Ämnesfördjupande arbete i logistik
Inköp från Kina
En undersökning om vilka svårigheter småföretag möter vid inköp från Kina
Författare
Björn Gorton 840615
Förord
Vi vill börja med att tacka Petra Andersson för en mycket god handledning under uppsatsens gång, hon har alltid funnit tillhands när vi har behövt hjälp vilket har underlättat väldigt mycket. Vidare vill vi tacka alla de personer hos företagen som ställt upp på våra intervjuer och alltid varit väldigt tillmötesgående.
Vi vill även passa på att tacka Veronika Svensson Ülgen för att hennes givande diskussioner som ledde till vårt ökade intresse för inköp. Vi tackar Åsa Gustafsson för konstruktiv kritik under seminarierna.
__________________ __________________ __________________
Björn Gorton Jesper Olsson Tomas Tu
Sammanfattning
Examensarbete, civilekonomprogrammet, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, logistik, 2FE02E, VT 2011
Författare Björn Gorton, Jesper Olsson och Tomas Tu
Handledare Petra Andersson
Titel Inköp från Kina: En undersökning om vilka svårigheter småföretag möter vid inköp från Kina
Bakgrund Världen är under förändring och företag idag sprider sin verksamhet i en global marknad. Med dessa förändringar uppstår det nya förutsättningar för att öka lönsamheten och det blir allt vanligare att företag söker nya källor till billigare inköpspriser. Kina har under en tid varit en populär marknad för europeiska företag och på senare tid har även småföretag börjat söka sig dit. Mindre företag arbetar med annorlunda förutsättningar gällande tid och resurser och det är därför intressant att se huruvida detta påverkar de faktiska problemen som kan uppkomma vid inköp av varor från Kina.
Syfte Syftet med denna undersökning är att undersöka vilka problem som småföretag stöter på när de köper in varor från Kina, se vilken bakgrund som föreligger vid dessa problem och hur våra intervjuade företag har åtgärdat dem.
Metod Författarna har i uppsatsen använt oss av en kvalitativ forskningsmetod där de utfört intervjuer med fem olika företag som följer, Flugorna, Galvin Green, Hall Miba, Vartex och Vendotec. Ett deduktivt angreppssätt har använts där en teoretisk referensram har byggts upp
Teori Den teoretiska referensramen innehåller generella teorier som har med inköp från Kina att göra. Mycket av den teori som presenteras är baserade på större företag, där ämnesområden såsom kulturella skillnader, ledtider, volym, kapitalbindning och kvalitetssäkring.
Eftersom uppsatsens syfte är att se på vad småföretag stöter på vid inköp från Kina och vilka åtgärder som kan användas för att lösa dessa, blir analysen en jämförelse mellan vad teorin säger med vad de intervjuade företagen säger.
Slutsatser Slutsatsen visar att dessa generella ämnesområden som teorin tar upp om stora företag vid inköp från Kina även uppstår hos småföretag. De bemöter samma typ av problem såsom, kulturella skillnader, ledtider, volym, kapitalbindning och kvalitetssäkring. Dock hittades vissa saker som inte behandlats i den teoretiska referensramen, exempelvis förskottsbetalning och agenter som enbart kom fram under intervjuerna.
Innehållsförteckning
Förord _______________________________________________________ 2 Sammanfattning _______________________________________________ 3 1 Inledning _______________________________________________ 10 1.1 Bakgrund ____________________________________________ 10 1.2 Problemdiskussion ____________________________________ 11 1.3 Problemformulering ___________________________________ 12 1.4 Syfte _______________________________________________ 13 1.5 Uppsatsens disposition _________________________________ 14 2 Metod __________________________________________________ 16 2.1 Vetenskapligt synsätt __________________________________ 16 2.1.1 Hermeneutik ______________________________________ 16 2.1.2 Positivism ________________________________________ 16 2.1.3 Uppsatsens synsätt _________________________________ 16 2.2 Vetenskapligt angreppssätt ______________________________ 17 2.2.1 Deduktion ________________________________________ 17 2.2.2 Induktion ________________________________________ 17 2.2.3 Uppsatsens angreppsätt _____________________________ 17 2.3 Forskningsstrategi _____________________________________ 18 2.3.1 Kvantitativ forskning _______________________________ 18 2.3.2 Kvalitativ forskning ________________________________ 18
2.4 Undersökningsdesign __________________________________ 19 2.4.1 Fallstudier _______________________________________ 19 2.4.2 Surveyundersökning _______________________________ 19 2.4.3 Uppsatsens undersökningsdesign _____________________ 19 2.5 Urval _______________________________________________ 20 2.5.1 Sannolikhetsurval __________________________________ 20 2.5.2 Icke-sannolikhetsurval ______________________________ 20 2.5.3 Uppsatsens urval __________________________________ 21 2.6 Datainsamling ________________________________________ 23 2.6.1 Primärdata _______________________________________ 23 2.6.2 Sekundärdata _____________________________________ 23 2.6.3 Uppsatsens datainsamling ___________________________ 24 2.7 Kvalitetsmått _________________________________________ 24 2.7.1 Trovärdighet ______________________________________ 24 2.7.2 Äkthet ___________________________________________ 25 2.7.3 Generaliserbarhet __________________________________ 26 2.7.4 Uppsatsens Kvalitetsmått ____________________________ 26 2.8 Analysmetod _________________________________________ 27 2.9 Sammanfattning av metodval ____________________________ 28 3 Teoretisk referensram _____________________________________ 29 3.1 Del 1 _______________________________________________ 29 3.1.1 Leverantörsval ____________________________________ 29
3.1.2 Leverantörsrelationer _______________________________ 31 3.1.3 Kinesisk affärskultur _______________________________ 32 3.1.4 Ledtid ___________________________________________ 34 3.1.5 Volym __________________________________________ 34 3.1.6 Kapitalbindning ___________________________________ 34 3.1.7 Kvalitetssäkring ___________________________________ 35 3.2 Del 2 _______________________________________________ 36 3.2.1 Kommunikation ___________________________________ 36 3.2.2 Prognostisering ___________________________________ 36 3.2.3 ISO 9001 ________________________________________ 36 4 Empiri _________________________________________________ 38 4.1 Intervjuomgång 1 _____________________________________ 38 4.1.1 Flugorna _________________________________________ 39 4.1.2 Galvin Green _____________________________________ 40 4.1.3 Hall Miba ________________________________________ 43 4.1.4 Vartex ___________________________________________ 44 4.1.5 Vendotec ________________________________________ 46 4.2 Intervjuomgång 2 _____________________________________ 48 4.2.1 Galvin Green _____________________________________ 48 4.2.2 Hall Miba ________________________________________ 49 4.2.3 Vartex ___________________________________________ 50 5 Analys _________________________________________________ 53
5.1 Del 1 _______________________________________________ 54 5.1.1 Summering av de identifierade problemen ______________ 54 5.1.2 Problemtyper _____________________________________ 54 5.1.3 Analys av problemfråga 1 ___________________________ 55 5.2 Del 2 _______________________________________________ 60 5.2.1 Summering _______________________________________ 60 5.2.2 Analys av problemfråga 2 ___________________________ 62 6 Slutsats _________________________________________________ 67 6.1 Affärskultur __________________________________________ 68 6.2 Ledtider _____________________________________________ 69 6.3 Volym ______________________________________________ 69 6.4 Kapitalbindning _______________________________________ 70 6.5 Kvalitetssäkring _______________________________________ 70 6.6 Kritik till egna arbetet __________________________________ 71 6.7 Förslag till vidare forskning _____________________________ 71 Litteraturförteckning __________________________________________ 72 Bilagor _____________________________________________________ 75
Figurer och tabeller
Figur 1.1 Uppsatsens disposition ... 14
Figur 2.1 Tidsperspektiv ... 22
Figur 2.2 Analysmodell ... 27
Figur 2.3 Sammanfattning av metodval ... 28
Figur 3.1 Del av analysmodell som beskriver den teoretiska referensramen ... 29
Figur 4.1 Del av analysmodell som beskriver intervjuomgångarna ... 38
Figur 5.1 Komplett analysmodell ... 53
Tabell 2.1 Tillväxtföretag ... 22
Tabell 2.2 Mognadsföretag ... 22
Tabell 4.1 Sammanställning av företag som har handlat med Kina i mindre än 3 år . 39 Tabell 4.2 Sammanställning av företag som har handlat med Kina i mer än 3 år ... 39
Tabell 5.1 Sammanställning av problem för företag som handlat med Kina i mindre än 3 år ... 54
Tabell 5.2 Sammanställning av problem för företag som handlat med Kina i mer än 3 år ... 54
Tabell 5.3 Summering av Galvin Greens problem ... 60
Tabell 5.4 Summering av Hall Mibas problem ... 61
Tabell 5.5 Summering av Vartex problem ... 62
1 Inledning
Inledningskapitlet börjar med en bakgrundsbeskrivning kring uppsatsens ämnesområde. Detta ska leda till en diskussion som i sin tur formar ett antal problemformuleringar som uppsatsen ska baseras på. Syftet och uppsatsens disposition kommer även att presenteras i inledningskapitlet.
