Examensarbete, 15 hp
Ekonomisk Historia C 30 hp, Umeå universitet Ht 2020, Handledare; Lena Andersson-Skog
Försörjningsvillkor i brytningstid
Flottarens arbetsvillkor i förändring under 1930-talet
Petrus Forsgren
1 Abstract
Living conditions in periods of transitions. Changing working conditions of the log-driver during the 1930s. Petrus Forsgren, Economic History Bachelor Degree, Umeå University Autumn 2020.
The working terms, salary and conflicts between the workers and the Umeå flottningsförening in log driving-district of Umeåälven has been studied between the period 1928-1939. Although it was a relatively few years that were studied, changes were observed especially for the working terms. The contracts went from hand-written to standardized and a orientation towards the new consensus for collective agreements in the work places occurred during the 1930s. Collective bargaining agreement were written 1935. The employers were expected to take more
responsibility for the workers at the end of the period. A specialization of the workers and foremen occurred although no major changes happened to the log driving process. The working conditions in log-driving were still the same as in early industrialization. There was a
diversification to hourly wages although they remained similar in the studied period. Conflicts occurred during the years 1933-34. The log drivers usually combined the work with farming, forestry or later also road construction. Other branches did the same transition but usually earlier such as railway workers during the 1910-1920s or forest workers during the 1960-1970s. This work gives a clue to why the changes happened relatively late in the log driving industry in Umeälven. The internal factors for change were weak due to the background of the workers, pull from other industries in the area and small extent of rationalization within the organization, but the external factors became more and more apparent during the studied period. The new
institutional changes ignored the old industries which also lost influence but they were never the less affected indirectly by the changes and the Swedish economy as a whole.
Nyckelord; Flottning, institutionell förändring, ekonomisk utveckling, arbetsvillkor, ekonomisk historia Keywords; Log driving, institutional change, economic development, working terms, economic history
2 Innehållsförteckning
Abstract ...1
1.Inledning ...3
1.1.Problemformulering, syfte och frågeställningar ...4
1.2. Avgränsningar ...5
2. Tidigare forskning ...7
2.1 Teoretiska utgångspunkter ...9
3. Metod, material och källkritik ... 11
4. Flottningen och entreprenadsystemet... 12
4.1. Tidigt 1900-tal - Försörjningsmöjligheterna blir fler ... 13
4.1.1 Arbetsmarknadens förändrade villkor ... 13
4.1.2 1928-1939, Kollektivavtalets normalisering ... 16
5. Flottningen i Umeå flottningsdistrikt 1928-1939 ... 18
5.1. Förändringar av arbetsvillkor, löner och konflikter i Umeå Flottningsförening ... 20
5.1.1. Arbetsvillkor ... 20
5.1.2 Arbetskonflikter ... 22
5.1.3 Löner... 23
5.2 Umeå flottningsförening förändringar 1928-1939 Arbetsvillkor, konflikter, löner ... 24
5.3. - Flottningen och arbetsmarknadens utveckling efter 1939 i korthet ... 25
6. Resultatdiskussion ... 27
6.1 Sammanfattning och slutsatser – ”Natur blir konjunktur” ... 31
7. Källor och litteratur ... 33
Diagram-Figur och Tabellförteckning Figur 1. Graf. Sektorsförskjutning jordbruk industri 1850-2000...4
Figur 2. Graf. Antal arbetsinställelser och förlorade arbetsdagar pga konflikter 1870-1960...13
Figur 3. Graf. Utflottningskostnader och löner Umeå flottningsdistrikt 1928- 1939...23
Figur 4. Tabell. Sammanfattning – Förändringar arbetsvillkor, löner och konflikter...24
Källa: Sverige karta, Västerbotten, public domain
3 1.Inledning
Idag förknippas lönearbete i Sverige med formellt ordnade former mellan arbetsgivare och löntagare. Arbetet sker oftast i ett satt ramverk med fasta månads- eller timlöner samt kollektivavtal eller liknande avtal som reglerar villkoren. Arbetet leds och fördelas av
arbetsgivaren. I sin tur har arbetaren rätt till facklig organisering och i förlängningen vunnit vissa grundrättigheter. Lönen för drygt två veckors arbete idag 2021 räcker till att försörja en
genomsnittlig svensk som levde på början av 1800-talet under ett helt år.1 Vägen till
arbetsmarknadsvillkoren med detta ordnade ramverk under efterkrigstiden kan anses påbörjats 1938 i och med övverenskommelserna inom Saltsjöbadsavtalet. Än idag kan man se svenska debattartiklar från olika politiska håll som hyllat denna modell och det samförstånd som ingicks på den svenska arbetsmarknaden. Men det ska inte glömmas att vägen till denna “modell” var turbulent och utfallet var långt ifrån självklart. 1928 hade försök gjorts från statens sida via arbetsmarknadsdomstolen eller parterna via decemberkompromissen 1906 som förklaras mer detaljerat under punkt fyra.2 För att gå ännu längre tillbaks i tiden kan även ”institutionell av- och omreglering” så som näringsfrihetens införande under 1800-talet eller utökad mötes- och organisationsfrihet under sena 1700-talet också bidragit i det långa loppet men detta tas ej upp närmare då fokus som titeln säger är just 1930-talet.3
Under början av 1900-talet och uppbyggnaden till Saltsjöbadsavtalet försörjde sig människor på olika sätt. Ett sätt att försörja sig på var via säsongsarbeten parallellt med andra tillfälliga arbeten eller småjordbruk. Flottning var ett sådant säsongsarbete som förekom från 1800-talets början ända till slutet på 1900-talet i hela Sverige där det fanns vattendrag som kunde föra timmer från skog till sågverk. Själva arbetsmomenten i flottningen förändrades ytterst lite under hela dess existens.4 I flottningen användes lagarbete med skiftande arbetsuppgifter för att organisera arbetet. Samtidigt förändrades de nya villkoren på arbetsmarknaden speciellt under 1930-talet, ett årtionde där flottningen fortfarande var en viktig näringsgren, sprungen ur
jordbrukssamhället. Det är därför intressant att studera hur detta traditionella arbete påverkades av övergången från jordbruks- till industrisamhälle och uppbyggnaden av nya
1 Schön (2015), s.18
2 Lundh (2002), Decemberkompromissen 1906, s.110, Arbetsmarknadsdomstolen, s.126
3 Lundh (2002), s.59
4 Törnlund (2000), Östlund, s.9-29
4
arbetsmarknadsvillkor med heltidsarbete som norm. Visserligen finns det idag fortfarande säsongsarbeten och branscher som har liknande förutsättningar som flottningen hade, vilket kort kommer att diskuteras. Perioden mellan 1939 fram tills idag kommer också nämnas kortfattat.
Under nästa punkt definieras problemet närmare och syfte samt frågeställning tas upp.
1.1.Problemformulering, syfte och frågeställningar
För att återgå till rubriken “ Försörjningsvillkor i brytningstid” så innebär brytningstider perioder där gammalt och nytt möts, och där förhållandena innan och efter skiljer sig åt. I detta fall blir det jordbruket samt lönearbete i industrin som sätt att försörja sig som förändras. Närmare bestämt övergången från självhushållning i jordbruket över till lönearbete i kombination med jordbruksarbete och dess bisysslor till heltidslönearbete i industrin. Just mellankrigstiden symboliserar stora förändringar i dessa försörjningsmöjligheter. Exempelvis låg jordbrukarnas inkomster 20-25 procent över industriarbetares löneinkomster under första världskriget för att sedan ligga under industriarbetarnas med liknande siffror på 1920-talet.5 Detta indikerar att en sektorsförskjutning pågick. Under 1930-talet kom detta att få sitt definitiva genombrott när andel av sysselsättningen i industri- och tjänstesektorn passerade jordbrukssektorn vilket illustreras i nedanstående bild.
