Bilaga 1
Skolinspektionen Verksamhetsrapport
2016-04-21 Dnr 400-2015:5671
Verksamhetsrapport
efter granskning av förskolans pedagogiska uppdrag vid Ellen Keys förskola, Ödeshögs
kommun
Skolinspektionen
rp,
r
k:2016-04-21 1(13) Dnr 400-2015:5671
Innehåll
Inledning
Bakgrundsuppgifter om förskolan Resultat
Syfte och frågeställningar Metod och material
Inledning
Skolinspektionen genomför en kvalitetsgranskning av förskolans pedagogiska uppdrag under vintern 2015/16. Utifrån ett slumpmässigt urval har 40 förskolor valts ut i 20 kommuner. Av dessa förskolor bedrivs 11 i enskild regi medan 29 bedrivs i kommunal regi. Ödeshögs kommun och Ellen Keys förskola, ingår detta urval.
Ellen Keys förskola besöktes den 1 — 3 mars 2016. Ansvariga inspektörer har varit Jenny Bergman och Bente Törnqvist. I denna rapport redovisar inspektö- rerna sina iakttagelser, analyser och bedömningar. Förutom en redogörelse av kvalitetsgranskningens resultat ges även en kort beskrivning av granskningens syfte, frågeställningar och genomförande.
När kvalitetsgranskningen är avslutad i sin helhet, redovisas de samlade resul- taten. För de förskolor som ingått i granskningen ger rapporten en referensram och en möjlighet till jämförelse med förhållanden på andra förskolor. Den en- skilda rapporten kan därmed sättas in i ett större sammanhang.
Begreppet undervisning i förskolan
I förarbetena till den nya skollagen (Prop. 2009/10:165) tas begreppet undervis- ning upp. Här framgår att regeringen anser att det är angeläget att begreppet undervisning definieras på ett sådant sätt att alla skolformer kan omfattas. I förskolans läroplan talas i dag inte om undervisning. I stället beskrivs den pro- cess som syftar till "utveckling och lärande". Begreppet undervisning ska enligt regeringens uppfattning ges en definition som är anpassad för såväl förskola och fritidshem som skola och vuxenutbildning. Definitionen av undervisning måste vara relevant för alla skolformer. Undervisning blir med regeringens ställningstagande ett nytt begrepp i förskolan och fritidshemmet. Det är därför viktigt att klargöra att begreppet undervisning ska ges en vid tolkning i dessa verksamheter. I förskolan bildar omsorg, utveckling och lärande en helhet i undervisningen. Det är förskollärares och annan personals uppgift att följa, stimulera och utmana barnens utveckling och lärande. Att förskolan och fri-
Skolinspektionen
Verksa rr: s-;. s
2016-04-21 2 (13) Dnr 400-2015:5671
tidshemmet omfattas av begreppet undervisning förändrar inte verksamhetens uppdrag och innebär inget ifrågasättande av den pedagogik som används där.
Användandet av begreppet undervisning i dessa verksamhetsformer syftar således inte på något sätt till att förändra verksamheterna eller arbetssätten.1
Bakgrundsuppgifter om Ellen Keys förskola
Ellen Keys förskola ligger i samhället Hästholmen utanför Ödeshög tätort. För- skolan består av en avdelning med 14 inskrivna barn mellan 1 — 5 år. På avdel- ningen arbetar två förskollärare, varav en har legitimation med behörighet att undervisa i förskola medan den andra har sökt men ännu inte fått sin legitimat- ion, samt en barnskötare. Förskolan leds av en förskolechef som också ansvarar för ytterligare två förskolor.
Det framkommer vid intervjuer att personalen är medvetna om att det är förs- kollärarna som har det pedagogiska ansvaret i verksamheten. I det dagliga ar- betet delas dock arbetets genomförande av hela arbetslaget.
Förskolan ryms i en fristående byggnad med tre rum i varierande storlek, tam- bur, personalutrymmen samt ett mottagningskök. Förskolans största rum an- vänds till bland annat samling, fri lek samt måltider. I en del av rummet finns en "familjevrå" och i en annan del finns en hörna för bygg- och konstruktion.
Ett av förskolans mindre rum är ett "musikrum" med ett piano och andra mu- sikinstrument. I ett annat av de mindre rummen finns en ateljé med skapande material.
