Dnr 2012/0274 KS-1 Kommunstyrelsen
Tertialrapport avseende kommunens finansnetto och medelsförvaltning tertial 1 2012
Förslag till beslut
Kommunledningskontoret föreslår kommunstyrelsen föreslå fullmäktige besluta att:
1. Rapporten om finansnetto och medelsförvaltning tertial 1 2012 läggs till handlingarna.
Sammanfattning
Finansnettot är nettot av finansiella intäkter och kostnader i resultat-
räkningen och avser framför allt tre delar: utdelningar från bolagen, medels- förvaltningen samt ränta på avsättningen till pensioner.
Finansnettot 2012 har prognostiserats till 51 miljoner kronor mot budgeterade 47 miljoner kronor.
Medelsförvaltningen avser tre delar, nämligen bankmedel, penning- marknads placeringar och kapitalförvaltning.
De två förstnämnda handhas av kommunledningskontoret ( K L K ) och den sistnämnda i samarbete med två externa förvaltare.
Vid utgången av april 2012 uppgick kapitalförvaltningen till 575 miljoner kronor och bankmedel och penningmarknadsplaceringar till 276 miljoner kronor vilket innebär att medelsförvaltningen uppgår till totalt 851 miljoner
Det innebär en ökning under året med 148 miljoner kronor. De främsta anledningarna är ökade skatteintäkter för 2010 och såld mark samt relativt låga investeringar.
Kommunen har lånat ut 42 miljoner kronor till Sollentuna Energi A B . kronor.
Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet
Turebergshuset 191 86 08-579 210 00 08-35 02 90 www.sollentuna.se Turebergs torg Sollentuna
1 Finansnettot
Prognosen för finansnettot 2012 uppgår till 51 miljoner kronor mot budgeterade 47 miljoner kronor.
. / i x Prognos Budget Finansnettot (mkr): 2011 |Q 1 2 2 (*2 Utdelning 3 37 40 Räntor på bank, reverser och 5 3 2 penningmarknadsplaceringar mm
Kapitalförvaltningen 26 17 10 Ränta på pensionsavsättning och övriga ^ ^ <-
finansiella kostnader
Totalt 20 51 47
Räntan på reversen till SFAB har försvunnit från 2011 på grund av omstruktureringen av bolagskoncernen. Under 2012 har kommunen fått utdelning på 37 miljoner kronor från dotterbolagen, jämfört med 2,8 miljoner kronor under 2011.
Under 2011 har marknadsräntan sjunkit så mycket så att det har påverkar stor- leken på kommunens pensionsskuld. Ökningen av pensionsskulden på grund av den låga räntan redovisas som en finansiell kostnad under 2011.
2 Medelsförvaltningen
2.1 Inledning
Medelsförvaltningen vid utgången av april 2012 respektive december 2011 var enligt nedan.
MKR
April
2012 % 2011
Bankmedel 246 29 141
Penningmarknadsplaceringar 30 3 0
Kapitalförvaltning 575 68 572
Totalt 851 100 713
Det innebär en ökning med 148 miljoner kronor (från 713 till 851 miljoner kronor). De främsta anledningarna till ökningen är ökade skatteinbetalningar i form av slutavräkningen för 2010 (37 mkr) som betalas ut 2012 samt inbetalningar från såld mark samt relativt låga investeringsutbetalningar.
Kommunen har dessutom lånat ut 42 miljoner kronor till Sollentuna Energi A B . Beloppet ingår inte i sammanställningen ovan.
Kommunen har inte någon låneskuld, men ett pensionsåtagande (inkl.
löneskatt) på 1 378 miljoner kronor.
Pensionsskulden beräknas som ett nuvärde av framtida pensions-
utbetalningar. För att beräkna nuvärdet av skulden används en så kallad dis- konteringsränta för att omvandla framtida utbetalningar till dagens skuld.
När räntan sjunker ökar pensionsskulden. Enligt rådet för kommunal redo- visning ska skulden beräknas enligt beräkningsmetoden RIPS som togs fram för det nya pensionsavtalet 2007.
Under 2011 har marknadsräntan sjunkit så mycket så att det har påverkar storleken på kommunens pensionsskuld. Ökningen av pensionsskulden på grund av den låga räntan redovisas som en finansiell kostnad under 2011.
2.2 Bankmedel
Kommunen har central-/koncernkonto i Nordea i samarbete med de tre kommunala bolagen. Till kontot finns en kredit på 400 miljoner kronor kopplad. Bolagen har möjlighet att nyttja krediten.
