68 Informationspunkt - medarbetarundersökningen BESLUTAS AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 69 Kommunens årsredovisning 2014

(1)

KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 1 [3]

Kommunstyrelsen

2015-04-02 reviderad 2015-04-10

Tid 2015-04-13

,

Kl

16:00

Plats Kommunalhuset, 2:3

Ärenden

Justering

68 Informationspunkt - medarbetarundersökningen BESLUTAS AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 69 Kommunens årsredovisning 2014

70 Ombudgeteringar från 2014 till 2015 71 Återrapportering av obesvarade motioner

72 Återrapportering av obesvarade medborgarförslag 73 Avskrivning och förlängd beredningstid för motioner

74 Avskrivning och förlängd beredningstid för medborgarförslag

75 Återremitterat ärende: Idéhus i Tullinge centrum – antagande av detaljplan

(2)

BOTKYRKA KOMMUN KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 2[3] Kommunstyrelsen

2015-04-02 reviderad 2015-04-10

76 Öppna nämndsammanträden mandatperioden 2015-2018 77 Revidering av tekniska nämndens reglemente

78 Ramavtal och plankostnadsavtal Solskensvägen

79 Överenskommelse om övertagande av exploateringsavtal från JM AB till Savana Invest AB

80 Slutrapport Koborg, exploateringsprojekt 9115 81 Detaljplan - Komministern 5 och del av Tumba 7:206

82 Svar på motion: Gång- och cykelväg mellan Rikstens friluftsstad och Lida (FP) 83 Svar på motion: Håll Botkyrka rent (SD)

84 Svar på motion: Timbank för personer i långvarigt utanförskap (M) 85 Svar på medborgarförslag: Utred Tullinge gymnasiums framtid

86 Svar på medborgarförslag: Bättre parkeringsmöjligheter i Alby centrum 87 Svar på medborgarförslag: Enskilda duschar i skolornas idrottshallar

BESLUTAS AV KOMMUNSTYRELSEN 88 Kommunstyrelsens årsredovisning 2014

89 Tilläggsäskande av investeringsmedel för Xenters nya YH-utbildningar 90 Mottagande av medel - Sanering av Kagghamra 7:1

91 Rapportering av förstudie om sociala villkor med stöd av Europeiska socialfon-

den

(3)

BOTKYRKA KOMMUN KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 3[3] Kommunstyrelsen

2015-04-02 reviderad 2015-04-10

92 Återrapportering av Hållbarhetsforum 2014 93 Uppföljning av upphandlings- och inköpspolicyn

94 Svar på remiss - Förslag till ny översiktsplan för Tyresö kommun

95 Svar på remiss - Ändrad inkomstutjämning för kommuner och landsting 96 Svar på remiss - Tryggt att bli äldre i Botkyrka 2015-2019

97 Val av ombud till AB Vårljus årsstämma 98 Anmälningsärenden

99 Delegationsärenden

100 Föreningsbildning Sthlm6000+

Katarina Berggren Erika Rönnestig Ordförande sekreterare 0704-247220

(4)

ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[2]

Kommunstyrelsen

2015-04-13 Dnr KS/2015:142

Kommunens årsredovisning 2014

Beslut

Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige:

Kommunfullmäktige godkänner årsredovisningen för Botkyrka kommun 2014.

Kommunfullmäktige har tagit del av återrapporteringen av uppdrag från kommunstyrelsen och kommunfullmäktige.

Sammanfattning

Syftet med kommunens årsredovisning är att informera om det gångna årets verksamhet och ekonomi. Kommunens uppdrag är att ge kommuninvånarna en bra service och samtidigt använda de ekonomiska resurserna på ett effek- tivt sätt. I kommunallagen uttrycks detta med begreppet god ekonomisk hushållning. Med utgångspunkt från kommunens ettårsplan för 2014 besk- rivs i årsredovisningen på olika sätt hur kommunen lyckats leva upp till det.

För nittonde året i rad redovisar kommunen ett positivt ekonomiskt resultat och resultatet för året uppgår till 38 miljoner kronor. Trots att det är 156 miljoner kronor lägre än föregående år är det ändå bättre än budgeterat. Den största enskilda förklaringen är att nämnderna sammantaget redovisar ett överskott på 33 miljoner kronor.

En avstämning mot kommunallagens balanskrav ger ett resultat på 34 mil- joner kronor. Avkastningen från pensionsavsättningen på 12 miljoner kronor ingår inte i balanskravsresultatet eftersom avsättningen ska finansiera fram- tida pensionsutbetalningar. Överskottet för vatten och avlopp på 5 miljoner kronor räknas också bort eftersom det ska återföras till kunderna och över- förs därför till VA-fonden. Under året har 13 miljoner kronor av kompetens- fondens medel använts till särskilda kompetensutvecklingsinsatser. Dessa kostnader räknas bort från balanskravsresultatet

I årsredovisningen följs och analyseras verksamhetsresultaten på flera sätt:

(5)

BOTKYRKA KOMMUN ORDFÖRANDEFÖRSLAG 2[2]

Kommunstyrelsen

2015-04-13 Dnr KS/2015:142

Flerårsplanens mål följs upp genom analys av utvecklingen för de 40 indika- torer som visar utvecklingen över tid inom viktiga områden.

I årsredovisningens nämndavsnitt analyseras nämndernas verksamhetsresul- tat 2014 utifrån nämndernas egna mål, mått och åtaganden.

I en särskild del jämförs Botkyrka med andra kommuner.

Inför beslutet i kommunfullmäktige kommer vi att arbeta vidare med layou- ten av dokumentet och göra eventuella språkliga korrigeringar.

Kommunledningsförvaltningen redogör för ärendet i en tjänsteskrivelse 2015-03-23.

(6)

SÄRSKILT YTTRANDE Kommunstyrelsen/kommunfullmäktige

2015-04-13 Ärende 69 Kommunens årsredovisning 2014

Vi är bekymrade över att överskottet varierar väldigt mycket från år till år, även om man räknar bort vissa engångseffekter, som exempelvis AFA-medel. Hur står det egentligen till med prognostiseringen i kommunen? Hur budgeterar man egentligen när vi ser sådana väldiga fluktuationer sett över tid - där kurvan går som en jojo.

Årsredovisningen vittnar även om att kvaliteten inom skolan och äldreomsorgen inte är tillräckligt bra - i jämförelse med andra kommuner tillhör kommunen den sämsta fjärdedelen.

Samtidigt som indikatorn för hälsa är låg jämfört med länet, så kan vi se stora skillnader i förvärvsinkomst mellan kvinnor och män och alltför stora skillnader mellan de olika kommundelarna. Antalet företag/arbetsställen minskar men förvärvsfrekvensen ökar något.

Alltför många av gymnasieeleverna fullföljer inte sin gymnasieutbildning. Det är visserligen en liten förbättring från föregående år, men det finns mycket kvar att göra.

Vad gäller beroendet av skattemedel utifrån (i formen av bidrag) så svarar

utjämningsbidragen (inklusive kommunal fastighetsavgift) för drygt 1,4 miljarder. Botkyrka är alltså fortsatt mycket beroende av utjämningssystemen för att finansiera verksamheterna.

Skattekraften fortsätter att sjunka i kommunen och ligger på 86,5 % av rikssnittet. Trenden är tydlig och alltså inte bruten - vid maktskiftet 1994 kunde Botkyrka stoltsera med att ligga över rikssnittet. Sedan dess har vi sett skattekraften sjunka stadigt, med undantag för något enstaka år. Majoriteten har inte, och verkar inte heller ha, för avsikt att vända på den utvecklingen.

Kommunen är, utifrån storlek, relativt sett lågt belånad i dagsläget - låneskulden uppgår till 2,5 miljarder kronor. Detta, sett till investeringar och låneskuld, positiva år kommer dock följas av tuffare år då många investeringar behöver göras framöver, som kommer att innebära en ökad upplåning.