Förskolan har tillgång till en stor gård med asfalterade gångar. På gården finns bland annat två klätterställningar, gungor, en sandlåda, ett förråd för cyklar och ett förråd med material.
Förskolan har återkommande dagliga rutiner som exempelvis samling på för- middagen. Även utevistelse är en återkommande rutin som företrädesvis sker på förmiddagen.
1 Prop. 2009/10:165 Den nya skollagen — för kunskap, valfrihet och trygghet s 217-218
Skolinspektionen
2016-04-21 3(13) Dnr 400-2015:5671
Undervisning i förskolan
Vid intervju med arbetslaget framkommer att undervisning i förskolan inte är att "stå vid en kateder". I förskolan handlar undervisning istället om "lärandet och det sker ju jämt". Förskolläraren som intervjuas enskilt uppger att undervisning i förskolan är "någoting som jag tycker ska vara roligt" och att man i förskolan "får tänka på undervisning på många olika sätt eftersom man inte kan veta vem som lär sig
på vilket sätt."
Förskolechefen säger i intervju att ordet undervisning är "så dubbelt på något sätt". I förskolan undervisar de på ett sätt "men ett lärande pågår hela tiden".
Resultat
1. Verksamheten genomförs så att den stimulerar och utmanar barnens utveckling och lärande
Inom detta område granskas hur förskolläraren och annan personal genom språklig och kommunikativ interaktion stimulerar och utmanar barnens utveckling och lärande. Vidare granskas att arbetet utförs så att barnen ställs inför nya utmaningar som stimulerar lus- ten att lära och erövra nya färdigheter, erfarenheter och kunskaper. Hur lek, miljö och material används och hur personalen tar tillvara barnens nyfikenhet och lust att lära samt hur de stärker barnens tillit till den egna förmågan granskas också. Här granskas vidare hur personalen stödjer barnens språk- och kommunikationsutveckling samt matematik, liksom intresset för naturvetenskap och teknik, och därutöver motorisk och social utveckl- ing. Forskare framhäver att för lyckas krävs att man som personal är skicklig på att få barn att uttrycka sig, att kunna lyssna, kommunicera och analysera, men också att ställa utma- nande frågor om det specifika innehåll som är aktuellt just då.2
Språklig och kommunikativ interaktion
I intervju uppger arbetslaget att det är viktigt att de möter barnen på "deras nivå, att man pratar med dom så att dom ska förstå". Arbetslaget framhåller också att "öppna frågor är bra ibland" och att de är "ärliga och säger; jag vet inte men vi kan ta reda på det". Förskolechefen har uppfattningen att personalen är "med- vetna om hur de bemöter barnen" och att de är "närvarande pedagoger". Hon fram- håller även att personalen är bra på att lyssna in barnen och "vänta på svar".
Vid observationer noteras att personalen bemöter barnen verbalt när dessa till exempel frågar något, visar upp en sak och söker vuxenkontakt. Ofta genom att
2 Sheridan, S. (2009). Lärares och föräldrars syn på förskolan. Ur Sheridan, S., Pramling Samuelsson, L &
Johansson, E. Barns tidiga lärande. Göteborgs universitet
Skolinspektionen
Verksamhetsp.7,ppwL:
2016-04-21 4 (13) Dnr 400-2015:5671
upprepa det barnen sagt eller benämna en sak eller företeelse. Det förekommer även exempel när de vuxna uppmärksammar barnens signaler. Ett exempel är i en tambursituation när ett barn som går fram till en vuxen och säger "hmhm".
Den vuxne frågar barnet vad "hmhm" betyder, "ska jag gissa?" Betyder det att du vill ha hjälp?" varpå barnet nickar. Det sker dock sällan dialoger i tambursituat- ionen utan barnen blir istället uppmanade att ta på sig, att ta ner sina kläder och liknade. De vuxna benämner även vilka klädesplagg de tar på barnen.
Under en samling som observeras ställer en vuxen utmanande frågor till bar- nen. Den vuxne säger att ett av barnen önskat en sång om en "figur i ett kallt material" och undrar om barnen kan gissa vilket material och vilken sång det är.
Ett av barnen svarar snö och förklarar, "det heter ju snögubbe och då vet man ju att det är snö".
Stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter
I verksamhetsredogörselsen uppger förskolechefen att det är viktigt att perso- nalen utgår från barnens intressen. Även i intervju framhåller förskolechefen vikten av att utgå från "barnens intresse och deras frågor".
Arbetslaget säger att de "snappar upp" barnens intressen i leken och ger ett ex- empel när de såg att barnen lekte med bilar och att de då tillsammans med bar- nen byggde ett parkeringshus till bilarna. Barnen fick bland annat frågor om
"hur ska det se ut, hur högt ska det vara för att traktorn skulle få plats?". Arbetslaget framhåller att det är viktigt att de "också har ett intresse för det vi ska göra" likaväl som att de ska ta tillvara barnens intressen.
Under de tre dagar Skolinspektionen besöker förskolan observeras situationer där barnens intresse för något tas tillvara. Ett exempel är under en matsituation där ett barn pekar på ett filpaket; "vad står det där?" och en vuxen svarar "1 och 0, det blir 10 mars. Det betyder att man kan äta den till 10 mars". Barnet fortsätter att peka på filpaketet och fråga den vuxne, som svarar.
Det finns dock också tillfällen där barnens intresse för att lära inte tas tillvara. I ateljén observeras ett tillfälle där barnen ska tillverka snöflingor och vatten- droppar som sedan ska hängas upp i en gren i tamburen. En vuxen uppmanar ett barn att måla en vattendroppe; "Vet du hur en vattendroppe ser ut? Kan du måla en rund?" När barnet målat en droppe ska hen klippa ut den men vill inte klippa färdigt; "nu vill jag inte klippa mer!" varpå den vuxne gör det. När sedan vattendroppen ska målas upprepas proceduren. Barnet säger sig vara färdig med målandet, den vuxne säger "men du får måla lite till" och målar sedan klart vattendroppen själv.
Skolinspektionen
Verkg
rå-7,A J ,:`,J2016-04-21 5(13) Dnr 400-2015:5671
Lek, miljö och material för utveckling och lärande
I förskolans verksamhetsplan framkommer att arbetslaget arbetar med att ut- forma förskolans miljö så att den ska kännas inbjudande, välkomnande och lärorik för barnen. Arbetslaget uppger i intervju att de arbetar med miljö "hela tiden" och att de "ändrar i miljön" utifrån barnens intressen. De hänvisar också till ett kommungemensamt projekt med fem hörnstenar som ska återfinnas i miljön; vatten, sand, ljus, bygg och skapande. Vidare framhåller arbetslaget att de "bygger saker om vi tycker att vi behöver något" och att de frågar barnen hur de ska gå tillväga. Som exempel nämns att de, tillsammans med barnen tillverkat ett parkeringsgarage.
Förskolechefen uppger att miljön är "den tredje pedagogen" och att personalen
"lyssnar in barnen, ifall det saknas nåt". Hon uppger också att hon "lyssnar in och ser" ifall det är något i miljön som behöver förändras.
Vid observationer av miljöerna noteras att de är uppbyggda i syfte att stimulera till utveckling och lärande. I det större av förskolans rum finns en soffa med böcker i nära anslutning till soffan. Under Skolinspektionens besök används böcker av såväl personal som av barnen själva. När personal läser för ett eller flera barn ställs frågor till barnen om bilderna och orden i boken.
I en annan del av det större rummet finns en "familjevrå" med bland annat bord, stolar och en leksaksspis. Vid observationer noteras att barnen använder
"familjevrån" och att personalen då aktivt deltar. I det större rummet finns även en hörna för bygg och konstruktion. Under observationer noteras att, framförallt de äldre barnen, ofta bygger och konstruerar med materialet.
På väggarna finns pedagogiskt material såsom bokstäver och siffror. Observat- ioner visar att personalen ibland samtalar och resonerar med barnen om materialet som sitter på väggarna. Vid en matsituation samtalar exempelvis ett barn och en vuxen om apor och bokstaven "A" som sitter på väggen.
Miljön utomhus är öppen och inbjuder till olika lekar och aktiviteter. Dörrarna till de båda förråden med cyklar och material står öppna och barnen kan själva hämta materialet. Vid besöket pågår lek vid och i klätterställningarna, några barn gungar tillsammans med en vuxen.
Vid den fria leken väljer barnen själva var de vill vara och vad de ska leka med.
