68 Informationspunkt - medarbetarundersökningen BESLUTAS AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 69 Kommunens årsredovisning 2014

KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 1 [3]

Kommunstyrelsen

2015-04-02

Tid 2015-04-13

,

16:00

Plats Kommunalhuset, 2:3

Ärenden

Justering

68 Informationspunkt - medarbetarundersökningen BESLUTAS AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 69 Kommunens årsredovisning 2014

70 Ombudgeteringar från 2014 till 2015 71 Återrapportering av obesvarade motioner

72 Återrapportering av obesvarade medborgarförslag 73 Avskrivning och förlängd beredningstid för motioner

Kompletterande handlingar i senare utskick

74 Avskrivning och förlängd beredningstid för medborgarförslag Kompletterande handlingar i senare utskick

75 Återremitterat ärende: Idéhus i Tullinge centrum – antagande av detaljplan

Handlingar i senare utskick

BOTKYRKA KOMMUN KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 2[3] Kommunstyrelsen

2015-04-02

76 Öppna nämndsammanträden mandatperioden 2015-2018 77 Revidering av tekniska nämndens reglemente

78 Ramavtal och plankostnadsavtal Solskensvägen

79 Överenskommelse om övertagande av exploateringsavtal från JM AB till Savana Invest AB

80 Slutrapport Koborg, exploateringsprojekt 9115 81 Detaljplan - Komministern 5 och del av Tumba 7:206

82 Svar på motion: Gång- och cykelväg mellan Rikstens friluftsstad och Lida (FP) 83 Svar på motion: Håll Botkyrka rent (SD)

84 Svar på motion: Timbank för personer i långvarigt utanförskap (M) 85 Svar på medborgarförslag: Utred Tullinge gymnasiums framtid

86 Svar på medborgarförslag: Bättre parkeringsmöjligheter i Alby centrum 87 Svar på medborgarförslag: Enskilda duschar i skolornas idrottshallar

BESLUTAS AV KOMMUNSTYRELSEN 88 Kommunstyrelsens årsredovisning 2014

89 Tilläggsäskande av investeringsmedel för Xenters nya YH-utbildningar 90 Mottagande av medel - Sanering av Kagghamra 7:1

91 Rapportering av förstudie om sociala villkor med stöd av Europeiska socialfon-

den

BOTKYRKA KOMMUN KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 3[3] Kommunstyrelsen

2015-04-02

92 Återrapportering av Hållbarhetsforum 2014 93 Uppföljning av upphandlings- och inköpspolicyn

94 Svar på remiss - Förslag till ny översiktsplan för Tyresö kommun

95 Svar på remiss - Ändrad inkomstutjämning för kommuner och landsting 96 Svar på remiss - Tryggt att bli äldre i Botkyrka 2015-2019

97 Val av ombud till AB Vårljus årsstämma 98 Anmälningsärenden

99 Delegationsärenden

Katarina Berggren Erika Rönnestig Ordförande sekreterare 0704-247220

ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[2]

Kommunstyrelsen

2015-04-13 Dnr KS/2015:142

Kommunens årsredovisning 2014

Beslut

Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige:

Kommunfullmäktige godkänner årsredovisningen för Botkyrka kommun 2014.

Kommunfullmäktige har tagit del av återrapporteringen av uppdrag från kommunstyrelsen och kommunfullmäktige.

Sammanfattning

Syftet med kommunens årsredovisning är att informera om det gångna årets verksamhet och ekonomi. Kommunens uppdrag är att ge kommuninvånarna en bra service och samtidigt använda de ekonomiska resurserna på ett effek- tivt sätt. I kommunallagen uttrycks detta med begreppet god ekonomisk hushållning. Med utgångspunkt från kommunens ettårsplan för 2014 besk- rivs i årsredovisningen på olika sätt hur kommunen lyckats leva upp till det.

För nittonde året i rad redovisar kommunen ett positivt ekonomiskt resultat och resultatet för året uppgår till 38 miljoner kronor. Trots att det är 156 miljoner kronor lägre än föregående år är det ändå bättre än budgeterat. Den största enskilda förklaringen är att nämnderna sammantaget redovisar ett överskott på 33 miljoner kronor.

En avstämning mot kommunallagens balanskrav ger ett resultat på 34 mil- joner kronor. Avkastningen från pensionsavsättningen på 12 miljoner kronor ingår inte i balanskravsresultatet eftersom avsättningen ska finansiera fram- tida pensionsutbetalningar. Överskottet för vatten och avlopp på 5 miljoner kronor räknas också bort eftersom det ska återföras till kunderna och över- förs därför till VA-fonden. Under året har 13 miljoner kronor av kompetens- fondens medel använts till särskilda kompetensutvecklingsinsatser. Dessa kostnader räknas bort från balanskravsresultatet

I årsredovisningen följs och analyseras verksamhetsresultaten på flera sätt:

BOTKYRKA KOMMUN ORDFÖRANDEFÖRSLAG 2[2]

Kommunstyrelsen

2015-04-13 Dnr KS/2015:142

Flerårsplanens mål följs upp genom analys av utvecklingen för de 40 indika- torer som visar utvecklingen över tid inom viktiga områden.

I årsredovisningens nämndavsnitt analyseras nämndernas verksamhetsresul- tat 2014 utifrån nämndernas egna mål, mått och åtaganden.

I en särskild del jämförs Botkyrka med andra kommuner.

Inför beslutet i kommunfullmäktige kommer vi att arbeta vidare med layou- ten av dokumentet och göra eventuella språkliga korrigeringar.

Kommunledningsförvaltningen redogör för ärendet i en tjänsteskrivelse 2015-03-23.

TJÄNSTESKRIVELSE 1[2]

Kommunledningsförvaltningen

2015-03-23 Dnr KS/2015:142

Kommunledningsförvaltningen

Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA · Besök Munkhättevägen 45, Tumba · Kontaktcenter 08-530 610 00 Direkt 08 - 530 611 57 / Sms·---- · E-post monica.blommark@botkyrka.se

Org.nr 212000-2882 · Bankgiro 624-1061 · Fax 08-530 616 66 · Webb www.botkyrka.se

Referens Mottagare

Monica Blommark Kommunstyrelsen

Årsredovisning 2014

Förslag till beslut

Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige:

Kommunfullmäktige godkänner årsredovisningen för Botkyrka kommun 2014.

Sammanfattning

Syftet med kommunens årsredovisning är att informera om det gångna årets verksamhet och ekonomi. Kommunens uppdrag är att ge kommuninvånarna en bra service och samtidigt använda de ekonomiska resurserna på ett effek- tivt sätt. I kommunallagen uttrycks detta med begreppet god ekonomisk hushållning. Med utgångspunkt från kommunens ettårsplan för 2014 besk- rivs i årsredovisningen på olika sätt hur kommunen lyckats leva upp till det.

För nittonde året i rad redovisar kommunen ett positivt ekonomiskt resultat och resultatet för året uppgår till 38 miljoner kronor. Trots att det är 156 miljoner kronor lägre än föregående år är det ändå bättre än budgeterat. Den största enskilda förklaringen är att nämnderna sammantaget redovisar ett överskott på 33 miljoner kronor.

En avstämning mot kommunallagens balanskrav ger ett resultat på 34 mil- joner kronor. Avkastningen från pensionsavsättningen på 12 miljoner kronor ingår inte i balanskravsresultatet eftersom avsättningen ska finansiera fram- tida pensionsutbetalningar. Överskottet för vatten och avlopp på 5 miljoner kronor räknas också bort eftersom det ska återföras till kunderna och över- förs därför till VA-fonden. Under året har 13 miljoner kronor av kompetens- fondens medel använts till särskilda kompetensutvecklingsinsatser. Dessa kostnader räknas bort från balanskravsresultatet.

I årsredovisningen följs och analyseras verksamhetsresultaten på flera sätt:

Flerårsplanens mål följs upp genom analys av utvecklingen för de 40 indika-

torer som visar utvecklingen över tid inom viktiga områden.

BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[2]

Kommunledningsförvaltningen

2015-03-23 Dnr KS/2015:142

I årsredovisningens nämndavsnitt analyseras nämndernas verksamhetsresul- tat 2014 utifrån nämndernas egna mål, mått och åtaganden.

