Kvalitetsredovisning Dingtuna kyrkskola Ekeby skola

DOKUMENT7 

Kvalitetsredovisning 2007 

Dingtuna kyrkskola  Ekeby skola 

Ansvarig: Ulrika Hansson

DOKUMENT7 

Översiktlig beskrivning av Dingtuna skolor  

Verksamhetsområde

Dingtuna kyrkskola och Ekeby skola ingår i enheten Dingtuna skolor som är en kommunal  verksamhet vilka är spridda över en stor geografisk yta. Verksamheten bedrivs i Dingtuna,  Lillhärad, Kvicksund, Rytterne och Ekeby och är fördelade enligt nedan. 

Förskolan i Dingtuna består av sex avdelningar. Fyra är småbarnsavdelningar för 1­3­åringar,  en avdelning för 4 åringar och en avdelning är för 5 åringar. Allmän förskola bedrivs i 

avdelningarna för 3­4 åringar och 5­åringar. Två av avdelningarna finns lokaliserade i skolans  lokaler vid Dingtuna kyrkskola. Vid skolgården finns även en paviljong där en 

småbarnsavdelning har sin verksamhet. I Kvicksund finns en förskola med två avdelningar, en  småbarnsavdelning för 1­2­åringar och en syskonavdelning för 3­5­åringar. I förskolans  verksamhet ingår sju dagbarnvårdare som finns i Lillhärad, Rytterne och Kvicksund. 

Dingtuna kyrkskola har förskoleklass och grundskola år 1­6 samt två fritidshemsavdelningar. 

Skolan ligger belägen strax utanför Dingtuna tätort. Våra elever kommer från Dingtuna tätort  samt omkringliggande landsbygd och Lillhärad. Knappt hälften av våra elever åker skolskjuts  till skolan. 

Ekeby skola har en förskoleklass och grundskola år 1­6. Grundskolan arbetar i 

åldersintegrerade klasser. Det finns en fritidshemsavdelning. Ekeby skola ligger i Horn  Rytterne och samtliga elever åker skolskjuts till skolan. 

Bebyggelsen består främst av småhus med eget ägande i både tätorten Dingtuna och  Kvicksund samt i omkringliggande landsbygd. 

Organisation

Enheten har två rektorer/enhetschefer som ansvarar för hela enheten. Fördelningen mellan  cheferna är delad utifrån verksamhet, där en ansvarar för förskoleverksamheten och en för  skola­ fritidshemsverksamhet. Dingtuna förskola är organiserad i tre arbetslag, 

Landslagsgatans förskola med två avdelningar, Kvicksunds förskola med två avdelningar och  Kyrkskolans förskola med fyra avdelningar. Alla arbetslag har en arbetslagsledare som träffar  enhetschef/rektor i ledningsgrupp förskola en gång per månad. På Dingtuna kyrkskola finns  tre arbetslag; förskoleklass till år tre samt fritidshemmen, skolår 4­6 inklusive praktiskt  estetiska lärare och servicelaget bestående av skolhälsovården, vaktmästare och 

skolbespisningspersonal. På Ekeby skola finns ett arbetslag bestående av samtliga 

medarbetare på skolan och fritidshemmet. I varje arbetslag finns en arbetslagsledare som  träffas tillsammans med rektor minst två ggr per månad i en ledningsgrupp för skolorna. 

Arbetslagsledarna för alla verksamheter träffas en gång per månad. Vi har gemensamma mål  och prioriterade områden för våra verksamheter från förskola till skolår 6. Vi arbetar utifrån  en gemensam värdegrund och lokal arbetsplan. 

Viktiga förutsättningar för verksamheten

Inom Dingtuna förskola är de materiella resurserna överlag bra. Vi kan dock se att på våra  nystartade avdelningar i Kvicksund och på Kyrkskolan är de materiella resurserna något

DOKUMENT7 

knappare. Inom förskolan är det ett problem kring personalplanering då föräldrar ofta skjuter  fram sitt placeringsdatum när de erbjuds plats. Då antalet små barn i förskolan har ökat har vi  haft problem att få våra befintliga lokaler att räcka till. Vi har under året haft provisoriska  lokallösningar men står inför en utbyggnad av förskolan i Dingtuna. I Kvicksund har vi i  dagsläget svårt att bereda plats i förskolan. Vi har möjlighet att erbjuda plats hos 

dagbarnvårdare men ser att föräldrar tackar nej till detta. Vi har 54 % 

förskollärare/fritidspedagoger inom Dingtuna förskolor. På alla avdelningar finns minst en  förskollärare/fritidspedagog. Vi försöker vid alla nyrekryteringar söka efter förskollärare men  ser att det är svårt att rekrytera utbildade pedagoger till förskolan. 

