• No results found

Årsrapport 2016

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Årsrapport 2016"

Copied!
65
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Årsrapport 2016

Teknik- och servicenämnden

(2)

Innehållsförteckning

1 Verksamhet ... 3

1.1 Uppföljning av uppdrag ... 3

1.2 Viktiga och intressanta händelser ... 6

2 Måluppföljning ... 10

2.1 I Mark ska barn och unga få en bra start i livet för att utveckla sin potential ... 10

2.2 I Mark ska de som behöver få bra stöd och en god vård och omsorg för att ha ett gott liv .. 11

2.3 I Mark ska vi vara en kreativ kommun för att alla ska trivas med att bo och leva ... 11

2.4 Hållbar personalförsörjning ... 17

2.5 God ekonomisk hushållning ... 18

2.6 Ekologisk hållbarhet ... 21

3 Följetal ... 22

3.1 Vatten- och avloppsförsörjning ... 22

3.2 Avfallshantering ... 23

3.3 Gator, vägar och parker ... 24

3.4 Lokalförsörjning ... 25

3.5 Kost- och städservice ... 26

3.6 Verksamhetsservice ... 28

4 Uppföljning av internkontroll ... 30

4.1 Teknik- och servicenämnden Intern kontroll ... 30

5 Personal ... 37

5.1 Analys av personalförhållanden ... 37

5.2 Statistik inom arbetsgivarområdet ... 37

5.3 Tillbud och Arbetsskador ... 40

6 Ekonomi ... 41

6.1 Driftredovisning... 41

6.2 Investeringsredovisning ... 46

6.3 Disposition av ackumulerat resultat... 53

6.4 Uppföljning av vatten- och avloppsförsörjningsverksamheten ... 54

6.5 Uppföljning av planerade/genomförda effektiviseringsåtgärder ... 55

7 Övrig uppföljning ... 56

7.1 Internationellt arbete ... 56

7.2 Uppföljning energiplanen ... 56

7.3 Uppföljning av Barnkonventionen... 60

7.4 Uppföljning Miljöhänsyn ... 61

7.5 Uppföljning av synpunkter och avvikelser ... 62

7.6 Uppföljning av attraktivitetsplanen... 63

7.7 Uppföljning av Marks kommuns lokala miljömål ... 64

(3)

1 Verksamhet

Årsrapportens verksamhetsberättelse utgörs av uppföljning av grunduppdrag, viktiga och intressanta händelser samt om det finns övrigt viktigt som ska rapporteras.

1.1 Uppföljning av uppdrag

Huvudverksamhet / Uppdraget uppfyllt Helt I hög

grad Delvis I låg grad Inte alls

Vatten- och avloppsförsörjning X

Avfallshantering X

Gator X

Vägar X

Parker X

Lokalförsörjning X

Kost- och städservice X

Verksamhetsservice X

Vatten- och avloppsförsörjning

Leveranssäkerheten är god med få avbrott som när de uppträder är kortvariga och genom omkopplingar vanligtvis kan begränsas till ett fåtal kunder. Kvaliteten på levererat vatten är också god.

Vattenläckor och rörbrott är dock relativt vanligt förekommande, (ca 40 st per år), vilket är en effekt av eftersatt underhåll på ledningsnätet. Under en kall period i början av året inträffade relativt många vattenläckor vilket troligen beror på de spänningar som uppstår på grund av kylan. Under resten av året har antalet läckor varit väsentligt lägre varför året blev ett normalår vad gäller antalet läckor.

Avloppsvatten behandlas till största delen i Skene reningsverk. Ibland förekommer bräddning, oftast i samband med mycket nederbörd. I huvudsak har dock avloppsvattnet tagits om hand på ett bra sätt. Detaljer kring verksamheten, bräddade mängder etc, redovisas i en

miljörapport varje år. Miljörapporten för 2016 färdigställs under mars månad 2017 enligt gällande plan.

Utgående från ovan angivna punkter är uppfyllelsegraden för vatten- och avloppsförsörjningen satt till i hög grad.

Avfallshantering

För avfallshanteringen förekom stora störningar inom insamling av hushållsavfall under januari och februari. Detta berodde på att en ny leverantör av tjänsten startade sitt uppdrag 2016-01- 01 och att de var dåligt förberedda. Gradvis löste de situationen och från april ungefär är man tillbaka på en normalnivå ungefär som innan bytet av leverantör. Uppfyllelsegraden har med anledning av detta sänkts till "i hög grad" från "helt" uppfylld. Allt pekar dock på att denna kan höjas till helt igen 2017. Tittar man på andelen fullgjorda hämtningar (se längre fram i

rapporten) så påverkas denna siffra nästan inte alls av problemen som var. Detta beror på att det görs så många hämtningar per år, 250 000 stycken ungefär, och att den övervägande majoriteten av dessa fullgjordes. Övriga uppdrag inom avfall (återvinningscentral, tömning av enskilda brunnar mm) har uppfyllts helt. Av dessa orsaker sätts uppfyllandegraden till "i hög grad" istället för "delvis".

Upphandlingen av ny entreprenör för insamling och behandling av kärlavfall ledde också till att kommunen införde tvåkärlssystem vid årsskiftet. Införandet genomfördes under årets första nio veckor. Tvåkärlssystemet ger väsentligt lägre kostnader. Övergången gick relativt smärtfritt. En del problem har dock uppstått i vissa flerbostadshus (t ex där man använder sopnedkast). Teknik- och serviceförvaltningen och Marks Bostad har under året gemensamt hittat lösningar på dessa problem. Kostnadsminskningarna ledde till att avfallstaxan kunde sänkas med 10 % från 15 april 2016. Ytterligare sänkning 2017, med ca 8 % för de flesta

(4)

kunder, beslutades av fullmäktige i november.

I april 2016 startade bygget av en ny återvinningscentral på Skene skog och i och med detta förbättras processen för både entreprenörer och medborgare. Byggnationen beräknas vara klar i juni 2017.

Renhållningsordningen har reviderats och skickades ut på remiss under slutet av 2016.

Renhållningsordningen utgår från en regional och nationell utblick. Hänsyn till miljö, ekonomi och användarvänlighet står i fokus.

Gator

De budgeterade resurserna för beläggningsunderhåll har under en följd av år varit lägre än behovet för att förbättra vägstandarden totalt sett. I investeringsbudgeten finns nu en ram på 4 mnkr för beläggningsunderhåll årligen. Detta räcker inte för att höja vägkapitalet, dvs den sammanvägda vägstandarden. För att göra detta krävs mer än 6 mnkr enligt genomförd utredning.

Under året har några bolag lagt fiber i kommunen. I centralorten är det i huvudsak två bolag som varit mycket aktiva under året med tillfälliga schakt som följd vilket medfört olägenheter för trafikanter. Det ena bolaget har använt en teknik där man fräser ett ca 3 cm brett spår i gatan och fiberläggning och återställning sker i samma svep vilket gjorde att gatorna

påverkades marginellt. Det andra bolaget använde grävmaskin och breda schakt vilket lett till större olägenheter för trafikanterna eftersom det inte är möjligt att återställa schakten direkt efter grävning.

Skador i gatorna och på cykelvägar repareras tämligen snabbt vid anmälan och inspektion.

Inrapporterade skador på personer till följd av brister i trafikmiljön förekommer men är mycket ovanliga. Skador på fordon är vanligare,

För grönytor i gatuområdena finns en utökad ram från och med 2015 vilket ger en högre standard jämfört med 2014 och tidigare år.

Vägar

Med den definition som gäller för "väg" så finns bara ett fåtal i kommunal regi, t ex

Boråsvägen/Varbergsvägen mellan Skene och Kinna. Den absoluta merparten av vägarna i kommunen har Trafikverket som väghållare.

Nämndens trafiksäkerhetsplan där strategier och prioritering för utbyggnad av gång-, cykel- och mopedvägar framgår har reviderats och är på remiss. Den kommer därmed sannolikt att kunna användas för planering av investeringar under 2017 och framåt.

