Digitaliseringens framtida (Re)vision
En studie av hur små och stora revisionsbyråer arbetar med digitalisering
Författare: Hampus Söderlund Lucas Filipsson Handledare: Thomas Karlsson
Tack
Vi vill tacka alla respondenter som har tagit sig tid för att delta i vår studie, trots att det varit högsäsong för revisorerna. Vi vill även tacka Thomas Karlsson, vår handledare som har gett oss många värdefulla tips på vägen och som har varit till stor hjälp i vår process för att färdigställa detta arbete. Stort tack allihop!
Trevlig läsning,
_____________ ___________
Lucas Filipsson Hampus Söderlund
Kalmar, 2019-05-29
Sammanfattning
Titel: Digitaliseringens framtida (re)vision. En studie om hur små och stora revisionsbyråer arbetar med digitaliseringen.
Författare: Hampus Söderlund & Lucas Filipsson
Program: Ekonomprogrammet - inriktning redovisning och ekonomistyrning Handledare: Thomas Karlsson
Institution: Ekonomihögskolan på Linnéuniversitetet i Kalmar
Inledning: Digitaliseringen är ett ständigt aktuellt ämne i samhället, så även inom revisionsyrket. Revisionen anses ligga efter digitaliseringsarbetet i jämförelse med redovisningsyrket. Kairos Future har presenterat två rapporter senaste åren med tydliga indikationer på vart revisionsyrket är på väg och hur digitaliseringen utnyttjas inom revisionen. Detta ligger till grund för studiens frågor kring revisorernas upplevelse av digitaliseringens påverkan på yrket och eventuella fördelar nackdelar, samt även perspektivet som revisorerna har på sina kunder och hur det fungerar nu i jämförelse med tiden innan det digitala arbetet.
Syfte: Att undersöka hur digitaliseringen har påverkat revisorer och vad de tror om framtiden med utgångspunkt i olika fokusområden som framgår i frågeställningen, samt att sedan jämföra svaren mellan revisorerna som jobbar på större revisionsbyråer med de revisorer som jobbar på mindre revisionsbyråer.
Metod: Kvalitativ metod har använts med en abduktiv ansats. Intervjuer har genomförts med flertalet revisorer som har lång erfarenhet inom yrket, men även några med lite mindre erfarenhet som är relativt nya.
Slutsats: Studien visar på att det finns en viss skillnad i revisorernas upplevelse av digitaliseringens påverkan på revisionsyrket. Det går att dra en parallell mellan de små och stora revisionsbyråerna där resurser inom bolagen är den stora skillnaden i
förutsättningar för att kunna nyttja de digitala möjligheterna i arbetet. Revisorns roll lär komma att förändras i takt med att utveckling ökar och arbetet effektiviseras, revisorerna kommer att kunna lägga mer tid på andra uppgifter som därmed kommer att bli mer centrala i yrket. Troligen kommer det att läggas mer tid på analys av företagen och då kommer också konsultationen för kunderna från revisorn att kunna öka.
Nyckelord: Revision, Digitalisering, Framtid.
Abstract
Title: The future audit of digitization. A study on how small and large auditing firms work with digitization.
Author: Hampus Söderlund & Lucas Filipsson
Program: Economics program - focus on accounting and financial control Supervisor: Thomas Karlsson
Institution: School of Economics at Linnaeus University in Kalmar
Introduction: Digitization is an ever-present topic in society, so also within the audit profession. The audit is considered to be a bit behind in the digitization work, in comparison with the accounting profession. Kairos Future has presented two reports in recent years with clear indications of where the auditing profession is heading and how digitization is used in the audit. This forms the basis of the study's questions regarding the auditors' experience of the digitization’s influence on the profession and any advantages and disadvantages, as well as the perspective that the auditors have on their customers and how it now works in comparison with the time before the digital work.
Purpose: To investigate how digitization has affected auditors and what their thoughts are about the future, based on various focus areas that appear in the issue, and then to compare the answers between the auditors who work at major audit firms with the auditors who work at smaller audit firms.
Method: A qualitative method has been used with an abductive approach. Interviews have been conducted with most auditors who have both long experience in the profession, but also some with slightly less who are relatively new.
Conclusion: The study shows that there is a certain difference in the auditors' experience of the impact of digitization on the audit profession. It is possible to draw a parallel between the small and large auditing firms where resources within the companies are the big difference in the conditions for being able to utilize the digital opportunities at work.
The role of the auditor will change as the development increases and the work becomes more efficient, the auditors will be able to spend more time on other tasks that will be more central to the profession. It is likely that more time will be spent on analyzing the companies and will also be able to increase the consultation for the customers from the auditor.
Keywords: Audit, Digitization, Future.
Innehåll
1. Inledning ... 8
1.1 Problembakgrund ... 8
1.2 Precisering av problem ... 11
1.3 Frågeställning ... 13
1.4 Syfte ... 13
2. Metod ... 14
2.1 Förförståelse ... 14
2.2 Forskningsansats ... 15
2.3 Forskningsstrategi ... 15
2.5 Reliabilitet & Validitet ... 16
2.5.1 Tillförlitlighet ... 16
2.5.2 Överförbarhet ... 16
2.5.3 Pålitlighet ... 17
2.5.4 Konfirmering ... 17
2.6 Urval och avgränsning ... 17
2.6.1 Små och Stora revisionsbyråer ... 18
2.7 Datainsamling ... 19
2.7.1 Intervjuguide ... 20
2.8 Bearbetning av material ... 20
2.8.2 Kodning ... 20
2.9 Etik ... 21
3. Teoretisk referensram... 22
3.1 Agentteorin ... 22
3.2 Informationsasymmetri... 24
3.3 Förväntningsgap ... 25
3.4 Intressentmodellen ... 26
3.5 Legitimitetsteorin ... 27
4. Revision ... 31
4.2 Revisionssteori ... 31
4.2.1 Försäkran ... 31
4.2.2 Förbättring ... 32
4.2.3 Försäkring ... 32
4.2.4 Komfort ... 33
4.2.5 Legitimering ... 34
4.3 Revisionsprocessen... 34
4.3.1 Planering ... 34
4.3.2 Granskning ... 35
4.3.3 Dokumentation ... 35
4.3.4 Rapportering ... 36
4.4 Väsentlighet och risk ... 37
4.5 Digitalisering ... 38
4.5.1 Automatisering ... 39
4.5.2 Artificiell intelligens ... 39
4.5.3 Risker med digitalisering ... 40
4.6 Revisorns digitala kompetens ... 41
5. Empiri... 43
5.1 Respondentpresentation ... 43
5.1.1 Större byråer ... 43
5.1.2 Mindre byråer: ... 44
5.2 Respondenter större byråer ... 45
5.2.1 Digitaliseringen ... 45
5.2.2 Revisionsprocessen ... 47
5.2.3 Förväntningsgap ... 48
5.2.4 Kompetensbehov och framtiden ... 49
5.3 Respondenter mindre byråer ... 51
5.3.1 Digitaliseringen ... 51
5.3.2 Revisionsprocessen ... 53
5.3.3 Förväntningsgap ... 54
5.3.4 Kompetensbehov och framtiden ... 55
6. Analys och tolkning ... 57
6.1 Digitaliseringen ... 57
6.2 Revisionsprocessen... 59
6.3 Förväntningsgap ... 63
6.4 Kompetensbehov och framtiden ... 65
7. Slutsatser ... 67
7.1. Förslag till vidare forskning ... 69
Källförteckning: ... 70
Bilagor ... 77
Intervjufrågor ... 77
1. Inledning
1.1 Problembakgrund
1.1.1 Revisionens historiska bakgrund
Ordet revisor kommer från det latinska ordet auditor, vilket även är det engelska ordet för revisor. På latin betyder auditor traditionellt åhörare och lyssnare, men i modernare tider har det även blivit sammankopplat med karaktäristiska drag som neutral, självständig och opartisk (Ahlberg, Lundqvist & Sörbom, 1998). Alla egenskaper vilka idag förknippas med en revisor.