Vi har på både Dingtuna kyrkskola och Ekeby skola 100 % behöriga lärare. Vi kan dock se att  vi har färre lärare med formell kompetens att undervisa i engelska samt matematik och no­ 

ämnen. På våra fritidshem finns 67 % utbildade förskollärare/fritidspedagoger. Vi har god  tillgång till olika läromedel och tack vare vårt deltagande i projektet ”Med hjärtat för boken” 

har vi fått en utökad möjlighet att satsa på våra skolbibliotek. Vi har även tillgång till  bokbussen. Vi kan dock se ett ökat behov av kompensatoriska hjälpmedel för läs­ och  skrivsvaga barn, t ex i form av Daisy­spelare med böcker, talsynteser och fler datorer med  pedagogiska program i klassrummen. Vår personaltäthet finns redovisad i den i oktober  inlämnade SCB­statistiken. Inom våra verksamheter har vi tillgång till ändamålsenliga lokaler  med en fin utemiljö som kontinuerligt nyttjas för undervisning av olika slag, t ex utematte och  naturrutor. 

Strategisk del  

Vision

Vi arbetar utifrån proAros gemensamma vision ”Alltid bästa möjliga möte”. 

Pedagogisk idé

Vi har under hösten börjat arbeta fram en pedagogisk idé för skolbarnsomsorgen. Förskolans  pedagogiska idé bifogas. 

Verksamhetsutveckling

Vi har under de senaste två åren haft gemensamt prioriterade utvecklingsområden för både  förskola och skola. Dessa har varit: språk och matematik. Utvecklingsarbete tar tid och vi  kommer att fortsätta prioritera dessa områden för att få ökad kvalitet i våra verksamheter. Det  vi redan nu kan märka är ett uppsving vad gäller läsning av skönlitteratur i skolorna, det finns  ett ökat intresse för böcker och läsning överlag. I och med vår satsning på matematik har  pedagogerna i skolorna gått utbildning i utematematik. I de klasser där man regelbundet  genomför utematematik och utepedagogik överlag märker vi att barnen är friskare än tidigare. 

Våra verksamheter är inte en spegling av det samhälle som omger oss. Vi är inte någon  mångkulturell verksamhet och vi har ett behov av att knyta kontakter både med andra skolor  inom Västerås samt europeiska skolor för att nå bättre måluppfyllelse. 

Kritiska framgångsfaktorer

Vi ser att ett sjunkande elevunderlag kan få allvarliga konsekvenser för verksamheten. Vi ser  två anledningar till sjunkande elevunderlag, dels minskade elevkullar samt ett ökat intresse

DOKUMENT7 

för friskolor. Vi har under året förlorat 9 elever till friskolor vilket har en stor inverkan på  ekonomin. 

I Kvicksundsområdet har vi svårt att placera barn till föräldrar som önskar plats inom  förskolan. Risken är att vi förlorar de barn som finns till våra konkurrenter, då vi inte kan  erbjuda föräldrarna ett förstahandsalternativ, dvs förskola. 

Styrkor 

Föräldrar, Kyrkskolan: Liten skola, alla känner alla, bra miljöer, yttre och inre, bra  kompisanda mellan äldre och yngre elever +  lärare, bra kommunikation mellan skola och  föräldrar. 

Personal, Kyrkskolan: utbildad engagerad personal, fin utemiljö, åldersblandade  trygghetsgrupper för eleverna, bra fungerande elevvårdsarbete, liten skola, barn och  föräldrar bli sedda, samarbete mellan olika verksamheter. 

Föräldrar Ekeby: Nära till skog och natur, alla barn syns, mindre klasser med mer tid till  varje elev, åldersintegrerade klasser. 

Personal Ekeby: Liten skola där alla känner alla, fin utemiljö, närhet till naturen, engagerad  utbildad personal, nära kontakt med hela skolans föräldrar (även barn i andra klasser), bra  föräldrastyrelse, engagerade föräldrar, bra kontakter med föreningar i närområdet. 

Svagheter 

Föräldrar, Kyrkskolan: Liten skola speglar ej hela samhället, svårt att behålla 

specialkomtetenser, ingen pedagogisk personal mellan 06.30­07.00 på fritidshemmet, få barn  sårbar ekonomi, sammanslagning av fritidshem­förskola på sommaren, skolvägen. 

Personal, Kyrkskolan: skolan speglar inte det mångkulturella samhället, svårt/dyrt att delta i  kulturevenemang, lokalerna inte anpassade utifrån nytt pedagogisk tänkande. 

Föräldrar Ekeby: Begränsade valmöjligheter, bussar, kvaliteten på maten (färdiglagad varm  mat som transporteras från Västerås). 

Personal Ekeby: Lite skola ekonomiskt sårbart, liten skola få personal, mindre antal  komtetenser än större skola, busstiderna styr verksamheten, mycket busstider för barnen,  skolan speglar inte det mångkulturella samhället. 

Hot 

Föräldrar, Kyrkskolan: Få barn, från nya områden bussas barn till andra skolor, friskolor i  stan ökad konkurrens. 

Personal, Kyrkskolan: besvärligt att organisera verksamheten vid sjukdomar, svårt att få  vikarier, ekonomin, liten skola, sjunkande barnantal, stort antal förskolebarn behöver mer av  skolans lokaler, konkurrensen från friskolor, stora barngrupper vid försämrad ekonomi  Föräldrar Ekeby: Konkurrensen från andra skolor, nedläggningshot. 

