Mil Rapport 2013-3 Rapport om grundvattenkontrollen, Landskrona stad 2012

(1)

1(2)

Rose-Marie Stigsdotter

Miljöinspektör Rapport 2013:3

Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona

Miljöförvaltningen

Rapport om

Grundvattenkontrollen

Landskrona stad 2012

(2)

Sammanfattning

Sedan 1992 finns det ett kontrollprogram för grundvattnet inom Landskrona stad. På uppdrag av miljöförvaltningen tog Sveriges geologiska undersökning (SGU) fram ett förslag till prov- punkter i kommunen. Under år 2012 provtogs grundvatten i 10 jordlagerbrunnar i juni månad.

Denna rapport redovisar endast 2012 års provtagning.

Metaller

Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för grundvatten (SNV rapport 4915) kan grundvattnet tillståndsklassas i 5 klasser från mycket låg halt till mycket hög halt. För arsenik i grundvatten tillståndsklassas grundvattnet i Landskronas 10 brunnar som mycket låg halt (6 st) och låg halt (4 st). För bly i grundvatten tillståndsklassas grundvattnet som mycket låg halt i hälften av brunnarna och låg halt i resten. För kadmium i grundvatten är tillståndsklassningen mycket låg halt i 4 brunnar, låg halt i 2 brunnar och måttlig halt i fyra brunnar.

Kväve

De naturliga systemen i Sverige är kvävefattiga. Halter över 0,5 mg/l nitratkväve kan bedö- mas vara resultatet av någon form av påverkan. Höga halter på 5-10 mg/l nitratkväve är inte någon ovanlig halt i jordbruksbygd. Grundvattnet i en av brunnarna i Landskronas undersök- ning 2012 hade mycket låg halt kväve enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för grundvatten (SNV rapport 4915). Det var i brunnen på fastigheten Saxtorp 4,3 som tillhör Örebyns dricksvattenförening (0,3 mg/l nitratkväve). Denna brunn är belägen i skogsmark i Saxtorpsskogen. Grundvattnet i en brunn på fastigheten Tofta 9:3 fick bedömningen mycket hög halt kväve; 22 mg/l nitratkväve där mer än 10 mg/l räknas som mycket hög halt. Det är högst troligt att detta är en lokal påverkan. I övrigt fick grundvattnet i en brunn tillstånds- klassningen låg halt kväve, i 4 brunnar måttlig halt kväve och i tre brunnar hög halt kväve.

Kemiska bekämpningsmedel

I flertalet brunnar återfanns rester av kemiska bekämpningsmedel i grundvattnet, närmare bestämt i 7 av de 10 jordlagerbrunnarna. 15 st olika substanser påträffades i grundvattnet;

atrazindesetyl, atrazindesisopropyl, azoxystrobin, BAM, bentazon, hexazinon, kloridazon, klopyralid, kvinmerak, metalaxyl, metazaklor, simazin, terbutylazin, terbutylazindesetyl.

I en av brunnarna (Tofta 9:3) återfanns mycket hög halt av substansen kvinmerak i grundvattnet 46 μg/l. Detta är långt över otjänlighetsvärdet för dricksvatten (0,10 μg/). Denna brunn används inte som dricksvattenbrunn till boningshuset. I samma brunn återfanns även höga halter av metazaklor (2,9 μg/).

I 6 av brunnarna återfanns samma substanser i vattnet nämligen atrazin, atrazindesetyl och BAM. BAM och atrazin härstammar från preparat som bl a har använts för totalbekämpning av ogräs på grusade gångar och gårdsplaner och på banvallar. Det finns idag inga godkända preparat innehållande dessa substanser. Totex Strö är exempel på ett tidigare godkänt klass 3- preparat (preparat som får användas av alla) som innehöll både BAM och atrazin. Det har varit användningsförbud för Totex strö sedan början av 90-talet.

Några övriga parametrar

Hårdheten är ett mått på mängden kalcium och magnesium i vattnet och mäts som totalhård- het i tyska hårdhetsgrader (^◦dH). Två brunnar, Tullstorps vattenverk och Tofta 9:3 hade mycket hårt vatten och övriga brunnar hade hårt vatten.

