05.2. Bilaga 1. Plan för digitalisering 2018 - inriktning välfärdsteknik

(1)

Plan för digitalisering 2018

- inriktning välfärdsteknik

(2)

(3)

Innehållsförteckning

Plan för digitalisering 2018 - inriktning välfärdsteknik ... 1

1. Inledning... 4

2. Bakgrund ... 4

2.1 Vård- och omsorgnämnden syfte med digitalisering ... 4

2.2 Vård- och omsorgsnämndens plan för välfärdsteknik 2017 ... 4

2.3 Begreppsdefinition ... 4

3. Pågående införande 2017-2018 ... 5

3.1 Digital tillsyn natt ... 5

3.2 Teknikväska ... 6

3.3 Webbutbildning e-hälsa Socialstyrelsen ... 7

3.4 e-tjänster ... 7

3.5 Välfärdsteknikprodukter – iPad, Justocat och Drinc ... 8

4. Nyheter för 2018 ... 8

4.1 Digitala lås i ordinärt boende ... 8

4.2 Digital tillsyn dag ... 9

4.3 Teknikrum ... 10

4.4 Test på särskilt boende ... 10

4.5 Aktivitetsarmband och positioneringslarm ... 11

4.6 Ny teknik i hemmet 2020 ... 11

4.7 Digitala inköp ... 12

5. Framtidstankar och avslutande diskusson ... 13

5.1 Internet of Things ... 13

5.2 Handläggarrobot ... 13

5.3 Kommunikation med myndigheten – kund/anhöriga ... 13

5.4 Avslutande diskussion ... 13

(4)

1. Inledning

Med anledning av den snabba utvecklingen inom området välfärdsteknik och e-hälsa behöver vård- och omsorgsnämnden göra en uppdaterad plan för 2018. I planen för 2018 har en ny rubrik tagits fram för att bättre beskriva området planen sträcker sig över. Den rubrik som har valts är digitalisering med inriktning välfärdsteknik. Inom den rubriken ryms välfärdsteknik och e-hälsa, och ger en bättre helhetsbild av området.

Då utvecklingen inom området går fort kan namnet redan nästa år ha justerats, men tills vidare används detta.

2. Bakgrund

2.1 Vård- och omsorgnämnden syfte med digitalisering

Vård- och omsorgsnämndens syfte med digitalisering med inriktning välfärdsteknik är att det ska leda till högre kvalitet, effektivare användning av resurser och ökad

trygghet för kunder, anhöriga och utförare.

2.2 Vård- och omsorgsnämndens plan för välfärdsteknik 2017 I december 2016 beslutade nämnden att ge vård- och omsorgskontoret i uppdrag att fortsätta arbetet med det successiva införandet av välfärdsteknik enligt planen för 2017. Kontoret fick samtidigt i uppdrag att återkomma till nämnden under hösten 2017 med en uppdaterad planering för välfärdsteknikområdet inför 2018.

2.3 Begreppsdefinition

E-hälsa

E-hälsa är ett begrepp som används för att beskriva användningen av hälsa digitalt.

Socialstyrelsen definierar e-hälsa som:

”Hälsa är fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. E-hälsa är att använda digitala verktyg och utbyta information digitalt för att uppnå och bibehålla hälsa.”

För kunden innebär e-hälsa en förbättring av kvaliteten, tillgängligheten och kontakten med kommunen för att underlätta ansökningsprocessen för att få hjälp inom vård och omsorg. För personal inom vård och omsorg handlar e-hälsa om att se till att rätt information når rätt person i rätt tid för att skapa en säkrare vård och

informationsflöde. Det kan t ex vara tid- och insatsregistrering samt tillgång till dokumentation.

Välfärdsteknik

Välfärdsteknik är en del av e-hälsa med fokus på teknik och produkter. Välfärdsteknik används på flera sätt i kommunen. Digitala trygghetslarm har funnits i flera år och kommunen har teknik för digital vårdplanering. Robotdjur, olika typer av rörelselarm, dataspel och larmmattor är exempel på teknik som en del verksamheter använder sedan ett par år tillbaka. Det finns många tekniska hjälpmedel, som till exempel sensorer för brand, vattenläcka och öppnade dörrar.

Det främsta syftet med att införa mer välfärdsteknik är att:

(5)

• ge ökade möjligheter till individuella lösningar och självständighet,

• ge en ökad trygghet,

• samt öka valfriheten för kunden.