I en särskild del jämförs Botkyrka med andra kommuner.

Inför beslutet i kommunfullmäktige kommer vi att arbeta vidare med layou- ten av dokumentet och göra eventuella språkliga korrigeringar.

Niclas Johansson Ekonomichef

_________

Expedieras till

Text

årsredovisn ing 2014

Platshållare för bild

Platshållare för bild

”Framtidens Botkyrka är en inspirerande plats full av möjligheter.

Genom kontraster, kreativitet och ny­

fikenhet skapar vi de bästa förut­

sättningarna för en hållbar framtid”.

Framtidens Sverige finns i Botkyrka. Det är i Botkyrka som Bactiguard, ett av världens främsta medtech-företag, väljer att etablera sig. Det är här kulturen blommar som mest och det är från Botkyrka Sveriges främsta atleter kommer. Se bara på hyllade Subtopia, eller på europamästaren Michel Tornéus.

Botkyrka förändras och utvecklas. Min drivkraft som politiker är att skapa ett bättre Botkyrka för alla. Men i ett samhälle där över 3100 av oss är arbetslösa är detta svårt. Därför kämpar jag för en halverad arbetslöshet till 2020. Min främsta arbetsupp- gift under det gångna året har varit att se till att fler arbetstillfällen skapas i Botkyrka och att vi är bättre rustade för att matcha arbetsmarknadens krav. När fler människor arbetar möjliggör vi tillsammans för en välfärd av högsta kvalitet och skapar förut- sättningar för ökad jämlikhet. Det är så vi skapar ett samhälle som håller ihop!

2014 var ett framgångsrikt år. Vi såg till att alla ungdomar som sökte sommarjobb fick ett jobb att gå till. Vi öppnade Grunden i Alby, som är en mötesplats och ett forum för 16–25-åringar, med fokus på jobb och studier. Vi såg också till att öppna Botkyrkas näringslivscenter där du som entreprenör och företagare kan komma i kontakt med nyckelpersoner i kommunen, få stöd och råd av kommunens företagslots och näringslivssamordnare samt delta i starta eget-kurser och mycket mer.

Vi kan konstatera att kommunen återigen redovisar ett positivt ekonomiskt resultat.

Det ger oss goda förutsättningar inför framtiden. Resultatet kan vi använda för att finansiera nödvändiga investeringar i välfärden, till exempel nya skolor, förskolor, gruppbostäder och äldreboenden.

Jag vill rikta ett stort tack till alla kommuninvånare, entreprenörer och medarbetare – det är ni som gör Botkyrka bra. Och framtiden skapar vi tillsammans!

Katarina Berggren, Kommunstyrelsens ordförande (s)

Jobben för st,

så klarar vi välfärden !

Katarina Berggren, Kommunstyrelsens ordförande (s)

Foto: Vihan de Mel

INNEHÅLL

Inledning

Förord ... 3

Botkyrka – en inspirerande plats ... 4

Sammanfattning av årsredovisningen ... 5

Året i korthet ... 6

Styrsystem och organisation Så styrs Botkyrka kommun ... 6

Botkyrka kommuns organisation ... 7

Förvaltningsberättelse Uppföljning av kommunfullmäktiges mål ... 8

Områdesperspektivet i Botkyrka ...24

Botkyrka i jämförelse ...26

Ekonomisk analys ...28

Kommunens medarbetare ...34

Nämnd- och bolagsredovisning Kommunstyrelsen ...36

Tre nämnder ...38

Utbildningsnämnden ...42

Kultur- och fritidsnämnden ...46

Spontanidrotta på egna villkor ...48

Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden ...50

Jobbsatsning ger långtidsarbetslösa ny chans ...52

Socialnämnden ...54

Vård- och omsorgsnämnden ...56

Bolagen i sammanfattning ...58

Uppföljning utifrån ett hållbarhetsperspektiv Gäddorna leker i vikar och vass ...62

Rätt(visa) varor hjälper mot fattigdom ...64

Ett hållbart Botkyrka...66

Ekonomiska sammanställningar Finansiella nyckeltal ...70

Resultaträkning och kassaflödesanalys ...71

Balansräkning ...72

Noter ...73

Drift- och investeringsredovisning ...79

Redovisningsprinciper ...80

Revisionsberättelse ...84

Foto på omslaget: Cheyma Akacha, Esma Zengin, Toka Karim, Oguzhan Tümtürk, Deniz Inal, Esra Akan och Burhan Tümtürk och de andra åttonde- klassarna i Fittjaskolan städade upp efter skadegörelsen i maj 2013.

Foto: Johannes Liljeson

Elddans under Earth Hour. Foto: Tobias Fischer Botkyrka kommun 2015

Layout: This Way Up, Tryck: Ljungbergs tryckeri

Foto: Studio Strandell

I N L E D N I N G

3

Sammanfat tning

Av årsredo visningen Botkyrka

– en inspir erande pla ts

Framtidens Botkyrka är en inspirerande plats full av möjligheter.

Genom kontraster, kreativitet och nyfikenhet skapar vi de bästa förutsättningarna för en hållbar framtid. Det är vår vision.

Uppföljningen av kommunfullmäktiges mål visar att utvecklingen går åt rätt håll inom flera områden samtidigt som den också visar på stora utmaningar. Ett svagare ekonomiskt resultat ställer också krav på tydliga prioriteringar framöver.

Vår vision är en beskrivning av en önskad framtid. Syftet med vår vision är att den ska ge energi, handlingskraft och att vägleda oss när vi fattar beslut om vår framtida utveckling.

Visionen påverkar våra långsiktiga strategier och målsättningar.

Ett hållbart Botkyrka

I Botkyrka har vi bestämt oss för att vrida samhällsutveck- lingen i en hållbar riktning. Det är ett långsiktigt arbete som tar sikte på hur vi vill att kommunen ska se ut om trettio år.

Hållbar utveckling kan beskrivas som en samhällsutveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov.

Sex viktiga utmaningar för hållbarhet

Botkyrka kommun har gjort en omfattande analys och kommit fram till att kommunen står inför sex särskilt viktiga utmaningar för en hållbar utveckling:

• Botkyrkaborna har arbete,

• Botkyrkaborna känner sig hemma,

• Botkyrka har de bästa skolorna,

• Botkyrka bidrar inte till klimatförändringarna,

• Botkyrkaborna är friska och mår bra samt

• Botkyrkaborna har förtroende för varandra och för demokratin.

Dessa utmaningar är grunden för kommunens flerårsplan som är det styrande dokumentet för planering och uppföljning. Den innehåller både mål och en ekonomisk plan för den aktuella tidsperioden. Alla verksamheter i Botkyrka kommun arbetar mot de mål och ambitioner som finns i flerårsplanen.

Botkyrka, långt ifrån lagom – en kontrastrik kreativ mötesplats

Vår devis ”långt ifrån lagom” är välkänd och för oss står den för att Botkyrka är en kontrastrik och kreativ mötesplats full av upplevelser.

Botkyrka kännetecknas av mängder av kontraster. Här finns allt från täta förortscentrum, vackra boendemiljöer med in- tressant arkitektur, till landsbygd med vacker natur med skog, ängar, sjöar och havskust. Här frodas entreprenörskap, små företag blandas med internationella storföretag. Här talas över 100 språk, här bor och arbetar människor med bakgrund från världens alla hörn.

Botkyrka är en inspirerande och nytänkande kommun med breda och unika kultur- och upplevelsesatsningar. Här finns kreativitet, nyfikenhet, stolthet, ungdomlighet, eldsjälar och kraft. Här utvecklar vi nya idéer för framtiden. I Botkyrka uppstår intressanta och oväntade möten och här möts olika internationella perspektiv, kulturer, språk och religioner på ett spännande sätt.

Uppföljning av kommunfullmäktiges mål

Uppföljningen av kommunfullmäktiges mål är ett sätt att ta reda på mer om vilka förutsättningar, utmaningar och möjlig- heter som finns i kommunen. Det hjälper oss att prioritera det fortsatta arbetet för att utveckla både platsen Botkyrka och kommunen som organisation.

