08.7. Bilaga 6 Verksamhetsberättelse 2018 Socialnämnden8

Verksamhetsberättelse 2018

Socialnämnden

Innehållsförteckning

1 Inledning ... 4

1.1 Nämndens uppdrag ... 4

1.2 Socialkontorets uppdrag ... 4

1.3 Socialkontorets värdegrund ... 4

1.4 Organisation och ledning ... 5

1.5 Vision... 5

2 Året som gått ... 6

3 Ekonomi ... 11

3.1 Sammanfattning ... 11

3.2 Driftredovisning Socialnämnden ... 11

3.3 Kommentar till utfall, budget och föregående prognos ... 12

3.4 Kommentar till prognossäkerhet ... 12

3.5 Kommentar till budgetföljsamhet ... 13

3.6 Kommentarer till utfall per verksamhetsnivå på bruttonivå ... 13

3.7 Uppföljning av årets förändringar ... 20

3.8 Investeringsredovisning ... 20

3.9 Återsökning av statsbidrag ... 21

4 Styrdokument ... 22

4.1 Trygghets- och säkerhetsstrategin ... 22

4.2 Integrationspolicy/integrationsplan ... 23

4.3 Näringslivsstrategi ... 24

4.4 Personalpolicy ... 24

5 Mål ... 26

5.1 Trygghet och välfärd genom livet ... 26

5.2 Hållbar och konkurrenskraftig tillväxt ... 27

5.3 Attraktiv och effektiv organisation ... 28

6 Uppdrag ... 30

6.1 Löpande uppdrag: Fler Sollentunabor i arbete ... 33

7 Riskhantering - internkontroll ... 36

7.1 Ledningssystemet för kvalitet används inte enligt framtagen rutin ... 36

7.2 Felaktiga utbetalningar ekonomiskt bistånd ... 36

7.3 Avgifter tas ej ut enligt gällande rutin ... 37

7.4 Att överväganden inte görs enligt SoL ... 37

7.5 Fakturor som ej blir betalda i rätt tid ... 38

7.6 Ramavtal följs ej ... 38

8 Kvalitet ... 39

9 Barnbokslut - verksamheten ur ett barnperspektiv ... 40

9.1 Barnets rätt att inte diskrimineras ... 40

9.2 Barnets bästa i främsta rummet ... 40

9.3 Barnets rätt till liv och utveckling ... 41

9.4 Barnets rätt att få uttrycka sina åsikter ... 42

Bilagor

Bilaga 1: Bilaga 1 Kvalitetsrapport Socialnämnden 2018 Bilaga 2: Bilaga 2 Uppföljning privata utförare 2018 Bilaga 3: Bilaga 3 Verksamhet i extern regi 2018 Bilaga 4: Bilaga 4 Nyckeltal

1 Inledning

1.1 Nämndens uppdrag

Socialnämnden ansvarar för stöd och bistånd enligt socialtjänstlagen, utom vad gäller särskilda bestämmelser för personer över 65 år. Nämnden utövar tillsyn över butikers försäljning av folköl, tobak, e-cigaretter och receptfria läkemedel. Nämnden svarar även för kommunens konsumentvägledning och skuldrådgivning. Nämnden är huvudman för kommunens flyktingverksamhet.

1.2 Socialkontorets uppdrag

Socialkontoret arbetar med socialnämndens ansvarsområden och verksamheten styrs av socialtjänstlagen (SoL), lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU), lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) och lagen om stöd och service till vissa

funktionshindrade (LSS).

Socialkontoret arbetar med socialnämndens ansvarsområden som är:

• individ- och familjeomsorg (ekonomiskt bistånd, barn- och ungdomsvård, missbruksvård) socialpsykiatri

• LSS för personer där funktionshindret beror på missbruksproblem och/eller psykisk störning/sjukdom

• introduktion av nyanlända/ensamkommande flyktingbarn

• förebyggande arbete för barn och ungdom

• budget- och skuldrådgivning

• serveringstillstånd

• tillsyn av folköls- och tobaksförsäljning samt kontroll av läkemedel

• familjerätt

• familjerådgivning

• konsumentvägledning

• forskning och utveckling

• samordning av kommunens kvinnofridsarbete

1.3 Socialkontorets värdegrund

Socialkontorets värdegrund beskriver de värden som ska genomsyra verksamheten: människors lika värde, professionalism och tillgänglighet.

Människors lika värde

Vi utgår från att alla människor har lika värde, egen förmåga och vilja att ta ansvar. Vi strävar efter att alla blir respektfullt bemötta, får komma till tals och känner delaktighet. Vi värdesätter varandras kunskaper och erfarenheter.

Professionalism

Vi utgår från individens hela livssituation och har ett rättssäkert och flexibelt arbetssätt i samverkan med den enskilde och dennes nätverk. Vi strävar efter att arbeta med metoder som bygger på forskning och beprövad erfarenhet. Socialkontorets arbetsklimat kännetecknas av öppenhet, respekt och tillit.

Tillgänglighet

Vi ska ge tydlig information om hur och när vi kan nås, vilken hjälp som finns att tillgå och vem man kan vända sig till. Vårt arbete ska vara tydligt, begripligt och anpassat till individens behov och förmåga.

1.4 Organisation och ledning

Socialkontoret leds av socialchef och organisationen är uppdelad i två kärnverksamheter.

Avdelningen för vuxna och avdelningen för barn och unga. Kontorets stöd och

serviceverksamhet finns under avdelningen för stöd och utveckling. Socialnämnden ingår i ett omfattande samarbete med andra nordväst kommuner angående gemensamma verksamheter;

FoU/ Forskning och utveckling, Jourhemspool och Familjehemspool, Socialjour, Stöd till unga brottsoffer, Barnahus Norrort, Familjerätt samt Budget- och skuldrådgivning. FoU/Forskning och utveckling är ytterligare en avdelning som är organiserad under socialkontoret i Sollentuna kommun.

Socialkontorets chefer har ett tydligt uppdrag och har fokus på ledning, styrning och uppföljning av verksamheten samt coachning av personal.

1.5 Vision

Genom att arbeta med tidiga förebyggande insatser, ett forskningsbaserat arbetssätt och ett professionellt bemötande ska Sollentunaborna erbjudas en socialtjänst som verkar för ett tryggt, öppet och integrerat samhälle och som bygger på allas lika värde. Fokus är barn och ungdomar i riskzonen.

• Socialtjänstens arbete ska skapa förutsättningar för att tidigt förebygga, upptäcka och åtgärda sociala problem.

• Socialtjänstens insatser ska vara effektiva och evidensbaserade.

• Socialtjänstens verksamhet ska ha en hög tillgänglighet, ett gott bemötande och ett effektivt och rättssäkert arbetssätt.

2 Året som gått

 Måluppfyllnad: Nämnden uppfyller 3 av 4 mål helt och 1 mål uppfylls delvis

 Mottagande och integration av nyanlända där 166 personer bosatts och kvotflyktingar har tagits emot

 Fler sollentunabor i arbete och Etableringslyftet som är uppdrag och projekt som syftar till att få fler i sysselsättning och egenförsörjning

 Digitalisering ekonomiskt bistånd med införande av e-tjänst för ansökan om ekonomiskt bistånd och omvärldsbevakning kring automatiseringar

 Bostäder för olika målgrupper är en grundförutsättning för en god livskvalitet

 Psykisk ohälsa missbruk- och beroendevård, ökar särskilt bland unga vuxna och målgruppers behov behöver matchas till behandlings- och stödutbud

 Kunskapsbaserad socialtjänst för att öka kunskapen om målgrupperna, säkerställa att verksamheten har rätt insatser som ger ett kunskapsbaserat stöd och systematiskt följa upp beviljade insatser

 Förebyggande insatser med ny behandlingsverksamhet för yngre skolbarn

 Omorganisation för bättre arbetsmiljö och effektivare processer

 Trygghet och EST (effektiv samverkan för trygghet), satsningar för att förbättra situationen i Edsberg-Tureberg