Under de tre dagar Skolinspektionen besöker förskolan observeras flera till- fällen där personalen är delaktiga i de olika aktiviteterna som barnen väljer. Ett exempel är när två barn tillsammans med en vuxen bygger med "klickisar"
efter en ritning. Barnen har olika uppfattningar om vad nästa steg på ritningen är och den vuxne uppmanar dem att "titta på bilden så ser vi hur den ska vara".
Skolinspektionen
VerksaL
2016-04-21 6 (13) Dnr 400-2015:5671
Arbetslaget uppger i intervju att leken har en "jättestor" del i barnens lärande och att de inte "går in och bryter" leken, "vi ger mycket tid till lek". Arbetslaget framhåller även att de planerat en aktivitet under en av de dagar Skolinspekt- ionen var på besök men när de såg "att det var en sån bra lek" så fick barnen fort- sätta leka istället för att avbryta för att genomföra den planerade aktiviteten.
Förskolechefen framhåller vikten av att vara en "närvarande pedagog som är med i det sociala samspelet" i leken. Hon menar också att det är viktigt att lyssna i leken
"annars tappar man hälften" av det som sker i leken. Förskolechefen uppger även att en del är mer "medlekare" men att personalen överlag medverkar mycket i barnens lek.
Barnens nyfikenhet, lust att lära och tillit till den egna förmågan
Som nämnts tidigare uppger förskolechefen i verksamhetsredogörelsen att det är viktigt att personalen utgår från barnens intressen, det samma gäller även för barnens nyfikenhet. I intervju framhåller förskolechefen vikten av att låta bar- nen utforska och att personalen ska vara "medforskare själva". Arbetslaget menar att barn är nyfikna men att barngruppen "inte är så nyfikna just nu" och att det är "svårt när inte alla barn är så kunskapstörstiga".
Ett exempel på när barnens nyfikenhet tas tillvara observeras vid en matsituat- ion. Ett barn undrar; "vad är det i såsen?" och en vuxen svarar; "ja, det är något vitt, vad kan det vara?". Barnet svarar; "jag tror det är grönt!" varpå den vuxne säger; "ja, det är något grönt i också". De resonerar om vad det gröna kan vara för något, de kommer fram till att det är dill.
Det finns också tillfällen där barnens nyfikenhet inte tas tillvara. Under en promenad till en närliggande lekplats stannar de vuxna och barnen till vid ett ställe där det sprutar vatten ur en gatubrunn. En vuxen menar att "det här var tur, eftersom vi jobbar med vatten!". Uppehållet inleds med frågor kring vad som händer med vattnet men det domineras av tillsägelser; "du måste sitta kvar i vagnen" och "man kan inte gå där nu". När två bilar anländer till platsen med personer som arbetar med vattnet förs ett resonemang mellan de vuxna att de skulle kunna fråga personerna som jobbar med vattnet vad de gör, men de vuxna och barnen går istället vidare till lekplatsen.
När det gäller barnens tillit till den egna förmågan uppger arbetslaget att de uppmuntrar barnen att försöka, "vi tror att de kan". De framhåller även vikten av att stärka och uppmuntra barnen genom att exempelvis säga; "nu kunde du!".
Enligt förskolechefen finns personalen nära barnen när de ska testa nya saker och "stöttar barnen i att dom vågar pröva!". Personalen hjälper ofta barnen in i olika situationer 'för att sen backa undan".
Vid de rutinsituationer som observeras, såsom mat- och tambursituationer, noteras att det framförallt är de äldre barnen som vägleds och uppmuntras att
Skolinspektionen
Verksam „
2016-04-21 7(13)
Dnr 400-2015:5671
själva pröva. När det gäller tambursituationer noteras att personalen låter de äldre barnen ta ansvar och känna tillit till den egna förmågan vid av- och på- klädning medan de yngre barnen blir påklädda. Vid de matsituationer som observeras noteras att de äldre barnen tar mat själva och de yngre serveras. De äldre barnen uppmuntras att ta mat själva och hälla mjölk i glasen. När ett barn vänder sig till en personal och säger; "Mjölk tack!" säger den vuxne; "Det är ganska mycket i, kan du hälla själv?" De hjälps åt att hälla och den vuxne bekräf- tar; "bra!".
