Miljöredovisning i Sollentuna för 2016
1
Förord
Miljöredovisningen redovisar miljösituationen under 2016 i Sollentuna.
Kommunfullmäktige i Sollentuna beslutade 1993 att miljösit- uationen i kommunen årligen ska redovisas. Sedan 1995 har miljösituationen presenterats i en miljöredovisning. Miljöredovis- ningen för 2016 är framtagen av miljö- och byggnadskontoret under 2017. Underlag till rapporten har lämnats av SLB-analys, IVL Svenska Miljöinstitutet AB, SEOM (Sollentuna Miljö och Energi), trafik- och fastighetskontoret samt kommunledning- skontoret.
Sveriges riksdag har fastställt 16 miljökvalitetsmål. Regeringen har efter det fattat beslut om 24 etappmål.
Länsstyrelsen arbetar med åtgärder direkt kopplade till de 16 na- tionella miljökvalitetsmålen på uppdrag av regeringen. Länssty- relsen har valt att prioritera sex av miljökvalitetsmålen.
I denna redovisning behandlas femton av de sexton miljömålen i var sitt kapitel. Varje kapitel inleds med det nationella mil- jömålet. Därefter följer en beskrivning av läget i Sollentuna.
Miljökvalitetsmålen ska ha uppnåtts år 2020. För målet ”Begrän- sad klimatpåverkan” gäller år 2050.
I tabellerna för ”Sollentunas precisering av miljö-
kvalitetsmålet” finns rubriken ”Trend”. Under den rubriken visas om trenden är förbättrad, oförändrad, försämrad eller om uppgifter saknas. Detta illustreras med följande markeringar:
?
Förbättrad trend
Oförändrad trend
Försämrad trend
Vet inte/uppgift saknas
Innehåll
Förord...1
Innehåll...2
Sammanfattning...3
1. Begränsad klimatpåverkan...5
2. Frisk luft...7
3. Bara naturlig försurning...13
4. Giftfri miljö...15
5. Skyddande ozonskikt...17
6. Säker strålmiljö...18
7. Ingen övergödning...20
8. Levande sjöar och vattendrag...22
9. Grundvatten av god kvalitet...24
10. Hav i balans samt levande kust och skärgård...26
11. Myllrande våtmarker...27
12. Levande skogar...28
13. Ett rikt odlingslandskap...29
15. God bebyggd miljö...31
16. Ett rikt växt- och djurliv...36
Referenser...38
Bilaga 1: Kvävedioxid...40
Bilaga 2: PM10...41
Bilaga 3: Biotopkarta...42
3
Sammanfattning
16 nationella miljömål
De 16 nationella miljökvalitetsmålen beskriver det tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet ska leda fram till. Målen ska nås inom en generation, alltså till 2020. Det gäller dock inte det första målet, ”Begränsad klimatpåverkan”, som ska nås till år 2050.
Inom ramen för miljö- och samhällsbyggnadsdialogen i länet finns ett miljö- och samhällsbyggnadsråd. Rådet är hjärtat i miljö- och samhällsbyggnadsdialogen där alla länets kommuner, Storstockholm, Landstinget, Trafikverket och Länsstyrelsen arbetar tillsam- mans för att nå miljömålen.
Sex av de 16 nationella miljömålen som ska nås till år 2020 har valts ut av länsstyrelsen för prioriterade insatser i länet. Det gäller begränsad klimatpåverkan, frisk luft, giftfri miljö, ingen övergödning, god bebyggd miljö och ett rikt växt- och djurliv. Länsstyrelsen har fastställt regionala strategier för det fortsatta arbetet med miljömålen Ett rikt växt- och djurliv, Giftfri miljö och Ingen övergöd- ning. Strategierna bidrar med gemensam inriktning och pekar på insatsområden där regionen behöver kraftsamla.
För att skapa ett effektivare miljöarbete genomförde regeringen 2010 en större förändring av miljömålssystemet. Syftet var att för- stärka och utveckla systemet och fokusera mer på genomförande och åtgärder. Länsstyrelsen har därför fått i uppdrag av regeringen att ta fram åtgärdsprogram kopplade till de 16 nationella miljökvalitetsmålen. Miljöredovisningen redovisade fram till och med 2010 resultat för miljömålen för Stockholms län som nu är avskrivna. Därför har de regionala miljömålen reviderats och kallas nu ”Sollen- tunas precisering av miljökvalitetsmål” i miljöredovisningen.
Miljöredovisningen redovisar aktuell miljöstatus i Sollentuna för år 2016.
1. Begränsad klimatpåverkan 2. Frisk luft
3. Bara naturlig försurning 4. Giftfri miljö
5. Skyddande ozonskikt 6. Säker strålmiljö 7. Ingen övergödning
8. Levande sjöar och vattendrag 9. Grundvatten av god kvalitet
10. Hav i balans samt levande kust och skärgård 11. Myllrande våtmarker
12. Levande skogar
13. Ett rikt odlingslandskap
14. Storslagen fjällmiljö (behandlas inte i Sollentuna) 15. God bebyggd miljö
16. Ett rikt växt- och djurliv
Miljökvalitetsmålen
Koldioxidutsläpp
Den största delen av koldioxidutsläpp som sker inom Sollentunas gränser kommer från vägtrafiken.
Luftföroreningar
Luftföroreningar kommer till största delen från vägtrafiken. Sol- lentuna kommun mäter kontinuerligt kvävedioxid på sju platser i kommunen, ozon på två platser och partiklar på fyra platser.
Försurning
Nedfall av svavel och kväve är främsta orsaken till att mark för- suras. Både kväveoxid- och svaveldioxidutsläppen har minskat i Sverige sedan mitten av 1990-talet. Sollentunas sjöar är inte hota- de av försurning.
Markföroreningar
I Sollentuna finns ungefär 500 fastigheter där det misstänks att det kan finnas föroreningar i marken. Föroreningarna utgör inte någon akut fara, men de ska beaktas t.ex. vid nybyggnation.
Radon
Radon är en gas som finns naturligt i mark, luft och vatten. Mark- radon är vanligt i Sollentuna. Ungefär 9913 av kommunens 14 619 objekt som finns i kommunens databas har mätt radon.
Övergödning
De flesta av Sollentunas sjöar är övergödda. Gödande utsläpp till vattendragen kommer framför allt från dagvatten, jordbruksmark och från enskilda avlopp. Algblomning och låga syrehalter i sjöar- na är exempel på problem som kommer från övergödningen.
Badvatten
Vid alla officiella strandbad tas mikrobiologiska badvattenprover sommartid för att säkerställa att badvattenkvaliteten är god och för att förebygga olägenheter för människors hälsa. Även algblom- ning kontrolleras. Fyra av åtta provsvar visade ”tjänligt med an- märkning”: två vid Edsviken Strandvägen, ett vid Edsviken Bad- berget och ett vid Edsviken Sjöberg. Exceptionellt stora algmattor av gulgröna slangalger bildades i Ravalen under badsäsongen.
Miljö- och byggnadskontoret avrådde från bad bland alger i Rava- len. I övriga bad var badvattenkvaliteten god.
Rening av vatten
Det vatten vi förbrukar i hemmet renas av Käppala reningsverk.
Det renade vattnet släpps sedan ut i Stockholms inre skärgård och slammet sprids på åkermark.
Våtmark
Under 1990-talet återskapades ca 15 hektar våtmark och ca 10 hektar tillkom under 2000-talet. Ett antal skogskärr har också återställts genom att diken har fyllts igen. Nya våtmarker har skapats utmed Edsån.
Naturmark
Ungefär hälften av kommunens yta är naturmark. Sollentuna kommun äger ca 95 procent av den totala skogsarealen. Sköt- seln av skogarna i naturreservaten följer reservatens skötsel- plan. Ambitionsnivån är hög när det gäller att förstärka den biologiska mångfalden.
Odlingslandskap
Nästan all jordbruksmark i Sollentuna ligger i naturreservat där driften är inriktad på att ta hänsyn till natur- och kultur- värden, samt att hålla odlingslandskapet öppet. I översiktspla- nen för Sollentuna kommun betonas vikten av sammanhäng- ande naturområden. Betydelsen av att gynna den biologiska mångfalden, samt att utveckla tillgängligheten till naturområ- dena, nämns också.
Buller
Det finns få platser i Sollentuna som kan räknas som riktigt tysta. Största delen av kommunen är utsatt för buller. Den främsta bullerkällan är vägtrafiken, men även järnvägen och flyget påverkar.
Avfallsplan
Sollentuna är en av de nio SÖRAB-kommunerna som tagit fram en gemensam avfallsplan fram t.o.m. 2020. Den har bl.a.
som mål att minska avfallets mängd och farlighet och öka återvinningen. T.ex. samlas matavfallet in och behandlas så att det blir till biogas.