 Framtidens socialtjänst för unga, ett projekt för att forma information om socialtjänstens arbete riktat till barn och ungdomar och att implementera arbetssättet i kommunen samt informera nationellt om arbetet

 Kommungemensamma verksamheter, benchmarkingstudie hur rätten till tillfälligt boende utreds och bedöms av försörjningsstödsenheterna, effektiviseringar för budget i balans och ökning av ärenden i familjerättsnämnden

Måluppfyllnad

Måluppfyllnaden 2018 bedöms som god. Av fyra mål bedöms tre som uppfyllda och ett som delvis uppfyllt. Överlag är socialnämndens brukar/klienter nöjda med det stöd dem fått. Under året har arbetet fortsatt med att öka barns/ungas delaktighet och i stort sett alla tillfrågade upplever att de mer eller mindre har varit delaktiga i sin utredning. Vuxna brukares livssituation har följts upp och resultaten visar att stöd och behandling leder till en förbättrad livssituation och att brukare har fått rätt insatser i tid. För klienter som är i behov av försörjningsstöd har en rad olika aktiviteter genomförts i samverkan både internt och externt samt utifrån

kommunfullmäktiges uppdrag om "Fler Sollentunabor i arbete". Resultatet av detta arbete visar att både snittbidragstiden för ekonomiskt bistånd och antalet hushåll i behov av ekonomiskt bistånd har minskat. Fler klienter har blivit självförsörjande och har fått en bättre livssituation.

Medarbetare och chefer har deltagit mer tydligt i arbetet med kommunens målstyrningsmodell, vilket bidragit till att chefer och medarbetare har utvecklats, varit delaktiga och engagerade.

Som ett led i att säkerställa effektiva processer som är kända och lätta att hitta har det pågått ett arbete med ledningssystemet för kvalitet där bl.a. handläggningsprocesser tydliggjorts och rutiner har knutits till processerna. Systematisk uppföljning av insatser har genomförts på enheterna och resultatet har använts för verksamhetsutveckling.

Socialnämnden har under året arbetat för att invånare och företag/organisationer ska vara nöjda med nämndens tjänster, service och bemötande. Bl.a. har en e-tjänst för ekonomiskt bistånd införts. Övriga nöjdhetsmätningar (handläggning av serveringstillstånd, stöd till utsatta personer och lätt att få kontakt) visar att nämnden inte riktigt når upp till förväntningarna.

Mottagande och integration av nyanlända

Kommunen ansvarar genom socialkontorets enhet för flyktingstöd för bosättning av nyanlända.

Kommunen ska enligt lag (2016:38) om mottagande av vissa nyanlända invandrare bosätta ett visst antal personer, för 2018 var kommuntalet 166 personer. Som en effekt av nationellt beslut om att öka andelen kvotflyktingar till Sverige har Sollentuna för första gången på lång tid tagit emot kvotflyktingar 2018. Mottagandet av kvotflyktingar skiljer sig på olika sätt mot att bosätta

nyanlända som funnits kortare eller längre tider på olika anläggningsboenden i Sverige. Som exempel har kommunen ett större ansvar för att iordningställa bostaden, ta emot familjerna på Arlanda och förbereda möjligheterna till vårdinsatser.

Samarbetet med Migrationsverket som anvisar de som ska bosättas i kommunen är till dels komplicerat. Informationen om vilka som ska bosättas är knapphändig vilket gör det svårt att matcha till rätt bostäder både vad gäller storlek och eventuellt behov av anpassningar.

Bosättningen av nyanlända har ändå fungerat väl, delvis på grund av ett bra samarbete med Sollentunahem.

Fler sollentunabor i arbete och Etableringslyftet

Tillsammans med utbildnings- och arbetsmarknadskontoret (UAK) har socialkontoret arbetat med kommunfullmäktiges uppdrag "Fler sollentunabor i arbete". Sollentuna har många personer i långvarigt och mycket långvarigt behov av försörjningsstöd, det är en grupp som står långt från arbetsmarknaden och där behovet av samverkan mellan olika parter är stort. Att det finns olika former av arbetsmarknadsinsatser för målgrupperna är en förutsättning, likväl som fungerande rehabiliteringsmöjligheter även för de som inte har någon arbetsgivare.

Då en person ansöker om ekonomiskt bistånd hos socialkontoret genomförs parallellt en kartläggning av behovet av stöd för att komma i självförsörjning inom kommunens

arbetsmarknadsenhet. Inom ramen för det finansiella samordningsförbundet för Sollentuna, Sigtuna och Upplands Väsby pågår olika projekt med målsättning att stärka möjligheterna till självförsörjning för personer i behov av stöd från flera huvudmän.

Sollentuna har tillsammans med Sigtuna och Upplands Väsby beviljats medel från Europeiska socialfonden (ESF) och driver ett projekt "Etableringslyftet" med fokus på nyanlända. Projektets mål är att på organisationsnivå få:

 en ny samverkansprocess etablerad

 ett nytt system för matchning implementerad

 en ökad regional samverkan på arbetsmarknaden

 en ny kartläggning, validering och riktade insatser etablerad

Effekterna för den enskilde förväntas vara att 50 procent av deltagande kvinnor och män är i egenförsörjning 90 dagar efter sitt deltagande, varav 75 procent går till arbete och 25 procent till formell utbildning.

Antal hushåll som erhållit ekonomiskt bistånd år 2018 minskade till 574 jämfört med 597 för år 2017 och flyktinghushållen minskade från 286 2017 till 275 2018. Snittbidragstiden för

ekonomiskt bistånd (exkl. ekonomiskt bistånd till nyanlända) minskade från 6,23 2017 till 6,13 2018. Snittbidragstiden avseende ekonomiskt bistånd till nyanlända ökade från 4,98 2017 till 5,03 2018.

Digitalisering ekonomiskt bistånd

Under året har införandet av en e-tjänst inom verksamhetsområdet ekonomiskt bistånd

implementerats. Det går nu att ansöka om ekonomiskt bistånd och även följa sitt ärende digitalt.

Införandet av e-tjänsten ökar tillgängligheten och har även efterfrågats av målgruppen.

På uppdrag av socialnämnden har möjligheten att använda algoritmer inom verksamhetsområdet undersökts, studiebesök har genomförts i Trelleborg och i Norrtälje som på olika sätt infört automatisering av beräkning av ekonomiskt bistånd. Socialnämnden fattade i december 2018 beslut om att socialkontoret ska genomföra automatiserad beräkning av ekonomiskt bistånd under 2019. Genom digitalisering, automatisering, självlärande programvaror och minimering av rutinartade och administrativa arbetsuppgifter frigörs tid till uppgifter som bara människor kan utföra.

Bostäder för olika målgrupper

Att ha en fungerande boendesituation är en grundförutsättning för en god livskvalitet.

Boendefrågorna har på olika sätt varit fortsatt högst aktuella inom socialnämndens verksamheter. Kommunens ansvar att bosätta nyanlända flyktingar kräver en omfattande

administration, det har på olika sätt haft en stor påverkan på socialtjänsten. I slutet av 2018 påbörjade kommunledningskontoret ett omfattande kartläggningsarbete kring administrationen kring olika kontraktsformer. Förhoppningen är att kartläggningen leder fram till en effektivare och mer rättsäker hantering.

Bostadsbristen påverkar målgrupperna som socialtjänsten kommer i kontakt med. Det leder till placeringar på olika tillfälliga boenden som påverka familjernas livskvalitet och kommunens kostnader. Under året har barnens situation i familjer som är placerade på tillfälliga boenden varit i särskilt fokus både i nationella kartläggningar och lokalt inom socialtjänsten. Antalet boendeplatser i bostad med särskild service för personer med psykiska funktionsnedsättningar inom kommunen motsvarar inte behovet. Personer med psykiska funktionsnedsättningar och/eller missbruk placeras utanför kommunen vilket påverkar både den enskildes livskvalitet likväl som ekonomiskt utfallet. Planeringen av det nya boendet Vipan är försenat och enligt trafik- och fastighetskontoret beräknas i dagsläget inflyttning först till i början av 2020.