1.1 Bakgrund
Globalisering har blivit ett centralt begrepp i vårt samhälle. Det är ett fenomen som påverkar ekonomier och som öppnar möjligheter för företag att komma in på nya marknader utanför den lokala marknaden. Detta innebär att fler företag söker möjligheter på andra marknader. (Frenkel & Peetz, 1998) De företag som väljer att etablera sig på utländska marknader står inför stora möjligheter men också hinder och utmaningar. Det krävs att företag lägger resurser på utveckling av kompetens inom företaget för att kunna verka på den internationella marknaden. (Gadde & Håkansson, 1998)
En av de snabbast växande marknaderna idag är Kina. Företag i väst ser stor potential i den stora marknaden. Grunden till det stora intresset ligger i de billiga produktionskostnaderna som marknaden erbjuder men de ser även stor potential i försäljning på marknaden. (Hofer & Ebel, 2007)
År 2006 blev Kina den tredje största nationen vad gäller internationell handel och var även världens största mottagare vad gäller utländska direktinvesteringar. Kinas ekonomi ökar kontinuerligt och beräknas att växa mer i framtiden mot ett högteknologiskt samhälle där världshandeln kommer att spela en större roll.
(Kinnman, 2008) I dagsläget har Kinas nyutvecklade ekonomi attraherat många västerländska företag att göra affärer på den kinesiska marknaden. Många multinationella företag har flyttat sin produktion från hemlandet till Kina på grund av den billiga arbetskraften och den växande marknaden. (Salmi, 2006)
Enligt Salmi (2006) krävs det att företagen tar en del strategiska beslut, till exempel vilken leverantör som skall användas. När leverantör väljs är det fler parametrar än lägsta inköpspris som bör tas i beaktning, god kvalitet och möjlighet till att skapa en god relation är minst lika viktiga faktorer för att lyckade inköps ska kunna genomföras.
Det geografiska avståndet till Kina gör att transporten blir lång och kostsam, detta ledde till att det främst var större företag med god ekonomi som hade råd att genomföra inköp från Kina till en början. På senare dagar har dock möjligheterna för småföretagare att göra inköp från Kina blivit bättre genom utveckling av tjänster där företag lätt kan finna leverantörer och agenter i Kina (Darlington, 2011).
I Sverige har en övervägande majoritet av företagen mindre än 50 anställda. I denna kategori återfinns småföretag som klassas som de företagen med mellan tio och 49 anställda, mikroföretag med en till nio anställda samt enmansföretag. Inom kategorierna småföretag och mikroföretag finns det cirka 230 000 företag, vilket uppgår till drygt 25 % av Sveriges totala antal företag. (Ekonomifakta, 2010)
1.2 Problemdiskussion
Den ökade handeln med utlandet har gjort att det idag råder en hård konkurrenssituation för företag på den svenska marknaden och en metod för att lyckas bli konkurrenskraftig är att erbjuda låga priser. Till följd av globaliseringen har det blivit enklare att hitta nya billigare leverantörer utomlands i exempelvis Kina.
Att göra inköp från utlandet medför dock vissa skillnader gentemot nationella inköp, med inköp syftas det såväl till köp direkt från en leverantör som köp via agent.
När företag börja göra inköp från Kina vill de uppnå kostnadsfördelar men det medför oftast en del svårigheter. Typiska problem som företag kan möta är distans-, tids- och kulturella svårigheter. Avstånden till Kina kan bidra till problem då ledtiderna lätt blir långa och kapital binds under en längre tid, Kina ligger även flera
tidszoner bort vilket kan medföra problem i kommunikation mellan parterna. De kulturella svårigheterna uppstår oftast genom missförstånd som grundar sig i olikheter, till exempel säger Kineser sällan nej. Det blir även svårt att bygga upp relationer till leverantören då man sällan har en chans att träffa dem personligen för att kunna bygga en personlig relation. (Dornier, Ernst, Fender, & Kouvelis, 1998)
När företag byter leverantör behöver oftast förändringar genomföras inom den egna verksamheten. Väljs då en global leverantör kan detta innebära att omfattande förändringar måste genomföras i den egna verksamheten.
Tidigare har det bara varit större företag med stora ekonomiska tillgångar som haft möjligheten till att göra inköp från Kina på grund av de höga hemtagningskvantiteterna och de tillkommande transportkostnaderna. De senaste åren har möjligheterna för småföretag att göra inköp från Kina blivit större då tjänster som alibaba.com har utvecklats. Där kan företagen själva hitta leverantörer och agenter och kan då själva börja göra inköp.
Det har utförts flera studier rörande inköp från Kina vad gäller stora företag, författarna har dock inte funnit någon studie som berör hur mindre företag påverkas.
Sveriges företag består som tidigare nämnt av 25 % små- och mikroföretag vilket gör detta område intressant att undersöka.
1.3 Problemformulering
Vilka problem stöter företag på vid inköp från Kina och varför uppstår dessa problem?
Vilka åtgärder kan företag vidta för de problem som uppstår vid inköp från Kina?
1.4 Syfte
Syftet med denna uppsats är att identifiera problem som småföretag kan stöta på vid inköp från Kina, varför de uppstått och hur de intervjuade företagen gått tillväga för att åtgärda dessa problem.
1.5 Uppsatsens disposition
Figur 1.1 Uppsatsens disposition
Enligt Figur 1.1 ovan bygger undersökningen på två huvudfrågor. Efter att ha formulerat två huvudfrågor studerades relevant teori. Teorin är uppdelad i två delar där första delen tillhör problemfråga 1 och den andra delen till problemfråga 2. Sedan
•Bakgrundsbeskrivning av ämnet
•Problemdiskussion som mynnar ut till problemfrågor
Inledning
•Visar studiens tillvägagångsätt
Metod
•Relevanta teorier till
problemfrågorna presenteras i två delar
Teori
•Intervjuer med Flugorna, Galvin Green, Hall Miba, Vartex och Vendotec
Intervjuomgång 1
•Intervjuomgång 1 analyseras med den första delen av teorin
Analys 1
•Intervjuer med Galvin Green, Hall Miba och Vartex
Intervjuomgång 2
•Intervjuomgång 2 analyseras med den andra delen av teorin
Analys 2
•Svar på problemfrågorna presenteras
•Egen kritik och förslag på vidare forskning
Slutsats
följer den första intervjuomgången som analyseras med den första delen av teorin.