1848 fick Sverige sin första aktiebolagslag vilket påverkade stora och växande bolags möjligheter till att anskaffa nytt kapital till sin verksamhet genom externa investerare.
Men investerarna begärde vissa garantier för att kapitalet de investerat hanterades på ett korrekt sätt enligt deras intressen. Detta gjorde att det skapades en marknad för yrkesmän som kunde utföra dessa kontroller och granska företagens räkenskaper på ett trovärdigt sätt.
1895 kom det en ny aktiebolagslag och här kommer första kravet på att svenska aktiebolag ska ha en revisor, något som vid den här tiden redan var vedertagen praxis och som de flesta aktiebolagen hade inskrivet i sina stadgar. Vad som också nu blev lagstadgat var att revisorn även skulle granska hur ledningen förvaltat bolaget, förvaltningsrevision.
1912 sker en viktig händelse för revisorsbranschens framtida utveckling, Sverige får sina första auktoriserade revisorer. Oskar Sillén, som var en av de första att bli auktoriserad, kom att ha en väldigt betydande roll för yrkets utveckling. Detta i form av att han samma år som han blev auktoriserad blev ålagd att arbeta fram riktlinjer över hur en revision skulle utföras. Nästa viktiga händelse för yrket sker 1923 då FAR (Föreningen Auktoriserade Revisorer) grundas. För revisorsyrket var skapandet av en formell förening
med bestämda krav för medlemskap ett betydande steg för att ses som en erkänd profession (Sillén, 1944).
Men händelsen som kanske hade mest betydelse för branschens utveckling var Kreugerkraschen 1932, där Anton Wendler var kreugerkoncernens revisor och han var både auktoriserad och medlem i FAR. Trots detta så ignorerade han i stort sett allt vad det gällde att vara en revisor och dess arbete och han blev sedermera åtalad och dömd till fängelse för sin försummelse i yrket. Kreugerkraschen visade på nödvändigheten av en etisk kod för branschen, vilket när det senare infördes blev nästa stora steg för yrkets professionalisering (Fleshcer & Flescher, 1986). Under 1970-talet publicerades den första rekommendationen, vars namn blev “Om revision av räkenskaperna i svenska aktiebolag:
granskningens inriktning och omfattning” och med detta så blev Sverige det tredje landet i världen, efter USA och England, att publicera rekommendationer i revision (Wallerstedt, 2009). Det etablerades även många utlandsägda dotterbolag i Sverige och handelsaktiviteterna mellan företag från olika länder ökade. Detta gjorde att svenska revisionsbyråer blev tvungna att skapa relationer och arbeta med internationella byråer (Wallerstedt, 2009).
Mellan 1982 och 1992 så gick antalet auktoriserade FAR revisorer från 854 st till 1877 st, vilket främst berodde på att man 1983 skrev in i aktiebolagslagen att aktiebolag skulle ha minst en auktoriserad revisor (Wallerstedt, 2009). Samtidigt under den perioden så började uppfattningen ändras kring revisorers uppgifter att de borde vara till mer nytta för samhället och allmänheten i större utsträckning och inte bara arbeta på aktieägarnas uppdrag (Larsson, 2005).
1.1.2 Digitaliseringens framväxt
Digitalisering är ett begrepp som vuxit fram ur utvecklingen av IT och är idag ett ämne som ständigt är aktuellt (Ghasemi et al, 2011). Digitalisering är idag en global trend som förändrar både offentligheten och företags sätt att arbeta på ett väldigt fundamentalt sätt
och fort. Numera har i så gott som alla branscher företag som på ett eller annat sätt använder sig utav nya digitala hjälpmedel och fördelarna som medföljer (Matt, Hess &
Benlian, 2015). I och med att digitalisering är så brett så finns det många olika tolkningar och uppfattningar kring begreppet. En vanlig tolkning är att det går från papper till papperslöst, information lagras och hittas digitalt på datorer och servrar istället för pärmar och arkiv. Momentet att föra in informationen digitalt är något som med enkelhet och fördel skulle kunna automatiseras (Vasarhelyi, 2013).
Inom revision så började datorer användas så tidigt som på 60-talet men det tog inte någon riktig fart förens på 90-talet (Byrnes et al, 2015). Gjorda studier pekar på att kvalitén förbättras i utförandet och resultatet av revision vid teknologiskt användande.
Effektiviteten och produktiviteten ökar också med hjälp av digitaliseringen i revisionsbranschen (Widuri & Sari, 2017). Det är just det som är digitaliseringens största fördelar, att revisionen blir mer effektiv och resultaten mer precisa och träffsäkra. Vilket leder till att revisorn kan lägga mer tid på att granska och följa upp fler avvikelser och områden som anses väsentliga (Ghasemi et al, 2011).
Kairos Future (2016) beskriver digitaliseringen som en av de största förändringskrafterna i dagens samhälle och hur det i stor utsträckning också kommer påverka revisionsbranschen. Förändring som med stor sannolikhet kommer att, med digitaliseringen som orsak ställa frågor gällande företagskultur, organisationsstruktur, affärsmodeller och annat. Detta för att förgrena sig med de framtida krav och möjligheter som digitaliseringen kommer att medföra inom revisionsbranschen.
Den nutida revisorn beskrivs av Nilsson (2014) som en kontrollerande person av förvaltningens räkenskaper. En viktig roll i samhället som genom sin professionalitet i yrket ska skapa en trovärdighet för yrkesrollen. En kvalitetsstämpel som sätts på företagens ekonomiska information, en stämpel som förstärks i och med den auktoriserade revisorns oberoende roll vid granskningar.
1.2 Precisering av problem
Digitalisering är idag ett omdiskuterat forskningsområde som ständigt utvecklas och i kombination med revisionsbranschen anser vi att det saknas forskning kring hur både stora och små revisionsbyråer påverkas av denna utveckling.
Revisonsyrket kommer alltid att innehålla mycket kunskap för att kunna utföras väl (Raphael, 2017). Med det sagt så tror även Raphael (2017) att digitaliseringen kommer att fortsätta ta över mer och mer rutinmässiga uppgifter för revisorn i dennes dagliga arbete. Något som även Lundberg och Öhman (2015) slår fast vid och framför allt att det istället förväntas läggas mer tid på mer avancerade uppgifter, analys och kundinteraktion.
Enligt FAR:s (Föreningen auktoriserade revisorer) publikation om framtida revisonsyrket så förväntas revision som tjänst bli allt mindre efterfrågat i takt med digitaliseringen, tekniken ska med tiden lösa de uppgifter som tar tid för revisorn att genomföra och istället ses rådgivning som den framtida tjänsten som i störst utsträckning kommer att efterfrågas av kunder (Kairos Future, 2013).
Inom revision finns det en uppsjö av uppgifter som är arbetskraftsintensiva och som tar upp mycket tid för en revisor; stickprov, hämta in information från kund och bank, avstämning av poster och inventering (Trohammar & FAR, 2006). De mer strukturerade och återkommande uppgifterna inom revisionen är med den teknologiska utvecklingen idag möjliga att automatisera (Kokina & Davenport, 2017). Om en del av de mer arbetsintensiva och standardiserade uppgifterna en revisor utför automatiseras så skulle det ge mycket mer tid åt revisorn som denne skulle kunna lägga på vidare analyser och rådgivning. Detta innebär att en revisorsassistents arbetsdag idag kan innehålla mindre enformigt arbete, något som förr var ofrånkomligt för assistenter. Det medför även att revisorer i allmänhet kan lägga tid på och utföra aktiviteter som tidigare utfördes längre fram i karriären (Raphael, 2017).