Med hjälp av 13 mål och 40 indikatorer följer vi upp sex övergripande målområden. I årets uppföljning ser vi att nitton indikatorer pekar på att utvecklingen går åt rätt håll. Tretton indikatorer visar att utvecklingen varken är positiv eller negativ, medan fem går åt fel håll och tre inte går att bedöma.

Jämfört med tidigare år är förändringarna små.

För att få en samlad bild av utvecklingen analyserar vi så långt som möjligt kommunfullmäktiges indikatorer uppdelade på stadsdel och kön. Skillnaderna mellan grupper av kvinnor och män är stora inom viktiga områden som hälsa och inkomst.

Botkyrka i jämförelse

Delaktighet, öppethållande och information på nätet är bättre i Botkyrka än i de flesta andra kommunerna i landet. Vi tillhör den bästa fjärdedelen av kommunerna när det gäller andel inköpta ekologiska livsmedel, antalet nya företag och service- utbudet inom särskilt boende för äldre. I år är bemötande och tillgänglighet för den som ringer eller skickar e-post till kom- munen bättre än förra året.

Däremot tillhör Botkyrka den fjärdedelen av kommunerna med sämst resultat inom återvinning av hushållsavfall, om Botkyrkaborna känner sig trygga i kommunen och andelen av medborgarna som ringer in till kommunen och får ett direkt svar på en enkel fråga.

Ekonomisk analys

Botkyrka redovisar ett ekonomiskt överskott med 38 miljoner kronor, vilket är betydligt lägre än föregående år. Efter flera år med starka resultat faller nu också resultaten för de flesta andra kommuner. Ett förändrat skatteutjämningssystem är en anledning till att kommunen i år visar ett sämre resultat än tidigare år.

Nämndredovisning

2014 hade alla nämnder egna nämndmål. Man har också i högre grad än tidigare utformat mätbara mål och indikatorer som visar hur verksamheten utvecklas inom viktiga områden. Det finns fortfarande skillnader mellan nämnderna men i de flesta fall värderar nämnderna sin egen måluppfyllelse som god eller godtagbar.

Så här arbetar vi vidare

Den stora ekonomiska utmaningen för framtiden ligger i upprustningen av kommunens äldre lokaler och anläggning- ar. Svårare ekonomiska förutsättningar ställer också krav på prioriteringar. Vi behöver säkerställa en god ekonomisk hushållning och en resultatnivå som ger en rimlig utveckling av kommunens upplåning och räntekostnader. Vi arbetar vidare för att skapa bättre ordning i styrningen av ekonomin och verksamheten. Samtidigt jobbar vi för ökad kvalitet inom viktiga områden som utbildning och vård och omsorg bland annat genom att höja medarbetarnas kompetens. Utmaningen är att arbeta uthålligt, ta vara på goda exempel och sprida nya.

Foto: Studio Strandell

I N L E D N I N G

I N L E D N I N G

5

4

Styrsystemet i Botkyrka kommun har flera nivåer och ger förutsättningar för en bra styrning av kommunens verksamheter. En utmaning är att skapa en tydligare röd tråd från kommunfullmäktiges mål, via nämndmålen till verksamhetsmålen och medarbetarnas dagliga arbete. Våra indikatorer behöver också bli bättre på att fånga kvalitet och effektivitet utifrån Botkyrkabornas villkor och behov.

Så styrs den kommunala verksamheten

Utgångspunkten i styrsystemet är att kommunfullmäktige beslutar om övergripande mål och ekonomiska ramar för nämndernas verksamhet i kommunens flerårsplan.

Målen i flerårsplanen uttrycker övergripande prioriteringar och strategiska ställningstaganden utifrån ett medborgarperspektiv.

Nämndernas ettårsplaner beskriver hur målen ska uppfyllas Genom ettårsplanen bekräftar nämnden sitt åtagande gentemot kommunfullmäktige. Utifrån sin plan arbetar sedan nämnden för att uppfylla sina mål och åtaganden inom den angivna ekonomiska ramen.

Nämnderna preciserar målen för enheterna

Nämnderna preciserar kommunfullmäktiges mål och ekonom- iska ramar, men beslutar också om egna mål och åtaganden kopplade till kommunfullmäktiges mål. Målen kan gälla för längre tid än ett år medan åtagandena beskriver vad man ska göra nästa år för att uppnå målen.

Nämndmålen styr verksamheterna i förvaltningen, målen kan vara riktade enbart till en viss verksamhet eller målgrupp.

Kommunfullmäktige

Kommunfullmäktige fastställer de kommunövergripande målen.

Nämnden fastställer nämndmål och åtaganden som anger hur nämnden ska bidra till de övergripande kommunmålen.

Enheten fastställer åtaganden som anger hur enheten ska bidra till nämndmål, samt eventuella enhetsspecifika mål.

Facknämnd

Enhet Kommunens

övergripande mål

Nämndens mål

Enhetens mål

SAMVERKSORGANBOLAG och STIFTELSERKOMMUNALA NÄMNDER, FÖRVALTNINGAR och RÅD AB Botkyrkabyggen (100%) AB Alfågeln (dotterbolag) Förbandet 2 (dotterbolag) Hågelbyparken AB (100%) Upplev Botkyrka AB (100%) Botkyrka Stadsnät AB (100%) Södertörns Energi AB (50%) Södertörns fjärrvärme AB (dotterbolag, 100%) Söderenergi AB (dotterbolag, 58%) SRV återvinning AB (31,5%) Sydvästra Stockholms VA-verksaktiebolag (20%) AB Vårljus (8,33 %) Stockholmsregionens Försäkring AB (7,61%)

KOMMUNFULLMÄKTIGE

Kultur- och fritidsnämnd

UtbildningsnämndUtbildnings- förvaltningen Socialnämnd Social- förvaltningen Vård- och omsorgsnämnd Kommunala rådet för funktionshinderfrågor Kommunala pensionärsrådet

Arbetsmarknads- och vuxenutbildnings- förvaltningen Kultur- och fritidsförvaltningen Samhällsbyggnads- förvaltningen

Vård- och omsorgs- förvaltningen Samhällsbyggnads- nämnd Miljö- och hälsoskyddsnämnd Teknisk nämnd

Södertörns brand- försvarsförbund Samordningsförbundet Botkyrka Södertörns överförmyndarnämnd

Kommunlednings- förvaltningenArbetsmarknad- och näringslivsberedning Demokratiberedning Klimat- och planeringsberedning Personalutskott Folkhälsokommitté Brottsförebyggande rådet Mångkulturellt centrum

S T Y R S Y S T E M O C H O R G A N I S A T I O N

S T Y R S Y S T E M O C H O R G A N I S A T I O N

7

6

så styrs

Botkyrka k ommun

Nämndmålen anger prioriteringar och vad man vill uppnå i verksamheten.

Enheterna beskriver sitt arbete för att uppfylla målen Enheterna beskriver hur de utifrån de ekonomiska ramarna tänker arbeta för att uppnå nämndens mål och åtaganden.

Enheternas åtaganden ska finnas dokumenterade och de kan även ange egna specifika mål. Hur det går till i praktiken kan variera från förvaltning till förvaltning.

Kommunfullmäktige följer upp nämndernas arbete Kommunfullmäktige följer upp nämndernas åtaganden utifrån de övergripande målen. Uppföljningen sker tre gånger per år i delårsrapporter efter april och augusti, samt i årsredovisningen.

Denna uppföljning omfattar både mål, åtaganden, ekonomiska prognoser och resultat.

Nämnderna följer upp enheternas arbete

Uppföljningen mellan nämnderna och enheterna görs av res- pektive nämnd. Kommunstyrelsen följer upp att förvaltningarna

och enheterna arbetar med sina mål och åtaganden.

ommun k ka yr tk bo s

ga or

sa ni

on ti

U P P F Ö L J N I N G A V K O M M U N F U L L M Ä K T I G E S M Å L

F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S E

F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S E

9

8

Sex av tio Botkyrkabor är nöjda med möjligheterna att utöva sina fritids- intressen i kommunen. Sex av tio tycker också att det är viktigt att kunna påverka i kommunala frågor men bara tre av tio upplever att de kan det.

Årets uppföljning av kommunfullmäktiges mål visar på en positiv utveckling inom flera områden men också flera utmaningar i det fortsatta arbetet.