(3)

Järn och mangan i grundvattnet härrör till största delen från upplösta järnhaltiga respektive manganhaltiga mineral i jord och bergarter. Socialstyrelsens riktvärde för manganhalten i provtagna brunnsvatten överskreds i Tullstorps vattenverk och i Viarp. Järnhalten underskred riktvärdet i samtliga brunnar.

Grundvattnet i Landskrona kommun är relativt fattigt på fluor. För att fluor i vatten skall ha en kariesförebyggande effekt, skall halten vara 0,8 mg/l eller mer. Samtliga brunnar i undersök- ningen underskred detta riktvärde.

Grundvattnet i en av brunnarna avviker markant jämfört med de andra brunnarna gällande uranhalten. I Tullstorps vattenverk har grundvattnet 17 µg/l uran. Detta bedöms som tjän- ligt med anmärkning enligt Socialstyrelsen allmänna råd om dricksvatten (SLVFS 2001:30). Riktvärdet för tjänlig med anmärkning är 15 µg/l med kommentaren att” uran kan förekomma naturligt i grundvatten”.

(4)

1. Inledning

Sedan 1992 finns det ett kontrollprogram för grundvattnet inom Landskrona stad. På uppdrag av miljöförvaltningen tog Sveriges geologiska undersökning (SGU) fram ett förslag till prov- punkter i kommunen.

Syftet med kontrollprogrammet är att få en samlad bild av grundvattentillgångarna i kommunen samt att långsiktigt kunna följa förändringar i vattenkvaliteten.

Denna rapport är en sammanställning av de undersökningar som utförts under år 2012.

Under år 2012 provtogs grundvatten i 10 jordlagerbrunnar i juni månad. Nedan framgår vilka brunnar som provtogs år 2012.

Namn Fastighet Adress Djup

B6 Viarp 10:12 S. Viarpsvägen 6 Jord 2

B7 Vadensjö 19:2 Hällebovägen 163 Jord 12

B8 Tullstorp 13:1 Tullstorps vattenverk Jord 24

B9 Råga Hörstad 7:42 Råga Hörstadsvägen 33 Jord 4

B10 Tofta 9:3 Ängahusvägen 13 Jord 5

B11 Lilla Hörstad 6:73 Munkebäcks vattenförening Jord B12 Saxtorp 4:3 Brunnsvägen, Örebyns vattenförening Jord 17

B13 Saxtorp 7:34 Björnahusvägen 28 Jord 5

B14 Kvärlöv 6:18 Jonstorpsvägen 13 Jord 3

B15 Annelöv 3:11 Annelövs trädgård Jord

De brunnar som har varit desamma sedan 1992 när grundvattenkontrollprogrammet star- tade är:

B6 Viarp 10:12 som har varit Viarps byabrunn

B8 Tullstorp 13:1 som är Tullstorps vattenverk och kommunens reservvattentäkt B10 Tofta 9:3, där det också varit grundvattenrör

B11 Lilla Hörstad 6:73 som tillhör Munkebäcks vattenförening B12 Saxtorp 4:3 som tillhör Örebyns vattenförening

(5)

2. Resultat

I denna rapport används resultaten från analyserna endast för att uppskatta grundvattnets kvalitet och tillståndsklassning. I ett senare skede skall grundvattenkontrollen även kunna leda till slutsatser om långsiktiga förändringar i grundvattnets kvalitet.

Här redovisas resultatet av några ämnen.

Brunn Djup

(m)

Nitrat (mg/l)

Fosfat (mg/l)

Hård- het (◦dH)

Fluorid (mg/l)

Turb. Järn (mg/l)

Mangan (mg/l)

Bakt Kem.

bek.