Klimatstrategi
Kommunfullmäktige antog hösten 2010 en klimatstrategi som syftar till att minska klimatpåverkan samt att anpassa och förbättra klimatarbetet i Sollentuna.
5
1. Begränsad klimatpåverkan
Nationellt miljökvalitetsmål
Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimat- förändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsys- temet inte blir farlig. Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnås.
Växthusgaser
Att växthuseffekten ökar beror i första hand på att luftens halt av koldioxid blir allt högre. Andra växthusgaser har jämförelsevis mycket låga halter, men eftersom dessa gaser har långt kraftigare växthusverkan ger de ändå ett märkbart bidrag till växthuseffek- ten. Till växthusgaserna räknas koldioxid, dikväveoxid, metan, fluorkolväten, fluorkarboner och svavelhexafluorid.
Kommunfullmäktige i Sollentuna antog hösten 2010 en kli- matstrategi som ska följas av en årligen uppdaterad åtgärdsplan.
Strategin syftar till att anpassa och förbättra klimatarbetet i kommunen. Hösten 2013 bildades miljöutskottet under kom- munstyrelsen.
Koldioxidutsläpp i Sollentuna
Utsläppen av koldioxid i Sollentuna var ca 157 000 ton under 2014. Den största delen, 97 procent, av utsläppen kommer från vägtrafiken. Resten kommer från bl.a. energiproduktion, arbets- maskiner och industri.[1]
Utsläpp per invånare i Sollentuna var 2,2 ton 2015 (värden för 2016 har inte tagits fram ännu). Dessa beräkningar baserar sig på den förbränning av fossila bränslen (kol, olja och naturgas) som sker inom Sollentunas gränser. Det finns idag inga mätningar som visar våra koldioxidutsläpp från konsumtion och viss del av produktion, och därför finns ett mörkertal vad gäller den totala mängden koldioxidutsläpp per person.
I kommunen förbrukas energi och produkter som producerats utanför kommunens gränser och samtidigt exporteras produk- ter ut ur kommunen. Hur stor den verkliga klimatpåverkan per person i Sollentuna är finns det inga beräkningar för. 2013 påbörjades dock en livscykelanalys av klimatpåverkan från kom- munens inköp. När det gäller klimatbelastning för hela Sverige ur ett konsumtionsperspektiv så har utsläppen uppskattats till cirka 10 ton koldioxidekvivalenter per person och år i Sverige.
Om utsläppsutrymmet för 2050 fördelas lika på en beräknad global befolkning på 9,6 miljarder människor så motsvarar det ett klimatmål på mindre än två ton koldioxidekvivalenter per person och år. I förhållande till dagens utsläpp så innebär det en minskning på cirka 80 procent till år 2050. Ur ett konsumtions- perspektiv så orsakas svenskars klimatpåverkan till stor del av matkonsumtion, resor med flyg och bilkörning.[3]
Från 2009 används en ny gemensam beräkningsmetod inom Eu- ropa för utsläppen från vägtrafiken. Den visar på genomsnittligt 30 procent högre siffror jämfört med föregående beräknings- metod. Det gör att utsläppssiffrorna från 2009 och framåt inte rakt av går att jämföra med tidigare år, se diagram 1. Nya siffror på beräknad trafikmängd på E4:an som innebar mer trafik är främsta orsaken till ökade utsläpp av koldioxid. Utbyte till nyare bilar medför dock att kväveoxid och flyktiga organiska ämnen minskar trots trafikökning.
Energiproduktion
98 procent av alla flerfamiljshus och 24 procent av småhusen i Sollentuna är anslutna till fjärrvärme. Fjärrvärmen till kom- munen produceras nästan uteslutande av förnybara bränslen och återvunnen energi. Koldioxidutsläppen från fjärrvärmen är relativt sett låga.[31]
Antal nya installationer av bergvärme i småhus har minskat sedan 2006, som toppar med 310 nyinstallationer under det året.
2016 anmälde 65 fastighetsägare installation och totalt finns idag 2941 stycken anmälda. De flesta som installerar bergvärme byter från oljepanna eller direktverkande el, vilket gör att koldioxidut- släppen minskar.
Diagram 1
Utsläpp av koldiox- id (CO2) i Sollentu- na (ton/år)
Utsläppen av koldioxid var 185 000 ton under 2014 För 2009 har beräknings- metoden för utsläppen från vägtrafiken förändrats.
I genomsnitt är utsläppen 30
% högre.
De samlade utsläppen från svensk konsumtion motsvarar drygt 10 ton växthusgaser per person och år. (Källa: Natur- vårdsverket)
Sollentunas precisering av miljökvalitetsmålet Trend Miljöstatus 1. Utsläppen av koldioxid i Sollentuna per per-
son och år.
År 2050 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser.
Utsläppen av koldioxid 2015 var i Sollentuna 2,2 ton/per- son. (3,0 ton/person 2010).[7]
2. Antal installerade solceller och solfångare i Sollen- tuna.
Under 2016 installerades solceller på 32 tak.
Totalt finns 66 stycken solcellsanläggningar i Sollentuna.
Solfångare är inte uppkopplade mot elnätet och därför är antalet svårt att bedöma. Troligen finns det ca 30-50 stycken i drift idag, de flesta hos poolägare.[35]
7
2. Frisk luft
Nationellt miljökvalitetsmål
Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas.
Miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsmål
Miljökvalitetsnormer är de förorenings- eller störningsnivå- er som människor kan utsättas för utan större fara, eller som miljön eller naturen kan belastas med utan fara för påtagliga olägenheter. I Sverige finns det idag miljökvalitetsnormer för kvävedioxid, kväveoxider, svaveldioxid, bly och partiklar (PM10 och PM2,5), kolmonoxid, ozon, bensen, benso(a)pyren, arsenik, kadmium och nickel. Varje kommun ska kontrollera att normer- na uppfylls inom kommunen.
Sollentuna kommun är medlem i Östra Sveriges Luftvårdsför- bund (LVF). Beräknade luftföroreningshalter framtagna av ÖLVF för år 2015 visar att miljökvalitetsnormen för dygns- medelvärdet för partiklar (PM10) och kvävedioxid (NO2) överskrids längs väg E4 genom Sollentuna, se bilaga 1 och 2.
Länsstyrelsen har i samarbete med andra aktörer tagit fram ett reviderat åtgärdsprogram för partiklar (PM10) och kvävedioxid (antogs 2012), som syftar till att aktuella miljökvalitetsnormer ska följas inom det geografiska område där de överskrids. Miljö- kvalitetsmålen beskriver det tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet ska leda fram till. Målen ska nås inom en genera- tion, alltså till 2020.
Vi vet sedan tidigare att luftföroreningar kan orsaka astma, hjärtsjukdomar och inflammation i kroppen mm. En studie från Umeå universitet visar också på ett samband mellan höga halter luftföroreningar och ökad risk att utveckla demens och psykisk ohälsa.
Kvävedioxid och kväveoxid
Sollentuna kommun mäter kontinuerligt kvävedioxid på sju platser i kommunen. Mätningar och beräkningar av kvävediox- idhalten visar att miljökvalitetsnormen för årsmedelvärdet (40 och 30 µg/m³ för hälsa respektive vegetation) klaras i Sollen- tuna, se diagram 2. Miljökvalitetsmålet 20 µg/m³ för årsmedel- värdet klaras inte vid en av sju mätstationer (Lummervägen vid Eriksbergsskolan).
De höga kväveoxidhalterna har till största delen sitt ursprung i vägtrafiken. Mätningar har pågått sedan början av 1990-talet.
Partiklar (PM10)
Barn och astmatiker är särskilt känsliga för partiklar i luften.
Exponering för partiklar kan hos barn försämra lungfunktio- nen och påverka lungornas normala utveckling.
Partiklar mäts kontinuerligt i Sollentuna och totalt finns fyra partikelmätare. Mätresultat för Ekmans väg 11 och Eriksbergs- skolan saknar mätvärde för maj och juni månad och visar ett årsmedelvärde på 12,1 µg/m3 på båda platserna. Övriga resultat visas i diagram 5. På grund av vindförhållanden är värdena på västra sidan lägre än de på den östra sidan om E4:an. Halterna varierar längs vägen beroende på trafikmängd och topografi.
[2] Miljökvalitetsnormen för årsmedelvärdet 40 µg/m³ klaras i Sollentuna, se diagram 5. Miljökvalitetsnormen anger att dygns- medelvärde 50 µg/m³ får överskridas 35 gånger per år (90-per- centil). Partikelhalten överskred 50 µg/m3 9 dygn vid E4 Hägg- vik, 0 dygn vid Eriksbergsskolan, 1 dygn vid Töjnaskolan och 2 dygn vid Ekmans väg 11 under 2016.
