Genus så in i Norden

(1)

Genus så in i Norden

Kvinnligt genus och dess påverkan på social position och relationer i

fornnordisk hjältediktning

Stina Tranberg

 

Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap Religionshistoria

Självständigt arbete, 15 hp

Religionsvetenskap III inom Ämneslärarprogrammet, gymnasieskolan (RKVG13), 30 hp

Vårterminen 2019

(2)

Genus så in i Norden

Kvinnligt genus och dess påverkan på social position och relationer i fornnordisk hjältediktning

(3)

Innehållsförteckning

1. Inledning ...4

1.1. Syfte ...4

1.2. Metod för textanalys och frågeställningar ...5

1.3. Hjältedikter, det fornnordiska samhället och Rigstula ...6

1.3.1. Hjältedikter i den fornnordiska mytologin ...6

1.3.2. Det fornnordiska samhället ...7

1.3.3. Rigstula ...8

1.4. Forskningsläge ...9

1.5. Teoretiska utgångspunkter ...12

1.6. Den poetiska Eddan och urval av dikter ...13

2. Undersökning ...15

2.1. Kvinnliga roller i hjältedikterna och i det fornnordiska samhället ...15

2.1.1. Sköldmör, valkyrior och den kvinnliga passiviteten ...15

2.2. Gudrun ...17

2.2.1. Gudrun i Första Kvädet om Gudrun ...17

2.2.2. Gudruns eggelse ...20

2.3. Brynhild och Sigrdriva ...23

2.3.1. Sigrdriva ...23

2.3.2. Sången om Sigrdriva ...24

2.3.3. Brynhild ...27

2.3.4. Brynhild i Första kvädet om Gudrun ...28

2.3.5. Brynhilds färd mot Hel ...30

2.4. Gudrun, Sigrdriva och Brynhild som kvinnoideal ...33

(4)

1. Inledning

Föreställningen om att det endast finns två binära genus, man och kvinna, är en föreställning som går långt bak i vår historia. Detta är en föreställning som hänger kvar, trots den

föråldrade maktstruktur den representerar. Det vi ser runt om i världen, och har sett i många år, är hur människor bryter mot genusnormer som tidigare varit obrytbara. Egenskaper, attribut och kläder som tidigare varit starka genusmarkörer används nu på sätt som luckrar upp genusgränserna och öppnar för en friare tolkning av genus. Men är detta något nytt eller kan vi se människor som har gjort detta tidigare i historien?

I den fornnordiska mytologin fanns starka föreställningar om kvinnlighet och vilka handlingar och egenskaper som passar sig för en kvinna. Normen för en kvinna var att gifta sig inom sin samhällsgrupp och föda barn, vilket är en norm som vi kan se hänger med i historien från forntiden fram till modern tid. Samtidigt som mytologin framställer normativa genus så återfinns även en rad karaktärer som bryter mot de starka genusroller som finns. Detta kan vi se hos karaktärer likt Loke som lyckas med konststycket att vara både biologisk mor och far till en rad varelser eller Oden som ägnar sig åt den kvinnligt kodade magiska konsten sejd. Sedan finns det även kvinnor som figurerar i hjältediktningen, som drivs av ödet att korsa en mängd gränser som satts upp för dem, vilket påverkar deras sociala position och inte minst deras relationer.

1.1. Syfte

Syftet med den här studien är att analysera framställningen av kvinnligt genus i fornnordiska hjältedikter, samt att se genus betydelse för relationer och sociala positioner i dikterna. Genom att studera idealbilden för kvinnor utifrån den normerande myten Rigstula så ska de karaktärer som avviker från det normerande genuset lyftas fram. Dessa karaktärers

(5)

1.2. Metod för textanalys och frågeställningar

Studien kommer bestå av textanalyser och jämförelser för att undersöka hur genus framställs via språk. För att undersöka språket kommer ord, benämningar och attribut som är normativa eller icke-normativa för kvinnor att lyftas fram i beskrivningen av och handlingarna hos karaktärerna i hjältedikterna. Genom att lyfta fram normativ kvinnlighet, utifrån den normerande myten Rigstula, så ska karaktärer som bryter mot dessa normer analyseras.

Rigstula, som beskrivs mer ingående i nästa avsnitt, är en myt som förklarar världens sociala

ordning och är alltså en sociogonisk myt. Denna myt kommer att användas som jämförande 1

material och som en normativ guide för att synliggöra vilken påverkan genus har på den sociala positioneringen och relationerna mellan karaktärerna i dikterna.

Textanalyserna inspireras av kritisk lingvistik men även av strukturalismen. Den kritiska lingvistiken är en metod som handlar om språket i en viss kontext, det vill säga hur språket kan användas på en viss plats, i en viss tid och i ett visst sammanhang. Metoden ämnar hitta 2

maktstrukturer inom språket. Strukturalismen som också inspirerat denna studie är den som Claude Levi-Strauss utvecklat. Den tar fasta på binära motsatspar i texter, till exempel manligt och kvinnligt, överordning och underordning eller öst och väst. Levi-Strauss presenterar denna metod i sin läsning av myten om Asdiwal och visar hur dessa binära par upprätthåller världsordningen i myten. 3

Undersökningen utgår från fyra frågeställningar där en progression mellan den första och sista sker. Detta för att göra undersökningen sammanhängande. Frågeställningarna utgår från studiens syfte och ämnar fördjupa och specificera syftet ännu mer. De fyra frågeställningarna är;

• Hur framställs kvinnligt genus i dikterna?

• Hur ser den sociala positionen ut för de som avviker från den rådande genusnormen? • Hur påverkas de olika relationerna i dikterna av avvikande genus?

• Vilken funktion kan dikterna och de genus som framställs i dem ha haft i det fornnordiska samhället?

Andersson, 2012, s. 36.

1

Textens makt och mening, 2012, s. 279.

2

Levi-Strauss, 1976, s. 146-198.

(6)

1.3. Hjältedikter, det fornnordiska samhället och Rigstula

1.3.1. Hjältedikter i den fornnordiska mytologin

Det källmaterial som analyseras i undersökningen är hjältedikter från den fornnordiska mytologin och dessa ingår i det verk som kallas Den poetiska Eddan. Den poetiska Eddan är en samling av myter och dikter och det är det äldre verket av de två skrifter som brukar kallas

Eddorna. Denna edda skrevs ned på 1200-talet för första gången men de dikter och myter 4

som återfinns i den har ett äldre ursprung som fastställts genom arkeologi och språkvetenskap. Dikterna och myterna har traderats muntligt och återgivits som konstverk och hantverk

tidigare i historien. Det som återges i denna edda är främst texter från Codex Regius men även dikter som ingår i samma kontext. Den yngre Eddan som kallas Den prosaiska Eddan och är 5

nedskriven av den isländske hövdingen Snorre Sturlasson i början av 1220-talet. Snorres

Edda innehåller liknande berättelser som Den poetiska Eddan. Dessa har dock förändrats för

att passa den prosaform som Snorre valt att använda sig av. 6

I Den Poetiska Eddan återfinns en mängd så kallade hjältedikter. Hjältedikterna är dikter om människor som utför olika hjältedåd eller blir utsatta för katastrofer. Det som är

genomgående i dikterna är att karaktärerna styrs av ett öde, det vill säga att allt är

ödesbestämt. Något som också visar sig i dessa dikter är hur de maktstrukturer som skapas av 7

gudar i myterna som återfinns i Den poetiska eddan reproduceras i dessa dikter, gudarnas sociala hierarki är alltså normerande för människorna i mytologin. Även om dikterna främst handlar om människor så återfinns en rad magiska varelser i dem, till exempel valkyrior, dvärgar och drakar.

Många av de motiv och narrativ som finns i dikterna går även att återfinna i berättelser från andra geografiska områden. Till exempel kan vi se hur germanska sagor är snarlika och hur karaktärerna där även går att återfinna i de fornnordiska dikterna. Detta kan bero på en gemensam grundberättelse som traderats muntligt över stora områden innan de skrevs ned under 1100- och 1200-talen. Vad dessa hjältedikter gör är att återge hur människor i den 8

fornnordiska och germanska världen tänkt om saker och ting. Dikterna kan på så sätt berätta Hallberg, http://www.ne.se.ezp.sub.su.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/edda (hämtad 2020-04-14).

4

Hallberg, http://www.ne.se.ezp.sub.su.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/edda (hämtad 2020-04-14).

5

Hallberg, http://www.ne.se.ezp.sub.su.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/edda (hämtad 2020-04-14).

6

Steinsland, 2007, s. 48.

7

Ney, 2004, s. 74.

(7)

om idealbilder och föreställningar om till exempel kvinnlighet och manlighet eftersom den normerande bilden som gudarna skapar reproduceras eller bryts i dikterna.