Lundberg och Öhman (2015) jämför olika yrken inom ekonomibranschen och kan konstatera en övergripande gemensam faktor gällande orsaker till förändring och omstrukturering i organisationer, digitaliseringen. De anser även att effektivitetsfrågan är
väsentlig då det i nuläget finns ett gap och att det inom revisionsbranschen inte har lyckats maximera effektiviteten utifrån vad som finns till hands, i form av tekniska lösningar av en revisors arbetsuppgifter. Tekniken utvecklas hela tiden och systemen som finns tillgängliga blir allt mer standardiserade, vilket skapar många valmöjligheter som underlättar för framförallt mindre företag som inte är i lika stort behov av specialbyggda program för deras organisation (Kairos Future, 2016). Det som FAR publicerade i en rapport 2016 stärker även det som Lundberg och Öhman (2015) skriver om gällande effektivitetsproblemet inom revisonen, flera revisionsbyråer utvecklar egna system medan andra köper in färdiga men där anpassningen fortfarande inte är optimal. En jämförelse med Storbritannien görs i rapporten, där det visas på att revisionsbranschen i landet ligger en bit före, där molnbaserade tjänster ställs i fokus för ett mer effektivt arbete och lagring av data. Orman (2013) påpekar att när teknologin ökar så ökar även riskerna för företagen. En risk med molnbaserade tjänster är att det är lättare att hacka och få tag på känslig information (Ali, Khan och Vasilakos, 2015). Andra risker som kan uppstå är att personen som ska granska siffrorna måste förlita sig på att de stämmer och att dokument som är inskannade inte är förfalskade (Kraft & Kempe, 2016). Banker et.al (2002) menar på att den ökade användningen av digitala program har ökat produktiviteten inom alla nivåer i revisionsbyrån. Digitaliseringen har gjort det möjligt att korta ned tiden för att samla in och granska data och information samt förbättrat kvalitén inom revisionen.
I och med den ökade digitaliseringen så har begreppet förväntningsgap vuxit fram, där revisionsbyråerna både internationellt och nationellt under senare år har utsatts för ett stort tryck från olika håll. Förväntningsgapet kan på bäst sätt beskrivas i form av tre olika komponenter, unreasonableness gap, deficient standards gap och deficient performance gap. Unreasonableness gap beskriver de orealistiska förväntningarna som kan skapas från intressenterna till byråerna, där förväntningarna är omöjliga att uppfylla (Nilsson, 2014).
Deficient standards gap beskriver istället de otydliga och i vissa fall direkt dåliga standarder som finns inom revisionen. Ett problem som FAR har arbetat med för att omformulera och omdefiniera olika standardmallar för revisionsarbetet i syfte att skapa en ökad förståelse för utförandet, samt vilka krav och förväntningar som kan ställas av
intressenter. Deficient performance gap beskriver faktorn gällande enskilda prestationer som inte når upp till prestationskraven som kan förväntas ställa på en revisors arbete, det vill säga ett inte tillräckligt bra utfört arbete.
Enligt Nilsson (2014) så överensstämmer dessa tre komponenter i många fall med de beskrivningar av förväntningsgapet som FAR har gjort. Förväntningsgapet är enligt Nilsson (2014) en följd av digitaliseringen, kunden följer digitaliseringens utveckling där revisionsbranschen enligt många inte riktigt ligger i fas, revisorns roll förändras och dess eftersökta kompetenser kan komma att se annorlunda ut i framtiden.
Enligt Kokina och Davenport (2017) förbereder universiteten inte studenter tillräckligt för att klara av de nya roller och krav som finns i dagens revisionsbransch.
Arbetsuppgifterna kretsar fortfarande mycket runt företags förståelse och förmågan att kunna skapa en kundrelation som är både stark och effektiv. Dessa arbetsuppgifter sköter dock de mer erfarna revisorerna, vilket leder till att en viss problematik uppstår. Hur ska studenter och nyanställda kunna få den erfarenhet och kunskap som är nödvändig för karriären och revisorsrollen i framtiden när arbetsuppgifterna som är manuella och av enklare slag försvinner i utvecklingen (Kokina & Davenport, 2017). Med dessa förändringar och förväntningar som ställs från dagens samhälle har vi därför valt följande frågeställning.
1.3 Frågeställning
Hur anser revisorer att digitaliseringen påverkat revisorns yrkesroll, kompetensbehov, arbetsuppgifter och revisionsprocessen? Samt hur skiljer sig den påverkan om en revisor arbetar på en större eller mindre revisionsbyrå?
1.4 Syfte
Syftet med denna studie har varit att undersöka hur digitaliseringen har påverkat revisorer och vad de tror om framtiden med utgångspunkt i olika fokusområden som framgår i frågeställningen, samt att sedan jämföra svaren mellan revisorerna som jobbar på större revisionsbyråer med de revisorer som jobbar på mindre revisionsbyråer.
2. Metod
2.1 Förförståelse
Vi som har författat denna uppsats studerar vårt tredje år inom företagsekonomi vid Linnéuniversitetet i Kalmar. Vi har en del förkunskaper inom revision och digitalisering men ingen djupare förståelse hur dessa två ämnen har inverkan på varandra eller hur revisonen i praktiken uppfattas på en arbetsplats vilket vi anser har gynnat oss i vår undersökning då forskare enligt Bryman och Bell (2017) ska vara objektiva för att det i studien inte ska finnas några egna värderingar som påverkar. Enligt Bryman och Bell (2017) finns det även två huvudsakliga inriktningar: positivism och hermeneutik.
Positivismen syftar enligt Widerberg (2002) till strävan efter att skapa kunskap som är tillförlitlig och att skapa ett orsakssamband. Båda författarna har tagit del av den kunskap inom ämnet som har lärts ut på universitetet vilket har blivit grunden för tankarna kring en studie kring ämnet. Valet av ämne utformades då det ansågs väldigt intressant att försöka hitta en ny ingångsvinkel på ett redan undersökt problem gällande digitaliseringens påverkan på revisionen.
Termen hermeneutik används inom forskning som behandlar metod och teori, termen används för att beskriva tolkningarna av individers handlingar. Hermeneutiken benämns även ibland som tolkningsperspektivet, vilket innebär att forskarna är subjektiva och fokuserar på att förstå orsaker till olika beteenden och varför vissa handlingar görs (Bryman & Bell, 2017). Widerberg (2002) klargör ovanstående genom en koncis förklaring; det hermeneutistiska perspektivet fokuserar på betydelsen av tolkningar, vilket ska generera kunskap. Alvehus (2013) beskriver hur en kvalitativ studie fokuserar på innebörd och yttrande meningar som sedan leder till tolkningar, så anses det hermeneutistiska perspektivet som passande för denna studie. Alvehus (2013) styrker valet av det hermeneutistiska perspektivet vidare genom att beskriva hur kvalitativ forskning ska medföra en generell förståelse vilket är passande för perspektivet.
2.2 Forskningsansats
Vi har valt att utgå ifrån det teoretiska materialet som vi har samlat in för att sedan ställa det mot vår empiri som enligt Bryman och Bell (2017) kallas för en deduktiv ansats.
Anledningen till att vi valde att utgå från vår teori var för att kunna skapa en förståelse kring problemet innan vi gick ut för att samla vår empiri. Vi valde ut de teorier som vi ansåg passade in på våra forskningsfrågor och som vi ansåg kunde hjälpa oss att analysera vår empiri för att sedan dra slutsatser. Den deduktiva ansatsen utgår ifrån att det är den teoretiska grunden som först samlas in och sedan utifrån det göra observationer och koppla samman för att kunna dra slutsatser som ska besvara studiens frågeställning (Bryman & Bell, 2017). Vi valde att använda oss av en deduktiv ansats då vi anser att det kommer gynna vår undersökning då vi vill undersöka hur revisorer anser att digitaliseringen påverkat revisorns yrkesroll, kompetensbehov, arbetsuppgifter och revisionsprocessen. Samt hur det skiljer sig mellan stora och små revisionsbyråer.
2.3 Forskningsstrategi
Studien syftar till att skapa en ökad förståelse för digitaliseringens påverkan på revision.