Barns utveckling inom språk, matematik, naturvetenskap och teknik
Arbetslaget berättar att de arbetar med barnens språkutveckling på många olika sätt, "det går ju i varandra" men att det framförallt är "den vardagliga kom- munikationen" och att "sätta ord på sina handlingar" som är viktigt. I intervju med förskolläraren framhålls att mycket av språkutvecklingen kan nås "med musi- ken, språkmässigt, sångtexter" men också genom att samtala om vad de sjunger,
"vad det betyder". Förskolechefen menar att språkutveckling sker i "dialogen som pågår hela tiden" mellan både vuxen och barn men även barnen emellan.
Förskolechefen berättar vidare i intervju att språket används för att stimulera barnens matematiska utveckling. Hon framhåller vikten av att barnen ges möj- lighet att bland annat räkna och "prata om matematik". Arbetslaget menar att de
"räknar väldigt mycket" och att de är bra på att "visa konkret med fingrarna när vi till exempel säger tre".
Under observationer noteras att personalen räknar tillsammans med barnen, detta sker framförallt under fruktstunder men förkommer även spontant i lek- situationer. Ett exempel sker under en lek med vatten. Ett barn fångar fiskar och en vuxen frågar; "hur många fiskar har du fångat nu?". Barnet svarar; "1, 4".
Den vuxne räknar och pekar på fiskarna; "1, 2! Finns det fler fiskar i vattnet?"
Förutom att räkna hur många barn som sitter vid bordet vid fruktstunder ob- serveras även hur personalen pratar med barnen om hel, halv och fjärdedel. De äldre barnen kan dessa begrepp och svarar "fjärdedelar" på frågan om de vill ha ett äpple i "halva eller fjärdedelar".
I intervju ger arbetslaget också exempel på hur de arbetar med naturvetenskap och teknik. Som exempel nämns att de har ritningar som barnen bygger efter och att de nyttjar närheten till Vättern. I intervju med förskolläraren framkom- mer att de beställt håvar och att de ska undersöka Vättern till våren. När det gäller teknik uppger förskolläraren att barnen även har byggt gitarrer. Förskol- läraren framhåller också vikten av ge barnen möjlighet att utforska; "vi tar fram material och säger: Här har vi ett material, hur skulle vi kunna göra med det?".
Skolinspektionen
Ve e.r,2 ra p po rt
2016-04-21 8(13) Dnr 400-2015:5671
Vidare uppger arbetslaget att de har "känt att vi har haft en brist" när det gäller teknik och att de försöker tänka till hur de kan få in teknik i projekten. Även förskolläraren uppger i intervju att "tekniken vill vi få in lite mer". "Tyvärr är inte förskolan så framme i de ämnena", teknik och naturvetenskap menar förskoleche- fen men hon framhåller att "här är de inne på det en del".
Arbetslaget uppger att barnen får stimulans i sin sociala utveckling och att de arbetar mycket med "de sociala reglerna, de outtalade" och att "fungera i grupp".
Vidare uppger arbetslaget att de arbetar för att barnen ska bli självständiga genom att barnen får "klara att göra saker, klä på sig själva, ". Under observationer noteras vid några tillfällen att en vuxen uppmuntrar barnen att själva dela ma- ten; "du kan dela din korv själv, håll med gaffeln och skär med kniven".
Vidare beskriver även arbetslaget hur de arbetar med att stödja barnens moto- riska utveckling. Som exempel ges bland annat att klippa, pärla, musik och dans, "vi har ett musikrum där vi har jamsessioner där barnen kan spela piano och trummor". Vid observationer noteras flera aktiviteter som innebär träning i både grov- och finmotorik.
Förskolechefen uppger som exempel på att personalen stimulerar barnens mo- toriska utveckling genom att vara ute på gården mycket och att ägna sig åt skapande aktivitet i ateljén.
Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att verksamheten i huvud- sak genomförs så att den stimulerar och utmanar barnens utveckling och lä- rande.
Personalen använder språklig och kommunikativ interaktion för att stimulera och utmana barnens utveckling och lärande. När det gäller barnens lek fritera- gerar personalen i huvudsak för att stimulera och utmana barnen i deras lä- xande. Skolinspektionen noterar dock att det finns tillfällen där de vuxnas för- hållningssätt i dessa avseenden skiljer sig åt.