Personal Ekeby: Sjunkande elevantal, sårbar ekonomi med få barn, stor konkurrerande skola  i närheten, beroende av bussar. 

Möjligheter 

Föräldrar, Kyrkskolan: Närhet till naturen, varje elev syns, barnens intressen tillvaratas,  kontinuitet på lärarsidan, eleverna får rätt möjligheter för sin utveckling.

DOKUMENT7 

Personal, Kyrkskolan: närhet till naturen, arbete med grön flagg­mål, mer samverkan mellan  klasserna, mycket kompetens finns att bygga på, trygghetsgrupperna för eleverna, bra miljö  runt skolan, bra samverkan med kyrkan, positiv anda råder som ger möjligheter till nya idéer,  mer samverkan mellan olika verksamheter inom skolan och yrkeskategorier, bred kompetens  hos personalen. 

Föräldrar Ekeby: möjligheter att kunna påverka, personlig atmosfär, flexibilitet. 

Personal Ekeby: stora möjligheter att påverka på en liten skola skapar delaktighet, kort väg  mellan beslut och verkställande, mycket händer i närområdet som kan ge fler barn, lättare att  jobba för en trygg skola då skolan är liten, mycket bra utemiljö med närhet till naturen. 

Rutiner/system för kvalitetsarbetet 

Handlingsplaner upprättas utifrån styrdokumentens mål, dessa utvärderas och följs upp  årligen (juni) av medarbetarna. Handlingsplanerna görs kända för föräldrar genom att de  samlas i den lokala arbetsplanen som finns på alla förskoleavdelningar och i alla klassrum. 

Arbetet med kvalitetsredovisningen sker på följande sätt: 

Som underlag för kvalitetsredovisningen används den årliga uppföljningen och utvärderingen  av handlingsplanerna, enkäter och föregående års kvalitetsredovisning. 

Kvalitetsredovisningen presenteras för personal och föräldrar för synpunkter. Föräldrarna  representeras genom samrådsgrupp och lokal styrelse vilka fungerar som remissinstanser. 

Kunskaps­ och utvecklingsuppdrag  

Skolan skall ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje  individ och samhällsmedlem (Lpo94). 

Utbildningsplanens mål

Förskoleklass 

Förskoleklassen ska möta barnens utvecklingsbehov genom att flexibelt kombinera  arbetsformer från skola och förskola 

Åtgärder enligt för egående kvalitetsredovisning  Målet fanns inte i föregående kvalitetsredovisning. 

Lokala arbetsplanens mål (mål för den aktuella tidsperioden) 

Målet fanns inte i föregående lokala arbetsplan, vi arbetar för närvarande med att ta fram en  ny lokal arbetsplan. 

Aktiviteter

·  Medvetet mattetänk i vardagsspråket

·  Språklekar enligt Bornholmsmodellen

·  Idrott och rörelselekar

·  På Dingtuna kyrkskola följer pedagogen från förskolans 5­årsgrupp med gruppen till  förskoleklassen och efter det sedan in i skolans första år

DOKUMENT7

·  Utevistelse dagligen och i skogen varje vecka  Under lag för bedömning 

Språket lyfter, Jag kan – förskoleklassen, IUP/utvecklingssamtal och fonolek  Resultat/måluppfyllelse 

Vi har god måluppfyllelse. 

Analys 

Vi anpassar och kombinerar det bästa av de två skolformerna utifrån gruppens  sammansättning. I och med att förskollärarna följer med barnen från förskolan in i 

förskoleklass och skolans första år på Kyrkskolan säkerställer vi att förskolans arbetssätt även  kommer in i skolans värld. 

Åtgärder för utveckling 

Vi fortsätter vårt arbete med att ta fram en ny lokal arbetsplan. 

Förskoleklassen ska ha ett starkt fokus på lek­, språk­ och matematikutveckling i  förhållande till individens egna förutsättningar 

Åtgärder enligt för egående kvalitetsredovisning 

I föregående kvalitetsredovisning var vårt mål att öka måluppfyllelsen för elever i år 3 och 5. 

Vi har under året haft fokus på språk och matematikutveckling vad gäller våra 

fortbildningssatsningar. Vi kan märka en liten förändring till det bättre men ser att vi behöver  fortsätta vår prioriterade satsning för att tydligare märka att resultaten förbättras. Ytterligare  en förbättringsåtgärd från föregående kvalitetsredovisning var att utöka arbetet med portfolio. 

Här har vi haft diskussioner med våra förskolor inom enheten för att skapa tydligare struktur  kring vad som skall ingå i barnens portfolio. 

Lokala arbetsplanens mål (mål för den aktuella tidsperioden) 

Målet fanns inte i föregående lokala arbetsplan, vi arbetar för närvarande med att ta fram en  ny lokal arbetsplan. 