Vad gäller de kommunala bolagen så är det blandade resultat i årsredovisningen. Genom gemensamt ansvartagande ser ekonomin för AB Botkyrkabyggen bättre ut än på länge. Vi behöver dock sälja ytterligare lägenheter de närmaste åren för att stärka ekonomin – samt producera nya hyresrätter.

Vad majoriteten däremot är försiktig med är att redogöra för hur prognoserna för framtiden ser ut. Botkyrkabyggen kommer gå igenom en tuff period de kommande tio åren med bl.a. en kraftigt ökad upplåning för att klara sina åtaganden.

Energibolagen kanske på papperet ser ut som välmående bolag just nu men framtiden ser inte

lika ljus ut. För att tala klarspråk ser det mycket allvarligt ut i ett tioårsperspektiv med kraftigt

(7)

upp möjligheten att få in fler ägare i energibolagen.

Vi är vidare bekymrade över att siffrorna kring upplevd diskriminering är fortsatt alldeles för höga, förra året var det 14 % mot 10 % år 2011. Vi vill att kommunen nu skyndsamt börjar omsätta den interkulturella strategin i praktisk handling, t.ex. genom utbildningsinsatser där vår lokala stiftelse och nationella kunskapsproducerande aktör, Mångkulturellt Centrum, kan och bör spela en viktig roll.

Jimmy Baker Kia Hjelte

Stina Lundgren Yngve RK Jönsson

(8)

Kristdemokraterna i Botkyrka

Kommunstyrelsen Särskilt yttrande

Ärende: Kommunens årsredovisning 2014

Skattemedel ska användas effektivt så att vi får ut maximalt per skattekrona. Lika viktigt är att kommunen inte tar på sig en alltför stor låneskuld eller för stora borgensåtaganden när det gäller kommunala bolagen. Dagens kommuninvånare ska inte belasta morgondagens med ett skuldberg.

Skillnader i skattekraft och kostnader, som beror på faktorer utanför kommunernas kontroll ska utjämnas, dock inte påverkbara skillnader i skattekraft eller kostnader.

Kommunen måste arbeta långsiktigt med att minska beroendet av utjämningsbidraget och öka skattekraften genom bl.a. driva ett aktivt arbete som underlättar nyetablering av företag. Kommunen har möjlighet att vidta olika näringspolitiska åtgärder med syfte att främja kommuninvånarnas inkomstutveckling eller att få företag eller personer att flytta till eller att etablera sig i Botkyrka.

Som nämns i kommunens årsredovisning så är uppföljningen av kommunfullmäktiges mål ett sätt att reda på mer om vilka utmaningar och möjligheter som finns i kommunen.

Målen ska beröra alla i kommunen och alla ska dessutom kunna se och känna om de uppnås eller ej. Det är av stor vikt att kommunens mål och strategier för att uppnå dessa noggrant följs upp för att göra resultaten synliga och lättförståeliga.

Uppföljningen av kommunens mål och Botkyrka i jämförelse från SKL visar att vi har en negativ eller stagnerad utveckling inom en rad områden som är verkliga utmaningar för kommunen att arbeta med.

Skolan, äldreomsorgen, trygghet och bemötande i kommunen är alla fundamentala delar av hur en kommuns invånare trivs.

Resultaten från SKL: s jämförelser när det gäller effektivitet mellan kommuner visar att bl.a. att brukare inte är speciellt nöjda med sitt äldreboende eller sin hemtjänst samt en rad utmaningar gällande skolan såsom resultat på de nationella proven och behörighet till gymnasiet och högskolan, men också gällande trygghet och trivsel i kommunen.

Skolans huvuduppgift är att förmedla kunskap, att stimulera elevernas intellektuella

utveckling och att förbereda barn och unga för vuxenlivet. Skolan ska erbjuda den kunskap som behövs för att klara av arbetslivet, men också kunskap för att klara livet som

ansvarsfull samhällsmedborgare. Det behövs fortlöpande en sammanställning, analys och

förbättringsförslag av betygen och resultat av nationella prov för de elever som inte nått

(9)

Sid 2(2)

målen. Handlingsplaner och uppföljning gällande mobbning och barn och ungas hälsa generellt är också viktiga faktorer som kan påverka skolgången markant.

Valfrihet att välja kommunal eller annan utförare av hemtjänst/hemsjukvård är en grundläggande rättighet. Genom att införa lagen om valfrihetssystem ställer kommunen upp kvalitetskraven och ser till att dessa efterföljs av alla. Därigenom behålls en tydlig demokratisk kontroll över äldreomsorgen i kommunerna och man har rätt att välja bort en utförare som man är missnöjd med vilket betyder att mer makt förflyttas från politiker till medborgare.

Kommunens personal ska vara tillgänglig för allmänheten i så stor utsträckning som möjligt för att så snabbt som möjligt lämna upplysningar, ge vägledning och råd, besvara frågor och hjälpa tillrätta. Vårt mål måste alltid vara att kommuninvånare bemöts väl i kontakten med kommunen och att man stävar efter att uttrycka sig klart och tydligt i tal och skrift.

Att känna sig trygg i sin omgivning och i sitt eget område är mycket viktig del i att må bra.

Tankar om vad som kan hända när jag rör mig utanför bostaden, på gården, gatan, i parken eller på torget skapar otrygghet speciellt när man rör sig ute under den mörka delen av dygnet. Rörelsemönster och socialt umgänge kan i värsta fall begränsas och vissa går över huvud taget inte ut på kvällarna. Vi måste alltid arbeta för alla kommuninvånares

rättigheter till att röra sig fritt i sin omgivning utan att utsättas för hot, våld, skadegörelse av privat egendom etc.

Tumba 2015-04-13

Stefan Dayne (kd)

(10)

Särskilt Yttrande

Ärende 69 Kommunens årsredovisning 2014

Årsredovisiningen är ett dokument som nästan är lika viktigt som ettårs- eller flerårsplanen.

Detta eftersom vi i årsredovisningen får se resultatet av hur skattepengarna använts.

2014 års årsredovisning visar på ett överskott på 38 miljoner kronor. Detta är betydligt mindre än tidigare års överskott, men samtidigt är det viktigt att betona att en kommun aldrig får ha som mål att lämna ett för stort överskott, även om ett något större överskott borde vara önskvärt för att nå flerårsplanens mål än det som 2014 landade på. Det är främst överskott från nämnderna och finansnettot som drar upp resultatet. Bekymmersamt är det att

skatteintäkterna inte ökat som beräknat. Likaså att taxor och avgifter som tas ut minskat.

Bland de nämnder som visar på större underskott vill vi speciellt lyfta fram socialnämnden, då delar av underskottet kan hänföras till något som Folkpartiet pratat om i flera år, bristen på boende för utsatta. Nu blir det istället dyra hotellplaceringar som gäller,

Som Folkpartiet påpekat under en rad år är det inte bra att skattekraften i kommunen hela tiden minskar. Nu når den bara upp till 86,5 procent av rikssnittet. Ett mål måste vara att långsiktigt ökat skattekraften i kommunen och inte bara lita till att utjämningsbidrag ska ordna balansen i ekonomin. Kommunen borde investera mer i arbetsplatser och försöka locka hit företag för att därmed kunna öka skattekraften.

Det kan inte heller accepteras att kostnadsökningen var så stor som 7,0 procent under år 2014.

I ett läge med mycket låg inflation i Sverige så är en så här stor kostnadsutveckling i Botkyrka orimlig. Kommunstyrelsen och Kommunfullmäktige bör därför ge

kommunledningsförvaltningen i uppdrag att ta fram ett åtgärdspaket för att bromsa kostnadsutvecklingen. Kostnadsutvecklingen innebär nu att nettokostnaderna är större än intäkterna! Målet borde istället vara att högst 95 procent av intäkterna går till driften.

