen på de föreslagna husen kommer att var belägna mer än två meter över marknivån och från den nivån kommer ytterligare två våningar med en höjd av 5,5 meter exklusive tak. I stadsbyggnadskontorets tjänsteutlåtande sägs att "vändplanen vid husen med parkering kan tänkas vara lite väl stor men utgör en vändmöjlighet för

utryckningsfordon". Det är omöjligt för utryckningsfordon att köra upp utan att äventyra säkerheten för passagerare i bilen och andra. Säkerheten för trafiken äventyras med den föreslagna parkeringen på Myrvägen. Varför planeras en vändplan/parkering som inte går att använda? I utlåtandet anges vidare att

eventuella blandningar skall avskärmas med buskar. De undrar vem som skall ombesörja det. Stadsbyggnadsnämnden prioriterar en enskilds persons/företags ekonomi vid det planerade bygget före boendemiljön i området. Nämnden har inte heller korrekt referat eller tagit hänsyn till deras synpunkter i beslutet. De är allvarligt oroade över de sprängningsarbeten som måste utföras. [Närboende 1] och [närboende 2] har anfört i huvudsak följande. Ursprungligen var de aktuella två tomterna och samfälld mark en tomt. Tanken var att ett med befintliga hus i

(10)

området likvärdigt hus skulle uppföras på tomten, kringliggande fastigheter ger ett "luftigt" intryck och bostadshusen hade vid sitt uppförande hårda krav på tegelfasader och mörkt tegel på tak. I dag är tomten avstyckad till två minimala fastigheter och föreslås bebyggas med maximalt stora och höga hus. De föreslagna parhusen föreslås grundläggas på en betydligt högre nivå än befintliga hus. Parhusen kommer därför att bli

oacceptabelt stora och höga. Enligt bygglovritning kommer höjden på parhusen att uppgå till 5,5 meter och taken ha höjd på ytterligare 1,5 meter. Med föreslagen grundläggning kommer den totala höjden vara nio meter och bredden på husen uppgå till 15 meter per hus. De föreslagna parhusens påverkan på grannfastigheterna blir alltför påtaglig. Det ena parhuset avses placeras sydväst om deras fastighet vilket innebär att byggnaden kommer att skugga stora delar av deras tomt. Parhuset placeras dessutom med långsidan mot deras hus långsida med uteplatser och fönster mot varandra vilket innebär full insyn mot varandra. Tillfartsvägen på samfälld mark utgör en direkt fara med sin kraftiga lutning och 180 graders kurva i den brantaste delen. Tillfartsvägen kommer användas trots den planerade parkering vid Myrvägen med olyckor som följd. Denna tillfart bör ses på plats innan beslut tas. Uppförandet av

dessa hus av enklaste typ, på minimala ytor som bebyggs maximalt sker endast av ekonomiska skäl och någon hänsyn till den befintliga närmiljön och den negativa påverkan på denna som föreslagen byggnation innebär har inte tagits i beslutet.

Bridge Development Nordic AB har beretts tillfälle att inkomma med synpunkter på överklagandena men inte avhörts.

MOTIVERING

Länsstyrelsen bedömer att i ärendet befintliga handlingar utgör tillräckligt underlag för avgörande av ärendet och att

besiktning därför inte behövs.

För fastigheten Orgeltramparen 47, 48 och S:49 gäller en detaljplan fastställd 1947 samt en fastighetsplan antagen 1 januari 1988. Förutsättningarna för att meddela bygglov inom planlagda områden anges i 8 kap 11 § PBL. Enligt denna bestämmelse skall ansökningar om bygglov för åtgärder inom områden med detaljplan bifallas bl a om åtgärden inte strider mot detaljplanen och fastighetsplanen samt uppfyller kraven i 3 kap 1, 2 och 10-18 §§ PBL. Av 8 kap 11 § sjätte stycket PBL framgår att bygglov får lämnas till åtgärder som innebär mindre avvikelser från detaljplanen, om avvikelserna är förenliga med syftet med planen

(11)

Vad gäller åtgärdernas planenlighet får Länsstyrelsen anföra följande.

Av planen framgår, såvitt här är av intresse, följande.

Fastigheterna Orgeltramparen 47 och 48 får användas för bostadsändamål. Ett fristående bostadshus med högst två bostadslägenheter på uppföras på respektive fastighet. Byggnads bottenyta får högst uppgå .till 120 kvm, fyra femtedelar av

fastigheterna skall lämnas obebyggda och punktprickad mark får inte bebyggas. Byggnad får ha högst två våningar och en högsta höjd om 7,5 meter. Taklutningen får vara högst 30 grader.

Enligt 9 § plan- och byggförordningen (1987:383), PBF, skall byggnadshöjden, om inte annat beräknings sätt anges i planen, beräknas från markens medelnivå invid byggnaden. Om byggnaden ligger mindre än sex meter från allmän plats, skall dock

beräkningen utgå från den allmänna platsens medelnivå invid tomten, om inte särskilda omständigheter föranleder annat.

Byggnadshöjden räknas till skärningen mellan fasadplanet och ett plan som med 45 graders lutning inåt byggnaden berör byggnadens tak.

Med utgångspunkt från de ritningar som bifogats akten bedömer länsstyrelsen att de föreslagna byggnaderna på fastigheterna Orgeltramparen 47 och 48 strider mot gällande plan på så sätt att högsta tillåtna byggnadshöjd p g a takkonstruktionen överskrids med ca 1 meter. I övrigt är åtgärderna planenliga.

För att sådan avvikelse skall kunna godtas och bygglov meddelas måste den bedömas såsom mindre avvikelse och vara förenlig med planens syfte i enlighet med 8 kap 11 § sista stycket. Av

handlingarna i ärendet framgår inte att Stadsbyggnadsnämnden prövat denna avvikelse. Bygglovet skall därför upphävas och ärendet visas åter till nämnden för ny prövning.

Hur man överklagar

Detta beslut kan överklagas hos Länsrätten i Stockholms län enligt bilaga.

I handläggningen av ärendet har deltagit [länsassessor 1], beslutande, [arkitekt] och [länsassessor 2], föredragande.

[länsassessor 1]

[länsassessor 2]

Kopia till

Stadsbyggnadsnämnden i Stockholms kommun

(12)