Dikterna är också väldigt sammankopplade och intertextualiteten mellan dem är stor. Detta innebär att texterna berör varandra både i och utanför texten. De är skapade i samma kontext och står alltså inte själva utan behöver varandra för att skapa det mytiska universum de verkar i. Detta gör att vi även kan se hur dessa dikter, med dess kärleks- och familjeintriger och 9

kontroversiella karaktärer påverkat många andra berättelser genom historien. Till exempel brukar William Shakespeares Hamlet ses som en produkt av intertextualitet från den fornnordiska diktsamlingen. 10

1.3.2. Det fornnordiska samhället

I historieskrivningen finns det vissa perioder som vi vet mer om och andra som vi vet mindre om. Den fornnordiska perioden vet vi mindre om eftersom det inte finns något inhemskt textmaterial från denna tid. Det som finns är utomstående textkällor och från arkeologiska fynd. På grund av denna brist av till exempel lagtexter eller liknande så har den litterära och fiktiva världen som skrivits ner i Eddorna fått fungera som en fingervisning för ideologier och tankemönster under denna period. 11

För denna studie är det synen i det fornnordiska samhället på genus, genusroller, social position och relation som är aktuellt att undersöka. Det vi vet om dessa är att det var ett samhälle med starka genus- och klassroller. Dessa tankar om uppdelade genusroller var 12

främst kopplade till manlighet, till exempel ansågs det inte särskilt problematisk för en kvinna att ta sig an manliga sysslor medan en man som blev påkommen med att göra kvinnliga sysslor ansåg vara skamlig och omanlig. Om vi ser till de relationer som var viktiga i denna 13

kontext så ser vi att familjerelationerna var viktigast. Detta framgår av hur äktenskap fungerade, de var så kallade fredskontrakt och genom att gifta två ynglingar från två olika ätter så garanterades fred mellan dessa. Att äktenskapet, likt i många andra historiska 14

Friis, ”Intertextualitet”, 2015, s. 148.

9

Steinsland & Meulengracht Sørensen, 1998, s. 117.

10

Andersson, ”Meet the Vikings” i We call them Vikings, 2016, s. 11.

11

12

13

Steinsland, 2007, s. 371.

(8)

kontexter, inte var särskilt kopplat till kärlek utan påminde mer om en politisk överenskommelse.

1.3.3. Rigstula

Rigstula berättar myten om hur guden Heimdal, som har alias Rig i denna berättelse, lämnar

Asgård för att bege sig ut i Midgård bland människorna. På sin färd besöker han tre olika gårdar och på alla dessa gårdar föds det en pojke efter hans besök. Dessa tre pojkar kommer att representera tre olika samhällsskikt i det fornnordiska samhället, det vill säga trälarna, bönderna och aristokratin. Myten berättar även om hur de olika samhällsklasserna och hur män och kvinnor förväntas handla, vilket gör att denna myt blir normerande för både genus och för placeringen i den sociala hierarkin.

På den första gården föds pojken Träl, som representerar den lägsta samhällsgruppen i det dåtida samhället. I myten återges hur Träl gifter sig med kvinnan Trälinna och hur dessa två får barn som sedan kommer att utgöra denna samhällsgrupp. Dessa barn får även namn som representerar de egenskaper och attribut som tillskrivs denna grupp. Vi kan till exempel se hur Träl och Trälinna får barn som får namn vars namn betyder saker som örnnäsa, höstack och liknande. Lika är det på de två andra gårdarna som Heimdal besöker. På den andra gården 15

föds pojken Karl som sedan gifter sig med kvinnan Snör som föder barn som beskrivs som ”Början det var till böndernas ätter.” Den tredje och sista gården som Heimdal besöker är 16

hem till den högsta samhällsklassen och efter hans besök föds pojken Jarl. Jarl gifter sig med kvinnan Erna och tillsammans får de barn som skapar den högsta samhällsklassen. Ett av deras barn, det yngsta, får namnet Kon. Han beskrivs sedan som Kon den unge och tillskrivs egenskaper som ansågs önskvärda för en ledare, vilket hans namn tyder på att han är, det vill säga Konung när de läggs ihop.

Det vi kan se i Rigstula är att de olika karaktärernas namn är viktiga för deras sociala positionering, samt att de attribut som tillskrivs dem är de som anses lämpliga för deras position i samhället och för deras genus. Till exempel kan vi se hur kvinnan som gifter sig med bonden Karl har namnet Snör som betyder ”svärdotter” och hur hon tillskrivs egenskaper som en husmor ansågs behöva. Samma är det med andra karaktärer i myten, vi kan anta att 17

Simek, 1993, s. 264f.

15

Rigstula, strof 25.

16

(9)

de karaktärer med dess egenskaper och attribut som presenteras i Rigstula har en funktion som idealbilder för genus, social positionering och relationer i fornnordiska samhället.

1.4. Forskningsläge

Inom forskningsfältet för fornnordisk religion och mytologi framträder en mängd olika perspektiv och infallsvinklar. Litteraturvetenskapliga, historiska, antropologiska och inte minst religionshistoriska arbeten behandlar de myter och sagor som lever kvar från de forntida människornas värld. Ett klassiskt sätt att ta sig an de fornnordiska myterna är att återberätta, kommentera och sedan placera in dem i ett historiskt sammanhang eller förklara myterna. Detta är något som Ursula Dronke gör i sina tre volymer av The Poetic Edda. I dessa återges ett antal myter och hjältesagor som Dronke översätter och kommenterar, i vissa

volymer placeras också dessa in i historiska sammanhang. Detta sätt att presentera myterna 18

mer deskriptivt öppnar för vidare analyser samt för intressen utan forskningsanspråk. Idag finns ett stort intresse för fornnordisk mytologi och för det fornnordiska samhället. Det vi kan se är att detta intresse brukar komma i vågor och just nu finns en trend där intresset är stort. Detta beror mycket på arkeologins framfart och upptäckter, vilket i sin tur öppnat upp för nya perspektiv och tolkningar. Denna forskning har sedan i sin tur inspirerat en rad olika populärvetenskapliga arbeten samt populärkulturella uttrycksformer, till exempel tv-serier som Vikings eller filmer som Thor. När det kommer till fornnordisk mytologi och genus så minskar utbudet av forskning något. Detta är dock något som verkar vara i förändring då fler och fler arbeten med ett genusperspektiv om fornnordisk religion och det fornnordiska samhället publiceras och det är inom detta fält som denna undersökning ämnar placera sig.

Margaret Clunies Ross diskuterar redan i förordet i sin bok Hedniska Ekon – Myt och

samhälle i fornnordisk litteratur syftet med sin bok, och hur det är att skriva en analytisk bok

snarare än ännu en deskriptiv bok om fornnordisk litteratur. Detta förklarar hennes bok 19

mycket väl, då det är analyser av texterna och deras relation till det omgivande samhället som återges i den. Det vill säga att kopplingen mellan samhället och fiktionens värld lyfts fram och är det viktiga i Clunies Ross analyser. Hon menar att det inte går att se myten som avskild från samhället eller tvärtom. Detta liknar den bok som Agneta Ney skrivit som heter

Dronke, 1969, s. 29ff.

18

Clunies Ross, 1998, s. 8.

(10)

Drottningar och sköldmör – gränsöverskridande kvinnor i medeltida myt och verklighet c 400-1400. Ney visar i sin bok hur fiktionen och samhället är sammankopplade med ett fokus

på kvinnor som använder genusmarkörer på olika sätt.

Clunies Ross och Ney har alltså en syn på hur myterna, dikterna och sagorna bör tolkas, det vill säga som en del av sin samtid. Ney tar dock ett mer specifikt fokus och studerar hur kvinnor använder olika strategier för att ta sig fram och överleva i sin värld, fiktiv eller ej. De strategier som Ney lyfter fram är kopplade till genus och då främst hur kläder och attribut som är kodade till ett visst kön används av kvinnor på olika sätt. Detta skiljer sig från Clunies 20

Ross som har ett bredare fokus som snarare ligger på sociala relationer i den mytiska världen och då kopplat till bland annat genus.

