Villkor för godkännande och förutsättningar för fullt bidrag till enskild förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg och förskoleklass i Lerums kommun

LERUM400, v 1.0, 2007-11-30

Lärande

2009-05-18 rev 2012-05-04

Villkor för godkännande och förutsättningar för fullt bidrag till enskild förskoleverksamhet,

skolbarnsomsorg och förskoleklass i Lerums kommun

Gällande fr.o.m. 2012-06-01

Innehållsförteckning

1. Inledning 3

1.1 Allmänt ... 3

1.2 Förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg och förskoleklass ... 3

2. Villkor för godkännande 4 2.1 Givande och återkallande av godkännande ... 4

2.2 Ansökan om godkännande att bedriva fristående förskola eller skolbarnomsorg ... 4

2.3 Godkännande och rätt till bidrag ... 5

2.4 Uppgifter om anordnaren ... 5

2.5 Anordnarens ansvar ... 6

2.6 Personal ... 7

2.7 Lokaler/utemiljö ... 7

2.8 Öppethållande och avsteg från öppenhetskrav ... 7

2.9 Inskrivning av barn ... 8

2.10 Samverkan med vårdnadshavare ... 8

2.11 Försäkringar och barnsäkerhet ... 8

2.12 Barnomsorgsavgift ... 9

3. Pedagogisk omsorg - Särskilda villkor och förutsättningar 9 3.1 Allmänt ... 9

3.2 Särskilda villkor för bidrag ... 9

3.3 Miljö ... 10

3.4 Personal ... 10

3.5 Pedagogiskt uppdrag ... 10

3.6 Barngruppernas sammansättning och storlek ... 10

3.7 Öppettider och förutsättningar för bidrag ... 10

3.8 Avsteg från öppenhetskrav ... 10

4. Förutsättningar för fullt bidrag 11 4.1 Allmänt ... 11

4.2 Verksamhetsbidrag (barnpeng) ... 11

4.2.1 Verksamhetsbidragets omfattning ... 11

4.2.2 Grund för bidragets storlek - resursfördelningssystem i Lerum ... 12

4.2.3 Rutiner för utbetalning mm ... 12

4.3 Lokalbidrag (avser förskola och skolbarnsomsorg) ... 13

4.3.1 Lokalbidragets omfattning ... 13

4.3.2 Ersättning för faktisk lokalkostnad ... 13

5. Tillsyn 14

1. Inledning

1.1 Allmänt

Dessa villkor och förutsättningar reglerar Lerums kommun villkor för godkännande och förutsättningar för fullt bidrag till förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg med annan huvudman än Lerums kommun. Detta gäller även förskoleklass som inte är knuten till fristående skola. Verksamheter med annan huvudman än kommunen kallas för enskild verksamhet.

Enskild verksamhet har rätt till bidrag av kommunen om de ansöker och får godkännande. För att bli godkänd krävs att verksamheten uppfyller krav på god kvalitet och säkerhet. För barn och föräldrar innebär kommunens godkännande en garanti för att verksamheten uppfyller de kvalitetskrav som kommunen ställer på sin egen. Kommunen har även ansvar för tillsyn av den verksamhet som godkänts.

Innebörden av god kvalitet och säkerhet definieras i Lerums kommun genom ett antal villkor. Villkoren redovisas i avsnitt 2 och utgår från gällande lagar och förordningar.

Innehavare av godkännande kallas i detta dokument för anordnare och Lerums kommun kallas kommunen.

För godkännande enligt skollagen krävs att anordnaren också följer annan tillämplig lagstiftning.

Varje anordnare ska sätta sig in i och följa de lagar och bestämmelser som gäller för verksamheten. Anordnaren ansvarar för att all personal i den egna

verksamheten har kännedom om och följer de bestämmelser och anvisningar som finns i kommunens villkor och förutsättningar.

Bidrag till anordnare ska bestämmas efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till egen verksamhet. Grunden för bidragets storlek i Lerums kommun är den service- och kvalitetsnivå som kommunen kräver av sin egen verksamhet. För att få fullt bidrag måste därför anordnaren ha en service- och kvalitetsnivå liknande kommunens. Detta säkerställs genom att kommunen fastställt ett antal förutsättningar för fullt bidrag som redovisas i avsnitt 4. För att få fullt bidrag tecknas ett avtal mellan kommunen och anordnaren.

All verksamhet ska hållas öppen för tillsyn/inspektion.

Kommunen kan göra förändringar i detta dokument med anledning av ändringar i lagstiftning eller genom politiskt beslut.

1.2 Förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg och förskoleklass I skollagen regleras förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg.