Personalen använder miljö och material i syfte att stimulera barnens utveckling och lärande. Personalen stärker till stor del barnens intresse för att lära och er- övra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter, men tambur- och-
matsituationer tas inte tillvara för att stimulera och utmana de yngre barnens utveckling och lärande. Personalen tar till stor del vara på barnens nyfikenhet och lust och lära. Personalen stimulerar barnens språk- och matematikutveckl- ing såväl som deras intresse för naturvetenskap och teknik. Även barnens soci- ala och motoriska utveckling stimuleras av personalen.
Skolinspektionen
Vevksamhesrapport
2016-04-21 9(13) Dnr 400-2015:5671
2. Arbetet genomförs så att samspel mellan personal och barn, samt barnen emellan utvecklas
Inom detta område granskas hur personalen stimulerar barnen att samspela och lära av varandra samt hur de själva engagerar sig i samspel med både det enskilda barnet och med barngruppen. Vidare granskas hur barnen får stimulans och vägledning genom samspel med vuxna. Enligt forskare finns det i samspelet som sker mellan parter med olika erfarenheter eller kunskap utrymme för att lära sig och utvecklas. I detta samspel, vare sig det sker i organiserade aktiviteter eller i barns egen lek, kan barn både finna stöd och bli utmanade.3
Barnens samspel med varandra
Arbetslaget uppger i intervju att de uppmuntrar barnen att samspela med varandra vid många olika tillfällen under dagen, exempel som nämns är när de spelar spel, vid matsituationer och i leken. De uppger också att de försöker an- vända sig av barnens olika kompetenser och på så vis uppmuntra barnen att samspela med varandra, "det här barnet är väldigt bra på det här, du kan fråga [barnets namn] hur du ska göra?". Förskolläraren som intervjuas enskilt menar att barnen behöver "barn-barn relationer" och att de uppmuntrar barnen att
"fråga en kompis" så att det inte bara blir "vuxen-barn-relationer".
Förskolechefen menar att för att kunna få "en fungerande grupp" där barnen samspelar med varandra måste personalen ha kunskap om varför de gör saker,
"det handlar om kompetens", vilken förskolechefen anser att personalen har.
Under observationer noteras att barnen samspelar med varandra, exempelvis i leken. Under en observation noteras att två barn tillsammans bygger med geo- metriska figurer som är magnetiska. Barnen har byggt två hus som de på olika sätt försöker få ihop till ett hus. De resonerar hur de ska göra och ett av barnen kommer med en ide varpå det andra barnet säger "det var en bra idé" och de fortsätter bygga. Detta uppmärksammas dock inte av någon vuxen.
I de tambursituationer som observeras noteras sällan interaktion barnen emel- lan utan interaktion sker istället främst mellan personal och barn och domine- ras av korta meningsutbyten såsom när ett barn säger "vi är färdiga!" och en vuxen svarar; "då kan ni gå ut och vänta" eller när ett annat barn frågar en vuxen;
"kan du dra över overallen för mig?" och den vuxne svarar; "ett ögonblick". Det noteras också få tillfällen där barnen uppmuntras att hjälpa varandra.
3 Doverborg, E.; Pramling, N.; Pramling Samuelsson, L (2013). Att undervisa barn i förskolan. Stockholm, Liber.
Skolinspektionen
Verksam h
2016-04-21 10(13) Dnr 400-2015:5671
Personalens samspel med barnen
Vid observationer noteras att personalen finns nära barnen och är engagerade i det barnen gör. Ett exempel observeras i "familjevrån" där en vuxen deltar i två barns lek. Inledningsvis tvättar och stryker barnen. Den vuxne benämner vad de gör och hjälper till att vika tvätt; "vilket bra samarbete vi har du och jag. Du stryker och jag viker". Leken pågår under en längre tid och avslutningsvis leker barnen doktorer. Ett av barnen tar fram en hammare och den vuxne undrar;
"har bebisen några reflexer i benen? Det är reflexerna man kollar med den där".
Vid de samlingar som observeras samspelar personalen med barnen dels ge- nom att sjunga och spela instrument tillsammans och dels genom att ställa frå- gor till barnen. Den vuxne som leder samlingen frågar bland annat vilka in- strument barnen valt, "vet du vad det heter?". "Maracas", svarar ett av barnen och den vuxne säger då "det är ju någon mer som har en maracas, det hör jag".