Kommunens boende Kummelbygården, ett boende för personer med psykiska

funktionsnedsättningar, blev i december uppsagda av bostadsrättsföreningen som är hyresvärd.

Beroende på hur situationen utvecklas kan det påverka situationen ytterligare.

Psykisk ohälsa missbruk- och beroendevård

Den psykiska ohälsan, särskilt hos unga vuxna ökar. Många i den gruppen står utanför både bostads- och arbetsmarknaden. Avsaknaden av en stadigvarande bostad försvårar socialtjänstens arbete med kvalificerad öppenvård vilket förutsätter en fungerande boendesituation. För

personer med komplexa vårdbehov krävs samverkan både internt likväl som mellan olika huvudmän kring metoder som är anpassade efter målgruppens behov. För att fortsätta utvecklingen mot en än mer kvalificerad öppenvård i kommunen pågår ett gemensamt

utvecklingsarbete inom socialkontorets vuxenavdelning. Målgruppers behov behöver matchas till behandlings- och stödutbud. Arbetet påverkar avdelningens egna utförare vad gäller metodutveckling. Tillsammans med landstingets beroendevård och psykiatri fortsätter arbetet med så kallade "mininätverk" för personer med samsjuklighet i form av missbruk och psykisk ohälsa. Det är en utmaning att få metoden att överleva i reguljär verksamhet efter att projektet avslutades årsskiftet 2017/2018.

Kunskapsbaserad socialtjänst

Socialkontorets arbete med en fortsatt utveckling mot en kunskapsbaserad socialtjänst fortsätter.

Målet är att kvalitetssäkra socialtjänstens arbete, som en del i det behövs kunskap om målgrupperna och säkerställa att verksamheten har rätt insatser som ger ett kunskapsbaserat stöd. En del i arbetet är att systematiskt följa upp beviljade insatser likväl som insatser som ges på så kallad serviceyta. Arbetet har skett på olika sätt, under 2018 har en övergripande strategi tagits fram för hela socialkontoret. Inom avdelningarnas verksamheter pågår arbetet utifrån enheternas olika förutsättningar.

Förebyggande insatser med ny behandlingsverksamhet för yngre skolbarn

Under 2018 har socialkontoret samarbetet med barn- och utbildningskontoret för att utveckla samverkan runt de barn som tidigt visar stora svårigheter i skolan. Samverkan har lett till en ny behandlingsverksamhet riktad mot barn från 6 års ålder som tidigt visar tecken på

skolsvårigheter och psykosocial ohälsa. Behandlingsverksamheten är en

eftermiddagsverksamhet dit barnen kommer efter skolan. Stöd från teamet som arbetar i verksamheten kan också ges under skoltid. Varje barn har ett individuellt upplägg för det stöd han eller hon behöver. Meningsfull fritid och föräldrastöd är viktiga faktorer i verksamheten.

Verksamheten kommer att ha sina lokaler i Gula Villan och beräknas starta våren 2019.

Omorganisation för bättre arbetsmiljö och effektivare processer

Antal ärenden och insatser för barn och unga ökar år från år, vilket får till följd att

ärendemängden och belastningen ökar för socialsekreterarna. Forskningen visar att ett nära chefsstöd och nära arbetsledning är en nyckelfaktor för att klara ett psykiskt påfrestande arbete, som myndighetsutövningen inom barn och unga oftast innebär. Under hösten 2018 har en plan för omorganisation beslutats. Arbetsgrupperna har ändrats och kommer att bestå av tre

utredningsgrupper som arbetar med ärenden 0-20 år. Mottagningsgruppen förblir densamma.

Utredningsgrupperna kommer nu få möjligheter att under fyra veckor arbeta mer koncentrerat med ärenden utan nybesök. En utredningsgrupp i taget arbetar under två veckor nära

mottagningen, för att ta emot nya anmälningar om oro för att ett barn far illa. Sollentuna har omvärldsbevakat och haft Mölndal som modellkommun. Mölndal genomförde en liknande omorganisation för ett par år sedan och utfallet har varit gott. Den psykosociala arbetsmiljön har förbättrats och i dag utreds alla ärenden inom den lagstadgade utredningstiden.

Trygghet och EST

Socialnämnden har haft en viktig del i ett tvärsektoriellt samverkansprojekt, "Samverkan Tureberg och Edsberg", som har pågått sedan 2016 och vars syfte har varit att ta fram åtgärder och skapa metoder för att öka tryggheten och säkerheten i kommunen. Socialnämnden är ansvarig för tre delmål: förstärka fritidsgårdarna, stoppa rekrytering till kriminella grupperingar/stävja kriminalitet och öka föräldraengagemanget. Delprojektledaren på socialkontoret har hållit ihop de tre målområden som kontoret haft ansvarar för. Projektet avslutades vid årsskiftet. Som en del i trygghetsarbetet har socialnämnden bidragit till att utveckla EST (effektiv samverkan för trygghet) en metod att samla information för en lägesbild i kommunen som sedan kan användas för riktade insatser.

Framtidens socialtjänst för unga

Nämnden har erhållit medel från VINNOVA (Statens innovationsmyndighet) till ett projekt vars syfte har varit att forma information om socialtjänstens arbete riktat till barn och ungdomar och att implementera arbetssättet i kommunen samt informera nationellt om arbetet.

Som en del i projektet har socialkontoret i samverkan med Gärdeskolan utvecklat en lärarhandledning. Handledningen ger stöd till SO-lärare att föreläsa om socialtjänsten inom ramen för sitt ämnesområde. Under 2018 har lärarhandledningen implementerats på flera skolor i Sollentuna. Filmer har spelats in om Sollentunas socialtjänst, filmerna som kommer att användas i undervisningen.

Kommungemensamma verksamheter

FoU Nordväst är ett kunskapscentrum för de nordvästra kommunerna (Ekerö, Järfälla, Sigtuna, Sollentuna, Solna, Sundbyberg, Upplands-Bro och Upplands Väsby) i Stockholms län inom områdena ekonomiskt bistånd och arbetsmarknadsinsatser, barn och unga samt missbruk och socialpsykiatri.

Hösten 2018 genomförde FoU Nordväst en benchmarkingstudie, hur rätten till tillfälligt boende utreds och bedöms av försörjningsstödsenheterna i de nordvästra kommunerna, samt hur socialsekreterare praktiskt arbetar med att bedöma vilka som har rätt till biståndet.

Genomgående bedöms de klienter som beviljas tillfälligt boende ha svårigheter att själva söka och planera sitt boende, på grund av ett svårt missbruk, omfattande psykiska problem eller nyanlända som har svårt att etablera sig på den ordinarie bostadsmarknaden. Samtliga nordvästkommuner har socialarbetare anställda som stöder och följer upp klienters

bostadssökande. Kommunens trygghetsarbete i kommundelarna Tureberg och Edsberg har i tre år följts av FoU Nordväst. Syftet med följeforskningen var att studera hur Sollentuna kommun implementerar EST-modellen (Effektiv Samordning för Trygghet) lokalt i sitt

trygghetsskapande arbete. Särskilt fokus har varit på arbetsprocesser, samverkan och kommunikation; internt i kommunen, mellan polisen, Sollentunahem och kommunen samt externt utåt mot medborgarna. Följeforskningens syfte var även att beakta och bevaka EST- modellen och möjliga utvecklingsområden kopplat till trygghetsprojektet samt bidra till att identifiera och studera olika sociala indikatorer inom det trygghetsskapande arbetet.

Jour- och familjehemspoolen är kommungemensamma verksamheter som bedrivs av de

nordvästra kommunerna. Under 2018 har verksamheterna påbörjat ett effektiviseringsarbete för att nå en budget i balans. Antalet jourhem har ökat något under året och styrgruppen som består av socialchefer från de samverkande kommunerna har beslutat om en höjning av

jourhemspoolens ersättningsnivå.