Vi kan också konstatera att sjukfrånvaron bland de anställda ökar, och att den ligger högre än länssnittet. Detta är att beklaga och kraft måste läggas på att minska sjukfrånvaron.

På investeringssidan vet vi att kommunen i flera år haft stora kostnader för investeringar.

Alldeles för stora som tvingat fram ökad upplåning. Det är bra att investeringarna minskat från förra året, det innebär att självfinansieringsgraden ökat under 2014.

Slutligen kan vi konstatera att när det gäller låneskulden och dess utveckling så har

kommunen i sig själv inte så stora skulder. Den största andelen ligger i kommunala bolag och där återfinns också den allra största delen av kommunens borgensåttagande. Folkpartiet anser att kommunens låneskuld långsiktigt måste minska. Vi anser att den s.k. internbankens roll och funktion måste utvärderas samt klargöras om den ska vara kvar.

Lars Johansson (FP)

(11)

TJÄNSTESKRIVELSE 1[2]

Kommunledningsförvaltningen

2015-03-23 Dnr KS/2015:142

Kommunledningsförvaltningen

Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA · Besök Munkhättevägen 45, Tumba · Kontaktcenter 08-530 610 00 Direkt 08 - 530 611 57 / Sms·---- · E-post monica.blommark@botkyrka.se

Org.nr 212000-2882 · Bankgiro 624-1061 · Fax 08-530 616 66 · Webb www.botkyrka.se

Referens Mottagare

Monica Blommark Kommunstyrelsen

Årsredovisning 2014

Förslag till beslut

Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige:

Kommunfullmäktige godkänner årsredovisningen för Botkyrka kommun 2014.

Sammanfattning

Syftet med kommunens årsredovisning är att informera om det gångna årets verksamhet och ekonomi. Kommunens uppdrag är att ge kommuninvånarna en bra service och samtidigt använda de ekonomiska resurserna på ett effek- tivt sätt. I kommunallagen uttrycks detta med begreppet god ekonomisk hushållning. Med utgångspunkt från kommunens ettårsplan för 2014 besk- rivs i årsredovisningen på olika sätt hur kommunen lyckats leva upp till det.

För nittonde året i rad redovisar kommunen ett positivt ekonomiskt resultat och resultatet för året uppgår till 38 miljoner kronor. Trots att det är 156 miljoner kronor lägre än föregående år är det ändå bättre än budgeterat. Den största enskilda förklaringen är att nämnderna sammantaget redovisar ett överskott på 33 miljoner kronor.

En avstämning mot kommunallagens balanskrav ger ett resultat på 34 mil- joner kronor. Avkastningen från pensionsavsättningen på 12 miljoner kronor ingår inte i balanskravsresultatet eftersom avsättningen ska finansiera fram- tida pensionsutbetalningar. Överskottet för vatten och avlopp på 5 miljoner kronor räknas också bort eftersom det ska återföras till kunderna och över- förs därför till VA-fonden. Under året har 13 miljoner kronor av kompetens- fondens medel använts till särskilda kompetensutvecklingsinsatser. Dessa kostnader räknas bort från balanskravsresultatet.

I årsredovisningen följs och analyseras verksamhetsresultaten på flera sätt:

Flerårsplanens mål följs upp genom analys av utvecklingen för de 40 indika-

torer som visar utvecklingen över tid inom viktiga områden.

(12)

BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[2]

Kommunledningsförvaltningen

2015-03-23 Dnr KS/2015:142

I årsredovisningens nämndavsnitt analyseras nämndernas verksamhetsresul- tat 2014 utifrån nämndernas egna mål, mått och åtaganden.

I en särskild del jämförs Botkyrka med andra kommuner.

Inför beslutet i kommunfullmäktige kommer vi att arbeta vidare med layou- ten av dokumentet och göra eventuella språkliga korrigeringar.

Mattias Jansson

Kommundirektör Niclas Johansson

Ekonomichef

(13)

årsredovisn ing 2014

Platshållare för bild

(14)

”Framtidens Botkyrka är en inspirerande plats full av möjligheter.

Genom kontraster, kreativitet och ny

fikenhet skapar vi de bästa förut

sättningarna för en hållbar framtid”.

Framtidens Sverige finns i Botkyrka. Det är i Botkyrka som Bactiguard, ett av världens främsta medtech-företag, väljer att etablera sig. Det är här kulturen blommar som mest och det är från Botkyrka Sveriges främsta atleter kommer. Se bara på hyllade Subtopia, eller på europamästaren Michel Tornéus.

Botkyrka förändras och utvecklas. Min drivkraft som politiker är att skapa ett bättre Botkyrka för alla. Men i ett samhälle där över 3100 av oss är arbetslösa är detta svårt. Därför kämpar jag för en halverad arbetslöshet till 2020. Min främsta arbetsupp- gift under det gångna året har varit att se till att fler arbetstillfällen skapas i Botkyrka och att vi är bättre rustade för att matcha arbetsmarknadens krav. När fler människor arbetar möjliggör vi tillsammans för en välfärd av högsta kvalitet och skapar förut- sättningar för ökad jämlikhet. Det är så vi skapar ett samhälle som håller ihop!

2014 var ett framgångsrikt år. Vi såg till att alla ungdomar som sökte sommarjobb fick ett jobb att gå till. Vi öppnade Grunden i Alby, som är en mötesplats och ett forum för 16–25-åringar, med fokus på jobb och studier. Vi såg också till att öppna Botkyrkas näringslivscenter där du som entreprenör och företagare kan komma i kontakt med nyckelpersoner i kommunen, få stöd och råd av kommunens företagslots och näringslivssamordnare samt delta i starta eget-kurser och mycket mer.

Vi kan konstatera att kommunen återigen redovisar ett positivt ekonomiskt resultat.

Det ger oss goda förutsättningar inför framtiden. Resultatet kan vi använda för att finansiera nödvändiga investeringar i välfärden, till exempel nya skolor, förskolor, gruppbostäder och äldreboenden.

Jag vill rikta ett stort tack till alla kommuninvånare, entreprenörer och medarbetare – det är ni som gör Botkyrka bra. Och framtiden skapar vi tillsammans!

Katarina Berggren, Kommunstyrelsens ordförande (s)

Jobben för st,

så klarar vi välfärden !

Katarina Berggren, Kommunstyrelsens ordförande (s)

Foto: Vihan de Mel

INNEHÅLL

Inledning

Förord ... 3

Botkyrka – en inspirerande plats ... 4

Sammanfattning av årsredovisningen ... 5

Året i korthet ... 6

Styrsystem och organisation Så styrs Botkyrka kommun ... 6

Botkyrka kommuns organisation ... 7

Förvaltningsberättelse Uppföljning av kommunfullmäktiges mål ... 8

Områdesperspektivet i Botkyrka ...24

Botkyrka i jämförelse ...26

Ekonomisk analys ...28

Kommunens medarbetare ...34

Nämnd- och bolagsredovisning Kommunstyrelsen ...36

Tre nämnder ...38

Utbildningsnämnden ...42

Kultur- och fritidsnämnden ...46

Spontanidrotta på egna villkor ...48

Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden ...50

Jobbsatsning ger långtidsarbetslösa ny chans ...52

Socialnämnden ...54

Vård- och omsorgsnämnden ...56

Bolagen i sammanfattning ...58

Uppföljning utifrån ett hållbarhetsperspektiv Gäddorna leker i vikar och vass ...62

Rätt(visa) varor hjälper mot fattigdom ...64

Ett hållbart Botkyrka...66

Ekonomiska sammanställningar Finansiella nyckeltal ...70

Resultaträkning och kassaflödesanalys ...71

Balansräkning ...72

Noter ...73

Drift- och investeringsredovisning ...79

Redovisningsprinciper ...80

Revisionsberättelse ...84

Foto på omslaget: Cheyma Akacha, Esma Zengin, Toka Karim, Oguzhan Tümtürk, Deniz Inal, Esra Akan och Burhan Tümtürk och de andra åttonde- klassarna i Fittjaskolan städade upp efter skadegörelsen i maj 2013.

