Medborgarskapet och den utrikesfödda mamman
En kvalitativ intervjustudie om moderskapets påverkan på det levda medborgarskapet bland utrikesfödda mammor i Järva
Ellen Lindahl
Kandidatuppsats i statsvetenskap, 15hp, HT/21 Statsvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet Handledare: Helen Lindberg
Antal ord: 12 994
Författare Ellen Lindahl
Titel
Medborgarskapet och den utrikesfödda mamman: En kvalitativ intervjustudie om moderskapets påverkan på det levda medborgarskapet bland utrikesfödda mammor i Järva
Abstract
How does motherhood affect the experience of Swedish citizenship among foreign-born mothers in Järva? Using a theoretical model that combines Ruth Lister and Kallios et al.'s theories of lived citizenship, the paper aims to explore this question. Since motherhood has never been added as a dimension of lived citizenship, the paper aims to contribute to previous research on citizenship in the hope of sowing a seed for further research on the significance of motherhood. Through qualitative semi-structured interviews, eight foreign-born mothers in Järva were asked to talk about their experience of their Swedish citizenship. The study concludes that motherhood seems to have an impact on lived citizenship, as motherhood is strongly present in the mothers’ narratives of their citizenship rights and responsibilities, sense of belonging, and opportunities to participate in the society.
The experience of citizenship rights and obligations is stated through the mothers’ appreciation for their extended rights. Several of the mothers express that the appreciation is sometimes projected onto the children in the form of a debt of gratitude. It also emerges that the mothers’ perception of their rights is influenced by their perceived ability to fulfill their children's rights. Furthermore, the mothers’ experience of belonging to Swedish society seems to be reflected in the mothers’ children, who are not always accepted by society, and it is also clear that the mothers think that implementing a sense of Swedish belonging is an important part of their children's upbringing. The sense of belonging can also be linked to the mothers’ feeling of being excluded from “good Swedish motherhood”, where they feel that they have more demands on them as mothers born abroad. Finally, on the one hand, motherhood seems to increase social and political participation by fostering civic qualities. On the other hand, motherhood may appear to limit participation because it means less time for the mother’s interests.
Nyckelord: medborgarskap, moderskap, levt medborgarskap, utrikesfödd, Sverige, Järva
Innehållsförteckning
1. Inledning... 1
1.1. Syfte och frågeställning ... 2
1.2. Uppsatsens disposition ... 3
2. Tidigare forskning ... 4
2.1. Medborgarskap och multikulturalism ... 4
2.2. Medborgarskapet och ”invandrarkvinnan” ... 5
2.3. Levt medborgarskap, etnicitet och kön ... 5
2.4. Medborgarskapet och moderskapet ... 7
2.5. Bidrag till forskningen ... 8
3. Teori ... 9
3.1. Utvecklingen mot det levda medborgarskapet ... 9
3.2. Levt medborgarskap ... 9
3.3. Ruth Lister – ”lived citizenship’ ... 10
3.3.1. Kvinnors exkludering från medborgarskapet enligt Lister ... 11
3.4. Kallio m.fl – fyra dimensioner av det levda medborgarskapet ... 11
3.5. Operationalisering och analysschema ... 12
4. Metod och material ... 15
4.1. Politisk-etnografisk studie ... 15
4.2. Semistrukturerade kvalitativa intervjuer ... 15
4.3. Material ... 16
4.4. Sökprocess ... 16
4.5. Urval ... 17
4.5.1 Definitionen av utrikesfödd ... 17
4.5.2 Varför Järva? ... 17
4.5.3 Problematiken med det språkliga kravet ... 18
4.6. Utförande ... 18
4.7. Bearbetning av data ... 18
4.7.1. Avgränsning ... 19
4.8. Kritisk reflektion ... 19
4.8.1. Att få tillgång till fältet ... 19
4.8.2. Generaliseringar ... 20
4.8.3. Validitet och reliabilitet ... 20
5. Resultat och analys ... 22
5.1. Rättigheter och skyldigheter ... 22
5.1.1. En tacksamhetsskuld uttryckt i moderskapet... 22
5.1.2. Begränsade rättigheter till stöd och hjälp för sina barn ... 23
5.2. Tillhörighet... 25
5.2.1. Tillhörigheten speglad i mammornas barn ... 25
5.2.2. Att fostra svensk tillhörighet ... 26
5.2.3. Att exkluderas från det goda svenska moderskapet ... 27
5.3. Deltagande i det svenska samhället ... 30
5.3.1. Moderskapet fostrar medborgerliga egenskaper ... 31
5.3.2. Moderskapets begränsning av tid ... 32
6. Slutsats ... 34
7. Kritisk reflektion ... 36
8. Referenslista ... 37
9. Bilagor ... 39
9.1. Bilaga 1: Intervjuguiden ... 39
9.2. Bilaga 2: Analysschema ... 42
9.3. Bilaga 3: Utförlig information om intervjupersonerna ... 44
1
1. Inledning
En välfungerande demokrati kräver att alla medborgares kunskaper och erfarenheter tillgodoses.1 I deltagardemokratisk anda förutsätter detta medborgarnas aktiva deltagande, liksom en upplevd delaktighet i de politiska besluten. För ett mångkulturellt samhälle kräver den fungerande demokratin att det finns ett politiskt utrymme för både majoritetsgrupper och minoritetsgrupper. På så vis uppnås ett samhälle som tar hänsyn till samtliga medborgares intressen.2
Fastän ingen svensk medborgare är formellt utesluten från att delta politiskt, finns dolda maktstrukturer, attityder och värderingar som kan göra det svårare för vissa samhällsgrupper.3 År 2020 bestod 19,7 procent av den svenska befolkningen av utrikesfödda.4 Tidigare studier visar att utrikesfödda generellt tenderar att ha ett lägre deltagande i de flesta politiska aktiviteter, liksom en lägre tillit till sin egen förmåga att påverka politiska beslut.5 Det politiska utanförskap som många utrikesfödda ger uttryck för, tycks till stor del bero på diskriminering och stigmatisering.6 Att inte känna tillhörighet till samhället korrelerar ofta med att inte delta politiskt.7 Detta är problematiskt för demokratin, eftersom samtliga medborgares erfarenheter och åsikter är avgörande för att besluten ska uppfattas legitima.8 Utrikesfödda kvinnor är en av de mest osynliggjorda grupperna i samhället vilket kan härledas till att kvinnokönets generella underordning också sammanfaller med det förtryck som uppstår till följd av deras invandrarstatus.9
Det finns ett uttryckt behov av ny forskning om hur utrikesfödda kvinnor upplever sina levnadsvillkor.10 De flesta europeiska debatter om migration och medborgarskap har fokuserat
1 SOU 2000:1 En uthållig demokrati! – Politik för folkstyrelse på 2000-talet. Demokratiutredningen, 37.
2 Magnus Dahlstedt, Politiskt medborgarskap, integration och mångkulturell demokrati: segregation,
utanförskap och politiska reformsträvanden i Sverige från 70-tal till 90-tal: översikt och forskningsfrågor, PfMI- rapport 3/98 (Umeå: PfMI, 1998), 93.
3 SOU 2000:1, 36.
4 SCB. ”Utrikesfödda i Sverige”. Statistiska centralbyrån. 2021 https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i- siffror/manniskorna-i-sverige/utrikes-fodda/ (hämtad 2021-11-11)
5 Bo Bengtsson, Gunnar Myrberg, och Roger Andersson, red. Mångfaldens dilemman: medborgarskap och integrationspolitik. (Malmö: Gleerups utbildning, 2016), 101.
6 Magnus Dahlstedt, Reserverad demokrati: representation i ett mångetniskt Sverige, (Umeå: Boréa, 2005), 230.
7 Dahlstedt, Reserverad demokrati, 234.
8 SOU 2000:1, 36.
9 Woukko Knocke, “Invandrade kvinnor – vad är problemet?”, Tidskrift för genusvetenskap, nr. 3 (1991): 4, https://ojs.ub.gu.se/index.php/tgv/article/view/1667/1461.