På sikt kan införandet av välfärdsteknik, som ett komplement till traditionella insatser, också underlätta för nämnden att möta kommande behov av insatser.

Internet of Things

Internet of Things (IoT), eller sakernas internet på svenska, är ett sätt för internet att läsa av omgivningen genom sensorer i saker. Sensorerna gör samma sak som

människans sinnen, de känner av ljus, ljud, doft och beröring men även acceleration, vibrationer och avstånd. En av de mest kända ”sakerna” är GPS:en, som är till stor hjälp vid navigering.

Ett av de områden där IoT kan göra störst nytta är i hemmet. Det kan till exempel handla om digitala lås till ytterdörren, en sensor i kylskåpet för att registrera

temperaturen och larma om temperaturen sjunker, lampor som tänds när en person går in i ett rum, eller en robotdammsugare som kan larma om den fastnat på en mattkant för att nämna några användningsområden.

Ett annat viktigt område inom IoT är hälsa och hur en person mår. Det finns flera varianter av aktivitetsarmband och smarta klockor som har sensorer som läser av hur en person mår, de mäter aktiviteten och kan följa rörelsemönster och larma om något avviker från mönstret. De kan även hjälpa oss hitta dit vi ska genom GPS och tala om var i världen vi befinner oss.

e-tjänster

En e-tjänst är en digital tjänst som medborgare och företag kan använda för att uträtta olika ärenden hos kommunen. Tjänsterna ska vara tillgänglig för invånarna dygnet runt och de ska vara utformade på ett sätt som motsvarar användarnas behov och förkunskaper. Denna tjänst/service tillhandahålls på elektronisk väg via webben och hjälper både privatpersoner och företag i kommunen att sköta ärenden på ett enkelt och självständigt sätt. En e-tjänst kan t ex vara ett elektroniskt formulär som en ansökan, beställning eller anmälan.

3. Pågående införande 2017-2018

3.1 Digital tillsyn natt

Vård- och omsorgsnämnden beslutade 2015-12-09 om successivt införande av bland annat digital tillsyn natt. Under våren påbörjades införandet av digital tillsyn natt. I augusti 2016 installerades den första kameran ute hos kund och sedan har kunderna stadigt blivit fler. I oktober 2017 är sex stycken kunder igång med digital tillsyn och tekniken bedöms vara stabil. Ett arbete för att öka antalet kunder pågår i samarbete med avdelning äldreomsorg och Nattpatrullen.

(6)

Kundnytta och möjliga effektiviseringar

De kunder som har digital nattillsyn är nöjda med insatsen och tycker att det fungerar bra. Nattillsyn genom kamera ger möjlighet för kunden att sova utan att någon stör genom ett fysiskt besök. Kunden behöver heller inte ligga vaken och vänta på att personalen ska komma eller riskera att väckas av personalen. Om fler kunder använder kamera vid tillsynsbesök som inte kräver personal på plats, så kan kommunens

resurser användas på effektivast möjliga sätt.

Digital tillsyn, både natt och dag, medför vissa initieringskostnader. Dessa är dock förhållandevis låga i relation till nyttan för kunderna. Det är också nödvändigt att fortsätta införandet av denna typ av tjänster, eftersom det på sikt beräknas ge positiva effekter både för kunder och för nämndens kostnadsutveckling.

Digitala lösningar blir tack vare samhällsutvecklingen en allt mer accepterad och naturlig lösning. Ett sätt att öka införandetakten är att i första hand utföra natthemtjänst som inte kräver personal på plats genom digital tillsyn.

Plan för 2018

Från och med den 1 januari 2018 ska insatsen natthjälp i första hand beviljas i form av digital tillsyn när insatsen inte kräver personal på plats. Förändringen gäller vid nya kunder och vid nyprövning av beslut.

Ekonomiska konsekvenser av plan för 2018

Kostnaden för digitala tillsyner är lägre än personalkostnaden för motsvarande antal fysiska besök. Det innebär att ett ökat antal kunder med digital tillsyn bromsar kostnadsutvecklingen inom området. I nämndens nuvarande avtal med AB SOLOM om natthemtjänst är ersättningen en uppdragsersättning som baseras på antal bilar och personal per natt (för närvarande två bilar och fyra personal per natt). Med anledning av omvandlingen av Tors backe från servicehus till trygghetsboende/ordinärt boende från 2017-12-01, har nuvarande nattorganisation inte kapacitet att tillgodose behovet av natthemtjänst för de boende på Tors backe. Kontoret har därför tecknat ett

tilläggsavtal med AB SOLOM för att förstärka bemanningen med ytterligare två personer under en omställningsperiod, medan behovet på Tors backe stabiliseras och andelen digitala tillsynsbesök utökas.