Foto: Studio Strandell

(15)

Sammanfat tning

Av årsredo visningen Botkyrka

– en inspir erande pla ts

Framtidens Botkyrka är en inspirerande plats full av möjligheter.

Genom kontraster, kreativitet och nyfikenhet skapar vi de bästa förutsättningarna för en hållbar framtid. Det är vår vision.

Uppföljningen av kommunfullmäktiges mål visar att utvecklingen går åt rätt håll inom flera områden samtidigt som den också visar på stora utmaningar. Ett svagare ekonomiskt resultat ställer också krav på tydliga prioriteringar framöver.

Vår vision är en beskrivning av en önskad framtid. Syftet med vår vision är att den ska ge energi, handlingskraft och att vägleda oss när vi fattar beslut om vår framtida utveckling.

Visionen påverkar våra långsiktiga strategier och målsättningar.

Ett hållbart Botkyrka

I Botkyrka har vi bestämt oss för att vrida samhällsutveck- lingen i en hållbar riktning. Det är ett långsiktigt arbete som tar sikte på hur vi vill att kommunen ska se ut om trettio år.

Hållbar utveckling kan beskrivas som en samhällsutveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov.

Sex viktiga utmaningar för hållbarhet

Botkyrka kommun har gjort en omfattande analys och kommit fram till att kommunen står inför sex särskilt viktiga utmaningar för en hållbar utveckling:

• Botkyrkaborna har arbete,

• Botkyrkaborna känner sig hemma,

• Botkyrka har de bästa skolorna,

• Botkyrka bidrar inte till klimatförändringarna,

• Botkyrkaborna är friska och mår bra samt

• Botkyrkaborna har förtroende för varandra och för demokratin.

Dessa utmaningar är grunden för kommunens flerårsplan som är det styrande dokumentet för planering och uppföljning. Den innehåller både mål och en ekonomisk plan för den aktuella tidsperioden. Alla verksamheter i Botkyrka kommun arbetar mot de mål och ambitioner som finns i flerårsplanen.

Botkyrka, långt ifrån lagom – en kontrastrik kreativ mötesplats

Vår devis ”långt ifrån lagom” är välkänd och för oss står den för att Botkyrka är en kontrastrik och kreativ mötesplats full av upplevelser.

Botkyrka kännetecknas av mängder av kontraster. Här finns allt från täta förortscentrum, vackra boendemiljöer med in- tressant arkitektur, till landsbygd med vacker natur med skog, ängar, sjöar och havskust. Här frodas entreprenörskap, små företag blandas med internationella storföretag. Här talas över 100 språk, här bor och arbetar människor med bakgrund från världens alla hörn.

Botkyrka är en inspirerande och nytänkande kommun med breda och unika kultur- och upplevelsesatsningar. Här finns kreativitet, nyfikenhet, stolthet, ungdomlighet, eldsjälar och kraft. Här utvecklar vi nya idéer för framtiden. I Botkyrka uppstår intressanta och oväntade möten och här möts olika internationella perspektiv, kulturer, språk och religioner på ett spännande sätt.

Uppföljning av kommunfullmäktiges mål

Uppföljningen av kommunfullmäktiges mål är ett sätt att ta reda på mer om vilka förutsättningar, utmaningar och möjlig- heter som finns i kommunen. Det hjälper oss att prioritera det fortsatta arbetet för att utveckla både platsen Botkyrka och kommunen som organisation.

Med hjälp av 13 mål och 40 indikatorer följer vi upp sex övergripande målområden. I årets uppföljning ser vi att nitton indikatorer pekar på att utvecklingen går åt rätt håll. Tretton indikatorer visar att utvecklingen varken är positiv eller negativ, medan fem går åt fel håll och tre inte går att bedöma.

Jämfört med tidigare år är förändringarna små.

För att få en samlad bild av utvecklingen analyserar vi så långt som möjligt kommunfullmäktiges indikatorer uppdelade på stadsdel och kön. Skillnaderna mellan grupper av kvinnor och män är stora inom viktiga områden som hälsa och inkomst.

Botkyrka i jämförelse

Delaktighet, öppethållande och information på nätet är bättre i Botkyrka än i de flesta andra kommunerna i landet. Vi tillhör den bästa fjärdedelen av kommunerna när det gäller andel inköpta ekologiska livsmedel, antalet nya företag och service- utbudet inom särskilt boende för äldre. I år är bemötande och tillgänglighet för den som ringer eller skickar e-post till kommunen bättre än förra året.

Däremot tillhör Botkyrka den fjärdedelen av kommunerna med sämst resultat inom återvinning av hushållsavfall, om Botkyrkaborna känner sig trygga i kommunen och andelen av medborgarna som ringer in till kommunen och får ett direkt svar på en enkel fråga.

Ekonomisk analys

Botkyrka redovisar ett ekonomiskt överskott med 38 miljoner kronor, vilket är betydligt lägre än föregående år. Efter flera år med starka resultat faller nu också resultaten för de flesta andra kommuner. Ett förändrat skatteutjämningssystem är en anledning till att kommunen i år visar ett sämre resultat än tidigare år.

Nämndredovisning

2014 hade alla nämnder egna nämndmål. Man har också i högre grad än tidigare utformat mätbara mål och indikatorer som visar hur verksamheten utvecklas inom viktiga områden. Det finns fortfarande skillnader mellan nämnderna men i de flesta fall värderar nämnderna sin egen måluppfyllelse som god eller godtagbar.

Så här arbetar vi vidare

Den stora ekonomiska utmaningen för framtiden ligger i upprustningen av kommunens äldre lokaler och anläggning- ar. Svårare ekonomiska förutsättningar ställer också krav på prioriteringar. Vi behöver säkerställa en god ekonomisk hushållning och en resultatnivå som ger en rimlig utveckling av kommunens upplåning och räntekostnader. Vi arbetar vidare för att skapa bättre ordning i styrningen av ekonomin och verksamheten. Samtidigt jobbar vi för ökad kvalitet inom viktiga områden som utbildning och vård och omsorg bland annat genom att höja medarbetarnas kompetens. Utmaningen är att arbeta uthålligt, ta vara på goda exempel och sprida nya.

Foto: Studio Strandell

I N L E D N I N G

5

4

(16)

Styrsystemet i Botkyrka kommun har flera nivåer och ger förutsättningar för en bra styrning av kommunens verksamheter. En utmaning är att skapa en tydligare röd tråd från kommunfullmäktiges mål, via nämndmålen till verksamhetsmålen och medarbetarnas dagliga arbete. Våra indikatorer behöver också bli bättre på att fånga kvalitet och effektivitet utifrån Botkyrkabornas villkor och behov.

Så styrs den kommunala verksamheten

Utgångspunkten i styrsystemet är att kommunfullmäktige beslutar om övergripande mål och ekonomiska ramar för nämndernas verksamhet i kommunens flerårsplan.

Målen i flerårsplanen uttrycker övergripande prioriteringar och strategiska ställningstaganden utifrån ett medborgarperspektiv.

Nämndernas ettårsplaner beskriver hur målen ska uppfyllas Genom ettårsplanen bekräftar nämnden sitt åtagande gentemot kommunfullmäktige. Utifrån sin plan arbetar sedan nämnden för att uppfylla sina mål och åtaganden inom den angivna ekonomiska ramen.

Nämnderna preciserar målen för enheterna

Nämnderna preciserar kommunfullmäktiges mål och ekonomiska ramar, men beslutar också om egna mål och åtaganden kopplade till kommunfullmäktiges mål. Målen kan gälla för längre tid än ett år medan åtagandena beskriver vad man ska göra nästa år för att uppnå målen.