Förskoleverksamheten avser barn som inte går i skolan och kan bedrivas i form av förskola (och öppen förskola) samt verksamheter inom pedagogisk omsorg.

Förskoleverksamhetens uppgift är att genom pedagogisk verksamhet erbjuda barn fostran och omvårdnad. Den ska vara öppen för alla barn som har rätt till motsva- rande kommunala verksamhet.

Skolbarnsomsorgen avser barn t.o.m. tolv års ålder som går i skolan och kan bedrivas i form av fritidshem och verksamheter inom pedagogisk omsorg. I Lerums kommun bedrivs skolbarnomsorg för barn mellan tio och tolv år i form av öppen fritidsverksamhet (fritidsklubb). Skolbarnsomsorgen ska ta emot barn under den del av dagen då de inte vistas i skolan och under lov.

Skolbarnsomsorgens uppgift är att komplettera skolan samt erbjuda barn en meningsfull fritid och stöd i utvecklingen.

Förskoleklass avser barn fr.o.m sex års ålder till dess de börjar skolan och verksamheten regleras i skollagen. Förskoleklassen ska stimulera varje barns utveckling och lärande och den ska ligga till grund för fortsatt skolgång.

2. Villkor för godkännande

2.1 Givande och återkallande av godkännande

I Lerums kommun har beslut om godkännande och därmed rätten till bidrag för att bedriva enskild förskoleverksamhet eller skolbarnsomsorg delegerats från

kommunstyrelsen till sektorschef för Sektor lärande. Har verksamheten inte startat inom ett år fr.o.m. det datum då godkännande getts, upphör godkännandet

automatiskt.

Om verksamheten, utifrån tidigare beslut, helt eller till väsentlig del ändras eller flyttas ska ny ansökan om godkännande göras enligt Skollagen. Detta gäller också om verksamheten överlåts på någon annan.

Ett godkännande förutsätter att verksamheten pågår löpande.

Ett godkännande kan återkallas om kommunen finner att det föreligger allvarligt missförhållande som trots föreläggande inte avhjälpts inom en av kommunen angiven tidsram.

Ett godkännande kan även återkallas om anordnaren inte iakttar sina skyldigheter om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och

skolbarnsomsorg och bristerna inte avhjälps efter påpekande för den som ansvarar för verksamheten .

Beslut om föreläggande och om återkallande av godkännande gäller omedelbart och kan överklagas hos länsrätten.

Kommunen ska utan oskäligt dröjsmål erbjuda plats inom den kommunala barnsomsorgen för de barn som blir utan plats i samband med att anordnarens verksamhet upphör.

2.2 Ansökan om godkännande att bedriva fristående förskola eller skolbarnomsorg

Ansökan om godkännande ska vara skriftlig, enligt kommunens

ansökningsformulär, och lämnas till Sektor lärande i Lerums kommun. Om en enskild anordnare avser att bedriva flera verksamheter, krävs godkännande för varje verksamhet.

Efter att komplett ansökan kommit in till kommunen är strävan att utredningstiden ska vara högst tre månader.

I vissa fall kan det vara nödvändigt för anordnare att godkännande ges redan innan samtliga förutsättningar för verksamheten finns färdigställda exempelvis godkänd lokal. Ett godkännande kan i dessa lägen ges om andra grundläggande förutsättningar är uppfyllda. Beslutet förutsätter att anordnaren uppfyller alla krav innan verksamheten startar.

2.3 Godkännande och rätt till bidrag

Den som vill bedriva enskild förskola eller familjedaghem skall få ett

godkännande och rätt till bidrag enligt 13§ 2 a kap skollagen om verksamheten uppfyller:

1. kraven på god kvalitet och säkerhet,

2. de krav som anges i Skollagen 2a kapitlet 3§".

Tredje paragrafen (2a kapitlet 3§, Skollagen) anger att:

"Förskoleverksamheten uppgift är att genom pedagogisk verksamhet erbjuda barn fostran och omvårdnad"…"För bedrivande av förskoleverksamhet och

skolbarnsomsorg skall det finnas personal med sådan utbildning eller erfarenhet att barnens behov av omsorg och en god pedagogisk verksamhet kan tillgodoses.

Barngruppens skall ha en lämplig sammansättning och storlek. Lokalerna ska vara ändamålsenliga. Förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen skall utgå från varje barns behov. Barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling skall ges den omsorg som deras speciella behov kräver."

Kvalitetskraven preciseras ytterligare i verksamheternas läroplaner och Skolverkets Allmänna råd.

