KONKURRENSKRAFTIG OCH HÅLLBAR TILLVÄXT

VÄGLEDNING FÖR SÖKANDE

Del 1

Om en tidigare nedladdad version används när blanketterna fylls i eller uppgifterna i denna vägledning konsulteras är det viktigt att kontrollera att dessa fortfarande är aktuella genom att jämföra med on-line-dokumenten på CORDIS.

KONKURRENSKRAFTIG OCH HÅLLBAR

TILLVÄXT

FÖRORD

Denna Vägledning för sökande ingår i den information som behövs för att lämna in ett förslag till ett program inom Femte ramprogrammet. Vägledningen hjälper dig att hitta det program som är av intresse för just dig och innehåller råd om hur man lämnar in ett förslag samt de formulär som skall användas i samband med detta. Den består av två delar.

DEL 1

Avsnitt I beskriver Femte ramprogrammets övergripande prioriteringar, mål och uppbyggnad.

Avsnitt II beskriver prioriteringarna och målen för det särskilda programmet Främjande av konkurrenskraftig och hållbar tillväxt .

Avsnitt III sammanfattar de viktigaste bestämmelserna om vem som får delta i det särskilda programmet och de allmänna villkoren för detta deltagande.

Avsnitt IV innehåller närmare uppgifter om hur förslagen skall utformas och lämnas in.

DEL 2

Avsnitt V innehåller närmare information om FÖRSLAGSINFORDRAN RÖRANDE FRÄMJANDE AV KONKURRENSKRAFTIG OCH HÅLLBAR TILLVÄXT.

För att utforma ett förslag behöver du även följande dokument:

Arbetsprogrammet för det särskilda program som din ansökan avser.

Arbetsprogrammet innehåller en beskrivning av de åtgärdsområden för vilka förslag kan lämnas in och en vägledande tidsplan för programmets genomförande ("roadmap").

Förslagsinfordran. Denna offentliggörs i Europeiska gemenskapernas officiella tidning och anger vilka åtgärdsområden som är öppna för förslag samt tidsfristen för inlämnandet av förslag.

Handboken för utvärdering (och riktlinjerna för varje enskilt program i denna vägledning). I dessa dokument finns närmare information om vilka kriterier som tillämpas vid utvärderingen av förslag, vilken vikt som fästs vid enskilda kriterier och i förekommande fall vilket tröskelvärde som skall uppnås för ett godkännande. Du kan använda utvärderingshandboken och riktlinjerna som en checklista för att kontrollera att ditt förslag är fullständigt.

Denna vägledning innehåller också hänvisningar till andra dokument, rapporter, formulär och programvaruverktyg som kan vara till hjälp vid utformningen av förslag.

Denna Vägledning för sökande ersätter inte bestämmelserna och villkoren i, i synnerhet, rådets och parlamentets beslut avseende Femte ramprogrammet, de olika särskilda programmen eller ansökningsomgångarna inom ramen för dessa

program.

Innehåll – DEL 1

FÖRORD ...2

DEL 1 ...4

I. FEMTE RAMPROGRAMMET ...4

I.1. MÅL...4

I.2. UPPBYGGNAD OCH INNEHÅLL...4

I.3. GENOMFÖRANDE...5

RUTA 1 - STIPENDIER FÖR UNGA FORSKARE FRÅN UTVECKLINGSLÄNDER ...9

RUTA 2 –SYSTEMET MED MARIE CURIE-STIPENDIER...9

II. PROGRAMMET "FRÄMJANDE AV KONKURRENSKRAFTIG OCH HÅLLBAR TILLVÄXT"...11

II.1 PROGRAMMETS MÅL...11

II.2 PROGRAMMETS STRATEGI...11

II.3 PROGRAMMETS UPPBYGGNAD OCH INNEHÅLL...12

II.4 SAMVERKAN MED ANDRA PROGRAM...13

II.5 GENOMFÖRANDE AV PROGRAMMET...13

II.6. REFERENSER...19

III. DELTAGANDE I VERKSAMHET INOM FEMTE RAMPROGRAMMET ...20

III.1. DELTAGARNA...20

III.2. INLÄMNANDE AV FÖRSLAG...21

III.3. UTVÄRDERINGEN AV FÖRSLAG...22

III.4. VALET AV FÖRSLAG...23

III.5. KONTRAKTET...23

III.6. UPPFÖLJNING AV PROJEKT...25

III.7. GEMENSKAPENS EKONOMISKA BIDRAG...25

RUTA 3 - SAMARBETE MED ICKE-MEDLEMSSTATER OCH INTERNATIONELLA ORGANISATIONER ...27

RUTA 4 - DELTAGANDE AV ICKE-MEDLEMSSTATER I FEMTE RAMPROGRAMMET¹ ...28

RUTA 5 - VIKTIGA MILSTOLPAR I URVALSPROCESSEN...29

RUTA 6 – ÖVERSIKT ÖVER TYPER AV KONTRAKT...31

RUTA 7 - METODER FÖR BERÄKNING AV GEMENSKAPENS EKONOMISKA STÖD....33

RUTA 8 - IMMATERIELL ÄGANDERÄTT...34

IV. HUR FÖRSLAG UTFORMAS OCH LÄMNAS IN...35

IV.1. FÖRSLAGSINFORDRANS RÄCKVIDD...35

IV.2. UTFORMNING AV ETT FÖRSLAG...35

IV.3. INLÄMNANDE AV FÖRSLAG...37

IV.4. TILLGÄNGLIG HJÄLP FÖR SÖKANDE...40

RUTA 9 - VIKTIGA REKOMMENDATIONER...42

RUTA 10 - CERTIFIKATEN FÖR ELEKTRONISKT INLÄMNANDE ...43

DEL 1 I. FEMTE RAMPROGRAMMET

I.1. Mål

I Femte ramprogrammet, som antogs den 22 december 1998, definieras gemenskapens verksamhet inom forskning, teknisk utveckling och demonstration (i det följande kallat

"FoTU") för perioden 1998-2002.

Femte ramprogrammet skiljer sig från sina föregångare. Det har utformats för att bidra till att lösa problem och svara mot de stora socioekonomiska utmaningar som Europeiska unionen står inför. Det är inriktat på ett begränsat antal mål och områden som kombinerar tekniska, industriella, ekonomiska, sociala och kulturella aspekter.

Valet av prioriteringar har skett i enlighet med tre grundläggande principer som kommer att tillämpas på alla nivåer: på ramprogrammet som helhet, på de särskilda program genom vilka ramprogrammet genomförs och på den FoTU-verksamhet som ingår i dessa program.

• Principen om ett "mervärde" för gemenskapen och subsidiaritetsprincipen, t.ex. att uppnå en kritisk massa eller bidra till att lösa problem med en europeisk dimension,

• Sociala mål, t.ex. livskvalitet, sysselsättning eller skydd av miljön, i syfte att motsvara förväntningarna och intressena hos unionens medborgare,

• Ekonomisk utveckling och vetenskapliga och tekniska möjligheter, för att bidra till en harmonisk och hållbar utveckling i Europeiska unionen som helhet.

I.2. Uppbyggnad och innehåll

Femte ramprogrammet består av sju särskilda program: fyra tematiska program och tre övergripande program.

De tematiska programmen är:

• Livskvalitet och förvaltning av levande resurser.

• Ett användarvänligt informationssamhälle.

• Konkurrenskraftig och hållbar tillväxt.

• Energi¹, miljö och hållbar utveckling.

I enlighet med bestämmelserna i EG-fördraget skall de övergripande programmen genom sin bredd underbygga och komplettera dessa tematiska program.

De övergripande programmen är:

• Förstärkning av gemenskapsforskningens internationella roll.

• Främjande av innovation och uppmuntran av små och medelstora företags deltagande.

• Förbättring av den mänskliga forskningspotentialen samt den socioekonomiska kunskapsbasen.

Ett viktigt nytt inslag i Femte ramprogrammet är inriktningen på samordning och problemlösning. Samordningen förstärks på tre nivåer:

½ Genom konceptet med nyckelåtgärder i de tematiska programmen.

Nyckelåtgärderna är den stora nyheten i Femte ramprogrammet och innebär att man kommer att kunna ta itu med de många olika aspekterna av ekonomiska och sociala frågor genom att samordna hela det spektrum av åtgärder och vetenskapsgrenar som behövs för att uppnå målen.