Viarp 10:12 2 12 0,92 18 0,28 0,24 <0,05 0,50 Anm. Nej

Vadensjö 19:2 12 34 0,06 18 0,22 0,11 <0,05 <0,02 Tjänl. Ja

Tullstorp 13:1 24 5,3 <0,04 24 0,48 0,36 0,05 0,34 Nej Ja

Råga Hörstad 7:42 4 13 0,77 11 0,15 0,10 <0,05 <0,02 Otjänl. Ja

Tofta 9:3 5 97 7,0 29 <0,1 <0,1 <0,05 0,02 Tjänl. Ja

Lilla Hörstad 6:73 19 0,31 14 0,27 <0,1 <0,05 <0,02 Nej Ja

Saxtorp 4:3 17 1,3 0,07 14 0,14 0,87 0,23 0,05 Nej Nej

Saxtorp 7:34 5 34 0,21 15 0,14 1,2 <0,05 <0,02 Otjänl. Ja

Kvärlöv 6:18 3 2,4 0,46 12 0,16 0,20 <0,05 0,04 Otjänl. Nej

Annelöv 3:11 26 0,27 13 0,16 <0,1 <0,05 <0,02 Nej Ja

2.1 Nitrat

Tillståndsklassning för grundvatten

De naturliga systemen i Sverige är kvävefattiga. Den naturliga nitrathalten i grundvatten över- stiger inte 0,5 mg/l nitratkväve (NO₃-N) vilket motsvarar ca 2,2 mg/l nitrat (NO₃). Halter över 0,5 mg/l NO3-N kan bedömas vara resultatet av någon form av påverkan.

I Naturvårdsverkets rapport nr 4915 ”Bedömningsgrunder för miljökvalitet – Grundvatten”

har grundvattnet delats in i 5 tillståndsklasser för bedömning av tillståndet med avseende på kväve (se tabell nedan).

Tillståndsklassning för nitratkväve enligt Naturvårdsverkets rapport nr 4915.

(6)

I tabellen nedan syns resultatet för provtagna brunnar i Landskrona med avseende på nitrat och nitratkväve och vilken tillståndsklassning grundvattnet får utifrån Naturvårdsverkets rapport 4915.

Brunn Nitrat

(mg/l)

Nitrat-kväve (mg/l)

Tillstånds-klassning

Viarp 10:12 12 2,8 3-måttlig halt

Vadensjö 19:2 34 7,7 4- hög halt

Tullstorp 13:1 5,3 1,2 3-måttlig halt

Råga Hörstad 7:42 13 3,0 3- måttlig halt

Tofta 9:3 97 22 5- mycket hög halt

Lilla Hörstad 6:73 19 4,2 3- måttlig halt

Saxtorp 4:3 1,3 0,30 1- mycket låg halt

Saxtorp 7:34 34 7,7 4- hög halt

Kvärlöv 6:18 2,4 0,55 2- låg halt

Annelöv 3:11 26 5,9 4- hög halt

Kväve är normalt är ett bristämne som tas upp av växtligheten. Förhöjda halter är oftast orsa- kade av stallgödselhantering, kvävegödsling på åkermark eller påverkan från avlopp. Den största antropogena källan för kvävetillförsel står jordbrukets gödsling för. I de fall enskilda avlopp använder grundvatten som recipient t ex vid infiltration kan grundvattenförekomsten påverkas lokalt och ge upphov till betydande nitrathalter. Gödsling av gräsmattor i villaträd- gårdar och på golfbanor kan också ge upphov till förhöjda nitrathalter i grundvattnet.

För att kunna ange orsaken till förhöjda nitrathalter i grundvattnet krävs bl a kännedom om markanvändning, placering av avloppsanläggningar och typ av avlopp samt placering av göd- selstäder och deponier.

Grundvattnet i en av brunnarna i grundvattenundersökningen 2012 hade mycket låg halt kväve enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för grundvatten (SNV rapport 4915). Det var grundvattnet i brunnen på fastigheten Saxtorp 4,3 som tillhör Örebyns dricksvattenför- ening (0,3 mg/l nitratkväve). Denna brunn är belägen i skogsmark i Saxtorpsskogen. Grund- vattnet i en brunn på fastigheten Tofta 9:3 fick bedömningen mycket hög halt kväve; 22 mg/l nitratkväve där mer än 10 mg/l räknas som mycket hög halt. Det är högst troligt att detta är en lokal påverkan. I övrigt fick grundvattnet i en brunn tillståndsklassningen låg halt kväve, i 4 brunnar måttlig halt kväve och i tre brunnar hög halt kväve.