Vid mätstationen E4 Häggvik i Sollentuna har årsmedelvärdet minskat med ca 35 % sedan år 2008. Minskningarna beror både på minskade bakgrundshalter och minskat lokalt bidrag. En av orsakerna kan tillsammans med hastighetssänkningen som gjordes 2014 på väg E4 vara att dubbdäcksanvändningen mins- kat i Stockholms län från cirka 70-75 procent till cirka 30-55 procent.[5]
Höga halter av partiklar (PM10) kommer till stor del från väg- trafiken genom till exempel slitage av särskilt dubbdäck, vägbe- läggning och uppvirvlad sand. Halterna är framför allt höga på våren, se variationen per månad i diagram 6.
Trafikverket i Region Stockholm dammbinder statliga vägsträckor i Stockholms län där det finns risk för höga halter av partiklar, PM10. Längs väg E4 i Sollentuna kommun utförs dammbindning i vägrenen på sträckan mellan Tureberg och Helenelund (södergående trafik), samt sträckan mellan södra ändan av Norrviken och trafikplats Rotebro (norrgående trafik).
Under 2016 utfördes dammbindning vid ca 15 tillfällen.[5]
Sollentunas precisering av miljökvalitetsmålet Trend Miljöstatus 1. Utsläppen av koldioxid i Sollentuna per per-
son och år.
År 2050 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser.
Utsläppen av koldioxid 2015 var i Sollentuna 2,2 ton/per- son. (3,0 ton/person 2010).[7]
2. Antal installerade solceller och solfångare i Sollen- tuna.
Under 2016 installerades solceller på 32 tak.
Totalt finns 66 stycken solcellsanläggningar i Sollentuna.
Solfångare är inte uppkopplade mot elnätet och därför är antalet svårt att bedöma. Troligen finns det ca 30-50 stycken i drift idag, de flesta hos poolägare.[35]
3. Antal installerade laddplatser/uttag i Sollentuna Under 2016 installerades 11 stycken publika laddplatser/
uttag i Sollentuna.
Totalt finns 13 stycken publika laddplatser/uttag i Sollen- tuna.[35]
Diagram 3
Kvävedioxidhalter (NO2) i luften, µg/m³, månadsmedelvärde
Kvävedioxid i Sollentuna gatunivå, månadsmedelvärden 2016.
Miljökvalitetsnorm för månadsmedelvärde finns inte.
Diagram 2
Kvävedioxidhalter (NO2) i luften, µg/m³, årsmedel- värde
År 2016 var värdena 17 µg/m³ vid E4 Pommern, 4,6 µg/m³ på Järvafältet och 26 µg/m³ vid Eriksbergsskolan.
9
Ozonhalt
Marknära ozon bildas genom kemiska reaktioner mellan flykti- ga organiska ämnen och kväveoxider i närvaro av solljus. Ozon- halten mäts under sommarhalvåret på två platser i kommunen.
På Järvafältet var medelvärdet 52 µg/m³ och vid Pommern 54 µg/m³, se diagram 4.[4]
Svaveldioxidhalt
Svaveldioxidhalten i luften ligger med mycket god marginal under miljökvalitetsnormen. Resultat från luftvårdsförbundets mätstationer visar på låga halter i hela länet. Svaveldioxidhalten har minskat kraftigt i Sollentuna sedan 1970- och 1980-talet.[5]
Bensen
En kartläggning visar att miljökvalitetsnormen för bensen klaras i hela länet.[5]
Bly
Miljökvalitetsnormen för bly klaras med god marginal i länet.[5]Benso(a)pyren
En kartläggning visar att miljökvalitetsnormen underskrids.[20]
Arsenik, kadmium och nickel
En kartläggning visar att miljökvalitetsnormen bedöms klaras med god marginal i länet.[43]
Diagram 4
Ozonhalter (O3) i luften, µg/m³, medelvärde sommarhalvår
På Järvafältet var medelvärdet 52 µg/m³ och vid E4 Pommern 54 µg/m³ år 2015.
Diagram 5
Partiklar (PM10) i luften, µg/m³, årsmedelvärde
År 2016 var årsmedelvärdet 14 µg/m³ vid E4 i Häggvik, 12 µg/m³ vid Ekmans väg, 12 µg/m³ vid Eriksbergsskolan och 11,5 µg/m³ vid Töjnaskolan. Miljökvalitetsnormen ska inte över- skrida 40 µg/m³ och Miljökvalitetsmålet 15 µg/m³.
Diagram 6
Partiklar (PM10) i luften, µg/m³, månadsmedelvärde
PM10, i Sollentuna, gatunivå, månadsmedelvärden 2016. Miljökvalitetsnorm för månadsmedel- värde finns inte. Mätvärden saknas delvis för Töjnaskolan och Skälbyskolan. Detta kan påver- ka resultatet.
11
Diagram 7
Partiklar (PM2,5) i luften, µg/m³, månadsmedelvärde
År 2016 var årsmedelvärdet vid E4 i Häggvik 5,5 µg/m3, vid Ekmans väg 5,2 µg/m3, vid Eriks- bergsskolan 5,5 µg/m3 och vid Töjnaskolan 5,3 µg/m3. Miljökvalitetsnormen ska inte över- skrida 25 µg/m3 och Miljökvalitetsmålet 10 µg/m3.
Diagram 8
Partiklar (PM2,5) i luften, µg/m³, månadsmedelvärde
PM2,5, i Sollentuna, gatunivå, månadsmedelvärde 2016. Miljökvalitetsnorm för månadsmed- elvärde finns inte. Mätvärden saknas delvis för Eriksbergsskolan och Ekmans väg. Detta kan påverka resultatet.
Sollentunas precisering av miljökvalitetsmålet Trend Miljöstatus 1. Halt av kvävedioxid
Miljökvalitetsnormen för kvävedioxid ska inte överstiga 40 µg/m³ som årsmedelvärde och 60 µg/m³ som dygns- medelvärde. Miljökvalitetsmålet för kvävedioxidhalten 20 µg/m³ som årsmedelvärde ska inte överskridas.
Årsmedelvärdet är 4,7-26 µg/m³ vid de sju mät- punkterna i Sollentuna. Miljökvalitetsnormen för årsmedelvärde klarades vid alla mätpunkter men inte miljökvalitetsmålet vid Lummervägen under 2016.[4]
2. Utsläpp av flyktiga organiska ämnen
De sammanlagda utsläppen av flyktiga organiska ämnen (VOC) ska minska från 1997 års nivå.
Utsläppen i Sollentuna har minskat med ca 80 % totalt och med ca 96 % för vägtrafiken sedan 1997 (nya uträkningsmetoder anpassade för EU gör att värdena underskattats tidigare år).[6]
3. Halt av bensen
Halten benso(a)pyren i luften ska inte överstiga 0,1 ng/
m³ som årsmedelvärde år 2020.
En kartläggning visar att halterna underskrids i hela länet.[20]
4. Halt av partiklar
Miljökvalitetsnormen för PM 10 i luften ska inte över- stiga 40 µg/m³ som årsmedelvärde och 50 µg/m³ som dygnsmedelvärde. Dygnsmedelvärdet får högst överskri- das 35 dygn per år.
Miljökvalitetsmålet för PM 10 ska inte överstiga 30 µg/
m³ som dygnsmedelvärde, eller 15 µg/m³ som årsmedel- värde.
Miljökvalitetsnormen för PM 2,5 i luften ska inte över- stiga 25 µg/m³ som årsmedelvärde. Miljökvalitetsmålet ska inte överstiga 10 µg/m³ som årsmedelvärde och 25 µg/m³ som dygnsmedelvärde. 25 µg/m³ får överskridas högst 3 dygn per år.
Miljökvalitetsnormen för PM 10 klarades vid Hägg- vik E4:an, Ekmans väg 11, och Eriksbergsskolan.
Årsmedelvärdet uppmättes till 13 µg/m³. 11,5 µg/
m³ respektive 10,4 µg/m³ jämfört med normens gränsvärde på 40 µg/m³. Antal dygnsmedelvärden över 50 µg/m³ uppgick till 5 dygn vid Häggvik, 4 dygn vid Ekmans väg 11 och 1 dygn vid Eriksbergs- skolan jämfört med normens tillåtna 35 dygn.
Miljökvalitetsmålet för PM 10, 15 µg/m³ som års- medelvärde, klarades också vid samtliga mätstatio- ner.
Antal dygn över 30 µg/m³ 21 stycken vid Häggvik, 14 stycken vid Ekmans väg 11 och 11 stycken vid Eriksbergsskolan jämfört med tillåtna 30 dygn.[2]
Miljökvalitetsnormen för PM 2,5 klarades vid alla mätstationer. Årsmedelvärdet uppmättes till 5 µg/
m³ jämfört med normvärdet 25 µg/m³.
Miljökvalitetsmålet som årsmedelvärde 10 µg/m³, klarades också för PM 2,5. Dygnsmedelvärdet 25 µg/m³ får inte överskridas mer än 3 dygn per år och antal dygn över 25 µg/m³ var 1 stycken vid Töjna- skolan (dålig täckning höghaltsperioden). Samtliga mätstationer klarade dygnsmedelvärdet under 2016.[2]
5. Dubbdäcksandelar i procent (%) av stillaståen- de fordon
Stillastående fordon har räknats på infartsparkering Rotebro, företagsparkering Norrviken, företagsparke- ring vid KG Knutsson och parkeringshuset Sollentuna centrum.