½ Genom samordning mellan målen för de övergripande programmen och målen för de tematiska programmen.

Internationellt samarbete

Parter i tredje land och internationella organisationer kommer förutom att kunna delta i alla program också att ges möjlighet att delta i det övergripande programmet "Förstärkning av gemenskapsforskningens internationella roll". Villkoren för deltagande, t.ex. möjliga finansieringsarrangemang, fastställs i avsnitt III i detta dokument. I ruta 1 beskrivs möjligheterna för unga forskare från utvecklingsländer att få stipendier.

Innovation och små och medelstora företags deltagande

Insatser för att uppmuntra små och medelstora företag att delta i FoTU-verksamheten kommer att ingå i alla tematiska program samt i programmet för innovation och uppmuntran av små och medelstora företags deltagande. Närmare information om stimulansåtgärderna för små och medelstora företag kommer att ges i en särskild informationsbroschyr riktad till dem. De enskilda tematiska programmen kommer dessutom att samverka med det övergripande programmet "Främjande av innovation och uppmuntran av små och medelstora företags deltagande" för att öka medvetenheten och bidra till tekniköverföring och utnyttjande av resultaten av de tematiska programmen.

Socioekonomiska aspekter och utbildningsaspekter

Socioekonomisk forskning kan få ekonomiskt stöd både genom de tematiska programmen och genom nyckelåtgärden "Förbättring av den socioekonomiska kunskapsbasen", som ingår i det övergripande programmet "Förbättring av den mänskliga forskningspotentialen samt den socioekonomiska kunskapsbasen". Socioekonomisk forskning ingår i de tematiska programmen som en väsentlig del av den tekniska forskningsverksamheten. Utbildningsmöjligheter för forskare säkerställs genom systemet med Marie Curie-stipendier som kan tillämpas i de tematiska programmen, liksom genom annan specifik utbildningsverksamhet inom ramen för programmet rörande den mänskliga forskningspotentialen. En schematisk beskrivning av stipendiesystemet återfinns i ruta 2.

½ Genom samordning av de tematiska programmen. Vid genomförandet av programmen kommer kompletterings- och synergieffekter att säkerställas genom inbördes samverkan mellan programmen.

I.3. Genomförande I.3.1. Arbetsprogram

Ett arbetsprogram har upprättats för vart och ett av de särskilda programmen, som innehåller en beskrivning av de specifika åtgärderna och de olika forskningsområdena.

Arbetsprogrammet kommer att revideras regelbundet med hjälp av rådgivande grupper av oberoende experter för att säkerställa att det behåller sin relevans med hänsyn till

nya framväxande behov och den senaste utvecklingen. Eventuella sökande bör därför förvissa sig om att de utgår från den senaste versionen av arbetsprogrammet när de utformar sitt förslag. Den senaste versionen av arbetsprogrammet kan alltid hittas på det särskilda programmets webbplats.

Arbetsprogrammet innehåller en vägledande tidsplan eller "roadmap" som anger vilka delar av arbetsprogrammet kommer att omfattas av ansökningsomgångar samt gällande tidsfrister. Därmed kan man rikta in uppmärksamheten på vissa områden eller underområden och skapa bästa möjliga förutsättningar för samarbetsprojekt och temanätverk.

Kommissionen skall i sin förvaltning av de särskilda programmen se till att beröringspunkter i fråga om tematiskt innehåll mellan programmen utnyttjas så att synergieffekter kan uppnås. Detta kan ibland kräva gemensamma eller samordnade ansökningsomgångar. Den här typen av samordningsåtgärder kommer i förekommande fall att tas upp i samband med ansökningsomgångar och i arbetsprogrammet.

I.3.2. Typer av åtgärder som stöds

Gemenskapen skall ge ekonomiskt stöd till den FoTU-verksamhet² som bedrivs inom de särskilda programmen i Femte ramprogrammet. De allmänna bestämmelserna³ är följande:

(a) Insatser med kostnadsdelning

• Projekt inom området forskning och teknisk utveckling⁴ – projekt genom vilka nya kunskaper förvärvas som kan användas för att utveckla eller förbättra produkter, processer och tjänster eller tillgodose gemenskapspolitikens behov (finansiellt deltagande: 50 % av de totala stödberättigande kostnaderna^{4, 5}).

• Demonstrationsprojekt⁴ – projekt som syftar till att påvisa värdet av ny teknik som erbjuder potentiella ekonomiska fördelar, men som inte kan marknadsföras direkt (finansiellt deltagande: 35 % av de totala stödberättigande kostnaderna)^4,5.

• Samordnade FoTU- och demonstrationsprojekt⁴ – projekt som kombinerar ovanstående inslag (finansiellt deltagande: 35-50 % av de totala stödberättigande kostnaderna^{4, 5}).

• Ökad tillgång till infrastrukturer för forskning – åtgärder för att öka tillgången till forskningsinfrastrukturer för forskare från gemenskapen. Stödet skall täcka högst 100 % av de stödberättigande kostnader som krävs för åtgärden.

• "Kooperativa forskningsprojekt för små och medelstora företag"⁴ – projekt som gör det möjligt för minst tre av varandra oberoende små eller medelstora företag från minst två medlemsstater eller från en medlemsstat och en associerad stat att gemensamt beställa forskning utförd av en utomstående part (finansiellt deltagande: 50 % av de totala stödberättigande projektkostnaderna⁴)

• Bidrag till förstudier för små och medelstora företag – stöd på upp till 75 % av de totala stödberättigande kostnaderna⁶ för ett projekts förberedelsefas under högst 12 månader (t.ex. genomförbarhetsstudier, valideringsprojekt, sökande efter partnerföretag).

(b) Utbildningsstipendier

Marie Curie-stipendier är antingen stipendier som enskilda forskare söker direkt från kommissionen eller värdstipendier som institutioner söker för att stå som värd för flera forskare (finansiellt deltagande: högst 100 % av de stödberättigande extrakostnader som krävs för åtgärden⁷).

(c) Nätverk för forskningsutbildning och temanätverk

Nätverk för forskningsutbildning för att främja "utbildning genom forskning", särskilt för doktorander och forskare som avlagt doktorsexamen - och temanätverk för att samla t.ex. tillverkare, användare, universitet och forskningscentrer kring ett bestämt vetenskapligt eller tekniskt mål. Stödet skall täcka högst 100 % av de stödberättigande kostnader som krävs för att upprätta och underhålla sådana nätverk.

(d) Samordnade åtgärder

Åtgärder som samordnar FoTU-projekt som redan får ekonomiskt stöd för att t.ex.

utbyta erfarenheter, uppnå en kritisk massa, sprida resultat etc. (finansiellt deltagande:

högst 100 % av de stödberättigande kostnader som krävs för åtgärden). Häri ingår även samordningsnätverk mellan projekt som får ekonomiskt stöd från gemenskapen.

(e) Kompletterande åtgärder

Åtgärder som bidrar till genomförandet av ett särskilt program eller till förberedandet av programmets framtida verksamhet. Dessa åtgärder skall också syfta till att förbereda eller stödja övriga indirekta FoTU-åtgärder (finansiellt deltagande: högst 100 % av de totala stödberättigande kostnaderna).

Det är inte säkert att de särskilda programmen kommer att ta upp alla ovannämnda typer av åtgärder i samtliga ansökningsomgångar. Se avsnitt II och V i denna vägledning för information om vilka åtgärder som efterfrågas i de olika programmen och ansökningsomgångarna.

I.3.3 Grupper av projekt

En grupp är en definierad samling FoTU-projekt. Syftet med en grupp är att garantera att projekten kompletterar varandra, att maximera mervärdet för gemenskapen inom ett bestämt område och att skapa en kritisk massa av resurser på europeisk nivå.

Det krävs en helhetsstrategi när det gäller forskningsområden och projektfinansiering för att man skall kunna lösa komplicerade tvärvetenskapliga problem på ett effektivt sätt. Grupperna avspeglar denna inriktning på problemlösning. Inom en grupp samlas i själva verket projekt som kompletterar varandra när det gäller att ta itu med viktiga mål inom ramen för en nyckelåtgärd eller en generisk åtgärd (ibland t.o.m. inom ramen för olika nyckelåtgärder eller särskilda program). Tanken är att grupperna skall skapa bästa möjliga förutsättningar för forskningsnätverk, förvaltning, samordning, övervakning, informationsutbyte och, på frivillig bas, utnyttjande och spridning av resultat. En grupp kan alltså vara en naturlig form för att närhelst detta är meningsfullt generera ett mervärde för gemenskapen som går utöver de begränsande resurserna för

ett enskilt projekt.