10 Paulina de los Reyes, Irene Molina och Diana Mulinari. ”Introduktion – Maktens (o)lika förklädnader”. I Maktens (o)lika förklädnader: kön, klass och etnicitet i det postkoloniala Sverige, red Paulina de los Reyes, Irene Molina och Diana Mulinari (Stockholm: Atlas, 2012), 23.
2
på det formella medborgarskapet – det vill säga de formella reglerna för tillträde till medborgarskap. Mindre uppmärksamhet har ägnats åt det substantiella medborgarskapet – att vara en medborgare – det vill säga de faktiska förutsättningarna och möjligheterna att utöva sina rättigheter och skyldigheter.11
Samtidigt som det existerar en problematik kring diskriminerande strukturer som hindrar utrikesfödda kvinnor från att känna tillhörighet som svensk medborgare, rapporterar media om mammor som protesterar mot våldet i Järva i Stockholm. Det är mammorna som diskuterar lösningar och mobiliserar kraft mot gängkriminaliteten i Stockholmsförorten.12 Denna utveckling väcker nyfikenhet om en potentiell samverkan mellan moderskapet och medborgarskapet. Tidigare forskning visar att kvinnor å ena sidan historiskt använt moderskapets symbolik när de politiserat offentliga rum genom demonstrationer och i nationalistiska frigörelsekamper.13 Å andra sidan kan moderskapet verka begränsande då det kan låsa kvinnor till den privata sfären och därmed påverka kvinnors politiska deltagande negativt.14 Detta motiverar en närmare undersökning av kopplingen mellan moderskapet och utrikesfödda kvinnors upplevelse av sitt svenska medborgarskap.
1.1. Syfte och frågeställning
Eftersom det är problematiskt för demokratin att inte utrikesfödda deltar politiskt i samma utsträckning som inrikes födda, liksom att attributet kvinna kan påstås medföra en ytterligare komplexitet till medborgarskapet som begrepp, finns det anledning att undersöka hur utrikesfödda mammor i Järva upplever sitt svenska medborgarskap. Då det verkar finnas en samverkan mellan moderskapet och medborgarskapet, syftar uppsatsen till att undersöka hur moderskapet påverkar upplevelsen av det svenska medborgarskapet bland utrikesfödda mammor i Järva.
11 Carl-Ulrik Schierup ”Vart tog den sociala dimensionen vägen? Medborgarskap, multikulturalism och social exkludering”. I Maktens (o)lika förklädnader: kön, klass och etnicitet i det postkoloniala Sverige, red Paulina de los Reyes, Irene Molina och Diana Mulinari (Stockholm: Atlas, 2012), 244.
12 Emma Löf Hagström. Hoppet sätts till Järvas mammor. Mitti Kista/Rinkeby/Tensta. 2021-08-27.
https://www.mitti.se/nyheter/hoppet-satts-till-jarvas-mammor/repuhA!X2Nfu6cvGf4DM1GCSO6yrg/ (hämtad 2021-11-09)
13 Suruchi Thapar-Björkert. ”Gender, nations, and nationalisms”. I The Oxford Handbook of gender and politics, redigerad av Georgina Waylen, Karen Celis, Johanna Kantola och S. Laurel Weldon (New York: Oxford University Press, 2013), 814-815.
14 Ruth Lister, Citizenship: feminist perspectives, 2a uppl (Basingstoke: Palgrave Macmillan, 2003), 137.
3
För att uppfylla syftet ämnar uppsatsen besvara den övergripande frågeställningen: Hur påverkar moderskapet upplevelsen av det svenska medborgarskapet bland utrikesfödda mammor i Järva?
Frågeställningen har sedan brutits ned i tre specifika frågeställningar som kommer att vara vägledande i analysen.
• Hur uppfattar utrikesfödda mammor i Järva sina rättigheter och skyldigheter som medborgare i relation till sitt moderskap?
• Hur upplever utrikesfödda mammor i Järva sin tillhörighet till det svenska samhället i relation till sitt moderskap?
• Hur upplever utrikesfödda mammor i Järva sin möjlighet att delta politiskt i relation till sitt moderskap?
1.2. Uppsatsens disposition
Uppsatsen inleds med en beskrivning av tidigare forskning om det levda medborgarskapet och moderskapets betydelse för medborgarskapet. Det är denna forskningskontext som uppsatsen utgår från och avser utveckla. I nästföljande del beskrivs uppsatsens teoretiska utgångspunkter rörande det levda medborgarskapet, vilket resulterar i en teoretisk modell och operationalisering. I den tredje delen diskuteras uppsatsens metod – semistrukturerade intervjuer, liksom material, genomförande och begränsningar. Vidare presenteras resultatet i form av citat med analysen i direkt anslutning. Resultat och analys mynnar ut i uppsatsens slutsats där de viktigaste resultaten repeteras. Slutligen presenteras en kritisk reflektion kring uppsatsens bidrag samt idéer till vidare forskning.
4
2. Tidigare forskning
Uppsatsen knyter an till det breda forskningsfältet om medborgarskap. Carl-Ulrik Schierup beskriver hur det substantiella medborgarskapet inte har uppmärksammats i samma utsträckning som det formella. Det substantiella medborgarskapet innebär att en individ kan inneha formellt medborgarskap men ändå begränsas i sitt utövande av medborgarskapet på grund av rasism, fattigdom eller diskriminering.15 Eftersom denna uppsats syftar till att undersöka upplevelsen av medborgarskapet, är syftet med forskningsöversikten att ge en övergripande bild av tidigare forskning om det substantiella och det levda medborgarskapet.
2.1. Medborgarskap och multikulturalism
Bengtsson, Myrberg och Andersson diskuterar det demokratiska problemet med att utrikesfödda tenderar att ha ett särskilt lågt politiskt deltagande. Att ta kontakt med förtroendevalda och att uttrycka politiska argument är en förutsättning för att samhället ska kunna svara effektivt mot folkviljan.16 Det bristfälliga politiska engagemanget bland utrikesfödda kan enligt författarna förklaras av svårigheter med det svenska språket, bristande övning i såväl medborgerliga färdigheter som medborgerlig allmänbildning, liksom att utrikesfödda sällan blir tillfrågade att delta i olika politiska aktiviteter.17 De beskriver också potentiella strukturella förklaringar till det låga politiska engagemanget, så som diskriminering.
Utrikesfödda tenderar också att ha ett lågt politiskt självförtroende på grund av att de inte upplever att deras röster blir hörda, därmed lägger de också mindre tid och energi på politiskt engagemang.18 Dahlstedt utvecklar Bengtsson, Myrberg och Anderssons tankar genom att belysa relationen mellan delaktighet och tillhörighet. Han menar att om en individ inte känner tillhörighet till det svenska samhället är risken stor att personen i fråga inte heller deltar politiskt.19 Min uppsats tar avstamp i den demokratiska problematiken som Myrberg, Andersson, Bengtsson och Dahlstedt beskriver och ämnar utforska såväl det politiska deltagandet som upplevelsen av tillhörighet bland utrikesfödda mammor.