En bok som i motsats med Neys diskuterar det manliga könet och maskulinitet är Norrønt

Nid – Forestillningen om den unmandige mand i de islandske sagaer av Preben Meulengracht

Sørensen. Som titeln på denna bok antyder så ligger fokus på hur smädelser och hån används för att anklaga män för att vara omanliga i sagorna. Både Ney och Meulengracht Sørensen 21

ser på hur genus påverkar den sociala positionen för karaktärer men det finns en skillnad i hur de gör det. Ney studerar hur kvinnor använder attribut och kläder i olika strategier för att tillskriva sig ett manligt genus som är fördelaktigt i det patriarkala samhälle de lever i. De män som Meulengracht Sørensen beskriver faller snarare offer för de normativa egenskaper som tillskrivs det manliga genuset, det vill säga att de tillskrivs en omanlighet för att deras egenskaper faller utanför detta normativ. 22

Artikeln ”Androgyny as an Image of Chaos in Old Norse Mythology” som återpublicerats i Else Mundals bok Fjold veit hon fræda lyfter hur androgynitet kan ses som ett sätt för

kaosmakterna att ta sig in i det fornnordiska narrativ som är mytologin. Det hon menar är att de karaktärer som tillskriver sig egenskaper och attribut från båda könen representerar det kaos ur vilket världen är född ur. Att androgynitet är sammankopplat med kaos beror på den 23

starka uppdelning av kön som fanns i det fornnordiska samhället. Mundal lyfter också hur denna androgynitet är farlig, men då främst när det kommer till män. Detta eftersom en man som ägnade sig åt kvinnliga sysslor eller hade kvinnokläder övergav sin manlighet, medan en

Ney, 2004, s. 13.

20

Ordet Nid är ett äldre ord för hån eller skymf. SAOL’s nätupplaga.

21

Meulengracht Sørensen, 1980, s. 12.

22

Mundal, 2012, s. 294.

(11)

kvinna kunde ta sig an manliga attribut utan större problem. Detta är kopplat till det 24

isländska ordet ergi, som är ett ord som användes för att förklara män som tog en passiv roll i en homosexuell relation vilket likställdes med att överge sin manlighet under denna period. 25

Mundals syn på androgyna kaoskrafter som skapare av det fornnordiska universumet skiljer sig från Clunies Ross syn på denna skapelse. Medan Mundal lyfter hur karaktärer har både manliga och kvinnliga reproduktionsegenskaper så menar Clunies Ross att det snarare handlar om manlig pseudo-alstring. Med detta menar Clunies Ross att det inte är en androgyn skapelse utan att universum skapas genom endast manliga krafter, en sorts reproduktion som snarare liknar kloning än barnalstring. 26

Jonas Frykmans doktorsavhandling Horan i bondesamhället undersöker hur personer som levt i marginalen av det svenska samhället klarat sig genom historien. Han går igenom hur dessa personer bemöts av samhället och hur deras sociala position sett ut. Frykman lyfter att begreppet hora innefattat en mängd olika typer av personer och olika sorters handlande, och att det inte endast använts för prostituerade kvinnor. Det vill säga att denna benämning 27

innefattar både män och kvinnor som handlar på ett sätt som samhället ansåg problematiskt eller samhällsfarligt. De som blir klassificerade som horor i Frykmans bok skiljer sig från de 28

kvinnor som i Neys bok medvetet bryter mot det normativa och blir likt männen i Norrøt Nid snarare ett offer för det normativa. Horan hamnar utanför den normativa samhällsstrukturen och hamnar därmed utanför samhället, vilket beror på de egenskaper som tillskrivs denna benämning. Det vi till exempel kan se är att i den kvinnliga horan samspelar de kvinnliga attribut och egenskaper som i andra kvinnor uppfattas som positiva med en låg social positionering. Det gör att dessa egenskaper blir negativa, till exempel fruktbarhet eller lycka. Frykmans bok rör sig i en senare tid än denna undersökning, men vi kan se likheter i 29

hur den sociala positioneringen och genus spelar roll för hur egenskaper tolkas i båda tiderna. Detta särskilt när det kommer till det kvinnligt kodade egenskaperna.

(12)

1.5. Teoretiska utgångspunkter

Den teoretiska utgångspunkten i studien är att genus skapas genom språket. Det är något som konstrueras socialt, kulturellt och historiskt i en viss kontext. Det vill säga att genus inte är något en människa föds med utan snarare något som appliceras på deras kropp. Genus och 30

biologisk kön uppfattas alltså inte som samma sak utan som två skilda saker, där det sociala och kulturella genuset skapas genom att använda ett visst språk om genuset och tillskriva det vissa egenskaper som är i linje med föreställningen av ett visst genus. Detta är något som 31

queerfilosofen Judith Butler utvecklar i sin bok Genustrubbel – feminism och identitetens

subversion. Butler menar att genus reproduceras genom språkliga och performativa

genushandlingar. Ett exempel på detta är hur föräldrar klär sina spädbarn i specifika färger, 32

som är kvinnligt eller manligt kodade i det aktuella samhället, för att visa på vilket genus de anser att barnet tillhör.

Det denna teori menar är att genus skapas via språket för att upprätthålla och reproducera maktförhållanden i samhället. Detta görs genom att koppla vissa ord och benämningar till ett visst genus, dessa markerar sedan en social hierarki i kontexten. Butler menar att detta är något som sker och har skett så ofta igenom historien och i flera olika samhällen att vi nu inte uppmärksammar när detta sker. Butler är starkt influerad av strukturalismen och Michel 33

Foucaults diskursbegrepp. Det vill säga att hon menar att de traditionella genusrollerna, alltså man och kvinna, vanligtvis tolkas som binära motsatser. Alltså de binära motsatserna som 34

Levi-Strauss utvecklade i sin bok Structural Anthropology är modellen, men istället för att fokusera på alla binära motsatser så är fokuset på genus och sexualitet hos Butler. 35

Inspirationen från diskursanalysen visar sig i hur Butler menar att ett särskilt genus i en viss kontext ger människor mer makt och handlingsutrymme. Det kan till exempel vara 36

fördelaktigt att ha ett manligt genus i en patriarkal struktur, samtidigt som det kan vara problematiskt om ens genuskonstruktion inte passar i det binära systemet som finns i den

(13)

aktuella kontexten. Detta är likt Foucaults diskursanalys, där maktförhållanden i en viss diskurs eller kontext är det som analyseras. Butler gör detta på en samhällsnivå och studerar 37

hur makt är kopplat till genus och sexualitet.

Det Butler också gör är att diskutera kopplingen mellan maskulinitet, femininitet och det biologiska könet, och vad som händer när dessa kopplingar skiftar. Hon frågar sig vad som händer med genusordningen när en man agerar på ett kvinnligt kodat sätt eller när en kvinna agerar på ett manligt kodat sätt. Detta ifrågasätter de normer som bygger upp samhällets 38

genusuppfattning, och skapar därmed människor som räknas som icke-normativa.

Teorin för den här undersökningen grundar sig alltså i att det främst är språket som skapar genus och genusgränserna, och att detta görs i en viss social, historisk och kulturell kontext. Den strukturalistiska teorin om språkets binära motsatser är en utgångspunkt i

undersökningen. Det vill säga att genusordningen upprätthålls genom att sätta manligt genus och kvinnligt genus som motsatser till varandra. Här kan Mundals tankar kring androgynitet 39

som ett hot mot denna ordning kopplas in, då dessa tankar liknar de som Butler har men de fokuserar på en specifik fornnordiska kontext. Om en karaktär överskrider genusgränserna och tillskrivs egenskaper från det motsatta genuset eller från båda så klassas denna karaktär som androgyn och eftersom genusrollerna är så starka i kontexten så blir denna karaktär ett hot mot samhällsordningen. Lika är det med den sociala hierarkin, om någon från en klass 40

tillskriver sig egenskaper från en annan samhällsklass så leder detta till kaos.

Att applicera detta teoretiska perspektiv på den fornnordiska mytologin lyfter fram karaktärer som bryter mot normerna och detta gör det möjligt att studera deras funktion i dikterna och i det fornnordiska samhället. Undersökningen utgår från att myter och dikter har och har haft en funktion i sin samtid, om denna är normerande, uppfostrande eller

underhållande är något som påverkar hur karaktärer och deras genus framställs i dem.

1.6. Den poetiska Eddan och urval av dikter

Denna undersökning kommer endast att behandla texter ur Den poetiska Eddan. Detta eftersom de myter och dikter som återfinns i denna är de som antas vara minst påverkade av

Bergström & Boréus, 2012, s. 382f.

37

Butler, 2008, s. 68f.

38

Butler, 2008, s. 68f.

39

Butler, 2008, s. 79 & Mundal, 2012, s. 290.

(14)

den kristna samtid som de blev nedskrivna i och därför kan säga oss mest om det fornnordiska samhället. Eftersom de texter som återfinns i Den poetiska Eddan är skrivna på vers med allitterationer och ord- och ljudrim, blir innehållet blir svårt att ändra på. De texter som analyseras i undersökningen är Sången om Sigrdriva, Första kvädet om Gudrun, Brynhilds

färd till Hel och Gudruns eggelse. Dessa fyra texter ingår i en och samma berättelse som 41

stäcker sig över flera dikter. Det finns därför en stark intertextualitet mellan dem, vilket gör att analyserna blir sammanhängande och karaktärerna känns igen.