Parker

Med hänvisning till den ramökning om 2 mnkr som verksamheten erhöll från och med 2015 samt ytterligare 0,5 mnkr under 2016 kan nu uppfyllandegraden höjas till i hög grad från delvis gällande parkverksamheten.

Ramökningen har skapat bättre förutsättningar att möta de förväntningar som finns gällande grönytor, blommor och planteringar i kommunens orter. Den extra budgetramen för 2016 har använts till (exempel):

 Palmer har hyrts in och planterats i ekfat och placerats i centrala Kinna och Skene

 Belysning har ordnats i cirkulationsplatsen vid Sahara/Ludvig Svensson

 Kyrkparken har förbättrats med en boulebana, soffor och markåtgärder

 Nya träd och växter, bl a en ny allé utmed Fritslavägen

Lokalförsörjning

Tillsammans med barn- och utbildningsförvaltningen har verksamheten samverkat kring olika typer av insatser kring fuktsaneringsåtgärder i ett antal olika skolor. I samband med

skolstarten stängdes Lyckeskolan helt för undervisning. Lokalförsörjningen har tagit fram provisoriska lokallösningar, genom iordningställande av lokaler, inhyrning från olika

fastighetsägare samt ytterligare uppställning av paviljonger. Allt har skett under hög tidspress

(5)

och lokalfrågan har kunnat lösas på ett tillfredsställande sätt sett mot den situation som har uppstått. Planering har genomförts för nya temporära lokallösningar på annan plats för att frigöra platsen kring Lyckeskolan för att möjliggöra rivning och påbörjande av ett

nybyggnadsprojekt för en ny högstadieskola på samma område. Arbetet med att upphandla en rivningsentreprenad har påbörjats. Barn och utbildningsnämnden har gett teknik- och

serviceförvaltningen i uppdrag att projektera och upphandla en ny skola på Lyckeområdet för 8 paralleller i en eller två våningsplan. Planeringsarbete inför kommande upphandlingar har påbörjats under hösten, en eventuell byggstart planeras under senare delen av hösten 2017.

Åtgärder i Sjöbyskolan och Stommenskolan har genomförts beträffande fuktrelaterade problem i innemiljön. En förstudie angående tillbyggnad av Strömskolan med ytterligare 5 klassrum och matsal har färdigställts och redovisats för barn- och utbildningsnämnden samt en förstudie för tillbyggnad av Horredshallen har genomförts och redovisats för kultur- och fritidsförvaltningen.

Ytterligare uppdrag om förstudier har inkommit från verksamheterna under hösten.

Skadegörelsen har under senare delen av året minskat något i omfattning, åtgärder i förbyggande syfte har genomförts.

Det planerade underhållet uppgår under året till 90 kr/kvm och avviker markant från en branschspecifik normalnivå för underhållskostnader som är bedömd till 130 kr/kvm.

Underhållsskulden för fastigheterna är bedömd till 50 mnkr. Med denna låga underhållsinsats kommer skulden att fortsätta att öka. Detta kommer också att medföra ökade klagomål på lokalernas standard och status från verksamheterna. En naturlig följd är också att behovet av akuta åtgärder ökar.

Då lokalförsörjningen uppfyller sitt uppdrag att leverera lokaler till samtliga verksamheter inom kommunen kan uppdraget ändå klassificeras som "i hög grad"

Kost- och städservice

Uppdraget måltidsförsörjning uppfylls i hög grad. Bedömningen grundar sig på enkäter avseende kundnöjdhet som har en stabilt hög nivå när det gäller skolmåltider och mat för hemmaboende pensionär.

Uppdraget för städning, att nå effektivt rena lokaler inom kommunen, uppfylls helt.

Bedömningen grundar sig på att städverksamheten genomförs och uppfylls enligt köpande förvaltningars önskemål om nivåer. En städenkät inom grundskola och förskola visar allmänt gott resultat i sin helhet för städservicen. Samtidigt uppger eleverna att det krävs större fokus på frekvensen av städning på toaletter och omklädningsrum. Detta kan relateras till tidigare uppgifter om Folkhälsomyndighetens rekommendationer som pekar på att städningen inom kommunens skolor och förskolor ligger på en jämförelsevis låg nivå. Nivån beställs av köpande nämnd.

Verksamhetsservice

Verksamhetsservice levererar internt stöd till alla förvaltningar inom ekonomi- och löneadministration, upphandling och tjänstefordon samt bemöter medborgaren via telefonväxel/reception och felanmälningstjänst. Det interna stödet har utvecklats och

anpassats utifrån förvaltningarnas behov och bedömningen är att Verksamhetsservice uppfyller uppdraget i hög grad. Undantaget är upphandlingsverksamheten då kommunens behov av upphandlingsstöd och avtalsförnyelser fortfarande är stort och kräver prioriteringar. Därutöver har upphandlingsfunktionen ett uppdrag att informera och utbilda inom upphandlings- och inköpsområdet vilket inte sker i önskad omfattning. För att klara uppdraget är det viktigt att ha full bemanning med rätt kompetens. I nuläget har verksamheten haft stor omsättning på tjänster vilket tar tid från upphandlingsarbetet, dels i rekrytering och dels introduktion av nya medarbetare.

(6)

1.2 Viktiga och intressanta händelser

Viktiga och intressanta händelser ur ett medborgarperspektiv Vatten- och avloppsförsörjning

Nya avloppsledningar lades ner i Marbogatan under början av året. Upphandlingen av

överföringsledningen till Hägnen utfördes under maj - juli och en entreprenör utsågs. Planering av entreprenaden utfördes under hösten med beräknad byggstart tidigt 2017. Under hösten planerades utbyggnad av kommunalt VA i flera områden i kommunen, t ex för 21 hus i Solvik.

Reservvattentillgång för kommunen har utretts under året och beslut om nybyggnation av reservvattenverk kommer tas under kommande år.

En omfattande spolning av vattenledningarna i Örby har utförts under året för att bli av med mineralutfällningar som leder till missfärgat vatten.

Avfall

Den nya återvinningscentralen började byggas i april. Den ska stå färdig i juni 2017.

Störningar i insamling av hushållsavfall i början av året ställde till med problem för flera invånare med uteblivna eller försenade tömningar. Störningarna berodde på byte av

entreprenör samt byte av insamlingssystem till tvåkärlssystem. I april ungefär var problemen lösta och insamlingen fungerade lika bra som tidigare.

En ny version av informationsbladet Miljömarkören utarbetades, trycktes och distribuerades till kommuninvånarna under våren 2016.

Gator/parker

Under året har en ramökning om 0,5 mnkr erhållits för en tillfälligt ökad nivå på skötseln av de gröna ytorna, rabatter och planteringar mm. Detta innefattar även åtgärder avseende grönytor i gatumiljön där olika insatser har genomförts vilka har varit mycket uppskattade av

kommuninvånare och besökare.

En ny gata byggdes under mars - juni från Varbergsvägen strax väster om Svetskompaniet.

Investeringen genomfördes med anledning av att bron på Nynäsgatan över Viskan

(Näringsbro) klassades ner vilket innebär att tunga transporter till Svetskompaniet och Kaskad inte kommer fram. Byggnationen skedde i egen regi. Gatan är ca 80 m lång med en GCM-väg längs gatan. Detta innebär att bron kan stängas för fordonstrafik.

GCM-vägen genom Örby Etapp 2 färdigställdes under året med gott resultat.

Ett helt nytt stationsområde färdigställdes under året inkluderande en ny större

pendelparkering, ny tillgänglighetsanpassad hållplats, ny GCM-väg längs Järnvägsgatan samt nya planteringar.

Naturvårdslaget har arbetat med iordningställande av biotopskyddsområdet Härsjöns

Strandäng där det växer sällsynta blommor. Dessutom startade Fixartjänst i Naturvårdslagets regi den 27 juni. Syftet är att utföra enklare hjälp i hemmet för personer över 70 år samt för personer med funktionsnedsättning, bl a för att undvika fallolyckor. Brukarna är nöjda med denna hjälp.

Verksamhetsservice

Marks kommun har under året upphandlat en ny telefonilösning. Ny teknik ska möjliggöra bättre information och förenklade kontaktvägar till kommunen.