15 Schierup, "Vart tog den sociala dimensionen vägen? Medborgarskap, multikulturalism och social exkludering", 244.
16 Bengtsson, Myrberg och Andersson, red. Mångfaldens dilemman, 103-104.
17 Ibid, 104.
18 Ibid, 106.
19 Dahlstedt, Reserverad demokrati, 234.
5
2.2. Medborgarskapet och ”invandrarkvinnan”
Paulina de los Reyes påpekar att utrikesfödda kvinnor historiskt uteslutits från svensk genus- och historieforskning.20 Woukko Knockes diskuterar vidare hur invandrade kvinnor framställs av staten, inom forskning och på arbetsmarknaden. Knocke menar att invandrade kvinnor osynliggörs och marginaliseras när de betraktas som ”bärare av problemegenskaper”, vilket ofta yttras i termer av kultur.21 Många gånger målas en bild upp av kvinnorna som sårbara till följd av att de lever efter förlegade traditioner och kontrolleras av förtryckande män. Hon menar att det skapas en föreställning om att kvinnorna är begränsade av sina värderingar och stora familjer. Problemformuleringen bygger på stereotypa föreställningar fastslagna av majoritetssamhället.22 Inte förrän invandrarkvinnorna själva får formulera problemen kan de förtryckande förhållandena synliggöras.23 Därför syftar min uppsats till att ge utrymme för de utrikesfödda mammornas upplevelse av medborgarskapet genom att de får berätta om sina erfarenheter.
2.3. Levt medborgarskap, etnicitet och kön
I en internationell kontext har Dainela Cherubinis undersökt det levda medborgarskapet. Hon har intervjuat kvinnor i Andalusien om hur de upplever sitt medborgarskap, främst i relation till deras familjeliv.24 Hon applicerar ett intersektionellt perspektiv på medborgarskapet. Därmed ses medborgarskapet som en konstruktion som påverkas av kön, ras/etnicitet och klass. Hon applicerar också Ruth Listers idéer om medborgarskapet som en förutsättning för samhällelig inkludering och exkludering.25 Cherubinis studie visar att många kvinnor upplever att deras medborgarskap haft en inkluderande effekt då deras möjligheter till självbestämmande ökat i den nya kontexten. Andra kvinnor menar dock att medborgarskapet exkluderat dem från att leva det liv de önskar, då deras familjeliv begränsas av deras roll som invandrare.26 Min uppsats ämnar också använda Listers teoretiska ramverk för att vidare undersöka den spänning som Cherubini funnit i medborgarskapets exkluderande/inkluderande kraft.
20 Paulina de los Reyes, ”Det problematiska systerskapet. Om svenskhet och invandrarskap inom svensk genushistorisk forskning”. I Maktens (o)lika förklädnader: kön, klass och etnicitet i det postkoloniala Sverige, red Paulina de los Reyes, Irene Molina och Diana Mulinari (Stockholm: Atlas, 2012), 35.
21 Knocke, ”Invandrade kvinnor - vad är problemet?”, 4.
22 Ibid, 6.
23 Ibid, 4.
24 Daniela Cherubini, “Intersectionality and the study of lived citizenship: a case study on migrant women’s experiences in Andalusia”. Graduate Journal of Social Science 8, nr. 2 (October 2011): 114.
http://gjss.org/sites/default/files/issues/chapters/papers/Journal-08-02--06-Cherubini.pdf
25 Ibid, 116.
26 Ibid, 127.
6
I en svensk kontext har det också forskats på det levda medborgarskapet. Helene Jacobson Petterssons avhandling syftar till att kartlägga det subjektiva sociala medborgarskapet hos unga män och kvinnor med utländsk bakgrund i en mindre svensk stad.27 Hon kommer fram till att gruppen generellt har en vilja att delta aktivt i det svenska samhället. De ser inga absoluta hinder för att delta på de flesta områdena, men upplever att det finns särskilda svårigheter att ta sig in på arbetsmarknaden och att fullt ut accepteras och finna en gemenskap bland etniska svenskar.28 En stor del av resultatet påvisar att många upplever diskriminering vilket gör att de söker sig till ett umgänge med andra med utländsk bakgrund. Resultatet visar också på skillnader mellan männen och kvinnorna. Männen relaterade sina hinder för social delaktighet i större utsträckning än kvinnorna till omvärlden och strukturer, medan kvinnorna utgick mer från sig själva och sina egna egenskaper som ett problem för social inkludering.29
Eftersom Jacobsson Petterson upptäckte en skillnad i hur män och kvinnor resonerade kring sitt levda medborgarskap, motiverar det att min uppsats fördjupar sig i just kvinnornas upplevelser.
Jacobson Peterssons studie är även genomförd i en mindre svensk stad för 13 år sedan, vilket ger skäl för en nyare studie i en storstadsförort som Järva.
Slutligen utforskar också Karin Lind kvinnors levda medborgarskap i hennes magisteruppsats från år 2000. Hon tar sin teoretiska utgångspunkt i det social-liberala medborgarskapsbegreppet och dess feministiska kritik. Hennes resultat visar att utrikesfödda kvinnors svenska medborgarskap inte är fullt fungerande. Trots formella möjligheter och rättigheter, finns flera faktorer som försvårar att kvinnorna drar nytta av sitt medborgarskap. Exempelvis bidrar avsaknad av förvärvsarbete till upplevelsen av begränsade rättigheter och skyldigheter, liksom att bristande delaktighet och fördomar verkar hindra kvinnorna från att fullt ut agera sitt medborgarskap.30
Min uppsats ämnar bygga vidare på det tema som Linds magisteruppsats berör. Jag undersöker dock en annan empirisk kontext. Samhället har dessutom utvecklats mycket under de senaste 20 åren, vilket motiverar nya empiriska undersökningar. Min uppsats har också en annan teoretisk ansats, vilket beskrivs mer ingående i teori-avsnittet.
27 Helene Jacobson Pettersson, ”Socialt medborgarskap och social delaktighet: Lokala upplevelser bland unga kvinnor och män med utländsk bakgrund” (Lic-avh., Växjö universitet, 2008), 9,
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-2220.
28 Ibid, 162.
29 Ibid, 163–64.
30 Karin, Lind, ”Invandrarkvinnor och medborgarskapsbegreppet i Sverige: en studie av integration ur ett feministiskt perspektiv” (Magisteruppsats, Linköpings universitet, 2000), 749,
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-749.
7
2.4. Medborgarskapet och moderskapet
Eftersom uppsatsen syftar till att undersöka hur moderskapet påverkar upplevelsen av det svenska medborgarskapet bland utrikesfödda mammor i Järva, är tidigare forskning om moderskapets relation till medborgarskapet relevant.
Suruchi Thapar Björkert skriver om huruvida moderskapet ska ses som förtryck eller frigörelse.31 Hon beskriver hur kvinnor historiskt har använt sitt moderskap symboliskt i olika nationalistiska frigörelsekamper. Exempelvis användes modersrollen av de kvinnor i Argentina som krävde politisk rättvisa efter deras barns försvinnande mellan 1976 och 1983 efter militärjuntans maktövertagande. Genom att använda moderskapets symbolik politiserade kvinnorna de offentliga rummen när de demonstrerade.32 Thapar Björkert menar att kvinnorna använde moderskapets symbolik för att strategiskt underlätta deras politiska engagemang, men också för att erkänna moderskapets betydelse. Hon menar att moderskapet ska ses som en möjlighet att utveckla ett politiskt medvetande och att kvinnan därigenom kan medvetandegöra sitt politiska bidrag.33
Även Pnina Werbner belyser moderskapets betydelse för medborgarskapet genom termen
’political motherhood’. Tanken med det politiska moderskapet är att moderliga egenskaper så som medkänsla, omsorg och ansvar för de utsatta är förankrade i demokratiska värderingar.
Werbner menar att poängen inte är att reproducera det dualistiska förhållandet mellan manliga och kvinnliga egenskaper, utan att alla egenskaper är lika viktiga för den offentliga sfären.34 Således menar Werbner att det politiska moderskapet har utmanat djupt rotade föreställningar om medborgarskapet. Det har rekonstruerat medborgarskapets innebörd och synen på de avgörande egenskaperna för den politiska gemenskapens legitimitet.35
Jenny Ask berör i sin doktorsavhandling kopplingen mellan moderskapet och medborgarskapet.