Sollentuna kommun övertog i juni 2017 samordningen av Koordination Norrort från Lidingö stad. Koordination Norrort är en regional samverkan för 15 kommuner i Stockholms norra län.

Målet är en gemensam kunskapsutveckling kring frågor som rör nyanlända flyktingar inklusive ensamkommande barn och ungdomar.

Familjerättsnämnden har fortsatt att utveckla verksamheten utifrån de förutsättningar som sammanslagningen av de tre kommunernas familjerättsliga delar ger. De för året uppställda målen har uppfyllts helt eller delvis. Ärendevolymerna under 2018 har varit högre än 2017.

Vårdnadsärenden ökade med närmare 60 procent, snabbupplysningar med cirka 70 procent och samarbetssamtal med 55 procent. Alla tjänster bemannades under 2018. För att säkerställa handläggningstider har konsultstöd varit nödvändigt på grund av hög ärendebelastning samt att nyanställd personal saknar erfarenhet inom familjerättens olika områden. En timanställd senior har anställts för att främst avlasta handläggarna i vårdnadsärenden. Genom Arbetsförmedlingen fick familjerättsbyrån extra administrativt stöd via en så kallad extratjänst. Under 2018 har en omstrukturering i organisationen arbetats fram. Handläggarna kommer ha särskilda ansvar och fokusområden och därmed få en djupare kompetens inom ett eller flera områden. Den nya organisationen ökar rättssäkerheten men även servicen till medborgarna.

3 Ekonomi

3.1 Sammanfattning

Socialnämnden redovisar ett utfall om 264,8 miljoner kronor, en positiv avvikelse om 8,3 miljoner kronor jämfört med årets budget om 273,1 miljoner kronor. Placeringskostnaderna för missbruk och barn/unga har ökat jämfört med budget, men har kompenserats av ett överskott av medel från Migrationsverket som framför allt avser tidigare år.

Ökningen av placeringskostnader beror på att direktupphandling har krävts, då upphandlade platser inom ramavtal inte har kunnat tillgodose brukarens behov. Placeringar har även behövt göras under längre tid då behoven varit mer omfattande. Det har varit svårt att rekrytera

familjehem till längre tids placering. Även svårigheter att ta sig vidare till eget boende p.g.a. den hårda bostadsmarknaden resulterar i längre placeringar. Några arbetsgrupper har haft problem med instabilitet och oro, vilket kan ha påverkat placeringarnas längd och därmed kostnader. För att åtgärda detta sker bl.a. ett arbete med att öka handläggarnas kunskaper om klienterna och en omorganisation för mindre arbetsgrupper med nära arbetsledning. Placeringar som skett enligt myndighetsutövningen har endast genomförts när andra åtgärder inte räckt till. Nämnden satsar även mycket på förebyggande insatser som ska göra att barn och unga i mindre utsträckning behöver dyr vård och behandling i framtiden.

I och med ett förtydligande av kommunens redovisningsprinciper behövde nämnden intäktsföra intäkter från tidigare år avseende medel från Migrationsverket för etableringsersättning till nyanlända som ska räcka i fyra år (anvisningsåret + 3 år).

3.2 Driftredovisning Socialnämnden

Utfall

2017

Utfall 2018

Budget

2018 Utfall % Avvikelse Prognos nov SOCIALNÄMNDEN

Intäkter -230 779 -178 654 -163 759 109 14 894 -175 733

Kostnader 456 189 443 502 436 890 102 -6 611 440 212

Netto (tkr) 225 410 264 848 273 131 97 8 283 264 478

PER VERKSAMHETSNIVÅ Nämnd

Intäkter 0 -2 0 0 2 0

Kostnader 1 088 1 106 1 300 85 194 1 100

Netto (tkr) 1 088 1 103 1 300 85 197 1 100

Administration och stab

Intäkter -4 725 -7 041 -6 376 110 665 -6 644

Kostnader 31 061 34 310 33 466 103 -843 34 462

Netto (tkr) 26 336 27 268 27 090 101 -178 27 818

Barn och unga

Intäkter -28 051 -30 462 -31 027 98 -566 -28 717

Kostnader 137 317 154 331 141 527 109 -12 803 149 206

Netto (tkr) 109 265 123 869 110 500 112 -13 369 120 490

Vuxna med missbruksproblem

Intäkter -1 540 -1 136 -500 227 636 -600

Kostnader 20 160 25 078 18 698 134 -6 380 24 942

Netto (tkr) 18 620 23 942 18 198 132 -5 744 24 342

Utfall 2017

Utfall 2018

Budget

2018 Utfall % Avvikelse Prognos nov Åkerbo

Intäkter -631 -617 -700 88 -83 -624

Kostnader 9 867 9 586 9 375 102 -211 9 555

Netto (tkr) 9 235 8 969 8 675 103 -295 8 931

Socialjour

Intäkter 0 0 0 0 0 0

Kostnader 1 236 1 524 1 263 121 -262 1 524

Netto (tkr) 1 236 1 524 1 263 121 -262 1 524

Ekonomiskt bistånd

Intäkter -4 100 -6 083 -3 375 180 2 707 -5 564

Kostnader 58 108 59 428 60 150 99 722 59 226

Netto (tkr) 54 008 53 345 56 775 94 3 430 53 662

Flyktingmottagande

Intäkter -188 025 -130 060 -118 241 110 11 819 -129 930

Kostnader 143 596 108 499 118 241 92 9 742 108 570

Netto (tkr) -44 429 -21 561 0 0 21 561 -21 360

Psykiskt funktionshindrade vuxna

Intäkter -3 706 -3 254 -3 540 92 -286 -3 655

Kostnader 53 370 50 027 52 870 95 2 843 51 626

Netto (tkr) 49 664 46 773 49 330 95 2 557 47 971

Prel.kostnader-interna 0 0 0 0 0 0

Diff/felkonteringar 387 -387 0 0 387 0

3.3 Kommentar till utfall, budget och föregående prognos

Socialnämnden redovisar ett nettoresultat om 264,8 miljoner kronor för 2018, ett överskott om cirka 8,3 miljoner kronor jämfört med budget och en försämring jämfört med prognos november om cirka 0,4 miljoner kronor.

Överskottet avser schablonersättning från Migrationsverket för etableringsinsatser för nyanlända där kommunens redovisningsprinciper gör gällande att medel får balanseras i max fyra år (anvisningsåret plus tre år). För att följa kommunens redovisningsprinciper har intäkterna ökat.

Placeringskostnaderna inom enheten för missbruk samt inom enheten för barn och unga är betydligt högre än budget och har under hösten fortsatt att öka för framför allt barn och unga.

Antalet dygn för HVB-placeringar (inkl. LVM) inom enheten för missbruk har jämfört med förra året ökat med 13 procent. Den största ökningen mellan 2017 och 2018 är LVM- placeringarna med 558 dygn fler och övriga HVB-placeringar har ökat med 214 dygn.

Antalet placeringsdygn (HvB/SiS) på enheten för barn och unga har ökat med 1 386, varav 1 053 dygn med stöd av tvångslagstiftningen (LVU). Antalet placeringsdygn i jour- och

familjehem har ökat med 3 074 dygn jämfört med 2017, en ökning om 14 procent. Jämfört med budet är det en ökning om 25 procent. Den enskilt största ökningen har skett inom

konsultstödda jourhem med knappt 2 000 dygn fler än föregående år.

3.4 Kommentar till prognossäkerhet

Den procentuella beräkningen har gjorts mot delårsrapport per augusti 2018 där socialnämnden prognosticerade ett överskott om cirka 10 miljoner kronor. Det totala överskottet i årsbokslutet

2018 blev 8,3 miljoner kronor, en avvikelse om 1,7 miljoner kronor. Prognossäkerheten har varit relativt god och en betydlig förbättring jämfört med föregående år. Den procentuella avvikelsen ligger i nivå med kommunens ambition och beror främst på ökade

placeringskostnader.