Det material som kommer att användas är en översättning av Den poetiska Eddan som Erik Brate publicerade under början av 1900-talet. Brate arbetade som både språkforskare och översättare, och räknades som en expert på fornnordiska myter, sagor och dikter. Att det 42

material som används är en översättning kan påverka hur genus framställs genom språket, eftersom det finns nyansskillnader i olika språk. Detta gäller även för hur språket åldras genom historien. I undersökningen kommer detta att bemötas genom sekundär litteratur som styrker de antaganden som görs om genus, sociala positioner och relationer utifrån språket i texterna.

Att endast fyra texter analyseras i undersökningen är för att dessa texter, trots att de är sammanlänkade, innehåller en rad olika typer av kvinnor. Det gör att texterna kan ses som en bra representation för kvinnor i den fornnordiska hjältediktningen. I dessa texter återfinns, som nämnt, många olika typer av karaktärer vilket gör det möjligt att studera hur genus framställs och hur det påverkar andra aspekterna av berättelsen.  

Brate, 1978.

41

Hellqvist, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/16879, ( hämtad 2020-04-30).

(15)

2. Undersökning

2.1. Kvinnliga roller i hjältedikterna och i det fornnordiska samhället

2.1.1. Sköldmör, valkyrior och den kvinnliga passiviteten

I alla de fyra texterna som analyseras i undersökningen är en kvinna huvudkaraktär eller innehar en stor och viktigt roll. Detta gör att många olika typer av kvinnlighet framställs. Kvinnornas öde i dikterna är starkt kopplat till deras handlingar och hur väl de spelar med den normativa kvinnlighet som återfinns i Rigstula. Samtidigt som att alla dikter som ska

analyseras här är kopplade till kvinnor så kan vi tydligt se de patriarkala samhällets strukturer som dessa dikter skapats i. Detta är något som syns hos kvinnorna i dikterna då deras

handlande först blir möjligt i och med en manlig karaktär. Deras handlingar är alltid 43

kopplade till en man på något sätt. Det manlig handlandet och den manliga närvaron i

dikterna gör alltså det kvinnliga handlandet möjligt. Att det är på detta vis kan kopplas till de starka genusroller som fanns i denna kontext, personer var främst man eller kvinna och i andra hand kanske krigare eller bonde. Genus var alltså en identitetsmarkör.

Av de kvinnor som återges i hjältedikterna är många klassade som så kallade sköldmör. Sköldmör är kvinnliga krigare och dessa förekommer i ett flertal fornnordiska berättelser. Dessa kvinnor tillskriver sig krigarens egenskaper och dessa är manligt kodade, att det finns en problematik i sköldmöns existens för det binära genussystem som råder i den fornnordiska mytologin. I och med att en kvinna tar upp vapen så ifrågasätts de roller som Rigstula satt 44

upp för kvinnor. Ändå är detta relativt vanligt i hjältedikterna och man kan se i arkeologiska fynd att kvinnliga skelett begravts med vapen. Man ansåg att dessa kvinnor behövde vapen i 45

livet efter döden vilket kan antyda på föreställningar om att dessa kvinnor skulle till Odens sal Valhall eller till Frejas sal Folkvang efter döden. 46

I Odens sal Valhall fanns sköldmör som hade en mer magisk funktion än de mänskliga. Dessa kallas valkyrior och deras uppdrag var att välja ut fallna krigare på slagfält och föra

Ney, 2004, s. 12ff.

43

44

Steinsland, 2007, s. 378f.

45

Andersson, ”The living and the dead” i We call them Vikings, 2016, s. 106.

(16)

dem till Valhall, där de valkyrior som inte varit med vid slaget välkomnar dem med mjöd. 47

Deras uppdrag går även att tolka utifrån deras namn, valkyria kommer från orden valr och

kjósa som betyder de fallna och välja. Att de serverar mjöd vid ankomsten visar att de också 48

har en funktion i den ritual som sker när krigare kommer till Valhall som brukar förklaras som ett paradis för krigare. Även om valkyriorna inte tillhör gudomligheterna så är de kopplade till föreställningar om krig och död, därför är de viktiga i mytologin. 49

Samtidigt som valkyriorna har en framträdande roll som krigare och att det finns

arkeologiska och litterära antydningar till att sköldmör var förekommande, så kan vi anta att de flesta kvinnor inte var krigare. Detta på samma sätt som att alla de män som levde i det fornnordiska samhället inte var krigare eller vikingar. Det vi kan se i mytologin om 50

valkyriorna, som antagligen stämde mer in på det liv som kvinnor i det fornnordiska samhället levde, är den roll de hade som servitriser i Valhall. Trots detta kan dikterna om 51

sköldmörna och valkyriorna vara fruktbara i hur genus framställs eftersom de ofta framställs en annan bild än den normativa bilden av kvinnan.

Kvinnliga krigare som sköldmör eller valkyrior får stort utrymme i den fornnordiska mytologin, detta tyder på en relativ positiv bild av dessa trots att de korsar de genusgränser som Rigstula sätter upp. Kvinnorna ges möjlighet att axla den maskulina rollen som krigare 52

och den feminina rollen som hustrur i många av dikterna, som vi kommer att se längre ner. Att kvinnorna kunde göra detta relativt oproblematiskt är kopplat till föreställningen ergi eller

ragr. Som nämnt tidigare så användes detta ord för att förklara alla typer av skambelagda

sexuella handlingar. Det användes dock mest för att förklara män som i en homosexuell relation tagit en passiv roll, som då tolkas som en kvinnlig roll. Passivitet kopplades till det 53

feminina och för en man att ta på sig en feminin roll innebar att avsäga sig den maskulina rollen, det vill säga att han blir en kvinna. Kvinnorna hade alltså, i denna aspekt, en fördel då

Steinsland, 2007, s. 281. 47 Steinsland, 2007, s. 281. 48 Steinsland, 2007, s. 281. 49

Andersson, ”Meet the Vikings” i We call them Vikings, 2016, s. 12f.

50

Jesch, 1991, s. 127.

51

Steinsland & Meulengracht Sørensen, 1998, s. 117

52

Meulengracht, 1980, s. 22f.

(17)

de kunde röra sig mellan den aktiva manliga rollen och den passiva kvinnliga rollen relativt oproblematiskt. 54

2.2. Gudrun

Karaktären Gudrun ingår i en mängd dikter i den fornnordiska mytologin. Hon är en av flera karaktärer som är inblandad i ett kärleksdrama som sträcker sig över ett flertal dikter. Detta kärleksdrama innefattar Gudrun, hennes bror Gunnar, sköldmön Brynhild och hjälten Sigurd. Detta behandlas bland annat i dikten Första kvädet om Gudrun som kommer att analyseras här näst och i avsnittet om Brynhild.

Dikterna berättar om hur Gudrun och Sigurd gifter sig och hur detta äktenskap slutar i sorg när Sigurd blir mördad. Gudrun väljer då att gifta om sig med Atle, som är Brynhilds bror, men även detta äktenskap slutar med en mindre katastrof. Detta när Gudrun, efter att Atle 55

mördat hennes bröder för att få reda på var en stor guldskatt är, mördar Atles söner och lurar sedan honom att äta av deras kött. ”[…] Dina söners hjärtan, du svärdsutdelare, har du blodiga med honung tuggat. […]” Gudrun tillagar alltså de döda sönerna så deras far kan äta dom. 56

Efter detta dödar hon Atle själv och bränner ner hans sal. Allt detta för blodshämnd. Efter 57

detta så gifter hon sig återigen och där startar dikten med namn Gudruns eggelse som också kommer att analyseras i undersökningen.

2.2.1. Gudrun i Första Kvädet om Gudrun

Den första av de dikter som kommer att analyseras här handlar om Gudrun och heter Första

kvädet om Gudrun. Denna dikt tar start när Gudruns man Sigurd har blivit mördad. Dikten 58

berättar om hur Gudrun är utom sig av sorg efter sin mans död och att hon är så sorgsen att hon inte kan gråta. Detta gör att de kvinnor som kommer till Sigurds döda kropp för att sörja berättar om sorg som de själva upplevt för att få Gudrun att gråta. Det pågår till kvinnan Gullrond, som är Gudruns syster, tar av det tygstycke som ligger på den dödes kropp och tvingar Gudrun att se på sin döde man samtidigt som hon uppmanar henne att ”Se på din käre!

Mundal, 2012, s.

54

Andra kvädet om Gudrun, strof 27.

55

Kvädet om Alte, strof 36.

56

Kvädet om Alte.

57

Steinsland & Meulengracht Sørensen, 1998, s. 122f.

(18)

Kyss hans läppar som om du famnade fursten i livet!” Detta driver Gudrun till tårar och till 59

att börja tala. Hon bannar de som är ansvariga för hennes mans död.