Hon beskriver att kvinnor kan ses som såväl kulturbyggare som kulturbärare genom ansvaret att överföra en gruppidentitet till nästa generation medborgare. Således finns förväntningar på modern att föra vidare religiösa och/eller kulturella värden och normer till sina barn.36 Ask
31 Thapar-Björkert, ”Gender, nations, and nationalisms”, 814.
32 Ibid, 814–15.
33 Ibid, 814.
34 Pnina Werbner. ”Political Motherhood and the Feminisation of Citizenship: Women’s Activisms and the Transformation of the Public Sphere”. I Women, Citizenship and Difference, red Nira Yuval-Davis och Pnina Werbner (Stockholm: Atlas, 2012), 221-222.
35 Ibid, 227.
36 Jenny, Ask, ”Lyssna till ditt hjärta: Muslimska moderskap och modrandets villkor i Sverige” (Diss, Stockholms universitet, 2014), 19, http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-108187.
8
menar att kvinnor med migrationserfarenhet kan uppleva en konflikt gällande kolliderande förväntningar om gott moderskap inom den kontext kvinnan själv föddes in i och det samhälle som hennes barn ska växa upp i.37 Asks studie visar att många av kvinnorna är oroade för att deras barn ska bli ”andrahandsmedborgare” och ses som ”annorlunda”, grundat i kvinnornas egna erfarenheter av diskriminering.38 Avhandlingen beskriver hur kvinnorna ofrivilligt tillskrivs egenskaper som försvårar deras möjligheter att i den svenska kontexten betraktas som demokratiska subjekt och mödrar. I intervjuerna betonar de också att de är ”mödrar som inte hindrar” (sina barn), vilket Ask tolkar som ett sätt att motbevisa stereotypa tankar om att de inte skulle vara goda mödrar.39
Asks forskning aktualiserar ett demokratiskt problem kopplat till utrikesfödda mammor som demokratiska subjekt. Hennes studie väcker frågan vad en god moder innebär i en svensk kontext. Eftersom pluralism är ett starkt demokratiskt ideal, kan det potentiellt vara problematiskt om det bara finns en väg till ett fullgott moderskap. Denna spänning ämnar min uppsats vidare utforska.
2.5. Bidrag till forskningen
Eftersom moderskapet kan ses vara kopplat till medborgarskapet, men också innebära potentiella konflikter för det demokratiska subjektet, tycks moderskapets betydelse för utrikesfödda mammors upplevelse av det levda medborgarskapet vara relevant att undersöka vidare. Å ena sidan visar tidigare forskning att moderskapet kan öka kvinnors politiska deltagande. Å andra sidan är moderskapet starkt kopplat till den privata sfären som kan vara begränsande för kvinnors politiska deltagande. Detta beskrivs mer ingående i följande teori- avsnitt. Uppsatsen ämnar alltså göra ett teoretiskt bidrag genom att addera dimensionen av moderskapet till redan etablerade teorier om det levda medborgarskapet. Vidare ämnar uppsatsen också göra ett empiriskt bidrag i relation till tidigare forskning, genom intervjuer med utrikesfödda mammor i Järva.
37 Jenny, Ask, ”Lyssna till ditt hjärta: Muslimska moderskap och modrandets villkor i Sverige”, 21.
38 Ibid, 128.
39 Ibid, 137.
9
3. Teori
Det teoretiska avsnittet syftar till att ge en teoretisk bakgrund till det levda medborgarskapet, som mynnar ut i den teoretiska modell och analysschema som analysen utgår från.
3.1. Utvecklingen mot det levda medborgarskapet
Historiskt har medborgarskapet setts som ett formellt medborgarskap i en nation. Ofta används T.H Marshall som utgångspunkt för förståelsen för det formella medborgarskapet. Marshall menar att medborgarskapet består av tre element, ett civilt, ett politiskt och ett socialt.40 Han belyser att medborgarens civila och politiska rättigheter endast kan förverkligas fullt ut om det finns universella sociala rättigheter som försäkrar medborgarna en viss mån välfärd.41 Marshalls definition har dock kritiserats, främst för att han inte tar hänsyn till den kulturella och sociala mångfalden som är karaktäriserande för de flesta samhällen idag. Han utgick från den enhetliga nationalstaten i stället för att belysa de särskilda problem som kvinnor, invandrare och etniska minoriteter kan uppleva.42 Kritiken har lett till att andra forskare definierat medborgarskapet som en levd erfarenhet, snarare än att se medborgarskapet som enbart formellt.
3.2. Levt medborgarskap
I slutet på 1960-talet började det vardagliga livets betydelse för medborgarskapet få allt större uppmärksamhet från forskare.43 Genom att belysa människors vardagliga liv, önskar forskare visa på vilka politiska möjligheter som existerar i de sammanhangen. Den feministiska forskningen har varit särskilt viktig för utvecklingen av studier av politik och medborgarskap.
Genom att lyfta betydelsen av det vardagliga livet ges en möjlighet till ökad förståelse för hur kvinnor och andra marginaliserade grupper upplever sitt medborgarskap.
Medborgarskapsbegreppet har traditionellt byggd på dikotomin mellan den privata- och offentliga sfären. Eftersom förståelsen för medborgarskapet historiskt berört publika uttryck av medborgarskapet såsom val, har fokus därför riktats mot den offentliga sfären. Men kvinnor, barn och marginaliserade grupper har främst agerat inom den informella privata sfären och därför exkluderats från förståelsen av medborgarskapet. En analys med fokus på hur människan
40 Thomas Humphrey Marshall, Citizenship and social class and other essays, (Cambridge: Cambridge University Press, 1950), 10-11.
41 Schierup, "Vart tog den sociala dimensionen vägen? Medborgarskap, multikulturalism och social exkludering", 240.
42 Ibid, 243.
43 Kirsi Pauliina Kallio, Bronwyn Elisabeth Wood, och Jouni Häkli, ”Lived Citizenship: Conceptualising an Emerging Field,” Citizenship Studies 24, nr. 6 (Augusti 2020): 715,
https://doi.org/10.1080/13621025.2020.1739227.
10
agerar politiskt genom sina vardagliga handlingar kan därför ge ökad förståelse för individens status, men också vilka rättigheter och skyldigheter som existerar för medborgaren.44
3.3. Ruth Lister – ”lived citizenship’
Ruth Lister har utvecklat medborgarskapsbegreppet och menar att medborgarskapet kan förstås både som ett akademiskt och politiskt begrepp, men också som en levd erfarenhet.45 Lister är intresserad av medborgarskapets betydelse för människors liv, liksom hur deras liv som medborgare påverkas av deras sociala och kulturella bakgrund, liksom av materiella förhållanden.46
Lister hävdar att medborgarskapet består av tre centrala element: rättigheter och skyldigheter, tillhörighet (”belonging”) och deltagande. Hur en individ upplever sitt medborgarskap är kontextberoende. På så vis problematiserar Lister medborgarskapet som en universell företeelse. Fastän medborgarskapet som begrepp kan ses universellt, kommer det att tolkas och artikuleras olika i specifika nationella, sociala och politiska kontexter.47 Likaså inom den nationella kontexten kan individer uppleva sitt medborgarskap olika beroende på faktorer så som ålder, etnicitet, religion, sexualitet, klass och funktionsvariation.48
Lister ser på medborgarskapet som antingen inkluderande eller exkluderande.49 Exkludering från medborgarskapet kan ses både som fysiska gränser till nationalstater och samhällen, men också som strukturella och symboliska hinder för inkludering. Gränserna tillsammans med fördelningsprocesser i samhället skapar strukturer av inkludering och exkludering som Lister menar är könade och rasifierade. Dessa strukturer resulterar i att olika medborgare har olika stora handlingsutrymmen i samhället. Exempel på processer som i sig själva verkar exkluderande är rasism, våld och trakasserier. Lister menar att rättigheter kopplade till medlemskapet i en stat i själva verket bör ses som en hierarki, snarare än något som tillskrivs antingen medborgare eller icke-medborgare.50