Inkörningsproblem i samband med bytet av entreprenör för insamling av hushållsavfall ledde till en ökad belastning på kommunens växel och felanmälan. I viss mån har detta inneburit längre svarstider i telefonväxeln. Positivt är att verksamheten i samband med detta kunde styra om många ärenden från telefon till felanmälan via webben vilket gav en marknadsföring av denna tjänst.

(7)

Lokalförsörjningen

Byggnationen av den nya brandstationen i Horred är klar och brandstationen invigdes i maj månad enligt tidsplan. Planering pågår för vissa förändringar avseende skollokaler och paviljonger inför höstterminen 2016. Arbetet med åtgärder för fuktrelaterade åtgärder pågår inom ett antal skolor.

En akut stängning av Lyckeskolan inträffade inför terminsstarten i augusti. Stort arbete lades ner på att snabbt iordningställa egna lokaler och hyra in nya för att säkerställa undervisningen för eleverna. Lokalförsörjning har fått positiva omdömen då arbetet resulterade i att

undervisningen kunde komma igång snabbt.

Flyktingsituationen under året har krävt stora resurser för att iordningställa boenden för ensamkommande barn. Under hösten stabiliserades situationen och två tillfälliga boenden kunde avvecklas.

Under året har insatser genomförts för att uppdatera den tillgänglighetsdatabas som beskriver lokalers tillgänglighet för olika grupper med funktionshinder. Inventering av ett 20-tal

kommunala lokaler har genomförts. Information kring tillgängligheten vid dessa lokaler har nu lagts ut på webben.

Kost-och städservice

Tillsammans med barn-och utbildningsförvaltningen har en städenkät genomförts för elever i årskurs 3 och 7 samt inom förskolan. Resultatet visar en stor medvetenhet från eleverna om deras egen påverkan på hur ren en skola uppfattas. Det är också tydligt att städpersonalen är en synlig och viktig vuxenkontakt för många elever samt att eleverna önskar att toaletter och omklädningsrum skall ha en högre städ- och underhållsfrekvens.

Under hösten har kostverksamheten gjort omfattande förbättringar på Kunskapens hus och på Ängskolan med flervalsmodellen och med specialkoster som inkluderas i det ordinarie utbudet.

Vid serveringen kan matgästerna välja mellan tre till fem alternativ som även tydligt är

markerade med allergiinnehåll. Syftet är främst att elever med specialkostbehov integreras in i den ordinarie menyn och ges möjligheten att välja något av alla de rätter som erbjuds.

Samtidigt har valfrihet, minskat produktionssvinn och ökad arbetsglädje tydligt förbättrats.

Fler skolor står på tur att implementera flervalsmodellen under 2017.

Renoveringen av köket på Lindäng pågick fram till årsskiftet. Renoveringen har försenats och har sin orsak i att renoveringen i sin helhet blev långt mer omfattande än vad som kunde förutses före byggstart. Köket är nu åter igång i nya fräscha produktionslokaler, dock inte matsalen då den påverkas av den fortsatta renoveringen av Lindäng. Enligt planering skall matsalen troligen vara klar till sommaren 2017.

Andelen ekologiska livsmedel samt djurskyddskrav har fortsatt stort fokus för

kostverksamheten. Under slutet av 2016 inleddes också upphandling av färskt nötkött med fokus på att kunna möjliggöra att upphandla lokalt.

I samarbete med barn- och utbildningsförvaltningen planerar kostverksamheten för menyer som tar hänsyn till fler alternativ som kan bemöta specialkostbehoven, öka andelen fågel, fisk och grönt och utökad hänsyn till miljö- och klimatfrågor som kan balanseras med ett gott ekonomiskt resultat för alla matgäster.

Inom äldreomsorgen har en omfattande utbildningsinsats för vårdpersonal genomförts under hösten av dietist. Innehållet har varit inriktat till tema om "Mat i magen hela dagen", "Mat för att behålla hälsan" samt "Mat för äldre – en utbildning för förskrivande sjuksköterskor".

Viktiga och intressanta händelser ur ett verksamhetsperspektiv Vatten- och avloppsförsörjning

Ett stort arbete med revidering av VA-planen har utförts under året. Planen ska beslutas under 2017. Arbetsrutiner för verken har också genomgått en större översyn. Åtgärder efter

översvämningen 2015-12-07 har genomförts, bland annat har vallen kring vattenverket i Fritsla höjts. En översvämningskartering för Häggån och Vännåkra har genomförts. En ny dagvattenpolicy har tagits fram under ledning av bygg- och miljökontoret. En förstärkning av VA personalmässigt planerades under året och rekrytering slutförs under 2017.

(8)

Avfall

Störningarna i början av året i insamlingen av hushållsavfall satte verksamheten under stor press. Inom kundtjänst fick ett bemanningsföretag anlitas för att klara hanteringen av alla klagomål och Naturvårdslaget fick rycka ut och frakta hushållsavfall. En mindre omorganisation har genomförts inom kundtjänst under hösten efter att problematiken med insamling av

kärlavfall var löst. Omorganisationen innebar att kundtjänst reducerades med en tjänst.

Gata/park

En ny liftbil för underhåll av gatubelysning levererades i februari vilket innebar en väsentligt bättre och säkrare arbetsmiljö. En ny hjullastare inköptes också, som ersättning för en uttjänt maskin. Processen att rekrytera nya arbetsledare, med anledning av kommande

pensionsavgångar, har startat och en tjänst har tillsatts under året.

Naturvårdslaget fick en ny enhetschef under året.

Verksamhetsservice

Kommunen har sedan sommaren en elbil i drift och den första laddstolpen för elbilar har installerats. Då elbilens batteritid inte uppfyller vad leverantören utlovat så avvaktar vi ytterligare anskaffningar.

Upphandling av ny lösning för telefonväxel har gjorts klart under året. Införande sker första halvåret 2017. Förhoppningen är att den nya telefonlösningen ska vara användarvänlig och ge möjlighet till nya kontaktvägar.

Två utbildningstillfällen i sparsam körning har genomförts för anställda inom

socialförvaltningen. Löneservice har varje månad haft utbildning i personalsystemet för nyanställda chefer. Utöver det har sektorn varit involverad i introduktionsutbildning för nya chefer samt deltagit i en uppstart av utbildning för ekonomiadministratörer.

Under hösten gjordes en större uppdatering av ekonomisystemen och i samband med detta anordnades ett antal informationstillfällen för berörd personal.

Lokalförsörjning

Månadsvisa samverkansmöten har genomförts med Marks Bostads AB för att samordna insatser avseende exempelvis lokalbehov inom socialförvaltningen. Dialogmöten har genomförts med alla förvaltningar avseende internhyror och lokalbehov under 2017.

Mycket arbete har under året avsatts för samverkan kring lokalbehov relaterade till flyktingverksamheten. Olika möjliga alternativ för boenden har tagits fram och beslut har fattats om att hyra in lokaler från Hemsö och Marks Bostads AB för att täcka en del av de behov som föreligger.

Inom bostadsanpassningen har extra resurser tillsatts för att färdigställa utredningen avseende ärendehandläggning i tidigare verksamhet.

Kost-och städservice

Inom kostverksamheten har internutbildningar genomförts av dietist inom specialkost.

Administrativt arbete för revidering av egenkontroll och HACCP (Hazard Analysis and Critical Control Points eller på svenska faroanalys och kritiska styrpunkter) har inletts.

Kostverksamheten har påbörjat arbetet med att skapa HACCP-grupper. Syftet är att

kunskapshöja administrativ personal och kockar i riskbedömningsprocesser som ingår inom EU-lagstiftningen för att påvisa säker hantering av livsmedel. Arbetet med HACCP-grupper fortsätter 2017.