Alla typer av projekt kan samlas och samordnas inom en grupp, även projekt som EU finansierar genom olika FoTU-åtgärder (nyckelåtgärder, generisk verksamhet, infrastruktur). Som ett led i en övergripande gemenskapsstrategi kan på samma sätt även relevanta åtgärder inom andra forskningsstrukturer (bl.a. Eureka och Cost) ingå närhelst detta kan förbättra synergieffekterna.

I.3.4. Lika möjligheter för kvinnor och män

I enlighet med kommissionens strategi att säkerställa lika möjligheter för kvinnor och män inom alla unionens verksamhetsområden tas i Femte ramprogrammet särskild hänsyn till behovet av att främja kvinnors deltagande inom forskning och teknisk utveckling. Följaktligen uppmuntras kvinnor att delta i förslagen till ovannämnda FoTU-åtgärder.

Ruta 1 - Stipendier för unga forskare från utvecklingsländer

Vid upprättandet av ett gemensamt forskningsförslag¹ eller ett förslag till en samordnad åtgärd som skall lämnas in till något av programmen, kan ett konsortium om så önskas bifoga en ansökan om ett utbildningsstipendium för internationellt samarbete (ansökningsformuläret bifogas denna Vägledning för sökande) Dessa stipendier finansieras via budgeten för det särskilda programmet "Förstärkning av gemenskapsforskningens internationella roll" och avsikten är att ge unga forskare från utvecklingsländer, nya tillväxtekonomier och partnerländer i Medelhavsområdet² möjlighet att arbeta i upp till 6 månader på en europeisk forskningsinstitution och delta i ett projekt inom Femte ramprogrammet. Stipendierna tilldelas endast för utbildningsverksamhet (för att t.ex. ge den sökande möjlighet att lära sig en ny forskningsteknik eller arbeta med ett särskilt experiment eller en serie experiment där värdinstitutionen har särskild expertis och som inte kan utföras på institutionen i kandidatens hemland).

Stipendieansökan måste lämnas in tillsammans med förslagsansökan och bedöms tillsammans med denna. Enskilda stipendieansökningar som lämnas in på eget bevåg godtas inte. Huruvida en stipendieansökan bifogas eller inte påverkar inte förslagets möjligheter att godkännas. Ett stipendium tilldelas endast om hela förslaget väljs ut för finansiering och bedömningen av stipendieansökan är positiv. En bristfällig stipendieansökan kan avslås utan att detta påverkar förslagets möjligheter att bli godkänt.

För att uppfylla kraven måste den person som ansöker om stipendiet vid tidpunkten för ansökan vara högst 40 år, medborgare i något av de godkända länderna², etablerad och verksam i detta land samt ha för avsikt att återvända dit när utbildningsperioden är över.

Han/hon måste också ha goda kunskaper i ett av arbetsspråken på värdinstitutionen.

Ansökningar från kvinnliga forskare uppmuntras.

Värdinstitutionen måste ligga i en EU-medlemsstat eller i en stat som är associerad till Femte ramprogrammet³ och vara medlem av det konsortium som lämnar in förslaget till ett forskningsprojekt eller en samordnad åtgärd.

Stipendieansökningar som uppfyller kraven bedöms med utgångspunkt i de mål avseende forskning eller utbildning som anges i ansökan, det potentiella värdet för sökanden och hans/hennes institution och projektet som helhet, samt kandidatens erfarenhet och yrkesutbildning.

Den 6 månader långa utbildningsperioden får inledas när som helst inom en 12-månadersperiod efter det att kommissionen har undertecknat kontraktet för huvudprojektet. Ett fast belopp betalas ut för att täcka kostnaderna för en flygbiljett (apex) tur och retur från kandidatens ursprungsland till värdinstitutionen liksom ett dagtraktamente under hela utbildningsperioden (baserat på nivåerna för Marie Curie-stipendier, se broschyren för sökande).

1 Projekt inom området forskning och teknisk utveckling, demonstrationsprojekt och samordnade projekt (se punkt I.3.2.a)

2 Utvecklingsländer: Länder i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet (AVS), länder i Asien och Latinamerika (ALA) samt länder i Medelhavsområdet som inte hör till gemenskapen (MC).

3 I ruta 4 finns en förteckning över associerade stater.

Ruta 2 –Systemet med Marie Curie-stipendier

Som beskrivs nedan finns det två typer av Marie Curie-stipendier: individuella stipendier, där enskilda forskare ansöker om ett stipendium från kommissionen, och värdstipendier, där institutioner ansöker om ett stipendium från kommissionen för att stå som värd för flera forskare.

Individuella stipendier:

Marie Curie individuella stipendier

Stipendier för unga forskare som avlagt doktorsexamen eller motsvarande.

Marie Curie återvändandestipendier

Stipendier för Marie Curie-stipendiater från mindre gynnade regioner som gör det möjligt för dessa att återvända till en mindre gynnad region i sina hemländer efter att under två år ha mottagit stipendiet för forskare som avlagt doktorsexamen.

Marie Curie-stipendier för erfarna forskare

Stipendier för erfarna forskare: för överföring av expertis och teknologi i) mellan näringslivet och universitetsvärlden, och ii) till mindre gynnade regioner i Europeiska gemenskapen.

Värdstipendier:

Vistelser vid en Marie Curie-utbildningsinstitution

Ger unga forskare som bedriver doktorandstudier möjlighet att under en del av sina studier ingå i en internationellt erkänd grupp inom sitt särskilda forskningsområde.

Marie Curie utvecklingsstipendier

Stipendier för institutioner i mindre gynnade regioner som bedriver forskningsverksamhet och behöver utveckla forskningskompetens inom nya områden, så att dessa kan stå som värd för forskare som avlagt doktorsexamen inom det kompetensområde som efterfrågas.

Marie Curie industristipendier

Ges till företag, bl.a. små och medelstora företag, för utbildning av unga forskare på doktorand- och doktorsnivå i en industriell eller kommersiell miljö. Dessa stipendier syftar särskilt till att skapa möjligheter till forskningsutbildning för unga forskare som saknar tidigare industriell erfarenhet.

Ytterligare information om systemet med Marie Curie-stipendier och ansökningsformulär finns på webbplatsen (http://www.cordis.lu/improving/home.html).

II. Programmet "Främjande av konkurrenskraftig och hållbar tillväxt"

II.1 Programmets mål

De främsta målen med programmet "Främjande av konkurrenskraftig och hållbar tillväxt" är

- att ta fram, sprida och använda den kunskap och teknik som behövs för att utforma och utveckla processer och framställa miljö- och konsumentvänliga produkter av hög kvalitet som är konkurrenskraftiga på morgondagens marknad,

- att bidra till ökad ekonomisk tillväxt och bibehålla nuvarande sysselsättningsnivå eller skapa nya arbetstillfällen i Europa,

- att stödja fortsatt satsning på innovation och modernisering i tillverknings-, bearbetnings- och tjänsteföretag (inklusive små och medelstora företag) för att för- bättra deras konkurrenskraft,

- att stödja utveckling och genomförande av gemenskapspolitik som möjliggör kon- kurrenskraftig och hållbar utveckling.

Detta går hand i hand med utveckling av tillhörande tjänster, inklusive transport, som är ekonomiska och säkra samt tar hänsyn till miljö och livskvalitet, och med utveckling av kvalitetsmaterial, tillförlitliga mät- och provningsmetoder samt optimal användning av specifika forskningsinfrastrukturer.

Konkurrenskraft och hållbarhet kräver en systeminriktad strategi där forsknings- verksamheten främjar utvecklingen av enhetliga, sammanhängande och ekologiskt effektiva industriella och sociala system som tillgodoser både marknadens behov och sociala behov.

II.2 Programmets strategi

Programmet stödjer forskningsverksamhet som främjar konkurrenskraft och hållbarhet, särskilt där dessa två målsättningar växelverkar.