44 Kallio, Wood, och Häkli, "Lived Citizenship", 716.
45 Lister, Gendering citizenship in Western Europe, 1.
46 Ibid, 3.
47 Ibid, 1.
48 Ibid, 2.
49 Ibid, 43.
50 Ibid, 44.
11
3.3.1. Kvinnors exkludering från medborgarskapet enligt Lister
Lister problematiserar medborgarskapets påstådda könsneutralitet och menar i stället att medborgarskapet i sig konstruerar en uppdelning mellan könen, såväl historiskt som idag.51 Fastän kvinnors historiska exkludering varierat beroende på tidpunkt och kontext, finns gemensamt en essentiell uppdelning av manliga och kvinnliga egenskaper.52 Mannen har setts som den opartiska, oberoende och rationella med politisk handlingskraft som gör att han lämpar sig väl i den publika sfären. Kvinnan däremot har förvisats till den privata sfären eftersom hon anses oförmögen att utveckla de egenskaper som medborgaren förväntas uppvisa.53
Flera faktorer har bidragit till kvinnors exkludering från medborgarskapet historiskt och som påverkar än idag. Grunden till exkluderingen handlar enligt Lister om arbetsfördelningen mellan könen.54 Eftersom kvinnor generellt tar större ansvar för hemarbete, medan männen arbetar i den offentliga sfären, begränsas kvinnans möjligheter till politiskt deltagande. Omsorg av barn och äldre innebär ofta försämrad möjlighet till politiskt deltagande.55
En annan viktig resurs för medborgarskapet är tid, vilket kan kopplas till den privata/offentliga arbetsfördelningen. Kvinnors totala arbetsbörda har setts vara större än mäns, eftersom kvinnor generellt lägger mer tid på hushållsarbete. Kvinnor utan ett betalt heltidsjobb har också sämre tillgång till arbetsvillkorade sociala rättigheter. I kombination med många kvinnors tidsbrist begränsas kvinnors möjligheter att agera som medborgare i den offentliga sfären.56
Även tillgången till arbetsmarknaden är viktig för medborgarskapet eftersom betalt arbete utanför hemmet leder till ekonomisk självständighet och ett socialt sammanhang där kvinnans självkänsla kan utvecklas. Självkänslan är viktig för kvinnors potential som medborgare. Ett arbete kan även bidra till att utveckla färdigheter som är viktiga både för det sociala och aktiva medborgarskapet.57
3.4. Kallio m.fl – fyra dimensioner av det levda medborgarskapet
Kirsi Pauliina Kallio m.fl. har vidareutvecklat Ruth Listers idéer om det levda medborgarskapet. De menar att det teoretiska ramverket kring levt medborgarskap i dagsläget är begreppsligt outvecklat vilket försvagar det levda medborgarskapets analytiska kraft. Därför
51 Lister, Gendering citizenship in Western Europe, 68.
52 Ibid, 71.
53 Ibid, 71–72.
54 Ibid, 130.
55 Ibid, 137.
56 Ibid, 132–133
57 Ibid, 138.
12
föreslår de ett begreppsligt ramverk som bygger på fyra dimensioner av det levda medborgarskapet.58
Den första dimensionen är rumslighet, vilket handlar om ”rummets” betydelse för en individs upplevelse av medborgarskapet. Traditionellt har medborgarskapet varit starkt kopplat till nationens gränser men på grund av ökad globalisering har medborgarskapet idag lett till nya gränser både lokalt och globalt. I en kontext där det politiska styret sker delvis på lokal nivå fokuseras medborgarskapet i högre grad till den lokala kontexten. Till följd av transnationella samarbeten såsom EU kan medborskapet idag också ses i en mer transnationell form bortom nationalstaten.59
Den andra dimensionen är intersubjektivitet vilket handlar om betydelsen av sociala relationer för en individs upplevelse av medborgarskapet. Medborgarskapet skapas i socialiseringsprocesser med personer i vår umgängeskrets liksom med främlingar. Således kan det intersubjektiva perspektivet bidra till ökad förståelse för medborgarskapets formella uttryck i den offentliga sfären och hur det samspelar med individers publika sociala relationer.60 Den tredje dimensionen är den performativa dimensionen, vilket syftar till de handlingar och praktiker som associeras med medborgarskapet. Det kan vara olika handlingar som en individ själv anser klassas som medborgerliga handlingar, som hen utför för att konstruera sig själv som medborgare.61
Den fjärde dimensionen av det levda medborgarskapet är den emotionella dimensionen.
Traditionellt har medborgarskapets innebörd bortsett från den känslomässiga aspekten. Känslor är dock i högsta grad betydelsefullt för hur medborgarskapet upplevs. Känslan av att höra till eller att inte höra till är direkt avgörande för en individs upplevelse av medborgarskapet, men också på vilket sätt en individ känner sig som en medborgare.62
3.5. Operationalisering och analysschema
Utifrån de teoretiska utgångspunkterna i teoriavsnittet har jag utformat en teoretisk modell (se figur 1) som visar på min förståelse av det levda medborgarskapet där Listers tre dimensioner samverkar med Kallio med fleras fyra dimensioner av det levda medborgarskapet.
58 Kallio, Wood, och Häkli, ”Lived Citizenship”, 713.
59 Ibid, 717.
60 Ibid.
61 Ibid, 718.
62 Ibid.
13 Figur 1: Teoretisk modell
Hur en person upplever sitt medborgarskap beror för det första på rumslighet, alltså i vilken rumslig kontext personen befinner sig i. Är det i ett land knutet till EU, ett land med stark lokal styrning eller har personen erfarenheter av medborgarskap i olika länder? För det andra påverkar också intersubjektiviteten upplevelsen av det levda medborgarskapet genom socialiseringsprocesser. Dessa båda dimensioner påverkar i sin tur samtliga av Listers tre dimensioner rättigheter och skyldigheter, tillhörighet och deltagande. Den emotionella dimensionen kan kopplas till Listers dimension tillhörighet eftersom känslor inverkar på hur personen upplever sin tillhörighet som medborgare. Slutligen kan den performativa dimensionen kopplas till Listers dimension deltagande, eftersom de båda berör hur medborgaren agerar sitt medborgarskap i samhället. Den emotionella dimensionen och den performativa dimensionen kan dessutom tänkas samverka då känslor kan ge upphov till performativa handlingar.
För att möjliggöra ett resultat som uppfyller uppsatsens syfte att undersöka hur moderskapet påverkar upplevelsen av det svenska medborgarskapet bland mammor i Järva, krävs det att den
Rättigheter och skyldigheter
Intersubjektivitet Rumslighet
Deltagande Tillhörighet
Det levda medborgarskapet
Emotionella dimensionen
Performativa dimensionen
14
teoretiska definitionen av medborgarskapet operationaliseras. Det innebär att operationella indikatorer tilldelas den teoretiska definitionen som utgörs av begreppen i min teoretiska modell.63
I bilaga 2 hittas tabell 1 och tabell 2 som visar på studiens analysscheman, vilka visar hur de olika dimensionerna av det levda medborgarskapet operationaliserats. För att operationalisera de teoretiska begreppen ställdes intervjufrågor för att fånga upp begreppens operationella indikatorer. De operationella indikatorerna framkom sedan i intervjupersonernas svar. Ett exempel är hur begreppet ”tillhörighet” operationaliserades genom att jag ställde frågan ”Hur upplever du din känsla av tillhörighet till det svenska samhället?” Denna fråga fångade upp de operationella indikatorerna i intervjupersonernas svar, vilket var ord som ”tillhörighet”,
”välkommen”, ”inkluderad”, ”ignorerad” och ”utanför”. I bilaga 2 hittas fler exempel på intervjufrågor och operationella indikatorer kopplade till den teoretiska modellens begrepp.
63 Peter Esaiasson, et al, Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad, 5e uppl (Stockholm: Wolters Kluwer, 2017), 56.