Ekegren och Hinnfors (2014) anser att vid val av forskningsstrategi är det viktigt att studera och utgå från studiens syfte. För att uppfylla studiens syfte kommer vi att besvara hur revisionsprocessen förändras på grund av digitaliseringen och hur det kan komma att påverka revisorernas arbetsuppgifter och roller i denna digitala miljö. För att uppnå studiens syfte och besvara dess forskningsfrågor har vi valt en kvalitativ forskningsstrategi i form av intervjuer. Bryman och Bell (2017) menar att en kvalitativ forskningsstrategi lägger vikt vid ord och inte kvantifiering som vid en kvantitativ forskningsstrategi. Det kvalitativa tillvägagångssättet lägger också vikt på hur respondenterna uppfattar och tolkar sin sociala verklighet. För att kunna uppnå djupare förståelse behöver respondenternas omgivning undersökas och därmed passar en kvalitativ strategi. Genom att använda oss av intervjuer skapar vi den kvalitativa datainsamlingen som kommer att göra det möjligt för oss att besvara våra forskningsfrågor. Tolkningsperspektivet beskrivs av Alvesson och Sköldberg (2008) som en av de bakomliggande premisserna i kvalitativ forskning, där forskaren åsidosätter sina
egna subjektiva tolkningar och bedömningar och låter respondenternas åsikter bilda en mer kontextuell förståelse av fenomenet. Eftersom syftet ämnar till att skapa en ökad förståelse kring ett fenomen och dess omgivning, har denna forskningsstrategi varit att föredra.
2.5 Reliabilitet & Validitet
Begreppen ”validitet och reliabilitet” nämns ofta när det kommer till olika typer av studier som denna. Guba och Lincoln (1994) menar dock att i en kvalitativ forskning lämpas bättre i att bedömas efter fyra andra kriterier, dessa kriterier ska användas för att bedöma studiens trovärdighet. Kriterierna beskrivs av Bryman och Bell (2017) enligt följande:
• Tillförlitlighet - Om resultaten är troliga eller sannolika
• Överförbarhet - Om resultaten kan generaliseras och tillämpas i andra kontexter
• Pålitlighet - Om likartade resultat kan förekomma vid ett annat tillfälle
• Konfirmering - Om forskaren har kontroll över sina egna värderingar och kan agera objektivt utan att påverka studien.
2.5.1 Tillförlitlighet
Vid genomförandet har dessa fyra kriterier tagits hänsyn till för att öka trovärdigheten i studien. Vid genomförandet har frågan ställts till alla respondenter om de vill ta del av den insamlade informationen som tagits under intervjuerna, detta för att de ska bekräfta informationen och öka trovärdigheten i svaren. Dessvärre var det bara en respondent som var intresserad av att ta del av den insamlade informationen efter färdigställandet av studien.
2.5.2 Överförbarhet
Att generalisera resultaten vid en kvalitativ forskningsstudie kan bli problematiskt enligt Bryman och Bell (2017), då en kvalitativ forskare ofta använder sig av en fallstudie med ett begränsat urval av respondenter. Något som också stämmer in på denna studie. Utifrån de respondenter som har deltagit i studien så går inte att generalisera och överföra till att revisorer överlag har samma tankar. Däremot så ger det en bild av hur några revisorer för
olika typer av revisionsbyråer tänker kring ämnet och som i viss mån även speglar hur flera på samma revisionsbyrå ser på det, men är inte representativt för hela revisionsbranschen.
2.5.3 Pålitlighet
Kriterierna om extern reliabilitet är enligt Bryman och Bell (2017) svåra upp uppfylla vid en kvalitativ studie som denna. Detta på grund av att det i praktiken är omöjligt att återskapa den sociala miljön som funnits vid studiens genomförande, det vill säga att det inte går att garantera liknande resultat vid en framtida studie inom samma ämne, i och med eventuella förändrade förutsättningar. Intern reliabilitet skapas istället inom forskarnas gemensamma bedömning, i detta fall två stycken som har varit eniga om uppfattningen kring resultatet.
2.5.4 Konfirmering
Att inte låta personliga värderingar eller teoretiska förkunskaper påverka studiens genomgående process är en viktig del i genomförandet av en studie (Bryman & Bell, 2017). Vilket också har varit en tanke som hela tiden har funnits i tanken under arbetsgången.
2.6 Urval och avgränsning
Valet av respondenter gjordes baserat på vart vi är bosatta samt tidigare varit bosatta i då vi inte har haft möjligheten att resa och det har på så sätt varit lättare att få tag på respondenter. Det här går att koppla till Decombes (2018) förklaring till bekvämlighetsurval som han beskriver som ett urval som bygger på vad som är bäst passande för forskaren och vilka objekt som ligger närmast till hands (Descombe, 2018).
Vid val av respondenter har vi även valt att fokusera på revisorer som dels har en längre tids erfarenhet från yrket men som också i flera fall sitter som ägare eller högre uppsatt inom organisationen, med tron om att de revisorerna har en bättre kunskap och insikt om hur det ser ut inom deras organisation. Enligt Christensen et al. (2010) innebär ett icke- sannolikhetsurval att alla enheter i populationen inte tas del i undersökningen. I vissa undersökningar menar de att motsatsen, det vill säga sannolikhetsurval, inte är passande
och genererar inte någon information som anses vara väsentlig för arbetet. Det är istället av vikt för undersökningen att använda sig av respondenter som besitter en viss kunskap och insikt i ämnet istället för att söka en statistisk representativbarhet. Denna teori som Christensen et al. (2010) beskriver ligger till grund för denna undersöknings urval. I detta fall så syftar studien till att undersöka uppfattningen om hur digitaliseringen påverkar revisionsbranschen och anses då inte lämpligt med ett sannolikhetsurval. Urvalet av respondenter kan betraktas som ett ändamålsenligt urval samt ett bekvämlighetsurval.
Dels har ett ändamålsenligt urval gjorts enligt det som Descombe (2018) beskriver som ett urval där respondenter väljs enligt deras olika attribut som förutspås ge bästa möjliga värde för undersökningen. Valet att använda oss av respondenter från både stora och små byråer har gynnat våran undersökning för att få ett bredare perspektiv på hur digitaliseringen har påverkat revisionsbranschen.
2.6.1 Små och Stora revisionsbyråer
Revisionsbyråer som studien har avgränsats till utgår ifrån revisionsbranschens ledande bolag, även kallat ”big four” (bokföring.org, 2019). För att kunna jämföra större revisionsbyråer med mindre så har ”big four” varit utgångspunkt men efter att flertalet av de större kontoren inom big four-bolagen tackat nej till deltagande, så har även de revisionsbyråerna som beskrivs som ”mid-tier” revisionsbolag tagits kontakt med.
Problem med att flera kontor inte har svarat vid mailkontakt tros grundas i att arbetet med studien skett under en vårperiod, där arbetsbelastningen hos revisionsbyråer generellt sett är väldigt hög, vilket också har bekräftats av deltagande respondenter i studien.
Avgränsningen mellan vad som i studien beskrivs som en mindre revisionsbyrå eller större revisionsbyrå grundar sig i bolagsstorleken och inte kontorsstorleken med antalet medarbetare eller kunder. Detta för att det har ansetts att de olika kontoren inom de stora bolagen arbetar väldigt liknande och använder samma typ av program och arbetssätt vilket har gjort att det i denna studie har kunnat klassas som en större revisionsbyrå.
2.7 Datainsamling
Inför studien kontaktades 20 stycken revisionsbyråer varav 8 stycken tackade nej på grund av att tidpunkten skedde under deras högsäsong och 6 stycken ej svarade. Eftersom vi har valt att fokusera på både stora och små valde vi till slut att endast fokusera på 3 stora byråer och 3 små byråer för att ha tid att analysera och jämföra respondenternas svar noga. För att samla in data till vår undersökning har vi valt att använda oss av intervjuer som även passar in till vår kvalitativa forskningsstrategi vilket enligt Bryman och Bell (2013) är den mest använda metoden.