Därefter följer en andra intervjuomgång med endast tre av de fem företagen och denna följs även av en analys där den andra teoridelen kopplas. Slutligen mynnar analyserna ut i slutsatser och förslag till vidare forskning.
2 Metod
I detta avsnitt kommer det att presenteras uppsatsens metod och tillvägagångsätt.
Där vetenskaplig synsätt, angreppsätt, forskningsstrategi, undersökningsdesign, urval, datainsamling, intervjutekniker, analysmetoder och kvalitetsmått tas upp teoretiskt. Det presenteras även vad författarna har valt för respektive metoder.
2.1 Vetenskapligt synsätt
Bryman & Bell (2005) påstår att det finns två olika vetenskapliga synsätt. Dessa är Hermeneutik och positivism.
2.1.1 Hermeneutik
Hermeneutik är ett sätt för tolkning och förståelse av texter, likt interpretativism som är ett synsätt som bygger på just tolkning och förståelse. Detta innebär att en forskare som arbetar på ett hermeneutiskt synsätt försöker analysera vetenskapliga texter och datamaterial genom att försöka förstå materialens mening utifrån det perspektiv som respondenten eller upphovsmannen hade. (Bryman & Bell, 2005)
2.1.2 Positivism
Positivism skiljer sig från Hermeneutik eftersom det är ett mer objektivt synsätt. För positivismen är riktig kunskap enbart det som går att bekräfta via sinnena. I det här synsättet finns det inget utrymmer för forskaren att tolka på ett annat sätt eller ifrågasätta det resultat som uppstår. (Bryman & Bell, 2005)
2.1.3 Uppsatsens synsätt
Författarna har arbetat efter ett positivistiskt vetenskapligt synsätt och kommer således ej att tolka det materialet de erhåller. De hanterade materialet objektivt utan att låta deras egna värderingar eller åsikter påverka resultatet.
2.2 Vetenskapligt angreppssätt
Det finns enligt Bryman & Bell (2005) två sätt för att angripa en vetenskaplig studie och forskaren bör ta ställning vilken av dessa som denna tänkt använda sig av. Dessa är deduktion och induktion, vilket bestämmer hur forskaren ställer sig till förhållandet mellan teori och praktik och vilken roll som teorin kommer att spela under arbetet.
Det är vanligt att forskaren kan behöva blanda dessa två arbetssätt, då denna kommer förflytta sig mellan teori och praktik, detta angreppssätt kallas för iterativ metod.
2.2.1 Deduktion
Deduktion är den vanligaste metoden för att angripa en vetenskaplig studie och det innebär att forskaren utgår från ett redan existerande teoretiskt material och utvecklar från dessa ett antal hypoteser. Utifrån dessa hypoteser samlar forskaren sedan in sina data och observationer och söker att bekräfta eller förkasta hypoteserna. Den deduktiva metoden kan således ses som “bevisföringens väg”, då forskaren söker bevis för existerande teori. Deduktion är vanligast inom kvantitativ forskning.
(Bryman & Bell, 2005)
2.2.2 Induktion
Induktion är den vanligaste metoden inom den kvalitativa forskningen, denna metod innebär att forskaren samlar in data och observationer för att sedan skapa ett antal teorier eller slutsatser utifrån dessa. Denna metod är den mest tidskrävande då forskaren inte har något tidigare material att utgå ifrån, metoden kan således kallas för “upptäcktens väg” då forskaren söker efter helt ny teori. (Bryman & Bell, 2005)
2.2.3 Uppsatsens angreppsätt
I denna uppsats har författarna använt sig av en deduktiv metod. Författarna började med att ta fram teorier som behandlar olika begrepp och har kopplingar till ämnet om inköp från Kina. Dessa teorier försökte författarna senare i arbetet ställa mot det empiriska materialet i form av en analys, för att se om teori och empiri stämmer med
varandra. Detta är intressant då teorierna som författarna har samlat in mestadels behandlar stora företag, medan de intervjuade företagen klassas som småföretag.
2.3 Forskningsstrategi
Bryman & Bell (2005) tar upp två huvudsakliga forskningsstrategier som forskare kan använda sig av vid forskning, dessa är kvantitativ och kvalitativ forskning.
2.3.1 Kvantitativ forskning
Den kvantitativa forskningsmetoden handlar om insamling av numeriska data. Denna strategi påminner om positivismen där relationen mellan teorier och forskning är i form av deduktiv angreppsätt. De viktigaste faserna under en kvantitativ undersökning är att forskaren tar fram teorier som leder till en hypotesformulering.
Därefter bestämmer forskaren vad för slags undersökningsdesign som gäller, val av plats, val av respondent, datainsamling, bearbetning av data, analys och till sist ta fram slutsatser och resultat. (Bryman & Bell, 2005)
2.3.2 Kvalitativ forskning
Den kvalitativa forskningsstrategin syftar mer till att samla in data i form av ord istället för numerisk data. Vanliga typer av kvalitativ forskning är intervjuer och observationer. En intervju kan vara av typen ostrukturerad eller semistrukturerad, de ostrukturerade innebär att författaren kan anpassa följdfrågorna till respondentens tidigare svar. Vid en semistrukturerad intervju kan författaren använda en intervjumall där ett visst antal ämnen ska beröras, eller använda sig av ett antal frågor. Utifrån dessa får respondenten svara fritt. (Bryman & Bell, 2005)
2.3.3 Uppsatsens forskningsstrategi
Författarna använde sig av en kvalitativ forskningsstrategi då de syftade till att samla in data i form av ord. Datainsamlingen valde författarna att göra via semistrukturerade intervjuer, detta för att denna metod låter respondenten bättre återge sin bild av frågan. Författarna konstruerade före varje intervjuomgång en
intervjuguide som var likadan för alla respondenter, denna följdes under varje tillfälle men respondenten tilläts lägga till egna svar utanför denna guide. Intervjuerna gjordes via telefon då författarna ansåg att det var bäst rent tidsmässigt.
2.4 Undersökningsdesign
En undersökningsdesign är ett sätt att utföra insamling av data och även hur analys av data genomförs. Valet av undersökningsdesign beror på vilket fokus som forskarna väljer, två vanliga metoder för detta är fallstudie och surveyundersökning. (Bryman
& Bell, 2005)
2.4.1 Fallstudier
Här genomförs det detaljerade och ingående studier av ett speciellt fall. Begreppet fall är i denna kontext förknippad med en viss plats eller en lokal, exempelvis ett företag. Det är vanligt att förknippa fallstudier med den kvalitativa metoden, eftersom ostrukturerade intervjuer passar bra om man vill göra en detaljerad granskning om ett fall. Detta stämmer inte helt eftersom fallstudier kan beröra både kvalitativa och kvantitativa metoder. (Bryman & Bell, 2005)
2.4.2 Surveyundersökning
En surveyundersökning syftar till att samla in information som är standardiserad, där respondenterna ska besvara samma frågor, dessa undersökningar är ofta stickprovsundersökningar. Det kan urskiljas två huvudtyper av surveyundersökningar, nämligen analytiska och deskriptiva. Den deskriptiva ämnar beskriva ett fenomen och den analytiska syftar till att förklara fenomenet. (Lundahl &
Skärvad, 1999)
2.4.3 Uppsatsens undersökningsdesign
Författarna gjorde en surveyundersökning och detta genom att utföra en intervjustudie. Ett stickprov gjordes bland småföretag som köper in varor från Kina.
analytiska, då de både ville beskriva och förklara anledningen till den rådande situationen. Inom ramen för den andra problemfrågan ämnade författarna att endast vara deskriptiva.