Fokus i denna dikt ligger kring Sigurds död och detta blir tydligt i att alla de kvinnor, och få män, som är med i dikten utför handlingar som är i relation till denna död. Gudrun är aktuell för dikten främst i form av Sigurds änka. Detta framgår när Gudruns handlingar och hennes uttalanden analyseras. Till exempel så rör sig Gudrun endast runt den dödes kropp och lämnar aldrig dennes sida förrän i slutet av dikten då hon beger sig ut i ödemarken. När 60

Gudrun talar så gör hon även det i rollen som Sigurds änka. Det är först i strof 18, alltså den senare delen av dikten, som Gudrun talar och även då är det ett tal om hur hon saknar Sigurd och hur hans död påverkat hennes relation till sina bröder. 61

Av de andra kvinnorna som är med i dikten så har Gullrond och Brynhild de viktigaste rollerna. Gullrond är den som lyckas få Gudrun att uttrycka sin sorg, vilket kan tyda på att hon antagligen har ett starkt band till Gudrun eller att hon har ett psykologiskt övertag över henne. Det är även hon som fördömer Brynhild mest. Det vi vet är om Brynhild är att hon 62

och Sigurd varit förälskade och trolovade med varandra tills att han druckit en dryck som han blev serverad i Gjukes sal, det vill säga Gudruns familjs sal. Denna dryck gjorde att han glömde bort Brynhild och valde att gifta sig med Gudrun istället. Sigurd väljer sedan att 63

hjälpa sin nya svåger Gunnar att med list vinna Brynhilds hand, när Brynhild får reda på detta svek så manar hon Gunnar och hans bröder att slå ihjäl Sigurd. 64

I dikten är Brynhilds sorg mer direkt än Gudruns, detta kan vara kopplat till de olika roller som de två kvinnorna har. Gudrun är hustru, en roll som är kvinnligt kodad och endast möjlig för kvinnor. Det gör att hon i jämförelse med Brynhild, som är sköldmö, har en passivare 65

roll. Som sköldmö så tar Brynhild på sig, som nämnt tidigare om sköldmör, en manlig roll som krigare. Alltså är Brynhild mer handlingskraftig i och med detta. Denna uppdelning av

Första kvädet om Gudrun, strof 13.

59

Första kvädet om Gudrun, avslutning.

60

Första kvädet om Gudrun, strof 18-22.

61

Larrington, 2014, s. 172.

62

Steinsland & Meulengrecht Sørensen, 1998, s. 122f.

63

64

(19)

dessa kvinnor är påtaglig i dikten, då Gudrun framställs som den goda hustrun och Brynhild som den onda och farliga kvinnan som vill förstöra äktenskapet. 66

I dikten beskrivs Gudrun med ord som ”[…] det unga vivet […]” , vilket är ett sätt att visa 67

på hennes roll som fru. Viv är ett äldre ord för hustru och detta är den benämning som Gudrun har i dikten. Detta kan även tolkas in i hennes förhållande till Sigurds lik, då hon beskrivs att sitta och se på sin döde make vid ett flertal tillfällen i dikten. Om Gudruns genus sätts i 68

relation till de genus som framställs i Rigstula så kan tolkningen av henne som normativ för en kvinna göras. Den sociala position som hon får i och med hennes makes position är en aristokratisk och hög sådan. Detta eftersom Sigurd refereras till som konungen och fursten vid ett flertal ställen i dikten. I Rigstula så beskrivs den yngste av Jarls barn som Kon den unge, 69

vilket i sammansatt form är ordet konung. Myten berättar hur denna Konung lär sig 70

runornas hemlighet och att han tävlar med Rig i att kunna dem. Detta gör att Sigurd 71

förväntas kunna liknande saker, vilket vi kommer se i analysen av Sången om Sigrdriva att han också kan. Gudruns namn visar på att även hon kan ha kunskaper som inte är till för alla, detta eftersom hennes namn betyder hemlig visdom. Detta är den första överträdelsen av den 72

normativa kvinnobilden som Gudrun gör och detta är inte ett aktivt handlande utan snarare något som hon fått när hon fick sitt namn. Den mer uttalade överträdelse av det normativa som vi kan se hos Gudrun är valet som hon gör i slutet av dikten att bege sig ifrån sin familj. I det fornnordiska samhället så behöll man sin familjetillhörighet, det vill säga att kvinnor inte överfördes till mannens familj vid äktenskap. Alltså är hennes val att lämna sin familj i 73

förmån för att bo hos någon annan ett brott mot det som ansågs normalt. Dessa

familjetillhörigheter syns i hur man väljer att benämna Gudrun som Gjukes dotter, det vill säga att även om hon är Sigurds änka så behåller hon sitt skydd från sin familj samtidigt. Trots

Frykberg, 1993, s. 79.

66

67

Första kvädet om Gudrun, strof 5 & 11.

68

Första kvädet om Gudrun, strof

69

Simek, 1993, s. 265.

70

Rigstula, strof 43-45.

71

Svenska Akademin,

https://www.svenskaakademien.se/svenska-akademien/almanackan/namnens-72

ursprung-och-betydelse#G (hämtad 2020-05-11). Steinsland & Meulengracht Sørensen, 1998, s. 120f.

(20)

att hon bannar sina bröder och väljer att lämna dem så kan vi se i nästa avsnitt att Gudrun fortfarande är mån om sin familjs lycka, och då både hennes barns och hennes syskons lycka.

2.2.2. Gudruns eggelse

I Gudruns eggelse har karaktären Gudrun gift om sig för andra gången sedan Sigurds död. Efter att hon dödat sin andre man Atle går hon ner till fjorden för att dränka sig själv. Men som dikten berättar så hade hon problem med att göra detta, då det berättas att ”[…] hon kunde icke sjunka.” Detta leder till att hon flyter över fjorden till kung Jonakrs land och 74

sedan gifter hon sig med honom. Tillsammans med honom får hon tre sönder vid namn Sorle, Erp och Hamder. Dessa uppfostras tillsammans med det barn hon fått med Sigurd, alltså hennes dotter Svanhild. Det berättas sedan om hur Svanhild blir bortgift med en kung vid namn Jormunrek och hur hon blir dödad på hans befallning. Svanhild dödas på grund av att Jormunrek tror att hon varit otrogen med en man vid namn Randver, som även han blir dödad. Här börjar berättelsen om hur Gudrun uppmanar sina söner att hämnas sin 75

styvsysters död samt hur hon minns sitt liv och sina livsöden.

Som vi kan se i denna dikt tillskrivs Gudrun rollen som hustru återigen, även om det är en mer hård och hämndlysten hustru än i Första kvädet om Gudrun. Att hon i denna dikt är mer 76

hämndlysten kan beror på det händelser som skett i hennes liv. I dikten framställs det som 77

att Gudrun tycker det är viktigt att hon är gift, även om det är tydligt att hon anser sitt första äktenskap som det bästa. Dikten lyfter två aspekter av giftermål och äktenskap. Gudrun 78

berättar om hur hon gift bort sitt barn Svanhild, med orden ”Jag gav henne guld och glänsande siden, förrn jag gav henne bort till goternas land.” Här framställs giftemål som 79

något positivt och som en del av en ung kvinnas liv. Det är även tydligt att Svanhild tillhör aristokratin då hennes kläder, som Gudrun förklarar, nästintill påminner om de kläder som tillskrivs kvinnan som gifter sig med Jarl i Rigstula. Detta tar dock sedan en annan vändning 80

när Svanhild dödas och Gudrun uppmanar sina söner till hämnd. Detta gör hon genom att tala Gudruns eggelse, inledning.

74

Gudruns eggelse, inledning.

75

Gudruns eggelse, strof 1.

76

Kvädet om Alte.

77

78

79

Rigstula, strof 39 & 40.

(21)

med sina söner om hur Svanhild blev dödad och hur hon var för ung för att dö, ”[…] givit eder syster, ung till åren, att på allmän väg söndertrampas av svarta och vita, gråa och gångvana, gotiska hästar?” 81

Att Gudrun upprörs av Svanhilds död, förutom i rollen som hennes mor, kan kopplas till den roll som beskyddare som tillskrivs en äkta man under denna period. Det vill säga att 82

Jormunrek borde ha skyddat sin fru och inte skadat henne. Synen på äktenskapet var att detta var heligt och fungerade som ett fredsavtal mellan två ätter, det vill säga att man genom äktenskap lovade att skydda och värna om de två ätterna som ingick i det. Gudrun menar 83

alltså att Jormunrek inte gör det i dikten, utan att han bryter mot detta heliga förbund när han låter Svanhild bli dödad. Samtidigt som Svanhilds och Randvers ihopkoppling är

problematisk. I och med att dessa två, även om det bara är ett rykte, kopplas ihop gör att de utgör en fara för äktenskapet och därmed samhällsordningen. De intar rollen som horan, för att använda Frykmans termer, genom att kopplas till osedlighet. Svanhild är alltså en ung 84

kvinna som framställs på ett mycket normativt sätt, både i rollen som ung brud och som otrogen kvinna. Det vi kan se är att hennes genus utvecklas i kontrast med det manliga handlande av Jormunrek, det vill säga det aktiva han gör i och med att han beordrar hennes död. Hon förvandlas i och med hans handlande från en ung hustru till en ung otrogen kvinna 85

som kan kopplas till hor.