När det gäller personalens samspel med barnen uppger arbetslaget i intervju att de engagerar sig i samspel med barnen, "både enskilt och i grupp". De fram- håller även vikten av att ge utrymme och tid "till var och en" av barnen och att visa "ett intresse för alla barn". Förskolläraren menar att "vi sitter inte utan är hela tiden aktiva, vi finns där" hos barnen.
När det gäller personalens engagemang och samspel med barnen framhåller förskolechefen att personalen överlag deltar i barnens lek men att "en del är mer medlekare" än andra. Förskolechefen framhåller också vikten av att "möta varje barn för den, den är".
Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att arbetet i huvudsak ge- nomförs så att samspel mellan barn och personal samt barnen emellan kan ut- vecklas. Personalen engagerar sig i samspelet med både det enskilda barnet och med barngruppen. Personalen uppmuntrar eller bekräftar dock sällan barnens samspel med varandra.
Skolinspektionen
Verksamhetsrapport
2016-04-21 11(13) Dnr 400-2015:5671
3. Förskolläraren tar ansvar för att arbetet i barngruppen genomförs så att det leder till utveckling och lärande
Inom detta område granskas hur förskolläraren tar ansvar för att arbetet genomförs en- ligt riktlinjerna i läroplanens avsnitt 2.2, utveckling och lärande, att arbetet utgår ifrån barngruppens behov och att barnen upplever att det är roligt och meningsfullt. Hur arbetslaget samarbetar för att erbjuda en god miljö för utveckling, lek och lärande grans- kas också. Forskare poängterar att förskollärares ansvar för målprocesserna handlar om att skapa villkor för barn att lära sig i riktning mot läroplansmålen. Förskollärare har också ansvar för att det sker på ett sådant sätt att barns lärande utmanas och att de ut- vecklar en vilja och lust för livslångt lärande.4
Förskollärares ansvar för att barnen stimuleras och utmanas och att de upplever det roligt och meningsfullt
Det framkommer i intervjuer att personalen är medveten om att det är förskol- lärarna som har det pedagogiska ansvaret men att de inte gör någon skillnad,
"vi tar ansvar alla tre, vi är på samma nivå alla tre". Förskolläraren menar att de inte "har den situationen" på förskolan så att det varit nödvändigt att tydliggöra förskollärarnas ansvar. Förskolechefen framhåller att vad som ingår i förskollä- rares ansvar "tolkas väldigt olika" och hon menar att grunden för arbetet läggs i arbetslaget. Hon framhåller även vikten av att "bolla" och diskutera de olika uppdragen med varandra.
I intervju framkommer även att förskollärarna tar ansvar för att barnen har roligt och tycker det är meningsfullt i förskolan. Den förskollärare som inter- vjuas enskilt framhåller vikten av att "det ska vara roligt!" i förskolan. Ett sätt att uppnå detta är att vara en "ja-sägare" och på så sätt ta tillvara barnens idéer menar förskolläraren. Även vid observationer iakttas att förskollärarna tar an- svar för att barnen har roligt i förskolan. Exempel på detta noteras bland annat under de samlingar som observeras.
Arbetslagets samarbete
I intervjuerna framkommer en samstämmig syn på att arbetslaget samarbetar bra med varandra. Arbetslaget uppger att de har ett "samspel hela tiden, vi hjälps åt med allt". De menar även att de kompletterar varandra. I intervju med förs- kolläraren framkommer att arbetslaget har en "bra kommunikation". Förskollära- ren menar också att de "ger och tar på ett bra sätt" med hänvisning till att
barnskötaren har färre planeringstimmar "om nån till exempel inte vill planera så kan vi ge varandra timmar".
4 Sheridan, 5., Sandberg, A. 8r Williams, P. (2015). Förskolliirarkompetens i fiirändring. Lund: Studentlitteratur.
Skolinspektionen
Verksamhetsrapport
2016-04-21 12(13) Dnr 400-2015:5671
Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att förskollärarna tar ansvar för att arbetet genomförs så att det stimulerar till utveckling och lärande utifrån riktlinjerna. Arbetslaget samarbetar och erbjuder barnen en god miljö för ut- veckling, lek och lärande.