Nämndmålen styr verksamheterna i förvaltningen, målen kan vara riktade enbart till en viss verksamhet eller målgrupp.

Kommunfullmäktige

Kommunfullmäktige fastställer de kommunövergripande målen.

Nämnden fastställer nämndmål och åtaganden som anger hur nämnden ska bidra till de övergripande kommunmålen.

Enheten fastställer åtaganden som anger hur enheten ska bidra till nämndmål, samt eventuella enhetsspecifika mål.

Facknämnd

Enhet Kommunens

övergripande mål

Nämndens mål

Enhetens mål

SAMVERKSORGANBOLAG och STIFTELSERKOMMUNALA NÄMNDER, FÖRVALTNINGAR och RÅD AB Botkyrkabyggen (100%) AB Alfågeln (dotterbolag) Förbandet 2 (dotterbolag) Hågelbyparken AB (100%) Upplev Botkyrka AB (100%) Botkyrka Stadsnät AB (100%) Södertörns Energi AB (50%) Södertörns fjärrvärme AB (dotterbolag, 100%) Söderenergi AB (dotterbolag, 58%) SRV återvinning AB (31,5%) Sydvästra Stockholms VA-verksaktiebolag (20%) AB Vårljus (8,33 %) Stockholmsregionens Försäkring AB (7,61%)

KOMMUNFULLMÄKTIGE

ValnämndRevision KOMMUNSTYRELSEN Arbetsmarknads- och vuxenutbildnings- nämnd

Kultur- och fritidsnämnd

UtbildningsnämndUtbildnings- förvaltningen Socialnämnd Social- förvaltningen Vård- och omsorgsnämnd Kommunala rådet för funktionshinderfrågor Kommunala pensionärsrådet

Arbetsmarknads- och vuxenutbildnings- förvaltningen Kultur- och fritidsförvaltningen Samhällsbyggnads- förvaltningen

Vård- och omsorgs- förvaltningen Samhällsbyggnads- nämnd Miljö- och hälsoskyddsnämnd Teknisk nämnd

Södertörns brand- försvarsförbund Samordningsförbundet Botkyrka Södertörns överförmyndarnämnd

Kommunlednings- förvaltningenArbetsmarknad- och näringslivsberedning Demokratiberedning Klimat- och planeringsberedning Personalutskott Folkhälsokommitté Brottsförebyggande rådet Mångkulturellt centrum

så styrs

Botkyrka k ommun

Nämndmålen anger prioriteringar och vad man vill uppnå i verksamheten.

Enheterna beskriver sitt arbete för att uppfylla målen Enheterna beskriver hur de utifrån de ekonomiska ramarna tänker arbeta för att uppnå nämndens mål och åtaganden.

Enheternas åtaganden ska finnas dokumenterade och de kan även ange egna specifika mål. Hur det går till i praktiken kan variera från förvaltning till förvaltning.

Kommunfullmäktige följer upp nämndernas arbete Kommunfullmäktige följer upp nämndernas åtaganden utifrån de övergripande målen. Uppföljningen sker tre gånger per år i delårsrapporter efter april och augusti, samt i årsredovisningen.

Denna uppföljning omfattar både mål, åtaganden, ekonomiska prognoser och resultat.

Nämnderna följer upp enheternas arbete

Uppföljningen mellan nämnderna och enheterna görs av respektive nämnd. Kommunstyrelsen följer upp att förvaltningarna

och enheterna arbetar med sina mål och åtaganden.

ommun k ka yr tk bo s

ga or

sa ni

on ti

(17)

U P P F Ö L J N I N G A V K O M M U N F U L L M Ä K T I G E S M Å L

F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S E

9

8 Sex av tio Botkyrkabor är nöjda med möjligheterna att utöva sina fritids- intressen i kommunen. Sex av tio tycker också att det är viktigt att kunna påverka i kommunala frågor men bara tre av tio upplever att de kan det.

Årets uppföljning av kommunfullmäktiges mål visar på en positiv utveckling inom flera områden men också flera utmaningar i det fortsatta arbetet.

Som kommun arbetar vi för att Botkyrkaborna ska ha tillgång till bra service och stöd som ska erbjudas på lika villkor genom livets alla skeenden. Vi arbetar för att Botkyrkabor, föreningar och näringsliv ska ha goda förutsättningar att etablera sig, bo och verka här. Det är vårt gemensamma uppdrag.

Uppföljningen av kommunfullmäktiges mål är ett sätt att ta reda på mer om vilka utmaningar och möjligheter som finns i kommunen. Det hjälper oss att prioritera arbetet för att utveckla både platsen Botkyrka och kommunen som organisation.

Uppföljnin g av

kommunful lmäktiges m ål

Målområde – Medborgarnas Botkyrka

Mål 1: Botkyrkaborna är mer delaktiga i samhällsutvecklingen Tecknen på att Botkyrkaborna blir mer delaktiga i samhällsutvecklingen är svaga. De indikatorer vi mäter visar inte att engagemanget ökat.

Utvecklingen är varken positiv eller negativ Sex av tio Botkyrkabor tycker att det är viktigt att kunna påverka i kommunala frågor som intresserar dem, men bara tre av tio tycker att de kan påverka. Jämfört med andra kommuner är Botkyrka varken bättre eller sämre. De flesta kommuner har låga värden på den här typen av frågor. Trots att vi utvecklat fler möjligheter att delta och påverka ökar inte Botkyrkabornas upplevelse av delaktighet.

Variationen mellan stadsdelarna är stor – 2014 var de boende i Alby mest positiva och de boende i Tullinge mest negativa.

I Tullinge syns en tydlig försämring under 2014 jämfört med 2013, men även sett över flera år är Botkyrkabor i Tullinge de som är minst nöjda med möjligheterna att påverka. Kvinnor är mer positiva än män, mest tydlig är könsskillnaden i Vårsta/

Grödinge och Tullinge.

Indikator 1:1 Andelen medborgare som upplever att de kan vara med och påverka i kommunala frågor som intresserar dem

Källa: Medborgarundersökningen

Flera av våra indikatorer mäter vi med hjälp av medborgar- undersökningen. Det är en urvalsundersökning som ger oss en bild av hur Botkyrkaborna uppfattar både Botkyrka som plats och som organisation.

Eftersom vissa indikatorer visar på stora svängningar mellan olika år kan det vara svårt att dra några slutsatser om utvecklingen. Det är då mer givande att se på mönster utifrån stadsdelar och kön. Inom flera områden är skillnaderna stora mellan kvinnor och män och våra stadsdelar. Exempel på sådana områden är hälsa, arbete och inkomst.

Utvecklingen för 19 indikatorer går åt rätt håll

Utvecklingen för 13 indikatorer är varken positiv eller negativ

Utvecklingen för 5 indikatorer går åt fel håll

Utvecklingen för 3 indikatorer går inte att bedöma

Sex målområden

Med hjälp av 13 mål och 40 indikatorer följer vi utvecklingen för sex målområden

1. Medborgarnas Botkyrka 2. Framtidens jobb

3. Välfärd och kvalitet för alla 4. Grön stad i rörelse

5. Kultur och kreativitet ger kraft

6. En effektiv och kreativ kommunal organisation

I årets uppföljning av kommunfullmäktiges mål ser vi att nitton indikatorer pekar på att utvecklingen går åt rätt håll. Tretton indikatorer visar att utvecklingen varken är positiv eller negativ, medan fem går åt fel håll och tre inte går att bedöma.

Så bedömer vi utvecklingen för kommunfullmäktiges mål När vi bedömer utvecklingen för de indikatorer som vi använ- der för att följa upp målen utgår vi från hur förändringen sett ut över tid. I vissa fall saknar vi aktuella uppgifter. Vi jämför också några av indikatorerna med hur det ser ut i Stockholms län.