Aktiviteter

·  Vi använder Bornholmsmodellen för förberedande läs­ och skrivträning och BeMa­ 

pärmen för grundläggande matematikinlärning

·  Vi har kontinuerlig dokumentation av varje barns utveckling

·  Vi försöker skapa en miljö som inbjuder till eget initiativ, fantasi och nyfikenhet

·  Vi har verktyg för bedömning

·  Medvetet mattetänk i vardagsspråket

·  Idrott och rörelselekar

·  Utevistelse dagligen och i skogen varje vecka  Under lag för bedömning 

Språket lyfter, Jag kan – förskoleklassen, IUP/utvecklingssamtal och fonolek  Resultat/måluppfyllelse

DOKUMENT7 

Vi har enligt våra bedömningar god måluppfyllelse. 

Analys 

Vi märker en förbättrad måluppfyllelse i och med vår långsiktiga satsning på språk och  matematik. Alla pedagoger inom förskoleklassen har utematematikutbildning och vi märker  att barnen i förskoleklassen har lättare för att lära sig och förstå matematik utomhus då det blir  lättare att konkretisera matematiska begrepp och låta barnen leta och leka matematik. 

Åtgärder för utveckling 

Vi fortsätter vårt arbete med att ta fram en ny lokal arbetsplan. 

Skolbarnsomsorg 

Varje verksamhet ska arbeta efter en förankrad pedagogisk idé som lägger grunden till en  positiv inställning till en innehållsrik och aktiv fritid 

Åtgärder enligt för egående kvalitetsredovisning  Målet fanns inte med i föregående kvalitetsredovisning. 

Lokala arbetsplanens mål (mål för den aktuella tidsperioden)

·  Fritidshemmets verksamhet bygger på att barns socialisation och utveckling sker i  grupp. Barnets självkänsla och identitet utvecklas i samspel med andra barn och  vuxna. 

Aktiviteter

·  Våra fritidshem ger barnen olika erfarenheter av att vistas i en grupp

·  Vi ger barnen trygghet, samvaro med kamrater och vuxna, social träning i grupp  och en meningsfull fritid, vi vill väcka barnens nyfikenhet på nya aktiviteter  tillsammans med kamrater och vuxna

·  Vi erbjuder ett smörgåsbord av aktiviteter som bygger på frivillighet

·  Vi har tydliga regler för att skapa lugn och ro i barngruppen

·  Vi samarbetar med skolan för att ”se barnet hela dagen” 

Under lag för bedömning 

Våra pedagogers observationer av barngruppen formulerade i ett brev till rektor om trygghet  och trivsel i barngruppen och PN­enkäten, barnprat tillsammans med specialpedagogen. 

Resultat/måluppfyllelse 

Måluppfyllelsen på fritidshemmen är svår att bedöma eftersom vi inte arbetat mer än ett par  månader med målet. På PN­enkäten har vi följande resultat från fritidshemmet på Kyrkskolan  för barn i år 2 (för få för att redovisas för Ekebyskolans fritidshem) vad gäller 

föräldraenkäten: Mitt barn trivs i fritidshemmet 4,56. Mitt barn är tryggt i fritidshemmet 4,50. 

I fritidshemmet är det lugn och ro när barnet arbetar 3,75. Jag är nöjd med det bemötande jag  får i fritidshemmet 4,31. Jag är nöjd med verksamheten i fritidshemmet 4,38. Eleverna i år 2  på fritidshemmet svarar följande: Jag trivs i fritidshemmet 4,22. Jag är trygg i fritidshemmet  4,33. Det är lugn och ro i fritidshemmet när jag arbetar 3,56. Jag är nöjd med det bemötande  jag får i fritidshemmet 4,67. Jag är nöjd med verksamheten i fritidshemmet 4,5.

DOKUMENT7 

Analys 

Det är ibland svårt att skapa lugn och ro på ett fritidshem där det råder många olika aktiviteter  samtidigt som det inte finns möjlighet att sprida barnen i många små rum. De vuxna måste  dagligen arbeta med barnens förhållningssätt mot varandra och att utveckla barnens empatiska  förmåga i gruppen. 

Åtgärder för utveckling 

Vi behöver fler och bättre verktyg för konflikthantering. Vi behöver tänka mer kring hur vi  kan använda rummet som pedagogisk plats. Vi fortsätter att arbeta med att ta fram och  förankra vår pedagogiska idé. För att bättre tillgodose målen i skolverkets allmänna råd krig  kvalitet i fritidshem behöver vi se över vår organisation av fritidshemmen på Kyrkskolan. 

Grundskola 

Elever  i  Västerås  ska  i  år  3  kunna  läsa,  skriva  och  räkna.  I  de  fall  som  tillräckliga  kunskaper inte erhållits ska eleven/familjen vara garanterade att adekvata åtgärder sätts  in för den enskilde eleven 

Åtgärder enligt för egående kvalitetsredovisning 

Vi har fokuserat vår fortbildning på språk och matematik. Detta har gjort att vi fått mer  kunskap kring bedömning i matematik enligt Be/Ma­pärmen.  Vi har inte utökat vårt  portfolioarbete men har tillsammans med våra förskolor på enheten arbetat fram en bättre  struktur för barnens portfolio. 