2.5 Urval
I en vetenskaplig studie utgår forskaren från en population, det kan till exempel vara en nation eller en stad. Utifrån denna population gör forskaren ett urval som denna har tänkt studera, det görs då det troligtvis är omöjligt att faktiskt undersöka hela populationen. Urvalet kan sedan göras enligt två metoder beroende på vad forskaren själv anser lämpligast, dessa är sannolikhetsurval och icke-sannolikhetsurval.
(Bryman & Bell, 2005)
2.5.1 Sannolikhetsurval
Sannolikhetsurval är enligt Bryman & Bell (2005) ett urval som görs på slumpmässig grund där sannolikheten att en viss enhet i populationen blir vald är känd, det antas att forskaren erhåller ett representativt urval vid denna metod. Några metoder är obundet slumpmässigt urval, systematiskt urval och stratifierat slumpmässigt urval.
2.5.2 Icke-sannolikhetsurval
Ett icke-sannolikhetsurval är istället ett urval som ej görs på de principer om sannolikhet som nämnts ovan. Urvalet görs istället på andra grunder som kan ha med bekvämlighet eller andra faktorer som forskaren själv anser lämpliga. Några exempel på icke-sannolikhetsurval följer nedan. (Bryman & Bell, 2005)
Bekvämlighetsurval: Denna metod innebär helt sonika att forskaren väljer ut respondenter enligt vad som är bekvämt för honom, värt att notera är att resultaten inte kan bli generaliserbara och lämpar sig bäst för pilotstudier eller som förberedande inför vidare forskning. Detta urval kan exempelvis vara en lärare som skickar ut en enkät till en klass, just för att forskaren har en tydlig bild av vilka personers svar som är intressant för studien. (Bryman & Bell, 2005)
Snöbollsurval: Snöbollsurvalet är även den ett slags bekvämlighetsurval, där forskaren först söker kontakt med en liten grupp människor som är relevanta för dennas undersökning. Sedan frågar forskaren dessa personer om andra människor att inkludera i undersökning och således rullar snöbollen vidare, där personerna som tillfrågas då styr vilka som de nästkommande respondenterna skall vara. (Bryman &
Bell, 2005)
Kvoturval: Denna metod är relativt ovanlig i akademiska sammanhang, vissa forskare anser dock att den fungerar lika bra som ett sannolikhetsurval. Syftet med metoden är att erhålla ett stickprov som representerar en population. (Bryman & Bell, 2005)
2.5.3 Uppsatsens urval
Författarna har i studien använt sig av ett icke-sannolikhetsurval, nämligen bekvämlighetsurval. Anledningen till detta är att de har haft bestämda uppfattningar om vilken typ av företag som de önskat att undersöka, vilket har omöjliggjort användandet av ett sannolikhetsurval. Således har de via kontakter sökt upp företag som är relevanta för studien.
Två stycken urvalskriterier har använts vid sökandet, där det första är företagens storlek. Denna studie har riktats in mot småföretag och således har företag med 50 eller fler anställda samt enmansföretag exkluderats.
Det andra kriteriet berör tidsperspektivet, där valde författarna ut företag som är i olika faser vad gäller inköp av varor från Kina. Författarna sökte företag efter två variabler, de som handlat från Kina antingen kortare eller längre än tre år. (se Figur 2.1)
Figur 2.1 Tidsperspektiv
Författarna fann företagen till studien genom möten med Helena Collin för Inkubatorn i Kronoberg samt Karin Darlington, regional exportrådgivare för Kronoberg och Kalmar län. Författarna sökte även inom sina personliga nätverk efter kontakter. Utifrån detta erhöll författarna kontaktuppgifter till de företagen som sedan deltog i studien. Företagen delas upp i två kategorier, de som handlat från Kina i kortare än 3 år benämns tillväxtföretag och de som gjort det längre än 3 år benämns mognadsföretag. Information om vilka personer som intervjuades och deras roll inom respektive företag redovisas nedan, se Tabell 2.1 för tillväxtföretag samt Tabell 2.2 för mognadsföretag.
Företag Intervjuad person Roll inom företaget
Flugorna Robin Johansson VD
Vendotec Magnus Thulin VD
Tabell 2.1 Tillväxtföretag
Företag Intervjuad person Roll inom företaget Galvin Green Lotta Linner Inköpsansvarig
Hall Miba Klas Otteborn Inköpschef
Vartex Ulf Svärd Product manager
Tabell 2.2 Mognadsföretag
< 3år Tidsaxel > 3år
Vad gäller intervjupersonerna inom respektive företag, har författarna valt att intervjua personer som är lämpliga inom inköpsområdet. Därför har författarna valt ut de personer som de ansåg besitta information om deras företags inköpshistoria med Kina.
Efter att den första intervjuomgången genomförts och analyserats, har författarna avgränsat sig ytterligare till tre av de fem företagen. Dessa tre företag är Galvin Green, Hall Miba och Vartex och de valdes ut för att författarna ansåg att de var mest lämpade till att svara på våra frågor som behandlar den andra problemfrågan. Detta på grund av deras större erfarenhet.
2.6 Datainsamling
Enligt Bryman & Bell (2005) finns det två olika metoder för att samla in data, dessa är primärdata och sekundärdata. Primärdata är sådan som forskaren själv har samlat in och sekundärdata är sådant som andra forskare har arbetat fram.
2.6.1 Primärdata
Primärdata är den information som forskarna själv har samlat in, det kan exempelvis genomföras med hjälp av strukturerade intervjuer, strukturerade observationer och enkäter. Detta är en kostsam och tidskrävande metod vilket således kan vara en problematisk metod för studenter att använda sig av. (Bryman & Bell, 2005)
2.6.2 Sekundärdata
Sekundärdata är istället information som andra forskare har samlat in, alltså sparar forskaren tid som denna istället kan använda till att fokusera på analys av materialet.
En annan fördel är att mycket sekundärdata är av mycket god kvalitet samt att forskaren ges möjlighet att göra jämförelser mellan flera uppsättningar sekundärdata.
Denna metod är fördelaktig för studenter, som ofta arbetar med begränsade resurser och tid. (Bryman & Bell, 2005)
2.6.3 Uppsatsens datainsamling
Uppsatsens datainsamling består av både primär och sekundär data. De primära data består av de intervjuerna som författarna har genomfört med företag. De sekundära data består av den teori som författarna har samlat in som de ansåg vara relevant för undersökningen.
2.7 Kvalitetsmått
Eftersom den här undersökningen i huvudsak genomfördes med en kvalitativ angreppsätt, kommer ett par kriterium om hur man analyserar en kvalitativ undersökning att presenteras. Enligt Bryman & Bell (2005) finns det två grundläggande kriterier för bedömning av en kvalitativ undersökning, dessa är trovärdighet och äkthet.