Höga halter av kväveföreningar i grundvattnet begränsar dess användbarhet som dricksvat- ten på grund av risken för negativa hälsoeffekter.

2.2 Kemiska bekämpningsmedel

I flertalet brunnar återfanns rester av kemiska bekämpningsmedel i grundvattnet, närmare bestämt i 7 av de 10 brunnarna. 15 st olika substanser påträffades i grundvattnet:

atrazindesetyl atrazindesisopropyl azoxystrobin BAM bentazon hexazinon kloridazon klopyralid

(7)

kvinmerak metalaxyl metazaklor simazin terbutylazin terbutylazindesetyl

I 6 av brunnarna återfanns samma substanser nämligen atrazin, atrazindesetyl och BAM.

Nedan i tabellen visas i vilka provtagningspunkter substanserna påträffades och i vilka halter/spårhalter.

Brunn Substans Halt/

spårhalt (µg/l))

Viarp 10:12 - -

Vadensjö 19:2 atrazin

atrazindesetyl BAM

0,020 0,021 0,020

Tullstorp 13:1 bentazon

kloridazon kvinmerak

0,014 0,003 0,004 Råga Hörstad 7:42 atrazin

atrazindesetyl atrazindesisopropyl BAM

simazin terbutylazin terbutylazindesetyl

0,17 0,46 0,14 0,017 0,007 0,047 0,12

Tofta 9:3 atrazin

atrazindesetyl BAM bentazon klopyralid kvinmerak metalaxyl metazaklor

0,015 0,005 0,016 0,053 0,012 46 0,001

2,9 Lilla Hörstad 6:73 atrazin

atrazindesetyl BAM

0,001 0,002 0,016

Saxtorp 4:3 - -

Saxtorp 7:34 atrazin

atrazindesetyl BAM hexazinon terbutylazin terbutylazindesetyl

0,002 0,002 0,030 0,021 0,002 0,003

Kvärlöv 6:18 - -

Annelöv 3:11 atrazin

atrazindesetyl BAM azoxystrobin metalaxyl

0,001 0,002 0,025 0,011 0,001

(8)

I en av brunnarna (Tofta 9:3) återfanns mycket hög halt av substansen kvinmerak i grundvattnet 46 μg/l. Detta är långt över otjänlighetsvärdet för dricksvatten (0,10 μg/). Denna brunn används inte som dricksvattenbrunn till boningshuset. I samma brunn återfanns även höga halter av metazaklor (2,9 μg/).

I 6 av brunnarna återfanns samma substanser i vattnet nämligen atrazin, atrazindesetyl och BAM. BAM är en nedbrytningsprodukt av diklobenil. Diklobenil och atrazin härstammar från

Kemiska bekämp- ningsmedel, verksam beståndsdel

Antal brunnar

(st)

Högsta uppmätta halt (µg/l)

Användningsområde

BAM (2,6- diklorbensamid)

6

0,025

Totalbekämpningsmedel (t.ex ”Totex Strö”, klass 3) för grusade gångar, gårdsplaner, banvallar mm. Användningsförbud sedan början 90-talet

Atrazin 6 0,17 se ovan

Atrazindestyl 6 0,46 se ovan

Atrazindesisopropyl 1 0,14 se ovan

Azoxystrobin 1 0,011

Mot svampangrepp i odlingar av korn, havre, råg och vete. Mot svampangrepp på golfbanor och andra gräsbevuxna idrottsanläggningar (klass 2)

Bentazon 2 0,053 Mot ogräs i odlingar av bl a vall och ärt (klass 2)

Hexazinon 1 0,021 Samtliga preparat upphört. Mot rot- och

stubbskottsbildning av lövträd samt mot jätte- loka alternativt mot vegetation på grusade ytor, industriområden, upplagsplatser och liknande (klass 2).

Klopyralid 1 0,012 Mot ogräs i odlingar av bl a stråsäd, lin och gräsfrövall (klass 2). Tidigare preparat bl a mot ogräs i gräsmattor (klass 3)

Kloridazon 1 0,003 Mot ogräs i odlingar av sockerbetor och röd- betor.

Kvinmerak 2 46 Mot ogräs i odlingar av raps och rybs.