- Tillgodoseende av socioekonomiska behov: Genom att stimulera strategier som bygger på en helhetssyn, genom att öka den europeiska industrins innovationsförmåga och genom att gynna bildning av företag och inrättande av tjänster som grundas på framväxande teknik och nya marknadstillfällen kommer programmet att bidra till att lösa några av de största samhällsproblemen, särskilt vad gäller sysselsättningen.

Samtidigt kommer forskning om hållbar rörlighet och miljö- och konsumentvänliga processer, produkter och tjänster att bidra till att förbättra livskvalitet och arbets- villkor.

- Ökning av det europeiska mervärdet: Verksamhet som syftar till att lösa gränsöver- skridande problem som uppkommer i samband med olika nyckelåtgärder har en klar

Europadimension, liksom utveckling av normer och standarder till stöd för gemenskapens politik. För att nå den kritiska massa som behövs för att uppnå konkreta och påtagliga resultat i form av kostnadseffektiv teknik kommer det också att krävas en mobilisering av både nationella och andra FoTU-resurser i gemenskapen.

- Främjande av den europeiska konkurrenskraften: Europa har svårigheter med att omsätta vetenskapligt kunnande i innovation och ligger därför efter sina främsta konkurrenter på detta område. Inte enbart forskning utan också innovation med avseende på nya koncept (t.ex. ekoindustrier) bör gynnas för att öka konkurrenskraften och produktiviteten.

- Etisk ram: Full respekt för mänskliga rättigheter och grundläggande etiska principer säkerställs i all verksamhet inom de särskilda programmen i enlighet med artikel 6 i Europaparlamentets och rådets beslut om Femte ramprogrammet.

II.3 Programmets uppbyggnad och innehåll

Programmet består av tre sammanhängande delar.

A) Fyra nyckelåtgärder som bidrar till att utveckla teknik, koncept och strategier som är nödvändiga för att lösa klart identifierade problem:

½ Nyckelåtgärd 1- Innovativa produkter, processer och organisation: Denna nyckelåtgärd bör i betydande utsträckning bidra till att följande mål uppnås på medellång sikt: a) Modernisering av industrin och anpassning till förändringar.

b) Väsentlig förbättring av den totala kvaliteten. c) Minimal resursanvändning.

½ Nyckelåtgärd 2 – Ett hållbart system för rörlighet och intermodalitet: De tre FoTU-prioriteringarna för denna nyckelåtgärd, som bidrar till att uppnå det politiska målet om hållbar rörlighet, återspeglar de tre huvudkomponenterna i ett modernt integrerat transportsystem: a) En lagstiftnings- och ansvarsram som åter- speglar socioekonomiska mål. b) En driftskompatibel infrastruktur som medger drift av attraktiva, miljöanpassade och effektiva transportsätt. c) Modala och inter- modala system för driftsledning och tillhandahållande av tjänster.

½ Nyckelåtgärd 3 – Landtransport och marinteknik: Forskningsinsatserna kommer att övervägas och organiseras kring a) utveckling av viktig teknik och b) integre- ring och validering av denna i avancerade industriella koncept i syfte att uppnå i) förbättrad bränsleeffektivitet och minskade utsläpp, ii) förbättrad prestanda och iii) mer konkurrenskraftiga system.

½ Nyckelåtgärd 4 – Nya perspektiv för luftfarten: Målet är att stärka den europeiska flygindustrins konkurrenskraft, samtidigt som man säkerställer en tillväxt inom luftfarten som är hållbar ur miljö- och säkerhetssynpunkt. FoTU-verksamheten kommer att koncentreras på a) utveckling av viktig teknik, och b) teknisk integre- ring och validering, med den tekniska målsättningen att i) minska anskaffnings- kostnaderna för luftfartyg, ii) förbättra luftfartygens effektivitet och prestanda, (iii) minska buller- och klimateffekter och (iv) förbättra luftfartygens drifts- kapacitet.

B) Forskning och teknisk utveckling av generisk karaktär, med möjliga tillämp- ningar inom flera sektorer, som bidrar till utvecklingen av den vetenskapliga och tekniska grunden inom följande viktiga områden:

½ Material samt teknik för tillverkning och bearbetning av dem: De specifika huvudmålsättningarna är att a) stödja avancerade materialtillämpningar som behövs för en ökad livskvalitet, b) utveckla hållbar teknik för tillverkning och bearbetning av material, c) förbättra säkerhet och tillförlitlighet, och d) främja en effektiv användning och återanvändning av material.

½ Nya och förbättrade material och produktionsmetoder inom stålområdet: Målet är att minska kostnaderna, förbättra användarnas tillfredsställelse och öka för- ädlingsvärdet, både för järn- och stålindustrin och dess leverantörer, slutanvändare och andra forskningsparter.

½ Mätning och provning: De tre socioekonomiska målen är a) standardförberedande forskning och tekniskt stöd till standardisering, b) bedrägeribekämpning, och c) kvalitetsförbättringar.

C) Stöd till forskningsinfrastrukturer. Syftet med denna åtgärd är att uppmuntra infrastrukturoperatörer att samarbeta med varandra och med infrastruktur- användare och att föra samman resurserna. Åtgärden skall också skapa en attraktiv nätverksmiljö inom det område som täcks av programmet. Kontrakten om tillgång kommer inte att användas inom programmet.

Detaljerade mål och FoTU-prioriteter anges i arbetsprogrammet.

II.4 Samverkan med andra program

FoTU-aktiviteterna kommer vid behov att integreras och samordnas, både inom och mellan olika nyckelåtgärder och särskilda program, och med det gemensamma forskningscentret. I avsnitt 4.3 i arbetsprogrammet ges exempel på områden som kan samordnas.

Det kommer också att ske en nära samordning med de övergripande programmen.

II.5 Genomförande av programmet II.5.1. Typer av ansökningsomgångar

FoTU-aktiviteterna genomförs huvudsakligen genom ansökningsomgångar. Följande typer av ansökningsomgångar planeras:

* Ansökningsomgångar med fasta ansökningsdagar (periodiska ansök- ningsomgångar): Dessa är öppna för inlämnade av förslag inom fastställda ramar och tidsfrister. För varje ansökningsomgång fastställs omfattningen i

avsnittet "Strategi och prioriteringar för ansökningsomgångar" i arbets- programmet och beskrivs i detalj i Europeiska gemenskapernas officiella tidning när ansökningsomgången offentliggörs. Tidsfristerna framgår av den vägledande tidsplanen för programmets genomförande och anges för varje ansökningsomgång som offentliggörs i Europeiska gemenskapernas officiella tidning. Dessa ansökningsomgångar gäller insatser med kostnadsdelning och samordningsinsatser (temanätverk och samordnad verksamhet) och kan också omfatta kompletterande åtgärder i samband med nyckelåtgärd 2.

Ansökningsomgångar med fasta ansökningsdagar omfattar vanligen en förhandsgranskning av utkast till förslag som varken är obligatorisk eller bindande.

* Öppna ansökningsomgångar genomförs i programmets inledningsskede och avser åtgärder med inriktning på små och medelstora företag, Marie Curie- stipendier, kompletterande åtgärder, uppmaningar till intresseanmälan (där intresserade parter anmodas att lämna förslag till teman, dvs. FoTU- och infrastrukturrelaterade behov, inom några av de områden som omfattas av dessa ansökningsomgångar) och internationella initiativ (såsom intelligenta tillverkningssystem). De förblir öppna till ramprogrammets sista år och periodiska utvärderingar äger rum 2−3 gånger per år.

* Riktade ansökningsomgångar offentliggörs en eller två gånger per år och begränsas till ett antal mycket specifika frågor eller aktiviteter. Dokumentation som i detalj redogör för målen med de olika aktiviteterna kommer att finnas tillgänglig för de sökande. Genom riktade ansökningsomgångar kan programmet fokuseras på väl definierade forsknings- och infrastrukturbehov i Europa, och de möjliggör också en flexibel och ändamålsenlig fördelning av resurser och hjälper de sökande att arbeta mer målinriktat. Kommissionen kommer att offentliggöra en uppmaning till intresseanmälan där intresserade parter anmodas lämna in förslag till teman (FoTU- och infrastrukturrelaterade behov) inom några av de områden som omfattas av dessa ansökningsomgångar.

Riktade ansökningsomgångar kommer endast att omfatta politiskt motiverad forskning, genomförbarhetsstudier för certifierade referensmaterial och stöd till forskningsinfrastrukturer.