3.2 Teknikväska

Vård- och omsorgskontoret arbetar med att ta fram en väska som innehåller olika tekniska saker som medborgare kan använda för att underlätta sin vardag.

Seniorträffar, träffpunkter eller intresserade grupper kan boka väskan med personal från vård- och omsorgskontoret som kommer ut och visar och berättar. Syftet med väskan och dess innehåll är att ge medborgare nya idéer och tips på saker man som kund kan köpa själv för att förenkla sin vardag. Med väskan ges också möjlighet att titta på och känna på olika saker innan man beslutar sig för att köpa det själv.

Medborgare får möjlighet att prova nya tekniska saker, ställa frågor och få information om olika tekniska saker som finns på marknaden.

(7)

Plan för 2018

Under 2018 marknadsförs väskan och dess innehåll i olika sammanhang. Väskan kommer även löpande att kompletteras med nya produkter.

Ekonomiska konsekvenser av plan 2018

Visning av väskan kommer att kunna göras av befintlig personal på vård- och omsorgskontoret.

3.3 Webbutbildning e-hälsa Socialstyrelsen

En satsning för att höja kunskapen om e-hälsa på vård- och omsorgskontoret pågår, där information och en uppmaning om att göra Socialstyrelsens webbutbildning om e- hälsa pågår.

En höjning av kunskapen om e-hälsa och digitalisering på vård- och omsorgskontoret kan bidra till en ökad takt på digitaliseringen. Det kan leda till en större efterfrågan på teknik och digitalisering vilket kan öka kvaliteten på vård- och omsorg till kunderna.

Plan för 2018

Satsningen på kunskapshöjning genom Socialstyrelsens webbutbildning e-hälsa fortsätter under 2018.

Utbildningen är kostnadsfri.

3.4 e-tjänster

Ett fortsatt arbete med att marknadsföra e-tjänsterna både internt och externt planeras för 2018. Under hösten 2017 kommer utformningen av e-tjänsten för ansökan om insatser inom äldreomsorg att ses över, och det kan bli aktuellt att förändra e-tjänsten så att anhöriga inte längre har möjlighet att signera åt kunden.

e-tjänster är en service för kommunens invånare och underlättar inskickandet av en ansökan. I dagens digitala värld är det mer en självklarhet än ett undantag att det går att ansöka via en e-tjänst.

Plan för 2018

Fortsätta marknadsföringen av e-tjänsterna under 2018.

Vissa justeringar av e-tjänsterna kan behöva göras, till exempel vad gäller signeringen av ansökan äldreomsorg.

Marknadsföring av e-tjänsterna medför inga ökade kostnader.

(8)

Kostnaderna för förändringar i e-tjänsterna hanteras inom ramen för förvaltningskostnader för systemstöd.

3.5 Välfärdsteknikprodukter – iPad, Justocat och Drinc

Vård- och omsorgsnämnden köpte in 7 robotkatter, 12 iPads och 2 drickhjälpmedel i slutet av 2015. Produkterna har lånats ut till verksamheter i Sollentuna i två omgångar under två år. Syftet med produkterna har varit att skapa ett intresse för välfärdsteknik och de möjligheter som finns med det.

I mars 2018 har välfärdsteknikprodukterna testats ytterligare ett år i nya verksamheter och då är den andra testperioden slut. En utvärdering av testet kommer att göras vid testperiodens slut och sedan finns möjlighet för andra verksamheter att påbörja en ny testperiod om intresse finns. Ett erbjudande om att delta i en ny testomgång kommer att skickas ut i december 2017.

Syftet är att fortsätta motivera och inspirera verksamheter till att prova välfärdsteknik i sitt arbete.

Produkterna har varit väldigt uppskattade på verksamheterna. Det är ett sätt att fortsätta sprida kunskap och skapa ett intresse för välfärdsteknikområdet.

Plan för 2018

Fortsätta med en ny testomgång då nya verksamheter ges möjlighet att delta och testa produkterna.