2.7.1 Trovärdighet
Trovärdighet kan delas upp i fyra kategorier enligt Bryman & Bell (2005) dessa är:
Tillförlitlighet - detta kriterium handlar om hur pass acceptabel forskarens undersökning är i andras ögon. För att forskaren ska kunna skapa tillförlitlighet i det som har tagits fram krävs det att forskaren har arbetat i enlighet med de regler som finns och framförallt rapporterar det som har kommits fram till personer som har varit med och deltagit i undersökningen. Detta för att låta dem bekräfta att forskaren har uppfattat verkligheten på ett korrekt sätt, det vill säga respondentvalidering. (Bryman
& Bell, 2005)
Överförbarhet - är ett annat kriterium som handlar om resultaten som forskaren kommit fram till kan överföras till en annan situation och ändå komma fram till samma resultat. Eftersom kvalitativa undersökningar tenderar att vara djupa och unika för just det området som forskaren har fokuserat på, kan det även vara intressant att se om undersökningen kan genomföras på en helt annan miljö. (Bryman
& Bell, 2005)
Pålitlighet - det är viktigt att forskaren skapar en fullständig redogörelse av alla steg som forskaren har genomgått i hela forskningen. Där tar forskaren upp problemformuleringen, urvalet av undersökningspersoner, anteckningar, intervjufrågor och slutsatser och beslut forskaren har dragit kring analys av data.
Därefter kan forskaren låta sina kolleger granska detta för att pålitlighetsgraden hamnar på en hög nivå. (Bryman & Bell, 2005)
Möjlighet till konfirmering - här handlar det om att forskaren inte får medvetet påverka med sina egna personliga åsikter eller sin teoretiska inriktning de slutsatser som dragits under undersökningen.
2.7.2 Äkthet
Utöver de ovannämnda kriterierna om trovärdighet tar Bryman & Bell (2005) även upp ett antal kriterium om äkthet. dessa kriterier berör mer frågor om forskningspolitiska konsekvenser och dessa är:
Rättvis bild - handlar om att undersökningen ger en tillräckligt rättvisande bild över de åsikter som kommer från de deltagare som har varit med i undersökningen.
Ontologisk autenticitet - kan undersökningen bidra till att de medverkande får en förståelse av den miljö som de lever i.
Pedagogisk autenticitet - har undersökningen bidragit till att deltagarna fått en bättre bild på andra deltagare i undersökningen.
Katalytisk autenticitet - hur kan undersökningen bidra till förändring för de som har medverkat.
Taktisk autenticitet - har undersökningen bidragit till att deltagarna fått bättre möjlighet till de åtgärder som krävs.
2.7.3 Generaliserbarhet
Enligt Bryman & Bell (2010) är ett resultat endast generaliserbart inom den population som samplet har hämtats från, vilket många inte riktigt följer. Risken är att forskaren antar att dennas resultat kan tillämpas i andra sammanhang, trots att det inte finns fog för detta. Det är alltså viktigt att vara försiktig med att generalisera ett resultat, eftersom risken är resultatet har påverkats av andra faktorer.
2.7.4 Uppsatsens Kvalitetsmått
Författarna har uppnått trovärdighet i undersökningen genom att använda sig av respondentvalidering. Arbetet har även granskats av kollegor under seminarietillfällen vilket också bidrar till trovärdigheten. Författarna strävar efter att uppnå äkthet genom att sträva efter att uppge en rättvis bild över den rådande situationen bland de intervjuade företagen. Detta stärks också av möjligheterna för de intervjuade företagen att ta del av resultaten från de andra företagen i undersökningen. Då undersökningen har ett relativt litet urval insåg författarna att de inte kommer uppnå någon direkt generaliserbarhet.
2.8 Analysmetod
Analysmodellen (se Figur 2.2) beskriver hur författarna har hanterat och analyserat det material de samlat in. För att besvara den första problemfrågan analyserades materialet från teori 1 och intervjuomgång 1. Till den andra problemfrågan användes materialet från den första problemfrågan samt att en ny insamling av teori och empiri gjordes för att komplettera de luckor som fanns. Den andra analysen behandlar det tillkommande materialet och har därav också sin bas i den första analysen. Detta illustreras i analysmodellen med hjälp av pilar mellan de berörda avsnitten. Efter att ha analyserat båda problemfrågorna besvaras dessa separat i en slutsats där varje del
Figur 2.2 Analysmodell
Problemfråga 1
Vilka problem stöter företag på vid inköp från Kina och varför uppstår dessa problem?
Problemfråga 2
Vilka åtgärder kan företag vidta för de problem som uppstår vid inköp från Kina?
Teori del 1 3.1.1 Leverantörsval 3.1.2 Leverantörsrelationer 3.1.3 Kinesisk affärskultur 3.1.4 Ledtid
3.1.5 Volym 3.1.6 Kapitalbindning 3.1.7 Kvalitetssäkring
Teori del 2
Intervjuomgång 2
Analys 2
Slutsats Teori del 1
Analys 1
Slutsats Intervjuomgång 1
2.9 Sammanfattning av metodval
Uppsatsens val av forskningsmetodik sammanfattas nedan i Figur 2.3.
Figur 2.3 Sammanfattning av metodval Vetenskapligt
synsätt
Hermeneutik
Positivism Positivism
Vetenskapligt angreppssätt
Induktion
Deduktion Deduktion
Forskningsstrategi Kvantitativ
Kvalitativ Kvalitativ
Undersökning s-design
Experiment Survey Longitudinella
Fallstudier Komparativ
Survey, intervjustudie
Urval Slumpmässigt Icke- slumpmässigt
Icke- slumpmässigt
Datainsamling Sekundär Primär Primär och sekundär
Kvalitetsmått Trovärdighet Äkthet Generaliserbarhet
Trovärdighet Äkthet
3 Teoretisk referensram
I detta avsnitt kommer en teoretisk referensram att presenteras. Denna är uppdelad i två delar där respektive del presenterar relevanta teorier till var sin problemfråga (se Figur 3.1). Teorier som tas upp i del 1 behandlar problemfråga 1 och därför kommer dessa teorier att vara generella logistiska begrepp som kan tänkas beröras vid inköp från Kina. Medan den andra delen tar fram teorier som behandlar problemfråga två, vilket innebär lösningsteorier till de problem som identifieras.
3.1 Del 1
3.1.1 Leverantörsval
Det spelar ingen roll vad för sorts företag det handlar om, det första steget ett företag bör ta vad gäller handel med Kina är att välja rätt leverantör. Eftersom det kan finnas skillnader mellan köpande företag och leverantör vad gäller deras intressen, kapaciteter, egenskaper och kulturer, krävs det att företag är väldigt noggranna när de ska välja leverantörer. Detta för att försöka minska på de skillnader som kan leda till problem mellan västerländska och kinesiska företag. (Tian, 2007)
Figur 3.1 Del av analysmodell som beskriver den teoretiska referensramen
Problemfråga 1
Vilka problem stöter företag på vid inköp från Kina och varför uppstår dessa problem?
Problemfråga 2
Vilka åtgärder kan företag vidta för de problem som uppstår vid inköp från Kina?
Teori del 1 3.1.1 Leverantörsval 3.1.2 Leverantörsrelationer 3.1.3 Kinesisk affärskultur 3.1.4 Ledtid
3.1.5 Volym 3.1.6 Kapitalbindning 3.1.7 Kvalitetssäkring
Teori del 2 3.2.1 Kommunikation 3.2.2 Prognostisering 3.2.3 ISO 9001 Teori del 1
3.1.1 Leverantörsval 3.1.2 Leverantörsrelationer 3.1.3 Kinesisk affärskultur 3.1.4 Ledtid
3.1.5 Volym 3.1.6 Kapitalbindning 3.1.7 Kvalitetssäkring
Enligt Tian (2007) finns det en del olika kriterier när företag ska välja samarbetspartner i Kina. De huvudsakliga kriterierna som författaren nämner är strategic fit, capacity fit och organization fit.