Ytterligare information kan erhållas när ansökningsomgången offentliggörs, särskilt vad gäller det arbete som skall genomföras i samband med nyckelåtgärd 2.

II.5.2. Genomförandevillkor

Programmet genomförs genom följande typer av aktiviteter:

• FoTU-projekt, demonstrationsprojekt och kombinerade projekt

• Åtgärder med särskild inriktning på små och medelstora företag

Œ Bidrag till förstudier

ΠForskningssamarbete

• Marie Curie-stipendier

ΠIndustristipendier

Œ Stipendier för erfarna forskare

• INCO-stipendier

• Samordningsinsatser

Œ Temanätverk

ΠSamordnad verksamhet

• Kompletterande åtgärder

• FoTU-projekt, demonstrationsprojekt och kombinerade projekt genomförs av industri- och tjänsteorganisationer, universitet och forskningscentrer och omfattar forskning inriktad på strategiska mål. Dessa projekt kan ha socioekonomiska och industriella verkningar, vilket visas genom att ekonomiska enheter verkligen deltar när detta är lämpligt, och kan leda till nya politiska alternativ och ny gemenskaps- politik.

Små och medelstora företags deltagande i FoTU-verksamhet uppmuntras och användning och spridning av teknik som utvecklats inom FoTU-projekt kommer att ges särskild uppmärksamhet.

Medan forskningsprojekt syftar till att erhålla nya kunskaper som kan vara använd- bara för att främja utveckling av produkter, processer, tjänster och strategier, är avsikten med demonstrationsprojekt att visa att teknik, metoder och tjänster som inte direkt kan kommersialiseras är tekniskt genomförbara, eller att undersöka huruvida innovativa politiska åtgärder går att genomföra.

Demonstrationsprojekt bör i största möjliga utsträckning kopplas till användar- grupper som behöver övertygas om fördelarna med ny teknik eller innovativa åtgärder, eller som i framtiden kan ha betydelse för att tekniken anammas.

Demonstrationsprojekten kan vara ett effektivt medel för att överbrygga de icke- vetenskapliga hindren för spridning och för att bereda väg för framtida användning.

Användargrupperna bör normalt inte delta som avtalsslutande parter i projektet.

Demonstrationsprojektens varaktighet fastställs från fall till fall (med beaktande av sådana faktorer som marknadsläge och –trender, tid som behövs för att konstruera en prototyp och för validering m.m.). Ett demonstrationsprojekt varar i regel i 24 månader och kan i princip inte vara längre än 48 månader.

Kombinerade projekt omfattar både forsknings- och demonstrationsaktiviteter enligt ovan.

I fråga om kombinerade projekt skall det i förslaget göras en klar åtskillnad mellan FoTU-delen och demonstrationsdelen.

• Åtgärder med särskild inriktning på små och medelstora företag är avsedda att uppmuntra och underlätta små och medelstora företags deltagande i de europeiska forskningsprogrammen.

Œ Bidrag till förstudier är ett stöd som kan utgå till små och medelstora företag för att förbereda förslag till FoTU-projekt, demonstrationsprojekt, kombinerade projekt, innovationsprojekt (ej inom detta temaprogram) eller forsknings- samarbete.

Œ Forskningssamarbete (Craft) innebär att grupper av minst tre sinsemellan oberoende små eller medelstora företag tillsammans kan ge en tredje part ett forskningsuppdrag. Se separat informationsbroschyr.

• Marie Curie-stipendier

ΠIndustristipendier

Œ Stipendier för erfarna forskare (kategori 40).

Se separat vägledning för sökande.

• INCO-stipendier: Kortsiktiga utbildningsstipendier för att ge unga forskare från utvecklingsländer möjlighet att samarbeta i pågående FoTU-projekt som genomförs i samverkan med programmet "Bekräfta gemenskapsforskningens inter- nationella roll". Se separat vägledning för sökande och ruta 1.

• Samordningsinsatser

Samordningsinsatser är avsedda att uppmuntra samarbete mellan berörda forskarlag och andra aktörer. Syftet är att kombinera deras samlade erfarenhet i ett forsknings- nätverk för att behandla problem som är gemensamma för samtliga medlemsstater i gemenskapen, och som man har större chans att lösa genom europeiskt samarbete.

Samordningsinsatser kan vara aktuella när en sammanföring av data skulle underlätta den gemensamma tolkningen av fakta och bidra till utveckling av harmoniserade standarder, procedurer, metoder, processer eller gemensamma forskningsinstrument.

Insatserna kan också omfatta samordning av arbete som är en förutsättning för att det i ett senare skede skall vara möjligt att starta projekt med kostnadsdelning. Ett annat användningsområde kan också vara att föra samman producenter, tillverkare, slutanvändare, universitet och forskningscentrer som strävar mot ett gemensamt tekniskt mål, för att främja rörlighet bland forskare och säkerställa ett ökat hänsynstagande till marknadens och användarnas behov.

Œ Temanätverk används för att

– samordna FoTU-projekt och andra insatser (grupper) som finansieras på gemenskapsnivå kring strategiska mål. Grupper av projekt kan antingen presenteras på förhand av sökande eller föras samman i efterhand av kommissionen (se kapitel 4.2 i arbetsprogrammet),

– samordna aktiviteter som påverkar den europeiska forskningsinfrastrukturen och som omfattar forskningscentrer, industri, standardiseringsorgan, myndigheter, leverantörer/användare av sociala tjänster m.fl. (se specifik information om "riktade ansökningsomgångar"),

– samordna aktiviteter med ett särskilt vetenskapligt eller tekniskt mål för att underlätta utbyte av erfarenheter och kunskapsöverföring.

Œ Samordnad verksamhet innebär samordning av forskningsprojekt som redan finansieras av enskilda medlemsstater, för att till exempel kanalisera gemensamma ansträngningar på ett effektivt sätt, utbyta och komplettera erfarenheter samt sprida resultaten.

• Kompletterande åtgärder

Kompletterande åtgärder¹ skall bidra till genomförandet av de olika aktiviteterna i

1 Förutom ansökningsomgångar, som beskrivs i denna vägledning, kan även andra processer användas vid genomförande av stödåtgärder. Kompletterande åtgärder som består i ett inköp eller en tjänst omfattas av offentlig upphandling (anbudsförfarande). När externa experter behöver anlitas genomförs en ansökningsomgång. Spontana bidragsansökningar kan också tillstyrkas.

programmet och göra det möjligt för dem att uppnå eller definiera sina strategiska mål. De skall också bidra till förberedelserna av framtida aktiviteter.

Vad gäller förslag till kompletterande åtgärder som utgörs av politiskt motiverade forskningsstudier som bidrar till uppnåendet av målen med nyckelåtgärd 2, "Ett hållbart system för rörlighet och intermodalitet", får dessa förslag endast inlämnas under en periodisk ansökningsomgång och måste överensstämma med de prioriteter som anges i dessa ansökningsomgångar.

Kompletterande åtgärder avseende mycket speciella teman kan omfattas av riktade ansökningsomgångar.

De andra kompletterande åtgärderna i detta program kommer att genomföras genom en öppen ansökningsomgång som omfattar följande åtgärder:

Œ Åtgärd 1. Studier som bidrar till genomförandet av nyckelåtgärder, generisk verksamhet eller stöd till forskningsinfrastrukturer: Förstudier, konsekvensbedömningar eller strategiska studier som behandlar vetenskapliga, tekniska, socioekonomiska och politiska dimensioner av ett visst mål eller en viss verksamhet (t.ex. riktade forskningsåtgärder, teknikplattformar) i pro- grammet².

Œ Åtgärd 2. Studier för att förbereda framtida verksamhet: Förslagen skall i ett europeiskt perspektiv behandla breda och övergripande FoTU-frågor i sam- band med industrins konkurrenskraft och hållbar tillväxt eller fokusera på viktiga specifika socioekonomiska problem/behov, framväxande teknik, tekniska system, industrisektorer eller teknik-/industrigrupper i förändring. De skall där detta är lämpligt omfatta en kombination av socioekonomiska utmaningar och möjligheter, drivkrafter och nyorienteringar, målsättningar för teknisk innovation på kort, medellång och lång sikt, tekniska flaskhalsar och forskningsplaner, bedömning av effekterna av ny teknik, jämförande bedömning av europeisk kapacitet, behov av och möjligheter till europeiskt och internationellt FoTU-samarbete, tekniska och icke-tekniska hinder för utnyttjande av teknik, och konsekvenserna för europeisk FoTU-politik och annan politik.