Utfall

2016

Utfall 2017

Utfall 2018

Prognossäkerhet (%) 3,6 % 13,8 % 0,6%

3.5 Kommentar till budgetföljsamhet

Den totala budgetavvikelsen om 8,3 miljoner kronor motsvarar 3,0 procent jämfört med budget.

Kostnaderna har ökat med cirka 6,6 miljoner kronor jämfört med budget och det avser framför allt placeringskostnader. Placeringskostnader följs på individnivå för befintliga brukare, men antalet nya placeringar och dess längd är svårt att uppskatta och kan därför avvika från budget.

Intäkterna avviker med cirka 14,9 miljoner kronor jämfört med budget. Detta beror framför allt på intäkter från Migrationsverket avseende flyktingverksamheten, dels då det varit oklart hur ny lagstiftning skulle komma att tolkas och dels av schablonintäkter från tidigare år avseende etableringsinsatser, vilket har ökat intäkterna. Schablonintäkterna och övriga intäkter från Migrationsverket följs upp på en mer detaljerad nivå nu än tidigare år och bör generera en bättre budgetföljsamhet, vilket även ses vid jämförelse med 2017.

Utfall

2016

Utfall 2017

Utfall 2018

Budgetföljsamhet (%) 0,6 % 15,6 % 3,0%

3.6 Kommentarer till utfall per verksamhetsnivå på bruttonivå

Verksamhetsområde nämnd redovisar ett överskott om cirka 0,2 miljoner kronor jämfört med budget, vilket beror på minskade kostnader för arvoden och övriga kostnader.

Administration och stab

Administration och stab redovisar ett underskott om cirka 0,2 miljoner kronor jämfört med budget. Kostnaderna har ökat främst p.g.a. att kontoret övertagit juristtjänst, budget- och skuldrådgivningen har utökat sin verksamhet och IT-kostnaderna är högre än budgeterat. De ökade kostnaderna kompenseras till viss del genom ökade intäkter avseende serveringstillstånd liksom lägre bemanning inom den verksamheten.

Barn och unga

Inom verksamheten för barn och unga redovisas ett underskott om cirka 13,4 miljoner kronor jämfört med budget.

Enheten för barn och unga står för ett underskott om cirka 14,5 miljoner kronor. Cirka 1,0 miljoner kronor av detta härrör ökade personalkostnader som till viss del finansierats via projektmedel, men även dyra konsultkostnader för att täcka vakanser och intern rörlighet.

Övriga 13,5 miljoner kronor avser ökade placeringskostnader, där både kostnaderna har ökat liksom intäkter för momskompensation.

Jämfört med andra kommuner har Sollentuna kommun lägre kostnader per invånare. Sollentuna kommun har genom åren haft högre kostnader för öppna insatser jämfört med andra kommuner och lägre kostnader för familjehems- och institutionsvård. Antalet familje- och

jourhemsplaceringar har dock ökat under 2018 och även institutionsplaceringar.

Sollentuna har under många år placerat förhållandevis få barn på SiS (Statens

institutionsstyrelse) och HvB. Denna trend har vänt och under 2017-2018 har antalet SiS- och HvB-placeringar ökat, både i antalet unika barn/unga och antalet dygn. Antalet unika personer som varit aktuella under året (HvB/SiS) har ökat från 22 stycken 2017 till 31 stycken 2018.

Antalet placeringsdygn (HvB/SiS) har ökat med 1 386, varav 1 053 dygn med stöd av tvångslagstiftningen (LVU). Med en dygnskostnad på 6 500 kronor blir den totala

kostnadsökningen cirka 6,8 miljoner kronor för omhändertaganden enligt LVU jämfört med 2017. Ungdomarna har placerats p.g.a. kriminalitet och beteendeproblematik. De allra flesta har varit aktuella under många år för upprepade utredningar, öppenvårdsinsatser och vid några tillfällen placeringar. Då öppenvård inte bedömts tillräcklig längre har placering varit

nödvändigt. Fyra av de ungdomar som omhändertagits under 2018 har utsatts för hedersvåld.

Sannolikt har uppmärksamheten kring frågor om hedersproblematik i stort såväl som

kommunens fokus på detta bidragit till att fler anmälningar nått socialtjänsten. Unga som utsatts för hedersvåld behöver i regel placeras på skyddat boende med speciell kompetens p.g.a. risker med att lämna hemmet och hotbilden är komplex. Detta är förenat med högre kostnader än de placeringar som görs inom ramavtal. Även kostnaden för HvB-placeringar har ökat då flera har upphandlats utanför ramavtal, då behoven för placering inte kunnat uppfyllas inom upphandlade ramavtal.

Antalet placeringsdygn i jour- och familjehem har ökat med 3 074 dygn jämfört med 2017, en ökning om 14 procent. Jämfört med budet är det en ökning om 25 procent. Den enskilt största ökningen har skett inom konsultstödda jourhem med knappt 2 000 dygn fler än föregående år.

Både antal barn/unga i jourhem, men framför allt längden på placeringarna har ökat. Detta beror på svårigheter att hitta och utreda familjehem till barn/unga som behöver en längre tids

placering, vilket medfört långa placeringstider i dyra jourhem. För yngre barn som utsatts för våld, våldsutsatthet och grava omsorgsbrister och placerats med stöd av LVU har det behövts kraftigt förstärkta jour- och familjehem, vilket innebär högre kostnader.

En av arbetsgrupperna inom enheten för barn och unga har haft en väldigt hög personalomsättning vilket bidragit till en viss instabilitet. Det är väl känt att en hög personalomsättning ofta leder till ökade placeringskostnader, sannolikt gäller detta även

Sollentuna. Vårdtider blir längre om uppföljningar inte hinns med i den utsträckning som de annars skulle göras och det är svårt att arbeta intensivt med öppenvårdsinsatser. För att komma tillrätta med detta har enheten under hösten påbörjat ett arbete kring en omorganisation av enheten som ska träda i kraft i början av 2019, med mindre arbetsgrupper och ett närmare arbetsledarskap. Syftet är att processerna i varje ärende ska kunna följas närmare vilket kan leda till färre eller kortare tids placeringar, bättre flöde i utredningarna, större möjligheter att arbeta i öppenvård och stabilare arbetsgrupper.

Även kommunens trygghetsarbete kan ha påverkat antalet placeringar då fler unga i och med detta arbete uppmärksammats vilket i vissa fall lett till anmälan om oro.

För övriga enheter inom verksamhetsområde barn och unga har intäkterna och kostnaderna totalt sett minskat p.g.a. minskade intäkter och kostnader avseende den kommungemensamma jourhemspoolen som haft betydligt färre antal jourhem än tidigare år och färre

långtidsplacerade.

Vuxna med missbruksproblem

Vuxna med missbruksproblem redovisar ett underskott om cirka 5,7 miljoner kronor jämfört med budget.

Enheten för missbruk (myndighet) står för ett underskott om cirka 5,9 miljoner kronor som beror på ökade placeringskostnader jämfört med budget, framför allt LVM-placeringar (lag om vård av missbrukare). Budget 2018 för HvB-placeringar budgeterades cirka 1,9 miljoner kronor lägre än utfall 2017, vilket gjort att enheten inte har haft något utrymme för nya eller längre placeringar, utan snarare hade behövt minska antalet placeringar. Placeringskostnaderna har jämfört med budget ökat med drygt 2 000 dygn, en kostnadsökning om cirka 4,6 miljoner kronor. I och med ökade placeringskostnader ökar även intäkterna för momskompensation. En omdisponering av personalkostnader gjordes i prognosen under året då personal budgeterats inom enheten för socialpsykiatri (myndighet) istället för inom verksamhetsområde vuxna med missbruksproblem (myndighet), en kostnadsökning om cirka 1,3 miljoner kronor.