Av totalt 827 stillastående räknade fordon hade 67,7 % dubbdäck i Sollentuna 2016 jämfört med 60
% 2014.[50]
13
3. Bara naturlig försurning
Försurande ämnen
Nedfall av svavel- och kväveföroreningar är främsta orsaken till att mark försuras. Försurningen medför bland annat att kväve och metaller kan läcka ut i sjöar och vattendrag. Det görs inte längre mätningar av nedfall av svavel och kväve över Sollentuna, efter- som båda minskat sedan mitten av 1990-talet. Ansvaret för över- vakning av nedfall av svavel och kväve ligger på länsstyrelsen.
I Sverige anses miljökvalitetsmålet inte möjligt att nå till 2020.
Bedömningen har inte ändrats och baseras främst på hur nedfall av försurande luftföroreningar och skogsbruk förändras över tid.
Utvecklingen i miljön bedöms dock vara svagt positiv. Det är en- dast i Stockholm och Uppsala län där miljökvalitetsmålet bedöms nås i Sverige.[9]
Utsläpp av kvävedioxid
Beräkningar visar att utsläppen av kväveoxider har minskat med 75 procent sedan 1995. För minskningen står främst utsläppen från trafiken som har minskat med 73 procent sedan 1995. Trafi- kens minskade utsläpp beror på förbättrade bränslen och en ök- ning av fordon med hårdare avgaskrav.
Av de totala kväveoxidutsläppen kommer 95 procent från vägtrafi- ken, 2 procent från energiproduktion och 3 procent från övrigt.[7]
Utsläpp av svavel
Sedan 1980-talet har svaveldioxid minskat kraftigt och årsmed- elvärdet har de senaste åren uppmätts till under 1 μg/m³. An- ledningen till minskningen under 1980-talet var främst sänkt svavelhalt i eldningsolja, minskad oljeförbränning samt minskad svavelhalt i fartygsbränsle. Genom planerade åtgärder i Europa är det troligt att halten av svaveldioxid i tätorter ytterligare kan minskas. Förbättringstakten bedöms dock bli betydligt blygsam- mare än under 1980- och 1990-talet.[5]
Naturligt sur sjö
Snuggan är en näringsfattig brunvattensjö i Sollentuna med ett naturligt lågt pH-värde på grund av omgivande hällmarker och magra jordarter. Sjöns karaktär ska bibehållas, men ytterligare tillförsel av försurande ämnen kan på sikt äventyra sjöns ekologi.
Sollentunas övriga sjöar är inte hotade av försurning.
Anpassad skogsskötsel
Vid trädfällning och gallring i kommunens skogar lämnas oftast toppar och grenar att förmultna och återgå till skogens ekosystem. I samband med nedbrytningen av organiskt ma- terial sker en viss höjning av pH-värdet i skogsmarken som är positivt.
Nationellt miljökvalitetsmål
De försurande effekterna av nedfall och markanvändning ska underskrida gränsen
för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen ska inte heller öka korro-
sionshastigheten i markförlagda tekniska material, vattenledningssystem, arkeologiska
föremål och hällristningar.
Sollentunas precisering av miljökvalitetsmålet Trend Miljöstatus
1. Försurning av sjöar och rinnande vatten Sollentunas sjöar är inte försurade och det föreligger ingen försurningsrisk. Snuggan har naturligt lågt pH.
2. Försurning av skogsmarken
Trenden mot ökad försurning av skogsmarken i Stock- holms län ska vara bruten i områden som försurats av människan och en återhämtning ska ha påbörjats.
Markförsurningen har avstannat i norra halvan av länet.
Basmättnadsgraden och pH-värdet ökar här, samtidigt som halten utbytbart aluminium minskar. Detta har medfört att en stor del av länets norra halva numera ligger i den lägsta surhetsklassen, det vill säga den lång- siktiga risken för försurningsskador är liten.[10]
3. Utsläpp av kväveoxider
De sammanlagda utsläppen av kväveoxider totalt och från transportsektorn ska minska från 1995 års nivåer.
Utsläppen har minskat i Sollentuna med 75 % totalt och 73 % för vägtrafiken sedan 1995.
1995: totalt: 1 800 ton, varav vägtrafik 1 700 ton.[11]
2005: totalt: 560 ton, varav vägtrafik 520 ton.
2015: totalt 480 ton, varav vägtrafik 457 ton.[6]
?
15
4. Giftfri miljö
Förorenade områden i Sollentuna kommun
Kommunen har genomfört en identifiering av potentiellt föro- renade områden i Sollentuna. Resultatet av identifieringen visar att det finns 474 fastigheter där verksamheter som kan ha orsa- kat markföroreningar bedrivits. Föroreningarna är av mycket skiftande karaktär och kommer från bland annat befintliga eller nedlagda företag, från försvaret och från avfallsdeponier. De bedöms inte utgöra någon akut fara, men föroreningarna ska beaktas vid till exempel schaktarbeten och nybyggnation.[12]
Länsstyrelsens rikstäckande inventeringar av förorenade områ- den är avslutade. Uppdraget som länsstyrelsen fått från Natur- vårdsverket att aktivt inventera nedlagda verksamheter upphör- de vid årsskiftet 2015-2016. Det kan däremot fortfarande bli aktuellt att, vid behov, inventera både nedlagda och pågående verksamheter genom länsstyrelsens och kommunernas tillsyns- arbete.
Under 2016 inträffade fem mindre oljeutsläpp i Sollentuna.[46]
Tillsyn enligt miljöbalken
Kommunens miljö- och byggnadsnämnd bedriver tillsyn av så kallade miljöfarliga verksamheter, som hanterar bland annat kemikalier och farligt avfall. Tillsynen sker med olika intervall beroende på verksamhetens art och storlek. De verksamheter som bedöms kunna orsaka störst miljöstörningar prioriteras.
Miljö- och byggnadsnämnden har också tillsyn av kemiska produkter och varor i detaljhandeln.
Under 2015-2016 genomfördes ett tvåårigt tillsynsprojekt för att kunna kontrollera hur bestämmelserna om egenkontroll följs, samt undersöka, stödja och utveckla verksamheternas förebyggande arbete för att minska barns exponering för farliga ämnen i förskolemiljön. Under tillsynprojektet Kemikaliesmar- ta/Giftfria förskolor inspekterades/besöktes 72 förskolor varav 19 var kommunala och 53 fristående.[45]
Avloppsvatten till Käppalaverket
De flesta av Sollentunas hushåll och företag är anslutna till Käppala reningsverk på Lidingö. Till detta reningsverk leds avloppsvattnet från 11 kommuner i Stockholms län. Det renade vattnet släpps sedan ut i Stockholms inre skärgård. Käppalaför- bundet är certifierat enligt REVAQ, Svenskt vattens certifie- ringssystem för slam, vilket innebär att slammet är godkänt för spridning på åkermark för livsmedelsproduktion och fodergrö- dor.
Under 2016 producerades 28 849 ton slam i Käppalaverket. Av slammet spreds 86 procent på åkermark och 14 procent använ- des som växtnäringsskikt på deponi.[14]
Lag om förnybara drivmedel
Enligt lag ska alla bensinstationer av en viss storlek tillhanda- hålla förnybara drivmedel.[15] I Sollentuna uppfylls reglerna.
En automatstation har fått dispens från kravet på förnyelsebart bränsle.
Kemikalieplan för ett giftfritt Sollentuna
Kommunen har under 2016 tagit fram en kemikalieplan. Ge- nom åtgärder i kemikalieplanen ska användning av farliga ke- mikalier i den kommunala verksamheten minskas.[45]
Nationellt miljökvalitetsmål
Förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället ska inte
hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Halterna av naturfrämmande
ämnen är nära noll och deras påverkan på människors hälsa och ekosystemen är för-
sumbar. Halterna av naturligt förekommande ämnen är nära bakgrundsnivåerna.
Sollentunas precisering av miljökvalitetsmålet Trend Miljöstatus 1. Upphandling av miljömärkta varor
Andelen miljömärkta varor och tjänster av den totala offentli- ga upphandlingen i länet ska öka.
Nämnderna ska i sin upphandlande verksamhet ställa miljökrav inom de gränser som medges av LOU (lagen om offentlig upphandling).[17] Vid upphandling ska upphandlingsmyndighetens kri- terier följas, minsta krav är bas.[18] Det pågår ett arbete att plocka ut de områden där miljöpå- verkan är som störst. 20 % av inköpskostnaden av totala livsmedelskostnaden under varje kalen- derkvartal ska utgöra av ekologiska livsmedel.