Som kommun arbetar vi för att Botkyrkaborna ska ha tillgång till bra service och stöd som ska erbjudas på lika villkor genom livets alla skeenden. Vi arbetar för att Botkyrkabor, föreningar och näringsliv ska ha goda förutsättningar att etablera sig, bo och verka här. Det är vårt gemensamma uppdrag.

Uppföljningen av kommunfullmäktiges mål är ett sätt att ta reda på mer om vilka utmaningar och möjligheter som finns i kommunen. Det hjälper oss att prioritera arbetet för att utveck- la både platsen Botkyrka och kommunen som organisation.

Uppföljnin g av

kommunful lmäktiges m ål

Målområde – Medborgarnas Botkyrka

Mål 1: Botkyrkaborna är mer delaktiga i samhällsutvecklingen Tecknen på att Botkyrkaborna blir mer delaktiga i samhällsutvecklingen är svaga. De indikatorer vi mäter visar inte att engagemanget ökat.

Utvecklingen är varken positiv eller negativ Sex av tio Botkyrkabor tycker att det är viktigt att kunna påverka i kommunala frågor som intresserar dem, men bara tre av tio tycker att de kan påverka. Jämfört med andra kommuner är Botkyrka varken bättre eller sämre. De flesta kommuner har låga värden på den här typen av frågor. Trots att vi utvecklat fler möjligheter att delta och påverka ökar inte Botkyrkabornas upplevelse av delaktighet.

Variationen mellan stadsdelarna är stor – 2014 var de boende i Alby mest positiva och de boende i Tullinge mest negativa.

I Tullinge syns en tydlig försämring under 2014 jämfört med 2013, men även sett över flera år är Botkyrkabor i Tullinge de som är minst nöjda med möjligheterna att påverka. Kvinnor är mer positiva än män, mest tydlig är könsskillnaden i Vårsta/

Grödinge och Tullinge.

Indikator 1:1 Andelen medborgare som upplever att de kan vara med och påverka i kommunala frågor som intresserar dem

Källa: Medborgarundersökningen

Flera av våra indikatorer mäter vi med hjälp av medborgar- undersökningen. Det är en urvalsundersökning som ger oss en bild av hur Botkyrkaborna uppfattar både Botkyrka som plats och som organisation.

Eftersom vissa indikatorer visar på stora svängningar mellan olika år kan det vara svårt att dra några slutsatser om utveck- lingen. Det är då mer givande att se på mönster utifrån stads- delar och kön. Inom flera områden är skillnaderna stora mellan kvinnor och män och våra stadsdelar. Exempel på sådana områden är hälsa, arbete och inkomst.

Utvecklingen för 19 indikatorer går åt rätt håll

Utvecklingen för 13 indikatorer är varken positiv eller negativ

Utvecklingen för 5 indikatorer går åt fel håll

Utvecklingen för 3 indikatorer går inte att bedöma

Sex målområden

Med hjälp av 13 mål och 40 indikatorer följer vi utvecklingen för sex målområden

1. Medborgarnas Botkyrka 2. Framtidens jobb

3. Välfärd och kvalitet för alla 4. Grön stad i rörelse

5. Kultur och kreativitet ger kraft

6. En effektiv och kreativ kommunal organisation

I årets uppföljning av kommunfullmäktiges mål ser vi att nitton indikatorer pekar på att utvecklingen går åt rätt håll. Tretton in- dikatorer visar att utvecklingen varken är positiv eller negativ, medan fem går åt fel håll och tre inte går att bedöma.

Så bedömer vi utvecklingen för kommunfullmäktiges mål När vi bedömer utvecklingen för de indikatorer som vi använ- der för att följa upp målen utgår vi från hur förändringen sett ut över tid. I vissa fall saknar vi aktuella uppgifter. Vi jämför också några av indikatorerna med hur det ser ut i Stockholms län.

Foto: Johannes Liljeson

Procent

År 2011 2012 2013 2014

Procent 30 32 33 32

Foto: Robert Lorentz

U P P F Ö L J N I N G A V K O M M U N F U L L M Ä K T I G E S M Å L U P P F Ö L J N I N G A V K O M M U N F U L L M Ä K T I G E S M Å L

F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S E

F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S E

11

10

Utvecklingen är varken positiv eller negativ Insatser som ökar samhörigheten i kommunen är viktiga.

Att mäta var Botkyrkaborna har sina vänner ger en bild av samhörigheten mellan kommunens stadsdelar. Men få invånare i Tullinge och Vårsta/Grödinge har vänner i Alby, Fittja eller Hallunda/Norsborg och omvänt. Mönstren är tydliga och vi ser ingen förändring över åren. Andelen som har vänner i någon annan stadsdel än den egna är 73 procent 2014. Andelen är större bland de yngre än bland de äldre. Flest kontakter med an- dra stadsdelar har Botkyrkabor i Tumba och Vårsta/Grödinge och minst i Hallunda/Norsborg och Tullinge. Skillnaden mellan kvinnor och män är liten, störst skillnad är det i Tumba/Stor- vreten där färre kvinnor än män har vänner i en annan stadsdel än den egna.

Indikator 1:2 Invånare som har vänner i en annan kommundel

Källa: Medborgarundersökningen

Utvecklingen går åt fel håll

I den årliga medborgarundersökningen frågar vi om Botkyrka- bornas upplevelse av diskriminering. I undersökningen 2014 svarade 14 procent att de under det senaste året upplevt att de blivit diskriminerade någonstans eller någon gång. Det är en ökning med två procentenheter sedan 2012 och fyra procenten- heter sedan 2011. Skillnaderna mellan könen är totalt sett små, men i Fittja uppger kvinnorna i betydligt lägre grad än männen att de utsatts för diskriminering. Det är vanligast att diskrimi- neringen har med språk att göra och det vanligaste samman- hanget är arbetslivet.

Vi behöver fortsätta vårt arbete med att säkerställa att ingen blir diskriminerad i mötet med kommunen. Vi behöver också fortsätta arbeta med att lyfta frågan både lokalt och regionalt.

Utvecklingen går åt rätt håll

Mellan 2002 och 2012 har andelen barn i Botkyrka som bor i ekonomiskt utsatta hushåll minskat från 24 till 16 procent. Bot- kyrka har fortfarande en av de högsta andelarna i landet, men skillnaden i förhållande till länet och riket har minskat.

En orsak kan vara att antalet barn ökar mer i våra mer väl- mående områden än i de mer ekonomiskt utsatta. Samtidigt har inkomsterna ökat mer i vissa delar av våra miljonprograms- områden än i liknande områden i landet. En orsak till barnfat- tigdom är föräldrarnas låga inkomster, så det är avgörande att andelen som har arbete ökar bland både kvinnor och män.

Indikator 2:1 Invånare som upplever att de utsätts för diskriminering Källa: Medborgarundersökningen

Indikator 2:2 Ekonomisk utsatthet bland barn.

Källa: Statistiska centralbyrån och Rädda Barnen

Mål 2: Botkyrkaborna har mer jämställda och jämlika förutsättningar och möjligheter Tecknen på mer jämställda och jämlika förutsättningar är svaga. Ojämlikheter i barns uppväxtvillkor, i kvinnors och mäns ekonomi och diskriminering på arbetsmarknaden kvarstår.

Indikator 2:3 Uppmätt tillgänglighet till den fysiska miljön i de lokaler där kommunen bedriver verksamhet

Utvecklingen går åt rätt håll

Indikatorn mäter antalet sjukdagar och gäller bara Botkyrka- bor som har eller har haft arbete. Kvinnor har betydligt högre ohälsotal än män även om skillnaden över tid minskat något.

På det stora hela är utvecklingen positiv men klyftorna mellan olika delar av regionen, mellan kvinnor och män och mellan våra stadsdelar finns kvar.

Skillnader i utbildning, arbete och ekonomi är viktiga förkla- ringar till skillnader i hälsa mellan våra stadsdelar och mellan kvinnor och män.

Utvecklingen går åt rätt håll

Den självskattade hälsan har förbättrats i Botkyrka. I den senaste mätningen uppger nära 64 procent av kvinnorna och 69 procent av männen att de har god eller mycket god hälsa. Sam- tidigt är det en bit kvar till genomsnittet för länet, där nära 73 procent av kvinnorna och drygt 76 procent av männen uppger att de har god hälsa.