Lokala arbetsplanens mål (mål för den aktuella tidsperioden)  Andelen elever som når godkänd nivå i år 3 och 5 skall öka. 

Aktiviteter

·  Vi satsar på en högre personaltäthet hos de yngre barnen

·  Vi arbetar systematiskt med läs­ och skrivutveckling enligt en åtgärdsplan

·  Vårt elevvårdsteam, tillsammans med klassläraren, kartlägger via klasskonferenser  elevernas kunskapsnivå för att sätta in rätt åtgärder tidigt

·  Vi har flera verktyg för bedömning

·  Vi följer terminsvis upp måluppfyllelse i skolans alla ämnen från år 1

·  En åtgärdsplan upprättas för de elever som inte når målen  Under lag för bedömning 

Be/Ma­pärmen, Språket lyfter, tester av olika slag, nationella prov, provia, lärarens  bedömning. 

Resultat/måluppfyllelse 

Vår måluppfyllelse i svenska för år tre är 95 % på Kyrkskolan och 56 % på Ekebyskolan. För  matematik är siffrorna 85 % för Kyrkskolan och 78 % för Ekebyskolan. 

Analys 

Ser vi bara till de siffror som lämnas in för måluppfyllelse kan vi konstatera att vi inte har god  måluppfyllelse inom svenska och matematik för Ekebyskolan. Ser vi till individer så har  samtliga de elever som inte nått målen en åtgärdsplan för sin fortsatta utveckling.

DOKUMENT7 

Åtgärder för utveckling 

Vi behöver arbeta fram en åtgärdsplan i matematik. Fortsatta arbetet med att utveckla  portfolioarbetet. 

Alla elever ska ges möjlighet att uppnå målen i skolans alla ämnen i år 5  Åtgärder enligt för egående kvalitetsredovisning 

Vi har fokuserat vår fortbildning på språk och matematik. Detta har gjort att vi fått mer  kunskap kring bedömning i matematik enligt Be/Ma­pärmen.  Vi har inte utökat vårt  portfolioarbete. 

Lokala arbetsplanens mål (mål för den aktuella tidsperioden)  Andelen elever som når godkänd nivå i år 3 och 5 skall öka. 

Aktiviteter

·  Vi satsar på en högre personaltäthet hos de yngre barnen

·  Vi arbetar systematiskt med läs­ och skrivutveckling enligt en åtgärdsplan

·  Vårt elevvårdsteam, tillsammans med klassläraren, kartlägger via klasskonferenser  elevernas kunskapsnivå för att sätta in rätt åtgärder tidigt.

·  Vi har olika verktyg för bedömning

·  Vi följer terminsvis upp måluppfyllelse i skolans alla ämnen från år 1

·  En åtgärdsplan upprättas för de elever som inte når målen  Under lag för bedömning 

Be/Ma­pärmen, Språket lyfter, tester av olika slag, nationella prov, provia och lärarens  bedömning. 

Resultat/måluppfyllelse 

Måluppfyllelse i matematik var 85 % för Kyrkskolans elever i år 5 och 89 % för eleverna i år  5 på Ekebyskolan. I svenska når 74 % av eleverna i år 5 på Kyrksskolan målen för svenska  och 100 % av Ekebyskolans elever i år 5. 

Analys 

Eleverna i år 5 på Kyrkskolan har ökat sin måluppfyllelse från år 3 med drygt 10 %. 

Åtgärder för utveckling 

Vi fortsätter vårt påbörjade arbete med att kartlägga måluppfyllelse i alla ämnen från år 1 för  att så tidigt som möjligt upptäcka elever som riskerar att inte nå målen  i skolans alla ämnen  för att tidigt sätta in rätt åtgärder. 

Normer och Värden  

Förskolan/skolan har en viktig uppgift när det gäller att förmedla och förankra de grundläggande värden som  vårt samhällsliv vilar på. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika  värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som  förskolan/skolan skall gestalta och förmedla (Lpfö98, Lpo94, Lpf94).

DOKUMENT7 

Likabehandlingsplan 

I kvalitetsredovisningen skall uppföljning och utvärdering av en sådan likabehandlingsplan 

som avses i 6 § lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och  elever redovisas. (För or dning (1997:702) om kvalitetsr edovisning inom skolväsendet m.m.) 

Åtgärder sedan senaste revideringen 

Vi har infört trygghetsgrupper med en eller två elever från varje åldersgrupp från 

förskoleklass till år 6 på båda skolorna. Grupperna består av ca 10­15 elever i varje grupp och  målet är att de skall träffas flera gånger per termin. Syftet med grupperna är att skapa trygget  och sammanhållning, skapa en ”vi­känsla” på skolan och att stärka individen. Genom 

trygghetsgrupperna lär alla elever känna flera elever som är både yngre och äldre och även  fler vuxna på skolan än de som de vanligtvis träffar. 