4. Förskolechefen tar ansvar för att arbetet genomförs enligt läroplanens intentioner
Inom detta område granskas hur förskolechefen tar det övergripande ansvaret för att arbetet genomförs i enlighet med målen i läroplanen och uppdraget i dess helhet. Detta innefattar också ett särskilt ansvar för miljö och material. Därutöver granskas hur för, skolechefen tydliggör förskollärares ansvar enligt riktlinjerna i läroplanens avsnitt 2.2 och ser till att förskollärare tar, och kan ta, ta detta ansvar.
I verksamhetsredogörelsen uppger förskolechefen att hon tar ansvar genom att bevaka bemanning och barngruppens storlek. Vidare uppges att personalen ges förutsättningar såsom tid för planering, dokumentation och reflektion, både enskilt och i grupp. Personalen reflekterar varje dag och dokumenterar detta i ett reflektionsprotokoll. De reflektionsprotokoll Skolinspektionen tagit del av berör bland annat barnens intressen, utmaningar och lärprocesser.
I intervju med förskolechefen framkommer att hon ser till att arbetslaget "jobbar utifrån den planering man satt upp". Vidare är hon med på arbetslagets reflekt- ionstider och följer upp hur arbetslaget "utvärderar och hur man går vidare". För- skolläraren uppger att förskolechefen följer upp verksamheten genom, som hon uttrycker, "aktiva besök, förskolechefen sitter inte på kontoret utan hon är med".
Avseende förskollärares ansvar uppger förskolechefen att hon haft samtal med arbetslaget om förskollärares ansvar utifrån "att de är ett arbetslag, ett arbetslag är
ju starkt men vi har olika utbildning och då har vi olika ansvarsområden när man drar det till sin spets". Hon uppger även att hon inte har tydliggjort vad förskollära- rens ansvar innebär eftersom hon inte ser det som ett problem men att hon kan gå in ännu mer och tydliggöra för förskollärarana vad som är deras uppdrag.
Förskolläraren uppger i intervju att förskolechefen inte har tydliggjort ansvaret och menar att "hos oss har det inte riktigt behövts".
Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att förskolechefen tar det övergripande ansvaret för att verksamheten avseende utveckling och lärande genomförs enligt läroplanens riktlinjer. Förskolechefen tar också ansvar för att miljö och material på förskolan utgår från barnens behov och intressen samt stimulerar till utveckling och lärande. Förskolechefen har dock inte fullt ut för- tydligat förskollärares ansvar enligt riktlinjerna i läroplanens avsnitt utveckling och lärande.
Skolinspektionen
Verksamhetsrapport
2016-04-21 13 (13) Dnr 400-2015:5671
Syfte och frågeställningar
Syftet är att granska om förskolans förskolechef och förskollärare tar ansvar för att för att undervisningen utformas och genomförs av arbetslaget på ett sådant sätt att det stimulerar och utmanar barnens utveckling och lärande så att bar- nen får möjlighet att utvecklas och uppleva att det är roligt och meningsfullt i förskolan.
Den övergripande frågeställningen är:
o Arbetar förskolan med att stimulera och utmana barnen i deras utveck- ling och lärande så att de får möjlighet att utvecklas?
Metod och material
Undervisningen i förskolan, det vill säga arbetet med att stimulera och utmana barnens utveckling och lärande, ska genomföras utifrån läroplanens (Lpfö 98) riktlinjer i avsnitt 2.2 Utveckling och lärande. Skolinspektionen bedömer kvali- teten utifrån hur personalen lyckas stimulera och utmana barnens utveckling och lärande bland annat genom språklig och kommunikativ interaktion och hur lek, miljö och material används som verktyg för att stimulera lärandet i riktning mot läroplanens strävansmål. Vidare bedöms hur förskollärare och förskolechef tar ansvar för att barnen stimuleras till utveckling och lärande samt att lärandet baseras på samspelet mellan vuxna och barn och att barn lär av varandra.
Aktuell forskning, beprövad erfarenhet, lagar och regler är viktiga underlag för hur granskningen utformas.
Granskningen av kvaliteten i det pedagogiska uppdraget i förskolan innebär att inspektörerna samlar in skriftlig dokumentation och under tre dagar besöker förskolorna, observerar verksamheten, samtalar med barn, intervjuar personal och förskolechefer. All information analyseras sedan för respektive förskola och sammanställs och redovisas i ett beslut till huvudmannen och förskolan samt i denna rapport.