Figur 1. Graf. Sektorsförskjutning jordbruk industri 1850-2000
Källa: Schön (2005), s.18
5 Schön (2015), s.260
5
Färre människor bodde i förlängningen på landsbygden som tappade inflytande gentemot städerna. Samtidigt hade Sverige bland världens högsta tillväxtsiffror ekonomiskt under 1930- talet trots denna “brytningstid”.6 Äldre försörjningssätt levde vid sidan av dessa nya
förändringar. Uppsatsens mål är att ge en djupare förståelse av hur försörjningsmöjligheterna i brytningstiden mellan jordbruks- och industrisamhället förändrades och hur flottningen
påverkades. Syftet med arbetet är att undersöka hur arbetsvillkor, lönevillkor samt
arbetskonflikter i Umeå Flottningsdistrikt åren 1928-1939 förändrades. Detta breddar den
generella forskningen om säsongsarbeten i brytningstid samt högkonjunktur och ger även förslag till ytterligare forskning. Genomförandet kommer ske genom följande frågeställning;
“Hur förändrades arbetsvillkoren, lönerna samt konfliktgraden i flottningen under perioden 1928-1939 i Umeå flottningsdistrikt?”
Vidare sätts denna frågeställning i kontext av den samtida formella svenska arbetsrättsliga utvecklingen utifrån den valda perioden. Fokus blir på materialet från Umeå flottningsförening.
Nu när problemet klargjorts och syftet samt frågeställningen presenterats, kommer
avgränsningarna att beskrivas. Alternativa frågeställningar som till visso är intressanta men ej diskuteras i detta arbete tas också upp.
1.2. Avgränsningar
Varför just åren 1928-1939 väljs som huvudsaklig studieperiod, har två huvudorsaker. För det första anses 1930-talet vara den “svenska flottningens mannaår” det vill säga en högkonjunktur för de företag som sysslade med flottningen. Det var många anställda och höga virkesvolymer vilket tas upp under punkt fyra.7 Den andra anledningen är att 1930-talet också var ett decennium när den svenska arbetsrättsliga lagstiftningen förändrades påtagligt. Det kan också hävdas att samarbetsformer utvecklades under denna period det vill säga överenskommelser direkt mellan arbetare och arbetsgivare. Som nämndes i syftet kan denna period även ses som en definitiv brytpunkt mellan jordbruks- och industrisamhället. Sysselsättningen inom industrin blev högre än inom jordbrukssektorn. Samtidigt försörjde sig fortfarande många människor på jordbruket
6 Schön (2015), s.197
7 Törnlund (2000), s.47
6
trots att även produktiviteten i industri- samt tjänstesektorn blev allt högre.8 Varför året 1928 väljs som startår då i bakgrund av “arbetsfredskonferensen” en ny domstol infördes som kom att verka normgivande på både arbetsgivare samt fack. Saltsjöbadsavtalet antogs 1938 och hade kunnat vara slutår men då 1930-talet är i fokus används 1939 som sista året istället. 1930-talet är också ett intressant decennium med tanke på omvärldens händelser så som uppbyggnaden till andra världskriget hur den svenska ekonomin klarade sig så väl trots allt, hur institutionerna utvecklades till väldigt nära dem som finns fortfarande 2021.
Detta arbete begränsas enbart till Sverige, och empiriskt och arkivmässigt närmare bestämt till Umeå flottningsförening och flottningen i Umeälven med dess biflöden. Vidare används flottningen som illustrativt exempel då arbeten som ofta kombinerades med jordbruk används (säsongsarbeten). Rallararbeten och vägbyggande kommer också att användas för att illustrera olika kombinationsarbeten. Det finns gott primärmaterial samt litteratur som tillåter en sådan studie som undersöker luckor i tidigare arbeten. Därmed lämnas heltidsarbeten och andra sätt att försörja sig på utanför diskussionen i detta arbete. Vidare kan nämnas att undersökningsperioden är innan det ökade arbetskraftsdeltagandet för kvinnor och därmed fokuseras detta arbete på männen i flottningen. I den mån kvinnor deltog var det oftast som kockor i
barackerna/bostäderna med uppgiften att “sköta städning, matlagning och tvätt” för säsongsarbetarna.9 I den mån kvinnor också deltog i själva flottningsarbetet var det i
undantagstagsfall. En annan avgränsning i arbetet är att enbart de specifika relationerna mellan arbetet och arbetarna behandlas, utan att arbetsgivarnas eller arbetarnas strategier särskilt studeras. I nästa punkt ska tidigare forskning och teoretiska utgångspunkter tas upp som ger en vidare vetenskaplig grund att bygga detta arbete på.
8 Schön (2015), s.18 & 202
9 Nilsson (1982), s.145
7 2. Tidigare forskning
Det finns en omfattande tidigare forskning om svensk ekonomisk utveckling under
mellankrigstiden, liksom om arbetsmarknadens utveckling. Exempelvis ger Lennart Schön en bred förklaringsmodell av den generella utvecklingen sedan 1700-talet. Många begrepp som cykliska förlopp, omvandling, kris, rationalisering, hemmamarknads- och exportmodell med mera används för att skildra drivkrafterna.10 Schöns modell har dock svårare att förklara utvecklingen inom individuella branscher eller regioner inom Sverige. Christer Lundh har
beskrivit den arbetsrättsliga utvecklingen från ett institutionellt perspektiv, och hans arbete liknar Schöns såtillvida att de båda beskriver de områden som studeras från ett helhetsperspektiv.
Exempelvis diskuterar Lundh drivkrafterna för arbetsgivare och arbetare, de viktiga händelserna som Saltsjöbadsavtalet 1938 och storstrejken 1908/09.11 Men Lundhs arbete går heller inte in djupare på delsektorer, som i detta fall flottningen eller jordbrukets bisysslor, vilket är ämnet för uppsatsen. Deras förklaringsvariabler påvisar vissa fenomen så som institutionella förändringar eller cykler i ekonomin. Därmed används dessa två arbeten “Svensk ekonomisk utveckling” samt
“Spelets regler” som referensverk för de större ekonomisk historiska processerna, händelserna och som kontextet för flottningens utveckling.
Just säsongsarbeten och jordbrukets bisysslor har studerats i mindre utsträckning än de traditionella industriarbetena eller jordbruket, trots att säsongsarbeten och tillfälliga sysselsättninger var vanligt förekommande för stora delar av befolkningen i den tidiga
industrialiseringen långt fram under 1900-talet. Det finns dock vissa studier exempelvis har Dan Bäcklund och Nils-Gustav Lundgren studerat försörjningsvillkor i Norrland som kombinationen av småjordbruk och bisysslor som exempelvis flottning utgjort. Bäcklund understryker utifrån arbetet “I industrisamhällets utkant” hur bisysslor var ett alternativ vid sidan om det
lågproduktiva jordbruket, och hur småbruket ofta användes i kombination med skogsarbete för att öka inkomsterna. Arbetskraft fanns i förlängningen tillgänglig året runt i
småbrukarhemmen.12 I och med utbyggnaden av infrastruktur och en tilltagande urbanisering minskade detta arbetskraftsutbud från cirka 1950-1960 samt med den tilltagande
rationaliseringen samt professionaliseringen av skogsbruket och arbetsgivarna fick svårare att
10 Schön (2005)
11 Lundh (2002)
12 Bäcklund (1988), s.232
8
hitta arbetskraft till säsongsarbetena. I relation till flottningen flyttade helt enkelt många människor bort från de små samhällena i Norrlands inland.13 Lundgren diskuterar vidare
skogsarbetet som bransch, och hur denna förändrades under 1900-talets början. Han pekar på att det skedde en förskjutning från seklets början med många säsongsarbetare till en
professionaliserad yrkeskår med färre arbetare som arbetade på heltid under 1950-talet. Han diskuterar vidare antalet sysselsatta med flottningen i Luleälven och den genomsnittliga arbetstiden per säsong samt inkomst. Exempelvis var den genomsnittliga förtjänsten 360 kr 1928-30 samt 334 kr 1938-42 i Luleå älv i genomsnitt.14 För flottningens del finns bitvis forskning kring nedläggningen, naturpåverkan eller de mer historiska aspekterna, vilket bland annat tas upp i antologin “Flottning - vattendrag, arbetet, berättelserna” där Erik Törnlund är redaktör. En författare från antologin som kommer nära det valda undersökningsområdet är Bo Persson med “flottningen och lokalsamhället” där han fokuserar på relationerna mellan arbetarna och arbetsgivarna. Bland annat understryker han konkurrensen om arbetstillfällena som ofta fanns mellan de små byarna och den ovanligt låga fackliga aktiviteten. Han beskriver hur lokalsamhällena var uppbyggda och skillnader mot övriga Sverige15. En annan författare är Lars Östlund som tar upp förändringarna av flottningen från tidig industrialisering till avvecklingen vilket påvisar att arbetsprocesserna ändrades väldigt lite under sin förekomst. Den största förändringen var ökningen i volym samt antal sysselsatta inom flottningen.16 Antologin ger pusselbitar i hur det faktiska flottningsarbetet gick till och även faktiska orsaker till uppkomst och avveckling. Erik Törnlund har även forskat mycket kring flottningen exempelvis i arbetet ”
"Flottningen dör aldrig": bäckflottningens avveckling efter Ume- och Vindelälven 1945-70” där avvecklingens orsaker diskuteras med faktorer så som pull från andra sektorer eller push med löner eller de inneboende villkoren som förekom inom flottningen tas upp speciellt under 1940- samt 50-talet.17
Just flottarnas arbetsvillkor påminde om andra, samtida yrkesgrupper vars kompetens byggde på grundläggande kunskaper från jordbruket. En sådan studie är “Rallareliv” av B.A.Nilsson som undersökte levnadsförhållandena, arbetsförfarandet samt familjebildningen för järnvägsrallare i
13 Lundgren (1984), s. 173
14 Lundgren (1984), s.95-96
15 Törnlund (2000), Persson, s.118 & 123
16 Törnlund (2000), Östlund, s.26
17 Törnlund (2002), abstract
9
Jämtland-Härjedalen 1912-1928. Nilsson beskriver denna bransch som säsongsbaserad och som skiftades till heltidsarbete med en professionaliserad yrkeskår i slutet av perioden. Villkoren i början var enligt entreprenad det vill säga likadana som flottarna hade och järnvägsrallarna kom huvudsakligen från jordbrukslän.18 En annan liknande yrkesgrupp är vägarbetarna.