Då vi har valt att fokusera på respondenternas upplevelser och tankar kring digitalisering inom revisionsbranschen har semi-strukturerade intervjuer passat bäst för vår datainsamling. Den semistrukturerade intervjun är utformad som en blandning av den strukturerade och den ostrukturerade. Intervjuaren har ett antal förutbestämda frågor att förhålla sig till men de är lite mer öppet formulerade för att det ska finnas möjlighet till följdfrågor. Ordningsföljden kan anpassas lite beroende på hur respondenterna svarar på frågorna, vilket också öppnar för olika typer av följdfrågor, detta för att kunna få ut så mycket värdefulla data som möjligt till studien (Bryman & Bell, 2013). Patel och Davidsson (2011) bekräftar även det då beskriver hur en kvalitativ forskning riktar fokus mot åsikterna som respondenterna har om ämnet.
Utifrån de forskningsfrågor som vi har kommit fram till samt de teorier vi har valt att utgå från skapade vi 13 frågor som delades in i två olika rubriker: digitalisering och framtiden, för att hjälpa oss få svar på de frågor som vi vill undersöka, något som Trost (2010) kallar för en intervjuguide. Intervjuerna valdes att spelas in för att vi skulle vara goda lyssnare men även för att säkerställa att ingenting som sades missades. Att spela in intervjuerna kan skapa en oro hos respondenten men det säkerställer också att allting tolkas ord för ord (Alvehus, 2013). Frågorna vi valde är även semi-strukturerade för att kunna ge respondenten utrymme för att utveckla sina svar. Vi genomförde även intervjuerna tillsammans med varje respondent vilket kan liknas med en panelintervju då vi var två intervjuare och en intervjuande, något som Kylén (2004) tar upp och liknar det med en
panel där två sitter på ena sidan bordet och den andra sitter på andra sidan. För att ta bort känslan av en panelintervju spelades intervjuerna endast in så att båda kunde fokusera på samtalet och flika in med spontana frågor vilket Kylén (2004) beskriver att man gör när man fördjupar samtalet. Då en panelintervju kan ses som något negativt anser vi att det har varit till vår fördel att båda har deltagit vid varje intervju då vi efteråt har varit eniga om vad som har sagts.
2.7.1 Intervjuguide
Innan intervjuerna gjordes skapade vi en intervjuguide för att underlätta för oss att hålla en röd tråd genom intervjuerna. Frågorna som vi kom fram till är indelade i två kategorier:
digitalisering och framtid. Frågorna grundar sig i teorierna om digitalisering, informationsasymmetri, förvätningsgap samt legitimitet.
2.8 Bearbetning av material
Efter att alla intervjuer var gjorda började vi att bearbeta det materialet vi hade fått in genom att tolka och analysera det respondenterna hade svarat. För att vi skulle kunna sammanställa en analys och dra en slutsats var det viktigt för oss att sammanställa de svaren vi hade fått. Enligt Kylén (2004) är det viktigt att det samlas rätt underlag till rätt fråga och för att se till att vi gjorde det jämförde vi hur respondenterna hade svarat på de olika frågorna som ställdes. När en sammanställning hade gjorts påbörjade vi vår analys av de svaren vi hade fått i förhållande till den teori vi hade samlat in.
2.8.1 Inspelning av intervjuer
Varje intervju spelades in med hjälp av en mobiltelefon för att vi lättare skulle kunna fokusera på att hålla en bra dialog med respondenterna under intervjuerna. Genom att spela in intervjuerna underlättade det för oss i vår bearbetning och analys av materialet då vi kunde gå tillbaka och lyssna flera gånger på vad respondenterna svarade samt gav oss möjligheten att ta direkta citat (Trost, 2010).
2.8.2 Kodning
Efter att intervjuerna hade spelats in satte vi oss ned och lyssnade igenom allt material som vi hade samlat in och skrev ned det som sades. Efter att vi hade skrivit ned allting
började vi läsa igenom allt material och reflektera över svaren och hur vi kunde tolka det till vår teori, något som Svenning (2003) kallar för öppen kodning. Frågorna som ställdes under intervjuerna är framtagna utifrån fyra olika kategorier; digitalisering, revisionsprocessen, förväntningsgap samt kompetensbehov. Det är även under dessa kategorier som svaren har samlats in under. Efter att ha sammanställt varje svar från respondenterna till samma fråga började vi att tolka och jämföra svaren ännu mer.
Svenning (2003) tar upp att kodning och analys är något som görs i den kvalitativa analysen.
2.9 Etik
För att skapa en etiskt korrekt forskningsstudie som ska ses som pålitlig och rätt hanterad i resultatframställningen bör en studie uppfylla tre krav. Det finns tre krav som Kvale och Brinkmann (2014) anser vara viktiga i relationen mellan respondent och forskare. De krav som beaktas är informationskravet, samtycke, konfidentialitetskravet.
För att uppfylla dessa krav har respondenternas vilja och krav varit viktiga ståndpunkter i genomförandet. Erbjudande att både få vara anonyma och bekräfta insamlad information har givits, detta för att det är viktigt att respondenterna känner sig bekväma med det som har publicerats i studien. Frågan har vid varje intervju ställts angående tillåtelse att spela in intervjun. Det har även lagts vikt vid att informera respondenterna om studiens innebörd och vad studien behandlar, för att respondenterna själva ska få ta ställning till om de vill delta eller inte. Samtidigt så har det varit viktigt att poängtera för respondenterna att vill de avbryta intervjun eller haft önskan om att vi bortser från ett visst uttalande så ska det självklart göras, allt för att studien ska genomföras på ett etiskt passande sätt.
3. Teoretisk referensram
I teorikapitlet nedan har vi tagit upp teorier som är väl applicerbara på revision och dess användare samt revisorn, dennes kund och olika intressenter. Agentteorin tar upp och tydliggör relationen mellan revisorn och dennes kund. Informationsasymmetri samt förväntningsgap förklarar att det finns skillnader i kunskap, information och förväntningar mellan revisorn, kund och intressent. I legitimitetsteorin beskrivs varför företag eftersöker legitimitet i både intressenter och samhällets ögon samt hur det kan uppnås. Sen har vi intressentmodellen som visar på att det finns många olika intressenter till ett företag och varför ett företags redovisning och revision är viktiga både för företaget och dess olika intressenter. Då digitalisering är huvudområdet i denna uppsats har vi valt att fokusera på ovannämnda teorier då vi anser att de har en relevant roll för att kunna diskutera och analysera kring vårt problemområde och kunna svara på de frågeställningar vi har valt.
3.1 Agentteorin
Denna teori beskriver konflikten mellan inblandade parter och informationen som ges och fås i relationen (Baboukardos, Rimmel & Jonäll 2016). Agentteorin utgår från att det existerar informationsasymmetri mellan företagets ägare, principalen och företagsledningen, agenten. Samt efter antagandet att människan är rationell i sitt beteende och handlar för att maximera sin egennytta. Utifrån detta så redogörs här hur olika parter kan agera för att försäkra sig om att informationen som redovisas stämmer överens med verkligheten (Grönlund, Tagesson & Öhman 2013). Företagsledningens uppgift är att driva företaget efter bästa möjlighet åt aktieägarna. Konflikter mellan ledning och ägare är ofrånkomliga då det egna intresset antas vara främsta drivkraften.
Och i de flesta fallen så har inte ägarna samma insyn i företaget och dess förehavanden som ledningen och det leder till att ledningen har ett informationsövertag över ägarna.
Ägarna använder sig här av redovisning för att hålla koll och kontrollera att ledningen inte bara agerar efter det egna intresset utan även deras. Revisionen används sedan för att
garantera att informationen som redovisas är korrekt (Grönlund, Tagesson & Öhman 2013; Babourkados, Rimmel & Jonäll 2016).
Om man kollar på vilken redovisningsmetod företaget använder kan man hitta en förklaring till den valda metoden i hur relationen ser ut mellan agenten och principalen.
