Graviditets- och föräldrablivandets psykologi. Ett utvecklingsperspektiv. Kurs AKO448

(1)

Graviditets- och föräldrablivandets psykologi. Ett utvecklingsperspektiv

. Kurs AKO448

Kursens syfte:

Syftet med kursen är att ge en fördjupad kunskap om de psykologiska processer som äger rum under en graviditet hos de blivande föräldrarna och i det tidiga föräldraskapet.

Kursen tar sin utgångspunkt i ett utvecklingspsykologiskt perspektiv och graviditeten och föräldrablivandet som en utvecklingskris.

Kursen följer utvecklingslinjen från graviditet - förlossning och barnets födelse - det

begynnande föräldraskapet och nyföddhetsperioden, och tar utgångspunkt i de psykologiska processerna i att bli förälder samt utvecklingen från två till (minst) tremannarelation

(familjen) och från par till föräldrar.

Ur ett kliniskt perspektiv är det av största vikt att ha en djupare förståelse och kunskap om normalpsykologiska fenomen hos blivande föräldrar och kunna differentiera dessa från utveckling av förhöjd oro, stress, ångest, depressivitet, förlossningsrädsla och andra

psykopatologiska risktecken som kan påverka graviditets- och förlossningsförloppet negativt och därmed öka riskerna för psykisk ohälsa postpartum hos de nyblivna föräldrarna. Psykisk ohälsa under graviditeten innebär förhöjd risk för psykisk ohälsa postpartum och utgör därmed en risk för sämre utvecklingsmöjligheter för barnet.

Kursen syftar också till ökad kunskap om de förändrade medvetandetillstånd och drömmar samt ökade psykosomatiska besvär som inträder under graviditeten; betydelsen av tidigare barnlöshetsproblem och assisterad befruktning samt betydelsen av tidigare trauman såsom övergrepp och/eller traumatiska upplevelser i samband med graviditet och förlossning

Efter avslutad kurs skall man ha en fördjupad kunskap om de processer som sker hos klienter under graviditeten och utifrån det ta ställning till olika behandlings- och interventionsnivåer.

På samma sätt också kunna utveckla det konsultativa arbetet i förhållande till andra yrkesgrupper som möter blivande och nyblivna föräldrar och nyfödda barn; såsom barnmorskor, gynekologer, distriktssjuksköterskor- och läkare på barnavårdscentraler.

Kursen tar utgångspunkt i klinisk praktik och erfarenhet; teori illustreras med kliniska vinjetter.

Kursen är ackrediterad som 1 av 6 specialistkurser; som 1 fördjupningskurs inom Hälsopsykologi, Klinisk vuxenpsykologi samt Klinisk barn- och ungdomspsykologi.

Kursen kan godkännas för en enskild STP-psykolog som genomgår andra specialiseringar, detta utifrån bedömning av övriga meriter.

Fördjupningskurs i specialiteter:

Hälsopsykologi/ Klinisk barn- och ungdomspsykologi / Klinisk vuxenpsykologi Kursdeltagare:

Kursen vänder sig till kliniskt verksamma psykologer inom mödra-barnhälsovård,

förlossningsvård och spädbarnsverksamheter samt psykologer inom primärvården som arbetar med blivande och nyblivna föräldrar.

Kursstart torsdagen den 15/4-21. Övriga kursdagar är den 5-6/5, 26-27/5 och 8-9/9 samt examination den 20-21/10-21.

Kursort: Lund

(2)

Anmälan:

Kursen ges som uppdragsutbildning till mödra-barnhälsovårdspsykologer i Region Skåne. I mån av plats är psykologer i andra verksamhetsområden och regioner välkomna att deltaga.

Anmälan görs till vibergmargareta@gmail.com senast den 17 mars 2021.

Platserna fördelas i turordning som anmälan inkommer.

För övriga frågor kontakta Christina Hardardottir-Helgason:

Christina.HardardottirHelgason@skane.se eller

Margareta Viberg: vibergmargareta@gmail.com eller 0735768925.

Pris: 14000:- exkl moms

Lärandemål:

Efter avslutad kurs förväntas kursdeltagarna:

1. kunna redogöra för utvecklingspsykologiska teman i föräldrablivande-processen och övergången från par till familj

2. kunna redogöra för psykiska processer under graviditetens olika trimestrar och kunna differentiera normalpsykologiska fenomen från risktecken på psykisk ohälsa hos de blivande föräldrarna.

3. ha fått fördjupad kunskap om förlossningsrädsla, bakgrund och risker, samt lämpliga behandlingsinsatser och kunna reflektera runt hur bedömningen kan kommuniceras till andra yrkesgrupper såsom barnmorskor och obstetriker.