Ekonomiska konsekvenser av plan 2018

Kostnaderna för en ny testomgång är mycket små då initieringskostnaderna redan har hanterats och den service som blir aktuell bedöms kunna hanteras inom befintlig budget för IT och välfärdsteknik.

4. Nyheter för 2018

4.1 Digitala lås i ordinärt boende

Digitala lås i ordinärt boende är en del av Internet of Things i hemmet. Det innebär att en elektronisk låskontroll installeras på insidan av hemtjänstkundens dörr. Det syns inte på utsidan och påverkar inte vanlig nyckelanvändning. Behörig hemtjänstpersonal har en digital nyckel i sin smartphone som används för att öppna dörren. Det digitala låset kan ersätta de NFC-etiketter som idag används för registrering i tid- och

insatsrapporteringssystemet för hemtjänsten.

Syftet med digitala lås i hemtjänsten är att underlätta hanteringen av kundernas nycklar och minska resandet på grund av glömda/borttappade nycklar. Förenklingen i

personalens dagliga arbete kan även bidra till kommunens önskan om att vara en

(9)

attraktiv kommun för företag att verka i. Digitala lås används i allt större utsträckning i kommuner över hela Sverige.

Digitala lås medför kostnader för nämnden för låsen, för montering och för licens för systemmodul. Samtidigt uppstår effektiviseringarna ute i hemtjänsten. Det kommer därför att vara nödvändigt att hitta former för finansiering som fungerar i en beställar- utförarorganisation.

Plan för 2018

Vård- och omsorgskontoret återkommer till nämnden under första kvartalet 2018 med förslag på hur digitala lås i ordinärt boende kan införas i Sollentuna.

För att hantera införande- och förvaltningskostnader behöver nämnden hitta former för finansiering i samråd med nämndens hemtjänstutförare. Ett förslag för finansiering kommer att presenteras tillsammans med förslaget på hur digitala lås kan införas i Sollentuna.

4.2 Digital tillsyn dag

Videosamtal i olika former blir allt vanligare på den privata marknaden, och tekniska lösningar för detta finns numera även för till exempel sjukvården. Nämndens

leverantör av tids- och insatsregisteringssystemet är i slutfasen av att utveckla tekniskt stöd för detta i sitt system, vilket skulle innebära att även videosamtal kan registreras som tillsynsbesök och kan ligga till grund för den ersättning som hemtjänstutföraren får.

Förhoppningsvis kan Sollentuna vara en kommun som börjar testa denna nya funktionalitet i liten skala under våren 2018.

Kunden har möjlighet att genom videosamtal prata med hemtjänstpersonal istället för ett traditionellt tillsynsbesök där personalen kommer hem till kunden för att se att allt är bra. Digitala tillsynsbesök kan förstås inte ersätta tillsynsbesök som kräver personal som fysiskt är på plats.

Eftersom videosamtal inte kräver transporttid, så kommer personalkostnaderna för ett digitalt tillsynsbesök att vara lägre än motsvarande fysiskt besök. Det innebär att nämnden genom att börja testa den här typen av digitala lösningar, på sikt kan bromsa kostandsutvecklingen.

Plan för 2018

Under 2018 påbörjas ett successivt införande i Sollentuna av digital tillsyn via videosamtal. Införandet påbörjas i samarbete med två utförare som är intresserade av att delta i ett första skede och som har tänkbara kunder för tjänsten.

Initieringskostnaderna för att inleda ett successivt införande är begränsade och bedöms kunna hanteras inom befintlig budget. Det handlar om inköp av ett fåtal surfplattor

(10)

samt licenskostnader för några kunder. Vid ökad volym kan formerna för finansiering behöva ses över, detta sker tidigast i samband med plan för digitalisering för 2019.

4.3 Teknikrum

Möjligheten att klämma, känna och se hur digitala lösningar fungerar är något som ofta lyfts fram av pensionärsorganisationerna. Att tillskapa ett rum, där både produkter som kommunen kan tillhandahålla och sådana som man själv kan köpa på öppna marknaden, är ett sätt att göra det på ett mer omfattande sätt än genom teknikväskan (se avsnitt 3.2).

Medborgare får möjlighet att prova nya tekniska saker, ställa frågor och få information om olika tekniska saker som finns på marknaden och digitala lösningar som

kommunen kan erbjuda.

Plan för 2018

Under 2018 inleder vård- och omsorgskontoret dialog med andra intressenter för att undersöka möjligheterna att skapa ett teknikrum, gärna i samarbete med andra organisationer.