Foto: Johannes Liljeson

Procent

År 2011 2012 2013 2014

Procent 30 32 33 32

Foto: Robert Lorentz

(18)

U P P F Ö L J N I N G A V K O M M U N F U L L M Ä K T I G E S M Å L U P P F Ö L J N I N G A V K O M M U N F U L L M Ä K T I G E S M Å L

Utvecklingen är varken positiv eller negativ Insatser som ökar samhörigheten i kommunen är viktiga.

Att mäta var Botkyrkaborna har sina vänner ger en bild av samhörigheten mellan kommunens stadsdelar. Men få invånare i Tullinge och Vårsta/Grödinge har vänner i Alby, Fittja eller Hallunda/Norsborg och omvänt. Mönstren är tydliga och vi ser ingen förändring över åren. Andelen som har vänner i någon annan stadsdel än den egna är 73 procent 2014. Andelen är större bland de yngre än bland de äldre. Flest kontakter med andra stadsdelar har Botkyrkabor i Tumba och Vårsta/Grödinge och minst i Hallunda/Norsborg och Tullinge. Skillnaden mellan kvinnor och män är liten, störst skillnad är det i Tumba/Stor- vreten där färre kvinnor än män har vänner i en annan stadsdel än den egna.

Indikator 1:2 Invånare som har vänner i en annan kommundel

Källa: Medborgarundersökningen

Utvecklingen går åt fel håll

I den årliga medborgarundersökningen frågar vi om Botkyrka- bornas upplevelse av diskriminering. I undersökningen 2014 svarade 14 procent att de under det senaste året upplevt att de blivit diskriminerade någonstans eller någon gång. Det är en ökning med två procentenheter sedan 2012 och fyra procentenheter sedan 2011. Skillnaderna mellan könen är totalt sett små, men i Fittja uppger kvinnorna i betydligt lägre grad än männen att de utsatts för diskriminering. Det är vanligast att diskrimi- neringen har med språk att göra och det vanligaste samman- hanget är arbetslivet.

Vi behöver fortsätta vårt arbete med att säkerställa att ingen blir diskriminerad i mötet med kommunen. Vi behöver också fortsätta arbeta med att lyfta frågan både lokalt och regionalt.

Utvecklingen går åt rätt håll

Mellan 2002 och 2012 har andelen barn i Botkyrka som bor i ekonomiskt utsatta hushåll minskat från 24 till 16 procent. Bot- kyrka har fortfarande en av de högsta andelarna i landet, men skillnaden i förhållande till länet och riket har minskat.

En orsak kan vara att antalet barn ökar mer i våra mer väl- mående områden än i de mer ekonomiskt utsatta. Samtidigt har inkomsterna ökat mer i vissa delar av våra miljonprograms- områden än i liknande områden i landet. En orsak till barnfat- tigdom är föräldrarnas låga inkomster, så det är avgörande att andelen som har arbete ökar bland både kvinnor och män.

Indikator 2:1 Invånare som upplever att de utsätts för diskriminering Källa: Medborgarundersökningen

Indikator 2:2 Ekonomisk utsatthet bland barn.

Källa: Statistiska centralbyrån och Rädda Barnen

Mål 2: Botkyrkaborna har mer jämställda och jämlika förutsättningar och möjligheter Tecknen på mer jämställda och jämlika förutsättningar är svaga. Ojämlikheter i barns uppväxtvillkor, i kvinnors och mäns ekonomi och diskriminering på arbetsmarknaden kvarstår.

Indikator 2:3 Uppmätt tillgänglighet till den fysiska miljön i de lokaler där kommunen bedriver verksamhet

Indikatorn mäter antalet sjukdagar och gäller bara Botkyrka- bor som har eller har haft arbete. Kvinnor har betydligt högre ohälsotal än män även om skillnaden över tid minskat något.

På det stora hela är utvecklingen positiv men klyftorna mellan olika delar av regionen, mellan kvinnor och män och mellan våra stadsdelar finns kvar.

Skillnader i utbildning, arbete och ekonomi är viktiga förkla- ringar till skillnader i hälsa mellan våra stadsdelar och mellan kvinnor och män.

Den självskattade hälsan har förbättrats i Botkyrka. I den senaste mätningen uppger nära 64 procent av kvinnorna och 69 procent av männen att de har god eller mycket god hälsa. Sam- tidigt är det en bit kvar till genomsnittet för länet, där nära 73 procent av kvinnorna och drygt 76 procent av männen uppger att de har god hälsa.

Om vi dessutom tar hänsyn till socioekonomisk bakgrund blir det tydligt att skillnaderna är stora inom gruppen kvinnor respektive gruppen män. De som har lägre utbildning har sämre hälsa. Mätningarna görs vart fjärde år och resultatet för 2014 kommer under 2015.

Indikator 3:1 Ohälsotal 2013 Källa: Statistiska centralbyrån

Mål 3: Botkyrkaborna är friskare och mår bättre

Botkyrkabornas hälsa utvecklas positivt, men skillnader mellan olika socioekonomiska grupper är fortfaramde stor. Det är också stora skillnader mellan kvinnor och män.

Indikator 3:2 Självskattad hälsa Källa: Stockholms läns landsting År 2011 2012 2013 2014

Procent 74 70 71 73

0 10 20 30

2002 2004 2006 2008 2010 2012

Botkyrka Länet Riket

Procent

0 10 20 30 40 50

Alby Fittja Hallunda/Norsborg Tullinge Tumba/Storvreten Vårsta/Grödinge Botkyrka kommun

Kvinnor Män Dagar

0 20 40 60 80 100

2002 2006 2010

Kvinnor Män Procent

År 2011 2012 2013 2014

Procent 10 12 15 14

År 2002 2006 2010

Procent 59 63 67

År 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013

Procent 40 37 34 27 26 25 25

År 2002 2004 2006 2008 2010 2012

Procent 24 23 20 18 17 16

0 20 40 60 80 100

Alby Fittja Hallunda/Norsborg

Tullinge Tumba/Storvreten

Vårsta/Grödinge Botkyrka kommun

0 20 40 60 80 100

Utvecklingen går inte att bedöma

Botkyrka kommun är ansluten till västra Götalandsregionens tillgänglighetsdatabas. Men vi saknar kompletta uppgifter om uppmätt tillgänglighet i den fysiska miljön. 2015 är ambitionen att skapa bättre förutsättningar för arbetet med databasen och uppföljning av tillgängligheten i kommunens lokaler. Sam- hällsbyggnadsförvaltningen ansvarar för databasen, men alla förvaltningar har ett ansvar för att öka tillgängligheten inom sina verksamheter.

(19)

0 500 1000 1500 2000

Hälsa Kreativa näringar Miljö 2010 2011 2012 2013 2014 Antal

13

12

Arbete har avgörande betydelse för ekonomi, delaktighet i samhället och hälsa. Sysselsättningen har ökat i Botkyrka de senaste åren och är nu 72 procent. Botkyrka följer utvecklingen i länet, men på en lägre nivå.

Andelen som har arbete varierar kraftigt mellan olika grupper.

Skillnaderna är stora mellan våra stadsdelar, och kvinnors förvärvsfrekvens är lägre än mäns. Förvärvsfrekvensen bland kvinnor i åldrarna 20–64 år var 2013 som lägst i Fittja och Alby med 52 procent respektive 53 procent. Högst förvärvs- frekvens hade männen i Tullinge och i Vårsta/Grödinge med 86 procent, tätt följt av kvinnorna i Tullinge med 85 procent. Även om utvecklingen är positiv ökar skillnaden mellan kvinnors och mäns förvärvsfrekvenser mer i Botkyrka än i länet som helhet.

2013 hade Botkyrka drygt 6 000 arbetsställen varav 616 var nystartade företag, över tid har utvecklingen varit positiv. Bot- kyrkas andel av länets nyföretagande är cirka 3 procent.