Œ Åtgärd 3. Innovationsstödjande åtgärder som främjar och underlättar spridning, överföring, utnyttjande och bred användning av resultat, särskilt i små och medelstora företag, genom en rad olika mekanismer, till exempel nätverk och evenemang till stöd för innovation (investeringsforum, teknikbörser), främjande av bästa praxis avseende användning av välgrundade och etablerade metoder och tekniker, utvärderingsåtgärder (t.ex. användares behov), publikationer, webb-platser och andra spridningsåtgärder och medel riktade till olika användargrupper (inklusive politiker och standardiserings- organ). Åtgärder som inte bara behandlar de tekniska aspekterna av innovation utan också, där detta är lämpligt, sociala och organisatoriska aspekter, förvaltningsaspekter och färdighetsrelaterade aspekter uppmuntras.

2 Integration av socioekonomisk forskning i förslag till FoTU- och demonstrationsprojekt samt kombinerade FoTU-/demonstrationsprojekt uppmuntras där detta är lämpligt.

Uppföljningsåtgärder som omfattar ett betydande tekniskt arbete (t.ex.

provningar, åtgärder riktade till första användare, samt utvärderings- och kvalificeringsåtgärder) finansieras ej genom kompletterande åtgärder. De bör ingå i eller inlämnas som en ansökan rörande forskningssamarbete, FoTU- projekt, demonstrationsprojekt eller kombinerade FoTU-/demonstrationsprojekt som inlämnas i samband med periodiska ansökningsomgångar.

Œ Åtgärd 4. Medvetandehöjande åtgärder, stöd och informationsutbyte: För att öka medvetandet om särskilda mål eller aktiviteter inom programmet och uppmuntra vissa grupper att delta (t.ex. användare och socioekonomiska forskare i FoTU-aktiviteter, små och medelstora företag i systemet för Marie Curie-stipendier) för att främja informationsutbyte mellan forskarvärlden, användare och andra berörda parter. Åtgärderna kan omfatta konferenser, seminarier, workshops eller andra möten om vetenskap och teknik, eller publikationer, webb-platser m.m.

Informationsåtgärder och kompletterande åtgärder för att främja små och medelstora företags deltagande i de åtgärder som är särskilt avsedda för dem (bidrag till förstudier och forskningssamarbete) stöds normalt av det övergripande programmet "Innovation och små och medelstora företags deltagande". Informationsutbyte och samarbete inom projektnätverket stöds via temanätverken och den samordnade verksamheten.

Œ Åtgärd 5. Utbildningsåtgärder för att stödja FoTU-aktiviteter i program- met (andra än Marie Curie-stipendier) som riktar sig till forskare och användare.

Åtgärder som avser kommersialisering av produkter, processer eller tjänster, marknadsföringsaktiviteter och säljfrämjande åtgärder är uteslutna. De föreslagna åtgärderna måste ha en tydlig europeisk dimension, på ett väldefinierat och betydande sätt bidra till berört programmål eller -aktivitet och vara av intresse för en större grupp av organisationer än förslagsställarna själva.

Det ekonomiska stödet kan uppgå till 100 % av de totala bidragsberättigande kostnaderna om åtgärden är av stort intresse och förslagsställarna inte drar direkt nytta av åtgärdens resultat, upp till 75 % för studier och upp till 50 % för andra typer av åtgärder om förslagsställarna drar direkt nytta av åtgärdens resultat².

II.5.3. Genomförandestrategier

Arbetsprogrammet omfattar en vägledande tidsplan. I denna anges vilka delar av arbetsprogrammet som kan komma att bli föremål för ansökningsomgångar under innevarande år och ett utkast till plan för nästa år. Genomförandet av en tidsplan av detta slag är ett sätt att rikta uppmärksamhet på områden eller delområden och därigenom optimera möjligheterna att starta projekt och förbättra programmens

2 Vad beträffar det ekonomiska stödet i kompletterande åtgärder som omfattas av periodiska och riktade ansökningsomgångar kommer ytterligare information att lämnas om innehållet i dessa ansökningsomgångar.

sammanhållning, t.ex. genom upprättande av temanätverk eller andra typer av projektgrupper.

II.6. Referenser

Beslut om Femte ramprogrammet http://www.cordis.lu/fp5/src/decisions.htm Beslut om programmet "Främjande av

konkurrenskraftig och hållbar tillväxt"

http://www.cordis.lu/growth/XXX

Arbetsprogrammet http://www.cordis.lu/growth/XXX

Åtgärder med särskild inriktning på små och medelstora företag

http://www.cordis.lu/sme

Marie Curie-stipendier http://www.cordis.lu

INCO-stipendier http://www.cordis.lu/inco

III. Deltagande i verksamhet inom Femte ramprogrammet

I detta avsnitt beskrivs villkoren för deltagande i verksamhet inom Femte ramprogrammet, processen när kommissionen väljer ut förslag och hur de utvalda projekten bör genomföras.

Avsnittet bygger på bilaga IV i beslutet om Femte ramprogrammet⁸, beslutet om villkor för deltagande⁹ och andra efterföljande texter och dokument¹⁰.

III.1. Deltagarna III.1.1. Vem?

Alla rättssubjekt i Europeiska unionens medlemsstater - t.ex. enskilda, industri- och handelsföretag, universitet, forskningsorganisationer etc. samt små och medelstora företag - har rätt att delta i ramprogrammet och till det ekonomiska stöd som beviljas inom ramen för detta. Detta gäller även alla rättssubjekt i stater som är associerade till programmet (se ruta 4).

För deltagande av och ekonomiskt stöd till rättssubjekt i andra länder ("tredje länder") gäller de sedvanliga villkor som tillämpas på hela Femte ramprogrammet (se rutorna 3 och 4), med undantag för programmet "Förstärkning av gemenskapsforskningens internationella roll", där fullt deltagande är möjligt för vissa rättssubjekt beroende på deras ursprungsland¹¹.

III.1.2. Hur många?

Förslag som lämnas in till kommissionen måste kunna påvisa en gemenskapsdimension.

I allmänhet innebär detta att de skall innefatta minst två sinsemellan oberoende rättssubjekt i två olika medlemsstater eller en medlemsstat och en associerad stat.

(Europeiska kommissionens gemensamma forskningscenter betraktas som en deltagare i en medlemsstat).

Vissa insatser kan emellertid avvika från denna allmänna regel - antingen genom att kräva fler deltagare eller genom att tillåta en enda deltagare (se ruta 6).

III.1.3. Deltagarnas roller

Deltagarna i ett förslag delas in i olika rättsliga kategorier beroende på vilken typ av verksamhet som föreslås och deras roll i denna (se ruta 6).

• I fråga om projekt inom området forskning och teknisk utveckling, demonstrationsprojekt samt samordnade projekt är en deltagare som har en övergripande roll i projektet under hela dess livstid i normala fall en huvudsaklig avtalspart. En deltagare vars roll främst är att stödja en eller flera huvudsakliga avtalsparter kallas en underordnad avtalspart.

• I fråga om tillgång till infrastruktur för forskning betraktas infrastrukturen som huvudsaklig avtalspart¹².

• I fråga om kooperativa forskningsprojekt för små och medelstora företag är det de små och medelstora företagen som gynnas av projektet som är huvudsakliga avtalsparter. De organisationer som bedriver forskningen kallas FoTU-aktörer och betraktas i egenskap av sådana inte som "deltagare"¹³.

• I fråga om bidrag till förstudier är det de små och medelstora företagen som är huvudsakliga avtalsparter.

• I fråga om samordnade åtgärder, nätverk för forskningsutbildning och temanätverk görs åtskillnad mellan den huvudsakliga avtalspart/de huvudsakliga avtalsparter¹⁴ som leder åtgärden och de medlemmar som är lierade med dessa.

• I fråga om kompletterande åtgärder varierar deltagarnas roll beroende på åtgärdens karaktär (se ruta 6). I allmänhet är alla deltagare huvudsakliga avtalsparter. Vissa kan undantagsvis vara medlemmar.

Deltagarna utser bland sig själva en samordnande huvudsaklig avtalspart ("samordnaren"), som har huvudansvaret när det gäller att företräda förslaget under urvalsförfarandet.