Vägbyggandet i Degerfors socken, Västerbotten 1920-1940 har studerats i korthet av Erik Törnlund. Han visar att entreprenadanställningen var vanlig även i vägbyggandet och arbetarna hade ofta koppling till andra säsongsarbeten så som flottning eller skogsarbete.19
2.1 Teoretiska utgångspunkter
Med utgångspunkt från dessa arbeten blir min huvudsakliga teoretiska utgångspunkt att
undersöka hur säsongsarbeten blir heltidsarbeten under trycket av institutionella förändringar och ett ekonomiskt förändringstryck. Det vill säga interna samt externa tryck på förändring. Ett uttryck för denna förändring utifrån instituionellt perspektiv är proletarisering, homogenisering samt segmentering. Denna utveckling kan delvis följa de ekonomiska cyklerna och innebär kortfattat att arbetarnas uppsättning förändras över tid och kräver vissa typer av institutionella ramverk för att fungera mer effektivt.20 Det liknar Schöns utgångspunkt med de så kallade ekonomiska cyklerna med uppbyggningsfaser, omvandling samt rationaliseringar.21 Under vissa perioder kan det därav vara ett mindre eller större tryck på förändring, uteblivna rationaliseringar kan leda till ett minskat tryck till proletarisering eller stora omvandlingar kan innebära stora segmenteringar hos arbetarna.
För att ytterligare utveckla detta kan ett aktörsperspektiv tas in där de möjligheter aktörer har att påverka är antingen sorti eller protest, det vill säga uttrycka missnöje genom att välja andra alternativ (sorti), eller att stanna kvar inom organisationen för att i sin tur försöka påverka utvecklingen (protest).22 Internationellt har denna teoretiska utgångspunkt kallats ”maktteori”
och kan påvisa således ett komplement till den neoklassiska teorin där kunden utövar makt genom att välja bort vissa varor/företag och gynna bättre sådana. Men i verkligheten kan aktörer ha begränsade möjligheter och isådanafall bli mer bundna till en viss organisation och därav
18 Nilsson (1982), s.67
19 Törnlund (1996), s.31
20 Lundh (2000), s.35
21 Schön (2015), s.23
22 Lundh (2000), s.24
10
försöka förändra denna till det bättre. För att återgå till det valda materialet samt frågeställningen blir det därav intressant att se ifall dessa verktyg användes under perioden samt vilka möjligheter som funnits för exempelvis arbetare eller Umeå flottningsförening att påverka förändring vidare förändring. Jag ska närmast undersöka hur ekonomisk utveckling kombinerat med institutionell förändring påverkat flottningen och dess aktörer (arbetsgivare och arbetare). Under nästa punkt kommer tillvägagångssättet för detta arbete att gås igenom med fokus på primärmaterialet, metod samt källkritik.
11 3. Metod, material och källkritik
Tillvägagångssättet för att besvara arbetets frågeställningar är en kvalitativ litteraturstudie med empiriska analyser av kvantitativt primärmaterial. Tidigare forskning av Schön och Lundh utgör teoretiska referensramar och sätter dels primärmaterialet, men även resultaten från de andra studierna, i ett större sammanhang. Det huvudsakliga empiriska materialet som arbetet bygger på är primärmaterialet från Umeå flottningsförening. Då det finns en stor mängd dokument från flottningsföreningen, har ett urval gjorts utifrån den valda frågeställningen nämligen relevanta dokument, utifrån relationen arbetare och arbetsgivare samt i relation till den övriga svenska institutionella utvecklingen. Rent konkret består primärmaterialet av mötesprotokoll, avtal, korrespondens, personallistor, bokföringsunderlag med mera.
Ur ett källkritiskt perspektiv blir därmed det sistnämnda materialet det mest problematiska, dels då mängden är stor och tid ej finns till att gå igenom allt och tolkningen/avgränsningen görs av mig som författare, men även att materialet i sig självt även kan sakna vissa röster eller ha skrivits utifrån vissa perspektiv (så som att gynna sig självt som förening eller branschen). Vissa material som motbevisar dessa kan lämnats bort vilket ska has i åtanke.23 Tolkningarna sker dock försiktigt och med källor som läsaren vidare kunnat återgå till. Fackföreningar hade kunnat ge ett annat perspektiv men då flottarna hade låg grad av facklig tillhörighet (speciellt i Västerbotten) saknas sådant material.24 Detta gör sammanfattningsvis Umeå flottningsförenings material till det bästa materialet för arbetet. Vidare kan det övriga materialet även diskuteras ur källkritiska perspektiv men då flera arbeten används antas dessa kunna väga upp varandra vid eventuella brister. I nästa punkt finns en något mer detaljerad förklaring av flottningen samt
entreprenadsystemet vilket är centrala för att kunna besvara frågeställningarna. Sedan sker en genomgång av svenska institutionella förändringar och under punkt fem tas primärmaterialet upp. Till sist sker en resultatdiskussion.
23 Ågren (2005), s.260
24 Sörlin (1981), s.199
12 4. Flottningen och entreprenadsystemet
Som beskrevs kortfattat i inledningen var flottning ett säsongsarbete som förekom sedan tidigt 1800-talet fram tills slutet på 1900-talet i hela Sverige där det fanns vattendrag som kunde föra timmer från skog till sågverk. Troligtvis förekom flottning också mycket tidigare. Carl Von Linné beskrev exempelvis under sina resor redan 1734 hur virke vältes ned i Dalaälven och transporterades ner till Falun.25 I Svensk uppslagsbok 1932 beskrivs flottning som:
“Framförande av löst flytande eller buntat virke i ett vattendrag, flottningen är en av de viktigaste förutsättningarna för vår exportindustri, enär såväl timmer som pappersved, kolved mm flottas från avverkningstrakten fram till förädlingsverket”.26
Flottningslederna utgjorde ett omfattande transportsystem. Längden på flottningslederna var 30 000 km något längre än järnvägsnätet samt flottningsanläggningarna beräknas ha kostat uppemot 50 miljoner kronor fram till 1932.27 I dagens penningvärde är detta cirka 2000 miljarder.28 Med hänsyn till de svårigheter som finns i att använda prisberäkningar för ett system som byggts upp under decennier och utan exakta kostnadsangivelser, visar siffran ändå kapitalintensiteten och de stora resurser som lades ned i flottningen.