15
4. Metod och material
I detta avsnitt redogör jag för studiens metodval, hur urvalet gick till, hur intervjuerna genomfördes, hur materialet bearbetades, samt en kritisk reflektion kring metoden.
4.1. Politisk-etnografisk studie
Uppsatsen utgår från ett politiskt-etnografiskt förhållningssätt. Enligt Gustafsson och Johannesson karaktäriseras politisk etnografi av ”en strävan efter djup kontextuell förståelse och/eller ett inifrånperspektiv i relation till de grupper, individer eller fenomen som är i fokus för studien”.64 Eftersom uppsatsen syftar till att applicera ett inifrånperspektiv, där utrikesfödda mammor i Järva själva får beskriva hur de upplever sitt svenska medborgarskap i relation till sitt moderskap, är det politisk-etnografiska förhållningssättet lämpligt som studiens utgångspunkt. Inifrånperspektivet innebär en strävan efter ökad förståelse för respondenternas förhållningssätt till sin egen politiska och sociala verklighet.65 Då uppsatsen vänder sig till en generellt marginaliserad grupp, utrikesfödda mammor i Järva, är det etnografiska förhållningssättet särskilt lämpat, då det möjliggör en röst för aktörer vars upplevelser sällan lyfts fram i offentligheten.66
Även makt är centralt för analysen utifrån ett politisk-etnografiskt förhållningssätt.67 Makt är relevant i uppsatsens strävan efter ökad förståelse för det levda medborgarskapet, eftersom maktstrukturer i samhället avgör hur människor upplever sin vardag som medborgare.
Etnografiska metoder är särskilt användbara för att belysa dessa dolda maktstrukturer.68
4.2. Semistrukturerade kvalitativa intervjuer
Uppsatsen utgår från en kvalitativ metod genom att materialet insamlats med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Bryman menar att kvalitativa intervjuer är särskilt användbara när syftet är att undersöka den intervjuades egna åsikter och synsätt på sin omvärld.69 Således är metoden särskilt lämpad för uppsatsens studie där intervjupersonernas egna upplevelser av sitt svenska medborgarskap står i centrum. Eftersom semistrukturerade intervjuer ger intervjupersonen stort utrymme att fritt prata om centrala teman, lämpar sig metoden särskild
64 Maria-Therese Gustafsson och Livia Johannesson, red. Introduktion till politisk etnografi: metoder för statsvetare, (Malmö: Gleerup, 2016), 16.
65 Ibid, 17.
66 Ibid, 23.
67 Ibid, 19.
68 Ibid, 22.
69 Alan Bryman, Samhällsvetenskapliga metoder, 2a uppl (Malmö: Liber, 2011), 413.
16
bra för uppsatsens syfte.70 Genom att låta respondenterna öppet samtala om det levda medborgarskapet skapas en förståelse för hur intervjupersonen själv ser sin värld. Således uppfylls uppsatsens syfte att undersöka hur moderskapet påverkar upplevelsen av medborgarskapet bland utrikesfödda mammor i Järva.71
4.3. Material
Studiens material utgörs av åtta intervjuer. I bilaga 3 hittas mer ingående information om intervjupersonerna samt var och när intervjun genomfördes. Intervjupersonerna bor i Rinkeby, Husby, Tensta och Kista. De har haft svenskt medborgarskap i mellan 2 och 43 år. Sju av kvinnorna är födda i länder utanför Europa: Iran, Irak, Jordanien, Bangladesh, Uganda, Eritrea och Somalia. En av intervjupersonerna är född i Sverige men har två föräldrar födda i Somalia, varför hon klassas som utrikesfödd enligt SCB:s definition. Kvinnorna är mellan 28 år och 60 år gamla. Samtliga har barn som är mellan 4–29 år gamla.
4.4. Sökprocess
Uppsatsen har utgått från ett målstyrt urval vilket innebär att intervjupersonerna valdes strategiskt utifrån egenskaper relevanta för uppsatsens syfte. Exempel på målstyrda urval i kvalitativ forskning är snöbollsurval.72
Snöbollsurval innebär att forskaren går via relevanta respondenter för att få kontakt med fler potentiella intervjupersoner.73 I mitt sökande efter respondenter använde jag mig av den etablerade kontakt jag hade sedan tidigare med stiftelsen The Global Village. De hjälpte mig med kontaktuppgifter till organisationer och initiativ i Järva som riktade sig mot min målgrupp, utrikesfödda mammor. Jag kom i kontakt med undersökningens respondenter dels vid ett av The Global Village event, ”Town hall meeting”, dels vid en föreläsning som anordnades av projektet ”Jobbskjutsen” på medborgarkontoret i Husby. Genom medborgarkontoret fick jag också kontakt med kvinnor i deras andra verksamheter. Slutligen kom jag i kontakt med intervjupersoner via en personlig kontakt som är involverad i flera initiativ i Järva, främst kopplat till idrottsföreningar. Via de etablerade kontakterna hittade jag ytterligare mammor som deltog i undersökningen.
70 Bryman, Samhällsvetenskapliga metoder, 415.
71 Steinar Kvale och Svend Brinkmann, Den kvalitativa forskningsintervjun, 3e uppl (Lund: Studentlitteratur, 2014), 17.
72 Bryman, Samhällsvetenskapliga metoder, 392.
73 Ibid.
17
4.5. Urval
Bryman betonar vikten av att forskaren är insatt i vilka kriterier som är avgörande i urvalsprocessen.74 Kriterierna för undersökningens respondenter var följande:
1. Ha svenskt medborgarskap 2. Vara utrikesfödd
3. Bo i Järva 4. Vara mamma
5. Kunna tillräckligt bra svenska för att kunna förstå och besvara enklare frågor på svenska.
4.5.1 Definitionen av utrikesfödd
Enligt SCB:s definition är en utrikesfödd person född eller har två föräldrar som är födda i ett land utanför Sverige.75 För att specificera urvalet ytterligare har ”länder utanför Sverige” i studien avgränsats till länder som kan anses skilja sig politiskt, geografiskt och kulturellt från Sverige. Den politiska aspekten innebär att EU-länder har exkluderats, då EU medlemskapet kan generera liknande politiska erfarenheter och har betydelse för det formella medborgarskapet. Även länder i Europa som inte är EU medlemmar har uteslutits på grund av dess geografiska närhet, liksom att de avtal som slutits med EU också påverkar förutsättningarna för medborgarskapet, exempelvis rätten att arbeta i Sverige. Den kulturella aspekten gjorde att även Nordamerika, Australien och Nya Zeeland exkluderades. Dessa länder kan anses ha en liknande kulturell bakgrund som Sverige, utifrån synen på kultur som något som genomsyrar samtliga samhällsnivåer och påverkar exempelvis värderingar, normer och moral. Avgränsningen bygger på antagandet att upplevelsen av medborgarskapet potentiellt kan påverkas av personens politiska och kulturella bakgrund.
4.5.2 Varför Järva?
Järva är ett samlingsnamn för stadsdelarna Rinkeby-Kista och Spånga-Tensta. Området har en rik mångfald, då drygt två tredjedelar av områdets befolkning har utländsk bakgrund. Eftersom det finns flera utmaningar i området kopplat till skillnader i hälsa, segregation, trångboddhet och kriminalitet,76 kan det ses särskilt intressant att undersöka hur utrikesfödda mammor boende i området upplever sitt medborgarskap. Området har länge uppmärksammats i media,
74 Bryman, Samhällsvetenskapliga metoder, 392.
75 SCB. ”Utrikesfödda i Sverige”. Statistiska centralbyrån. 2021
76 Stockholms stad. ”Trygghetsstrategi Järva – Rinkeby-Kista 2020-2025”. 2019.
https://edokmeetings.stockholm.se/welcome-sv/namnder-styrelser/rinkeby-kista-stadsdelsnamnd/mote-2019-11- 19/agenda/trygghetsstrategi-for-jarva-2020-2025pdf?downloadMode=open (hämtad 2021-12-14)
18
främst för att Järvas stadsdelar Rinkeby, Tensta och Husby klassas som särskilt utsatta områden på grund av den höga kriminaliteten.77 Genom att lyfta upplevelser från mammor i området är syftet även att ge en röst åt en av de grupper som inte syns lika ofta i media.