När det gäller särskilda uppgifter av bestämd varaktighet får ett förslag även omfatta underleverantörer som inte betraktas som "deltagare".

III.2. Inlämnande av förslag III.2.1. Förslagsinfordran

I de ansökningsomgångar som offentliggörs i Europeiska gemenskapernas officiella tidning anges vilka delar av arbetsprogrammen för särskilda program blir gällande i fråga om vilka förslag kan lämnas in samt ges en beskrivning av de typer av åtgärder (FoTU-projekt, kompletterande åtgärder etc.) som efterfrågas. Förutom ansökningsomgångar som har en bestämd tidsfrist kommer kommissionen att utlysa vissa ansökningsomgångar med en längre, "öppen" tidsfrist och göra regelbundna utvärderingar av inkommande förslag. En preliminär tidsplan för infordringarna finns i varje arbetsprogram.

En ansökningsomgång kan avse hela programmet, en nyckelåtgärd eller ett eller flera forskningsteman (områden, sektorer, åtgärdsområden, ämnen…). För att säkerställa samordning av de särskilda programmen kan gemensamma ansökningsomgångar offentliggöras. Vidare kan det ingå en detaljerad beskrivning av de mål som skall uppnås, t.ex. i fråga om nyckelåtgärder eller särskilda ansökningsomgångar¹⁵.

De förslag som lämnas in under en ansökningsomgång blir föremål för den urvalsprocess som beskrivs i avsnitt III.4.

Vissa kompletterande åtgärder kan emellertid grundas på förslag som lämnats in på eget bevåg eller på en anbudsinfordran och omfattas därför av en annan process¹⁶.

III.2.2. Inlämnande

Deltagarna bör fylla i ansökningsformuläret för den berörda åtgärden, helst med hjälp av det programvaruverktyg som tillhandahålls av kommissionen.

De bör lämna in förslaget elektroniskt, med rekommenderad post eller lämna in det personligen före utgången av den tidsfrist som anges i ansökningsomgången.

III.3. Utvärderingen av förslag III.3.1. Allmänna principer

Utvärderingen av förslagen sker på grundval av de grundläggande principerna om öppenhet och lika behandling. En utförlig beskrivning av urvalsprocessen i dess helhet återfinns i Handboken för utvärdering (se även ruta 5).

För att hjälpa kommissionen tillsätts i regel paneler bestående av oberoende, externa experter¹⁷, vilka skall omfatta en bred relevant expertis utan hänsyn till språkligt eller geografiskt ursprung. Sökandenas konfidentialitet respekteras till fullo, både för att undvika intressekonflikter och för att skydda de oberoende experternas opartiskhet.

III.3.2. Kontroll av att kraven uppfylls

Alla inkommande förslag blir föremål för en kontroll för att säkerställa att de uppfyller kraven med avseende på ansökningsomgången, inlämningsförfarandet och bestämmelserna för deltagande.

Endast förslag som uppfyller dessa krav blir föremål för en utvärdering.

III.3.3. Utvärdering

Förslagen utvärderas på grundval av kriterier indelade i fem kategorier i enlighet med det arbetsprogram som gäller för den berörda ansökningsomgången. Kriteriernas innebörd och vikt beskrivs i Handboken för utvärdering. Under denna process måste hänsyn tas till etiska aspekter.

III.3.4. Resultatet av utvärderingen

Experterna granskar var för sig förslagen och sammanträder därefter i panelen för att fatta beslut om rangordning. I detta skede kan de rekommendera att vissa förslag slås ihop till större projekt, t.ex. i grupper (se avsnitt I.3.3).

Efter utvärderingen och i enlighet med gemenskapspolitiska intressen upprättar kommissionen en förteckning över förslagen i prioritetsordning. I fråga om förslag som har inkommit för sent, inte uppfyller kraven, är av undermålig kvalitet eller för vilka saknas en tillräcklig budget fattar kommissionen ett beslut om avslag. Detta meddelas berörda sökande liksom huvudskälet till avslaget.

III.4. Valet av förslag

Samordnarna av förslag som godkänns meddelas skriftligen. Detta meddelande innebär emellertid inte att kommissionen förbinder sig att finansiera det berörda projektet.

En kortfattad rapport om utvärderingen upprättas av kommissionen och vidarebefordras till sökandena via samordnaren av förslaget, varpå ytterligare administrativ och finansiell information kommer att krävas för att bedöma det föreslagna projektets genomförbarhet.

Deltagarna måste således påvisa att de har alla nödvändiga resurser¹⁸ som krävs för att genomföra projektet. Kommissionen kontrollerar dessa och har möjlighet att skydda sina intressen genom att begära en bankgaranti eller på annat sätt.

Kommissionen kan också med utgångspunkt i utvärderingen föreslå att det ursprungliga förslaget skall ändras, eller att det skall slås ihop eller samordnas med andra förslag.

När dessa förhandlingar har avslutats erbjuder kommissionen ett kontrakt för påbörjandet av verksamheten på grundval av en tidsplan som fastställs med hänsyn till det berörda särskilda programmets behov.

I fråga om förslag som i slutändan inte antas, t.ex. på grund av att det inte finns tillgängliga medel, fattar kommissionen ett beslut om avslag. Detta meddelas berörda sökande liksom huvudskälet till avslaget.

III.5. Kontraktet

Kontrakt upprättas för förslag som har godkänts under urvalsförfarandet.

III.5.1. Olika typer av kontrakt

Kommissionens forskningskontrakt kan delas in i fem huvudgrupper. Varje huvudgrupp har sina egna närmare villkor, som är anpassade till de typer av åtgärder och verksamheter som de avser (se rutorna 6, 7 och 8).

III.5.2. Kontraktets innebörd

Deltagarnas främsta skyldighet är att genomföra projektet under en på förhand bestämd tidsperiod och utnyttja eller sprida dess resultat.

I gengäld åtar sig kommissionen att ge ekonomiskt stöd till förverkligandet av projektet, normalt genom att ersätta en viss procentuell andel av projektkostnaderna¹⁹. III.5.3. Deltagarnas rättigheter och skyldigheter

Deltagarna i en åtgärd som får gemenskapsstöd omfattas var och en av alla rättigheter som förvärvas och alla skyldigheter som åtas gentemot kommissionen. Dessa kan

emellertid variera beroende på åtgärdens karaktär eller kategorin av deltagare:

• I fråga om projekt inom området forskning och teknisk utveckling, demonstrationsprojekt samt samordnade projekt görs åtskillnad mellan huvudsakliga avtalsparter och underordnade avtalsparter i främst två hänseenden:

♦ Bara de huvudsakliga avtalsparterna är solidariskt ansvariga för att göra sitt yttersta för att uppfylla kontraktet.

♦ De huvudsakliga avtalsparterna är skyldiga att sinsemellan obegränsat dela med sig av de kunskaper som krävs för att genomföra projektet. En underordnad avtalspart åtnjuter endast denna rättighet i förhållande till sin huvudsakliga avtalspart. (se ruta 8)

• I fråga om tillgång till infrastrukturer för forskning är det de huvudsakliga avtalsparterna som ansvarar för åtgärdens genomförande.

• I fråga om kooperativa forskningsprojekt för små och medelstora företag och bidrag till förstudier för små och medelstora företag är de huvudsakliga avtalsparterna solidariskt ansvariga och har samma tillgång till immateriella äganderättigheter. Det bör påpekas att FoTU-aktörer kan ha tillgång till de kunskaper som krävs för att bedriva forskningen och, i särskilda fall, till de kunskaper som är ett resultat av projektet, även om de inte betraktas som

"deltagare" (se ruta 8).

• I fråga om samordnade åtgärder, nätverk för forskningsutbildning och temanätverk ingår den huvudsakliga avtalsparten/de huvudsakliga avtalsparterna²⁰, med kommissionens föregående samtycke och i enlighet med deras eget kommissionskontrakt, ett medlemskapskontrakt med sina medlemmar och är solidariskt ansvariga tillsammans med dessa. Denna åtskillnad påverkar inte den immateriella äganderätten.