Kollar man på ett företag med starka ägare som har god insyn i företaget så är det ofta redovisningslösningar som främjar ägaren, principalens intressen. Vice versa i ett företag med svagare ägare med liten insyn i företaget så brukar redovisningslösningarna syfta till att stödja ledningen, agentens intressen. Agentteorin betonar konflikten som blir på grund av klyftorna i information som råder mellan agenten och principalen. Den ena parten har oftast ett informationsövertag över den andre, och allt som oftast är det agenten som sitter på det övertaget. Principalen går miste om information som kan vara värdefull för denne om agenten, utifrån diverse anledningar inte delar med sig av informationen denne förfogar över. Principalens möjligheter till att vara delaktig och fatta korrekta beslut försvåras här då de bägge parternas intressen skiljer sig åt. Agenten strävar efter att optimera sin egennytta och agerar rationellt därefter, även om det kanske sker på både företagets och principalens bekostnad. Minskar principalens avkastning till följd av agentens agerande så ger det principalen skäl att vilja kontrollera och försöka få denne att handla utifrån principalens intressen istället för enbart sina egna. Här kan diverse belöningssystem användas från principalens sida, exempelvis prestationsbaserade ersättningar till agenten vilket oftast baseras på siffror och resultat i redovisningen. Vilket gör valet av redovisningssystem företaget ska använda viktigt för bägge parter (Grönlund, Tagesson & Öhman 2013).
De informationsasymmetriska problemen med adverse selection och moral hazard som finns hos företag är tänkta att här reduceras med hjälp av redovisningen och revisionen blir här principalens sätt att kontrollera agenten och dennes agerande. Därmed blir revisionen ett verktyg till att överbrygga de informationsklyftor som finns mellan parterna (Carrington, 2014). Dock uppstår en paradox här när principalen anlitar en revisor, som blir ytterligare en agent för att kontrollera den första agenten i ledningen (Grönlund,
Tagesson & Öhman 2013). Och att ha agentrelationer leder till flertalet kostnader, såsom kostnaden att övervaka agenten, förbindelsekostnader och restkostnader.
Övervakningskostnaderna kan bestå av exempelvis både interna och externa revisorer eller från andra åtgärder principalen tar till för att garantera så agenten agerar på rätt sätt.
Förbindelsekostnader kan röra sig om uppgörelser som att agenten agerar på ett, för principalens tillgångar skadligt sätt får denne stå för kostnaderna eller agentens agerande i efterhand för att bevisa att tidigare handlingar har skett i enlighet med principalens intressen. Även att båda parter tar till olika åtgärder för att anpassa sig och närma sig varandras intressen så kan det fortfarande finnas en differens i hur agenten har agerat i förhållande till vad som, för principalen hade varit nyttomaximerande agerande och här blir den ekonomiska avvikelsen en restkostnad (Baboukardos, Rimmel & Jonäll 2016).
Det har riktats viss kritik mot att beskrivningen av verkligheten i agentteorin är alldeles för svartvit då organisationer idag är mer invecklade och komplexa än vad som tas hänsyn till. Vidare så har man även ifrågasatt huruvida människan kanske inte alltid agerar enbart för maximal egennytta (Cuevas‐Rodríguez, Gomez‐Mejia & Wiseman 2012).
3.2 Informationsasymmetri
Informationsasymmetri syftar till att två parter ofta har olika kunskaper eller tillgång till information och att det skapar en klyfta mellan dem. Oftast har den s.k. agenten ett informationsövertag jämfört med den s.k. principalen (Grönlund, Tagesson & Öhman 2013). Är informationen redan känd för intressenterna har den ett begränsat värde och redovisningen har därmed ett speciellt värde och syfte om den leder till att minska de informationsklyftor som kan finnas mellan parter (Sundgren, Nilsson & Nilsson 2013).
Vidare så pratar man om två olika typer av informationsasymmetri, dels adverse selection som är informationsproblem som finns då ett avtal ingås. Exempelvis om två företag agerar på en marknad där det saknas trovärdig finansiell information och det ena företaget har ett värde på 80 och det andra bara på 40 så kommer marknadspriset bli 60. Detta kan leda till att företaget med högre värde inte får tillräckligt med finansiering och blir sämre
eller helt ger upp. Redovisningen har här en viktig roll att skapa och tillhandahålla trovärdiga finansiella rapporter så att informationsgapet minskar och priset speglar det faktiska värdet. Sen har vi moral hazard som är problem med information och uppföljning som uppstår efter att ett avtal ingåtts, där ena parten kanske skiftar sin tid eller fokus från parten som avtalet ingåtts med efter att avtalet upprättats. (Sundgren, Nilsson & Nilsson 2013). Detta sker för att människors beteende påverkas av risken och när den ändras på något sätt. Ett tydligt exempel är bilar där människor tenderar att vara försiktigare med en bil man själv äger jämfört med om man hyr en bil då risken skiftar till hyrfirman (Carrington, 2014).
3.3 Förväntningsgap
När det finns skillnader i vad som förväntas av en revisor och vad denne faktiskt utför uppstår ett förväntningsgap. Detta beror på att professionen, revisorn, och intressenterna har skilda uppfattningar om inriktningen på revisionen och vilka skyldigheter en revisor har. Forskning i frågan har visat på att det flera olika typer av förväntningsgap inom revisionen. I vilken omfattning ska revisorn inrikta sin granskning på att hitta förbiseenden och andra felaktigheter i ett företags redovisning. Nästa gap ligger i på vilket sätt och med hur stor grad av säkerhet en revisor kan verifiera hur livsdugligt ett företag är i framtiden. Ett tredje gap ligger i revisionsberättelsen, som ofta anses vara mager och för den som inte är insatt aningen diffus. Även om revisionen har många andra goda egenskaper så får intressenterna endast ta del av dess utfall och vad som bedöms i just revisionsberättelsen. Det förekommer två synsätt till frågan varför det finns så många gap.
Det första är att intressenternas förväntningar är för stora och att de saknar kunskap kring revision, dess lagar och praxis. Lösningen på detta synsätt skulle vara att utbilda och informera om revision och dess syfte för intressenter. I det andra synsättet säger man att gapen beror på att i många länder arbetar revisorer med självreglering och att professionen ägnar sig åt sina egna intressen istället för att se efter det som är bäst för intressenterna.
Här blir lösningen att förändra revisionen så den anpassas tydligare till behovet hos intressenterna. Bägge dessa synsätt förekommer men med tiden har forskare mer börjat röra sig mot det andra synsättet i denna fråga (Grönlund, Tagesson & Öhman 2013).
Revisorerna själva å sin sida lutar åt att problemen med förväntningsgap ligger i utbildningen från branschens sida, det har inte gjorts tillräckligt tydligt vad en revisor gör och man därför borde bli bättre på att utbilda och informera intressenterna om detta. De intressenter som är medvetna om förekomsten av förväntningsgap försöker däremot intala branschen att de måste anpassa sina tjänster för att mer möta de förväntningar revisionen har på sig. Att förväntningsgap förekommer visar på vilken betydelse som revisionen har och hur stor vikt vi lägger vid den. Lösningen på dessa två parters uttalanden är mest troligen någon form av en kompromiss mellan vad de bägge föreslår (Carrington, 2014).
3.4 Intressentmodellen
Det finns många olika aktörer som har egna intressen i ett företag, dessa brukar benämnas för intressenter därav intressentmodellen. Denna modell är ett teoretiskt ramverk som visar på att ett företag interagerar med fler intressenter än bara dess ägare. Man utgår även ifrån att alla intressenter prioriterar sin egennytta först (Catasús et al. 2013).