Om vi dessutom tar hänsyn till socioekonomisk bakgrund blir det tydligt att skillnaderna är stora inom gruppen kvinnor res- pektive gruppen män. De som har lägre utbildning har sämre hälsa. Mätningarna görs vart fjärde år och resultatet för 2014 kommer under 2015.

Indikator 3:1 Ohälsotal 2013 Källa: Statistiska centralbyrån

Mål 3: Botkyrkaborna är friskare och mår bättre

Botkyrkabornas hälsa utvecklas positivt, men skillnader mellan olika socioekonomiska grupper är fortfaramde stor. Det är också stora skillnader mellan kvinnor och män.

Indikator 3:2 Självskattad hälsa Källa: Stockholms läns landsting År 2011 2012 2013 2014

Procent 74 70 71 73

0 10 20 30

2002 2004 2006 2008 2010 2012

Botkyrka Länet Riket

Procent

0 10 20 30 40 50

Alby Fittja Hallunda/Norsborg Tullinge Tumba/Storvreten Vårsta/Grödinge Botkyrka kommun

Kvinnor Män Dagar

0 20 40 60 80 100

2002 2006 2010

Kvinnor Män Procent

År 2011 2012 2013 2014

Procent 10 12 15 14

År 2002 2006 2010

Procent 59 63 67

År 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013

Procent 40 37 34 27 26 25 25

År 2002 2004 2006 2008 2010 2012

Procent 24 23 20 18 17 16

0 20 40 60 80 100

Alby Fittja Hallunda/Norsborg

Tullinge Tumba/Storvreten

Vårsta/Grödinge Botkyrka kommun

Kvinnor Män Procent

0 20 40 60 80 100

Alby Fittja Hallunda/Norsborg

Tullinge Tumba/Storvreten

Vårsta/Grödinge Botkyrka kommun

Kvinnor Män Procent

Utvecklingen går inte att bedöma

Botkyrka kommun är ansluten till västra Götalandsregionens tillgänglighetsdatabas. Men vi saknar kompletta uppgifter om uppmätt tillgänglighet i den fysiska miljön. 2015 är ambitionen att skapa bättre förutsättningar för arbetet med databasen och uppföljning av tillgängligheten i kommunens lokaler. Sam- hällsbyggnadsförvaltningen ansvarar för databasen, men alla förvaltningar har ett ansvar för att öka tillgängligheten inom sina verksamheter.

U P P F Ö L J N I N G A V K O M M U N F U L L M Ä K T I G E S M Å L U P P F Ö L J N I N G A V K O M M U N F U L L M Ä K T I G E S M Å L

0 500 1000 1500 2000

Hälsa Kreativa näringar Miljö 2010 2011 2012 2013 2014 Antal

F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S E

F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S E

13

12

Utvecklingen går åt rätt håll

Arbete har avgörande betydelse för ekonomi, delaktighet i samhället och hälsa. Sysselsättningen har ökat i Botkyrka de senaste åren och är nu 72 procent. Botkyrka följer utvecklingen i länet, men på en lägre nivå.

Andelen som har arbete varierar kraftigt mellan olika grupper.

Skillnaderna är stora mellan våra stadsdelar, och kvinnors förvärvsfrekvens är lägre än mäns. Förvärvsfrekvensen bland kvinnor i åldrarna 20–64 år var 2013 som lägst i Fittja och Alby med 52 procent respektive 53 procent. Högst förvärvs- frekvens hade männen i Tullinge och i Vårsta/Grödinge med 86 procent, tätt följt av kvinnorna i Tullinge med 85 procent. Även om utvecklingen är positiv ökar skillnaden mellan kvinnors och mäns förvärvsfrekvenser mer i Botkyrka än i länet som helhet.

Utvecklingen går åt rätt håll

2013 hade Botkyrka drygt 6 000 arbetsställen varav 616 var nystartade företag, över tid har utvecklingen varit positiv. Bot- kyrkas andel av länets nyföretagande är cirka 3 procent.

Utvecklingen går åt rätt håll

År 2014 fanns det 2 098 arbetsställen inom miljö, hälsa och kreativa näringar. Det är en ökning sedan 2010 med ungefär 400 arbetsställen. Men jämfört med länet behåller kommunen sin andel i respektive bransch.

Indikator 4:1 Förvärvsfrekvens för åldersgruppen 20–64 år, 2013 Källa: Statistiska centralbyrån

Indikator 5:1 Antalet nya företag Källa: Tillväxtverket

Indikator 5:3 Antalet arbetsställen inom våra prioriterade branscher

Källa: Statistiska centralbyrån Mål 4: Fler Botkyrkabor kan försörja sig på eget arbete och företagande

Mål 5: Botkyrka attraherar fler företag, särskilt inom miljö, hälsa och kreativa näringar

Långsamt ökar Botkyrkabornas möjlighet att få arbete eller starta företag, men skillnaderna mellan olika grupper är fortfarande stor. Skillnaderna i inkomst är stora och de växer.

Företagandet i Botkyrka utvecklas i takt med regionens utveckling.

Våra profilbranscher har ännu inte tagit några avgörande steg mot större marknadsandelar.

Målområde – Framtidens jobb

Utvecklingen går åt rätt håll

År 2013 uppgick det totala antalet arbetstillfällen i kommunen till 23 787, där 55 procent besattes av män och 45 procent av kvinnor. Botkyrka har 2,2 procent av länets arbetstillfällen och utvecklingen här är parallell med länets utveckling. För att öka antalet arbetstillfällen måste vi fortsätta stödja näringslivet och skapa förutsättningar för nya etableringar.

Indikator 5:2 Antalet sysselsatta i kommunen Källa: Statistiska centralbyrån

Utvecklingen går åt fel håll

Totalt sett har Botkyrkaborna lägre inkomster än genomsnittet för länsborna, inkomsterna ökar också något långsammare.

Även om utvecklingen i Botkyrka går åt rätt håll är inkomst- skillnaderna mellan stadsdelarna stora och de ökar. Medelin- komsten i Tullinge och Vårsta/Grödinge är högre och stiger medan de i Fittja, Alby och Hallunda/Norsborg ligger relativt stilla på en betydligt lägre nivå. I alla stadsdelar har kvinnorna en betydligt lägre inkomst än männen.

Indikator 4:2 Sammanräknad förvärvsinkomst för åldersgruppen 20–64 år 2013 (medelinkomst, tkr) Källa: Statistiska centralbyrån

Utvecklingen är varken positiv eller negativ

Andelen unga Botkyrkabor i åldern 16–24 år som studerar eller arbetar är 83 procent 2013. Utvecklingen visar ingen tydlig trend över tid och jämfört med länet ligger Botkyrka på en lägre nivå, även om vi närmar oss genomsnittet på 86 procent.

I åldersgruppen 20–24 år är det en klar skillnad mellan de som har gymnasial utbildning och de som inte har fullföljt gym- nasiet. Bland dem som saknar fullföljd gymnasieutbildning är andelen som varken studerar eller arbetar 64 procent i Botkyr- ka och 63 procent i länet. I grupper med högre utbildning är skillnaden mellan länets genomsnitt och Botkyrka större.

Indikator 4:3 Andelen unga Botkyrkabor som studerar eller arbetar 2013

Källa: Statistiska centralbyrån

0 50 100

Alby Fittja Hallunda/Norsborg

Tullinge Tumba/Storvreten Vårsta/Grödinge Botkyrka kommun

Kvinnor Män Procent

0 20 40 60 80 100

Alby Fittja Hallunda/Norsborg

Tullinge Tumba/Storvreten

Vårsta/Grödinge Botkyrka kommun

Kvinnor Män Procent

0 200 400 600

Alby Fittja Hallunda/Norsborg

Tullinge Tumba/Storvreten Vårsta/Grödinge Botkyrka kommun

Kvinnor Män tkr

0 1000

2008 2009 2010 2011 2012 2013 Antal

0 4000 8000 12000 16000

2004 2006 2008 2010 2012

Män Kvinnor

Antal

År 2008 2009 2010 2011 2012 2013

Procent 70 69 71 71 72 72

År 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Antal 530 542 564 716 615 616

År 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Antal 22 692 21 833 22 637 22 916 23 748 23 787 År 2008 2009 2010 2011 2012 2013

Procent 83 81 83 83 82 83

År 2008 2009 2010 2011 2012 2013

Tkr. 230 230 233 239 244 249

År 2010 2011 2012 2013 2014 Antal 1 676 1 879 1 975 2 009 2 098 Utvecklingen går åt rätt håll

Medellivslängden har ökat under många år för både kvinnor och män i Botkyrka och resten av Sverige. Botkyrka har när- mat sig nivåerna i resten av länet. Generellt sett har förbättring- en varit större för män än för kvinnor, vilket gör att männens medellivslängd börjar närma sig kvinnornas. Men enligt samma mönster som med hälsan har förbättringen inte varit lika stor för alla grupper, utan skiljer sig utifrån socioekonomi och utbildningsbakgrund.