I samarbete med barn-och utbildningsförvaltningen har nu två skolrestauranger igång servering av flervalsmodellen, där tre - fem alternativ finns att välja varje dag. Detta sker i syfte att bemöta den höga andelen specialkoster, öka andelen grönsaker, fisk och fågel samt öka miljö-och klimatfokus för samtliga måltider. Kunskapens Hus startade detta under våren och Ängskolan startade som skola nummer två under vecka 33. Under 2017 kommer fyra skolor till att applicera Flervalsmodellen, Örbyskolan, Hyssnaskolan, Fritslaskolan och Sätilaskolan. Nyhetsbolaget Sverige, TV4 Nyheterna, valde under hösten 2016 att sända

(9)

Kostverksamheten bidrog till reportaget där det beskrevs om flervalsmodellens framgångar för att minska specialkostbehoven.

I november fick Kostverksamheten äran att deltaga på Livsmedelsverkets Måltidsdag i

Stockholm och presentera Flervalsmodellen. Livsmedelsverkets nationella kompetenscentrum för måltider inom vård, skola och omsorg arrangerade dagen för Sveriges offentliga

kostorganisationer under temat "Hitta ert sätt".

Interna kvalitetskontroller inom städverksamheten genomförs löpande under året i syfte att nå mål kring effektivt rena lokaler.

Inom städverksamheten pågår den omorganisering som har som syfte att bemöta den utveckling som råder inom köpande förvaltningars behov av större flexibilitet och av fler och mindre enskilda objekt. Omorganiseringen innebär att verksamheten skapar arbetslag som bidrar till en lägre sårbarhet vid vikarieanskaffning och som kan ge bättre

arbetsfördelning/rotation av städrutiner och ger ökad kompetens inom gruppen. Syftet är också att minimera ensamarbete som bidrar till en positiv utveckling för arbetsmiljön.

Kommunens köksverksamheter har en utmaning när det gäller rekrytering av kockar med gymnasiebehörighet. Verksamheten arbetar sedan våren 2016 med ett valideringsverktyg som ger möjligheten till att höja kompetensen hos våra befintliga kockar som därigenom kan bekräfta sitt yrke genom branschens riktlinjer.

(10)

2 Måluppföljning

Kommunens verksamhet ska planeras med vision och mål för Marks kommun som utgångspunkt. I detta avsnitt följs mål och indikatorer upp.

Strategiska områden:

2.1 I Mark ska barn och unga få en bra start i livet för att utveckla sin potential

Kommungemensamma mål:

Barn och unga har en god utbildning

Nämndens mål:

Den mat som serveras inom kommunens skolor och barnomsorg ska vara god och näringsriktig Nämndens bedömning är att målet uppfyllts helt under 2016. Bedömningen grundar sig på följande:

Under 2016 har Kostservice genomfört insatser för att uppfylla en god och näringsriktig skolmåltid. Fokus har varit tydligt mot att skapa möjligheter för alla elever oavsett behov genom både hur specialkoster skall kunna ansökas och serveras genom Flervalsmodellen.

Näringsriktigheten bedöms fullvärdig och beräknas genom verksamhetens

kostplaneringssystem. Dietisten har uppföljning på hur väl recepten följs i köken som också bidrar till en god och fullvärdig näringsriktighet av det som serveras.

Indikatorer Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 Mål 2016

NöjdBrukarIndex - andel brukare som ger högst eller näst högst betyg på skolmåltiden

(%) 73 71 71 >78

NöjdBrukarIndex - andel brukare som ger högst eller näst högst betyg på skolmåltiden (%) Skolmatsenkäten genomfördes för årskurserna 5 och 8 under vårterminen. Enkäten har besvarats av elever i årskurs 5 och årskurs 8. Under året har skolmaten haft en inriktning på mera grönt, mera fisk och kyckling utifrån miljö- och hälsoperspektiv.

71 procent sätter högst eller näst högst betyg på skolmåltiden. Fler uppger att de äter skolmaten alla dagar i veckan och tycker att maten alltid/oftast är god. Fler uppger att de alltid/oftast äter från grönsaksbordet. Fler uppger att de alltid/oftast äter sig mätta. Fler uppger att ljudvolymen är för hög och fler tycker att de inte har tillräckligt med tid.

Kommungemensamma mål:

Barn och unga är trygga och ges möjlighet att påverka i frågor som rör dem

Indikatorer Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 Mål 2016

Andel delaktighet i samband med utformning

av utvändiga lekmiljöer (%) 70 >70

Andel delaktighet i samband med utformning av utvändiga lekmiljöer (%)

Samverkan om utformning av yttre miljö med skolbarn har genomförts på Stommenskolan.

(11)

Strategiska områden:

2.2 I Mark ska de som behöver få bra stöd och en god vård och omsorg för att ha ett gott liv

Kommungemensamma mål:

Allt arbete bedrivs med professionellt förhållningssätt och god kvalitet

Nämndens mål:

Den mat som serveras i kommunens omsorgsverksamheter ska vara god och näringsriktig

Nämndens bedömning är att målet uppfyllts delvis under 2016. Bedömningen grundar sig på följande: Vid enkäten från Socialstyrelsens öppna jämförelser hösten 2016 finns ett resultat som visar hur stor andel av de äldre i kommunen som tycker att maten smakar bra. För 2016 har svaren varit lägre än föregående år, från 81 % till 74 % som tycker maten smakar bra.

Kostservice tillsammans med Socialförvaltningen eftersträvar ett närmare samarbete framåt som har fokus på dels; att utreda mera om att erbjuda två alternativ istället för ett och som alltid finns på menyn att välja. Dels utreda i detalj, möjligheten att tillaga hela eller delar av måltiden på plats på avdelningarna. Den totala måltidsmiljön med ljud, ljus, färg, form, och sociala delar skall också utredas närmare.

Indikatorer Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 Mål 2016

NöjdBrukarIndex - Andel brukare i särskilt boende som är nöjda med hur maten smakar.

(%) 79 81 74 =70

Nöjd Brukar Index - Andel brukare i hemtjänst

som är nöjda med hur maten smakar (%) 90 89 89 =75

NöjdBrukarIndex - Andel brukare i särskilt boende som är nöjda med hur maten smakar. (%) Avser 2016 års värde av Socialstyrelsens årliga undersökning. Källa är rapporten "Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016". Värdet avser frågan om "Hur brukar maten smaka?"

Kostservice tillsammans med Socialförvaltningen eftersträvar ett närmare samarbete framåt som har fokus på två alternativ istället för en samt möjligheten att tillaga vissa komponenter på plats på avdelningarna.

Nöjd Brukar Index - Andel brukare i hemtjänst som är nöjda med hur maten smakar (%) Index för 2016 utgår från enkät genomförd för 2015. Mätning genomförs vart tredje år.

Strategiska områden:

2.3 I Mark ska vi vara en kreativ kommun för att alla ska trivas med att bo och leva

Kommungemensamma mål:

En god kommunal service

Indikatorer Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 Mål 2016

Andel felanmälningar, gällande

infrastrukturen, som sker via internetportal

Mark.se (%) 23 30 69 =50

Andel e-fakturor av totalt antal skickade

kundfakturor (%) 14 16 18 =50

Andel felanmälningar, gällande infrastrukturen, som sker via internetportal Mark.se (%)

Andelen ärenden som felanmäls via webb har ökat markant under året vilket beror på en tydlig styrning av ärenden till webb i stället för telefon. Felanmälningstjänsten har även utökats så att det finns möjlighet för medborgarna att anmäla fel på lokaler via tjänsten.

(12)

Andel e-fakturor av totalt antal skickade kundfakturor (%)

Andelen e-fakturor som skickas från Marks kommun uppgår till 18% vilket är en fortsatt ökning. Tjänsten e-faktura marknadsförs löpande i lokal press och det finns även information på hemsidan. Dessutom har Marks kommun möjliggjort för företag och organisationer att kunna få elektroniska fakturor.

Nämndens mål:

Vatten- och avloppsinfrastruktur med en hög uthållighet och kapacitet samt en hög kvalitet på dricksvattnet

Nämndens bedömning är att målet uppfyllts i hög grad under 2016. Bedömningen grundar sig på följande: Kvaliteten på vattnet var god och kapaciteten var bra med mycket få

leveransavbrott. Att målet inte är helt uppfyllt beror på att förnyelsetakten ännu inte är tillfredsställande vilket inte ger en tillräcklig uthållighet.