År 2014 fanns det 2 098 arbetsställen inom miljö, hälsa och kreativa näringar. Det är en ökning sedan 2010 med ungefär 400 arbetsställen. Men jämfört med länet behåller kommunen sin andel i respektive bransch.

Indikator 4:1 Förvärvsfrekvens för åldersgruppen 20–64 år, 2013 Källa: Statistiska centralbyrån

Indikator 5:1 Antalet nya företag Källa: Tillväxtverket

Indikator 5:3 Antalet arbetsställen inom våra prioriterade branscher

Källa: Statistiska centralbyrån Mål 4: Fler Botkyrkabor kan försörja sig på eget arbete och företagande

Mål 5: Botkyrka attraherar fler företag, särskilt inom miljö, hälsa och kreativa näringar

Långsamt ökar Botkyrkabornas möjlighet att få arbete eller starta företag, men skillnaderna mellan olika grupper är fortfarande stor. Skillnaderna i inkomst är stora och de växer.

Företagandet i Botkyrka utvecklas i takt med regionens utveckling.

Våra profilbranscher har ännu inte tagit några avgörande steg mot större marknadsandelar.

Målområde – Framtidens jobb

År 2013 uppgick det totala antalet arbetstillfällen i kommunen till 23 787, där 55 procent besattes av män och 45 procent av kvinnor. Botkyrka har 2,2 procent av länets arbetstillfällen och utvecklingen här är parallell med länets utveckling. För att öka antalet arbetstillfällen måste vi fortsätta stödja näringslivet och skapa förutsättningar för nya etableringar.

Indikator 5:2 Antalet sysselsatta i kommunen Källa: Statistiska centralbyrån

Utvecklingen går åt fel håll

Totalt sett har Botkyrkaborna lägre inkomster än genomsnittet för länsborna, inkomsterna ökar också något långsammare.

Även om utvecklingen i Botkyrka går åt rätt håll är inkomst- skillnaderna mellan stadsdelarna stora och de ökar. Medelin- komsten i Tullinge och Vårsta/Grödinge är högre och stiger medan de i Fittja, Alby och Hallunda/Norsborg ligger relativt stilla på en betydligt lägre nivå. I alla stadsdelar har kvinnorna en betydligt lägre inkomst än männen.

Indikator 4:2 Sammanräknad förvärvsinkomst för åldersgruppen 20–64 år 2013 (medelinkomst, tkr) Källa: Statistiska centralbyrån

Utvecklingen är varken positiv eller negativ

Andelen unga Botkyrkabor i åldern 16–24 år som studerar eller arbetar är 83 procent 2013. Utvecklingen visar ingen tydlig trend över tid och jämfört med länet ligger Botkyrka på en lägre nivå, även om vi närmar oss genomsnittet på 86 procent.

I åldersgruppen 20–24 år är det en klar skillnad mellan de som har gymnasial utbildning och de som inte har fullföljt gymnasiet. Bland dem som saknar fullföljd gymnasieutbildning är andelen som varken studerar eller arbetar 64 procent i Botkyr- ka och 63 procent i länet. I grupper med högre utbildning är skillnaden mellan länets genomsnitt och Botkyrka större.

Indikator 4:3 Andelen unga Botkyrkabor som studerar eller arbetar 2013

Källa: Statistiska centralbyrån

0 50 100

Tullinge Tumba/Storvreten Vårsta/Grödinge Botkyrka kommun

0 20 40 60 80 100

0 200 400 600

Tullinge Tumba/Storvreten Vårsta/Grödinge Botkyrka kommun

Kvinnor Män tkr

0 1000

2008 2009 2010 2011 2012 2013 Antal

0 4000 8000 12000 16000

2004 2006 2008 2010 2012

Män Kvinnor

Antal

År 2008 2009 2010 2011 2012 2013

Procent 70 69 71 71 72 72

År 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Antal 530 542 564 716 615 616

År 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Antal 22 692 21 833 22 637 22 916 23 748 23 787 År 2008 2009 2010 2011 2012 2013

Procent 83 81 83 83 82 83

År 2008 2009 2010 2011 2012 2013

Tkr. 230 230 233 239 244 249

År 2010 2011 2012 2013 2014 Antal 1 676 1 879 1 975 2 009 2 098 Utvecklingen går åt rätt håll

Medellivslängden har ökat under många år för både kvinnor och män i Botkyrka och resten av Sverige. Botkyrka har när- mat sig nivåerna i resten av länet. Generellt sett har förbättring- en varit större för män än för kvinnor, vilket gör att männens medellivslängd börjar närma sig kvinnornas. Men enligt samma mönster som med hälsan har förbättringen inte varit lika stor för alla grupper, utan skiljer sig utifrån socioekonomi och utbildningsbakgrund.

Indikator 3:3 Medellivslängd Källa: Statistiska centralbyrån

70 72 74 76 78 80 82 84 86

1999-2003 2009-2013

Kvinnor-Botkyrka Kvinnor-Länet

Män-Botkyrka Män-Länet

Antal år

År 2002-2004 2004-2008 2008-2012 2009-2013

Kvinnor 81,7 82,3 83,1 83,2

Män 77,4 78,7 79,4 79,3

(20)

0 1000 2000 3000 4000 5000

Hälsa Kreativa näringar Miljö 2010 2011 2012 2013 2014 Antal

År 2013 uppgav 70 procent av företagen att de fått ett gott be- mötande från kommunen, enligt Stockholm Business Alliance mätning av kommunernas företagsservice. Det är en ökning sedan 2007 när mätningarna startade, men en minskning jämfört med 2009 och 2011.

Indikator 5:5 Andel företag som uppger att de fått ett gott bemötande från kommunen Källa: Stockholm Business Alliance

Mål 7: Botkyrkas äldre lever ett mer aktivt liv och får den vård och omsorg de behöver Ökad livslängd och ökad hälsa bidrar till fler aktiva år på äldre dar. De äldres känsla

av trygghet har inte förbättrats, även här finns variationer mellan kön och stadsdelar.

Mål 6: Kunskapsresultaten förbättras och skillnader beroende på kön och social bakgrund minskar Skolresultaten för Botkyrkas ungdomar varierar mellan kön, årskullar och stadsdelar. Jämfört med länet ligger vi på en lägre nivå, men skillnaden ökar inte. Med hänsyn till social bakgrund har många av Botkyrkas ungdomar goda resultat.

Botkyrkaungdomar med gymnasiekompetens fortsätter till högskolestudier i samma omfattning som genomsnittet för länet.

Målområde – Välfärd och kvalitet för alla

Indikatorn visar behörighet till gymnasieskolans yrkespro- gram. Botkyrka ligger cirka 7–9 procentenheter under länet i behörighet till både yrkesprogrammen och de högskoleförbe- redande programmen. Det gäller både flickor och pojkar, men skillnaderna mellan kommunens skolor är stora.

Orsakerna är olika socioekonomiska faktorer, bland annat föräldrarnas utbildningsbakgrund, och att en stor andel av eleverna är nyanlända eller har kommit till Sverige sent under grundskoletiden. Vi behöver fortsätta att höja kvaliteten, bland annat genom att bättre möta varje barns individuella behov oavsett bakgrund och tidigare erfarenheter.

Indikator 6:1. Andel grundskoleelever med behörighet till gymnasieskolan 2013 Källa: Skolverket

Andelen varierar mellan åren med någon procentenhet upp eller ner, men skillnaden mellan Botkyrka och resten av länet är fortfarande stor. Vi har ingen uppdelning på stadsdelar och kön.

I dag är en fullföljd gymnasieutbildning i praktiken ett krav för att komma in och få fotfäste på arbetsmarknaden. Det är därför viktigt med kraftfulla insatser för att fånga upp och stödja unga som riskerar att hoppa av gymnasiet i förtid. Det är också viktigt med väl fungerande vuxenutbildning, så att ungdomarna senare kan skapa förutsättningar för sitt arbetsliv.