Indikator 3:3 Medellivslängd Källa: Statistiska centralbyrån

70 72 74 76 78 80 82 84 86

1999-2003 2009-2013

Kvinnor-Botkyrka Kvinnor-Länet

Män-Botkyrka Män-Länet

Antal år

År 2002-2004 2004-2008 2008-2012 2009-2013

Kvinnor 81,7 82,3 83,1 83,2

Män 77,4 78,7 79,4 79,3

U P P F Ö L J N I N G A V K O M M U N F U L L M Ä K T I G E S M Å L U P P F Ö L J N I N G A V K O M M U N F U L L M Ä K T I G E S M Å L

0 1000 2000 3000 4000 5000

Hälsa Kreativa näringar Miljö 2010 2011 2012 2013 2014 Antal

F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S E

F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S E

15

14

Utvecklingen är varken positiv eller negativ

År 2013 uppgav 70 procent av företagen att de fått ett gott be- mötande från kommunen, enligt Stockholm Business Alliance mätning av kommunernas företagsservice. Det är en ökning se- dan 2007 när mätningarna startade, men en minskning jämfört med 2009 och 2011.

Indikator 5:5 Andel företag som uppger att de fått ett gott bemötande från kommunen Källa: Stockholm Business Alliance

Mål 7: Botkyrkas äldre lever ett mer aktivt liv och får den vård och omsorg de behöver Ökad livslängd och ökad hälsa bidrar till fler aktiva år på äldre dar. De äldres känsla

av trygghet har inte förbättrats, även här finns variationer mellan kön och stadsdelar.

Mål 6: Kunskapsresultaten förbättras och skillnader beroende på kön och social bakgrund minskar Skolresultaten för Botkyrkas ungdomar varierar mellan kön, årskullar och stadsdelar. Jämfört med länet ligger vi på en lägre nivå, men skillnaden ökar inte. Med hänsyn till social bakgrund har många av Botkyrkas ungdomar goda resultat.

Botkyrkaungdomar med gymnasiekompetens fortsätter till högskolestudier i samma omfattning som genomsnittet för länet.

Målområde – Välfärd och kvalitet för alla

Utvecklingen är varken positiv eller negativ

Indikatorn visar behörighet till gymnasieskolans yrkespro- gram. Botkyrka ligger cirka 7–9 procentenheter under länet i behörighet till både yrkesprogrammen och de högskoleförbe- redande programmen. Det gäller både flickor och pojkar, men skillnaderna mellan kommunens skolor är stora.

Orsakerna är olika socioekonomiska faktorer, bland annat föräldrarnas utbildningsbakgrund, och att en stor andel av eleverna är nyanlända eller har kommit till Sverige sent under grundskoletiden. Vi behöver fortsätta att höja kvaliteten, bland annat genom att bättre möta varje barns individuella behov oavsett bakgrund och tidigare erfarenheter.

Indikator 6:1. Andel grundskoleelever med behörighet till gymnasieskolan 2013 Källa: Skolverket

Utvecklingen är varken positiv eller negativ

Andelen varierar mellan åren med någon procentenhet upp eller ner, men skillnaden mellan Botkyrka och resten av länet är fortfarande stor. Vi har ingen uppdelning på stadsdelar och kön.

I dag är en fullföljd gymnasieutbildning i praktiken ett krav för att komma in och få fotfäste på arbetsmarknaden. Det är därför viktigt med kraftfulla insatser för att fånga upp och stödja unga som riskerar att hoppa av gymnasiet i förtid. Det är också vik- tigt med väl fungerande vuxenutbildning, så att ungdomarna senare kan skapa förutsättningar för sitt arbetsliv.

Indikator 6:2. Andel av kommunens gymnasieungdomar som fullföljt sin gymnasieutbildning vid 20 års ålder Källa: Skolverket

Utvecklingen är varken positiv eller negativ

Andelen gymnasieungdomar som börjar på högskolan inom tre år har ökat kraftigt de senaste åren, och Botkyrka är nu nästan i kapp länet. Men skillnaden mellan åren är större i Botkyrka än i länet. Högre studier blir allt viktigare för att få goda villkor på arbetsmarknaden, och arbetet måste fortsätta för att den positiva utvecklingen ska stå sig. Indikatorn är inte möjlig att dela upp på kön, men i statistik över högskolestudenter för hela landet är andelen kvinnor större.

Indikator 6:3 Andel av kommunens gymnasieungdomar som övergått till högskolestudier inom tre år

Källa: Skolverket

Utvecklingen är varken positiv eller negativ

Det är 44 procent av kvinnorna och männen över 65 år som tycker att det är tryggt att åldras i Botkyrka. Andelen förändras inte mycket mellan åren och skillnaderna mellan kvinnor och män är små. Ett sätt att öka de äldres trygghet är att förbättra kvaliteten inom äldreomsorgen i kommunen.

Indikator 7:1 Andel invånare över 65 som upplever att det är tryggt att åldras i Botkyrka Källa: Medborgarundersökningarna

Utvecklingen går totalt sett åt rätt håll

Även antalet sysselsatta inom branscherna ökar, 2014 var 6 200 personer sysselsatta inom miljö, hälsa och kreativa näringar.

Jämfört med 2010 är det en ökning med 200 personer. Ökning- en har skett i hälsobranschen och miljöbranschen, medan de kreativa branscherna minskat. Vi har cirka 1,7 procent av länets arbetstillfällen i dessa branscher, en andel som är relativt stabil över tid.

Indikator 5:4 Antalet sysselsatta inom våra prioriterade branscher Källa: Statistiska centralbyrån

0 20 40 60 80 100

2010 2011 2012 2013

Andel

0 20 40 60 80 100

Alby Fittja Hallund Norsborg Tullinge Tumba Grödinge Botkyrka

Flickor Pojkar Procent

0 20 40 60 80 100

2004 2006 2008 2010 2012 2014

Botkyrka Länet

Procent

0 20 40 60 80 100

2004 2006 2008 2010 2012 2014

Botkyrka Länet

Procent

0 20 40 60 80 100

Män Kvinnor

2011 2012 2013 2014

Procent År 2010 2011 2012 2013 2014

Antal 6007 5497 5352 5674 6206

År 2011 2012 2013 2014

Procent 39 43 40 44

År 2011 2012 2013 2014

Procent 82 78 81 79

År 2010 2011 2012 2013

Procent 68 73 71 70

År 2009 2010 2011 2012 2013 2014

Procent 64 60 63 62 65 65

År 2009 2010 2011 2012 2013 2014

Procent 46 46 44 52 48 50

U P P F Ö L J N I N G A V K O M M U N F U L L M Ä K T I G E S M Å L U P P F Ö L J N I N G A V K O M M U N F U L L M Ä K T I G E S M Å L

F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S E

F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S E

17

16

Mål 8: Fler företag och hushåll är fossilbränslefria och energieffektiva

Utvecklingen går åt rätt håll då fler företag och hushåll använder fossilfri energi, även om det går långsamt.

Målområde – Grön stad i rörelse

Utvecklingen går åt rätt håll

Utsläppen av koldioxid minskar både i länet och i Botkyrka.

Botkyrka har en lägre utsläppsnivå per invånare än länsgenom- snittet.

Utvecklingen går åt rätt håll

Botkyrkaborna använde 6,1 MWh el per invånare 2013, det är 3,2 MWh mindre än den genomsnittliga länsbon.