2.4 Uppgifter om anordnaren

Anordnaren ska kunna redovisa syfte och uppdrag i form av bolagsordning, stiftelseurkund, föreningsstadgar eller motsvarande. Juridiska personer ska lämna bolags- eller organisationsbevis med uppgift om organisationsnummer,

firmaadress och bokföringsår. Anordnaren ska inneha F-skattsedel och i förekommande fall vara registrerad som Arbetsgivare.

Ändringar av dessa uppgifter ska alltid anmälas till kommunen.

Finns det särskild anledning eller misstanke om tidigare oansvarigt företagande kan kommunen inför en prövning av en ansökan göra en lämplighetsprövning av anordnaren och av de personer som står bakom det enskilda rättsubjektet. Vid en sådan prövning kan också en anordnare få lämna utdrag ur det register som förs enligt lagen om belastningsregister.

Kommunen kan också göra en prövning om ett företag eller personer, som tidigare inte har följt gällande lagstiftning eller bestämmelser, bör ges godkännande.

2.5 Anordnarens ansvar

Anordnaren har det totala ansvaret för såväl verksamhet som personal.

Anordnaren är arbetsgivare för personalen och svarar därmed för att anställnings- och arbetsmiljövillkor uppfylls enligt gällande lagstiftning. Anordnaren ska ha kunskap om de regler och avtal som gäller för verksamheten.

Registerkontroll

Anordnaren ansvarar för att alla som erbjuds eller tilldelas arbete eller praktik i förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg lämnar utdrag ur polisens belastnings- register, enligt lag om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg.

Lagen omfattar alla som erbjuds att utföra arbete eller praktik under omständigheter som liknar ett anställningsförhållande. Hit räknas, förutom den personal som arbetar direkt med barnen, även den som sköter stödfunktioner som städning, måltider och vaktmästarsysslor m.m. Undantag för den som inom ett år erbjuds förnyad anställning hos samma arbetsgivare, den som utför tillfälliga reparationsarbeten och den som är praktikant från grundskola och gymnasium.

Personkategorier som inte omfattas av lagen om registerkontroll är barns/elevers personliga assistenter enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade.

Inte heller omfattas vuxna familjemedlemmar till dagbarnvårdare i familjedaghem eller liknande.

Registerkontrollen innebär att den som ska anlitas ska uppvisa ett högst ett år

gammalt utdrag från Rikspolisstyrelsens belastningsregister. Den som inte har lämnat ett sådant registerutdrag får inte anlitas eller tas emot i verksamheten.

Verksamhetens godkännande kan återkallas om anordnaren inte iakttar sina skyldigheter enligt nämnda lag.

Sekretess och tystnadsplikt

Anordnaren ska se till att all personal informeras om och undertecknar en förbindelse om den tystnadsplikt som råder och att denna tystnadsplikt efterlevs.

Den som är eller har varit verksam inom förskoleverksamheten eller skolbarns- omsorgen omfattas av sekretess och får inte obehörigen röja vad han eller hon där har fått veta om enskilds personliga förhållanden .

Anmälningsplikt

Anordnaren och anställd personal har skyldighet att anmäla till social myndighet vid misstanke om att barn far illa.

Likabehandlingsplan

Anordnaren ska formulera en likabehandlingsplan i enlighet med lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande handling av barn och elever.

2.6 Personal

För att det ska finnas möjlighet att utveckla en verksamhet med god kvalitet, behöver personalen i arbetslaget ha utbildning för arbete med barn. En viktig kvalitetsfaktor är att det finns personal som har pedagogisk högskoleutbildning, eller motsvarande, med inriktning på barn i aktuella åldrar och det ska därför finnas personal med sådan kompetens i anordnarens verksamhet.

Förskola/verksamhetsställe ska ha en pedagogiskt verksamhetsansvarig som är högskoleutbildad pedagog med inriktning på de åldrar som verksamheten vänder sig till.

Grupp/avdelning bör minst ha en personal med pedagogisk högskoleutbildning, eller motsvarande utbildning, med inriktning på de åldrar som verksamheten vänder sig till.

Anordnaren har ansvar för att frivilliga som utan ersättning utför sysslor i verksamheten är insatta i gällande styrdokument. Detta gäller exempelvis för föräldrar som städar, lagar mat eller deltar i barngruppens aktiviteter.

Det professionella arbetet i barngrupp ska utföras av anställda i det företag som innehar godkännande. Tjänster som köps av annan part ska enbart vara ett komplement till den ordinarie verksamheten.