Mot ogräs i odlingar av sockerbetor. (klass 2) Terbutylazin 2 0,047 Inga godkända preparat. Mot bl a ogräs i od-

lingar av potatis och majs, i plantskolor och frukt- och bärodlingar. 1st klass 3-preparat

”Gardoprim” användes till grusgångar och gårdsplaner

Terbutylazindesetyl 2 0,12 Se terbutylazin.

Metalaxyl 2 0,001 Mot svampangrepp i bl.a. potatis, sockerbetor, morötter m.fl. grönsaker.

Metazaklor 1 2,9 Mot ogräs i odlingar av raps och rybs.

Mot ogräs i odlingar av sockerbetor. (klass 2) (t ex preparatet ”Butisan”).

Simazin 1 0,007 Brett användningsområde. Samtliga preparat

upphört. Mot ogräs i frukt- och bärodling samt i planteringar under träd och buskar.

Mot ettåriga gräsogräs och örtogräs i höstsäd.

För totalbekämpning av icke önskvärd vegetation på trädgårdsgångar, upplagsplatser, o d.

(klass 2 och 3)

(9)

preparat som bl a har använts för totalbekämpning av ogräs på grusade gångar och gårdspla- ner och på banvallar. Det finns idag inga godkända preparat innehållande diklobenil eller atrazin. Totex Strö är exempel på ett tidigare godkänt klass 3-preparat (får användas av alla) som innehöll både diklobenil och atrazin. Det har funnits ett användningsförbud för Totex strö sedan början av 90-talet.

2.3 Arsenik

har grundvattnet delats in i 5 tillståndsklasser för bedömning av tillståndet med avseende på arsenik (se tabell nedan).

Tillståndsklasser Klass

Arsenikhalt (µg/l) Mycket låg halt 1 <1

Låg halt 2 1-5

Måttlig halt 3 5-10

Hög halt 4 10-50

Mycket hög halt 5 >50

Tillståndsklassning för arsenik enligt Naturvårdsverkets rapport nr 4915.

I tabellen nedan syns resultatet för provtagna brunnar i Landskrona med avseende på arsenik och vilken tillståndsklassning grundvattnet får utifrån Naturvårdsverkets rapport 4915.

Brunn Arsenik

(µg/l)

Tillståndsklassning

Viarp 10:12 0,78 1- mycket låg halt

Vadensjö 19:2 0,26 1- mycket låg halt

Tullstorp 13:1 0,27 1- mycket låg halt

Råga Hörstad 7:42 1,3 2- låg halt

Tofta 9:3 2,9 2- låg halt

Lilla Hörstad 6:73 0,84 1- mycket låg halt

Saxtorp 4:3 0,52 1- mycket låg halt

Kvärlöv 6:18 2,2 2- låg halt

Annelöv 3:11 1,3 2- låg halt

För arsenik i grundvatten tillståndsklassas grundvattnet i Landskronas 10 brunnas som mycket låg halt (6 st) och låg halt (4 st).

2.4 Bly

har grundvattnet delats in i 5 tillståndsklasser för bedömning av tillståndet med avseende på bly (se tabell nedan).

(10)

Blyhalt (µg/l)g/l)/l) Mycket låg halt 1 <0,2

Låg halt 2 0,2-1

Måttlig halt 3 1-3

Hög halt 4 3-10

Tillståndsklassning för bly enligt Naturvårdsverkets rapport nr 4915.

I tabellen nedan syns resultatet för provtagna brunnar i Landskrona med avseende på bly och vilken tillståndsklassning grundvattnet får utifrån Naturvårdsverkets rapport 4915.

Brunn Bly

(µg/l)

Viarp 10:12 0,12 1- mycket låg halt

Vadensjö 19:2 0,60 2- låg halt

Tullstorp 13:1 0,35 2- låg halt

Råga Hörstad 7:42 <0,02 1- mycket låg halt

Tofta 9:3 0,047 1- mycket låg halt

Saxtorp 4:3 0,47 2- låg halt

Kvärlöv 6:18 0,17 1- mycket låg halt

Annelöv 3:11 0,90 2- låg halt

För bly i grundvatten tillståndsklassas grundvattnet i Landskronas 10 brunnas som mycket låg halt (5 st) och låg halt (5 st).