Med framväxten av en internationell sågverksindustri från mitten på 1800-talet blev
omfattningen av flottningen allt större, och fler människor deltog i arbetet varje säsong. Ibland ledde det till oväntade förhållanden. Exempelvis sysselsattes cirka 2000 personer i Jokkmokk säsongen år 1930 i flottningen samtidigt som den bofasta befolkningen bara var 500 personer.29 Detta antyder att det fanns en väldig ekonomisk kraft i branschen. Säsongsarbetet var väldigt stort i den svenska industrialiseringen 1850-1890. Därefter kom flera branscher, som
sågverksarbete eller tillverkningsindustri, att övergå till att bli heltidsarbete istället för säsongsarbete. Heltidsarbete växte fram som norm för lönearbetet, och en större del av befolkningen som helhet kom att delta i dessa framväxande branscher, särskilt i relation till jordbruket där sysselsättningen minskade allt mer.30 En tydlig skillnad mellan de framväxande industribranscherna och flottningen kom under 1900-talet att bli anställningsvillkoren. Inom
25 Törnlund (2000), Sörlin (1981), s.130
26 Svensk uppslagsbok 1932, Band 9 Falkenberg - Francolinus, s.813
27 Törnlund (2002), s.6-7
28 Edvinsson och Söderberg, (2011)
29 Lundgren (1984), Abstract
30 Schön (2005), s.165
13
flottningen var det det så kallade “entreprenadsystemet” som dominerade anställningsvillkoren.
Entreprenadsystemet var en typ av anställning där en person skrev kontrakt med företaget för att göra ett visst arbete mot en viss summa pengar. Denna person anställde sedan i sin tur den personal han ansåg sig behöva och ansvarade för allt arbete. Personen skötte även
löneutbetalningar, bostäder och mat med mera för arbetslaget. I förlängningen drev detta ner lönekostnaderna, ibland genom konkurrens mellan olika kontaktsskrivare (underbudskonkurrens) eller inom entreprenadlagen. Denna anställningsform var vanlig inom skogsindustrin och
flottningen fram tills slutet av 1930-talet då den började bli otidsenlig.31 I praktiken härstammade detta system från jordbrukssamhället med patriarkala relationer för social kontroll, låga
lönekostnader och samtidigt tillgänglighet från arbetarna vid skörden. I ett Sverige där
majoriteten av all ekonomisk verksamhet var jordbruk, gällde även dessa villkor i nya branscher.
Lönearbete eller kollektivavtal var väldigt ovanligt och existerade främst i städerna i samband med skrån eller tidiga småindustrier.32 Idag förknippas entreprenad snarare med byggsektorn men har grunden från dessa villkor.33 Det dröjde längre tid innan dagens standardiserade arbetsförhållanden blev norm inom flottningen och liknande branscher. Järnvägsrallarna hade likt flottarna länge ett säsongsbaserat yrke, som byggde sig på entreprenadanbud för att slutföra olika banprojekt. Järnvägsrallarna blev exempelvis först 1925 officiellt del av kollektivavtalen.34
4.1. Tidigt 1900-tal - Försörjningsmöjligheterna blir fler
Efter att kort ha beskrivit flottningens framväxt, samt entreprenadsystemets plats i arbetsvillkorens utveckling, kommer jag att ge en kort historisk beskrivning av av
arbetsvillkoren och läget vad gäller strejker och rättigheter på arbetsmarknaden vid 1900-talets början, innan jag fokuserar på den valda perioden 1928-1939 och de händelser som var
tongivande för utvecklingen.
4.1.1 Arbetsmarknadens förändrade villkor
Sverige präglades av ett stort antal konflikter på arbetsmarknaden under början av 1900-talet. En förklaring till detta är att industrialiseringen slog igenom till fullo med andra villkor och
förhandlinsmöjligheter än i jordbrukssamhället. Mellan 1870 och 1910 ökade antalet arbetare
31 Lundgren (1984), s.29
32 Lundh (2002), s.48-57
33 https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/entreprenad
34 Nilsson (1982), s.43
14
inom industri och hantverk med över en miljon.35. Kontrasten från jordbrukssamhället började bli allt större då istället för självhushållning lönearbetet ökade och sin växte både exportindustrin och hemmamarknadsindustrin.36 Samtidigt präglades lagstiftningen fortfarande av den
liberaliserade arbetsmarknadsregleringen som skett under 1800-talet, vilket i princip gjorde förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare till bland de mest liberala i hela världen.37 Fackföreningar hade inte funnits tidigare och drevs delvis av de uppluckrade patriarkala relationerna i och med industrialiseringen.38 Arbetare förlitade sig alltmer på företagen för sitt uppehälle och som skyddsnätet i samhället. Vidden av dessa förändringar, konfliktnivån samt de förändrade villkoren på arbetsmarknaden illustreras i nedanstående bilder som visar
arbetsinställelser samt förlorade arbetsdagar på grund av inställelserna 1870-1960.
Figur 2. Graf. Antal arbetsinställelser och förlorade arbetsdagar pga konflikter 1870-1960
Källa: Lundh (2002), s.122, statistik enligt Mikkelsen (1992), SOS Statistik
Allt fler lokala fackliga organisationer hade skapats kring sekelskiftet och organiserades löst av LO som centralt organ. 1906 ingicks decemberkompromissen mellan LO samt SAF vilket mötte de ändrade förutsättningarna på arbetsmarknaden. Steg togs mot att kunna tillämpa mer centrala avtal och stabilitet under avtalsperioder. Men trots övverenskommelser så fanns det fortfarande
35 Lundh (2002), s.80
36 Schön (2005), s.37
37 Lundh (2002), s.61
38 Lundh (2002), s.91-93
15
speciella klausuler och villkor som gynnade de äldre ”patriarkala” anställningsvillkoren. 39 Några år senare skedde storstrejken 1908/1909, vilket var en kraftmätning mellan arbetsgivare och arbetare. De flesta konflikterna rörde lönefrågor och kunde uppstå även under gällande avtal då det ej fanns några regler kring begränsningar i strejkrätten.40 Resultatet ledde till ett nederlag och försvagning av de fackliga organisationerna medan arbetsgivarna växte sig starka i form av organisationen SAF (Svenska arbetsgivareföreningen).41 Med den fortsatta industrialiseringen och ökade motsättningar, växte också behovet att lösa konflikter på arbetsmarknaden.
Kollektivavtal var ett sådant verktyg för att skapa stabilitet kring arbetsvillkor och lönesättning under avtalsperioder. Bland annat resulterade detta i 1928 års lag där kollektivavtal fick en normerande roll kring arbetsvillkor och reglering skapades för att förhindra så kallade vilda strejker.42 En tolkning varför kollektivavtal blev vanligare är att transaktionskostnaderna blev lägre genom att förhandla standardiserade lösningar för ett stort antal individer och därmed minskade även behovet av kontroll från arbetsgivaren.43 En institutionell omvandling skedde i samhället där vissa branscher blev tongivande. Järnvägarna, kommunikationerna, industrierna, finansväsendet var områden där produktivitet ökade istället för de traditionella relationerna som fanns inom jordbruket.44
Samtidigt var utvecklingen ojämn inom ett Sverige där det fanns stora skillnader vad gällde utbildning, rörlighet och rent fysiska förutsättningar för transporter och resor inom och mellan olika regioner. Fortfarande på 1940-talet saknade många byar och mindre orter på landsbygden vägar överhuvudtaget och var lämnade till de försörjningssätt som fanns till hands, så som skogsarbeten eller säsongsarbeten vid sidan om det traditionella jordbruket.45 Situationen under mellankrigstiden var dock annorlunda än under 1800-talet. Det började utvecklas en flexibilitet i den svenska ekonomin, där hemmamarknaden ökade tillsammans med exportindustrin. Speciellt under 1910-talet ökade hemmamarknaden mer än exporten.46 Tidigare hade avflyttningen till Amerika lättat på befolkningstrycket men vid skiftet till 1920-talet fanns möjligheter att istället
39 Lundh (2002), s.113
40 Lundh (2002), s.120-121
41 Lundh (2002), s.105
42 Lundh (2002), s.120
43 Lundh (2002), s.19
44 Schön (2005), s.190
45 Bäcklund (1988), s. 121
46 Schön (2005), s.210
16
flyttat till städerna, där arbetsmarknaden växte både inom byggnadsindustri, transport och handel och tjänster. 47 För de småjordbrukare som stannade på landsbygden växte också de säsongsmässiga försörjningsmöjligheterna kopplade till basindustrin. Under nästa punkt undersöks perioden 1928-1939 med fokus på Sveriges ekonomi samt arbetsmarknad i helhet.