2.7 Lokaler/utemiljö

Verksamhetens lokaler och utemiljö ska vara ändamålsenliga, trygga, säkra, hälsosamma och utvecklande i linje med styrdokumentens krav. Detta innebär bl a möjlighet till skapande i bild och form, bygg/konstruktion, rollek, rörelse, fri lek, vila och avkoppling. Både inne- och utemiljön ska vara utformad så att det är möjligt för personalen att ha uppsikt över de barn de har ansvar för.

Varje verksamhet ska ha tillgång till lokaler som är anpassade till barnantalet . Anordnaren ska kunna redovisa för kommunen hur lokalerna disponeras, exempelvis genom ritning. Är verksamheten förlagd i skola eller på annat vis samutnyttjar lokaler med annan verksamhet ska helheten redovisas.

Anordnaren ska även kunna redovisa att lokalen är godkänd för avsedd

verksamhet t.ex. av miljö- och hälsoenheten och genom bygglov. Det ska också finnas ett utlåtande från en fristående brandkonsult som visar hur brandskyddet är ordnat.

I de fall anordnaren hyr fastigheten av kommunen, tecknas särskilt hyresavtal med kommunens fastighetsenhet. I hyresavtalet regleras även skötsel av fastigheten.

2.8 Öppethållande och avsteg från öppenhetskrav

Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg ska tillhandahållas i den omfattning det behövs med hänsyn till föräldrarnas förvärvsarbete, studier eller barnets eget behov. Förskoleverksamhet ska också i viss utsträckning tillhandahållas barn vars föräldrar är arbetslösa och föräldrar som är föräldralediga enligt föräldraledighets lagen.

Verksamheten ska vara öppen för alla barn som är berättigade till plats och inget barn får diskrimineras. Skollagen ger dock möjlighet till avsteg från

öppenhetskravet i förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg när det gäller följande två situationer.

1) Om mottagandet av barnet skulle innebära betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för anordnaren. Innan avsteg kan göras ska ärendet diskuteras med kommunen. Ett avsteg ska alltid dokumenteras av anordnaren och kopia på beslutet ska lämnas till kommunen.

2) Undantag kan också ske med anledning av verksamhetens särskilda karaktär.

Anordnaren ska i dessa fall ansöka om ett generellt avsteg samt motivera på vilket sätt verksamhetens karaktär förutsätter ett sådant avsteg. Avsteg kan t.ex. beviljas för föräldrakooperativ som i sin organisation förutsätter att föräldrar deltar aktivt med insatser i form av exempelvis städning, matlagning och tid i barngrupp.

2.9 Inskrivning av barn

Anordnaren tar in barn från egen kö. Ett skriftligt placeringsavtal ska ingås med vårdnadshavarna.

Anordnaren ska ha dokumenterade köregler. Köreglerna ska ange att förskolan är öppen för alla barn som har rätt till förskoleplats. Köreglerna får inte diskriminera enskilda barn eller grupper av barn.

Turordningen i kön kan frångås om särskilda skäl föreligger, exempelvis får skälig hänsyn tas till gruppsammansättningen, placering av nytt syskon till samma förskola/familjedaghem och barn i närområdet. Avsteg ska alltid dokumenteras av anordnaren och kopia på beslutet ska kunna visas upp vid exempelvis

tillsynsbesök.

Om barnet som börjar på förskolan är bosatt utanför Lerums kommun upprättar anordnaren ett särskilt avtal med den kommun där barnet är folkbokfört.

2.10 Samverkan med vårdnadshavare

All verksamhet ska stå öppen för vårdnadshavare i den meningen att dessa ska kunna besöka verksamheten, sätta sig in i verksamhetens arbete och syfte och kunna lämna sina synpunkter. Vårdnadshavare ska informeras om planering och om vad som händer under barnets vistelse i verksamheten. Vårdnadshavare ska informeras omgående vid viktiga händelser.

Anordnaren ska upprätta rutiner för skriftlig klagomålshantering och sprida information om detta till alla berörda vårdnadshavare.

2.11 Försäkringar och barnsäkerhet

Kommunen tecknar olycksfallsförsäkring för alla barn/elever i förskole- och skolverksamhet som är inskrivna på en enhet inom Lerums kommun oavsett om det är en kommunal eller en enskild anordnare. Anordnaren ska därutöver teckna egna försäkringar som täcker eget ansvar samt materiella skador och förluster m.m.

Varje anordnare är ansvarig för barnens säkerhet. Dokumenterad

barnsäkerhetsrond, där anordnaren bl.a. går igenom inomhusmiljön, lekmaterial, utemiljö, lekredskap, trappor, grindar och staket, ska göras en gång per år.

Det ska också finnas dokumenterade rutiner när det gäller barnsäkerhet, utflykter och kriser. Dessa dokument ska ses över årligen.