Under lag för bedömning 

Arbetet i stödgruppen, utvärdering av planen i tvärgrupp med lärare och fritidspersonal,  skolsköterskans samtal med elever i år 4 och 6 samt pedagogernas bedömning av trygghet och  trivsel samt nolltolerans mot kränkande behandling i ett brev till rektor. 

Resultat/måluppfyllelse 

Vi upplever att de allra flesta av våra elever är trygga och mår bra och att inga allvarliga  kränkningar förekommer. I de fall då det uppstår situationer av kränkningar vet de vilka de  kan vända sig till och säger till någon vuxen. 

Analys 

Vi märker att eleverna i några fall inte är snälla mot varandra, det kan t ex vara intriger där  ingen vill ge sig men gärna ge igen. I många fall sker kränkningarna på fritiden, ofta via nätet  eller sms, som sedan följer med till skolan. Pedagogerna agerar vid alla kränkningar och  hjälper barnen att reda ut konflikter och kränkningar. Alla grupper arbetar kontinuerligt med  någon form av värderingsövningar. 

Åtgärder för utveckling 

Vi behöver hitta bättre rutiner för att dokumentera händelser av kränkningar. Rektor kommer  till varje klass för att kontinuerligt utvärdera och prata om likabehandlingsplanens intensioner. 

Tidpunkt för  kommande r evidering  Juni 08. 

Utbildningsplanens mål

Studie­ och verksamhetsmiljö – en god miljö för lärande och personlig utveckling 

Alla verksamhetsformer ska bedrivas i en miljö där det råder arbetsro och trygghet  Åtgärder enligt för egående kvalitetsredovisning 

Enligt föregående kvalitetsredovisning behövde vi titta över hur vi använde våra lokaler för  att skapa en lugnare arbetsmiljö för våra elever. 

Lokala arbetsplanens mål (mål för den aktuella tidsperioden)

DOKUMENT7 

”Alla på enheten, barn och vuxna, ska tillsammans vara delaktiga i att skapa en miljö som är  helt fri från mobbing, kränkningar och främlingsfientlighet”. 

Aktiviteter

·  Värderingsövningar

·  Värdegrundsarbete

·  Trygghetsgrupper och faddergrupper

·  Tydliga ordningsregler

·  Alla elever har en individuell utvecklingsplan  Under lag för bedömning 

Brev till rektor kring arbetsro, trygghet och nolltolerans mot kränkande behandling från  pedagogerna på enheten, skolsköterskans samtal med eleverna i år 4 och 6, PN­enkäten,  frågeformulär inför utvecklingssamtal och IUP. 

Resultat/måluppfyllelse 

Vi upplever att vi har god måluppfyllelse. I alla de flesta grupper råder det arbetsro. På PN­ 

käen hade Ekebyskolans elever i år fem värdet 4,3 och Kyrkskolans elever i år fem värdet 2,4. 

Analys 

I vissa grupper märker vi att enstaka elever har svårt att finna ro i sitt arbete och att de därmed  stör både sig själva och andra. Det finns en fördel med att kunna vara flera vuxna med en  grupp då det finns större möjligheter att några får arbeta i t ex grupprum. Vi har i vissa  grupper haft stora problem med arbetsron men där ser vi att vårt målmedvetna arbete med att  skapa tydliga strukturer har gett resultat. Vi upplever att eleverna är trygga i sitt arbete i sina  klassrum men att situationerna på rasterna kan upplevas som otrygga. 

Åtgärder för utveckling 

Vi fortsätter med trygghetsgrupper på Kyrkskolan och faddergrupper på Ekebyskolan. Vi  planerar att starta organiserad rastverksamhet på framförallt lunchrasterna för att skapa en  större trygghet under rastsituationerna. 

I alla verksamhetsformer ska nolltolerans gälla och ett verkningsfullt arbete ske mot all  kränkande behandling 

Åtgärder enligt för egående kvalitetsredovisning 

Vi fortsätter vårt arbete mot mobbning, kränkningar och främlingsfientlighet enligt våra  handlingsplaner. Vi arbetar aktivt värdegrunden i alla elevgrupper. 

Lokala arbetsplanens mål (mål för den aktuella tidsperioden) 

”Alla på enheten, barn och vuxna, ska tillsammans vara delaktiga i att skapa en miljö som är  helt fri från mobbing, kränkningar och främlingsfientlighet”. 

Aktiviteter

·  Vi har en gemensam värdegrund som hålls levande vid diskussioner vid diskussioner i  de olika personalgruppernas arbetsplatsträffar.

·  Vi arbetar med målen i vår likabehandlingsplan med personal, föräldrar och elever  kontinuerligt.

DOKUMENT7

·  Vi har kamratstödjare som tillsammans med vuxna kontinuerligt träffas och arbetar  förebyggande mot kränkningar.

·  Vi har ordningsregler för att skapa trygghet och arbetsro i våra grupper.

·  Vi arbetar med värderingsövningar i alla grupper. 