4.1.2 1928-1939, Kollektivavtalets normalisering
I början av 1930-talet var motsättningarna mellan arbetsgivare och arbetare stora om än i mindre omfattning än runt sekelskiftet. Från statens sida fanns en önskan om gemensamma lösningar.
Ett sätt att försöka uppnå det var bland annat genom arbetsfredskonferenserna vid skiftet till 1930-talet. 1928 hade omfattande konflikter skett inom gruv- samt skogsindustrin i samband med depressionen och därmed bjöd socialministern in till en gemensam konferens som syftade till att främja samförstånd och arbetsfred.48 Denna konferens hölls sedan årligen. I samband med skotten i Ådalen 1931 och fortsatta konflikter runtom i Sverige drog sig dock arbetstagarparterna tillbaka från medlingsförsöken. Statens roll var relativt neutral inför konflikter. Skotten i Ådalen var en konfrontation där militär hade kallats in för att skingra demonstranter som resulterade i skjutningar. Vidare kan konflikterna anses ha bakgrund från depressionen och rationalisering i äldre branscher.49 Bakgrunden i Ådalen var komplex med strejker, ändringar av löner/villkor samt strejkbrytare. Oftast missgynnade en konflikt båda parterna.50 Socialdemokratiska
regeringsinnehav från och med 1932 minskade arbetsgivarnas makt kring statlig lagstiftning och ökade trycket på framtida samarbete det vill säga en maktförskjutning på arbetsmarknaden.51
Å andra sidan hade de starkare arbetsgivarna ofta mer möjligheter att ta till exempelvis lockout eller använda strejkbrytare. Dock på ytan var arbetsgivarsidan enad men inuti skiljde sig branscherna åt. Det fanns vinster för båda parter gällande rationaliseringar och stabilitet i och med kollektivavtal.52 I sin tur kom centrala avtal att bli den vanligaste formen för att bestämma löner och arbetsvillkor för arbetare inom industri under mitten av 1930-talet. I samband med att jordbrukets del av den sysselsatta befolkningen minskade, ökade alltså industri- samt
47 Schön (2005), s.263
48 Lundh (2002), s.173
49 Schön (2005), s.264
50 Lundh (2002), s.181
51 Lundh (2002), s.161
52 Schön (2005), s.299
17
tjänstesektorernas normgivande roll för hur arbetsmarknaden skulle organiseras. Detta skapade stabilitet på arbetsmarknaden även om det fanns nackdelar/fördelar för olika slags företag eller typ av arbeten. Lönekonkurrens både nedåt och uppåt förhindrades, och lönesättningen gick åt en mer kollektiv grad. För områden med svag organisering eller där entreprenadformen var
dominerade dröjde införandet av kollektivavtal lång tid.53 Som tagits upp tidigare fanns ingen norm hur arbetsvillkor skulle ordnas. Facken kunde dock inte längre ignoreras som tidigare och ett samarbete kom att ske inom ramen för vad som kallats den “Svenska modellen” växte fram.54 Detta samarbete mellan arbetsgivare och arbetare ledde 1938 till att Saltsjöbadsavtalet
undertecknades. En kärnpunkt var att kollektivavtalet blev ännu mer normgivande, det blev allt lättare att genomföra centrala villkor- eller löneförhandlingar.55
Skillnaden mellan det ”moderna” lönearbetet och de äldre branscherna samt säsongsarbetet kvarstod dock. Säsongsarbetet var relativt opåverkat av de institutionella förändringarna.
Decemberkompromissen 1906 hade sett till att dessa branscher kunde verka likt under den tidiga industrialiseringen.56 Men nya institutionella förändringar behandlade främst kollektivavtal så som arbetsdomstolen 1928 skulle enbart hantera konflikter angående kollektivavtal.57 Det fanns inget förbud mot strejker, lockout, strejkbrytning, polisinkallning för att splittra demonstranter eller egen lönesättning vid dessa obundna företag. Det fanns därav en viss instutionell
eftersläpning som blev allt större i och med att de nya branscherna succesivt växte i större takt än de äldre.58 Flottningen var ett säsongsarbete och krävde att arbetarna hade andra sysselsättningar under året. Samtidigt växte lönearbetets andel och i vissa delar av Sverige blev det brist på arbetskraft varav mekanisering och reallönehöjningar skedde. För norra Sverige samt
Västerbottens del verkade dock flottningen i delar som i princip stod ”utanför” denna förändring i ekonomin.59 Konkurrensen om arbetskraften kom att bli den största utmaningen för flottningen efter 1930-talet, under den valda perioden var dock de realekonomiska förutsättningarna goda och denna tendens saknades. Under nästa punkt presenteras Umeå flottningsförening samt det huvudsakliga primärmaterialet som syftar att besvara frågeställningen.
53 Törnlund (2000), Persson s.114
54 Lundh (2002), s.116
55 Lundh (2002), s.214
56 Lundh (2002), s.113
57 Lundh (2002), s.127
58 Schön (2005), s.267
59 Bäcklund (1988), s.114-116
18 5. Flottningen i Umeå flottningsdistrikt 1928-1939
Som beskrivits tidigare, förekom flottning sedan lång tid tillbaka i Sverige. Med
industrialiseringen och den ökade internationella efterfrågan på trävaror, växte skogsindustrin och de tillhörande leden så som flottningen i omfång från 1800-talets mitt. En följd av denna utveckling var att olika institutionella förändringar i hur flottningen skulle organiseras också genomfördes. 1880 utfärdades en nationell “förordning om flottled” som innebar att
flottningsföreningar skulle skapas för att organisera flottningen i ett visst vattendrag.60 Detta var viktigt för att klargöra flottningens ansvar mot strandägare och fiskeintressen. Tidigare hade strandägare haft vetorätt och kunnat stoppa flottningen. Flottningsstadgan 1880 innebar vidare att fler flottleder inrättades och de formella reglerna kring hur flottning skulle gå till formades.61
Källa: Umeå flottningsförening, H.V.2. Verksamhetsberättelser 1931-1940, Umeå folkrörelsearkiv
I Umeå fanns en förening för att rensa flottningsleder I Umeälven, och den ombildades 1883 till Umeå flottningsförening. Den geografiska utbredningen av flottningen med byar och samhällen
60 Törnlund (2000), Östlund s.22 samt Jakobsson s.99
61 Axelsson (2018), s.21, s.168
19
inom distriktet illustreras i bilden ovanför. Denna förening kom att innefatta representanter från skogsbolagen samt träindustrierna och senare även massaindustrier.62 Upplägget kom att likna de samtida branschorganisationerna vilka blev allt vanligare när företagen blev större mot
sekelskiftet. Det var en tunn linje mellan intresseorganisation och kartell, där det senare dock var vanligare i branscher som verkade inom hemmamarknaden så som socker eller bryggerier.63 Det blev enklare att slå vakt om gjorda investeringar, samtidigt som det höll ute nya aktörer från marknaden. Kostnaderna kunde hållas nere samtidigt som kreditbildning underlättades.64 Flottningsföreningen fanns kvar fram tills avvecklingen av Umeå flottningsdistrikt 1980.
För Umeå flottningsdistrikts del utannonserades de tillgängliga kontrakten före säsongen i så kallade ”uppslag” där virkesmängderna och områdena detaljerat beskrevs. I sin tur fick anbudsgivare skicka in anbud med sitt namn och adress samt prisförslag för att sköta om flottningen. Föreningen fick sedan ta ställning till vem som skulle få kontraktet inom det specifika området. I nedanstående bild illustreras detta förfarande från 1911 samt 1933.