4.5.3 Problematiken med det språkliga kravet
Av ekonomiska skäl har ingen tolk kunnat närvara vid intervjuerna. Ett krav på respondenterna har därför varit att kunna behärska det svenska språket på en sådan nivå att de kan förstå enklare frågor, liksom ge utförliga svar. Detta är en svaghet med studien, eftersom de erfarenheter från kvinnor som inte har lika bra svenskkunskaper exkluderas. Potentiellt kan språkfärdigheter i svenska ha en avgörande betydelse för upplevelsen av medborgarskapet, varför undersökningens resultat kan problematiseras. Vikten att de intervjuade kvinnorna med goda svenskkunskaper får uttrycka sina erfarenheter gör dock att det ändå finns ett värde att genomföra intervjuerna.
4.6. Utförande
Intervjuerna utgick från den intervjuguide som hittas i bilaga 1. Intervjuerna genomfördes på olika platser i Järva; medborgarkontoret i Husby, The Global Village kontor i Rinkeby, Husby bibliotek, ett konditori i Kista centrum samt hemma hos en av intervjupersonerna.
Intervjuerna varade mellan 30–80 minuter, men där majoriteten tog ungefär en timme. Jag inledde alltid intervjun med att presentera uppsatsens syfte och varför jag ville intervjua just dem. Jag belyste deras anonymitet och frivilliga deltagande i studien. Jag hade alltid intervjuguiden i bakhuvudet, men ordningen på frågorna anpassades utefter hur intervjupersonerna svarade. Många gånger ledde också intervjupersonerna själva in samtalet på teman jag önskade beröra. Under samtalets gång ställde jag tolkande frågor för att försäkra mig om att jag förstod deras upplevelser korrekt.
4.7. Bearbetning av data
Samtliga intervjuer har transkriberats och transkriberingen kan ges ut vid förfrågan. Gustavsson och Johannesson beskriver vikten att skapa en systematik i analysen. Eftersom politisk- etnografiska studier ofta genererar i ett omfattande detaljerat material krävs en uttänkt systematik från början.78 Jag gick igenom samtliga intervjuer och skrev ner en punktlista efter varje intervju med de centrala temana som jag kunde uttolka från citaten. Jag sammanställde
77 Polisen. Utsatta områden – polisens arbete. Polisen. 2021. https://polisen.se/om-polisen/polisens- arbete/utsatta-omraden/ (hämtad 2021-12-14)
78 Gustafsson och Johannesson, Introduktion till politisk etnografi, 35.
19
sedan de mest förekommande teman och satte dessa teman i relation till varandra i analysen.
Således bildade kvinnornas olika erfarenheter en helhetsbild av hur moderskapets påverkan på det levda medborgarskapet kan förstås bland de åtta intervjuade utrikesfödda mammorna.
En ytterligare viktig del av att systematisera analysen är att säkerställa intervjupersonernas anonymitet.79 Jag har bytt ut samtliga kvinnors förnamn och jag har även modifierat namn på skolor och platser utanför Järva. Vissa av kvinnornas arbetsplatser har också skrivits om till mer allmänna titlar för att inte avslöja intervjupersonernas identitet.
4.7.1. Avgränsning
Eftersom syftet med uppsatsen är att undersöka hur moderskapet påverkar upplevelsen av det svenska medborgarskapet, avgränsas det bearbetade materialet till att fokusera på mammornas uppfattningar om sitt medborgarskap som direkt kan kopplas till deras moderskap. I intervjuerna framkom flera upplevelser av medborgarskapet som kan ses relevant för det levda medborgarskapet, så som erfarenheter av diskriminerande rekryteringsprocesser. Detta exempel har förstås relevans för det levda medborgarskapet, men på grund av syftet begränsas analysen till moderskapstematiken.
4.8. Kritisk reflektion
Jag har identifierat ett antal begräsningar kopplade till metodologiska problem med uppsatsens studie.
4.8.1. Att få tillgång till fältet
En metodutmaning kan kopplas till en av de främsta svårigheterna med politisk etnografi - att få tillträde till fältet. I uppsatsen består fältet av Järva som geografiskt område, i synnerhet de sociala sammanhang och aktiviteter där de utrikesfödda mammorna verkar inom. Gustafsson och Johannesson menar att både den studerade gruppens egenskaper och forskarens egenskaper är avgörande för tillträdet.80 Jag sökte mig aktivt till aktiviteter och verksamheter där kvinnor självmant valt att engagera sig i. Detta underlättade sannolikt mitt tillträde till fältet, eftersom kvinnorna jag mötte redan hade ett politiskt eller socialt engagemang i samhället. Å ena sidan underlättade detta min tillgång till fältet, å andra sidan nådde jag endast en viss grupp av
79 Gustafsson och Johannesson, Introduktion till politisk etnografi, 35.
80 Ibid, 31–33.
20
utrikesfödda kvinnor, nämligen de med någon form av samhälleligt engagemang, vilket kan påverka resultatet.
Forskarens personliga egenskaper kan potentiellt begränsa tillträdet till fältet. För min del underlättade dock troligen mina personliga egenskaper tillträdet ytterligare. Det var förmodligen fördelaktigt att jag är kvinna för att få mammorna att tala om personliga upplevelser som kvinna. Mitt utseende verkar också ha påverkat respondenternas känsla av samhörighet. Flera av intervjupersonerna antog att jag inte var född eller hade föräldrar födda i Sverige på grund av mitt mörka hår och bruna ögon. Fastän jag inte har någon utländsk bakgrund så kan detta potentiellt ha påverkat kvinnornas första intryck av mig och vilja av att dela med sig av sina upplevelser.81
4.8.2. Generaliseringar
Studien har begränsade generaliserande möjligheter. Bryman menar att när det inte rör sig om ett sannolikhetsurval utan ett målstyrt urval kan inga generaliseringar genomföras.82 Studien har därför inga generaliserande ambitioner. Trots det fyller studien en viktig funktion genom att den syftar till att belysa dessa kvinnors berättelser. Studien ger en idé om hur utrikesfödda mammor i Järva kan uppleva sitt medborgarskap. Studiens intention är således att så ett frö till större framtida studier, med potentiellt generaliserande ambitioner, som vidare kan undersöka det levda medborgarskapet i relation till moderskapet.
4.8.3. Validitet och reliabilitet
Det finns ingen operationell indikator som inte är förknippad med mätfel. Validitet – att mäta det som den teoretiska definitionen avser att mäta – kan ses problematiskt i uppsatsen eftersom operationaliseringen berör abstrakta begrepp, exempelvis tillhörighet. Fastän analysen utgår från ett analysschema där hänsyn tagits till olika indikatorer som kan mäta tillhörighet finns risken att analysen ändå underskattar eller överskattar fenomenet.83 Exempelvis skulle en person kunna exemplifiera situationer då hon inte känt sig välkommen i det svenska samhället, men ändå känna generell tillhörighet. Denna risk för systematiska mätfel är ett validitetsproblem behäftat med uppsatsens studie som bör tas i beaktande, men analysschemat gör att problemet bemöts i största möjliga mån.