• I fråga om stipendier erbjuder kommissionen normalt kontraktet till värdinstitutionen, som därefter ingår en överenskommelse med stipendiaten i enlighet med villkoren i kontraktet med kommissionen. I fråga om stipendier till gemenskapsforskare (INCO) kan kommissionens kontrakt i undantagsfall ingås med stipendiaten personligen. I regel skall frågan om immateriell äganderätt tas upp i det kontrakt som ingås med stipendiaten och överensstämma med lagstiftningen i det land där värdinstitutionen ligger.

• I fråga om kompletterande åtgärder är huvudsakliga avtalsparter och eventuella medlemmar solidariskt ansvariga.

Deltagare i en åtgärd kan sinsemellan ingå eventuella överenskommelser som kan vara nödvändiga för att genomföra verksamheten, under förutsättning att dessa inte inkräktar på deras skyldigheter enligt kontraktet med kommissionen.

III.5.4. Samordningen av projektet

Inom ett konsortium skall deltagarna utse en av de huvudsakliga avtalsparterna så som

ansvarig för samordningsfunktionen²¹.

Samordnaren omfattas av ytterligare rättigheter och skyldigheter gentemot kommissionen på grund av sin roll som kontaktperson mellan deltagarna och kommissionen med ansvar för insamling, sammanställning och inlämnande av projektresultat och för fördelningen av medel från kommissionen.

Samordnarens utgifter vid utövandet av sina uppgifter kan under vissa omständigheter ersättas (se rutorna 6 och 7).

Det bör påpekas att alla deltagare gemensamt ansvarar för en god förvaltning av projektet. De kan emellertid komma överens om att tilldela samordnaren ytterligare uppgifter, under förutsättning att detta inte inkräktar på deras skyldigheter enligt kontraktet med kommissionen.

III.5.5. Externa tjänster

Underleverantörer är inte deltagare i ett projekt. Deras enda funktion är att leverera tjänster till den huvudsakliga avtalsparten, en underordnad avtalspart eller en medlem, som till fullo finansierar deras verksamhet. Denna finansiering kan därefter ersättas av kommissionen i enlighet med bestämmelserna i det gällande kontraktet.

Underleverantörer gör inga ekonomiska investeringar i projektet och förvärvar därför inga immateriella äganderättigheter som uppstår till följd av projektet (se rutorna 6 och 7).

III.6. Uppföljning av projekt

För att kommissionen skall kunna kontrollera att kontraktet har uppfyllts måste deltagarna via sin samordnare inkomma med interimistiska och slutliga rapporter samt kostnadsredovisningar.

Rapporterna analyseras av kommissionens avdelningar med utgångspunkt i de kriterier som ledde till att förslaget valdes ut för att säkerställa att projektet överensstämmer med villkoren för gemenskapens ekonomiska bidrag och att de planerade framstegen verkligen äger rum. Rapporterna används också för att bedöma om och på vilket sätt projekten skall få fortsatt stöd.

I enlighet med målen i beslutet om Femte ramprogrammet rörande förvaltning och spridning gör kommissionen också en uppföljning av hur projektresultaten har tillämpats. Därför är deltagarna skyldiga att innan projektet avslutas lägga fram en

"Plan för det tekniska genomförandet" och ange hur de förvärvade kunskaperna skall användas. Kommissionen säkerställer i förekommande fall att dessa uppgifter förblir konfidentiella.

III.7. Gemenskapens ekonomiska bidrag

I utbyte mot att deltagarna genomför forskningsprojektet och använder resultaten åtar sig kommissionen att ge ett ekonomiskt bidrag till denna verksamhet.

Förutom när kommissionens bidrag utgörs av ett engångsbelopp sker finansieringen genom ersättning av deltagarnas stödberättigande kostnader i enlighet med en på förhand fastställd beräkningsmetod. Ersättningen betalas ut i regelbundna delbetalningar.

III.7.1. Stödberättigande kostnader

För att kommissionen skall fullgöra denna skyldighet måste deltagarna identifiera och deklarera sina stödberättigande kostnader genom att lämna in interimistiska och slutliga kostnadsredovisningar. Deltagarna måste behålla dokument som styrker dessa kostnader i minst 5 år från det att kontraktet har upphört att gälla så att inspektioner kan göras av kommissionens avdelningar eller andra institutioner, särskilt revisionsrätten.

De olika kostnadskategorier som kan finansieras av kommissionen varierar beroende på typen av kontrakt (se rutorna 6 och 7).

III.7.2. Beräkningsmetoder

Flera olika metoder tillämpas för att beräkna kommissionens finansiering, beroende på vilken typ av åtgärd det är fråga om och deltagarens förmåga att identifiera sina kostnader (se rutorna 6 och 7).

III.7.3. Utbetalning av bidraget

Gemenskapens bidrag betalas ut i euro i ett antal regelbundna delbetalningar på grundval av de kostnader som deltagarna åberopar i sina interimistiska och slutliga rapporter.

Kommissionen kan göra förhandsutbetalningar i början av projektet efter att ha kontrollerat deltagarnas ekonomiska situation. Under vissa omständigheter kan kommissionen begära ekonomiska eller andra garantier för eventuella förhandsutbetalningar. Detta gäller särskilt de insatser med kostnadsdelning där deltagarna själva förväntas bära en del av kostnaderna.

Ruta 3 - Samarbete med icke-medlemsstater och internationella organisationer

Möjligheter att delta i förslagskonsortier

När ett FoTU-förslag upprättas för att lämnas in till något av programmen eller till nyckelåtgärden

"Förbättring av den socioekonomiska kunskapsbasen" bör forskare ha i åtanke att även rättssubjekt från icke-medlemsstater och internationella organisationer har rätt att delta i denna åtgärd. Rätten att delta gäller tre kategorier och i samtliga fall måste rättssubjektet i tredje land/den internationella organisationen finnas med som deltagare i det ursprungliga förslag som inlämnas:

(i) Länder associerade till Femte ramprogrammet: I fråga om alla dessa länder kan institutioner delta och få ekonomiskt stöd med liknande rättigheter och skyldigheter som deltagare från EU:s medlemsstater så snart associeringsavtalen träder i kraft (se ruta 4).

(ii) Deltagande i enskilda projekt: Detta deltagande baseras på självfinansiering och är en möjlighet för alla icke-associerade europeiska länder, partnerländer i Medelhavsområdet, länder med vilka EU har ett vetenskapligt och tekniskt samarbetsavtal och internationella organisationer, under förutsättning att deltagandet är i linje med gemenskapens intressen.

(iii) Alla övriga länder: Länder som inte omfattas av ovannämnda kategorier har möjlighet att delta i projekt inom Femte ramprogrammet om de själva finansierar deltagandet, under förutsättning att deltagandet är i linje med gemenskapens intressen och medför ett avsevärt mervärde för genomförandet av hela eller delar av det särskilda programmet. Intresset för gemenskapen och det avsevärda mervärdet skall tydligt anges i förslaget.

Överensstämmelsen med gemenskapens intressen bedöms särskilt med hänsyn till bidraget till något eller några av följande intressen (vilka fastställs i rådets beslut): behovet av annan gemenskapspolitik till stöd för vilken FoTU-åtgärder bedrivs; ge lämpliga incitament för att behålla och skapa arbetstillfällen i gemenskapen; främja en hållbar utveckling och främja livskvaliteten inom gemenskapen; stärka gemenskapsindustrins internationella konkurrenskraft; förekomsten av samarbetsavtal inom vetenskap och teknik mellan gemenskapen och tredje land eller internationella organisationer.

Ett avsevärt mervärde kan t.ex. gälla ett fall där en deltagare från tredje land är en allmänt erkänd expert på toppnivå inom det område som förslaget avser eller har tillgång till unika resurser som är av stort värde för projektet men som inte finns tillgängliga i Europa, eller där deltagaren från tredje land erbjuder en möjlighet att öppna upp nya marknader för de europeiska deltagarna.

I exceptionella fall kan gemenskapsfinansiering för deltagaren från tredje land eller den internationella organisationen beviljas genom programmet om detta är nödvändigt för att uppnå målen för projektet¹, dvs. om deltagarens bidrag inte kan säkerställas på något annat sätt och projektet inte kan genomföras utan denne deltagare.

För ländergrupper, se ruta 4.

1 Ytterligare regler förutses i det särskilda programmet "Energi, miljö och hållbar utveckling", där ekonomiskt stöd föreskrivs till sådana rättssubjekt när deras deltagande medför positiva effekter och erbjuder ett mervärde i uppnåendet av programmets mål.