4. ha fått ökad kunskap om psykisk ohälsoutveckling prenatalt och i nyföddhetsperioden;

utifrån kliniska fallbeskrivningar kunna göra diagnostiska överväganden och ta ställning till lämpliga stöd- och behandlingsinsatser på olika interventionsnivåer i vårdkedjan runt de blivande och nyblivna föräldrarna med avseende på barnets utveckling

5. ha fått fördjupade kunskaper om psykosomatik, tidigare trauman,

barnlöshetsproblematik och assisterad befruktnings inverkan på föräldrablivande processen

Innehåll:

- Teoretisk genomgång av psykologiska processer under graviditet och föräldrablivande - Genomgång av centrala begrepp i den prenatala utvecklingen såsom

föräldrarepresentationer, prenatal anknytning, bindning och sambanden med postnatal anknytning och utveckling

- Psykisk ohälsa hos mammor och pappor under postpartumperioden. Förekomst, upptäckt, sambandsfaktorer och behandling

- Psykosomatik och drömmar under graviditeten

- Tidigare traumans betydelse vid graviditet och föräldrablivande

- Barnlöshetsproblem och assisterad befruktning – påverkan på föräldrablivandet - Psykiatriska tillstånd och dess påverkan på foster och blivande föräldrar

(3)

- Förlossningsrädsla

- Postpartumdepression och –psykos, påverkan och risker för barnets utveckling

Undervisningsform och omfattning:

Undervisningen sker dels som föreläsningar (29 tim), dels som seminarier (7 x 2 tim).

Kursgruppen kommer att delas in i seminariegrupper; seminariegrupperna skall ansvara för var sitt seminarium.

Till seminarierna skall alla kursdeltagare läsa den angivna litteraturen. Litteraturen skall vara den angivna kurslitteraturen som kan kompletteras med högst en artikel till varje seminarium.

Ansvariga för respektive seminarium anger seminariets tema och frågeställningar. För godkänt krävs aktivt deltagande vid samtliga seminarier.

All undervisning är obligatorisk.

Examination:

Kursdeltagarna skall fördjupa sig i någon frågeställning utifrån ett kliniskt fall/någon klinisk situation och belysa den teoretiskt utifrån den angivna litteraturen.

Fördjupningsarbetet kan göras i grupp eller individuellt och presenteras och diskuteras på de avslutande seminarierna. För examination för specialistordningen krävs att arbetet görs individuellt och dessutom redovisas skriftligt på ca 10 sidor.

Kursutvärdering:

Kursutvärdering, med psykologförbundets mall som utgångspunkt, kommer att ske fortlöpande i gruppen men också avslutningsvis individuellt, anonymt och skriftligt.

Kursledare samt examinator:

Margareta Viberg

Fil dr, leg psykolog, leg psykoterapeut, specialist i klinisk psykologi, handledare

Lärare:

Eva Adem, Barnmorska med lång erfarenhet från arbete i team för förlossningsrädsla, Ystad BB

Annika Holmberg, Spec. läkare i obstetrik och gynekologi, överläkare Ystad BB

Pamela Massoudi, Fil dr, leg psykolog, Kronoberg FoU och BUP Småbarnsteam Region Kronoberg. Adj lektor Psykologiska Inst. Göteborgs Universitet. Forskat om psykisk hälsa hos nyblivna föräldrar.

Karin Sjöström; MD, psykiater och leg psykoterapeut, med lång erfarenhet som handledare till personal inom obstetrik och gynekologi; forskat inom områdena såsom ångesttillstånd under graviditet, docent Malmö Universitet.

Margareta Viberg, Fil dr, leg psykolog och leg psykoterapeut, specialist i klinisk psykologi samt handledare med lång erfarenhet av kliniskt arbete med blivande och nyblivna föräldrar samt handledare till psykologer inom fältet och personal inom obstetrik och gynekologi. Fd

(4)

adj lektor, psykolog- och psykoterapeutprogrammen, Psykologiska Inst vid Lunds Universitet; forskat inom utvecklingspsykologi.

Litteraturlista:

Obligatorisk litteratur:

Ammaniti, M., Baumgartner, E., Candelori, C., Perucchini, P., Pola, M., Tambelli, R. &

Zampino, F. (1992). Representations and narratives during pregnancy. Infant Mental Health, 2: 167-182. (15s)

Brodén, M. (2019). Graviditetens möjligheter. Stockholm: Natur & Kultur. E-bok. (Original 2004). (322 s)

Cassidy, J. & Shaver,P. R. Eds. (2016). Handbook of attachment: Theory, research and clinical applications. III uppl. New York: Guilford Press.

Kap 20-21 & 23; s. 3-24, 416- 463 & 484-506 (71s)

(kap 20: Zeifman, D.M. & Hazan, C.: Pair bonds as attachment: Mounting evidence in support of Bowlby’s hypothesis.

kap 21: Feeney, J.A.: Adult romantic attachment: Developments in study of couple relationships.

kap 23: Mohr, J.J. & Jackson, S.D.: Same-sex romantic attachment)

Coo, S.; Milgom, J. & Trinder, J. (2014). Pregnancy and Postnatal Dreams Reflect Changes Inherent to the Transition to Motherhood. Dreaming, 24 (2): 125-137. (13 s).