V i d periodens slut uppgick kommunens behållning på kontot till 245 miljoner kronor. Räntan har under året varierat mellan 2,0 och 1,6 procent vilket under året innebär en genomsnittlig ränta på 1,8 procent.
400 ooo 000,00 350 000 000,00 300 000 000,00 250 000 000,00 200 000 000,00 150 000 000,00 100 000 000,00 50 000 000,00 0,00 -50 000 000,00 -100 000 000,00 -150 000 000,00
K o m m u n e n dotterbolagen
Behållning på kommunens konto har varierat enligt ovan under årets första 4 månader för kommunen respektive dotterbolagen..
2.3 Penningmarknadsplaceringar
Placeringarna på penningmarknaden sker enligt riktlinjer som beslutats av fullmäktige.
Löptiden är begränsad till tolv månader. Huvudsakligen sker placeringar i bostads-, bank- kommun- och företagscertifikat.
Nivån på placeringarna varierar över tiden. En ambition är att föra över medel från banken till penningmarknaden i syfte att åstadkomma högre ränta/avkastning.
Under 2012 har 5 placeringar gjorts i förtags- och kommuncertifikat på mellan 10 och 20 miljoner kronor till räntor mellan 1,9% - 2,5 %.
2.4 Utlåning till kommunens bolag
Under 2011 har kommunen köpt tillbaka samtliga kommunens aktier i A B Sollentunahem och Sollentuna Energi A B för 1 050 miljoner kronor från Sollentuna kommunförvaltning. Avkastning från bolagen som tom år 2010 har utbetalts till kommunen i form av ränta kommer i fortsättningen betalas ut i from av utdelning. Utdelningen för räkenskapsåret 2011 beslutades på bolagens årsstämmor i mars 2012 och kommer kommunen tillgodo år 2012.
På grund av förändringen i bolagsstrukturen var kommunens finansnetto temporärt lägre år 2011. Utdelningen för 2012 uppgår till 37 miljoner
kronor vilket är lägre än budget. Utdelningen från Sollentunahem är lägre än budget eftersom lagstiftningen inte tillåter högre utdelning.
Kommunen lånade ut sammanlagt 75 miljoner kronor till Sollentuna Energi i och med överförandet av V A - , renhållnings- och transportverksamheten.
Amortering av lånet sker kvartalsvis. Lånet uppgick per den 30 april till 42 miljoner kronor och räntan uppgick till 3,1 procent (Stibor 360 dagar +0,2 procent).
2.5 Kapitalförvaltningen
Allmänt
Ambitionen är givet krav på försiktighet, få god avkastning på kommunens likviditet. Detta motiveras både av möjligheter till förstärkning av ekonomin i allmänhet och som förberedelse för de likviditetspåfrestningar som kom- mande pensionsutbetalningar kommer att medföra framöver för att nå kul- men 2025 (från 35 mkr 2005 till 70 mkr 2025).
Till grund för förvaltningen ligger en av fullmäktige beslutad Placerings- policy med "Riktlinjer för placeringsverksamheten för långsiktig medelsför- valtning".
Kommunen har genom beslut i fullmäktige avsatt 350 miljoner kronor mellan 1998 och 2008 (insättningar minus uttag).
Förvaltningen är långsiktig. Enligt placeringspolicyn avses förvaltningen
"överstiga 10 år".
Kommunen har valt en strategi där säkerhet och begränsat risktagande prio- riteras före strävan efter avkastning.
Förvaltningen utförs sedan 1 november 2006 av Nordea och Carlson. A v - talstiden är tre år med möjlighet för kommunen till max två års förlängning med oförändrade villkor samt rätt till omedelbar uppsägning. Avtalen har förlängts eftersom ny inriktning och placeringspolicy ska tas fram innan ny upphandling kan göras.
Genom att två förvaltare anlitas, vilka jobbar efter exakt lika uppdrag från kommunen, ges möjligheter att jämföra allokeringar, resultat, arbetssätt, rapportering etc.
Förvaltningen för svenska räntebärande värdepapper sker genom s.k. dis- kretionär förvaltning (ej förvaltarregistrerade). Som jämförelseindex an- vändes O M R X Bond (andel 100 %). Målsättningen skall vara att den aktiva förvaltningen skall generera en överavkastning visavi jämförelseindex med
1 procentenhet under en tvåårsperiod.
Enligt en särskild etikregel skall kommunen "undvika placeringar i företag som har sin huvudsakliga verksamhet inom alkohol, tobak, vapen-
tillverkning eller pornografi".