Kvaliteten på levererat dricksvatten är bra vilket har bekräftats i den under året utförda undersökningen "Kritik på teknik" som SKL genomför var tredje år. 93 % svarade att dom är nöjda med kvaliteten på dricksvattnet. Kapaciteten har varit bra under året utan några större uppmaningar om bevattningsförbud. Detta trots att 2016 var ett torrt år med 30 % lägre nederbörd än ett normalår. Det finns dock en fördröjningseffekt och den torra hösten kan få effekter på kapaciteten 2017. En plan för vattenbrist började därför att utarbetas under slutet av året. Ledningsnätet är gammalt och slitet på sina ställen. En ny förnyelseplan är under framtagande och ska vara klar 2019. Förnyelse av ledningsnätet har skett under året t ex i Marbogatan i Skene. Även relining (rörinfodring) har genomförts för att öka uthålligheten hos ledningsnätet. Trots dessa åtgärder når verksamheten inte upp till målet för förnyelsetakt.

Indikatorer Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 Mål 2016

Kvalitets-, service- och miljöindex för VA-

verksamheten (poäng) 572 519 593 >700

NöjdBrukareIndex - Vatten- och

avloppsförsörjning (%) 90 90 93 >90

Antal nyanslutna fastigheter till det

kommunala VA-nätet (st) 7 16 30 >60

Antal nyanslutna lägenheter till det

kommunala VA-nätet (st) 58 >96

Andel hushåll som är utan vatten mer än 15

timmar (%) 0 0 0 0

Avbrottstid på det kommunala VA-nätet

räknat i minut per brukare och år (minuter) 11 13,5 8,8 <10

Antal vattenläckor per tusental serviser (st) 2,4 2,5 1,3 <7,1 Antal vattenläckor per kilometer ledningsnät

(st/km) 0,15 0,18 0,12 <0,14

Andel vattenprover utan anmärkning på

kommunalt dricksvatten (%) 95 94 93,5 >97

Mikrobiologiska analyser med anmärkning (%) 5,2 6,9 8,5 <6

NöjdBrukareIndex - Vatten- och avloppsförsörjning (%)

Under året genomfördes SKL:s undersökning "Kritik på teknik" och 93% svarade ja på frågan om dom var ganska nöjda eller mycket nöjda med kvaliteten på dricksvattnet. Detta är nära riksgenomsnittet på 91%. Det finns skillnader mellan undersökningarna 2013 och 2016 varför det är vanskligt att jämföra värdena.

Antal nyanslutna fastigheter till det kommunala VA-nätet (st)

30 fastigheter varav 24 villor, 2 st flerbostadshus med tot 34 lägenheter och 4 st annan fastighet.

(13)

Antal nyanslutna lägenheter till det kommunala VA-nätet (st)

De nya anslutningarna består av 24 villor (räknas som en lägenhet per villa) samt 34 lägenheter i två flerbostadshus.

Avbrottstid på det kommunala VA-nätet räknat i minut per brukare och år (minuter)

Avbrottstiden på det kommunala VA-nätet var 8,8 minuter per brukare och år vilket är något bättre än vad det brukar vara.

Antal vattenläckor per tusental serviser (st)

Antalet vattenläckor per tusen serviser var 1,3 vilket är mindre än 2015.

Antal vattenläckor per kilometer ledningsnät (st/km)

Antalet läckor var 0,12 per km ledningsnät vilket är lägre än 2015.

Nämndens mål:

En utvecklad avfallsverksamhet med ökade möjligheter till återanvändning och återvinning

Nämndens bedömning är att målet uppfylldes i hög grad under 2016. Bedömningen grundar sig på följande: Andel fullgjorda hämtningar av hushållsavfall är hög men även ett gott omhändertagande av övrigt avfall. Det går att utveckla återbruksverksamheten ytterligare inom kommunen.

Under året inleddes arbetet med byggnation av en ny återvinningscentral. Den nya ÅVC:n ska separera kundtrafik och arbetstrafik samt ge en trevligare totalupplevelse för kunderna och ett bättre flöde. Detta ska förhoppningsvis öka återvinningen. En ny version av Miljömarkören har utarbetats under året. Den hjälper människor att sortera rätt. En kampanj i Markbladet har också genomförts.

Indikatorer Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 Mål 2016

Andel fullgjorda hämtningar av hushållsavfall

(%) 99,6 99,6 98,7 100

NöjdBrukareIndex - Avfallsverksamhet (%) 89 89 76 >90

Andel fullgjorda hämtningar av hushållsavfall (%)

Det har varit en del missade hämtningar under året till följd av inkörningsproblem hos den nya entreprenören vilket gör att andelen fullgjorda hämtningar inte fullt, men nästan, kommer upp till 100 %.

NöjdBrukareIndex - Avfallsverksamhet (%)

Under året genomfördes SKL:s undersökning "Kritik på teknik" och 76 % svarade ja på frågan om dom var ganska nöjda eller mycket nöjda med avfallshanteringen. Detta är något under riksgenomsnittet på 82 % vilket sannolikt har sin förklaring i att undersökningen gjordes strax efter de stora inkörningsproblemen för insamlingen av hushållsavfall under första kvartalet.

Det finns skillnader mellan undersökningarna 2013 och 2016 varför det är vanskligt att jämföra värdena.

Nämndens mål:

En ökad standard på kommunala gator och vägar

Nämndens bedömning är att målet uppfyllts delvis under 2016. Bedömningen grundar sig på följande: Åtgärderna inom beläggningsunderhåll räcker inte till för att öka standarden på gatorna totalt sett utan mer medel behöver tillsättas för att få en standardökning.

Beläggningen bryts ned med tiden främst till följd av slitage från trafiken men också av väder och vind. För att öka standarden behövs investeringar på mer än 6 mnkr årligen enligt en tidigare konsultutredning.

(14)

Totalt lades ny beläggning för 6,4 mnkr, varav 4,2 mnkr investeringsunderhåll och 2,2 mnkr driftunderhåll, under året. Det är framför allt en lång sträcka av Gullbergsvägen, Hedevägen i Örby samt Mor Kerstins Väg från förskolan till KSK-stugan som fått ny beläggning.

Indikatorer Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 Mål 2016

NöjdBrukareIndex - Gator (%) 61 61 36 >65

Enstaka fel på belysningsnätet åtgärdas i mån av tid inom en fyra veckorsperiod eller i

anslutning med besiktningsrundor (%) 100 100 100 100

Andel allvarliga fel på belysningsnätet, som kan orsaka skada, som åtgärdats omedelbart.

(%) 100 100 100 100

Andel kommunala gator och GCM-vägar som är farbara 8 timmar efter snöröjningens påbörjande och snöröjda 24 timmar efter snöfallets upphörande (%)

100 100 100 100

NöjdBrukareIndex - Gator (%)

Under 2016 deltog Mark i SKL:s undersökning "Kritik på teknik". På frågan om invånarna var ganska eller mycket nöjda med vinterväghållningen svarade 37 % ja, vilket är betydligt lägre än riksgenomsnittet på 60 %. När det gäller standarden på gatorna svarade 36 % att de var ganska eller mycket nöjda vilket ligger nära riksgenomsnittet på 39 %. Undersökningarna 2013 och 2016 skiljer sig åt varför det är vanskligt att jämföra värdena. Målvärdet bör justeras till följd av detta och det låga riksgenomsnittet.

Enstaka fel på belysningsnätet åtgärdas i mån av tid inom en fyra veckorsperiod eller i anslutning med besiktningsrundor (%)

Fel som inverkar på trafiksäkerheten, till exempel vid övergångsställen och gatukorsningar, åtgärdas så snart som möjligt efter att felen blivit kända av kommunen. I övrigt åtgärdas felen under ordinarie besiktningsrundor.

Andel allvarliga fel på belysningsnätet, som kan orsaka skada, som åtgärdats omedelbart. (%) Allvarliga fel som kan orsaka person- eller egendomsskada, har åtgärdats omedelbart efter att felet blivit känt.