Det är Gudrun själv som beskriver sig som hustru och vi kan se hur denna beskrivning kan ses som normativ. Detta är även den roll som vi är van att se Gudrun i och hon tillskrivs den kvinnliga passiviteten i dikten. Att hon framställs som passiv i dikten är i relation till hennes söner som är de som handlar i dikten, när de beger sig ut för att hämnas sin styvsyster. I 86

samband med detta kan vi se även se hur hennes söner blir tillskrivna manliga genus. Detta i och med att hon uppmanar dem till handling och att vi ser hur de blir utrustade med vapen. 87

Samtidigt kan vi se hur denna roll är den som för med sig sorg i hennes liv. Hon nämner i

81

82

Steinsland & Meulengracht Sørensen, 1998, s. 118f.

83

Frykman, 1991, s. 53f.

84

85

86

Gudruns eggelse, strof 7 & Steinsland & Meulengracht Sørensen, 1998, s. 115.

(22)

strof 13 hur hon ville förändra nornornas bestämda öde för henne genom att ta sitt liv. I den 88

fornnordiska mytologin så var det nornorna som bestämde människors öden, dessa bodde i under världsträdet Yggdrasil. Alltså blir den normativa rollen en källa för sorg för Gudrun 89

och detta eftersom hennes relationer skapas utifrån denna roll. Det vill säga att hon genom äktenskapet skapar sin identitet som hustru och sedan som moder. Det är tydligt att rollen som hustru och moder är starkt kopplade till hennes identitet, detta kan vi se när hon berättar om sitt tredje äktenskap,

I brudsäng jag gick

- bättre jag förr tyckte det - gav för tredje gången min tro åt en folkkonung; barn jag födde,

födde arvingar, söner som arvingar efter Jonakr. 90

Av dessa två roller, moder och hustru, så visar denna dikt på ett skifte i hennes karaktär. Gudrun har, trots att hon fortfarande ser sig som hustru, gått från att primärt vara någons fru till att vara en moder. Dessa två roller är, som vi kan se i Rigstula, sammankopplade och normativa för kvinnor. Att Gudrun föder ”[…] arvingar, […]” istället för barn visar även 91 92

att hon har en hög social status. Att hon gifter om sig med ännu en konung visar även på hennes sociala status utanför äktenskapet och att hon från barnsben räknas som aristokrati.

Det vi kan se i dikten är att Gudrun är den som driver på och uppmuntrar sina sönder att utkräva hämnd för sin styvsyster, hon intar alltså en roll som hetserska. Att kvinnor tillskrivs 93

rollen som den som uppmanar eller hetsar på är vanlig inom de fornnordiska och germanska diktsamlingarna. Att just kvinnor får den rollen kan kopplas till den kroppsliga 94

88

Simek, 1993, s. 236f.

89

90

Rigstula, strof 7, 12, 13, 21, 24, 34 & 40-41.

91

92

Ney, 2004, s.

93

Ney, 2004, s. 92.

(23)

begränsningen som finns i att vara kvinna under denna tid. Det vill säga att Gudrun inte har möjlighet att själv utmana den som gjort fel utan får, likt många kvinnor i denna kontext, förlita sig på att andra utför handlingar åt henne. När hennes söner lämnat henne så får hon rollen som åskådare, eftersom hon inte deltar själv och detta eftersom hon inte klassas som stridsduglig. Rollen som åskådare är likt rollen som hetserska en vanlig kvinnoroll som återkommer i flera dikter, sagor och myter. 95

Även om Gudrun mycket tydligt sörjer sin dotter i dikten, så kan vi också tydligt se hur dikten också upptas av sorg över hennes bröder. Det är tydligt att Gudrun sörjer dem och detta kan kopplas till den syn av de ideala familjeförhållandena som fanns inom den fornnordiska och den germanska dikttraditionen. Om hon förlåtit sina bröder för att de dödades hennes man är inte tydligt men det är tydligt att hon sörjer dem. Detta visar på att familjebanden är 96

starka i dikten och i dess samtid.

2.3. Brynhild och Sigrdriva

I detta avsnitt kommer de två kvinnorna Brynhild och Sigrdriva att analyseras, dessa ingår i dikterna Sången om Sigrdriva, Första kvädet om Gudrun och Brynhilds färd till Hel. Brynhild och Sigrdriva är i vissa versioner av berättelsen samma person, till exempel i sagan som kallas

Völsungasagan. I Den poetiska Eddan så framgår det inte lika tydligt att dessa är samma

person. Det är först efter Brynhilds död som hon återger Sigrdrivas livsberättelse och där kan vi göra kopplingen mellan dem. I denna undersökning så nämns dessa vid olika namn, detta för att de gör det i källmaterialet. Dock kommer kopplingen mellan dem att bli oundviklig när dikten Brynhilds färd till Hel analyseras.

2.3.1. Sigrdriva

I Den Poetiska Eddan återfinns en hjältedikt som berättar om valkyrian Sigrdriva. Denna dikt kallas Sången om Sigrdriva och är en del av de dikter som behandlar Sigurd Fafnesbanes öde. I denna dikt möter han valkyrian Sigrdriva som brutit mot Odens befallning och därmed blivit straffad. Sigrdriva lär sedan Sigurd runor och de hemligheter som dessa har.

Jesch, 1991, s. 152ff.

95

Gudruns eggelse.

(24)

2.3.2. Sången om Sigrdriva

I berättelsen om Sigrdriva så återges ett samtal mellan hjälten Sigurd och valkyrian Sigrdriva. Dikten börjar med att Sigurd rider upp för ett berg, när han kommer till toppen ser han en person i en rustning som ligger på marken. Han antar att det är en man, på grund av

rustningen, och går för att se om han lever. När han kommer fram till personen så tar han av hjälmen och ser att det är en kvinna. Sigurd skär av brynjan med sitt magiska svärd och 97

kvinnan vaknar. Hon presenterar sig som Sigrdriva och berättar att hon är valkyria, det vill säga en av Odens kvinnliga krigare. Hon berättar att Oden lagt en förbannelse över henne efter att hon ändrat på utgången i ett krig. Genom att ta av henne hjälmen och brynjan så bryts förbannelsen och som tack så inviger hon honom i runornas hemlighet. Efter detta börjar deras samtal, som handlar om runorna och den vishet och kunskap som kommer med att kunna dessa. 98

Det vi vet om valkyrior är att de är Odens tjänarinnor och de förväntas därför att lyda honom och hans befallningar. Sigrdriva berättar hur hon efter att ha varit olydig blivit straffad av Oden. Det som Sigrdriva gjort är att ändra utgången i ett krig, hon såg till att den unge krigaren vann mot den gamle. Oden hade nämligen lovat den gamle krigaren och kungen Hjalmgunnar seger i slaget. Men Sigrdriva hade hjälpt den andre kungen, Agnar, att vinna genom att döda Hjalmgunnar i striden. I och med detta så gör Sigrdriva anspråk på den roll 99

som Oden har. Han är en gud som är kopplad till en rad olika saker, en av dem är hans

koppling till kriget. Oden brukar ses som krigets gud och genom att offra, eller som det kallas ge blot, till honom innan viktiga slag så ville man att han skulle ge en seger. Enligt mytologin så var Oden strategen bakom slagen och hade makten att välja vinnaren av dem. Genom att 100

gå emot Oden i detta läge och se till att kungen Agnar vinner så gör Sigrdriva anspråk på att vara mäktigare än Oden. Detta skapar kaos i den sociala hierarkin eftersom Oden är gud och även den högsta av de fornnordiska gudarna. 101

Att Sigrdriva tar sig friheten att ge seger i kriget mellan de två kungarna Hjalmgunnar och Agnar till den senare kan kopplas till hennes namn. Sigrdriva betyder ”segerdriva” och ger en

Sången om Sigrdriva.

97

Sången om Sigrdriva, strof 2f.

98

Sången om Sigrdriva, strof 2f.

99

Steinsland, 2007, s. 194,

100

Clunies Ross, 1998, s.