Statistik över miljökrav för nämndernas upp- handling och inköp saknas, varför det är svårt att göra en uppföljning.[19]
Kommunen har under 2016 tagit fram en ny kemikalieplan.[45]
2. Omhändertagande av miljöfarliga ämnen
Miljömässigt riktigt omhändertaget kvicksilver, PCB och andra miljöfarliga ämnen från ombyggnad och rivning av byggnader.
Sammanställda data för Sollentuna saknas.[22]
Enligt plan- och bygglagen ska det finnas en rivningsplan i kontrollplanen. I kontrollplanen ska det anges hur kontrollen av rivningsmaterial sker. Kontrollplanen ska verifieras. Kommunens miljö- och byggnadsnämnd gör tillsyn i samband med rivningar.[46]
De flesta byggnader i kommunen har sanerats på PCB. Innan sanering sker ska en anmälan göras till miljö- och byggnadsnämnden som utövar tillsyn.[45]
3. Användning av tungmetaller
Spridningen och användningen i länet av bly, kadmium, kvick- silver, zink samt koppar ska minska.
Mätdata saknas.
Miljö- och byggnadsnämnden bedriver tillsyn av verksamheter som hanterar tungmetaller, bl.a.
tandläkare, fordonstvättar och konstnärsverk- samheter.
4. Förbättrad slamkvalitet
Slam från länets kommunala avloppsreningsverk ska vara av den kvaliteten att det kan läggas på åkermark.
Käppalaförbundet är certifierat enligt REVAQ, Svenskt vattens certifieringssystem för slam, vilket innebär att slammet är godkänt för sprid- ning på åkermark för livsmedelsproduktion och fodergrödor.[14]
5. Matfisk
All matfisk som fångas i Stockholms län ska vara tjänlig som människoföda.
Fiskundersökningar (abborre) i Edsviken och Norrviken har visat förhöjda halter av miljögifter (exempelvis kvicksilver respektive perfluorok- tansulfonat, PFOS). Fisken (abborre) i Väsjön innehåller relativt låga föroreningshalter i förhål- lande till andra sjöar i regionen.[46]
?
17
5. Skyddande ozonskikt
Ozonskiktet finns i stratosfären 10-50 kilometer över jordytan.
Det hindrar skadlig ultraviolett solstrålning, som bland annat kan orsaka hudcancer, att nå jorden.
Under de senaste decennierna har ozonskiktet tunats ut på grund av utsläpp av vissa ozonnedbrytande ämnen, som klor- fluorkarboner (CFC eller ”freoner”) och liknande ämnen. Dessa ämnen har bland annat använts som köldmedium i kyl-, frys- och andra klimatanläggningar, vid tillverkning av skumplaster, vid kemtvätt, i brandsläckare, som lösningsmedel och avfett- ningsmedel.
Flera internationella avtal reglerar användningen av ozonned- brytande ämnen. I Sverige har vi förbud mot ett flertal ozon- nedbrytande ämnen eller restriktioner i användningen av dem.
I de fall det är möjligt har ämnen bytts mot sådana som är mindre eller inte alls skadliga för ozonskiktet. Trots förbud och restriktioner kommer dessa ämnen ändå att fortsätta läcka ut från äldre produkter och anläggningar under lång tid framöver.
Miljö- och byggnadsnämnden bedriver tillsyn över anläggning- ar som innehåller köldmedier och bedömer att hanteringen är tillfredsställande. Kasserade kyl- och frysskåp tas omhand av godkända anläggningar för återvinning av CFC och HCFC.
Sollentunas invånare och verksamheter har möjlighet att läm- na avfall som kan innehålla ozonnedbrytande ämnen. Denna hantering bedöms som tillfredsställande.[24]
Sollentunas precisering av miljökvalitetsmålet Trend Miljöstatus 1. Utsläpp av ozonnedbrytande ämnen
Utsläppen av ozonnedbrytande ämnen ska till största delen ha upphört i Stockholms län.
Kommunens miljö- och byggnadsnämnd bedriver tillsyn över anläggningar i kommunen som innehåll- er HCFC och HFC (CFC är förbjudet sedan år 2000).
Alla anläggningar bedömdes uppfylla kraven år 2016.
[24]
Nationellt miljökvalitetsmål
Ozonskiktet ska utvecklas så att det långsiktigt ger skydd mot skadlig UV-strålning.
–
7. Förorenade områden
Samtliga förorenade områden i länet som innebär akuta risker vid direktexponering eller som hotar betydelse- fulla vattentäkter eller värdefulla naturområden ska vara utredda och åtgärdade vid behov.
Miljö- och byggnadsnämnden har inte kännedom om några förorenade områden som innebär akuta risker vid direktexponering eller som hotar bety- delsefulla vattentäkter eller värdefulla naturområ- den.
8. Giftfri vardag för barn och unga
Minskad förekomst av miljögifter i barns vardag (Etapp- målet för 2020 är möjligt att nå om ytterligare åtgärder sätts in och trenden är neutral).
?
–
6. Säker strålmiljö
Radon
Radon är en naturligt förekommande gas i mark, luft och vat- ten. Exponering för höga radonhalter under lång tid ökar risken för att få lungcancer.
I Sollentuna beror problem med radon i fastigheter dels på radonförekomst i mark, dels om fastigheten innehåller så kallad blå lättbetong, som kan avge radon i högre halter. Markradon är relativt vanligt förekommande i kommunen. Det är fastighetens konstruktion som avgör om radon kan komma in och stanna kvar. Radon varken syns, känns eller luktar, men kan enkelt mätas med rätt utrustning.
För radon ska referensnivån vara 200 Bq/ m3 (becquerel per kubikmeter luft) utryckt som årlig genomsnittlig aktivitetskon- centration inomhus. Radonhalter över riktvärdet 200 bq/m3 luft anses utgöra olägenhet för människors hälsa. Det nationella målet är att radonhalten är lägre än 200 Bq/m³ luft i alla bostä- der år 2020.
Ungefär 9 821 av kommunens 14 404 objekt som finns i kom- munens register, uppskattas ha utfört radonmätning. Fler mätningar kan vara utförda som kommunen inte har tagit del av.[25]
Alla fastighetsägare av flerbostadshus har enligt uppgifter mätt radon.
Solarium
I Sollentuna kommun fanns år 2016 fem solarieverksamheter öppna för allmänheten. Två inspektioner har genomförts. Ett förbud har utförts.[26]
Elektromagnetiska fält
Elektromagnetiska fält uppstår kring kraftledningar och andra elektriska anordningar. Centrala myndigheter som Strålsäker- hetsmyndigheten och Socialstyrelsen menar idag att de veten- skapliga undersökningar som gjorts på området antyder en viss ökning av risk för leukemi hos befolkningsgrupper som expo- neras för 50 Hz magnetfält över 0,4 µT. Under 0,4 µT ser man ingen riskökning. Det vetenskapliga underlaget anses dock fort- farande inte tillräckligt för att ett gränsvärde ska kunna sättas.
Kommunen strävar efter att nya mobilstationer och sändare inte utsätter kommuninvånarna för ökad exponering av lågfrek- venta elektriska och magnetiska fält.
Utifrån nuvarande kunskapsunderlag bedömer kommunen att inga större insatser än att följa utvecklingen inom området kan göras.
Nedgrävning av kraftledningar planeras för flera av kraftled- ningarna som går genom Sollentuna. Då minskar det elektro- magnetiska fältet.
Nationellt miljökvalitetsmål
Människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga effekter
av strålning.
19
Sollentunas precisering av miljökvalitetsmålet Trend Miljöstatus 1. Färre hudcancerfall
Antalet årliga fall av hudcancer orsakade av ultraviolett strålning ska inte vara fler år 2020 än år 2000 i Stock- holms län.
Statistik saknas för Sollentuna. I Stockholms län fick 699 personer diagnosen malignt melanom 2015, år 2010 anmäldes 584, år 2000 anmäldes 301 nya fall.[27]
2. Radon i bostäder Ungefär 9 913 av kommunens 14 619 objekt som
är registrerade har mätt radon.[25]
3. Radon i enskilda brunnar
De enskilda brunnar som har mätts och har otjänligt vatten med avseende på radon ska ha tjänligt vatten.
Av 11 brunnar som mätte radon 2012 är 3 tjänliga
< 100 (Bq/l), 7 tjänliga med anmärkning < 1000 (Bq/l). Ingen var otjänlig.[48]
?
7. Ingen övergödning
Kväve och fosfor
Övergödning av mark och vatten beror på utsläpp av kväveoxi- der och ammoniak till luft, samt av kväve och fosfor till vatten.
Utsläpp av kväveoxider till luft tas upp i miljömål 3 – Bara naturlig försurning.