Andel kommunala gator och GCM-vägar som är farbara 8 timmar efter snöröjningens påbörjande och snöröjda 24 timmar efter snöfallets upphörande (%)

2016 var ett snöfattigt år och andelen kommunala gator och GCM-vägar som är farbara 8 timmar efter snöröjningens start var 100 %. Ett rejält snöfall inträffade i januari men gatorna röjdes relativt snabbt.

Nämndens mål:

I dialog skall brukare och beställare, genom effektiva och rationella stöd- och servicelösningar, ska föredömlig internservice erbjudas.

Nämndens bedömning är att målet uppfyllts i hög grad under 2016. Bedömningen grundar sig på följande:

Lokalförsörjningen har tillhandahållit lokaler för samtliga verksamheter och utvecklat

lokalbeståndet efter de akuta förändringar som erfordrats i samband med flyktingsituationen för ensamkommande barn samt den akuta stängningen av Lyckskolan. Dessutom har

Tygrikeshallen ställts om för annan verksamhet åt kultur- och fritidsförvaltningen. Arbetet med inhyrning och förändringar ombyggnationer och omflyttningar har skett under akuta och

pressade förhållanden. Lokalförsörjningen har utfört arbetet i nära samverkan med de berörda

(15)

Kostservice har under 2016 arbetat med att utveckla servicegraden av specialkoster till brukare och beställare inom barn-och utbildningsförvaltningen. Flervalsmodellen innebär att tre till fem alternativ erbjuds eleverna på, idag, två skolor. Specialkosterna inkluderas i detta ordinarie utbud och har gett ett resultat på lågt produktionsbehov i dessa två köken av specialkoster. Under 2017 kommer ytterligare fyra skolor applicera flervalsmodellen i kommunen.

Kostservice har under 2016 utvecklat mellanmål och bufféer för äldreboenden på Ekås och Kullabyn samt fullt ut implementerat Äldrekost (Ä-kost) som bland annat innebär en enklare och effektivare hantering för beställaren av att servera de äldres olika kostbehov på

avdelningarna.

Under året har verksamhetsservice varit engagerade i ett antal olika utbildningar i syfte att erbjuda ett så bra stöd som möjligt till verksamheterna. Inom lön hålls till exempel

regelbundna utbildningstillfällen för nyanställda chefer samt att man deltar i

introduktionstillfällen för nya chefer två gånger om året. Vid dessa två tillfällen deltar även ekonomiservice och upphandlingsfunktionen för att ge en helhetsbild av de administrativa stödfunktionerna. Under året deltog sektorn även i en uppstart av utbildning för

ekonomiadministratörer.

Personal i växel/reception har fortsatt verka för bättre tillgänglighet genom att jobba vidare med information till verksamheterna om hantering av telefon, frånvaromeddelanden, öppettider mm. En mätning som gjordes i slutet av året visar på en liten förbättring jämfört med föregående år, dock är tillgängligheten fortfarande låg hos handläggare i Mark medan bemötande och svarskvalitet är bra.

Indikatorer Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 Mål 2016

NöjdBrukarIndex - Andel brukare som är nöjda med förvaltning och skötsel av

kommunens lokaler (%) 70 >80

Andel av de nya, tillkommande lokalerna enl.

lokalplanen som har tillhandahållits i rätt tid

(%) 95 95 95 100

Kostnader kopplade till skadegörelse på

kommunala skolfastigheter (%) 4,25 5,6 4,3 <4,25

NöjdBrukarIndex - Andel brukare som är nöjda med städning av kommunens lokaler

(%) 76 >75

NöjdBrukarIndex - Andel brukare som är nöjda med förvaltning och skötsel av kommunens lokaler (%)

Ny indikator för 2016, enkätundersökning har ej genomförts under året. Värdet har därför uppskattats utifrån dialoger som förts med verksamheterna under året. Behov av ett ökat inre underhåll är ofta synpunkter som framkommer.

Andel av de nya, tillkommande lokalerna enl. lokalplanen som har tillhandahållits i rätt tid (%) Samma nivå som föregående år. Akuta insatser beroende på stängning av Lyckeskolan samt flyktingsituationen påverkar utfallet av indikatorn som inte till 100 % når upp till målet.

Kostnader kopplade till skadegörelse på kommunala skolfastigheter (%)

Utfallet är lägre än föregående år. Detta beror dels på polisiära insatser, utökad rondering samt att utvändig kameraövervakning installerats på en skola som tidigare varit mycket utsatt för skadegörelse.

NöjdBrukarIndex - Andel brukare som är nöjda med städning av kommunens lokaler (%) Resultatet bygger på städenkät som slutfördes i januari 2016 för grundskoleelever i årskurs 3

(16)

och årskurs 7.

Kommungemensamma mål:

Goda boendemiljöer

Nämndens mål:

Ökad trygghet och tillgänglighet för trafikanter och fotgängare

Nämndens bedömning är att målet uppfyllts i hög grad under 2016. Bedömningen grundar sig på ett antal åtgärder som genomförts under året. Bland annat har Skene stationsområde byggts om helt. En ny, större pendelparkering har anlagts och återvinningsstationen är flyttad till en privat parkering mitt emot Kungsfors vid Örbyvägen. Busshållplatserna har

tillgänglighetsanpassats och gångstråk har utvecklats. Nya planteringar anlades för ökad trivsel (men en del växter planteras inte förrän våren 2017). Nya busshållplatser har byggts vid Hedevägen i Örby för ökad trygghet och en ny GCM-väg har anlagts längs med vägen. Nu finns det en GCM-väg genom hela Örby från skolan till Kinna. Under året har enbart 5

trafikolyckor med personskada rapporterats in från Polisen inom kommunens

väghållningsområde. Detta är färre än tidigare år vilken kan ha sin orsak i kommunens fortlöpande arbete för att förbättra trafiksäkerheten.

Indikatorer Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 Mål 2016

Andel felanmälningar som åtgärdats inom en vecka då tre eller fler belysningspunkter i rad

inte lyser (%) 100 100 100 100

Andel felanmälningar som åtgärdats inom en vecka då tre eller fler belysningspunkter i rad inte lyser (%)

Förutom i undantagsfall (flera personer sjuka etc) så åtgärdas fel på tre samlade belysningspunkter inom en vecka.

(17)

Förutsättningar:

2.4 Hållbar personalförsörjning

Kommungemensamma mål:

Friska medarbetare

Indikatorer Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 Mål 2016

Sjukfrånvaron ska minska (%) 8,3 7,2 7,1 =7,5

Sjukfrånvaron ska minska (%)

Den totala sjukfrånvaron har minskat något i förhållande till föregående år, från 7,2 % till 7,1 % och ligger därmed under målet. Sjukfrånvaron är också lägre än sjukfrånvaron för hela Marks kommun, som är 7,5 %.

Inom kost- och städverksamheten fortsätter sjukfrånvaron att minska, medan sjukfrånvaron har ökat inom lokalförsörjning och verksamhetsservice.

Kommungemensamma mål:

Rätt till heltid och möjlighet till deltid

Indikatorer Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 Mål 2016

Alla anställda ska kunna få önskad

sysselsättningsgrad (%) 95 96 97 100

Alla anställda ska kunna få önskad sysselsättningsgrad (%)

Medarbetarna har i stor utsträckning den sysselsättningsgrad man önskar. Vid vakanser ser verksamheterna över möjligheten att tillgodose medarbetarnas önskemål om förändring. Små enheter inom ett stort geografiskt område ger dock begränsade möjligheter att bedriva en effektiv organisation med enbart heltidstjänster och inom kost- och städverksamheten har ca 50 % av medarbetarna en deltidsanställning.