Källa; Umeå flottningsförening, Anbud 1899-1939 (F.I.1.), Umeå folkrörelsearkiv
62 Umeå flottningsförening, F.XVI. 1. Historiker 1883-, Umeå folkrörelsearkiv
63 Schön (2005), s.232
64 Schön (2005), s.196
20
5.1. Förändringar av arbetsvillkor, löner och konflikter i Umeå Flottningsförening Efter kortfattat beskrivit flottningsföreningen och de övergripande ramarna som flottningen bedrevs inom, kommer närmast de arbetsrättsliga förändringarna under perioden gås igenom.
Anställningsvillkor, arbetskonflikter samt löner och övriga villkor diskuteras.
5.1.1. Arbetsvillkor
Arbetsvillkoren inom Umeå flottningsdistrikt specificerades via ”Flottningsentreprenad- kontrakt” som gällde mellan föreningen samt arbetarna. Kontrakten specificerade
flottningsområdet och hade ett antal punkter som klargjorde ansvar samt arbetsvillkor gällande arbetet. Bland annat bostäder för flottarna och skador på grund av flottningen togs upp i kontrakten. Löner gavs i antingen utflottad kubikfot eller klumpsumma per område.
Entreprenadkontrakten hade en förman eller lagbas som ansvarade för laget men kooperativa lag med flertalet underskrifter förekom också.65 Kontrakten gick i början av perioden från
handskrivna till tryckta och standardiserade. Skillnaderna från lag till lag minskade. I
nedanstående bild illustreras ett typiskt Flottningsentreprenad-Kontrakt från den valda perioden.
Källa: Umeåflottningsförening, F.I.5. Flottningskontrakt 1933-1934, Umeå folkrörelsearkiv
65 Umeå flottningsförening, F.I.4 Flottningskontrakt 1895-1932, Umeå folkrörelsearkiv
21
Vidare var en annan förändring som skedde i och med standardiseringen 1928 att önskemålen angående arbetstid togs bort. Tidigare hade önskemålet från flottningsföreningen varit tolv timmar per dag uppdelat på två skift (sex på morgonen och kvällen) där det andra skiftet skulle vara tillgängligt vid problem. Angående förändringar i arbetsvillkor är att det i slutet av 1930- talet blev vanligare att stryka vissa stycken i kontrakten såsom paragraf 11 som löd “det åligger entreprenörerna att ersätta all den skada och kostnad, som genom flottningen tillskyndas strand, vatten, bro, fiske och vattenverksägare eller annan”.66 I förlängningen hade detta kunnat vara otroligt dyrt för det individuella laget. Det blev därav ett större ansvar för arbetsvillkoren hos föreningen istället för arbetarna. 1937 fanns totalt 39 kontrakt och av dessa hade 33 st justerats strukna paragrafer gällande “gäldande av skadestånd och ersättningsbelopp”.
Flottningsföreningen betalade i större utsträckning för fler delar av flottningen och strandskador.67 Genom att gå igenom verksamhetsberättelserna hittas att andra
anställningsformer fanns och ökade i samband med att kollektivavtal med skogs- samt flottningsarbetareförbundet ingicks 1935. Det beskrevs vidare i verksamhetsberättelserna hur flottningen varit “i huvudsak bortsatt på ackord” och 1936 skrevs att det även “delvis bedrivits mot timpenning”. 68
Materialet för lönespecifikationerna för dessa personer är omfattande då det mestadels täcker de specialiserande yrkena så som sorterare eller besättningsmän speciellt från det året. Men det finns fler och fler namn som specificerar “flottare” som blev direktanställda av föreningen under säsongen istället för att gå under entreprenadkontrakten.69 Det fanns även en skillnad från
flottarna samt sorteringsarbetarna gällande förväntade arbetsvillkor, där det senare hade en större likhet med vanligt industriarbete.70 Det blev en succesiv uppdelning inom flottare-yrket där vissa grupper gick mot en mer fast anställning under från cirka 1934.71 Vidare fanns i materialet flottningskontrakt 1934-34 en sammanställning av alla kontraktstagare och var de var ifrån.
Troligtvis upprättades dessa i samband med konflikterna vilket diskuteras under nästa stycke. Av 64st lag kom majoriteten från de närliggande vattendragen samt hade haft flottningen flera
66 Umeå flottningsförening, F.I.7 Flottningskontrakt 1938-1949, Umeå folkrörelsearkiv
67 Umeå flottningsförening, F.I.7 Flottningskontrakt 1935-37, Umeå folkrörelsearkiv
68 Umeå flottningsförening, H.V.2. Verksamhetsberättelser 1931-1940, Umeå folkrörelsearkiv
69 Se Umeå flottningsförening G.XXII. Lönespecifikationer, Umeå folkrörelsearkiv
70 Sörlin (1981) s.195
71 Umeå flottningsförening, F.I.6. Flottningskontrakt 1935-37 & F.I.7. Flottningskontrakt 1938-1949, Umeå folkrörelsearkiv
22
gånger tidigare.72 Det fanns därav en viss förändring av arbetsvillkoren inom Umeå flottningsförening under perioden.
5.1.2 Arbetskonflikter
Alla konflikter som hittades under perioden rörde åren 1933 samt 1934. Det är möjligt att det skedde informella diskussioner mellan arbetslagen och föreningen 1933/34. Flera av lagen hade då velat avsäga sig kontrakten/ansvaren när vid blockaderna det blev stora skador och kostnader som lades på individerna istället för flottningsföreningen. Vidare fanns också en rädsla från entreprenad-lagen att förlora arbetena/kontrakten ifall den blockerande parten skulle få sköta slottningen istället som eftergifter i konflikt exempelvis i Tväråträsk 24/4 1934.73 Där skedde ingen konflikt men det beskrivs hur flottarelaget var oroliga för eventuella eftergifter eller
ändrade förutsättningar i ett brev som skickades till föreningen. Utifrån det undersökta materialet gällde konflikterna 1933/34 främst utomstående arbetslag och grupper som ej fick entreprenad- kontrakten. Det förekom störningar och blockadförsök men oftast från andra parter än arbetarna själva.
Ett exempel på en konflikt är när syndikalister hindrade flottningsarbetet och sprängde dynamit i Ruskträskbäcken 1934. Totalt deltog 150 demonstranter. Polis blev inkallad och tjänstemän deltog som strejkbrytare.74 Med det sagt förekom även vissa enstaka oftast spontana strejker från arbetarna själva vilket nämns i protokollen kring de konfliktdrabbade åren. Där nämns speciellt att arbetarna som anställts i samband med arbetslöshetskommissionen var problematiska.75 Vidare gjorde Holmsunds arbetslöshetskommitté en genomsyn 1934 där tänkbara orsaker till strejk undersöktes hos flottningsarbetare. Vissa deltog i konflikten och andra inte alls, många strejkare återgick omedelbart till arbete efter tillsägning. Tydligt var dock utifrån
arbetslöshetskommitéen att just bostäderna höll låg kvalitet. Enligt inspektörerna var detta på grund av att arbetet som sådant var av tillfällig art.76 Flera krav på upphandlingsprocessen hittas från syndikalister medans krav från andra slags förbund så som skogs och
flottarearbetarförbundet saknas. Det fanns därav en viss men låg konfliktnivå generellt under
72 Umeå flottningsförening, F.I.5. Flottningskontrakt 1933-1934, Umeå folkrörelsearkiv
73 Umeå flottningsförening, F.II.I. Arbetskonflikter 1918-1973, Umeå folkrörelsearkiv
74 Umeå flottningsförening, F.II.I Arbetskonflikter 1918-1973, Umeå folkrörelsearkiv
75 Umeå flottningsföreningA.I.38 1934-1935 Protokoll, F.II.I Arbetskonflikter 1918-1973, Umeå folkrörelsearkiv
76 Umeå flottningsförening, F.II.I Arbetskonflikter 1918-1973, Umeå folkrörelsearkiv
23
perioden, svagt tryck från arbetarna inom föreningen samt visst externt tryck från utomstående grupper på ramverket inom Umeå flottningsdistrikt.