Strategic fit
Detta kriterium handlar om att det är viktigt för företag att deras strategier går att anpassas till de strategier som deras partner har. När företag ska välja leverantör, går det inte att förvänta sig att den andre har exakt samma strategier som en själv. I verkligheten finns det alltid skillnader, därför är det viktigt att försöka hitta leverantörer med strategier som går att komplettera med sina egna strategier. (Tian, 2007)
Capacity fit
För att företag ska kunna uppnå detta kriterium krävs det att båda parterna strävar efter att kunna uppfylla varandras behov och är kapabla till att hjälpa varandra för att uppnå deras respektive strategiska aktiviteter. Detta är viktigt för att samarbetet ska lyckas, uppfyller inte företagen varandras behov kan det leda till att samarbetet misslyckas. Det kan hända att ett kinesiskt företag har en väl etablerad kundbas, men detta innebär inte att det är ett företag som bör väljas som partner. Det är viktigt att se till att hitta de leverantörer som passar ens egen verksamhet. (Tian, 2007)
Organization fit
Det är även viktigt för företag att ta reda på hur den kinesiska leverantörens egenskaper ser ut. Faktorer som företag bör lägga fokus på vid val av leverantörer i Kina, kan vara att exempelvis se på hur ledarskapet ser ut, hur bra leverantören är på att lära sig saker, har de erfarenhet vad gäller handel med utländska företag och hur hanterar de arbetskraften. Detta är faktorer som kan påverka hur samarbetet kommer att fungera i framtiden. (Tian, 2007)
En annan viktig faktor som företag behöver vara medvetna om att det finns tre stycken grova uppdelningar av ägarskap i Kina. Dessa är antingen statligt, kollektivt eller privat ägda företag. De behöver även veta vad som är för- och nackdelar med respektive typ. Beroende på vad företag har för mål och strategier, skiljer sig inriktningen på val av leverantörer med olika ägarskap. Exempelvis om ett företag som vill ha goda kontakter med regeringen och vill uppnå marknadspenetrering genom kontakter är statligt ägda företag att föredra. Däremot om företag har som mål att göra stora vinster är privatägda företag att föredra som partner. (Tian, 2007)
3.1.2 Leverantörsrelationer
Som företag finns det alltid en strävan efter att kunna erbjuda kunder ett bra erbjudande som möjligt. För att möjliggöra detta måste det finnas en stark relation mellan företag och leverantör och en stark relation kräver att en tät kontakt hålls. Sker inget bra samarbete är det i princip omöjligt att nå optimalt nyttjande av resurser hos bägge parter. (Axelsson & Laage-Hellman, 1991)
Starka relationer ligger också till grund för att företag ska kunna genomföra lyckade inköp, tanken med nära relationen är i detta fall att skapa så kallad “win-win”
situationer så att båda parter gör sitt yttersta för att gynna samarbetet. Genom flexibilitet i relationen söker båda parter ständigt efter förbättringar och effektivisering som skall gynna båda parter. Det formella i relationen är av stor vikt även det då samarbetet regleras av kontrakt och avtal som slutits mellan parterna.
(Skoog & Widlund, 2001)
På grund av den ökande outsourcingen och det ökande beroendet av leverantören har det lett till att leverantören inte enbart påverkar ett företags totala kostnader, utan har även en påverkan på företagets kundservice. Detta leder till att företagen utvecklar program med mål att förbättra relationen med leverantörerna. Det innebär dock inte att företagen ska utveckla och skapa starka relationer med alla sina leverantörer, det
brukar oftast delas upp i olika kategorier beroende på hur stark relation företag vill ha med respektive leverantör. (Weele, 2010)
3.1.3 Kinesisk affärskultur
De tre grundpelarna till att skapa förståelse för den traditionella kinesiska kulturen är guanxi, face och renqing. (Worm, 1997)
3.1.3.1 Guanxi
Inom det kinesiska affärslivet är det viktigt med nätverkande, den personliga kontakten och tilliten går före den formella ordningen. Kinesiska folket kallar detta för guanxi och ordet kan bäst översättas till det svenska ordet kontakter. Konceptet är på inget sätt unikt för Kina utan är även vanligt inom det västerländska samhället. Det kinesiska folket har dock tagit det till en högre nivå där guanxi genomsyrar den sociala ordningen. Det kan ifrågasättas huruvida användandet av guanxi direkt påverkar företag som handlar med Kina, däremot kan det påstås att det hjälpt företagen lösa många praktiska problem. (Tian, 2007) Kineser värderar personliga relationer väldigt högt och ett vanligt uttryck är att en persons värde motsvaras av dennas relationer. Således kan en person öka sitt eget värde genom att ha många relationer. (Worm, 1997)
3.1.3.2 Face
Begreppet face, som till svenska översätts till ansikte, är ett begrepp som används inom alla kulturer i världen. I Kina är begreppet dock mer rotat i samhället än på många andra ställen. Begreppet står för en slags social status där varje individ kan förlora, behålla och vinna ansikte, en individs värde står för hur andra människor uppfattar individen. En individ förlorar ansikte om han inte når upp till de förväntningar som ställs på honom, antingen genom handlingar som han själv utgör eller någon som står honom nära. (Worm, 1997) Att ge någon annan ansikte, det vill säga göra att denna person vinner ansikte, är det som särskiljer kinesernas syn på fenomenet mot hur västerlänningar ställer sig till det. Detta är nära besläktat med
guanxi då det är mycket troligare att skapa en god relation med någon som alltid ger en face. Det finns således mycket att vinna på att utnyttja sig av det och ifall detta inte görs riskerar företaget att bli åsidosatt, särskilt bland de äldre generationerna.
(Ambler & Witzel, 2000)
3.1.3.3 Renqing
Renqing betyder tjänster och är en stor aspekt inom guanxi, människor kopplas samman inom nätverket genom att utbyta tjänster med varandra. Om en person i nätverket inte återgäldar en tjänst kommer denna att förlora ansikte, således kopplas begreppen guanxi, face och renqing nära ihop med varandra. (Worm, 1997) Att ge tjänster till en svagare part är även ett sätt att visa sin makt i hierarkin, vilket även ger en själv ansikte, den som har erhållit en tjänst förväntas även att återgälda denna när det behövs. En svagare länk i nätverket kan använda sig av detta, denna kan ge ansikte till en starkare länk genom att be denna om en tjänst. Tjänster används också som ett sätt för att utveckla vänskaper i Kina, en tjänst bör dock alltid återbetalas i större värde och den som mottar tjänster bör för vänskapens skull ha en stark vilja att återbetala den. En främling i ett nätverk kan även ta initiativet att visa sitt åtagande till de andra parterna genom att ge tjänster till de parter som behöver hjälp, detta är helt i ordning i det Kinesiska samhället och kommer alltid att uppskattas. (Su &
Littlefield, 2001)
3.1.3.4 Kommunikation
När två kulturer möts som talar olika språk är det viktigt med korrekt översättning, dock blir den aldrig perfekt. Ett vanligt problem är att det inte finns någon direkt översättning av ett ord mellan de två språken, ett målande exempel är hur eskimåerna har många olika ord för snö när engelskan endast har ett. Det finns även ord som på det ena språket kan ha flera betydelser som kan vara svåra att förstå, om man inte har insikt i det andra landets kulturella värderingar. Ett och samma ord kan, trots att det finns en direkt översättning i det andra språket, ha helt olika betydelser för de olika
exempelvis svenska till kinesiska, för att sedan översätta tillbaks till svenska.