Redovisningens viktigaste uppgift här är att förse alla intressenter med relevant och korrekt ekonomisk information om företaget de har intresse i (Arvidson, Carrington &
Johed, 2016). Men förutom ägarna vars intresse är att företagets resultat ska bli så bra som möjligt för att ge god avkastning så har vi exempelvis leverantörer, kunder, anställda, finansiärer, staten och kommuner för att nämna de vanligaste intressenterna. Leverantörer vill veta att man får betalt av sina kunder och om de ska få kredit eller inte. Kunder vill veta att företaget man ska anlita kan fullfölja sina åtaganden. Anställda vill veta att företaget man arbetar på eller ska söka arbete hos kan ge en trygg anställning över tid och vilka förutsättningar det kan finnas för löneökningar. Finansiärer kan bestå av både banker och kreditinstitut men även andra investerare som vill veta om huruvida stabilt företaget är och om det ska beviljas några lån eller andra krediter. Staten och kommuner är intresserade av hur mycket företaget bidrar med till samhällsekonomin och hur mycket skatt som ska betalas (Arvidson, Carrington & Johed, 2016). Oftast så har större företag fler intressenter och det ställs därför hårdare krav på omfång och kvalité på redovisningen
och den ekonomiska informationen som finns om företaget (Grönlund, Tagesson &
Öhman, 2013). Beroende på vilka mål företagets intressenter har med sin relation till företaget så används redovisningen på olika sätt, men den ligger till grund för ekonomiska beslut både på kort och lång sikt. Detta gör att beslut som företaget tar kan ha olika konsekvenser för olika intressenter (Johansson, 2013).
Figur 1. Källa: EY.se
3.5 Legitimitetsteorin
Grunden för legitimitetsteorin ligger i ett fiktivt socialt kontrakt mellan samhället och företagen, där företagen jobbar för att se till så deras ageranden är inom de ramar och normer som samhället skapat. Det är därför företagen självmant berättar och beskriver sina förehavanden i exempelvis årsrapporter och andra olika rapporter i sin strävan efter legitimitet och samhällsacceptans. Uppnår inte företaget detta i samhällets ögon så kan
det ge företaget onödiga extra kostnader för att ändra på (Baboukardos, Rimmel & Jonäll, 2016).
Företagen förutsätts arbeta för att uppfattas som legitima i deras intressenters ögon, vilket innebär att efterleva samhällets normer och etiska värderingar. I samhällets ögon har revisorer en hög förtroendeposition, vilket gör att om företagets finansiella rapporter godkänns av en revisor anses de vara trovärdiga och det ger en ökad legitimitet för företaget (Carrington, 2014).
Enligt Carrington (2014) finns det fyra strategier när det gäller att ett företag eller handling ska förefalla som legitim. Den första strategin är att den som vill skapa legitimitet utbildar och informerar kring det som vill göras legitimt för att påvisa att det är i enlighet med just de värderingar och normer samhället har. Det gäller här att försöka ombilda de nuvarande uppfattningarna om vad som anses vara legitimt. Exempelvis här när en revisor utbildar olika intressenter om vad dennes arbete faktiskt gör när det kommer till att minska förväntningsgapet, något vi kommer till senare. I den andra strategin kan man försöka ändra vad som visas och sägs medialt kring det som söker legitimitet. Detta för att vinkla uppmärksamheten mot de positiva sidorna istället för de negativa. Detta är ett vanligt förekommande då ett företag aldrig vill framstå negativt i media utan hela tiden försöker vinkla det så det gynnar dem. Man vill inte prata om baksidan av myntet helt enkelt. Strategi nummer tre är att visa på att de förväntningarna som ställs och de normer som samhället har på det som söker legitimitet i fråga inte är rimliga. Här har vi exempelvis djurförsök inom läkemedelsbranschen som ofta har svårt att få legitimitet. Läkemedelsföretagen försvarar sig här med att fråga om det skulle vara mer rimligt att göra testerna på människor eller helt gå miste om värdefull utveckling för att rädda dessa djur. Till sist kan man i den fjärde och sista strategin förändra det man vill få legitimitet för så det mer matchar samhällets normer och förväntningar. Här kan olika externa förändringar eller påtryckningar göra att en förändring är nödvändig för att få eller bibehålla legitimitet. Det finns undantagsfall där revisorn kan vara en tillgång när
det kommer till den andra och tredje strategin, men för den som söker legitimitet är revisorn vanligast en tillgång när strategi ett och fyra tillämpas (Carrington, 2014).
När ett företag gör en förändring så kopierar många andra företag inom samma bransch och följer efter med en liknande förändring. Exempelvis när flera företag satte kravet att deras leverantörer skulle kvalitetscertifiera sig så gjorde de allra flesta detta trots höga förändringskostnader. Eftersom det var det kunderna efterfrågade och konkurrenterna gjorde det så hade man som företag tappat både kunder och legitimitet om man inte följde efter (Forslund, 2013).
En annan viktig aspekt för att uppnå och bibehålla legitimitet för ett företag är att bygga och värna om sitt förtroendekapital till sina intressenter. Precis som alla relationer så tar de tid att utveckla och underhålla. Säg att ett företags affärer är lite tvivelaktiga eller att de inte riktigt tar sitt miljöansvar till exempel så försvinner ett förtroendekapital snabbt och företaget tappar sin legitimitet. Det är därför det är viktigt att värna om relationen till sina intressenter och att hela tiden jobba på att utveckla och agera efter en viss uppförandekod för att stärka sitt förtroendekapital och inte tappa i legitimitet (Bruzelius
& Skärvad, 2017). Det finns fyra intressenter som sticker ut som lite viktigare när det kommer till att få legitimitet för verksamheten i ett bolag. De intressenter som nämns här är staten, allmänheten, den finansiella marknaden och media. På grund av att dessa fyra på olika sätt påverkar ett företags resursanskaffning och produktomsättning (Hybbels 1995, refererad i Tilling 2004).
INTRESSENTER KONTROLLERADE RESURSER
1. Staten Kontrakt, bidrag, regler & lagar, skatter
2. Allmänheten Kunders välvilja, support utifrån samhällets intresse, arbetskraft
3. Den finansiella marknaden
Investeringar
4. Media Inga direkta resurser men kan avsevärt påverka besluten hos intressent 2 & 3, om inte även 1 i vissa fall.
Figur 2. (Tilling, 2004).
4. Revision
Det här kapitlet inleds med grundläggande teori som tar upp olika synsätt på revisionens användning samt vad användningen av revision ger och detta delas in i två kategorier;
nationalekonomiska och sociologiska. Därefter följer en genomgång av revisionsprocessen, följt av digitaliseringen i allmänhet av revisionsbranschen.
Avslutningsvis tas kompetensbehov och hur framtiden sägs kunna påverka revisionen.
4.2 Revisionssteori
När man kollar på teorier och forskning på revision så brukar man dela in det i två olika kategorier, dessa är nationalekonomi och sociologi. Av dessa två områden anses den nationalekonomiska som den starkare och större delen där det mesta av forskningen inom ämnet baseras på antaganden från nationalekonomin. Den nationalekonomiska grenen är således den mer traditionella av de två, men på senare tid har den sociologiska synen på revision vuxit fram. Till skillnad från det nationalekonomiska ämnet där man pratar om hushållning av resurser, rationalitet och effektivitet i olika situationer, så kollar man inom det sociologiska ämnet på relationer mellan olika parter i fråga samt maktförhållanden.
Inom nationalekonomin så har vi tre teorier för revision; försäkran, förbättring och försäkring. Dessa tre utgår ifrån och bygger på hypoteser som Wallace (1980) presenterade men Carrington (2014) skriver om teorierna. Sociologin har två olika perspektiv på revisionen; komfort och legitimering (Carrington, 2014).
4.2.1 Försäkran
Teorin om revision som försäkran bygger på agentteorin och informationsasymmetri där man pratar om en kontraktssituation mellan två parter samt att informationen mellan dessa är olika. För principalen, som oftast är den part som har minst information och som därmed inte kan veta om agenten agerar med företagets bästa i tanke eller enbart vill maximera sin egennytta blir lösningen här att ta in en tredje helt oberoende part för att granska detta; revisorn. Så i revision som försäkran säger man att revisionen behövs för
att det är en lösning på problemen som uppstår i samband med agentteorin samt om informationsasymmetri råder (Carrington, 2014; Wallace, 1980).