Arbetet med att göra det lättare för kommuninvånarna att leva klimatsmart behöver fortsätta. Det ska till exempel bli lättare att gå eller cykla än att välja bilen.

Indikator 8:1 Utsläpp av koldioxid per invånare Källa: RUS

Indikator 8:2 Totala elinköp per invånare Källa: Statistiska centralbyrån

Utvecklingen går åt rätt håll

Andelen personer som instämmer i påståendet ”det är tryggt att bo och leva i min kommundel” har varit relativt stabil under de senaste två åren. Störst trygghet upplever Botkyrkaborna i Tullinge och Vårsta/Grödinge medan boende i Hallunda/

Norsborg är minst trygga. Där är också skillnaden störst mellan kvinnor och män.

Utvecklingen är varken positiv eller negativ

2014 svarade 61 procent av Botkyrkaborna i medborgarunder- sökningen att de kunde rekommendera en vän att flytta till sitt bostadsområde. Det är en minskning med tre procentenheter sedan 2013, men en ökning med fyra procentenheter sedan 2011. Vi ser att det är stora skillnader mellan våra stadsdelar, från 88 procent i Tullinge till 39 procent i Fittja. Även om skillnaderna mellan kvinnor och män är små säger generellt fler kvinnor än män att de kan rekommendera en vän att flytta till sitt bostadsområde.

Indikator 9:2 Andel invånare som uppger att de kan rekommendera en vän att flytta till sitt bostadsområde Källa: Medborgarundersökningarna

Indikator 9:3 Andel invånare som upplever att det är tryggt att leva i deras närområde Källa: Medborgarundersökningarna

Mål 9: I Botkyrka byggs fler attraktiva bostäder för ökad variation och mer levande stadsmiljöer Ett ökat intresse från byggherrar, en stor efterfrågan och

en god planberedskap visar att utvecklingen just nu går åt rätt håll.

Utvecklingen går åt rätt håll

Antalet nybyggda bostäder redovisas för treårsperioder. Det är en eftersläpning i statistiken så en årlig redovisning är därför missvisande. Mellan 2000 och 2014 har det sammantaget byggts cirka 240 bostäder per år i Botkyrka, jämfört med 7 500 bostäder per år i länet. Det innebär att Botkyrka stått för drygt 3 procent av länets nybyggnation.

Stockholms län har en stor inflyttning och behovet av nya bostäder är stort. Vi har god planberedskap för att bygga fler bostäder och i snabbare takt. Intresset från byggherrar att bygga i Botkyrka ökar, vilket ger förhoppningar om ett ökat bostadsbyggande framöver.

Indikator 9:1 Antal färdigställda nya bostäder i Botkyrka Källa: Statistiska centralbyrån

Utvecklingen går åt rätt håll

Det senaste året har andelen äldre som klarar sig utan hemtjänst eller särskilt boende ökat. Men det är fortfarande skillnad mellan kvinnor och män. Forskning visar att anhöriga, främst kvinnor, sköter den mesta omsorgen om äldre.

Indikator 7:2 Andel invånare över 80 som klarar sig utan hemtjänst eller särskilt boende Källa: Vård- och omsorgsförvaltningen

0 20 40 60 80 100

2007 2009 2011 2013

Kvinnor Män

Procent

0 1 1 2 2 3 3 4

2005 2007 2009 2011

Botkyrka Länet

Ton /invånare

0 2 4 6 8 10 12 14

2005 2009 2011 2013

Länet Botkyrka

MWh per inv.

0 200 400 600 800 1000

2000–2002 2003–2005 2006–2008 2009–2011 2012–2014 Antal

0 20 40 60 80 100

Alby Fittja Hallunda/

Tullinge Tumba/

Vårsta/

Botkyrka Kvinnor Män Procent

0 20 40 60 80 100 Procent

0 20 40 60 80 100

Alby Fittja Hallunda/

Tullinge Tumba/

Vårsta/

Botkyrka Kvinnor Män Procent

Instämmer inte

0 20 40 60 80 100 Procent Instämmer

År 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Ton per 1,9 1,8 1,8 1,8 1,7 1,6 invånare

År 00-02 03-05 06-08 09-11 12-14

Antal 611 739 560 845 772

År 2011 2012 2013 2014

Procent 57 61 64 61

År 2011 2012 2013 2014

Procent 50 55 60 57

År 2009 2010 2011 2012 2013 2014

Procent 58 59 58 65 65 68

År 2008 2009 2010 2011 2012 2013

MWh per 7,9 7,0 6,4 6,3 6,4 6,1 invånare

U P P F Ö L J N I N G A V K O M M U N F U L L M Ä K T I G E S M Å L U P P F Ö L J N I N G A V K O M M U N F U L L M Ä K T I G E S M Å L

F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S E

F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S E

19

18

Indikator 11:2 Andel invånare som har deltagit i kulturaktiviteter i Botkyrka*

Källa: Medborgarundersökningen

*Inte helt jämförbart – förändrad frågekonstruktion.

*Deltagit i någon av aktiviteterna ovan.

Utvecklingen är varken positiv eller negativ

Sex av tio Botkyrkabor är nöjda med möjligheterna att utöva sina fritidsintressen i kommunen. Mest nöjda är Botkyrkaborna med tillgången till naturområden. När det gäller kulturutbudet är många mer tveksamma och svarar ”vet ej”. Det kan betyda att informationen om vad vi erbjuder inte når alla. Men det kan också vara att Botkyrkaborna inte upplever det som vi erbjuder är intressant eller att frågan inte känns viktig. Drygt hälften är däremot nöjda med tillgången på kulturevenemang i Botkyrka.

Mest nöjda är kvinnorna i Grödinge-/Vårsta och minst nöjda är männen i Tullinge.

Ungefär hälften av Botkyrkaborna har under det senaste året gått på teater, cirkus, dans, opera, bio eller idrottstävling som åskådare. Det är skillnad mellan mäns och kvinnors val av aktivitet. Män går i större utsträckning på sportevenemang medan kvinnor går mer på kulturevenemang.

I en storstadsregion är utbudet stort, och mycket av behovet tillfredsställs i angränsande kommuner och Stockholms stad.

Jämfört med södertörnskommunerna är Botkyrkaborna mer nöjda med kulturutbudet.

Indikator 11:1 Andel invånare som är nöjda med kulturutbudet i Botkyrka Källa: Medborgarundersökningarna

Mål 11: Fler Botkyrkabor har möjlighet att uppleva och skapa kultur

Utvecklingen går åt rätt håll. Allt fler Botkyrkabor ser möjligheter att utöva sina fritidsintressen i kommunen.

Mål 10: Kommunen stimulerar kreativitet och entreprenörskap Kommunens satsningar har ännu inte lämnat några avgörande avtryck i

kommuninvånarnas uppfattning att kommunen stimulerar till kreativitet och entreprenörskap

Målområde – Kultur och kreativitet ger kraft

Indikator 10:1a Botkyrka är en bra kommun för att starta olika verksamheter till exempel föreningar och företag Källa: Medborgarundersökningen

Indikator 10:1b Botkyrka är en plats där det är lätt att genomföra nya idéer och initiativ Källa: Medborgarundersökningen

För att ta reda på om kommunen stimulerar till kreativitet och entreprenörskap tar vi hjälp av två påståenden i medborgar- undersökningen. För det första ”Botkyrka är en plats där det är lätt att genomföra nya idéer och initiativ” och för det andra

”Botkyrka är en bra kommun för att starta olika verksamheter till exempel föreningar och företag”. Knappt 30 procent är po- sitiva till det första påståendet och drygt 40 procent är positiva till det andra. Frågorna finns med 2013 och 2014 och är därför inte jämförbara med tidigare undersökningar.

Foto: Studio Strandell

Foto: Bertil Strandell

0 20 40 60 80 100

Alby Fittja Hallunda/

Tullinge Tumba/

Vårsta/

Botkyrka Kvinnor Män Procent

0 20 40 60 80 100 Procent

0 20 40 60 80 100

Alby Fittja Hallunda/

Tullinge Tumba/

Vårsta/

Botkyrka Kvinnor Män Procent

0 20 40 60 80 100 Procent

0 20 40 60 80 100

Alby Fittja Hallunda/

Tullinge Tumba/

Vårsta/

Botkyrka Kvinnor Män Procent

Inte nöjda

0 20 40 60 80 100 Procent Nöjda

0% 20% 40%

Gått på teater, cirkus, dans eller operaföreställning?