Personal ska dagligen registrera barnens närvaro, frånvaro och antal timmar de är på förskolan. Denna regel gäller inte för öppen verksamhet.

Tillbud och olyckor av allvarligare slag ska dokumenteras och vårdnadshavare ska omgående informeras. Observera att vissa olyckor ska anmälas till

försäkringsbolag.

All personal ska vara väl insatt i vad som gäller ansvaret för barnens säkerhet.

2.12 Barnomsorgsavgift

Lerums kommun tillämpar maxtaxa, vilket innebär att förordningen om maxtaxa (2001:160) gäller för all verksamhet i kommunen.

Anordnaren får inte ställa några ekonomiska krav utöver avgiften. Det innebär att obligatoriska kö-, administrations-, städ-, föreningsavgifter eller liknande inte får tas ut. Undantag får göras när avgift ska tas ut enligt lag t ex för medlemskap i ekonomisk förening. Avgiften ska i dessa fall vara mycket låg för att anses som skälig.

För enbart allmän förskola eller förskoleklass får ingen avgift tas ut.

För fritidsklubb får avgift tas ut för mellanmål och lov lunch till självkostnadspris.

3. Pedagogisk omsorg - Särskilda villkor och förutsättningar

3.1 Allmänt

Förskoleverksamhet och skolbarnomsorg som inte drivs i form av förskola, fritidshem, öppen förskola eller öppen fritidsverksamhet är pedagogisk omsorg.

Pedagogisk omsorg utgör ett samlingsbegrepp för flera olika verksamhetsformer och kännetecknas till stora delar av att en ensam vuxen arbetar i det egna hemmet med en liten barngrupp. En variant på pedagogisk omsorg är familjedaghem. En annan variant är sk flerfamiljslösning där vårdnadshavare arbetar och får bidrag för sina egna barn om minst lika många andra barn har tagits emot.

Med anledning av pedagogisk omsorgs särskilda karaktär, av bl.a. ensamarbete i det egna hemmet, gäller vissa särskilda villkor och förutsättningar. I övrigt gäller de villkor och förutsättningar som anges i detta dokument.

3.2 Särskilda villkor för bidrag

Bidrag kan lämnas för barn i enskild pedagogisk omsorg där deras

vårdnadshavare arbetar under förutsättning att minst lika många andra barn har tagits emot. Bidraget till pedagogisk omsorg går inte att kombinera med andra typer av omsorgslösningar. Det innebär att en enskild dagbarnvårdare som uppbär

vårdnadsbidrag och vårdar eget barn i hemmet måste säga upp sitt vårdnadsbidrag för att kunna erhålla bidrag för det barn som vårdas i hemmet.

3.3 Miljö

Bostaden ska vara anpassad för arbete med barn och ändamålsenlig i enlighet med den pedagogiska omsorgens uppdrag. Den ska vara barnsäker, rökfri och ha goda hygieniska förhållanden. Bostaden ska erbjuda en balans mellan aktivitet och vila.

Det är viktigt ur säkerhetssynpunkt att man kan ha överblick över barnen. Finns begränsningar i nyttjandet av bostaden måste det framgå av ansökan.

3.4 Personal

Det ska finnas personal med sådan utbildning eller erfarenhet att barnens behov av omsorg och en god pedagogisk verksamhet kan tillgodoses.

3.5 Pedagogiskt uppdrag

Styrdokumenten är vägledande för verksamheten. Dessa dokument ligger till grund för kvalitetsbedömningen vid kommunens prövning av om enskild

pedagogisk omsorg ska godkännas samt vid tillsyn. Det innebär att verksamheter inom pedagogisk omsorg kan tillämpa delar av läroplanen utifrån de

förutsättningar som dessa ger. De avsnitt som behandlar normer och värden är lika relevanta för pedagogisk omsorg som för förskolan.

3.6 Barngruppernas sammansättning och storlek

Barnens rätt till en bra verksamhet, säker och god omsorg är vägledande för hur många barn som placeras i verksamhet inom pedagogisk omsorg. Bostadens utformning och utemiljö är också viktiga faktorer att väga in.

3.7 Öppettider och förutsättningar för bidrag

Verksamhet inom pedagogisk omsorg får reducerat verksamhetsbidrag enligt samma grunder som kommunen tillämpar för sin egen verksamhet.