Kommunens sjöar näringsrika
De flesta av Sollentunas sjöar är näringsrika och påverkade av människans olika aktiviteter. Kväve- och fosforutsläpp till sjöar och vattendrag kommer framför allt via dagvatten, läckage från jordbruksmark och från enskilda avlopp. Kommunen arbetar med att minska dessa utsläpp. Edsviken betecknas som kustvat- ten och situationen där är sämre än i sjöarna.[28]
Läs mer om dagvatten och kommunens vattenvårdsarbete i miljömål 8 – Levande sjöar och vattendrag.
De flesta anslutna till reningsverk
De flesta hushållen i Sollentuna är anslutna till Käppala re- ningsverk på Lidingö. Där renas avloppsvattnet bland annat från 97 procent av fosforn och 81 procent av kvävet innan det släpps ut i Stockholms inre skärgård.
Läs om slam i miljömål 4 – Giftfri miljö.
Få enskilda avlopp
Enskilda avloppsanläggningar försämras med tiden och orsakar då en ökad belastning av näringsämnen till sjöar och vatten- drag.
I Sollentuna finns cirka 170 enskilda avloppsanläggningar. De flesta finns i Norrsätra eller Södersätra, numera kallat Väsjöom- rådet. I och med utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp i området 2017, kommer de flesta enskilda avlopp att tas ur bruk.
Jordbruksmark
Kommunen arbetar för att minska läckage från åkermark och djurhållning genom bland annat arrendeavtal och information.
Nationellt miljökvalitetsmål
Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på
människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsi-
dig användning av mark och vatten.
21
Sollentunas precisering av miljökvalitetsmålet Trend Miljöstatus 1. Fosforutsläpp
Utsläppen av fosfor från mänskliga aktiviteter till länets kustvatten ska minska.
I havsviken Edsviken är belastningen från omgiv- ningen ca 1,3 ton fosfor/år. För att nå god status behöver belastningen halveras. Ungefär 80 % av fosforn kommer från dagvatten och här står Sol- lentuna för 600-700 kg. De åtgärder som behövs är omfattande.[28]
2. Fosforutsläpp från enskilda VA-anläggningar Fosforutsläpp från enskilda VA-anläggningar ska minska.
I och med utbyggnad av kommunalt VA i Söder- sätra/Norrsätra en bit in på 2010-talet kommer de flesta av kommunens enskilda avlopp försvinna.
Fosforutsläppenfrån enskilda avlopp kommer då kraftigt att reduceras.[39]
3. Fosforhalt i avloppsvatten
Från länets samtliga avloppsreningsverk, oberoende av storlek, ska utgående fosforhalt i det behandlade av- loppsvattnet normalt inte överstiga 0,3 mg/l.
Medelhalten av totalfosfor i utgående vatten från Käppalaverket var 0,17 mg/l under 2016.[44]
4. Utsläpp genom bräddningar
Utsläppen av orenat avloppsvatten genom bräddning från länets avloppsanläggningar ska inte överstiga 1 % av det samlade avloppsvattenutsläppet.
Sollentuna Energi & Miljö ska årligen lämna in en redovisning angående spillvattennätet. Under 2016 har inget avloppsvatten breddats.
5. Kväveutsläpp
Utsläppen av kväve från mänskliga aktiviteter till länets kustvatten ska minska.
Kommunerna runt Edsviken arbetar tillsammans för att minska belastningen på Edsviken, fokus läggs på rening av dagvatten. Att nå god ekologisk status till 2027 är svårt.
6. Totalfosfor i Edsviken och Norrviken Halten fosfor i vatten behöver enligt beräkningar komma ner under ca 16 µg/l i Edsviken och 25 µg/l i Norrviken (enligt gällande bedömningsgrunder: HVMFS 2013:19).
Edsviken: 32,6 µg/l (mikrogram/liter) (medelvärdet av totalfosfor vid ytan i juni, juli och augusti, prov- punkt Skogsvik).
Norrviken: 89,8 µg/l. (medelvärdet av augusti-värde från provpunkt 2 och 3 i Norrviken vid ytan).[28]
8. Levande sjöar och vattendrag
Åtta sjöar och en havsvik
I Sollentuna finns åtta sjöar och en havsvik. Alla är mer eller min- dre påverkade av föroreningar. Det största problemet är övergöd- ning (kväve och fosfor) med algblomningar och periodvis låga syrehalter i vattnet vilket påverkar växt- och djurliv negativt.
Vattenförvaltningen
Nytt åtgärdsprogram, miljökvalitetsnormer samt förvaltningsplan beslutades av Vattenmyndigheten under 2016 för perioden 2016- 2021. Detta berör Sollentunas sjöar och vattendrag, framför allt de utpekade s.k. vattenförekomsterna och gemensamt för alla är att vattenkvaliteten behöver förbättras. I Sollentuna finns mil- jökvalitetsnormer för Edsviken, Norrviken, Rösjön och Edsån.
Normerna är en viktig utgångspunkt för Sollentunas och övriga kommuners vattenvårdsarbete.
Kommunens vattenvårdsarbete
Kommunen arbetar aktivt med att minska de föroreningar som förs till sjösystemet och samtidigt förbättra förutsättningarna för växt- och djurlivet. Nedan anges några exempel:
• Riktlinjer för mark- och vattenanvändningen finns i kom- munens översiktsplan från 2012.
• Kommunen antog en dagvattenpolicy.
• Under 2016 söktes och beviljades EU-medel för deltagande i projektet LIFE IP Rich Waters med syfte att förbättra vatten- kvaliteten inom Norra Östersjöns vattendistrikt.
• Arbetet med att ta fram en vattenplan som underlag för att identifiera och rikta insatserna för bättre vattenkvalitet påbör- jades under 2016.[49]
• Förberedande arbete för att behandla Norrvikens botten för att minska övergödningen har inletts 2016.
• Förberedande planering för att rena dagvatten från bebyggda områden pågår, i första hand från Tureberg, Häggvik och Edsberg.
Parallellt med att åtgärder genomförs görs kontinuerliga provtag-
prioriterade åtgärder, gemensamma policys, samordnade mil- jökontrollprogram och ett aktivt kunskapsutbyte bidrar till ett framgångsrikt arbete.
Målen med vattensamverkan är att förbättra vattenkvaliteten i sjöar, kustvatten och vattendrag inklusive Mälaren. På så sätt gynnas också biologisk mångfald, friluftsliv och kulturvärden.
I Oxunda Vattensamverkan ingår Upplands Väsby, Vallentuna, Sigtuna, Täby, Järfälla och Sollentuna. I Edsviken Vattensamver- kan deltar Sollentuna, Danderyd, Stockholm, Järfälla, Solna och Sundbyberg.[8]
Naturliga sjösystem är tröga och det kan ta lång tid, kanske decennier, innan resultat kan ses av de åtgärder som görs idag.
Miljökvalitetsnormerna innebär krav på bättre vattenkvalitet till 2027, något som kan bli svårt att klara. Rösjön bedöms redan idag ha god ekologisk status.
Dagvatten stort problem
Förorenat dagvatten bedöms som ett stort problem i Sollentuna.
Dagvatten är det regn- och smältvatten som rinner av hårdgjor- da ytor, till exempel gator, parkeringar och tak. Dagvattnet tar ofta upp föroreningar från marken, som till exempel oljespill, näringsämnen och partiklar från bilavgaser och bildäck. Dagvat- tnet leds till stor del via ledningar orenat direkt ut i närmaste sjö och bidrar till övergödning, igenväxning och algblomning.
Ett sätt att rena vattnet är att infiltrera det på tomtmark och om detta inte är möjligt kan dagvattendammar eller sedimenta- tionsbassänger anläggas där föroreningarna kan brytas ned eller ansamlas.
Badvattnet oftast bra
Kommunen tar badvattenprover vid alla officiella strandbad under somrarna. Under 2016 togs totalt 20 badvattenprover, varav 5 prover i Rösjön som är kommunens EU-bad. Alla prover
Nationellt miljökvalitetsmål
Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara, och deras variationsrika livsmiljöer
ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt
landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras, samtidigt som
förutsättningar för friluftsliv värnas. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet ska nås
inom en generation.
23
Sollentunas precisering av miljökvalitetsmålet Trend Miljöstatus 1. Skydd för natur- och kulturmiljö
Berörda myndigheter ska ha identifierat och tagit fram åtgärdsprogram för de mest värdefulla natur- och kulturmiljöer som behöver ett långsiktigt skydd i eller i anslutning till sjöar och vattendrag. Minst hälften av de skyddsvärda miljöerna ska ha ett långsiktigt skydd.
Framtagande av åtgärdsplaner pågår och har till stor del genomförts.[33]
De pågående reservatsbildningarna i kommunen tillsammans med befintliga reservat gör att mer än hälften av de skyddsvärda miljöerna i kommunen har ett långsiktigt skydd.[33]
2. Restaurering av vattendrag
Restaurering ska ha påbörjats i minst en fjärdedel av länets värdefulla och skyddsvärda vattendrag.