2.5 Kadmium

Kadmium kan förekomma i grundvatten i några områden med sedimentär berggrund. . I Na- turvårdsverkets rapport nr 4915 ”Bedömningsgrunder för miljökvalitet – Grundvatten” har grundvattnet delats in i 5 tillståndsklasser för bedömning av tillståndet med avseende på kadmium (se tabell nedan).

Kadmiumhalt (µg/l)g/l)/l) Mycket låg halt 1 <0,05

Låg halt 2 0,05-0,1

Måttlig halt 3 0,1-1

Hög halt 4 1-5

Tillståndsklassning för kadmium enligt Naturvårdsverkets rapport nr 4915.

I tabellen nedan syns resultatet för provtagna brunnar i Landskrona med avseende på kadmium och vilken tillståndsklassning grundvattnet får utifrån Naturvårdsverkets rapport 4915.

(11)

Brunn Kadmium (µg/l)

Viarp 10:12 0,13 3- måttlig halt

Vadensjö 19:2 0,058 2- låg halt

Tullstorp 13:1 0,010 1- mycket låg halt Råga Hörstad 7:42 0,027 1- mycket låg halt

Tofta 9:3 0,13 3- måttlig halt

Kvärlöv 6:18 0,26 3- måttlig halt

Annelöv 3:11 0,22 3- måttlig halt

För kadmium i grundvatten tillståndsklassas grundvattnet i Landskronas 10 brunnas som mycket låg halt (4 st), låg halt (2 st) och måttlig halt (4 st).

2.6 Uran

Grundvattnet i en av brunnarna avviker markant jämfört med de andra brunnarna gällande uranhalten. I Tullstorps vattenverk har grundvattnet 17 µg/l uran. Detta bedöms som tjän- ligt med anmärkning enligt Socialstyrelsen allmänna råd om dricksvatten (SLVFS 2001:30). Riktvärdet för tjänlig med anmärkning är 15 µg/l med kommentaren att” uran kan förekomma naturligt i grundvatten”.

2.7 Hårdhet

Hårdheten är ett mått på mängden kalcium och magnesium i vattnet och mäts som totalhård- het i tyska hårdhetsgrader (^◦dH). 10-20 ^◦dH benämns som hårt vatten och mer än 21 ^◦dH är mycket hårt. Två brunnar, Tullstorps vattenverk och Tofta 9:3 hade mycket hårt vatten och övriga brunnar hade hårt vatten.

2.8 Fluorid

Grundvattnet i Landskrona kommun är relativt fattigt på fluor. För att fluor i vatten skall ha en kariesförebyggande effekt, skall halten vara 0,8 mg/l eller mer. Samtliga brunnar i undersök- ningen underskred detta riktvärde.

2.9 Järn och mangan

Järn och mangan i grundvattnet härrör till största delen från upplösta järnhaltiga respektive manganhaltiga mineral i jord och bergarter. Socialstyrelsen riktvärde för dricksvatten från enskilda vattentäkter ligger på 0,50 mg järn/liter respektive 0,30 mg mangan/liter. Riktvär- dena är av estetisk och teknisk karaktär och inte hälsomässig. Riktvärdet för manganhalten i provtagna brunnsvatten överskreds i Tullstorps vattenverk och i Viarp. Järnhalten underskred riktvärdet i samtliga brunnar och de flesta brunnar hade järnhalter under 0,05 mg/l.

2.10 Övriga parametrar

Förhöjda värden av flera andra ämnen har också påträffats vid provtagningen. Dessa ämnen är följande; fosfat, klorid, kalium, natrium och kalcium,

(12)

3 Geologisk översikt

Skåne är beläget i gränsområdet mellan den skandinaviska urbergsskölden och de stora områ- dena med sedimentär berggrund i Danmark och Nordtyskland. I denna rand zon har uppre- pade tektoniska rörelser ägt rum, vilket är anledningen till att det inom Landskrona kommun förekommer åtskilliga bergarter av varierande ålder och utformning (figur 1).