Jämfört med andra kommuner har Sollentuna låga kostnader för missbrukarvård kronor per invånare och har haft det de senaste åren. Den totala kostnaden har framför allt varierat med kostnaderna för institutionsvården. Både kostnader för öppna insatser och institutionsvård kronor per invånare är betydligt lägre än jämförbara kommuner. Antingen har kommunen väldigt få personer med missbruks- och beroendeproblematik och/eller så är verksamheten väldigt kostnadseffektiv i jämförelse med andra kommuner.

Antalet dygn för HvB-placeringar (inkl. LVM) har jämfört med förra året ökat med 13 procent.

Den största ökningen mellan 2017 och 2018 är LVM-placeringarna med 558 dygn fler och övriga HvB-placeringar har ökat med 214 dygn. Dygnskostnaden för ett LVM-dygn är 4 400 kr och innebär då en kostnadsökning jämfört med 2017 om cirka 2,5 miljoner kronor. Ökningen för kostnader som avser HvB-placering är cirka 0,4 miljoner kronor jämfört med 2017.

Personer med missbruks- och beroendeproblematik är en svår målgrupp. Flera personer har komplexa vårdbehov och unga vuxna finns som haft lång kontakt med socialtjänsten sedan unga år via enheten för barn och unga. Ofta finns självskadeproblematik m.m. Omhändertagande via LVM är i princip omöjliga att förutse. Det kan vara personer som är okända för socialtjänsten som aktualiseras via sjukvården, likväl som personer som socialtjänsten har kontakt med där redan beviljade insatser inte är tillräckliga.

Ett tryggt boende är en av grundförutsättningarna för att påbörja en förändringsprocess oavsett psykisk ohälsa och/eller beroende. Under året har boende beviljats i högre grad för att kunna inleda ett förändringsarbete och möjliggöra andra insatser. I den mån det är möjligt nyttjas kommunens egna stödboende Åkerbo. Att komma vidare i eget boende försvåras av bostadsmarknaden i allmänhet där kraven hårdnat gällanden inkomst och avsaknaden av skulder. Svårigheten att komma vidare i en boendekedja medför att personer med missbruksproblematik blir kvar längre med boendeinsats.

Enheten för missbruk har haft en hög personalomsättning, både handläggare samt nyckelpersoner som enhetschef, gruppledare och metodstödjare har bytts ut. Detta kan

eventuellt ha påverkat antalet placeringar och dess längd. Med en hög personalomsättning blir kontinuiteten lidande. Erfarna handläggare behövs för att bättre kunna bedöma människors behov i olika situationer. För att åtgärda detta pågår ett omfattande arbete med handläggarna för att öka kunskapen om de klienter som är aktuella.

Sollentuna beroendemottagning har lägre kostnader som främst beror på vakanser och lägre hyreskostnader (som istället belastat inom verksamhetsområde psykiskt funktionshindrade vuxna), en kostnadsminskning om cirka 0,4 miljoner kronor. Avdelningschef som finns organiserad här har ökade kostnader för finansiellt samordningsförbund (FINSAM), där kostnaderna flyttats från verksamhetsområde ekonomiskt bistånd. Även ökade kostnader som finansierats med projektmedel, totalt en kostnadsökning för avdelningschef om cirka 0,2 miljoner kronor.

Åkerbo

Stödboendet Åkerbo redovisar ett underskott om cirka 0,3 miljoner kronor jämfört med budget.

Intäkterna är något lägre än budget p.g.a. obetalda boendeavgifter. Kostnadsökningen beror på ökade kostnader för timanställda och larmutryckningar till stödboendet.

Socialjour

Socialjourens verksamhet redovisar ett underskott om cirka 0,3 miljoner kronor jämfört med budget som beror på eftersläpande kostnader för 2017 och underskott för verksamheten 2018.

Ekonomiskt bistånd

Verksamhetsområde ekonomiskt bistånd redovisar ett överskott om cirka 3,4 miljoner kronor jämfört med budget.

Inom försörjningsstödet har intäkterna ökat p.g.a. återsökningar från Migrationsverket och högre återbetalningar av försörjningsstöd än budgeterat. Kostnaderna har minskat för försörjningsstödet total sett jämfört med budget.

Vid jämförelse med andra kommuner syns det att kostnaderna för ekonomiskt bistånd kronor per invånare har sjunkit de senaste åren och att Sollentuna har lägre kostnader per invånare jämfört med andra kommuner. En följd av det arbete som genomförts bl.a. utifrån uppdraget från kommunfullmäktige om "Fler sollentunabor i arbete" (se mer under avsnitt 6).

Utbetalt ekonomiskt bistånd per hushåll ligger på en hög nivå, men har sjunkit mellan 2016 och 2017. I jämförelse med andra kommuner utmärker sig Sollentuna genom betydligt högre utbetalt ekonomiskt bistånd. Har kommunen en hög andel unga i befolkningen som innehar försörjningsstöd under en kort period påverkar detta kostnaderna för försörjningsstödet som blir lägre, än om kommunen har en äldre befolkning och flera s.k. långliggare. Sollentuna kommuns andel biståndsmottagare med långvarigt ekonomiskt bistånd har sjunkit till 32,4 procent (37,3 procent 2017) och ligger i nivå med kommunerna i länet. Strukturellt jämförbara kommuner har en något lägre andel än Sollentuna kommun, vilket till viss del beror på att Solnas låga andel drar ner snittet. Exkluderas Solna så är andelarna på samma nivå. Sollentuna kommuns

befolkning är relativt jämt fördelat. Kommunen har genom åren haft ungefär lika många 25-34 åringar som 55-64 åringar. Eftersom majoriteten av de som söker försörjningsstöd i Sollentuna kommun är mellan 41-64 år så påverkar detta kostnaderna, d.v.s. kostnaderna för

försörjningsstöd blir högre jämfört med kommuner med en yngre befolkning. Andelen unga vuxna med ekonomiskt bistånd är högre i jämförbara kommuner till skillnad från Sollentuna, vilket påverkar det genomsnittligt utbetalda ekonomiska biståndet per hushåll.

Antal unika hushåll med utbetalning under året har minskat de senaste åren. 2018 var det 574 unika hushåll med utbetalning under året jämfört med 597 unika hushåll 2017.

Snittutbetalning månader i snitt har sjunkit från 6,23 2017 till 6,13 2018. Jämfört med tidigare år har det sjunkit betydligt, vilket även det är en effekt av det arbete som de senaste åren pågått för att få fler i sysselsättning och egen försörjning. Även snittbidraget har minskat från 10 183 kronor 2017 till 10 115 kronor 2018. Insatser som genomförts har även bidragit till en

minskning av kostnader för tillfälligt boende, vilket är väldigt kostnadsdrivande, med cirka 1,8 miljoner kronor vid jämförelse mellan 2017 och 2018.

Kostnaderna för sociala lägenheter ligger över budget vilket framförallt beror på att lägenheter som stått tomma i avvaktan på placering av nyanlända inom verksamhetsområde

flyktingmottagande har bokförts som en kostnad på verksamheten för ekonomiskt bistånd.

Kostnaden för tomdygn har sedan kunnat återsökas hos Migrationsverket när lägenheten blivit bebodd och intäkterna har då bokförts inom verksamhetsområde flyktingmottagande.

Stöd omfattar verksamheten våld i nära relationer (vinr), jourboenden, tillfälliga boenden (då orsaken är vinr) och kontaktperson. Kostnadsökningen beror på att fler har bedömts vara i behov av skyddat boende än tidigare. 2018 beviljades skyddat boende till 30 personer, vilket är åtta fler än 2017. En mindre ökning av antalet personer som fått kontaktperson och/eller behandlande samtal kan ses vid en jämförelse mellan 2017 och 2018, vilket påverkar kostnaderna.

Verksamheten har under året haft en extratjänst vilket har bidragit till en ökning både av kostnaderna och intäkterna då del av tjänsten finansieras av arbetsförmedlingen. I samband med en översyn av arbetet med bostäder och hanteringen av dessa har konsult anställts under en period, vilket har ökat kostnaderna.