(25)

klar bild av hennes handlingskraft. Sigrdriva har alltså genom sitt namn en möjlighet att 102

driva fram en seger åt något håll, detta kan vi se främst är kopplat till när hon krigar och inte till att avgöra stora slag likt Oden. Här ser vi en tydlig koppling mellan hjältedikten och mytologin, nämligen hur namn styr ens handlingsområde. I Rigstula presenteras en rad människor vid namn i de olika samhällsklasserna. Namnen är egenskaper och attribut som anses lämpliga för samhällsklassen och de som ingår i dem. Till exempel kan vi se hur namn som Fjosner och Klegge som betyder lada och höstack ges till barnen till Träl och Trälinna medan namn som Adal som betyder adlig eller adel ges till de barn som förds av Erna och Jarl, alltså i den aristokratiska klassen. Ett namn som ges till en karaktär kan alltså visa på 103

hur denne kan handla och vad som är möjligt utifrån deras genus och sociala position. Detta är fallet med Sigrdriva och många av de andra valkyriorna som har namn som till exempel betyder vapenklang, valkyrian Hlokk, och stavbärerska, valkyrian Gondul. 104

Straffet som Oden ger till Sigrdriva är ”[…] att hon aldrig mera skulle kämpa och giva seger i strid, utan sade, att hon skulle gifta sig.” Vad detta innebär är att Sigrdriva får ett 105

straff som egentligen innefattar att hon måste axla en mer normativ kvinnoroll. Det vill säga rollen av den gifta kvinnan. Oden dömer även Sigrdriva till passivitet, vilket ses genom det straff hon får. Han försätter henne i en magisk sömn som måste brytas för att hon ska vakna. Det krävs alltså aktivitet för att bryta denna förbannelse, vilket kan tolkas som att 106

det behövs en man för att bryta den. Detta är i linje med det straff som också uttalas av Oden, förutom sömnen, nämligen det om att hon ska gifta sig. Hennes tid som valkyria är slut och det ska sluta med ett giftermål anser Oden. Denna passiva kvinnoroll och den kvinnliga 107

passiviteten återfinns även i Rigstula där det är tydligt att det är männen som lär sig saker, arbetar och tar beslut det vill säga är den aktiva karaktären. 108

Mötet med Sigurd kan även tolkas som ett sexuellt möte. Alltså fungerar Sigurds svärd som ett manligt könsorgan och ”befriar” Sigrdriva från hennes brynja. Denna brynja tolkas i

Steinsland, 2007, s. 282. 102 Simek, 1993, s. 264f. 103 Steinsland, 2007, s. 281. 104

Sången om Sigrdriva, strof 2.

105

106

Ney, 2004, s. 79.

107

Rigstula, strof 9, 22, 35-38 & 43-45.

(26)

detta fall som en symbol för sköldmö-titeln och hur denna titel är fast kopplad till att vara jungfru. Denna tanke om att sköldmör var jungfrur återfinns i källtexter från 1200-talet, där 109

en positiv bild målas upp av deras kyskhet men samtidigt finns den negativa bilden av dem som kvinnor som tar sig an manliga attribut som kroppslig styrka och kunskaper i

krigskonst. 110

Det är tydligt hur den patriarkala strukturen, med Oden som högste patriark och i rollen som den som bestämmer, till viss del är rådande och om man korsar honom finns det konsekvenser. Det tar sig form i och med att Sigrdriva blir straffad av honom. Samtidigt så kan Sigrdriva genom att axla manliga egenskaper, i form av krigare, finna modet att korsa honom. Detta är intressant eftersom de visar på att vissa gränser gick att överträda till en viss del. Att Sigrdriva korsar den gräns som Oden satt upp med sin befallning samt de

genusgränser som finns för kvinnor är i linje med vad vi kan vänta oss av någon som är i samröre med Oden. Detta eftersom Oden korsar en massa gränser själv. Inte minst de starka genusgränser som är kopplade till den magiska konsten sejd som Oden ägnar sig åt. Oden 111

korsar även gränsen mellan levande och död, och sedan tillbaka igen, när han hänger sig från världsträdet Yggdrasil för att få kunskaper om runor. Oden, som den mäktigaste av 112

gudarna, korsar de flesta gränser som finns inom den mytiska världen. Detta kan spegla av sig på hans närmaste tjänare och då blir Sigrdrivas trots och handlande inte lika

uppseendeväckande.

Som nämns så handlar sagan till största del om hur Sigrdriva lär Sigurd runornas konst och andra hemliga tecken. Med kunskap om dessa kan Sigurd ta sig fram i världen lättare, det är också en konst som oftast är förknippad med aristokratin. Alltså genom att lära honom dessa så inviger Sigrdriva Sigurd i krigararistokratin. Här tar Sigrdriva även rollen som den kloka 113

kvinnan. Visdom är inte vanligt vis något som tillskrivs kvinnor utan något som ansågs vara manligt, att Sigrdriva tillskrivs denna roll här kan kopplas till hennes roll som sköldmö. 114

Sköldmön, som nämnt tidigare, rör sig i det androgyna mellan manligt och kvinnligt.

Ney, 2004, s. 79.

109

Ney, 2004, s. 76.

110

111

Andersson, ”More then Worship” i We call them Vikings, 2016, s. 86.

112

Rigstula, stof 36, 43 & 45.

113

Ney, 2004, s. 79f.

(27)

De runor som hon lär honom behandlar diverse olika ting som en krigare ur aristokratin kan behöva veta. Utöver runorna så lär Sigrdriva även Sigurd så kallade hemliga tecken, dessa kan vi tolka som regler för uppförande och korrekt handlande. Det som visar sig i 115

Sigrdrivas kunskaper om runor är att hon kan både sådana som är starkt kvinnligt kodade och sådana som är manligt kodade. Till exempel kan vi se hur hon lär Sigurd hjälprunor som förklaras med ”[…] om du hjälpa vill, och lösa livsfrukt från kvinnor.” Detta tyder på att 116

hon lär honom att förlösa kvinnor, något som oftast kopplas starkt till kvinnliga handlingar och egenskaper. Att Sigrdriva lär Sigurd att förlösa barn gör det möjlig för oss att se på 117

Sigurds genus ur ett annat perspektiv. Egenskaper och kunskap om barnafödande var förlagt till kvinnor, och genom att Sigurd lär sig dessa så kan en tolkning om att han överger sin manlighet göras. Vi kan se hur han kan anklagas för ergi, det vill säga en kvinnlig

passivitet. Genom att lära honom dessa runor så ger Sigrdriva honom en roll mittemellan 118

manlig och kvinnlig. Han blir pålagd en androgyn roll.

Samtidigt visar denna kunskap om runor att Sigrdriva har ett gränsöverskridande genus som påverkar hennes sociala position. Alltså är det hennes icke-normativa handlingar som gör att hon förlorar Odens gunst. Det är också dessa som gör det möjligt för henne att ha denna typ av samtal med Sigurd, eftersom kunskaperna om runor främst är kopplat till manliga egenskaper i den normativa myten Rigstula. Sigrdriva rör sig alltså över dessa gränser och detta påverkar hennes relationer med andra karaktärer och hennes sociala position i den mytiska världen.

2.3.3. Brynhild

Brynhild är som nämns en av de som ingår i det kärleksdrama som dikterna om Sigurd Fafnebane handlar om. Hon presenteras som en sköldmö och framställs ofta som en karaktär som för med sig olycka i dikterna. Brynhild finns i många dikter och de som analyseras här är de som handlar om händelser strax innan hennes död och strax efter hennes död.

Sången om Sigrdriva, strof 22-37.

115

116

Jesch, 1991, s. 143.

117

Meulengracht Sørensen, 1980, s. 22f.

(28)

2.3.4. Brynhild i Första kvädet om Gudrun

Som nämnt i tidigare del behandlar Första kvädet om Gudrun hjälten Sigurds död och vad som händer strax efter denna. Främst berättas det om Gudruns, Sigurds fru, sorg och hur den ter sig, men även Brynhild sörjer hjältens död i denna dikt.

Brynhild framställs som den onda kvinnan i denna dikt, detta märkts inte minst i hur hon tilltalas och vilka egenskaper hon tillskrivs. Det är först i strof 22 som hon omtalas och det är i strof 23 som hon först talar. Det är Gudrun som först talar om Brynhild och hur hennes bror och man åkte för att vinna Brynhilds hand, ”[…] så när min Sigurd sadlade Grane och de foro att bedja om Brynhild hand, en eländig varelse, i olycklig stund.” Det är tydligt här att 119

Brynhild inte ses som en god kvinna och att hon fört med sig ondska i deras liv. Detta tyder på att om de visste vilket öde som väntade så hade Gudrun stoppat Gunnar och Sigurd när det red för att vinna hennes hand. I Sången om Sigrdriva så varnas Sigurd för att svära eder, och att den som sviken blir kommer att hämnas. Det vill säga att ödet var känt för dem, men när 120

Sigurd drack glömskedrycken så blev det okänt. Dessa händelser leder alltså till slut till Sigurds och Brynhilds död.