Under lag för bedömning 

Arbetet med likabehandlingsplanen, ordningsregler och vår värdegrund i alla grupper. Brev  till rektor från alla pedagoger om trygget, trivsel, arbetsro och nolltolerans mot kränkande  behandling i de grupper man arbetar. 

Resultat/måluppfyllelse 

Vi upplever att våra barn är trygga i skolan och att vårt arbete mot kränkande behandling är  verkningsfullt. 

Analys 

Vi märker att eleverna i några fall inte är snälla mot varandra, det kan t ex vara intriger där  ingen vill ge sig men gärna ge igen. I de flesta fallen handlar det om enstaka händelser som  hänt under rasten men som går att reda ut då vi direkt reagerar på och hjälper barnen att lösa  konflikterna. I de flesta fall upplever vi dock att barnen är empatiska och trivs med varandra i  gruppen. I många fall sker kränkningarna på fritiden, ofta via nätet eller sms, som sedan följer  med till skolan. Pedagogerna agerar vid alla kränkningar och hjälper barnen att reda ut 

konflikter och kränkningar. Alla grupper arbetar kontinuerligt med någon form av  värderingsövningar. 

Åtgärder för utveckling 

Vi vill bli bättre på att skapa en tryggare skola i rastsituationerna. På Ekeby skola startar vi  upp en kamratkedja för att få fler att ta ett aktivt ansvar att vara en god kamrat. 

Varje verksamhet ska arbeta i förebyggande syfte för att främja en god barn­/ elevhälsa. 

Varje verksamhet ska också bedriva ett aktivt hälsoarbete kring kost och motion samt  motverka elevers användning av alkohol, narkotika och tobak 

Åtgärder enligt för egående kvalitetsredovisning 

Vi fortsätter vårt samarbete med Dingtuna GIF och Stora Ekeby ridklubb och undersöker  möjligheten att knyta ytterligare kontakter med föreningar som har annat utbud på aktiviteter  än det som erbjuds i Dingtuna/Rytterne. Skolrestaurangerna introducerar nya grönsaker. Vi  strävar efter att erbjuda två rätter i skolrestaurangerna samt även potatis de dagar det serveras  ris eller pasta. 

Lokala arbetsplanens mål (mål för den aktuella tidsperioden) 

”Få eleverna att förstå innebörden av kost och motion och ta avstånd från alkohol och  droger.” 

Aktiviteter

·  Skolsköterskan har hälsosamtal med alla elever i år 4 och 6. Där tas sambandet mellan  bra kost, motion och inlärning upp.

·  Våra skolrestauranger arbetar utifrån ”Ät smart”­modellen.

·  Värderingsövningar där målet är att få eleverna att kunna stå emot grupptryck.

DOKUMENT7

·  Samarbete med Dingtuna GIF och Stora Ekeby ridklubb i handslagsprojekt.

·  År 6 arbetar med temaområdet Alkohol, Narkotika och Tobak  Under lag för bedömning 

Skolsköterskans hälsosamtal med alla elever i år 4 och 6. Pedagogernas observationer. 

Resultat/måluppfyllelse  Vi har god måluppfyllelse. 

Analys 

I våra skolrestauranger upplever vi att barnen vågar prova på mer olika grönsaker samt att vårt  utökade salladsbord har god åtgång. I skolsköterskans hälsosamtal framkommer att barnen  mår bra. I de klasser där man är ute och har undervisning ofta märker läraren att barnen sällan  är sjuka. 

Åtgärder för utveckling 

Vi serverar färdiglagad varm mat som är transporterad från Västerås till Ekebyskolan varje  dag, vi behöver arbeta för en förändring av detta. 

Demokrati, delaktighet och hållbar utveckling 

Föräldrarna ska vara väl förtrogna med barnens/elevernas kunskaps­ och sociala  utveckling 

Åtgärder enligt för egående kvalitetsredovisning 

Vi fortsätter vårt arbete med ge eleverna större utrymme för reflektion kring sitt eget lärande. 

Arbetet med reflektionsböcker, skoldagböcker, finns i många klasser men målet är att alla  elever skall ha en bok där man kontinuerligt reflekterar över sitt lärande i skolan. Vi fortsätter  att ta tillvara på de spontana samtal mellan föräldrar och personal där de uppstår på 

fritidshemmen och i skolan. Vi fortsätter arbetet med att identifiera områden för delaktighet  och inflytande i föräldrasamråd och föräldrastyrelse. 

Lokala arbetsplanens mål (mål för den aktuella tidsperioden) 

”Medinflytande som medför ansvar = demokrati. Medinflytande = att lyssna på elevernas och  föräldrarnas idéer och ta frågorna på allvar. De har rätt att ha egna åsikter. Om idéerna och  frågorna inte är tänkbara eller genomförbara skall läraren noga förklara varför.” 

Aktiviteter

·  Alla elever har IUP och portfolio.

·  Vid våra utvecklingssamtal får alla barn och föräldrar hem dokumentation kring  måluppfyllelse i god tid före samtalet

·  Vi har klassråd, elevråd samt mat­ och miljöråd med elevrepresentanter från alla  grupper i grundskolan.