Verksamheten ska kunna erbjuda omsorg minst 10 timmar per dag mellan kl.6.00 – 18.30 (ramtid), 5 dagar per vecka (förutom veckor med extra helgdagar ex julhelg), 48 veckor per år. Om särskilda skäl finns och barnomsorg behövs för föräldrar med obekväm arbetstid kan verksamhetstiden för pedagogisk omsorg förläggas på andra tider på dygnet utanför ramtid. Verksamhet som bedrivs utanför ramtid måste uppfylla samma kvalitetskrav och öppenhetskrav som verksamhet som bedrivs inom ramtid.

Anordnaren kan även stänga enskilda dagar för kompetensutveckling.

3.8 Avsteg från öppenhetskrav

En enskild flerfamiljlösning får begränsa sin verksamhet till de barn i de familjer som bildar flerfamiljsformen.

4. Förutsättningar för fullt bidrag

4.1 Allmänt

Anordnare som innehar godkännande från kommunen får bidrag efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till kommunens egna verksamheter. Bidrag till verksamhet som avser pedagogisk omsorg ska

bestämmas med hänsyn till barnets behov och huvudmannens åtagande.

Godkännande utgör en garanti för att verksamheten uppfyller de kvalitetskrav som kommunen ställer på sin egen verksamhet och för att ytterligare garantera

likvärdig kvalitet och service mellan kommunal och enskild verksamhet har kommunen ställt upp vissa förutsättningar för fullt bidrag.

I de fall anordnare inte lever upp till kommunens förutsättningar görs ett avdrag från full ersättning. Avdraget sker genom särskild överenskommelse med kommunen eller genom att kommunen upptäckt brister i servicenivån vid sin tillsyn. Avdragets storlek kommer att bedömas från fall till fall.

I samband med en konkurs utbetalas eventuell ersättning till konkursförvaltare enbart för de dagar då konkursförvaltaren har bedrivit verksamheten. För att ersättning ska kunna utbetalas måste konkursförvaltaren ha ansökt om att tillfälligt få bedriva verksamheten.

Ärenden om rätt till bidrag kan överklagas till förvaltningsdomstol genom förvaltningsbesvär.

4.2 Verksamhetsbidrag (barnpeng)

4.2.1 Verksamhetsbidragets omfattning

Fullt verksamhetsbidrag avser ersättning för pedagogisk verksamhet och omsorg, kompetensutveckling, läromedel, utrustning, måltider, lokalvård, administration samt mervärdesskatt. Bidraget för måltider avser frukost, lunch, mellanmål och frukt (frukt serveras vid behov, vilket kan vara både på för- och eftermiddag).

Förskoleverksamhet som får fullt verksamhetsbidrag från kommunen ska kunna erbjuda omsorg minst 12 timmar per dag mellan kl. 6.00 – 18.00 (ramtid), 5 dagar per vecka (förutom veckor med extra helgdagar ex julhelg), 49 veckor per år.

Annordnaren kan minska öppettiderna så att omsorgstiden per dag minskas till minst 10 timmar per dag. Ett lägre öppethållande innebär ett reducerat bidrag . Om anordnaren erbjuder öppethållande minst 11 timmar per dag utgår ersättning med 97,5 % och erbjuds minst 10 timmar per dag utgår ersättning med 95 % av barnpengen per barn.

För skolbarnsomsorg (skolbarn 7-9 år, grundskola år 1-4) gäller motsvarande tider med undantag för de timmar barnen vistas i skolan. I början eller slutet av dagen kan barnen behöva byta avdelning inom förskola eller fritidshem. Fritidsklubb ska ha öppet 14.00-17.00.

Anordnaren kan även stänga enskilda dagar för kompetensutveckling.

En anordnare ska i sitt generella informationsmaterial ange kommunens regler för öppethållande och att barn har rätt till omsorg inom denna tid om behov finns.

Då ordinarie verksamhet är stängd ska anordnaren kunna erbjuda alternativ placering för de barn vars föräldrar har behov av omsorg.

Extra medel, utöver fastställd ersättning, kan efter särskild prövning erhållas för barn i behov av extra ordinära stödinsatser. Om ett barn har ett omfattande behov av särskilt stöd, är kommunen inte skyldig att lämna bidrag för det särskilda stödet, om betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen.

4.2.2 Grund för bidragets storlek - resursfördelningssystem i Lerum Anordnare får bidrag efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till kommunens egna verksamheter. Bidrag till enskilda förskolor ska bestämmas efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelningen av resurser till den egna verksamheten.