Ödet och hur det påverkar karaktärerna pratar även Gullrond om när hon pratar om

Brynhild, och hur hon är den som drar olycka över deras familj. Det som framgår i Gullronds uttalanden om Brynhild är att hon menar att hon gjort allt detta med vilje och att hennes öde var att ödelägga Gudruns liv. Detta märks i hur hon tilltalar Brynhild i strof 24,

[…] Tig, du leda, med att tala slikt! Städs ädlingars onda öde du varit,

var människa skyr dig, skändliga stycke, sju konungars förkrossande sorg och det värsta fördärv av vänskap för kvinnor. 121

119

120

(29)

Det första som Gullrond kallar Brynhild är leda, detta är ett äldre ord för avsky. Det sätter 122

tonen för hennes känslor inför Brynhild. Vidare berättas hur hon dragit sorg över alla hon träffat. I denna dikt blir det tydligt att Brynhild i detta sammanhang räknas som en utböling eller som den andre. Det vill säga att både Gullrond och Gudrun är noga med att inte räknas in i samma kategori som henne. Detta kan kopplas till det att Brynhild är av en annan ätt och därmed inte en i deras familj. Detta trots att hon gift sig med deras bror. 123

Brynhild, som är den som hetsar fram mordet på Sigurd, får i denna dikt och de som föregår denna dikt rollen som hetserska. Detta är en roll som tillskrevs kvinnor som drev på sina män för att ta hämnd när männen var för långsamma. Här kan vi se hur Brynhilds roll 124

som sköldmö tillåter henne att utför aktiva handlingar samtidigt som hon är passiv. Med detta menas att hon driver fram en handling utan att utföra den själv. Att både Brynhild och

Gudrun, som nämnt i tidigare avsnitt, får denna roll och utkräver en form av hämnd kan kopplas till den samtida föreställning om vikten av familjens ära och hur blodshämnd som något relativt vanligt förekommande. 125

I slutet av dikten berättas hur Brynhild väljer att ta sitt liv genom att sticka sig med sitt eget svärd. Det är också möjligt att tolka denna handling som en kärlekshandling. Brynhild 126

önskar att spendera livet efter döden med Sigurd och avslutar därför sitt liv. Detta kan även kopplas till den föreställning som fanns att om man tog sitt eget liv genom att sticka sig med ett svärd eller ett spjut så kunde man lura gudarna om att man stupat i strid och därmed kunde man få en plats i Valhall. Detta kan vi även se i samtida textkällor som beskriver en 127

begravning av en hövding. Det är texterna som Ibn Fadlan skrivit som beskriver hur en slavinna låter sig mördas för att följa sin hövding till paradiset. Här kan vi se en tydligt 128

parallell mellan Sigrdriva och denna slavinna, då båda ger upp sitt liv för att följa någon in i döden.

Svenska akademins ordlista, https://svenska.se/tre/?sok=leda&pz=1, (hämtad 2020-05-14).

122 Ney, 2004, s. 93f. 123 Ney, 2004, s. 92. 124 Ney, 2004, s. 92. 125

Första kvädet om Gudrun, avslutning.

126

127

Nordberg, ”The grave, Hel, Valhalla – the continued existence of the dead in the otherworld” i We

128

(30)

2.3.5. Brynhilds färd mot Hel

Efter sin död påbörjar Brynhild sin färd mot dödsriket Hel. Detta dödsrike styrdes av dödsgudinnan med samma namn och var hem till de som dött av sjukdom eller hög ålder. 129

Men också de som dött en död som var skambelagd, till exempel självmord. Detta är fallet för Brynhild som efter att hennes kärlek Sigurd blivit mördad, efter påtryckningar av henne själv, väljer att sticka sig med sitt svärd. Efter detta så kremeras hon bredvid sin älskare och

påbörjar sedan sin färd mot Hel. På vägen mot Hel så blir Brynhild stoppad av en jättinna och ett samtal mellan dem uppstår, detta är vad dikten i stort består av.

Brynhild ingår, som nämnt i tidigare avsnitt, i ett kärleksdrama som äger rum i ett antal dikter i Den poetiska Eddan. Hon brukar förklaras som en sköldmö, och innehar en mängd manliga attribut och egenskaper som till exempel kroppslig styrka och handlingskraft. Att hon väljer att ta sitt liv genom att sticka sig på sitt svärd, visar att hon äger ett svärd vilket inte alla kvinnor gjorde. Svärdet är, i den fornnordiska kontexten, starkt kopplat med manligt genus och maskulinitet. Kvinnan var snarare kopplad till nyckeln, vilken representerade ansvaret 130

över gården och alla de sysslor som var kopplade till den. Detta visar på Brynhilds roll som sköldmö och hur hon korsar genusgränser genom detta.

När vi studerar diktens början så kan vi se hur Brynhild blir placerad i en vagn innan hon kremeras, vilket skiljer sig från den beskrivning som finns av Sigurds bål. Det vill säga att här blir Brynhild tillskriven ett kvinnligt genus genom denna vagn. Vagnen var en kvinnlig sfär, det vill säga att män förväntades färdas till häst medan kvinnor åkte i vagn. Detta kan ses 131

som en uppdelning av rum för manlighet och kvinnlighet, män kunde röra sig i det fria medan kvinnor förväntades spendera mer tid inomhus eller i en skyddad miljö. Brynhild skulle alltså skyddas mot de yttre genom att brännas upp i en vagn. Att denna vagn också beskrivs att vara ”[…] tältad med kostbart tyg.” , visar att Brynhild räknas in som en aristokratisk dam. Detta 132

gör att den rumsliga dimensionen med vagnen kring henne bli än mer viktig. Det kostbara tyget och inomhussfären tillskrivs främst aristokratiska kvinnor eftersom de inte behövde vara ute och arbeta på samma sätt som kvinnor som var bönder eller trälar gjorde. Det hade även

Simek, 1993, s. 137.

129

130

Ney, 2004, s. 88.

131

Brynhilds färd till Hel, inledning.

(31)

råd att skaffa fina tyger, vilket också var en statussymbol i det fornnordiska samhället. 133

Kostbara tyger är även något som endast har återfunnits i gravar där en mängd andra dyrbarheter återfunnits, det finns arkeologiska fynd som tyder på att tyger fungerat som statussymboler. 134

Brynhild begravs alltså som en aristokratisk kvinna. Vi kan anta att kvinnor från andra samhällsklasser inte hade lika påkostade begravningar. Detta tyder på en uppdelning av kvinnor i det fornnordiska samhället. I Rigstula kan vi tydligt se denna uppdelning av kvinnorna samt hur deras fysiska attribut speglar deras samhällssituation. Till exempel så förklaras Trälinna som ”[…] krokbenta mön, hade ärr under foten, armen solbränd, nedböjd är näsan, […]”. Hon är alltså anpassad för hårt arbete utomhus eftersom hennes fötter är 135

härdade av att gå barfota och hennes hud är solbränd av att vara ute. Raden om att näsan är nedböjd kan tolkas som ett tecken på underlägsenhet. Om denna kvinnobild jämförs med en som målas upp av Erna, det vill säga kvinnan som gifter sig med Jarl, så kan vi se en rad skillnader mellan dem. Erna beskrivs ”En mö han hade med mjuka fingrar, ljuslätt och klok, kallad Erna.” Hon beskrivs som en kvinna med mjuka fingrar, vilket passar sig bra för de 136

sysslor som ansågs vara lämpliga för en aristokratisk kvinna. Dessa sysslor kan tänkas ha varit diverse hantverk, men deras största uppgift var att vara männen till lags och underhålla dem. Här kommer dimensionen av rumslighet in igen, de aristokratiska kvinnorna 137

förväntades inte vara solbrända det vill säga de förväntades att spendera sin tid inomhus. Brynhild blir alltså i döden kopplad till rollen som den aristokratiska kvinnan och inte till sköldmön som hon tidigare varit. Hennes tidiga år som sköldmö kommer fram i denna dikt när hon stoppas av jättinnan. Jättinnan som stoppar henne gör detta eftersom hon vet att Brynhild är på väg till Hel för att spendera sitt liv efter döden med Sigurd. Detta menar jättinnan inte går för sig, då Sigurd trots allt är ”[…] en annans man.” Jättinnan anklagar 138

sedan Brynhild för att ha blod på sina händer, det vill säga att hon är ansvarig för andra människors död och olycka. Detta gör att Brynhild börjar försvara sig och de handlingar hon

Ney, 2004, s. 85. 133 Ullén , 2012, s. 27-28. 134 Rigstula, strof 10. 135 Rigstula, strof 29. 136 Ney, 2004, s. 85. 137

Brynhilds färd till Hel, strof 1.