Inget av de av länsstyrelsen utpekade prioriterade vattendragen finns i Sollentuna. Tre av de utpekade vattendragen finns dock inom Oxundaåns avrin- ningsområde, varav Väsbyån berörs av avrinning från Sollentuna.[34]
Inventeringar och framtagande av åtgärdsplaner för vattendragen i kommunen görs fortlöpande inom Oxunda och Edsviken Vattensamverkan. Restaure- ringsåtgärder har utförts i Vibyån, Landsnoraån och Edsån.[28]
3. Kemisk och ekologisk obalans i sjöar och vat- tendrag
Sjöar och vattendrag har minst god ekologisk status eller potential och god kemisk status i enlighet med förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön.
Kemisk status:
Norrviken, Edsån, Rösjön och Edsviken bedöms inte uppnå god kemisk status.
Ekologisk status:
Norrviken, Edsån och Edsviken uppnår inte god ekologisk status. Rösjön har god ekologisk status.
[47]
9. Grundvatten av god kvalitet
Grundvattenprover
För att kontrollera vattenkvaliteten, följa förändringar över tid, samt studera och upptäcka påverkan av föroreningar, har provtagning av grundvattnet gjorts under 2016. Provtagning görs vart femte år. Sammanställning av resultat pågår.
I 2011 års provtagning förekom:
• mycket hög halt arsenik i en punkt av nio
• måttlig halt bly i två punkter av nio
• måttlig halt zink i två punkter av nio
• pesticider (bekämpningsmedel) i två punkter av fyra
• klorerade kolväten i en punkt av fyra
I övriga punkter påträffades mycket låga eller låga halter av arse- nik, kadmium, bly och zink.[13]
Få enskilda brunnar
I Sollentuna finns endast cirka 170 enskilda brunnar som tar dricksvatten från grundvattnet. I Södersätra och Norrsätra förekommer föroreningar i vissa brunnar, vilket kan bero på närliggande enskilda avloppsanläggningar. I och med utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp i området 2017, kommer de flesta enskilda brunnarna att tas ur bruk.
Dricksvatten från Mälaren
Nästan alla invånare i Sollentuna får dricksvatten från Mälaren via Norrvattens vattenverk Görvälnverket. Dricksvattnet har varit av god kvalitet under året.[45] Om Görvälnverket skulle slås ut kan reservvattentäkt (Rotsunda grundvattentäkt) förse Sollen- tunas invånare med vatten under en vecka. Grundvattentäkten är skyddad genom skyddsområde och tillhörande föreskrifter.
I februari 2016 bildades Norra Stockholmsåsens Grundvatten- råd för att säkra ett rent och friskt grundvatten även i framtiden.
Det är Sveriges andra grundvattenråd och en viktig milstolpe för de berörda kommunerna: Sigtuna, Upplands Väsby, Sollentuna och Solna. Kommunalförbundet Norrvatten är samordnare och juridisk person, med ansvar för rådets gemensamma ekonomi.
Genom ett vattenråd kan vi:
• Få ett helhetsperspektiv på de olika intressen som berör åsens influensområde.
• Ge möjlighet för demokratiskt inflytande tidigt i processer.
• Utarbeta ett gemensamt synsätt på hur exploatering ska ske på ett säkert och hållbart sätt.
• Skapa samarbeten för att förbättra åsens och grundvattnets kvantitet och kvalitet.
Nationellt miljökvalitetsmål
Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god
livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag.
25
Sollentunas precisering av miljökvalitetsmålet Trend Miljöstatus 1. Skydd av geologiska formationer och
grundvattentäkter
Grundvattenförande geologiska formationer i Stockholms län av vikt för nuvarande och framtida vattenförsörjning ska ha ett långsiktigt skydd mot markanvändning och verksamheter som begränsar användningen av vattnet.
Alla kommunala grundvattentäkter ska ha fastställda vat- tenskyddsområden enligt miljöbalken.
Det finns ett fastställt skyddsområde för grundvat- tentäkter med tillhörande skyddsföreskrifter från 1974. Revidering pågår.
2. Rent dricksvatten
Dricksvatten från grundvattentäkter som ger mer än 10 m
³
per dygn i genomsnitt eller betjänar mer än 50 personer per år ska uppfylla gällande svenska normer för dricksvatten av god kvalitet.Tre brunnar på Järvafältet klassas som allmänna och ska bedömas som vattenverk. Vid utvidgade provtagningar 2016 fick vattnet från två av brun- narna omdömet tjänligt med anmärkning och vat- tnet från en tredje brunn klassades som otjänligt.
Arbetet med att förbättra vattenkvalitén fortsatte under 2016.[23]
3. Kemisk och kvantitativ status för grundvatten i Stockholmsåsen
Kemisk status:
God kemisk och kvantitativ status uppnås i Stock- holmsåsen-Silverdal, Sollentuna och Solna. Stock- holmsåsen-Upplands Väsby har otillfredsställande kemisk status p.g.a. förekomst av klorid men god kvantitativ status.[47]
?
?
10. Hav i balans samt levande kust och skärgård
Edsviken en del av Östersjön
För Sollentunas del berör detta mål Edsviken, som är en del av Östersjön.
Edsvikens vatten är näringsrikt med höga halter av kväve och fosfor. Bottensedimenten innehåller höga halter av metaller.
Under somrarna uppstår syrebrist på bottnarna. Tillförseln av näringsämnen, metaller och organiska miljögifter sker fram- för allt via dagvatten, men läckaget från bottensedimenten och inflöde från Lilla Värtan samt påverkan av verksamheter i avrinningsområdet, är också av stor betydelse. Samarbetet med övriga kommuner inom Edsvikens avrinningsområde fortgår för att förbättra vattenkvaliteten och förutsättningar för växt- och djurliv, fiske och annat friluftsliv. En station för tömning av
båtlatrin i Edsviken togs i bruk sommaren 2012.
I Sollentunas del av Edsviken finns tre badplatser och badvat- tenkvaliteten är oftast god. Under 2015 blev fem prover ”tjänliga med anmärkning”, ett vid Edsviken Badberget, tre vid Edsviken Strandvägen och ett vid Edsviken Helenelund. I övrigt var bad- vattenkvaliteten god.
Läs mer i miljömål 8 – Levande sjöar och vattendrag.
Sollentunas precisering av miljökvalitetsmålet Trend Miljöstatus 1. Anpassning av fiskuttaget
Det lokala fiskebeståndet ska nyttjas på ett hållbart sätt.
Fiskebestånden i Edsviken har utretts och en fiskevårdsplan är framtagen av Edsvikens vatten- samverkan. Fiskevårdande åtgärder har genomförts, t.ex. utsättning av så kallade risvasar. De provfisken som gjorts visar förhållandevis goda resultat.
Fiskevårdande åtgärder har genomförts, t.ex. utsät- tning av så kallade risvasar.[39]
2. Störningar från båttrafiken
Buller och andra störningar från bl.a. båtar och båtaktiv- iteter ska inte orsaka betydande störningar inom sär- skilt känsliga och utpekade områden i Stockholms läns skärgård.
Dialog med båtklubbar genomförs.[46]
Nationellt miljökvalitetsmål
Västerhavet och Östersjön ska ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och den biologiska mångfalden ska bevaras. Kust och skärgård ska ha en hög grad av biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Näringar, rekreation och annat nyttjande av hav, kust och skärgård ska bedrivas så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och andra störningar.
Inriktningen är att miljökvalitetsmålet ska nås inom en generation.
?
27
11. Myllrande våtmarker
Våtmarker anläggs och återställs
Under 1990-talet återskapades cirka 15 hektar våtmark i det öppna landskapet och cirka 10 hektar tillkom under 2000-talet.
Våtmarkerna finns vid Väsby sjöäng, Bögs våtmark, Nysveds ängar, Kolartorp, Södersätra och Kohlstadalen.
Ett antal skogskärr har återställts genom att diken har fyllts igen, till exempel Älgkärret.
Vissa våtmarker är beroende av årlig skötsel för att naturvärde- na ska bestå. Bete och slåtter gynnar naturvärdena i det öppna landskapets våtmarker. Några våtmarker har också reglerbara dämmen så att vattennivån kan varieras under året.[33]
Våtmarker är inventerade
Skötselplanerna för de nya naturreservaten i södra Törnskogens naturreservat och i Rösjöskogens naturreservat innehåller an- visningar för restaurering av våtmarkerna. Kommunens
samtliga våtmarker är inventerade och förutsättningar för åter- ställningsarbete är beskrivna.
Sollentuna har under 2014 slutfört omgrävningen av Edsån på en sträcka av 600 meter som nu har fått en längd av 1200 meter.
Flera våtmarker har anlagts utmed sträckan. Syftet är att förbät- tra vattenkvaliteten, att gynna den biologiska mångfalden samt öka tillgängligheten till miljöerna kring ån.