Flyktingmottagande

Flyktingmottagande för både barn/unga och vuxna redovisar ett överskott om cirka 21,6 miljoner kronor jämfört med budget, där intäkterna har ökat p.g.a. schablonintäkter från Migrationsverket för etableringsinsatser som har intäktsbokförts avseende tidigare år, liksom andra återsökta medel. Kostnaderna har minskat inom försörjningsstödet och tillfälligt boende för vuxna jämfört med budget och placeringskostnaderna inom ensamkommande barn har minskat då färre ungdomar varit placerade jämfört med vad som budgeterades.

Ensamkommande barn och unga

Enheten för ensamkommande barn och unga finansieras av intäkter från Migrationsverket.

Enheten redovisar ett underskott om 1,6 miljoner kronor. Intäkter och kostnader var budgeterade utifrån fler antal unika personer och fler antal placeringsdygn, än utfall. Antalet unika personer som någon gång var aktuella på enheten under 2018 var 132 stycken jämfört med 217 2017 och antalet placeringsdygn har minskat från ca 64 000 dygn 2017 till cirka 38 000 dygn 2018.

Enligt anvisningstalet för 2018 skulle kommunen anvisas nio stycken nya ungdomar, men det anvisades endast två stycken under 2018, vilket då bidragit till lägre intäkter och kostnader jämfört med budget.

Under året har en ökning av HVB-placeringar med behandlingsinsatser ökat då många ensamkommande barn och unga har haft särskilda behov av vård p.g.a. eget beteende,

kriminalitet, psykisk ohälsa och drogmissbruk. Denna typ av placering är väldigt kostsam, mellan 3 000-4 500 kronor per dygn. Ersättningen från Migrationsverket per dygn är 1 350 kronor. Möjligheten finns dock att återsöka faktiska kostnader hos Migrationsverket för dessa behandlingsinsatser. Migrationsverket har konsekvent avslagit dessa återsökningar vilka alla har överklagats till förvaltningsrätten. Intäkter har interimbokats enligt försiktighetsprincipen, men erhålls inte dessa medel kommer det att påverka resultatet negativt 2019.

I mars 2018 startade ett boende i Norrviken, Nattvakten, av AB Solom med 20 platser. Platserna har varit svåra att fylla p.g.a. färre antal barn och unga som efterfrågar denna typ av plats.

Nämnden har därför betalat för 20 platser, men nyttjat cirka 6 platser, en ökad kostnad om cirka 4,8 miljoner kronor. I oktober togs boendet över av AB Vårljus och nämnden abonnerar på sex platser, men står för den höga hyreskostnaden (mellanskillnaden) som dock för 2018 har finansierats av ett tillfälligt kommunbidrag.

För att kompensera för ökade kostnader har enheten omplacerat barn och unga till billigare boendeformer som stödboende och genomgångsbostad. Flera stödboenden har dock tvingats lägga ner p.g.a. icke godkänt brandskydd och en brist på billiga boendeformer råder.

Neddragningar har genomförts av antalet tjänster och föräldraledighet/tjänstledighet har inte ersatts. Vidare har återsökta medel från tidigare år som antingen inte interimbokats tidigare år eller som bokats enligt försiktighetsprincipen ökat intäkterna och resulterat i att minska nettounderskottet.

Flyktingstöd

Enheten för flyktingstöd finansieras av intäkter från Migrationsverket för nyanlända personer med uppehållstillstånd, som är folkbokförda i Sollentuna.

Enheten redovisar ett överskott om cirka 23,2 miljoner kronor jämfört med budget. Detta överskott avser dels balanserade medel från tidigare år som kommunen har erhållit från Migrationsverket för etableringsinsatser, cirka 21,2 miljoner kronor. Enligt kommunens redovisningsprinciper får medel endast balanseras i fyra år (anvisningsåret plus tre år). Dels interimbokades i bokslut 2017 intäkter enligt försiktighetsprincipen, men faktiskt återsökta och erhållna medel från Migrationsverket blev högre, 2,0 miljoner kronor. Enheten redovisar dessutom lägre kostnader för försörjningsstöd och försörjningsstöd för tillfälligt boende jämfört med budget.

Snittutbetalning månader i snitt har ökat från 4,98 2017 till 5,03 2018. Även snittbidraget per hushåll och månad har ökat från 10 024 kronor 2017 till 11 710 kronor 2018. Detta beror på att hushållen är mycket större än tidigare samt att fler av de nyanlända är kvotflyktingar som har stora behov av stöd och därför tar det längre tid innan de kommer ut i självförsörjning. Även om kostnaderna för tillfälligt boende har minskat jämfört med budget så har det ökat jämfört med förra året med cirka 0,4 miljoner kronor, vilket även det beror på större familjer som kräver större och mer kostsamma boenden. Som ett led i att försöka undvika höga kostnader för tillfälliga boenden har insatser genomförts där hushållen har erbjudits s.k. bosöksinsats, med avsikt att hushållen skulle hitta annat boende vilket i några fall har gett önskvärd effekt.

Psykiskt funktionshindrade vuxna

Inom verksamheten för personer med psykiskt funktionshinder vuxna redovisas ett överskott om 2,6 miljoner kronor jämfört med budget.

Kostnaderna för placeringar inom enheten för socialpsykiatri (myndighet) har historiskt sett ökat kraftigt. I budget 2018 erhöll socialnämnden ett tillskott p.g.a. ökade placeringskostnader för denna målgrupp. Tillskottet har inte räckt till under 2018, vilket beror på lägre intäkter för boendet Kummelby som har haft lägre beläggning då lägenheter har renoverats och lägre intäkter avseende avgifter som tas ut av placerade och avseende momskompensation, cirka 0,5 miljoner kronor. Bruttokostnaderna är i nivå med budget för placeringar. Nämnden bedömer att volymerna och därmed kostnaderna för denna grupp kommer att fortsätta att ligga på en hög nivå, dels på grund av komplexiteten hos målgruppen där boendeformer med tydlig struktur behövs och dels att kommunens boendeplatser inte räcker till. En del av de nya placeringarna är personer med omfattande behov, som erhållit stöd från närstående och som varit okända för socialtjänsten. Trots detta har antalet externa placeringar utanför kommunen minskat under

2018 jämfört med tidigare år. En omdisponering av personalkostnader gjordes i prognosen under året då personal budgeterats inom enheten för socialpsykiatri (myndighet) istället för inom verksamhetsområde vuxna med missbruksproblem (myndighet), en kostnadsminskning om cirka 1,3 miljoner kronor. Övriga personalrelaterade kostnader har minskat med 0,2 miljoner kronor.

Övrigt överskott är hänförligt till ökade intäkter för kostnader som finansierats av projektmedel, vakanser och sjukfrånvaro som inte täckts av ersättare, cirka 1,6 miljoner kronor, inom

utförarverksamheten med boendestödjare och träfflokal.

Familjerättsnämnden

Familjerättsnämnden har fortsatt att utveckla verksamheten utifrån de förutsättningar som sammanslagningen av de tre kommunernas familjerättsliga delar ger. De för året uppställda målen har uppfyllts helt eller delvis. Ärendevolymerna under 2018 har varit högre än 2017.

Vårdnadsärenden ökade med närmare 60 procent, snabbupplysningar med cirka 70 procent och samarbetssamtal med 55 procent. Alla tjänster bemannades under 2018. För att säkerställa handläggningstider har konsultstöd varit nödvändigt på grund av hög ärendebelastning samt att nyanställd personal saknar erfarenhet inom familjerättens olika områden. En timanställd senior har anställts för att främst avlasta handläggarna i vårdnadsärenden. Genom Arbetsförmedlingen fick familjerättsbyrån extra administrativt stöd via en så kallad extratjänst. Under 2018 har en omstrukturering i organisationen arbetats fram. Handläggarna kommer ha särskilda ansvar och fokusområden och därmed få en djupare kompetens inom ett eller flera områden. Den nya organisationen ökar rättssäkerheten men även servicen till medborgarna. Familjerättsnämnden redovisar ett ekonomiskt underskott om totalt 0,1 miljoner kronor (41 700 kronor för

Sollentuna), vilket är 0,3 miljoner kronor lägre än prognos 2018. Underskottet beror främst på kostnader för inhyrd personal för att täcka upp vakanser under året.