Resultatet jämförs sedan med originalet och processen kan ofta leda till ganska lustiga översättningsproblem. (Jandt, 2007)
3.1.4 Ledtid
Att börja handla med Kina innebär att det geografiska avståndet ökar och transporterna blir då givetvis längre. Det ökade avståndet gör inte bara att transporttiden blir längre, det medför även en större variation i ledtid. Att det uppstår variation i ledtid medför en osäkerhet hos företaget, detta tvingar dem till att hålla en buffert, det vill säga att de lagerhåller lite varor som skall kunna täcka en sen leverans. En ytterligare faktor som gör att företag tvingas hålla lager är att det geografiska avståndet medför viss tröghet i kommunikationen som försvårar prognostiseringar. (Dornier, Ernst, Fender, & Kouvelis, 1998)
3.1.5 Volym
När företag gör inköp placeras varor på lager, beroende på i vilken kvantitet inköpet är varierar storleken på lager, därmed blir kostnaden för lagerhållning högre vid stora inköp. En anledning till att göra stora inköp, trots den ökade lagerhållningen, är att högre inköpskvantiteter kan ge lägre inköpspris vilket i sin tur leder till ett bättre resultat. När ett företag skall köpa in produkter från Asien, närmare bestämt Kina, krävs det som oftast att det beställs stora kvantiteter på grund av de långa ledtiderna.
(Gadde & Håkansson, 1998) För att uppnå maximal lönsamhet bör företag eftersträva efter att nå en så hög fyllnadsgrad som möjligt. (Jonsson & Mattsson, 2005)
3.1.6 Kapitalbindning
Lager är något som företag oftast inte vill ha och som associeras med kostnader, dock behöver inte lager vara negativt om storleken på lagret är rätt (Lumsden, 2006).
Lagrets syfte är att täcka variationer som sker i efterfrågan under olika perioder och samtidigt ge stordriftsfördelar i produktionen. Den stora fördelen som erhålls av att
hålla stora lager är att servicenivån till kunderna blir hög, men till en kostnad av att kapital binds upp i lagret. (Jonsson & Mattsson, 2005)
Kapitalbindning är ett ekonomiskt begrepp som visar hur mycket kapital företag binder i exempelvis råmaterial och komponenter. I de flesta företag finns det tillgångar och dessa är uppdelade i kategorierna anläggningstillgångar och omsättningstillgångar. Kapital binds när en investering i en tillgång sker, till exempel vid köp av fabrikslokaler eller att artiklar lagerhålls. När kapital binds betyder det att företagets kassaflöde och även betalningsförmåga påverkas. Kapitalbindningen påverkar lönsamheten direkt men också leveransservicen indirekt. I företag är en hög kapitalbindning inte önskvärt och helst vill företag reducera denna till en optimal nivå. (Jonsson & Mattsson, 2005)
3.1.7 Kvalitetssäkring
Inköp handlar om att säkerställa att de produkter som köps in uppfyller de krav på kvalitet som ställts. Denna uppgift brukar inköpsavdelningen ha ansvar för, där deras uppgift är att exempelvis se till att leverantörerna håller det som båda parterna har kommit överens om. Det kan exempelvis handla om leveranstider, kvantiteter och priset. Detta leder till att inköparna ibland behöver använda sig så kallad kvalitetsstyrning, till exempel ISO-certifiering. (Weele, 2010)
Enligt Weele (2010) är kvalitetssäkring ett sätt att försäkra sig om att kraven blir uppfyllda och genom att ta hänsyn till följande punkter kan kvaliteten med högre sannolikhet säkerställas:
Grundkraven för transaktionen
Se till att alla parter är medvetna om kraven som ställs
Se till att båda har koll på att kraven uppfylls
Analysera och kontrollera avvikelserna som sker ifall kraven inte uppfylls.
Kvalitetssäkring är även ett viktigt kriterium när företag ska välja sina leverantörer.
Det är en faktor som bör ta hänsyn till när företag ska avgöra om en leverantör passar en eller inte. De behöver se till om leverantören klarar av att hålla den kvalitetsstandard som eftersträvas. (Weele, 2010)
3.2 Del 2
3.2.1 Kommunikation
Vid kommunikation med den kinesiska parten är det viktigt att ta i beaktning vilken roll som personen har i byråkratin då det kinesiska folket hanterar auktoritet annorlunda än i västvärlden. I väst har auktoritet ofta rätt att säga båda ja och nej i en förhandling, där den ansvarige i det Kinesiska företaget endast brukar ha auktoritet att säga nej. (Ambler & Witzel, 2000) Vid direkt konfrontation med den kinesiska affärsmannen finns även risken att han istället för att säga nej, helt sonika blir tyst, försöker byta samtalsämne eller kommer med vaga och diffusa svar. Det kan därför vara lämpligt att använda sig av en kinesisk agent, inte så mycket för språkliga anledningar utan för de kulturella tolkningar som denna kan bidra med. Genom att använda sig av en mellanhand kan alla frågor öppet hanteras med denna, sedan kan agenten sköta förhandlingen och kompromissandet. (Graham & Lam, 2003)
3.2.2 Prognostisering
En prognos är en uppskattning om hur framtiden ser ut och innehåller gissningar om vad som kommer att hända. Det är ett sätt för företag att uppskatta hur stor efterfrågan de kommer att möta, för att underlätta planeringsarbetet för hur de skall fördela sina resurser och om de eventuellt bör göra några nyinvesteringar eller nedskärningar. Desto mer som företaget tillverkar, eller beställer, mot kundorder desto större blir behovet av goda prognoser, med det sagt är prognoser även viktiga för företag som producerar mot lager. (Olhager, 2000)
3.2.3 ISO 9001
Kvalitetsledningssystem är ett ledningssystem som företag kan använda sig av för att leda och styra aktiviteter med anknytning till kvalitet. Genom planering av processer, resurser och dokumentationer som används för att nå upp till de utsatta kvalitetsmått som företag arbetar efter. Ett typiskt sådant här system är det så kallad ISO 9001 som används av miljontals företag världen över. ISO 9001 är en certifiering som grundar sig på 58 stycken krav baserat på åtta principer och uppfyller ett företag dessa krav kan de bli certifierade. (SIS, 2002)
ISO 9001 innehåller en del krav på inköpsprocessen vilket kan vara användbart vid inköp ifrån Kina. Det står att i ISO 9001 kraven att ”Organisationen skall säkerställa att inköpt produkt uppfyller specificerade krav” vilket innebär att företag innan inköp kan påbörjas måste skriva en tydlig specifikation över vilka krav som ställs för en godkänd produkt. Det skall i specifikation inte finnas det minsta lilla tvivel om vad som begärs av produkten, denna skall helst lämnas skriftligt tillsammans med ritningar och krav på leveranstid för att minimera risken för fel. (SIS, 2002)
När företaget skall hitta en lämplig leverantör bör de se efter ett antal punkter enligt ISO 9001 dessa är: (SIS, 2002)
Hur tillförlitlig leverantören är
Om de kan de leverera det som önskas
Om leveranstiden och priset är godtagbart
Om leverantören har bra anseende och är kreditvärdiga
Har dem ett kvalitetssystem och bra referenser
”Rätt sak i rätt tid till rätt pris och i rätt kvantitet och kvalitet.” (Engblom, 1997)
4 Empiri
Efter att ha presenterat den teoretiska referensramen kommer författarna i detta avsnitt att lyfta fram fem företag som valts ut för intervju. Även i detta avsnitt kommer det att delas upp i två delar där respektive del behandlar varsin problemfråga (se Figur 4.1). Den första delen av empirin presenterar intervjuomgång 1 där alla fem företag är med och syftet med denna intervju är att få fram material för att kunna besvara på problemfråga 1. Medan den andra delen presenterar intervjuomgång 2 där enbart tre av fem företag är med och syftet med denna intervju är att få fram material för att kunna besvara på problemfråga 2.