Sett på bio/film?

Varit på match/tävling

Kvinnor Män Procent

År 2013 2014

Procent 43 43

År 2013 2014

Procent 29 28

År 2013 2014

Procent 52 51

År 2011 2012 2013 2014

Procent 43 47 54* 53*

Utvecklingen går inte att bedöma

Många svarar ”vet ej” på båda påståenden. Det gör det svårt att tolka resultatet men vi kan ändå konstatera att uppfattningarna skiljer sig mellan våra stadsdelar. Botkyrkabor i Alby, Fittja och Hallunda/Norsborg är mer positiva, medan Botkyrkabor i Tullinge och Vårsta/Grödinge är mer negativa. Kvinnorna i alla stadsdelar är mer positiva än männen.

U P P F Ö L J N I N G A V K O M M U N F U L L M Ä K T I G E S M Å L U P P F Ö L J N I N G A V K O M M U N F U L L M Ä K T I G E S M Å L

F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S E

F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S E

21

20

Mål 12: Effektiv organisation med ökad kvalitet och rätt kompetens Den sammantagna bedömningen är att ett fortsatt arbete krävs för att säkra en god ekonomisk utveckling, medborgarservice och kompetens.

Målområde – En effektiv och kreativ kommunal organisation

Utvecklingen är varken positiv eller negativ

I undersökningen 2014 tycker 51 procent av Botkyrkaborna att kommunens anställda ger dem ett bra bemötande, vilket inte är någon större skillnad jämfört med tidigare år. Generellt är yng- re mer missnöjda än äldre och kvinnor är mer nöjda än män.

Mest nöjda är Botkyrkabor i Alby och minst nöjd är boende i Vårsta/Grödinge.

Cirka 70 procent av Botkyrkaborna har haft kontakt med någon kommunal verksamhet under 2014. De som har haft kontakt med äldreomsorgen och medborgarkontoren är mest nöjda.

Minst nöjda är de som varit i kontakt med kommunen i miljö- eller bygglovsärenden.

Vi behöver inrikta vårt arbete mer på medborgarnas fokus och öka medvetenheten om vikten av en god service på lika villkor.

Detta oavsett om vi möter Botkyrkaborna öga mot öga, i ett mejl, brev, information eller i ett telefonsamtal.

Utvecklingen går åt rätt håll

Utvecklingen är svagt positiv enligt kommunens medarbe- tarundersökning, 2014 är andelen anställda som upplever att de har inflytande över arbetet 69 procent för kvinnor och 70 procent för män. Det är en ökning med 2 procentenheter för kvinnor och 4 procentenheter för män sedan 2011.

Indikator 12:1 Invånare som upplever att de anställda ger dem ett bra bemötande

Källa: Medborgarundersökningen

Indikator 12:2 Andel anställda som upplever att de har inflytande över sitt arbete

Källa: Kommunledningsförvaltningen

Utvecklingen går inte att bedöma

I mätningen 2011 ville 40 procent av de deltidsanställda i kommunen arbeta heltid, drygt 51 procent av männen och drygt 38 procent av kvinnorna. Sedan dess har ingen motsvarande mätning gjorts, men i projektet ”Ökad sysselsättningsgrad”

framgick att 43,6 procent av deltagarna ville arbeta mer. Här finns ingen uppdelning på kön, inte heller någon uppgift om det är heltid man vill ha. Uppenbart är ändå att vi har mer att jobba med för att alla medarbetare ska komma upp i den arbetstid de önskar.

Indikator 12:5 Andelen deltidsanställda som önskar arbeta heltid

Källa: Kommunledningsförvaltningen

Utvecklingen går åt fel håll

Andelen medarbetare med tillsvidareanställning är 84,4 procent. Det är en minskning med 4,8 procentenheter sedan 2010. Kvinnor har i större utsträckning en tillsvidare- anställning, skillnaden mellan kvinnor och män 2013 var 3,7 procentenheter.

Indikator 12:6 Andelen medarbetare som har tillsvidareanställning Källa: Kommunledningsförvaltningen

Utvecklingen går åt fel håll

Det ekonomiska resultatet för 2014 var 38 miljoner, vilket innebär att vi nästan når målet för året. Med tanke på att kom- munens intäkter sannolikt kommer att utvecklas svagt även framöver, kan det bli svårt att nå målet även under de närmsta åren. Vi behöver därför fortsatta strategier för att säkerställa en god ekonomisk hushållning och en resultatnivå som ger en rim- lig utveckling av kommunens upplåning och räntekostnader.

Indikator 12:7 Resultat på en procent av skatteintäkterna Källa: Kommunledningsförvaltningen

Utvecklingen är varken positiv eller negativ

2014 var andelen chefer med utländsk bakgrund 18 procent.

Det är en ökning med 2 procentenheter sedan 2012, men en minskning jämfört med 2011 då andelen var 20 procent. Bland män var andelen 19,5 procent och bland kvinnor 17,6 procent.

Indikator 12:4 Andelen chefer med utländsk bakgrund Källa: Statistiska centralbyrån och Kommunledningsförvaltningen

Utvecklingen går åt fel håll

Vi följer trenden av ökad sjukfrånvaro i vår omvärld. Jämfört med länets kommuner ligger vi 0,4 procent högre. 2014 hade vi en sjukfrånvaro på 6,5 procent. Den långa sjukfrånvaron, särskilt bland våra äldre medarbetare, ökar och skillnaden mellan kvinnor och män kvarstår. Vi behöver fördjupa arbetet med analys, förebyggande insatser och samtidigt aktivt stödja medarbetare till en snabb återgång i arbete.

Indikator 12:3 Sjukfrånvaro för kommunens anställda Källa: Kommunledningsförvaltningen

Utvecklingen går åt rätt håll

I april 2013 invigdes Botkyrkas första biogaspump i Fittja.

Samtidigt har kommunen i allt större grad ställt om sina fordon till el, biogas och andra biobränslen. Detta är två förklaringar till att kommunens inköp av fossilbränsle minskat kraftigt under 2013 och 2014 och nu uppgår till 51 procent av allt inköpt bränsle.

Under hösten 2014 fick kommunen tillgång till ett nytt bio- bränsle, HVO. Det är så kallad biodiesel som kan användas i alla våra dieseldrivna fordon, både lätta och tunga. Det innebär att i princip alla fordon nu kan köra fossilbränslefritt. Om våra anställda konsekvent tankar rätt bränsle i fordonen har vi goda förutsättningar att nå målet om 0 procent fossilbränsle.

Indikator 13:1 Kommunens inköp av fossilbränsle Källa: Kommunledningsförvaltningen

Mål 13: Fossilbränslefri kommunal organisation 2015

Utvecklingen går åt rätt håll och kommunens förutsättningar att nå målet 2015 ökar.

0 20 40 60 80 100

Män Kvinnor

2011 2012 2013 2014 Procent

0 1 2 3 4 5 6 7 8

Kvinnor Män

2013 2014 Procent

År 2011 2012 2013 2014

Procent 47 53 52 51

År 2011 2012 2013 2014

Procent 20 16 18 18

År 2011 2012 2013 2014

Procent 5,7 6,1 6,0 6,5

År 2011 2012 2013 2014

Kvinnor 67 66 67 69

Män 66 67 69 70

Alla 67 66 67 69

År 2011

Procent 40

År 2010 2011 2012 2013 2014

Procent 89 87 84 85 84

År 2010 2011 2012 2013 2014 Procent 4,1 3,8 3,8 4,6 0,9

År 2010 2011 2012 2013 2014

Procent 95 92 90 77 51

0 20 40 60 80 100

Alby Fittja Hallunda/

Norsborg Tullinge Tumba/

Storvreten Vårsta/

Grödinge Botkyrka kommun

Kvinnor Män Procent

Instämmer inte

0 20 40 60 80 100 Procent Instämmer

0 20 40 60 80 100

2010 2011 2012 2013 2014

Procent