Lerums kommun tillämpar ett resursfördelningssystem som baseras på barnens rätt till plats, vilket regleras i kommunens taxa för förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg . I taxan anges att barn till föräldralediga och arbetslösa endast har rätt till en omsorg på 15 timmar/vecka eller lägre. Detta är också styrande i kommunens resursfördelningssystem som är utformat så att barn med en omsorgstid på 15 tim/vecka eller lägre också får lägre barnpeng. Kommunens resursfördelning gäller också för enskilda förskolor vilket innebär att inskrivna barn till föräldralediga och arbetslösa på fristående förskolor endast har rätt till kommunens lägre bidrag (max 15 timmar). Samtidigt kan fristående förskolor ha en högre servicenivå och erbjuda fler timmar, men man kan inte få bidrag från kommunen för detta.

För att en enskilda förskola ska erhålla bidrag för ett barn ska en undertecknad blankett lämnas in till kommunen. I blanketten ska det styrkas om föräldrar exempelvis är föräldralediga eller inte, vilket i sin tur ligger till grund för förskolans bidrag. Även ändringar ska rapporteras genom samma blankett.

Kontroll av att rätt bidrag betalas ut kommer att ske i samband med kommunens tillsyn.

4.2.3 Rutiner för utbetalning mm

Verksamhetsbidraget utbetalas per inskrivet barn som är folkbokförd i Lerums kommun. Ersättningen grundas på uppgifter som anordnaren har rapporterat in till kommunens verksamhetssystem avseende antal inskrivna barn, deras ålder och omsorgstider per den 15:e varje månad. Anordnaren är skyldig att rapportera in förändringar.

För barn i förskolan som ska börja förskoleklass under hösten betalas verksamhetsbidrag till förskolan till och med juli månad.

Verksamhetsbidraget för elever som börjar förskoleklass utbetalas till skolan from juli till och med juni efterföljande år. Utbetalningen för juli och augusti för elever som börjar förskoleklass grundar sig på inskrivna elever i samband med skolstart i augusti.

Utbetalning till anordnaren sker månadsvis och ska vara anordnaren tillhanda senast den 22:e varje månad. Om den 22:e infaller på en helgdag, sker

utbetalningen vardagen före.

4.3 Lokalbidrag (avser förskola och skolbarnsomsorg)

4.3.1 Lokalbidragets omfattning

Ersättning för lokalkostnader är avsedd att täcka löpande kostnader för de lokaler verksamheten bedrivs i. Med lokalkostnader avses i första hand hyra från

exempelvis en privat hyresvärd eller från kommunen. Det innefattar också

driftskostnader som t.ex. uppvärmning, renhållning och kapitalkostnader i form av ränta och avskrivning förknippade med fastigheten. Lokalkostnader innefattar inte amorteringar eller motsvarande kostnader som är hänförda till ägandet av en fastighet. Inte heller kapitalkostnader för inventarier, som ingår som en del i verksamhetsbidraget (avsnitt 4.2).

Ersättning för lokalkostnader ska motsvara kommunens genomsnittliga

lokalkostnad per barn. Finns det särskilda skäl kan ersättningen motsvara faktisk lokalkostnad förutsatt att denna är skälig (prop. 2008/09:171 s.39 f).

Utbetalning av lokalbidrag från kommunen till anordnare sker enligt:

1) Bidrag per barn och månad baserad på kommunens genomsnittliga lokalkostnad/barn i motsvarande verksamhet (schablon).

2) Faktisk lokalkostnad. Förutsättningarna kring bidrag för faktisk lokalkostnad redovisas i avsnitt 4.3.2.

4.3.2 Ersättning för faktisk lokalkostnad

Lokalbidrag för faktisk kostnad kan betalas ut vid särskilda skäl. Bidraget

förutsätter att kostnaden är skälig både utifrån antal barn i anordnarens lokaler och utifrån kommunens kostnader för motsvarande lokal. Utbetalning kommer därför att ske per barn enligt förutsättningar som regleras genom en överenskommelse om lokalbidrag mellan kommunen och anordnaren.

Rätten att teckna överenskommelse om lokalbidrag är delegerat från kommunstyrelsen till sektorschef för Sektor lärande.

Överenskommelsen fastställer:

Lokalens kapacitet

Kapacitetsbedömningen utgår från de nyckeltal kommunen använder vid dimensionering av kommunens egna verksamhetslokaler alternativt utifrån den genomsnittliga gruppstorleken på kommunens förskolor. Avsteg kan ske om det föreligger särskilda skäl och ska i så fall motiveras och framgå i

överenskommelsen.

Tillfälliga avsteg från lokalens kapacitet kan också ske om det måste tas särskild hänsyn till barn i behov av extra ordinära stödinsatser, dvs när anordnaren har erhållit extra medel efter särskild prövning (se avsnitt 4.2). Ett tillfälligt avsteg ska vara tidsbegränsat och dokumenteras som en bilaga till överenskommelsen av lokalbidrag.