5.1.3 Löner
Angående lönerna började förvisso vissa delar av de anställda inom flottningen övergå till timlön samt en viss diversifiering skedde, men det blir intressant att undersöka huruvida lönenivåerna ändrades under perioden i Umeå flottningsdistrikt. Förtjänstnivåer hittas exempelvis i ett
kooperativt kontrakt från 1939 gällande Vindelälven/Ruskträskbäckes distrikt 1.77 Där bestod ett lag av fjorton personer varav fyra hade samma efternamn det vill säga tänkbar familj eller släkt.
Dessa var från Östersund och övriga personer från Ruskträsk. De tjänade under säsongen totalt 4300 kr i klumpsumma. Ifall denna summa delas jämt mellan laget blir det 307kr per person vilket liknar den generella lönestatistiken över säsongsarbeten.78 I jämförelse tjänade den genomsnittliga manliga arbetaren 1939 på ett helt år 1581 kr.79 Beroende på hur lång säsongen var fanns det därmed tillförlitliga möjligheter att försörja sig under den perioden på flottningen.
Lönen var dock ej speciellt hög eller låg jämfört med andra säsongsyrken och därmed inget större tryck för förändring inom Umeå flottningsdistrikt. I realiteten skiljde sig dock troligtvis lönerna inom lagen stort beroende på den inneboende rangordningen likt hos de tidiga
järnvägsrallarna. Förmannen/lagbasen kunde då tjänat mer och de yngre oerfarna mindre.80 Förutom att kolla på entreprenadkontrakten kan även lönestatistiken gås igenom paragraf för paragraf, men denna är mycket omfattande och svårtolkad i och med handskrivna rader.81
Vidare hittas material som påvisar att entreprenadsystemet användes som en rekryteringsgrund speciellt av lagbasarna för att bli flottningsförmän direkt anställda av flottningsföreningen.
Utifrån protokoll 1936/37 skulle då dessa bli helåsarvoderade på 300 kronor förutom dagpenning och övriga ersättningar.82 Det fanns därav en tendens att knyta an kompetens och gå mot viss specialisering av yrket inom den egna föreningen. För en något bredare överblick för lönerna kan
77 Umeå flottningsförening, F.I.7. Flottningskontrakt 1938-1949, Umeå folkrörelsearkiv
78 Lundgren (1984), s.96, tabell 27
79 Lönestatistik årsbok för Sverge 1939, SCB, s.27 & (https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/prisomraknaren/)
80 Nilsson (1982), s.41-42
81 Se Umeå flottningsförening G.XXII. Lönespecifikationer, Umeå folkrörelsearkiv
82 Umeå flottningsföreningA.I.39 1936-37 Protokoll, Umeå folkrörelsearkiv
24
utifrån utflottningskostnaderna i huvudböckerna den klumpsumma som flottningen kostade hittas. Denna nivå var relativt stabil under hela perioden och illustreras i nedanstående figur.
Figur 3. Graf. Utflottningskostnader och löner Umeå flottningsdistrikt 1928–1939
Källa: Umeå flottningsförening H.V.I Verksamhetsberättelser 1916–1930 & H.V.2 1931-1940, Umeå folkrörelsearkiv
5.2 Umeå flottningsförening förändringar 1928-1939 Arbetsvillkor, konflikter, löner Efter att ha gått igenom arbetsvillkor, konflikter samt löner så kan det konstateras att förändringar hittades inom varje område. Det hade förekommit konflikter, lönerna var på liknande nivå även om det skedde diversifiering beroende på arbetsmoment eller område samt arbetsvillkoren hade förändrats, alla flottare hade inte samma förutsättningar i slutet av perioden som i början. Kollektivavtal ingicks 1935. Det fanns en tendens att närma sig den övriga svenska utvecklingen snarare än att divergera trots att ”trycket” kan uppfattas som relativt lågt i denna specifika bransch. Nedan illustreras de huvudsakliga resultaten sammanfattat i en gemensam tabell på följande sida.
25
Figur 4. Tabell. Sammanfattning - Förändringar arbetsvillkor, löner och konflikter
1928 1931 och framåt 1933/34 1935 1937-1939
Standardiserade tryckta kontrakt istället för handskrivna
Diversifiering yrken inom flottningen, sorterare &
besättningsmän
Diskussioner ang arbetsgivaransvar bostäder
ersättningar flottnings-skador
Delar av
flottningen börjar även bedrivas mot timpenning
Ökad rekrytering av lagbasar till helårsarvoderade förmän
Konflikter med blockader samt strejker
Kollektivavtal med skogs- samt flottningsförbunde t ingås
Vanligare med ändrade/strykna paragrafer i kontrakten
Källa: Egen bearbetning av Flottningskontrakt 1928-1939, anbud, lönespecifikationer, konflikter samt protokoll, Umeå Flottningsförening, Umeå folkrörelsearkiv
5.3. - Flottningen och arbetsmarknadens utveckling efter 1939 i korthet
Sakta började förutsättningarna för flottningen att förändras. Efter saltsjöbadsavtalet blev
kollektivavtal samt heltidsanställningen den nya normen på arbetsmarknaden. Det blev allt färre sysselsatta i jordbruket då industri- samt tjänstesektorerna ökade. Efter andra världskriget kom de centrala förhandlingarna att användas till allt större del vid diskussioner mellan arbetstagare och arbetsgivare.83 Branscher som förlitade sig på säsongsarbete eller andra former av
anställning hamnade i skymundan. Arbetskraften som levde i jordbrukssamhället och försörjde sig säsongsvis på skogsbruk/flottning blev allt mindre. Heltidsarbetet blev mer tillgängligt och attraktivt.84 1932 var fortfarande dagsverket och tillfälliga arbetet standard då de var så utbredda i jordbruket, men när jordbruket minskade i relation till övriga branscher skedde en förskjutning i bilden på vilka anställningsformer som var accepterade.85
Andra faktorer för den definitiva nedläggningen av flottningen är införandet av alternativ teknik så som lastbilar och bättre vägar vilket spreds under accelererande fart speciellt under 1960- talet.86 Flottningen drevs mot samma utveckling som järnvägsrallarna gjort långt tidigare, nämligen till en fast arbetskår. Inte minst arbetsgivaransvaret blev större och nya normer samt regleringar inkom vilket var riktade mot den normativa branschen men tvingade de äldre att
83 Lundh (2002), s.217
84 Lundgren (1984), s.227
85 Svensk uppslagsbok 1932, Dagsverke bok 6 Chenonceaux-Dekoration, s.825
86 Sörlin (1981) s.189
26
anpassa sig till denna. Exempelvis blev arbetsdagen på 8 timmar standard även i flottningen 1951 och det blev vanligt att arbetare åkte hem efter arbetsdagens slut. De nödvändiga grundförutsättningarna för flottningen blev därmed mindre viktiga än arbetarnas
arbetsförhållanden.87 Perioden 1945-1960 präglades av försök till rationalisering och 1960-1975 den definitiva avvecklingen. I Umeå flottningsdistrikt var det sista året för flottningen 1980.88
De största övergripande förändringarna sedan 1939 kan vidare sägas vara den förbättrade levnadsstandarden samt det sociala skyddsnätet.89 Konfliktgraden har även minskat. “Den svenska modellen” med kollektivavtalet, centraliserade förhandlingar och även en allt mer aktiv stat finns fortfarande kvar idag. De största avstegen från denna nya praxis var under 1970-talet med den nya arbetsrättsliga lagstiftningen. Det ökade arbetarnas makt men i förlängningen kom att undergräva Saltsjöbadsandan och minska samarbetet mellan parterna.90 Vidare har en viss förskjutning skett mot visstidsanställningar, bemanningsföretag och ökat behov av humankapital framför outbildad arbetskraft. Entreprenad-kontrakt finns kvar men i vissa branscher och med anställningsvillkor som är lika övriga branscher. En parallell till 1930-talet finns definitivt, i form av brytningstid mellan olika samhällen. Så som jordbruket till industrin, kan nu sägas vara en övergång från industri till tjänste/IT-sektor.91 2021 kan flottningen verka långt bort, men i själva verket präglas dagens omvärld samt Sverige av liknande förhållanden och drivkrafter som funnits redan i början av 1900-talet. Med denna kortfattade sammanfattning av utvecklingen 1939-2021 presenteras under nästa punkt de huvudsakliga resultaten med syfte att besvara frågeställningen.