Sumpskogar
Alla sumpskogar på kommunägd skogsmark har skötsel som ut- går från de biologiska värdena. Kommunen äger cirka 95 procent av totala arealen skog i kommunen.[33]
Sollentunas precisering av miljökvalitetsmålet Trend Miljöstatus
1. Långsiktigt skydd av våtmarker I Stockholms län är 18 våtmarker utvalda och ingår som länets bidrag till det totala myrskyddet i Sver- ige. Ingen av de 18 våtmarkerna ligger i Sollentuna.
Huvuddelen av Sollentunas våtmarker ligger i natur- reservat och har därmed ett långsiktigt skydd. Rege- lbundna skötselinsatser görs också för att bibehålla och utveckla våtmarkernas värden.
2. Våtmarker i odlingslandskapet
Minst 360 hektar våtmarker och småvatten har anlagts eller återställts i länets odlingslandskap från och med år 2000.
Under 1990-talet återskapades ca 15 hektar och ca 10 hektar tillkom under 2000-talet. Under 2011 har 10 stycken smådammar för grodor och andra vattenlevande smådjur skapats i Järvafältets natur- reservat genom bidrag från länsstyrelsen.[33]
Betesdjuren i naturreservaten håller odlingslandska- pets våtmarker öppna så att de höga naturvärdena för fågelliv och groddjur kan behållas.
Nationellt miljökvalitetsmål
Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas
och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden.
12. Levande skogar
Skogsbruk och skötsel
Kommunen äger cirka 2 300 hektar skog, vilket utgör cirka 95 procent av den totala arealen skog i kommunen.
1 450 hektar av dessa ligger i befintliga naturreservat. I övrig tätortsnära skog bedrivs inte ekonomiskt skogsbruk.
Skötseln av skogarna i naturreservaten följer reservatens
skötselplaner. Översiktsplanen beskriver riktlinjer för tätortsnära skogar med anpassning till naturvärden och friluftsliv. Informa- tion till och dialog med boende är också en viktig del i arbetet.
Skötseln av kommunägda skogar har en hög ambitionsnivå i att förstärka den biologiska mångfalden. Till exempel gynnas eller utvecklas lövskog, gammal skog och död ved.[33]
Sollentunas precisering av miljökvalitetsmålet Trend Miljöstatus 1. Långsiktigt skydd av skogsmark
Kan genomföras på olika sätt bl.a. genom naturreservat, naturvårdsavtal och biotopskydd.
Sollentuna har ca 2 100 hektar skog. 1 450 hektar av dessa ligger i befintliga naturreservat. I övrig tätortsnära skog bedrivs inte ekonomiskt skogsb- ruk. Skötsel är inriktad på att bevara värden rekrea- tion och biologisk mångfald.[33]
2. Förstärkt biologisk mångfald
Mängden död ved, arealen äldre lövrik skog (över 60 år) och gammal skog (äldre än 120 år) ska bevaras och förstärkas. Arealen mark föryngrad med lövskog ska öka.
De generella riktlinjerna för skötseln av kommun- ens skogar anger att död ved, lövskog och gammal skog ska gynnas och utvecklas. I naturreservaten finns mål formulerade och mått för uppföljning av död ved, lövskog och gammal skog.
3. Skydd för kulturmiljövärden
Fornlämningar och kulturmiljövärden i skogen är viktiga för skogens upplevelsevärden.
Mål för fornlämningar och kulturmiljöer finns i kulturmiljöprogrammet, naturvårdsplanen och i naturreservatens skötselplaner. En löpande dia- log hålls med kommunantikvarien, länsstyrelsens kulturmiljöenhet och länsmuseet. Vid trädfällning på fornlämningsområde har virket körts ut med häst.
4. Åtgärdsprogram för hotade arter
Ett åtgärdsprogram för hotade arter som har behov av riktade åtgärder ska finnas.
Skötselplanerna för kommunens naturreservat beskriver vilka skötselåtgärder som ska göras i olika skogstyper. Skyddet av hotade arter är inriktat på att bevara skyddsvärda biotoper. Till de hotade arterna som har nationella åtgärdsprogram kan skötselåtgärder genomföras med stöd av åtgärd-
Nationellt miljökvalitetsmål
Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas.
Inriktningen är att miljökvalitetsmålet ska nås inom en generation.
29
13. Ett rikt odlingslandskap
Odlingslandskapet i naturreservaten
Kommunens två jordbruk är kommunägda arrendegårdar som ska hålla odlingslandskapet välhävdat på Sollentunas del av Järvafältet, bland annat genom att kor betar på betesmarkerna i Rösjöskogens naturreservat. Några av de värdefulla odlingsmark- erna i Rösjöskogens naturreservat brukas av en jordbrukare i Täby.
All brukad jordbruksmark i kommunen ligger inom naturreser- vat där inriktningen är en kombination av miljö-, natur- och kulturhänsyn. Driften tar också hänsyn till att områdena är värdefull friluftsmark. Flera av kriterierna för ekologisk odling utgör grunden för den hänsyn till miljön som jordbruket enligt arrendeavtalen tar. Jordbruken drivs inte för ekonomisk produk- tion.
Golfbanor
I samband med nybyggnad och ombyggnad av golfbanorna
Skillinge och Svartinge har ett aktivt samråd mellan golfbanor- na och kommunens representanter för kulturmiljövård och naturvård skett. Golfbanorna bidrar till att bevara och återskapa natur- och kulturvärden som fanns i det tidigare odlingslandska- pet.[33]
Djurhållning
Användandet av betesmarker sommartid och stallning av betesd- juren vintertid sker med anvisningar och rutiner för att minimera läckaget av näring till mark och vatten. Gödseln tas till vara och kan användas som gödning på åkrarna.
I de betesavtal som tecknas mellan kommunen och olika djurägare skrivs hänsyn till kulturmiljöer och naturvärden in i betesavtalen. Betet inom naturreservaten följer reservatens skötselplaner.
Nationellt miljökvalitetsmål
Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsme-
delsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmil-
jövärdena bevaras och stärks.
Sollentunas precisering av miljökvalitetsmålet Trend Miljöstatus 1. Skötsel av ängs- och betesmarker
Alla ängs- och betesmarker i länet som fanns med i miljöersättningen år 2002 ska fortfarande bevaras och skötas på ett sätt som bevarar deras värden. Arealen hävdad ängsmark ska utökats med ca 80 hektar och are- alen hävdad naturbetesmark med ca 400 hektar.
De marker som klarar kriterierna för miljöersät- tning har idag bra hävd. Även andra områden hävdas med hög ambitionsnivå och här kan naturvärdena öka med tiden. I de nya naturreservaten tillkommer ytterligare områden som kan utvecklas.
2. Bevara småbiotoper
Mängden småbiotoper i odlingslandskapet ska bevaras och skötas.
Småbiotoperna inom kommunens naturreservat har en skötsel som ska säkra småmiljöernas värden. De golfbanor som finns i kommunen har utformats för att värna om odlingslandskapets småmiljöer och de har tydliga skötselinstruktioner.
3. Kulturbärande landskapselement
Antalet vårdade kulturbärande landskapselement med anknytning till åkermark ska öka med ca 70 % jämfört med det antal vårdade landskapselement med miljöersät- tning som fanns år 2001.
I de nya naturreservaten kommer en långsiktig skötsel att gynna odlingsmarkens kulturelement.
Antalet vårdade landskapselement kommer att öka i kommunen de närmaste åren.
4. Odlingsmark nära tätorter
Åkermark och annan brukningsvärd mark i tätortsnära lägen ska så långt möjligt bevaras och hävdas.
All odlingsmark i Sollentuna ligger i tätortsnära läge. Odlingsmarken i naturreservaten brukas med betesinriktat jordbruk. En del av de gamla jordb- ruksmarkerna i mer tätbebyggda områden sköts med årlig slåtter.[33]
5. Andelen lantbruksföretag
Det finns tillräckligt många lantbruksföretag i länet för att förvalta länets ängs- och betesmarker samt de kulturhis- toriska värden som finns i odlingslandskapet.
Kommunens två jordbruk är kommunägda arren- degårdar som har till huvudsyfte att hålla od- lingslandskapet välhävdat. I Södersätra finns några av de för den biologiska mångfalden, kulturmiljön och friluftslivet värdefulla odlingsmarkerna. Kvar- varande åkrar i Törnskogen bidrar till variationen i landskapet. En långsiktig skötsel av dessa marker bör säkras.
6. Ekologisk odling
Andelen certifierad ekologisk jordbruksmark ska öka.
All brukad jordbruksmark i kommunen ligger inom naturreservat där inriktningen är en kombination av miljö-, natur- och kulturhänsyn. Driften tar också hänsyn till att områdena är värdefull friluftsmark.
Flera av kriterierna för ekologisk odling utgör grunden för den hänsyn till miljön som jordbruket enligt arrendeavtalen tar. Certifiering är inte moti- verad eftersom jordbruken inte drivs för ekonom- isk produktion.[33]