(18)

Förutsättningar:

2.5 God ekonomisk hushållning

Kommungemensamma mål:

Positiva ekonomiska resultat

Indikatorer Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 Mål 2016

God följsamhet mot budget - vatten- och

avloppsförsörjningsverksamheten (tkr) 477 1 445 1 297 -3 240

God följsamhet mot budget

- avfallsverksamheten (tkr) 3 286 5 647 3 577 3 400

God följsamhet mot budget

- skattefinansierad verksamhet (tkr) -41 972 -50 397 -46 210 -47 870 God följsamhet mot budget - kost- och

städverksamheten (tkr) 1 365 406 973 935

God följsamhet mot budget

- lokalförsörjningsverksamheten (tkr) 2 500 -547 15 080 10 450

God följsamhet mot budget - vatten- och avloppsförsörjningsverksamheten (tkr)

Vatten- och avloppsförsörjningens resultat avviker från budgeterat resultat med drygt 4,5 mnkr. Avvikelsen beror främst på lägre kapitalkostnader då planerade investeringar försenats men även driftkostnaderna är lägre än budgeterat med anledning av ett gynnsamt klimat och därmed låga vattenflöden.

God följsamhet mot budget - avfallsverksamheten (tkr)

Totalt sett följer avfallsverksamheten budget relativt väl. Året har varit svårprognostiserat med anledning av byte av entreprenör, sänkt avfallstaxa under året och utbetalning av

vitesersättning från entreprenören. I förhållande till budget finns ett antal avvikelser både gällande intäkter och kostnader. Årets kostnad för insamling och behandling av hushållsavfall är drygt 2 mnkr högre än budgeterat samtidigt som kostnaden för behandling av grovavfall, lakvatten, kapital och personal har minskat i samma omfattning.

God följsamhet mot budget - skattefinansierad verksamhet (tkr)

Nämndens skattefinansierade verksamheter redovisar ett utfall som är något lägre än budgeterade medel. Den största avvikelsen återfinns inom TSF ledning med anledning av ej utnyttjade reserver samt inom verksamheten tjänstefordon där en ökad omsättning av

leasingfordon resulterar i ett bättre resultat än budgeterat. Resultatet följer de prognoser som lagts i slutet av året.

God följsamhet mot budget - kost- och städverksamheten (tkr)

Totalutfallet för kost- och städverksamheten följer budget och även tidigare prognoser mycket väl. Både intäkter och kostnader är dock något högre med anledning av utökade behov

avseende främst städinsatser men även med anledning av förändrade redovisningsprinciper inom poolverksamheten som nu fördelar ut sina kostnader till den verksamhet och det objekt som nyttjat poolens tjänster.

God följsamhet mot budget - lokalförsörjningsverksamheten (tkr)

Lokalförsörjningsverksamheten redovisar ett överskott om totalt 15,1 mnkr vilket innebär en budgetavvikelse om totalt 4,6 mnkr i förhållande till budgeterat överskott om 10,5 mnkr.

Verksamheten har under året prognostiserat ett överskott med anledning av minskade energikostnader då året varit varmare än ett normalår samt vakanta tjänster och sjukskrivningar inom fastighetsskötseln. Förändrade redovisningsprinciper avseende

komponentredovisning gör det inte möjligt att nyttja överskott i driften till ett utökat underhåll som gjorts tidigare år.

(19)

Kommungemensamma mål:

Effektivt resursutnyttjande

Indikatorer Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 Mål 2016

Fastighetsbeståndets storlek relativt

invånarantalet (m2/inv) 6,1 6,1 6,1 <6,18

Drift- och administrationskostnadsnivå lokaler

(kr/m2) 237,6 237,2 252,8 <255

Energiförbrukning - Egna lokaler (kr/kvm) 114 122 <125

Energimängd per förvaltad area, (kWh/m2) 131 130 135 <150

Fastighetsbeståndets storlek relativt invånarantalet (m2/inv)

Oförändrat jämfört med tidigare år. Total area egna samt inhyrda uppgår till 208 823 kvm.

Antalet invånare är 34 021 personer.

Drift- och administrationskostnadsnivå lokaler (kr/m2)

Det är framför allt kostnaderna för energi och ersättningslokaler som gör att utfallet är högre än för 2015

Energiförbrukning - Egna lokaler (kr/kvm)

Energiförbrukningen har under 2016 varit något högre än utfallet för 2015, vilket förklaras av väderlek under året.

Energimängd per förvaltad area, (kWh/m2)

Lokalförsörjningen har under året driftsatt ett nytt uppföljningssystem för automatiserad kontroll och avläsning av förbrukning, injustering pågår.

Nämndens mål:

Säkerställa effektiva inköpsrutiner

Nämndens bedömning är att målet uppfyllts till viss del under 2016. Bedömningen grundar sig på följande: Under 2017 kommer målet med tillhörande indikatorer att förändras så att det i stället handlar om att stödja och genomföra upphandlingar och inköp på ett bra och effektivt sätt. Redan nu har ett antal aktiviteter startats för att nå det nya målet, bland annat åtgärder för att ta fram avtal för alla behov och att se till att avtalen är väl förankrade och används.

Nästa steg är att jobba vidare med avtalstroheten genom att utveckla beställarrollen och utbilda fler personer i hur man gör bra inköp.

Indikatorer Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 Mål 2016

Andel korrekt genomförda inköp från upphandlade ramavtalsområden relaterat till totala antalet inköp per ramavtalsområde.

(%)

100

Andel certifierade inköpare relaterat till

behöriga beställare (%) 0 =20

Andel korrekt genomförda inköp från upphandlade ramavtalsområden relaterat till totala antalet inköp per ramavtalsområde. (%)

Mål och indikatorer för upphandlingsverksamheten har arbetats om under året varför nuvarande indikator inte följs upp.

Andel certifierade inköpare relaterat till behöriga beställare (%)

Utvecklingen av inköpsrutiner har inte kommit så långt att det finns utsedda beställare.

Upphandlingsfunktionen har inte heller haft resurser till att genomföra utbildningar av inköpare.

(20)

Nämndens mål:

Städservicen skall effektivt leda till rena lokaler

Nämndens bedömning är att målet uppfyllts i hög grad under 2016. Bedömningen grundar sig på att städservicen genomförs och uppfylls enligt köpande verksamheters önskemål om nivåer.

Städverksamheten har haft en städomorganisering som skapat arbetslag som effektivare skall bemöta en hög kunskapsnivå om städmetoder och materialvård i lokalerna. Syftet har också varit att minimera ensamarbete. Verksamheten har satsat på två fordon för att effektivt kunna planera och genomföra städservice på fler mindre städobjekt. Under året har verksamheten också undersökt vilken potential som finns med städrobotar i kommunens idrottshallar.

Indikatorer Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 Mål 2016

Städkostnad per kvm för grundskola (kr/m2) 276 292 295 290

Städkostnad/kvm för förvaltningsfastigheter

(kr/m2) 147 117 140 140

Städkostnadsförändringen (kostnad per m2) i förhållande till förändringen på branschens

städindex 1,3 0,86 1 <1

Städkostnad per kvm för grundskola (kr/m2)

Städkostnaden per kvm har ökat och beror på att frekvensen per kvm städning i skolorna har ökat.

Städkostnad/kvm för förvaltningsfastigheter (kr/m2)

Utfallet för 2016 ligger på en balanserad nivå. Skillnaden från föregående år handlar om att 2015 års utfall innehöll en underbemanning. Personal och arbetslag har även fördelats på fler mindre städobjekt för att nå en högre flexibilitet mellan städobjekten.

Städkostnadsförändringen (kostnad per m2) i förhållande till förändringen på branschens städindex

Kostnaden för städning per kvm har i utfallet för 2016 hållit sig inom budgeterat resultat.

Kostnaderna har ökat från 241 kr per kvm till 250 kr per kvm. Städindex ligger på 2,3 %.

Städverksamheten arbetar kontinuerligt med att balansera flera små kostnadsdrivande städobjekt tillsammans med utökningen av frekvensen inom större skolor.

Kommungemensamma mål:

God förvaltning av kommunens egendom

Indikatorer Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 Mål 2016

Förnyelsetakt VA-ledningsnät (%) 0,3 0,1 0,3 >0,5

Underhållsnivå lokaler, (kr/m2) 102,7 117 90,6 >98

Akut underhållsnivå lokaler, (kr/m2) 21,5 20 30 <17

Beläggningsunderhåll - faktisk vägstandard i

förhållande till optimal vägstandard (%) 81 82 82 >90

Förnyelsetakt VA-ledningsnät (%)

Avloppsledningar i Marbogatan har bytts ut. Relining av spill- och dagvattenledningar har gjorts i Sätila, Örby och Kinna.