81 Gustafsson och Johannesson, Introduktion till politisk etnografi, 31–33.
82 Bryman, Samhällsvetenskapliga metoder, 392.
83 Jan Teorell och Torsten Svensson, Att fråga och att svara: samhällsvetenskaplig metod, (Stockholm: Liber, 2007), 55,
21
Intervjuns reliabilitet menar Kvale och Brinkmann för det första beror på om intervjupersonerna ändrar sina svar under intervjuns gång eller om de ger skilda svar beroende på vem som intervjuar.84 På grund av mina personliga egenskaper som intervjuare som nämnts tidigare, skulle svaren kunna ha skilt sig åt om det varit en annan forskare som intervjuade. Vidare kan intervjuareffekten påverka reliabiliteten även om jag var noga med att inte påverka respondenten. Eftersom kravet på objektivitet är svårförenligt med politisk etnografi, då inifrånperspektivet kräver att forskaren skapar en mer eller mindre nära relation till respondenten, var det dock omöjligt för mig att utesluta någon som helst påverkan. 85 Jag som forskare har under studiens gång fått ställa mig själv frågan på vilket sätt jag kan tänkas ha inverkat på resultatet och har utifrån mina iakttagelser fått anpassa mig så gott jag kunnat därefter. Exempelvis har en utmaning varit att kunna bemöta intervjupersonernas utläggningar med neutrala svar. Jag har velat få kvinnorna att känna sig bekväma och lyssnade på, men samtidigt försöka undvika att ge för starka reaktioner som styr samtalet i en riktning som de själva inte avsåg.
För det andra menar Kvale och Brinkmann att man också kan prata om intersubjektiv reliabilitet. Det kan ses som en begräsning att innebörden av intervjuerna kan tolkas olika beroende på uttolkare.86Eftersom reliabilitet innebär att två olika forskare ska kunna få samma resultat genom att använda sig av samma mätinstrument (analysschema), innebär bristande intersubjektivitet också ett reliabilitetsproblem.87 Då tolkningen utgår från analysscheman, bör risken för intersubjektivitet och bristande reliabilitet minska. Genom att motivera med citat och koppla det till teoretiska begrepp har jag försökt göra transparenta tolkningar. Det är dock omöjligt att eliminera reliabilitetsproblemet fullständigt eftersom tolkningar kommer medföra en viss subjektivitet.
84 Kvale och Brinkmann, Den kvalitativa forskningsintervjun, 295.
85 Gustafsson och Johannesson, Introduktion till politisk etnografi, 20.
86 Kvale och Brinkmann, Den kvalitativa forskningsintervjun, 296.
87 Esaiasson, et al. Metodpraktikan, 65.
22
5. Resultat och analys
Resultat och analys redovisas tillsammans för att koppla de empiriska resultaten i studiens intervjuer till uppsatsens teoretiska utgångspunkt. Analysen utgår från den förståelse av det levda medborgarskapet som beskrevs i modell 1 i avsnittet operationalisering. Tolkningarna har gjorts utifrån uppsatsens analysscheman som hittas i bilaga 2. Det levda medborgarskapet beror alltså på hur rumslighet och intersubjektivitet skapar olika uppfattningar om dels upplevelsen av medborgerliga rättigheter och skyldigheter, dels upplevelsen av tillhörighet till det svenska samhället, dels ens möjligheter att delta i samhället. Tillhörighet kopplas främst till den emotionella dimensionen medan deltagandet är närmast sammankopplat med den performativa dimensionen, att agera svensk medborgare.
Analys och resultat är uppdelat i avsnitten: ”Rättigheter och skyldigheter”, ”Tillhörighet” och
”Deltagande” för att anknyta till Listers dimensioner av det levda medborgarskapet. Eftersom dessa dimensioner var vägledande i intervjuguiden, liksom fångas upp i uppsatsens frågeställningar, hålls såldes en röd tråd genom uppsatsen för att underlätta förståelsen. Under varje avsnitt redovisas följaktligen de centrala teman där medborgarskapet kan ses anknytas till moderskapet i hopp om att bidra med ny kunskap om moderskapets betydelse för det levda medborgarskapet.
5.1. Rättigheter och skyldigheter
5.1.1. En tacksamhetsskuld uttryckt i moderskapet
När intervjupersonerna berättade om deras upplevelse av sina rättigheter som svensk medborgare uttryckte många en uppskattning eller tacksamhet för de rättigheter som det svenska medborgarskapet medför. Ofta gjorde intervjupersonerna en jämförelse med deras födelseländer och de omständigheter som rådde eller råder där. Att sätta sina rättigheter som svensk medborgare i relation till sina möjligheter i födelseländerna indikerar att rumslighet tycks vara avgörande för det levda medborgarskapet. Vilka erfarenheter personen har av sitt medborgarskap i ett annat land i världen, tycks påverka ens upplevelse av de rättigheter man har som svensk medborgare.
Farah pratar om att hennes rättigheter som mamma skiljer sig från hennes rättigheter i födelselandet Bangladesh: ”Här mamman får mammaledig, får pengar i barnbidrag, mitt hemland, när man föder barn man får inte barnbidrag, det är många skillnader.” Även Diana belyser hur hennes rättigheter som svensk medborgare skiljer sig från de i hennes födelseland
23
Irak: ”Självklart jag känner mig trygg när jag ser människans rättigheter i Sverige. Kanske vi inte hade sådana rättigheter i vårat land, eller de har begränsat rättigheterna. Men här finns mer frihet.”
Emellertid har känslan av uppskattning för de möjligheter som erbjuds i Sverige ibland kunnat övergå i en tacksamhetsskuld. Detta kan exemplifieras med ett citat från Yasmin som föddes i Sverige men som har två utrikesfödda föräldrar. Hon berättar om hur denna tacksamhetsskuld har kommit till uttryck genom hennes föräldrar:
Det kändes som att våra föräldrar hade någon slags tacksamhetsskuld till Sverige, att de kunde komma hit och skapa ett liv här och så, vilket är förståeligt, men att det också projicerades på oss och att vi skulle vara ständigt tacksamma. […] När man växer upp så får man mycket höra av utrikesfödda föräldrar att vi ska vara tacksamma att vi får gå till skolan, ni äter gratis mat i skolan, alltså så kommer du hem och klagar på vad jag gör, du ska vara glad, du ska vara glad att du kan gå och spela basket på helgerna, att du inte behöver gå och jobba.
Även Naira beskriver ett minne från barndomen, hur hennes skola inte erbjöd vegetariska alternativ till Naira som av kulturella själ inte åt kött. Naira berättar om hennes mammas inställning till gratis mat i skolan; ”det tror jag var stort liksom och då väljer man att äta det man kan”. Tacksamheten att det fanns gratis mat verkar ha övervägt det faktum att skolan inte tog hänsyn till familjens kulturella behov.
Den rumsliga aspekten skulle alltså kunna tolkas som något som kan projiceras på utrikesfödda mammors barn. Mammans erfarenheter av hennes begränsade möjligheter till exempelvis utbildning i sitt födelseland, kan alltså projiceras på hennes barn som får bära den tacksamhetsskulden.
5.1.2. Begränsade rättigheter till stöd och hjälp för sina barn
Intervjupersonerna beskriver flera situationer där mammorna upplever att de inte fått sina egna rättigheter som mammor uppfyllda samtidigt som deras barns rättigheter inte tillgodosetts.
Ett talande exempel är hur två av de intervjuade mammorna har barn med funktionsvariationer.
Amina berättar om hur hon kämpat för att få rätt hjälp för sin son som har en hörselnedsättning.
När min son blev nedsatt hörsel han skulle få börja i ”Y-skolan” jag bodde i en annan del av Stockholm då. Han fick inte skjuts från där jag bodde till Y-skolan. Jag kämpade jättemycket med Soc och sådär, det gick inte. Och sen från kliniken de sa ju att vi kan gå vidare till politiken. Jag såhär att jag orkar inte, jag ville inte flytta till Husby, men jag sökte lägenhet.
Det är det liksom, det gör mig ont fortfarande. […] Men där jag hade stort behov, jag ville inte bråka med politikerna. Jag hade ingen tid. Jag var ensam med tre barn. Ja jag flyttade här.
Amina vittnar om hur hon upplever att hon inte fått det stöd hon behövt för att kunna ge hennes son ett bra liv. Eftersom hon var ensam med tre barn och inte hade vare sig tid eller ork att