87 Sörlin (1981) s.199-207
88 Törnlund (2000), s.49
89 Schön (2005), s.358 utvecklingen 1950-1975, från 1975-2020 se exempelvis BNP/Capita utveckling
90 Lundh (2002), s.255
91 Schön (2005), s.450
27 6. Resultatdiskussion
För att återgå till frågeställningen så blir det huvudsakliga resultatet att de största förändringarna skedde kring arbetsvillkoren under den valda perioden 1928-1939. Dessa förändringar gällde avtalens utformning från helt handskrivna till maskintryckta, arbetsgivaransvaret diskussioner angående vem som var ansvarig gällande skador av flottningen samt införandet av timlöner i allt fler delar inom verksamheten i samband med diversifieringen av yrket. Specillt lagbasar/förmän knöts mer direkt till föreningen under slutet av 1930-talet. Det externa trycket blev större och det märks att normen hur anställning skulle gå till började att förändras. Timpenning började införas allt mer även om lönenivån generellt var på en ihållande nivå under hela perioden. Dock ska det hållas i åtanke att i och med det fortfarande förekommande entreprenadsystemet förtjänsten kunde skilja sig mycket från lag till lag. Det förekom ett antal konflikter under perioden åren 1933 och 1934 som gällde främst vem som skulle få kontrakten/sköta flottningen. Vilda strejker förekom också samt utredningar kring arbetarnas levnadsförhållanden. Kollektivavtalet med skogs- och flottningsarbetareförbundet skrevs 1935 och kan till viss del anses vara på grund av konflikterna. Det kan dock även tolkas som en anpassning till de nya villkoren på den svenska arbetsmarknaden speciellt i en bransch som upplevde högkonjunktur. Vissa delar inom
flottningen var känsliga för rekryteringsmässiga störningar och enklare att administrera under den egna verksamheten såsom huvudlederna eller sorteringen. Delar av kontrakten kom att strykas under 1930-talets slut. Med hänsyn till ovanstående resultat skedde alltså många förändringar och det kan tolkas som en anpassning till de nya svenska förhållandena på arbetsmarknaden. Vidare diskuteras detta resultat och sätts i sammanhang av den teoretiska litteraturen.
Resultaten kommer att först diskuteras ur ett bredare kontext för att sedan tas upp individuellt och sättas i relation till litteraturen samt den samtida svenska arbetsrättsliga utvecklingen. Den övergripande situationen vid den valda periodens början kan utifrån Schön tolkas som att det fanns ett rationaliseringstryck under 1920-talet som resulterade i en kris cirka 1931 samt
omvandling under resterande 1930-tal.92 Perioder av låg lönsamhet inom exportindustrin såsom sågverks samt massaindustrin gav ett tryck att minska kostnader inom alla led av
försörjningskedjan. Samtidigt fanns en begränsning i hur mycket löner kunde minskas i relation
92 Schön (2005), s.34
28
till den tillgängliga arbetskraften. Hemmamarknaden hade ökat samt ekonomin blivit mer rörlig än tidigare decennier. Reallönerna ökade och sedan märktes lönsamheten av hos företagen under övergången till 1930-talet. Färre men större företag var kvar efter krisen och rationaliseringen.93 Lönekostnaderna i helhet var liknande under perioden oavsett timlöner eller entreprenad-löner, det fanns därav inget vidare tryck att hålla kvar vid de äldre institutionella lösningarna annat än exempelvis övervakningskostnader i de mer perifera områdena vilket kan anses som anledningen till varför entreprenad-anställningen var så pass vanlig under den tidiga industrialiseringen.
Utifrån Lundhs perspektiv förändras institutioner när det dels sker förändringar i realekonomin men även i sin tur förändringar i arbetsmarknadsrelationerna. Utifrån arbetarna sker detta från proletarisering till homogenisering till segmentering det vill säga övergång från traditionella produktionssätt från arbetarklass till specialisering.94 Utifrån det undersökta materialet kan denna övergång anses ha skett senare än övriga branscher och delar av Sverige, det vill säga en slags
”upphinnareffekt”. När effektivisering sker inom verksamheten kan krav på de institutionella arrangemangen öka. Om ingen vidare effektivisering sker blir därav kraven låga.
För att vidare återgå till aktörsperspektivet och de teoretiska utgångspunkterna så kan antingen sorti eller protest användas för att påverka förändringar inom en organisation. Under den valda perioden fanns en tendens till att sorti användes till större del än protest. Det skedde ingen vidare organisering i exempelvis fack eller påverkansgrupper. Dels kan detta tolkas som ett led av anställningsformerna (entreprenad) men kan även tolkas som att sorti användes det vill säga arbetarna hade andra möjligheter till sysselsättning eller geografiska förflyttningar. Samtidigt finns det kontrast till exempelvis järnvägsrallarna som använde protest till större del och
underlättade omvandling av deras organisation i slutet av 1920-talet. Det kan tyckas märkligt att då arbetarnas bakgrund var så pass lika att fanns olika utgångar och intressen till förändring. Men samtidigt var omvandlingen/rationaliseringen större än inom flottningen.95 Där kan förklaringen proletarisering, homogenisering och segmentering komma in, där trycken för proletarisering kunde anses vara annorlunda än inom flottningen.Vidare kan transaktionskostnaderna spela en roll där små företag eller arbetslag kan organiseras mer effektivt än stora under vissa
institutionella arrangemang och vice versa. För att återkomma till resultaten kronologiskt var den
93 Schön (2005), s.284
94 Lundh (2000), s.34
95 Nilsson (1982), s.174
29
första förändringen hur kontrakten strukturerades. De gick från handskrivna till tryckta.
Samtidigt som togs upp under punkt fyra var entreprenad-förfarandet med anbud detsamma under perioden. På samma sätt användes anställningsformen genomgående utan att försvinna.
Snarare standardiserades förfarandet. Tendensen till direktanställning av personal och anpassning till nya anställningsvillkor skedde succesivt parallellt med entreprenad-anställningsformen som påvisats med de ökade omfånget av personallönelistorna. Det blev en uppdelning mellan arbetare, dels till moment som skiljde sig åt så som sorterare och besättningsmän men senare mellan flottarna utifrån geografisk plats eller hur viktig en viss led var. Detta kan påstås vara en direkt följd av förbättrade kommunikationer och de institutionella attitydförändringarna till anställningsförfarande.96 Förutom arbetarna kom speciellt förmän att knytas närmare
flottningsföreningen. Det påvisades hur flottningschefen aktivt värvade före detta “lagbasar”
exempelvis åren 1936-37. Detta har vissa likheter med Runo B.A:s resultat där en fast anställd arbetarkår växte fram och förmän gavs dels högre ersättningar men även anställningsförtur.97 Lundgren påvisade detta fenomen även inom skogsarbetarkåren som dock kom att ske senare under cirka 1950-60-talet.98 Att just den senare yrkesgruppen hade en sen professionalisering ger ytterligare tänkbar förklaring till det låga omvandlingstrycket för flottningen då det ofta var samma personer som arbetade med flottning samt skogsarbete.
Det tredje resultatet är konflikterna åren 1933 och 1934. Det kan tyckas märkligt att ett omfattande material finns från just två år och saknas helt och hållet från de andra åren. Ur ett källkritiskt perspektiv kan mindre incidenter ansetts oviktiga och ej sparats. Vid sökningar på konflikter kring flottning finns dock relativt få resultat även i hela Sverige.99 I förlängningen fanns en stor konkurrens om flottningen och gott om arbetskraft, de lag som fick kontrakten hade låga skäl att föra konflikt.100 Förhållanden som präglade just entreprenad-anställningarna som idag ses som omoderna var under 1930-talet utbredda främst i jordbrukssamhället. Exempelvis genomgången av bostäderna av Holmsunds arbetslöshetskommitée kan verka som illustrativt exempel på den samtida syn som rådde på just arbetsförhållanden och säsongsarbeten som större norm än idag. För Västerbottens del levde majoriteten på samma villkor som innan 1870-talet i
96 Lundh (2002), s.141
97 Nilsson (1982), s.176
98 Lundgren (1984), s.147
99 (https://tidningar.kb.se/) sökning “flottning strejk” 1928-1939, se träffar,
100 Törnlund (2000), Persson, s.108