Underhållsnivå lokaler, (kr/m2)

För 2016 ligger större delen av underhållet i investeringsredovisningen. Omfördelningar i samma utsträckning som i tidigare driftsredovisning, tex vid andra besparingar, är därför inte möjlig att genomföra. Utfallet för året är lägre än föregående år. En riktlinje bör vara ca 130 kr/kvm vilket inte uppnås.

(21)

Akut underhållsnivå lokaler, (kr/m2)

Det akuta underhållet per kvm är högre än föregående år. Större arbeten avser Kinnaborg, Sätilaskolan, Sätila förskola och Ängskolan.

Beläggningsunderhåll - faktisk vägstandard i förhållande till optimal vägstandard (%)

Den faktiska vägstandarden i förhållande till optimal vägstandard, 82 %, baseras på mätningar 2013 - 2015 och beräkningar i programmet RoSy. Gatunätet inventerades återigen under december 2016 och kommer att ligga till grund för nya beräkningar.

Utgångspunkter:

2.6 Ekologisk hållbarhet

Indikatorer Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 Mål 2016

Andel miljöfordon av kommunens totala

bilpark (%) 72 76 77 =80

Andelen förbrukat förnyelsebara drivmedel till

kommunens leasingfordon (%) 11 9 8 =13

Andel miljöfordon av kommunens totala bilpark (%)

Andel miljöfordon ligger kvar på samma nivå som föregående år. Vid nyanskaffning eller utbyte av bil väljs alltid miljöbil där det är möjligt.

Andelen förbrukat förnyelsebara drivmedel till kommunens leasingfordon (%)

Andelen förbrukat förnyelsebara drivmedel är något sämre jämfört med föregående år. Färre miljöbilar drivs med etanol. Fler elhybrider kan bidra till en något lägre förbrukning av bensin och diesel vilket dock inte ger utslag i denna indikator.

(22)

3 Följetal

Följetal är mått som speglar verksamhetens omfattning och utveckling.

3.1 Vatten- och avloppsförsörjning

Följetal Utfall 2013 Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016

Antal ärenden som prövats av

Mark- och miljödomstolen (st) 1 0 3 2

Producerat dricksvatten (tm3) 2 350 2 227 2 075 1 882

Debiterat dricksvatten (tm3) 1 258 1 258 1 158 1 189

Antalet anslutna invånare till det kommunala

vattenledningsnätet (st) 21 679 21 647 21 647 22 060

Andel sålt vatten av levererat

vatten (%) 54 57 60 63

Debiterad vattenförbrukning per

person och dygn (liter) 159 159 155 150

Energiförbrukning per VA-

anslutning (kWh) 235 233 192 165

Utspädningsgrad avloppsverk

behandlat/försålt 2,7 3,2 3,4 2,3

Antal källaröversvämningar per

tusental serviser (st) 0,86 1,5 0,7 0,3

Ranking VA-taxa - typhus Villa 94 117 85 79

Ranking VA-taxa - typhus

Hyreshus 106 113 102 93

Antal ärenden som prövats av Mark- och miljödomstolen (st)

Två ärenden har behandlats av Mark- och Miljödomstolen som de övertog från Statens VA- nämnd. Ett ärende avslutades under 2016 till kommunens fördel och ett ärende pågår fortfarande.

Producerat dricksvatten (tm3)

Mängden producerat dricksvatten innebär en minskning med ca 6 % från året innan vilket beror på minskande läckage på ledningsnätet och inte på minskad konsumtion (den är svagt ökande).

Debiterat dricksvatten (tm3)

Den debiterade mängden dricksvatten är något högre än föregående år.

Andel sålt vatten av levererat vatten (%)

Andelen sålt vatten av levererat vatten uppgick till 63 % vilket är den högsta siffran på 6 år.

Detta betyder att ledningsnätet läcker mindre och mindre vatten.

Debiterad vattenförbrukning per person och dygn (liter)

Den debiterade vattenförbrukningen var något lägre än 2015. De senaste 14 åren har förbrukningen sakta sjunkit, sannolikt beroende på att diskmaskiner och toaletter successivt byts ut till mer vattensnåla produkter.

Energiförbrukning per VA-anslutning (kWh)

Energiförbrukningen har sjunkit mest beroende på låg nederbörd under året. Att produktionsvolymen sjunkit till följd av minskat utläckage spelar också in.

(23)

Utspädningsgrad avloppsverk behandlat/försålt

Utspädningsgraden blev betydligt lägre än 2015 beroende på lägre volym tillskottsvatten.

Detta förklaras av låg nederbörd under året, ca 30 % mindre än ett normalår.

Antal källaröversvämningar per tusental serviser (st)

Det inträffade totalt 2 källaröversvämningar under 2016 vilket är 2 st färre än året innan. 2016 var ett nederbördsfattigt år med få skyfall.

Ranking VA-taxa - typhus Villa

Mark rankas som nummer 79 för typhus A (standardiserad villa) bland Sveriges 289

inrapporterande kommuner där rankningen är gjord från den dyraste till den billigaste taxan.

Detta innebär att Mark rankas något dyrare jämfört med året innan (85 var det 2015).

Ranking VA-taxa - typhus Hyreshus

Mark rankas som nummer 93 för typhus B (standardiserat hyreshus) bland Sveriges 289 inrapporterande kommuner där rankningen är gjord från den dyraste till den billigaste taxan.

3.2 Avfallshantering

Följetal Utfall 2013 Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016

Mängd hämtat hushållsavfall

(ton) 5 765 5 823 5 755 5 928

Antal villaabonnemang (st) 9 266 9 311 9 353 9 399

Hushållsavfall till slutbehandling

per invånare (kg) 171 172 170 174

Lakvattenmängd (tm3) 182 96 64 46

Andel villahushåll som

komposterar matavfall (%) 23 23 25 26

Mängd hämtat hushållsavfall (ton)

Mängden totalt hämtat hushållsavfall 2016 uppgår till 5 928 ton. Mängden hämtat avfall har inte varierat så mycket de sista fem åren.

Lakvattenmängd (tm3)

En noggrannare uppskattning av lakvattenmängden har gjorts under 2016. Från att tidigare ha räknat allt spillvatten från Skene Skog pumpstation som lakvatten har man nu räknat ifrån mängden spillvatten från industriområdet. Det låga utfallet beror också på låga

nederbördsmängder under året.

References

Related documents

Utfallet för intäkter uppgår till 68,8 mnkr vilket är knappt 1,6 mnkr högre än budgeterat vilket främst beror på lakvattenintäkten som blivit högre än budgeterat men dock

Kostnaden för återvinningscentralen inklusive den nedlagda deponin i Skene Skog blev 0,4 mnkr högre än budgeterat med anledning av att den nybyggda återvinningscentralen blivit

Det intressanta med detta resultat är dock att vi inte kan säga att en högre risk ger bättre avkastning i förhållande till den risken då lågrisk fondernas sharpkvot är dubbelt

(”Trafikslagsövergripande plan för utveckling av metoder, modeller och verktyg – för analys av samhällsekonomi, järnvägskapacitet, effektsamband och statistik samt för

Kostnaden för förberedande arbete och förstudie under 2012 uppgick till 17,6 miljoner kronor och utgifter för påbörjade upphandlingar 18,7 miljoner kronor, sammanlagt ca 36

Verksamhetens kostnader för helåret 2013 förväntas bli ca 3,2 mnkr högre än budgeterat främst på grund av ovan nämnda statsbidrag, samt på att kostnaden för

som dag för dag, allt eftersom de idéer, för hvilka han gjort sig till tolk, mer och mer komma till praktisk tillämpning, skall blifva af den stora allmän­.. heten känd, aktad

Vidare redovisar marginaleffekterna i regression (1) att den arabiske karaktären erhåller 14,3 procentenheter mindre sannolikhet att få svar på sina