Om det finns möjlighet att tillskapa ett teknikrum, så återkommer vård- och omsorgskontoret till nämnden med ett konkret förslag.

Planen för 2018 kan genomföras med befintliga resurser. Kostnadsberäkning för ett teknikrum påverkas av formerna för samarbete, och görs i samband med ett eventuellt nämndärende om detta.

4.4 Test på särskilt boende

Ett intressant område är teknik och Internet of Things inom särskilt boende för äldre.

Sensorer, larm, kameror, aktivitetsarmband och digitala lås är exempel på saker som vore intressant att börja testa på ett särskilt boende för att sedan successivt införa på fler särskilda boenden i kommunen.

Att testa modern teknik på ett särskilt boende ger kunder, anhöriga och personal möjlighet att testa och lära sig ny teknik i riktig miljö.

Vård- och omsorgsnämnden har inget ramavtal för trygghetslarm i särskilt boende, och på sikt kommer detta att behöva upphandlas. För att skapa förutsättningar för en väl genomförd upphandling, är det nödvändigt med kunskap om den teknik som successivt blir allt vanligare.

På längre sikt finns möjlighet att med hjälp av teknik höja kvaliteten och att använda personalresurser på ett bättre sätt.

(11)

Plan för 2018

Vård- och omsorgskontoret återkommer till nämnden i september 2018 med förslag på hur test av modernt larmsystem med tillhörande sensorer kan göras på något av

kommunens äldreboenden. Syftet med testet är att skapa kunskap om vilken teknik som är intressant att framöver införa i större skala.

De ekonomiska aspekterna påverkas av storleken på boendet, omfattningen på testerna samt förutsättningar (t ex tillgång till WIFI) på det aktuella boendet.

Kostnadsberäkning för testet kommer att finnas med förslaget som presenteras för nämnden i september 2018.

4.5 Aktivitetsarmband och positioneringslarm

Det finns flera varianter av aktivitetsarmband och smarta klockor som har sensorer som läser av hur en person mår, de mäter aktiviteten och kan följa rörelsemönster och larma om något avviker från mönstret. De kan även tala om var en person befinner sig och genom talfunktion och röststyrning kan en person som har gått vilse få hjälp att hitta rätt väg. Det kan ske genom kontakt med utföraren eller anhöriga.

Positioneringslarm och GPS-klockor finns på marknaden och de har olika funktioner.

En del har talfunktioner men det finns även positioneringslarm som endast markerar positionen.

En särskild utmaning i Stockholms län är att kommunerna ännu inte har ansvaret för hemsjukvården.

Ökad frihet för kunden samtidigt som tryggheten finns kvar då man kan få hjälp med vägen om man inte hittar hem.

Plan för 2018

Fortsätta arbetet med att se över rutiner och tillgängliga positioneringslarm och aktivitetsarmband på marknaden. Syftet med arbetet är att lägga en grund för en kommande upphandling av ny teknik i hemmet (se stycke 4.6)

Arbetet görs inom ramen för kontorets befintliga resurser, och utgör en grund för en kommande upphandling av ny teknik i hemmet (se stycke 4.6)

4.6 Förberedelser för ny teknik i hemmet

I november 2016 gav nämnden kontoret i uppdrag att under 2017 inleda ett

omvärldsbevakningsarbete inför för att på sikt förbereda en upphandling av ny teknik i hemmet. Nämndens nya avtal för trygghetslarm sträcker sig till 2020-01-31 med möjlighet till ett plus ett års förlängning.

Med tanke på teknikutvecklingen i samhället och de möjligheter som kompletterande och modern teknik i hemmet ger, behöver nämnden på ett mer konkret sätt börja

(12)

förbereda en upphandling av detta. En upphandling av denna typ tar ca två år att genomföra, från påbörjat arbete med upphandlingsunderlag till införande.

När det handlar om ny teknik finns det fördelar med att inte vara den kommun som inför något först, utan att ta vara på andras erfarenheter. Under året har några kommuner i Stockholmsområdet, däribland Nacka, genomfört upphandlingar inom området digitala lösningar i hemmet. Sollentuna har goda möjligheter att lära av deras erfarenheter i genomförandet av en egen upphandling.