3.7 Uppföljning av årets förändringar

Nivåpåverkande

förändringar Budget

2018 (tkr) Utfall Avvikelse Kommentar

Förebyggande

verksamhet -3 500 -4 000 500

För att kunna behålla den förebyggande verksamheten erhöll nämnden ett tillskott i budget. Detta tillskott tilldelades framförallt verksamhetsområde psykiskt funktionshindrade vuxna för placeringskostnader.

Tillskottet överskreds med cirka 0,5 miljoner kronor.

Tillfälliga satsningar Förstärkning i avvaktan på boende för SN

målgrupper 2017-2018 0 0 0

5 miljoner kronor har ingått i befintlig ram och har utnyttjats i avvaktan på boenden för socialnämndens målgrupper.

3.8 Investeringsredovisning

Nämndens ursprungliga budget om 0,5 miljoner kronor utökades under året till totalt 1,2 miljoner kronor. Investeringar har skett på boendet Kummelby, till renoveringar av lägenheter, och i de nya lokalerna på Tingsvägen där investeringarna inte blev färdigställda under 2017 som planerat och därmed belastade 2018.

Investeringar Årsbudget Utfall Avvikelse

Investeringar 1 200 000 1 048 626 151 374

3.9 Återsökning av statsbidrag

Myndighet Medel helår 2018 Medel - utfall

Mig.verket, LVUAB Asyl kv 1-3

2018 3 032 000

Mig.verket, LVUAU Asyl kv 2-3

2018 670 000

Mig.verket, LVUPB PUT kv 1-3

under 18 år 2018 4 444 000 562 000

Mig.verket, LVUPU PUT kv 1-3

över 18 år 2018 3 959 000 864 000

Mig.verket, FÖRP PUT jan-sept

2018 63 000

Mig.verket Särskilda kostnader

2017 998 000

Mig.verket Kvotflyktingar 2017-

2018 181 000 181 000

Mig.verket Ek.bistånd samt stöd

2017 12 000

Mig.verket Ek.bistånd för unga

gymnasiestuderande 2018 174 000

Mig.verket Ek.bistånd enligt

LMA 2018 45 000

Mig.verket Tomhyror 2018 167 000 85 000

Mig.verket BIF kv 3-4 2017 408 000

Mig.verket Tillståndssökande

2017 7 000 7 000

Mig.verket BIF kv 1 2018 187 000

Återsökningar för årets sista månader görs i början av 2019.

4 Styrdokument

Styrdokument:

4.1 Trygghets - och säkerhetsstrategin

Socialnämnden har ansvar för tre delprojekt inom trygghets - och säkerhetsarbetet riktat mot kommundelarna Edsberg och Tureberg. Delmålen handlar om att förstärka fritidsgårdarna i de aktuella områdena, stoppa nyrekryteringen till kriminella nätverk/stävja kriminalitet och att öka föräldraengagemanget. Ansvarig att arbeta med delområdena är en ans tälld processledare.

Exempel på aktiviteter som genomförts i området är att tillsammans med ansvarig skola skapa bra struktur och innehåll på fritidsgården i Edsberg. För att stävja kriminallitet och hindra nyrekrytering, deltar processledaren i kommunens EST - arbete (effektiv samordning för trygghet). Inrapportering i EST ligger till grund för olika aktiviteter som genomförts ute i kommundelarna, där processledaren lett en arbetsgrupp med representanter från olika nämnder för att skapa aktiviteter/insatser utifrån EST - arbete i kommunen. Processledaren har samverkat runt föräldramöten för de ungdomar som har uppmärksammats och där det inkommit en anmälan till socialkontoret. Processledaren har arbetat ute i områdena och haft dialog med olika representanter fr ån civilsamhället.

I processledarens uppdrag har det även ingått att arbeta utifrån en PRI O - handlingsplan. Staten finansierar uppdraget med stimulansmedel för psykisk hälsa. Planen beskriver bland annat satsningar mot problematisk skolfrånvaro och mot barn /ungas psykiska ohälsa, insatser i socialt utsatta

kommunområden, behandlingsverksamhet i ett tidigt skede för yngre barn och kommunens SAGA - arbete.

Styrdokument:

4.2 Integrationspolicy/integrationsplan

Under 2018 har arbetet med implementeringen av integrationsplanen fortsatt genom en rad olika aktiviteter för att skapa sysselsättning, hållbara bostadslösningar, trygghet och delaktighet.

För att förmedla information och kunskap internt och externt som bidrar till helhetsförståelse kring kommunens fly ktingmottagande och integrationsarbete har en föreläsning genomförts Integrationssamordnaren har, genom olika kommunikationskanaler, kontinuerligt spridit aktuell information om flyktingmottagande med nationellt, regionalt och lokalt fokus

För att öka vald eltagandet har demokratiföreläsningar för nyanlända/utrikesfödda genomförts För att utrikes födda ungdomar ska få sitt första arbete har platser inom kommunens

sommarjobb prioriterats denna grupp

Ungdomar har fått hjälp med att skriva CV och söka arbete

So mmarskola erbjuds asylsökande ungdomar och hjälp med läxläsning

Samarbete finns etablerat med folkhögskolor och folkhögskolespåret för att fler ska studera och sedermera komma i arbete

Särskilda platser till kommunens olika aktiviteter under loven har avsa tts för målgruppen för att öka kontakten med civilsamhället och möjliggöra en meningsfullare fritid

Deltagit i projekt som Storstockholm samordnar om metodutveckling inom SFI (svenska för invandrare) och arbetsmarknadsutbildning

Medverkat i utvecklandet av extratjänster inom kommunal verksamhet Startat upp nätverk för att motverka utbredningen av könsstympning Genomfört projekt med en lokal samhällsorientering

Deltagit i ett projekt som Förnyelselabbet ansvarar för kring att utveckla en så kallad app - funktion för att underlätta nyanländas integration i Sverige

ESF - projektet ”Etableringslyftet” har startats, med syfte att fler ska ha arbete eller studera efter etableringsuppdragets slut

Olika typer av boenden och boendeformer har anpassats efter de ensamkommande barnens/ungdomarnas behov

Ensamkommande ungdomar som bor i utslussboende i form av stödboende eller genomgångsboende har fått stöd av handläggare och AB Vårljus stödteam för att söka utbildning, sysselsättning och mer permanent bostad

De fles ta planerade aktiviteterna i integrationsplanen har påbörjats och en del har avslutats. Arbetet med integrationsplanen har även pågått inom redan pågående reguljär verksamhet.

Ett resultat av detta arbete är att ensamkommande ungdomar som under året har av slutats har ordnad sysselsättning i form av studier eller arbete och att inga tillfälliga bostadslösningar har behövt användas för anvisade hushåll under året. Målgruppsinventering har genomförts och resultatet har använts för att kunna hjälpa fler nyanlän da med det dem har störst behov av hjälp med, allt för att öka sysselsättningen och delaktigheten etc.

Däremot är andelen övergångar till eget boende bland anvisade hushåll låg, då incitamenten att söka egen bostad inom två år är lågt p.g.a. att kommunen e rbjuder fyraårskontrakt på

andrahandsbostäderna.

Indikatorer Utfall

2016

Utfall 2017

Utfall 2018

Målvärde 2018 Antal praktik - eller subventionerade

arbetsplatser för nyanlända 0 0 2 1

Kommentar Tertial 1 2018 Uppfyller målet för året.

Antal gånger tillfälliga bostadslösningar behövt användas gällande anvisade hushåll under året

15 0 0

Kommentar Tertial 3 2018

Inga tillfälliga bostadslösningar har behövt användas under året. Det antal bostäder som kommunen erhållit för andrahandsuthyrning från Sollentunahem har varit tillräckligt för att bosätta nyanlända.