Indikator 6:2. Andel av kommunens gymnasieungdomar som fullföljt sin gymnasieutbildning vid 20 års ålder Källa: Skolverket

Andelen gymnasieungdomar som börjar på högskolan inom tre år har ökat kraftigt de senaste åren, och Botkyrka är nu nästan i kapp länet. Men skillnaden mellan åren är större i Botkyrka än i länet. Högre studier blir allt viktigare för att få goda villkor på arbetsmarknaden, och arbetet måste fortsätta för att den positiva utvecklingen ska stå sig. Indikatorn är inte möjlig att dela upp på kön, men i statistik över högskolestudenter för hela landet är andelen kvinnor större.

Indikator 6:3 Andel av kommunens gymnasieungdomar som övergått till högskolestudier inom tre år

Källa: Skolverket

Det är 44 procent av kvinnorna och männen över 65 år som tycker att det är tryggt att åldras i Botkyrka. Andelen förändras inte mycket mellan åren och skillnaderna mellan kvinnor och män är små. Ett sätt att öka de äldres trygghet är att förbättra kvaliteten inom äldreomsorgen i kommunen.

Indikator 7:1 Andel invånare över 65 som upplever att det är tryggt att åldras i Botkyrka Källa: Medborgarundersökningarna

Utvecklingen går totalt sett åt rätt håll

Även antalet sysselsatta inom branscherna ökar, 2014 var 6 200 personer sysselsatta inom miljö, hälsa och kreativa näringar.

Jämfört med 2010 är det en ökning med 200 personer. Ökning- en har skett i hälsobranschen och miljöbranschen, medan de kreativa branscherna minskat. Vi har cirka 1,7 procent av länets arbetstillfällen i dessa branscher, en andel som är relativt stabil över tid.

Indikator 5:4 Antalet sysselsatta inom våra prioriterade branscher Källa: Statistiska centralbyrån

0 20 40 60 80 100

2010 2011 2012 2013

Andel

0 20 40 60 80 100

Alby Fittja Hallund Norsborg Tullinge Tumba Grödinge Botkyrka

Flickor Pojkar Procent

0 20 40 60 80 100

2004 2006 2008 2010 2012 2014

Botkyrka Länet

Procent

0 20 40 60 80 100

2004 2006 2008 2010 2012 2014

Botkyrka Länet

Procent

0 20 40 60 80 100

Män Kvinnor

2011 2012 2013 2014

Procent År 2010 2011 2012 2013 2014

Antal 6007 5497 5352 5674 6206

År 2011 2012 2013 2014

Procent 39 43 40 44

År 2011 2012 2013 2014

Procent 82 78 81 79

År 2010 2011 2012 2013

Procent 68 73 71 70

År 2009 2010 2011 2012 2013 2014

Procent 64 60 63 62 65 65

År 2009 2010 2011 2012 2013 2014

Procent 46 46 44 52 48 50

(21)

17

16

Mål 8: Fler företag och hushåll är fossilbränslefria och energieffektiva

Utvecklingen går åt rätt håll då fler företag och hushåll använder fossilfri energi, även om det går långsamt.

Målområde – Grön stad i rörelse

Utsläppen av koldioxid minskar både i länet och i Botkyrka.

Botkyrka har en lägre utsläppsnivå per invånare än länsgenom- snittet.

Botkyrkaborna använde 6,1 MWh el per invånare 2013, det är 3,2 MWh mindre än den genomsnittliga länsbon.

Arbetet med att göra det lättare för kommuninvånarna att leva klimatsmart behöver fortsätta. Det ska till exempel bli lättare att gå eller cykla än att välja bilen.

Indikator 8:1 Utsläpp av koldioxid per invånare Källa: RUS

Indikator 8:2 Totala elinköp per invånare Källa: Statistiska centralbyrån

Andelen personer som instämmer i påståendet ”det är tryggt att bo och leva i min kommundel” har varit relativt stabil under de senaste två åren. Störst trygghet upplever Botkyrkaborna i Tullinge och Vårsta/Grödinge medan boende i Hallunda/

Norsborg är minst trygga. Där är också skillnaden störst mellan kvinnor och män.

2014 svarade 61 procent av Botkyrkaborna i medborgarunder- sökningen att de kunde rekommendera en vän att flytta till sitt bostadsområde. Det är en minskning med tre procentenheter sedan 2013, men en ökning med fyra procentenheter sedan 2011. Vi ser att det är stora skillnader mellan våra stadsdelar, från 88 procent i Tullinge till 39 procent i Fittja. Även om skillnaderna mellan kvinnor och män är små säger generellt fler kvinnor än män att de kan rekommendera en vän att flytta till sitt bostadsområde.

Indikator 9:2 Andel invånare som uppger att de kan rekommendera en vän att flytta till sitt bostadsområde Källa: Medborgarundersökningarna

Indikator 9:3 Andel invånare som upplever att det är tryggt att leva i deras närområde Källa: Medborgarundersökningarna

Mål 9: I Botkyrka byggs fler attraktiva bostäder för ökad variation och mer levande stadsmiljöer Ett ökat intresse från byggherrar, en stor efterfrågan och

en god planberedskap visar att utvecklingen just nu går åt rätt håll.

Antalet nybyggda bostäder redovisas för treårsperioder. Det är en eftersläpning i statistiken så en årlig redovisning är därför missvisande. Mellan 2000 och 2014 har det sammantaget byggts cirka 240 bostäder per år i Botkyrka, jämfört med 7 500 bostäder per år i länet. Det innebär att Botkyrka stått för drygt 3 procent av länets nybyggnation.

Stockholms län har en stor inflyttning och behovet av nya bostäder är stort. Vi har god planberedskap för att bygga fler bostäder och i snabbare takt. Intresset från byggherrar att bygga i Botkyrka ökar, vilket ger förhoppningar om ett ökat bostadsbyggande framöver.

Indikator 9:1 Antal färdigställda nya bostäder i Botkyrka Källa: Statistiska centralbyrån

Det senaste året har andelen äldre som klarar sig utan hemtjänst eller särskilt boende ökat. Men det är fortfarande skillnad mellan kvinnor och män. Forskning visar att anhöriga, främst kvinnor, sköter den mesta omsorgen om äldre.

Indikator 7:2 Andel invånare över 80 som klarar sig utan hemtjänst eller särskilt boende Källa: Vård- och omsorgsförvaltningen

0 20 40 60 80 100

2007 2009 2011 2013

Kvinnor Män

Procent

0 1 1 2 2 3 3 4

2005 2007 2009 2011

Botkyrka Länet

Ton /invånare

0 2 4 6 8 10 12 14

2005 2009 2011 2013

Länet Botkyrka

MWh per inv.

0 200 400 600 800 1000

2000–2002 2003–2005 2006–2008 2009–2011 2012–2014 Antal

0 20 40 60 80 100

Alby Fittja Hallunda/

Tullinge Tumba/

Vårsta/

Botkyrka Kvinnor Män Procent

0 20 40 60 80 100 Procent

0 20 40 60 80 100

Alby Fittja Hallunda/

Tullinge Tumba/

Vårsta/

Botkyrka Kvinnor Män Procent

Instämmer inte

0 20 40 60 80 100 Procent Instämmer

År 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Ton per 1,9 1,8 1,8 1,8 1,7 1,6 invånare

År 00-02 03-05 06-08 09-11 12-14

Antal 611 739 560 845 772

År 2011 2012 2013 2014

Procent 57 61 64 61

År 2011 2012 2013 2014

Procent 50 55 60 57

År 2009 2010 2011 2012 2013 2014

Procent 58 59 58 65 65 68

År 2008 2009 2010 2011 2012 2013

MWh per 7,9 7,0 6,4 6,3 6,4 6,1 invånare