4.1 Intervjuomgång 1
Nu när den teoretiska referensramen har presenterats kommer författarna i detta avsnitt att lyfta fram fem företag som valts ut för intervju. Därmed kommer de in på det andra steget i analysmodellen. Dessa fem företag är Flugorna, Galvin Green, Hall Miba, Vartex och Vendotec. I Tabell 4.1 och Tabell 4.2 visas kort information om
Problemfråga 1
Vilka problem stöter företag på vid inköp från Kina och varför uppstår dessa problem?
Problemfråga 2
Vilka åtgärder kan företag vidta för de problem som uppstår vid inköp från Kina?
Teori del 1 3.1.1 Leverantörsval 3.1.2 Leverantörsrelationer 3.1.3 Kinesisk affärskultur 3.1.4 Ledtid
3.1.5 Volym 3.1.6 Kapitalbindning 3.1.7 Kvalitetssäkring
Teori del 2 3.2.1 Kommunikation 3.2.2 Prognostisering 3.2.3 ISO 9001
Intervjuomgång 2 6.1 Galvin Green 6.2 Hall Miba 6.3 Vartex Teori del 1
3.1.1 Leverantörsval 3.1.2 Leverantörsrelationer 3.1.3 Kinesisk affärskultur 3.1.4 Ledtid
3.1.5 Volym 3.1.6 Kapitalbindning 3.1.7 Kvalitetssäkring
Intervjuomgång 1 4.1 Flugorna 4.2 Galvin Green 4.3 Hall Miba 4.4 Vartex 4.5 Vendotec
Figur 4.1 Del av analysmodell som beskriver intervjuomgångarna
respektive företag för att läsaren enklare skall följa den röda tråden genom avsnittet, slutligen kommer en sammanställning av de vanligaste problemen som företagen stött på vid handel med Kina.
Flugorna Vendotec
Antal heltidsanställda 3 st 2 st
Deltid 0 st 0 st
Omsättning (tkr) >1 000 Ca 1 000
Produkttyper Flugor och näsdukar Låsanordningar för elektroniska apparater
Handel med kina (cirka/år)
3 1
Syfte med inköp Låga inköpspriser Låga inköpspriser, brist på alternativ
Antal leverantörer i Kina
1 st 6 st
Andel inköp från Kina 100 % 80 %
Tabell 4.1 Sammanställning av företag som har handlat med Kina i mindre än 3 år
Galvin Green Hall Miba Vartex
Antal heltidsanställda 25 st 15 st 20 st
Deltid 4 st 0 st 0 st
Omsättning (tkr) 140 000 300 000 64 000
Produkttyper Golfkläder,
accessoarer, kepsar
Biltillbehör, non- foodprodukter
Cykel-, MC- och mopedtillbehör samt fitnessutrustning Handel med kina
(cirka/år)
20 20 20
Syfte med inköp Låga inköpspriser Låga inköpspriser Låga inköpspriser Antal leverantörer i
Kina
10 st 6 st 8 st
Andel inköp från Kina 30 % 10 % 66,5 %
Tabell 4.2 Sammanställning av företag som har handlat med Kina i mer än 3 år
4.1.1 Flugorna
Flugorna är ett småländskt företag som är verksamma inom klädbranschen. De tillverkar och säljer egentillverkade flugor och näsdukar. Företaget startade för tre år sedan och består idag av tre personer och omsätter under en miljon kronor
Företaget började direkt vid uppstarten av verksamheten att köpa hem textiler från Kina till sin tillverkning. Anledningen till att de började göra inköp ifrån Kina var att priserna på textiler i Sverige och norden var väldigt höga. Att det just blev Kina som de valde att köpa in ifrån grundar sig i att de erhöll en hög kvalitet på materialet till väldigt förmånliga priser och att de kunde tillverka egendesignade mönster på textilen. För att hitta lämpliga leverantörer sökte de kontakter via alibaba.se och fann där en som lämpade sig bra dock kände dem en osäkerhet i vilken leverantör dem kunde lita på eller ej. Redan vid det första köpet stötte företaget dock på ett problem, nämligen hur kvaliteten på materialet skulle säkerställas,
“Man köper verkligen grisen i säcken första gången” – Robin Johnsson
Löpande problem de stött på under åren som gått är att betalningslösningar som Western union blir väldigt dyrt för ett litet företag som flugorna och därför lett till en hög kostnad då de inköpen från Kina utförs ofta.
Det finns även en del positiva sidor som de verkligen tyckt varit bra. Först och främst har kommunikationen varit oerhört bra då de lätt kunnat få tag på leverantören via skype, msn och mail oavsett tid på dygnet. Leverantörens kontaktperson har även haft väldigt goda kunskaper inom engelska och alltid varit väldigt service minded vilket de funnit otroligt väderfullt vid skapandet av deras affärsrelation. Dock har de stött på problem med Kinas affärskultur, de fick tips om att det var väldigt lätt att pruta ner priset på varorna som skulle beställas hem och gjorde därför detta utan någon protest ifrån leverantören, men när leveransen anlände var kvaliteten på textilen väldigt mycket lägre än tidigare, vilket medförde en ekonomisk förlust. Efter detta har företaget aldrig diskuterat priserna igen.
4.1.2 Galvin Green
Galvin Green är ett ledande företag i Storbritannien och Skandinavien inom utveckling, design och marknadsföring av golfkläder. Deras kläder är speciellt
utvecklade för golfspelare och som ska ge spelarna bästa möjliga spelkänsla. Det är i dagsläget 29 stycken anställda, varav 20 stycken är anställda på huvudkontoret i Växjö. De har även kontor i Storbritannien som hanterar administration och tullning.
Företaget har agenter och distributörer i andra länder, däremot har de ingen i Kina utan företaget föredrar att arbeta direkt med leverantörerna. De säljer endast sina golfkläder till återförsäljare som har golfbutiker. De produktutvecklar sina modeller och kollektioner själva och hanterar lager och distribution från företaget till kunderna.
Vad gäller inköp från Kina, har företaget handlat med kinesiska leverantörer i drygt 20 år. I början handlade deras syfte med inköp från Kina, enbart om vart produkterna fanns tillgängliga. De började handla med Hong Kong eftersom de var mer tillgängliga jämfört med övriga Kina.
Anledningen till varför företaget valde att göra inköp från Kina var på grund av den låga produktionskostnaden. De första leverantörerna i Kina hittades med hjälp av rekommendationer från andra företag och tidigare leverantörer, de tog även hjälp av handelskammaren. De hade även kontakt med Gortex som delade med sig av en lista med licensierade syfabriker, detta underlättade leverantörsvalet.
Det var viktigt att hitta leverantörer som inte var allt för stora i förhållande till sin egen verksamhet. Detta eftersom kinesiska leverantörer har en tendens att leverera i stora kvantiteter, vilket inte alltid passar västerländska företag som är lite mindre. Det var svårt för dem att nå upp till de kvantiteter som leverantörerna ville leverera, men med tiden har leverantörerna anpassat sig. Nuförtiden finns det leverantörer som kan leverera i mängder som passar dem. De har valt att inte använda sig av agenter då de själva anser att den direkta kommunikationen är viktig.
Ledtiderna är deras absolut största problem i dagsläget och det är egentligen något som har blivit sämre med tiden. Ledtiderna har blivit längre på grund av faktorer som leverantörerna inte kan påverka, nämligen att båtarna som går från Kina till Sverige