Utvecklingen inom digitaliseringen går allt snabbare, och kunder och anhöriga kommer inom kort att förutsätta att kommuner har tillgång till tekniska lösningar på motsvarande sätt som inom andra branscher. Genom att använda modern teknik och till exempel sensorer i större utsträckning än idag, kan vi uppnå ökad självständighet och delaktighet för våra kunder.

Det ger också möjlighet för kommunen att använda resurser på bästa möjliga sätt.

Plan för 2018

Vård- och omsorgsnämnden ger kontoret i uppdrag att genomföra en förstudie med tema ny teknik i hemmet, inklusive trygghetslarm. Förstudien ska lägga grunden för ett kommande upphandlingsarbete genom att belysa behov, möjlig funktionalitet samt ansvars- och gränsdragningsfrågor. Förstudien presenteras för nämnden under senhösten 2018.

Att genomföra såväl förstudie som upphandling av den här typen medför kostnader för nämnden. En ökad satsning på teknik i hemmet kommer därutöver att medföra ökade teknikkostnader. Samtidigt kan digitaliseringen ge möjlighet till såväl ökad kvalitet för kunden som möjlighet att hantera ökade behov inom nämndens ansvarsområde.

Fysiska besök och samvaro med personal kommer fortfarande behövas, men kan koncentreras till de situationer som inte kan hanteras med tekniska lösningar.

Kostnader för förstudien bedöms kunna hanteras inom nämndens befintliga ram.

4.7 Digitala inköp

Ett sätt att förenkla matinköpen för kunder och hemtjänstutförarna är via digitala inköp. Inköpen kan göras enkelt på en surfplatta med hjälp av personal och kunden ges möjlighet att se bilder på varorna, vara delaktig i valet av matvaror och kunna påverka i större utsträckning sina matinköp. Idag finns flera lösningar för den tjänsten på den privata marknaden, men det behöver utvecklas samarbete och dialog med hemtjänstutförarna för att komma igång. Ett pilotprojekt kan vara ett alternativ för att skapa en struktur och komma igång i liten skala.

Kunden får möjlighet att själv välja vilken nätbutik de vill handla mat ifrån. De kan vara delaktiga i inköpen och ha möjlighet att påverka sitt matinköp i större

utsträckning.

(13)

Plan för 2018

Kontoret inleder dialog med två stycken utförare för att på sikt påbörja ett samarbete med digitala inköp.

Kostnaderna för detta är försumbara, samtidigt som det ger möjlighet till långsiktiga effektiviseringar för såväl utförare som beställare.

5. Framtidstankar och avslutande diskussion

5.1 Internet of Things

Om några år ser utvecklingen av Internet of Things, sensorer, robotar, kameror och larm troligtvis helt annorlunda ut än idag. I takt med en snabb utveckling kommer tekniken att kunna vara ett ännu större stöd inom vård- och omsorg och kunna erbjuda smarta lösningar till kunder inom äldreomsorg och funktionshinderområdet.

5.2 Handläggarrobot

En handläggarrobot är framtagen för att kunna automatisera standardärenden och korta ner handläggningstiderna, och den har börjat användas av t ex Trelleborgs kommun.

Roboten är ingen egentlig robot, utan använder en form av beslutsstöd som gör det möjligt för den att klara av enklare ärenden och frigöra tid för biståndshandläggaren som kan läggas på mer komplexa ärenden. På sikt kommer det finnas fler varianter av den här typen av robot som kan avlasta och ge kunderna snabbare besked på sin ansökan.

5.3 Kommunikation med myndigheten – kund/anhöriga

Kommunen kommer att behöva utveckla sina kanaler för kommunikation mellan kunder/anhöriga och myndigheten. Även möjlighet för kunder och anhöriga för att kunna följa sitt ärende från ansökan i e-tjänsten och hela den fortsatta handläggningen är något som kommer att efterfrågas.

5.4 Avslutande diskussion

Digitaliseringen inom vård- och omsorg går i en rask takt och det börjar bli dags att ta nästa kliv in i den utveckling som sker med sensorer, digitala lås och andra smarta lösningar. Under 2018 fortsätter det arbete som har påbörjats under 2017 för att fler ska förstå, vänja sig vid och bli intresserade av välfärdsteknik och e-hälsa. Vård- och omsorgskontoret följer utvecklingen inom området och hur andra kommuner arbetar med liknande frågor. Under hösten 2018 planeras en uppdaterad plan inför 2019 för att följa utvecklingen som skett under året.