Utvecklingen av portföljerna
Förvaltningsuppdragen uppgick vid övertagandet till vardera ca 267 mil- joner kronor. Under den tid som Carlson och Nordea har förvaltat kommu- nens medel ligger de i enlighet med index.
Räntebärande värdepapper avser främst stats- och bostadsobligationer.
2012-04-30 av år 2011 hade portföljerna följande sammansättning. Siffrorna avser marknadsvärden.
Carlson Nordea Dagsvärde Andel Dagsvärde Andel
30-apr-12 % 30-apr-12 %
Räntebärande
värdepapper 276,0 96,9% 282,5 97,4%
Likvida medel
m.m. 8,8 3,1% 7,6 2,6%
Totalt 284,8 100,0% 290,1 100,0%
Sammantaget var de båda portföljerna således värda drygt 575 miljoner kronor, vilket är en ökning med 3 miljoner kronor sedan årsskiftet.
Resultat kapitalförvaltning 2012 (MKR)
3
0 2 1
I M K R
Januari April
-1 -2
Ökningen av marknadsvärdet under året är 3 miljoner kronor, vilket mot- svarar 1,3 %. Det bokföringsmässiga resultatet för de första månaderna 2012 uppgår till 10 miljoner kronor, skillnaden beror på att ej realiserade vinster från 2011 ingår i det bokföringsmässiga resultatet 2012.
Marknadsvärdet på Kommunens placeringar ökar när räntan sjunker
eftersom värdepapper med en hög fast ränta blir eftertraktad på marknad och då stiger marknadsvärdet.
Under 2011 har den Europeiska skuldkrisen inneburit en stor efterfrågan på svenska statspapper då Sverige har ansett ha en stabil och säker ekonomi, vilket har pressat ner den svenska räntan. Den 10 åriga svenska stats-
obligationsräntan har under 2011 sjunkit från 3,2 % till 1,6%. Hittills under 2012 har räntat varit fortsatt låg (1,8 % 2012-04-30) men varierat under perioden beroende på framförallt utveckling av den Europeiska skuldkrisens utveckling.
3 Placeringspolicyn Placeringspolicyn kommenteras även ovan.
Policyn antogs av fullmäktige första gången 1997-12-15, § 173. Därefter har revideringar gjorts, senast 2009-04-22, § 45. Ny policy kommer att föreslås i ett separat ärende enligt riktlinjer från beslut i K S A U . Den uppdaterade placeringspolicyn kommer att ligga till grund för upphandling av kapitalförvaltningen..
Av policyn framgår bl.a. följande (avsnitt 1.7 Uppdatering av placerings-
" Placeringspolicyn skall löpande hållas uppdaterad med hänsyn till aktuella förhållanden inom kommunen samt utvecklingen på de finansiella mark- policyn):
naderna.
Uppdatering av placeringspolicyn skall om behov finns ske i särskilt ärende i anslutning till behandling av kommunens årsredovisning.
4 Kommunledningskontorets kommentarer
Finansnettots utveckling under de senaste åren, innebär en betydande intäkt för kommunen, som har variera kraftigt mellan åren.
Från kommunens bolag har kommunen under 2012 erhållit utdelning på 37 miljoner kronor erhållits. Utfallet från kapitalförvaltningen
(bokföringsmässigt) beräknas för 2012 är 17 miljoner kronor. Jämfört med 2011 har utdelningar för bolaget ökat med 34 miljoner kronor och utfallet från kapitalplaceringen minskat med 9 miljoner kronor. Den låga
avkastningen från kommunens dotterbolag 2011 var temporär och beror på förändringen i kommunens bolagsstruktur.
Finansnettot är oftast utsatt för svängningar, det påverkar självfallet kom- munens ekonomi. De stora räntesänkningar 2011 är förklaringen till skillnaden i kapitalförvaltningens utfall mellan 201 loch 2012.
De långa svenska räntorna framförallt på svenska statspapper är historiskt låga. Om de långa räntorna går upp så minskar marknadsvärdet på kom- munens ränteplaceringar. Den europeiska skuldkrisen och lågkonjunkturen kan innebära fortsatt låga räntor. Om räntan framöver kommer att gå upp blir avkastning från kapitalplaceringen lägre.
Låga korta räntor minskar kommunens ränta från bankmedel och utlåning.
Prognosen för 2012 är svårbedömd på grund av det ekonomiska läget, men prognosen är att helårsresultat kommer att överstiga det budgeterade nettot på 48 miljoner kronor kommer med 4 miljoner kronor.
Charlotte Enges