4.2.2 Förbättring
Hypotesen bakom teorin om revision som förbättring skulle kunna ses som ett tillägg till hypotesen om försäkran enligt Wallace (1980). Även denna teori tar sin utgångspunkt i informationsasymmetri med ändamål att göra den finansiella informationen bättre då investerare använder det som grund för sina investeringar (Wallace, 1980). Jämför man teorin om revision som förbättring med agentteorin så är revision enbart ett verktyg för företagsledningen att minska problemen från informationsasymmetri i agentteorin. I revision som förbättring så används revisionen mer direkt på då det handlar om att förbättra kvalitén på informationen. Revisorn får här i uppgift att påverka redovisningen vilket innebär att revisorns roll och inblandning blir mer aktiv redan innan revisionen.
Detta gör att revisorn ses mer som en informationsmedlare, som ska ta in olika intressenters krav kring redovisningen och utifrån det göra en bättre revision (Carrington, 2014; Wallace, 1980).
4.2.3 Försäkring
Ser man till revision som en försäkran så blir revisionen mer indirekt bestyrkande till karaktären. Ett företags rapporter granskas inte för att de ska förbättras eller garantera att de är korrekta i första hand, utan meningen är här att revisorn vill kolla så redovisningen är korrekt och håller rätt standard för sin egen skull. Detta för att när man reviderar ett företag så hamnar risken nu hos revisorn istället för hos företagsledningen vilket gör att revisorn kan komma att bli ålagd att betala ut eventuella skadestånd om något skulle vara fel och det blir en rättssak av det. I och med att revisorn kan få konsekvenser i form av kostnader har denna nu ett direkt intresse i de finansiella rapporterna och att de påståenden som företagsledningen gör i dem är korrekta. Det innebär att de finansiella rapporterna får en till aktör som har ett eget intresse i att de inte är felaktiga, vilket ger intressenter och investerare en lite bättre garanti (Carrington, 2014; Wallace, 1980).
4.2.4 Komfort
När man beskriver revision med begreppet komfort så görs det utifrån både från revisorns och användarens perspektiv. Som revisor kan man inte granska all information i ett företag för då skulle revisionen av företaget ta väldigt mycket längre tid och kosta betydligt mer. Så för att hinna färdigställa vad som i praktiken är revisorns mål, en revisionsberättelse som en årsstämma kan ta beslut på, måste revisorn ta flera val. Vilken information, vilka poster och summor som ska granskas och hur grundligt ska det granskas? När är revisionen klar, det är slutfrågan för revisorn här. När har revisorn samlat betryggande bevis för att kunna stå för det som sägs i revisionsberättelsen? Detta finns det inga riktlinjer för utan begreppet komfort i revision handlar om att revisorn vill nå ett tillstånd där denne är komfortabel med det som granskats och att revisionsberättelsen har tillräckligt med bevis för att stödjas. Utöver detta så handlar det även om att revisorn ska vara komfortabel med hela processen denne använder för att ta fram och göra allt detta. Komfort både som tillstånd och för processen nås genom att eliminera de moment som skapar oro för revisorn. Dessa moment är ofta många i början av processen och i relationen med en ny kund. Desto längre in i processen revisorn kommer och med längre kundrelationer så brukar momenten minska och skifta.
Begreppet komfort i revision är något som alltid förändras och som påverkas av många olika aspekter från kund till kund hos en revisor (Carrington, 2014)
Ser man på komfort i revision ur användarens perspektiv så handlar det om att de ska känna sig trygga och säkra på redovisningen och revisionen av denna. Har användaren inte den komforten är till exempel gränsen för att investera i ett företag troligtvis högre än om investeraren känner sig komfortabel med företaget och informationen som de ger.
Så i detta perspektiv är inte revision ett verktyg för att kritisera eller leta efter fel i ett företags redovisning för användaren. Utan för användaren ska revisionen finnas där och hela tiden förbättra men det är något som ska göras i bakgrunden, för lyfts problem med redovisningen fram i det öppna så kan det ha en negativ påverkan på användarens komfort rörande redovisningen. Tvingas revisorn föra mer väsen av sig än vad som är brukligt med revisionsberättelsen så minskar komforten och förtroendet för företaget hos
användaren. Revisorn och revisionen ska finnas och verka i det dolda för att användaren ska känna optimal komfort (Carrington, 2014).
4.2.5 Legitimering
Revision som legitimering pekar på att revision existerar till följd av att de finansiella rapporterna behöver godkännas. En redovisning som granskats och godkänts av en revisor ger de finansiella rapporterna legitimitet och en högre grad av trovärdighet. För att ett företag eller handling ska anses som legitim gäller det att ligga i linje med de normer och etiska koder som samhället har (Carrington, 2014). Hur man uppnår legitimitet för ett företag eller en handling har vi redan gått igenom under 3.5 Legitimitetsteorin.
4.3 Revisionsprocessen
Revisionens huvudsakliga syfte är, som förklarat tidigare att granska och generera trovärdighet åt ett företags finansiella rapporter. Trohammar (2006) och Carrington (2014) beskriver revisionsprocessen någorlunda likartat men med olika steg och rubriker.
Carrington (2014) beskriver revisionsprocessen i fyra steg; företagsledningens påståenden, bestyrkande åtgärder, dokumentation och rapportering. Medens Trohammar (2006) komprimerar sin beskrivning till tre stadier för processen; planering, granskning och rapportering.
Vi har valt att använda Trohammars (2006) rubriker då vi tycker de symboliserar processen bättre, men båda författarna säger i mångt och mycket samma saker om processen. Dokumentation är däremot en viktig del i processen och Trohammar (2006) tar inte upp detta i samma grad som Carrington (2014), så därför kommer det steget förklaras helt utifrån Carrington (2014).
4.3.1 Planering
I planering som är det första stadiet i revisionsprocessen så bedöms företaget och dess risker analyseras. Revisionsrisken som bedöms här har tre delar, men detta kommer förklaras närmare efter revisionsprocessen. Denna del är väldigt viktig för resten av processen då det är här som revisorn avgör och bestämmer vilka delar, områden och
poster som ska granskas inom ett företag. Vad som granskas skiljer sig från företag till företag då alla skiljer sig lite åt, men vanliga områden som brukar granskas är olika systemrutiner och företagets affärsprocesser. I och med att varje företag inte är av samma slag och arbetar på olika sätt är det även viktigt innan granskning att revisorn tar reda på information och lär sig mer om verksamheten för att kunna göra en bättre bedömning.
Olika branscher har exempelvis olika områden inom företaget där felaktigheter är vanligare än inom andra branscher och områden (Carrington, 2014; Trohammar, 2006) 4.3.2 Granskning
Efter planeringen är gjord och riskerna har analyserats så börjar granskningen av företaget. Syftet här är att samla in revisionsbevis på företaget så att revisorn kan avgöra vilket utlåtande denne ska ge rörande de finansiella rapporterna. När det kommer till granskningen så finns det två huvudsakliga metoder för detta; granskning av kontroller och substansgranskning. Vilken av metoderna en revisor använder sig av hänger på hur pass trovärdiga och pålitliga företagets interna kontroller är. Med granskning av kontroller så granskas de interna kontrollerna för att kunna verifiera att de är relevanta och tillräckligt pålitliga för att företaget fungerar och agerar som de ska och säger att de gör. Substansgranskningsmetoden liknar nog mer den bild som gemene man har om en revisors arbete. Här granskar revisorn företaget genom att undersöka diverse poster i resultat- och balansräkningen och utföra tester på transaktioner och kontobalanser (Carrington, 2014; Trohammar, 2006)
4.3.3 Dokumentation
Oavsett vilken granskningsmetod som används och vilka åtgärder som utförs för att styrka revisionsbevisen ska allt dokumenteras. Detta görs dels för att de måste enligt ISA 230, som är ett dokument innehållande internationell standard över hur en revision ska dokumenteras. Men också för att en rutinerad revisor ska kunna sätta sig in och förstå vissa specifika aspekter utan att tidigare varit inblandad i företagets revision. Så för en revisor sitter dokumentationen i ryggmärgen för görs det ingen dokumentation över ett test eller en åtgärd kan det lika gärna göras ogjort (Carrington, 2014).