DOKUMENT7 

Under lag för bedömning 

IUP och åtgärdsprogram, utvecklingssamtal och spontana samtal med barn/elever och  föräldrar i vardagen 

Resultat/måluppfyllelse 

Vi upplever att föräldrar och elever har fått ökad kunskap om barnens social och 

kunskapsmässiga utveckling i och med vårt arbete med IUP och skoldagböcker i de flesta  grupper. Alla barn reflekterar på något sätt, via skoldagböcker eller andra verktyg, över sin  kunskapsinhämtning och måluppfyllelse som sedan vidare kommuniceras med hemmen. 

Analys 

Vi har bra verktyg för att karlägga och informera om barnens måluppfyllelse och kan tidigt  signalera om vi upplever att det kommer att bli problem för något barn. Våra samtal med  föräldrar håller en god kvalitet. 

Åtgärder för utveckling 

Vi arbetar vidare för att ha fortsatt god måluppfyllelse inom området. 

Alla barn, elever och föräldrar ska känna till målen för verksamheten och ges möjlighet att  utöva ett aktivt demokratiskt inflytande 

Åtgärder enligt för egående kvalitetsredovisning 

Fortsatt arbete med att identifiera områden för inflytande i föräldrasamråd samt  föräldrastyrelse. 

Lokala arbetsplanens mål (mål för den aktuella tidsperioden) 

”Medinflytande som medför ansvar = demokrati. Medinflytande = att lyssna på elevernas och  föräldrarnas idéer och ta frågorna på allvar. De har rätt att ha egna åsikter. Om idéerna och  frågorna inte är tänkbara eller genomförbara skall läraren noga förklara varför.” 

Aktiviteter (ange de 3­5 viktigaste som har haft betydelse för ökad måluppfyllelse)

·  Klassråd, elevråd, mat/miljöråd

·  Föräldramöten, föräldrasamråd och lokal styrelse

·  Utvecklingssamtal

·  Elevvårdskonferenser

·  Vi uppmuntrar föräldrars delaktighet t ex genom den dagliga kontakten i skolan och  på fritidshemmen. 

Under lag för bedömning 

BRUK­enkäter i föräldrarådet/styrelsen, PN­ekäter, IUP och åtgärdsprogram. 

Resultat/måluppfyllelse 

I och med de diskussioner som förts i föräldrasamrådet samt föräldrastyrelsen i Myndigheten  för skolutvecklings utvärderingsmaterial BRUK så har vi mycket god måluppfyllelse. 

Föräldrarna anser att våra skolor har god information till föräldrar avseende mål, innehåll,  värdegrund och arbetssätt. De anser att vi bjuder in föräldrar att vara med och påverka arbetet  i klassen och på skolan i hög grad. Vidare har vi väl fungerande forum där föräldrar kan  komma in och påverka på ett positivt sätt och vara delaktiga i att under demokratiska former

DOKUMENT7 

diskutera aktuella frågor. Utvärderingen enligt BRUK visar också att våra skolor till stor del  kännetecknas av att vara skolor som tydligt visar att föräldrar är betydelsefulla och ses som en  viktig resurs för skolan i elevernas utbildning och utveckling. 

Analys 

Föräldrasamråd och föräldrastyrelse träffas 3­4 gånger per termin där är fokus att skapa insyn  och delaktighet samt ta tillvara på engagemanget som finns hos föräldragruppen, för att  tillsammans skapa en bra skola. På föräldrasamråd och föräldrastyrelse tas diskussionen upp  om hur föräldrainflytandet skall stärkas bland annat genom att man diskuterar organisation  och utveckling av verksamheten. 

Åtgärder för utveckling 

Fortsatt arbete med föräldrasamråd och föräldrastyrelse men där vi kan få fler föräldrar  engagerade i att föra fram frågeställningar till rådet och styrelsen. 

Alla verksamheter ska bedriva ett aktivt arbete avseende miljö och hållbar utveckling  Åtgärder enligt för egående kvalitetsredovisning 

Målet fanns inte i föregående kvalitetsredovisning. 

Lokala arbetsplanens mål (mål för den aktuella tidsperioden) 

Våra skolor skall aktivt arbeta med och behålla sin grön­flagg certifiering. 

Aktiviteter (ange de 3­5 viktigaste som har haft betydelse för ökad måluppfyllelse)

·  Vi har miljömål för hela enheten

·  Båda skolorna arbetar med målen för Grön Flagg

·  Dagligt arbete i undervisningen om miljö och hållbar utveckling.

·  Besök av VAFAB i skolorna. 

Under lag för bedömning 

Utvärdering av grön flagg­målen för läsåret. 

Resultat/måluppfyllelse  Vi har god måluppfyllelse. 

Analys 

Fortsatt arbete med grön flagg och ett medvetet miljöarbete i det vardagliga som att t ex lära  barnen vikten av att sortera och ta miljöhänsyn. 

Åtgärder för utveckling 

Fortsatt arbete med grön flagg. Ökad andel ekologiska livsmedel.