Den äldsta berggrunden påträffas i ett litet område i öster och består av silurisk lerskiffer med en ålder på ca 400 miljoner år. Den följs västerut av ett band av den s.k. Kågerödsformation- ens berggrund (drygt 200 Ma) som består av leror och leriga sandstenar, ofta dåligt konsoliderade och i snabb växellagring. Bergarterna från undre jura och rät är 200190 miljoner år gamla och består av lerstenar och lerskiffrar som växellagrar med sand och mostenar. Tunna kolflötser och bankar av lerjärnsten förekommer också i lagerserien. De bergarter som bildats under perioden övre krita mellersta jura (17070 Ma) är brant uppresta och består av leror, lerstenar, sand och mostenar i snabb växellagring. Lagren är ofta okonsoliderade. De yngsta bergarterna i området utgörs dels av skrivkrita (7065 Ma) i form av vita, mjöliga kalkstenar med flintlager och dels av dankalksten (6562 Ma) som förekommer som vita och ljusgrå kalkstenar med ibland rikliga lager av flinta (referens 1)

Flera större förkastningar genomsätter berggrunden, där framför allt Skånes mest betydande förkastningszon märks. Inom Landskrona kommun sträcker den sig mellan Glumslöv och Annelöv. Den välkända Alnarpssänkan passerar under Ven i kommunens västra del.

leriga moräner och moränleror överväger längre norrut (figur 2). Under moränerna förekom- mer ibland sandiga eller leriga sediment om är speciellt vanliga i Glumslövs backar och på Ven (referens1).

Figur Jordarter och grundvattentillgångar i jordlagren i Landskrona kommun. 1. Sand och grovmo, svall- sediment (små till måttliga grundvattentillgångar). 2. Grus och sand, isälvs-avlagringar (måttliga-stora grundvattentillgångar).3. Lerig morän och moränlera (små grundvattentillgångar). 4. Grus och sand under morän (måttliga-stora grundvattentill-gångar).

(13)

Berggrunden är huvudsakligen känd från borrningar, eftersom den överallt utom på några å platser i nordöstligaste delen av kommunen är täckt av jordarter med varierande mäktighet och utformning. Jorddjupet uppgår oftast till 2040 m, men jordmäktigheter överstigande 100m är kända från Glumslövstrakten och från Ven. I södra delen av r om svallsand, me- dan

4 Grundvattentillgångar

De varierande geologiska förhållandena är anledningen till att det finns betydande olikheter i grundvattentillgångarnas storlek och kvalitet inom kommunen. Vattenföringen i berggrunden är till övervägande del beroende av sprickigheten, även om porositeten i vissa sand- och mostenar är av betydelse för magasinering och uttag av grundvatten. Inom områden där leror och lerstenar växellagrar med sand och mostenar, kan flera grundvattenvåningar med skilda grundvattennivåer och vattenkvaliteter förekomma i de olika sand och mostenarna.

De största grundvattentillgångarna i berggrunden återfinns i sand- och mostenarna från undre jura och rät, i skrivkritan och dankalkstenen. I dessa bergarter kan i allmänhet 25 l/s

(720018000 l/tim) per brunn utvinnas. Lika stora uttagsmöjligheter kan i gynnsamma fall fö- rekomma i bergarterna från övre krita – mellersta jura. De brant uppresta, dåligt konsoliderade och mycket varierande lagren gör emellertid brunnsborrningarna chansartade i dessa bergarter. Små grundvattentillgångar och dåliga uttagsmöjligheter (ofta 00.2 l/s/brunn) förekommer i Kågerödsformationens lager och i den siluriska lerskiffern.

I jordlagren finns de mest betydande grundvattentillgångarna i grovsedimenten (grus, sand och grovmo) beroende på deras höga porositet och permeabilitet. Av de ytliga förekomsterna är det isälvsavlagringarna och ibland svämsedimenten som innehåller de största tillgångarna.

Mäktiga grovsediment avlagringar med betydande grundvattentillgångar finns bl.a. i Saxåns På större djup finns även grundvattentillgångar i grovsediment under morän och andra täta jordarter. Alnarpssänkan är utfylld med sediment som till stor del består av grovmo. Lokalt finns grus och sand med betydande grundvattentillgångar under morän, bl. a. omedelbart norr om Säby (referens 1) och Säbydikets dalgångar. Svallsedimenten är däremot i allmänhet för tunna för att de skall innehålla mer än begränsade grundvattentillgångar.