Skälig kostnad

Grunden vid en bedömning av skälig kostnad är kommunens kostnader för

motsvarande lokal. För att kunna styrka sina lokalkostnader ska anordnaren kunna redovisa exempelvis hyreskontrakt med fastighetsbeteckning, adress, totalyta (BRA), hyresbelopp/år etc. Anordnaren ska även kunna redovisa vad hyran inkluderar i form av räntekostnader samt drift- och underhållskostnader. I de fall anordnaren äger sin fastighet ska kostnaderna kunna styrkas på annat sätt, som exempelvis bokslut.

Skälig kostnad och därmed lokalbidrag indexeras varje år efter KPI med oktober som basmånad. Revidering och en mer omfattande granskning av nivåer sker vart femte år eller om det finns särskild anledning, som exempelvis omfattande och hyrespåverkande renovering.

Lokalbidrag per barn

Anordnaren erhåller lokalbidrag per barn som räknas ut genom att dividera skälig kostnad med antalet barn som angivits som lokalens kapacitet. Utbetalning sker därefter per barn upp till den faktiska kostnaden, vilket innebär att antal barn måste vara lika med antalet barn som angivits som lokalens kapacitet för att anordnaren ska få full ersättning. Anordnaren kan inte få lokalbidrag för barn utöver vad som angivits som lokalens kapacitet.

5. Tillsyn

Enskilt bedriven förskola som har ett godkännande står under tillsyn av den kommun där verksamheten bedrivs. Kommunen har rätt att inspektera verksamheten och får inhämta upplysningar och ta del av de handlingar som behövs för tillsynen.

Vid tillsynen gör kommunen en kontroll av verksamhetens kvalitet, säkerhet och stabilitet och om verksamheten bedrivs i enlighet med de förutsättningar som angavs vid godkännandet.

Vid missförhållande eller misstanke om missförhållande i anordnarens verksamhet ska anställd personal skyndsamt informera kommunen.

Kommunen kan, som en del av tillsynen och genom sin rätt att inhämta upplysningar, även besluta att anordnaren ska delta i den uppföljning och utvärdering som kommunen gör av sin egen verksamhet.

Utöver vad som nämnts, ska anordnaren tillhandahålla kommunen sådana uppgifter som begärs in av SCB.

Bilaga 1 - Förordning om (2001:160) om statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskoleverksamhet och

skolbarnsomsorg Inledande föreskrifter

1 § En kommun kan enligt föreskrifterna i denna förordning få statsbidrag om en viss högsta avgift (maxtaxa) tillämpas för plats i förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg.

Med förskoleverksamhet avses i denna förordning förskola och

familjedaghem och med skolbarnsomsorg fritidshem och familjedaghem enligt 2 a kap. skollagen (1985:1100).

4 § Statsbidrag lämnas under förutsättning att:

1. Avgiften per månad i förskoleverksamheten är högst tre, två respektive en procent av hushållets avgiftsgrundande inkomst per månad för det första, andra respektive tredje barnet i hushållet. Avgiften får dock inte överstiga 1 260 kronor i månaden för det första barnet, 840 kronor i månaden för det andra barnet respektive 420 kronor i månaden för det tredje barnet i förskoleverksamheten.

2. Avgiften per månad i skolbarnsomsorgen är högst två, en respektive en procent av hushållets avgiftsgrundande inkomst per månad för det första, andra respektive tredje barnet i hushållet. Avgiften får dock inte överstiga 840 kronor i månaden för det första barnet och 420 kronor i månaden för det andra respektive tredje barnet i skolbarnsomsorgen.

4. Den högsta avgiften i den för barnet aktuella verksamhetsformen betalas för det yngsta barnet i hushållet och den närmast lägre avgiften i den för barnet aktuella verksamhetsformen betalas för det närmast äldre barnet. Från och med det fjärde barnet i hushållet betalas ingen avgift. Förordning

(2004:580).

4 § Med hushåll avses i 4 § ensamstående och makar.

Med makar skall jämställas man och kvinna som utan att vara gifta med varandra lever tillsammans och

1. har eller har haft gemensamt barn eller 2. är folkbokförda på samma adress.

Med makar skall också jämställas personer som lever tillsammans i ett homosexuellt förhållande och är folkbokförda på samma adress.

5 § Med avgiftsgrundande inkomst i 4 § avses lön före skatt och andra skattepliktiga inkomster i inkomstslaget tjänst samt överskott i

inkomstslaget näringsverksamhet enligt inkomstskattelagen (1999:1229) under bidragsåret.