(14)

Grundvattenskydd

Det finns alltid en föroreningsrisk av grundvattnet då de vattenförande lagren inte är täckta av täta jordar eller berglager med en tillräcklig mäktighet. I Landskrona kommun är det således områden med tunt jordtäcke som tillsammans med grovsedimentområden är mest riskfyllda ur skyddssynpunkt.

Inom den övervägande delen av kommunen är det naturliga föroreningsskyddet gott för de undre grundvattenmagasinen i berggrunden, eftersom de täcks över stora ytor av morän med betydande mäktighet (referens 1).

Grundvattentillgångarna i de övre jordlagren har ofta ett mycket dåligt naturligt skydd.

Speciellt gäller detta för isälvsavlagringarna och de övriga grovsedimenten i markytan, där föroreningar snabbt når grundvattnet.

Berggrund och grundvattenntillgångar i berggrunden i Landskrona kommun.

1. Skrivkrita och dankalksten (goda uttagsmöjligheter, 25 l/s per brunn). 2. Lerstenar, mostenar etc., övre krita- mellersta jura (mycket varierande uttagsmöjligheter, 05 l/s per brunn). 3. Lerstenar, sandstenar etc., (goda uttagsmöjligheter, 25 l/s per brunn). 4. Leror etc., Kågerödsformationen (dåliga uttagsmöjligheter),

00.2 l/s per brunn). 5. Lerskiffer (dåliga uttagsmöjligheter, 00,2 l/s per brunn).

(15)

Referenser

1. Gustavsson, Ove, SGU – Program för kontroll av grundvattenkvaliteten i Landskrona kommun, 1991. Dnr 08196/91.

2. Socialstyrelsens allmänna råd om försiktighetsmått för dricksvatten (SOSFS 2003:17).

3. Naturvårdsverket (1999). Rapport 4915. Grundvatten – bedömningsgrunder för miljökvalitet.

4. Livsmedelsverket (2001). Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten SLVFS 2001:30

5. Livsmedelsverket (2002). Dricksvattnet – en stor undersökning av bekämpningsmedel.

(16)

Bilaga 1

Provpunkternas placering

(17)

Bilaga 2

Analyserade kemiska bekämpningsmedel

Acetamiprid, alaklor, amidosulfuron, atrazin, atrazindesetyl, atrazindesisopropyl, azoxystrobin, BAM, bitertanol, cyanazin, cyazofamid, cykloxidim, cyprodinil, dimetoat, diuron, epoxi- konazol, etofumesat, fenarimol, fenmedifam, fenpropimorf, florasulam, fludioxonil, flupyrsul- furonmetylnatrium, flurprimidol, flurtamon, flusilazol, flutriafol, fuberidazol, hexazinon, hexytiazox, imazalil, imidiakloprid, iprodion, isoproturon, jodsulfuronmetylnatrium, kar- bofuan, karfentrazonetyl, klomazon, klorfenvinfos, kloridazon, kvinmerak, linuron, meta ben- stiazuron, metalaxyl, metamitron, metazaklor, metolaklor, metribuzin, metsulfuronmetyl, pendimetalin, penkonazol, pikoxystrobin, pirimikarb, procymidon, prokloraz, propamokarb, propikonazol, propyzamid, prosulfokarb, protiokonazoldestio, pyraklostrobin, quinoxyfen, rimsuluron, siltiofam, simazin, spiroxamin, sulfosulfuron, terbutryn, Terbutylazin, terbutylazindesetyl, tiakloprid, tiametoxam, tifensulfuronmetyl, tlklofosmetyl, tolylfluanid, tri- benuronmetyl, trifloxystrobin, triflusulfuronmetyl, tritikonazol, 2,4D, benazolin, bentazon, diklorprop, fenoxapropP, fluazinam, fluroxipyr, karfentrazonsyra, MCPA, mekoprop, mesosulfuronmetyl, propoxikarboazon.

Detektionsgränsen för pesticider har legat på mellan 0,001 g/l och 0,06 g/l.