Glover V. The Effects of Prenatal Stress on Child Behavioural and Cognitive Outcomes Start at the Beginning. In: Tremblay RE, Boivin M, Peters RDeV, eds. Glover V, topic

ed. Encyclopedia on Early Childhood Development[online]. http://www.child-

encyclopedia.com/stress-and-pregnancy-prenatal-and-perinatal/according-experts/effects- prenatal-stress-child. Updated April 2019. Accessed October 1, 2019. (4 s).

Handelzalts, J.E.; Fisher, S., Sadan, O. & Goldzweig, G. (2017). Object relations, unconsious defences and fear of childbirth, as reflected in maternal-request caesarean section. J of

Reproductive and Infant Psychology, 35,1:91-102. (12 s)

Howard, L.M.; Molyneaux, E.; Dennis C-L.;nRochat, T.; Stein, A. & Milgrom, J. (2014).

Non-psychotic mental disorders in the perinatal period. Lancet; 384: 1775–88. (14 s) Innamorati, M., Sarracino, D. & Dazzi, N. (2010). Motherhood constellation and representational change in pregnancy. 31 (4), 379-396 ( 18 s)

Kim, D.R., Connolly, K.R., Cristancho, P., Zappone, M. & Weinrieb, R. (2009). Psychiatric consultation of patients with hyperemesis gravidarum. Arch Womens Ment Health; 12: 61-67.

(7 s)

Madsen, S.A. & Juhl, J. (2007). Paternal depression in the postnatal period assessed with traditional and male depression scales. J Mens Health Gend. 4 (1): 26-31. (6 s)

(5)

Massoudi, P., Hwang, C., & Wickberg, B. (2013). How well does the Edinburgh Postnatal Depression Scale identify depression and anxiety in fathers? A validation study in a population based Swedish sample. Journal of Affective Disorders, 149(1-3), 67-74. (7 s) Murray, L., Cooper, P. and Fearon, P. (2014) Parenting difficulties and postnatal depression:

implications for primary healthcare assessment and intervention. Community Practitioner, 87 (11). pp. 34-38. (5 s).

Pralat, R. (2018). More natural does not equal more normal: Lesbian, Gay and Bisexual People’s views about different pathways to parenthood. J of Family Issues, 39, (18): 4179 - 4203. (25 s)

Raphael-Leff, J. (2015). The dark side of the womb. London: Anna Freud Centre. (280 s) Salomonsson, B. Gullberg, M.T., Alehagen, S., & Wijma, K. (2013).Self-efficacy beliefs and fear of childbirth in nulliparous women. J of Psychosomatic Obstetrics and Gynaecology, 34 (3): 116-121. (6 s).

Vreeswijk, C.M.J.M., Rijk,C.H.A.M., Maas, A.J.B.M. & van Bakel, H.J.A. (2015). Father’s and mother’s representations of the infant: Association with prenatal risk factors. Infant Mental Health Journal 36 (6), 599-612. (14 s).

Ytterligare artiklar kan tillkomma.

Referenslitteratur:

Cox, J.L., Holden, J.M. and Sagovsky, R. (1987). Detection of postnatal depression:

Development of the 10-item Edinburgh Postnatal Depression Scale. British Journal of Psychiatry, 150, 782-786.

Nationella medicinska indikationer. (2011). Indikation för kejsarsnitt på moderns önskan.

Rapport 2011:09.

Rikshandboken i Barnhälsovård.

SFOG (2017). Förlossningsrädsla. Rapport 77. www.sfog.se/start/arg-rapporter.

Wickberg, B. & Hwang, P. (2003). Postpartum depression –nedstämdhet i samband md barnafödande. Statens folkhälsoinstitut 2003:59. www.fhi.se s. 3-49 (47 s).

EBPP:

Sedan 1960 -70 - talet har mödrars psykiska hälsa i nyföddhets- och spädbarnstiden uppmärksammats i allt högre grad eftersom man funnit att psykisk ohälsa hos mamman påverkar mor-barnrelationen och barnets utveckling på ett negativt sätt. De senaste

decennierna har även nyblivna fäders psykiska hälsa studerats samt de konsekvenser psykisk ohälsa hos ena föräldern får för den andra föräldern och för parrelationen (Wickberg &

Hwang, 2003; Rydén, 2004).

(6)

Samstämmigt visar olika studier att drygt 10 procent av alla mödrar drabbas av depression i samband med graviditet, förlossning och/eller nyföddhetsperiod (Murray & Cooper,1997;

Josefsson et al., 2001; Schore, 2001;). Vidare finns tydliga samband mellan depression hos mödrar och senare problem, såsom beteendestörningar och mental ohälsa hos deras barn (Goodman et al., 2011). Under senare år har även forskning kring depressioner hos fäder tillkommit (Madsen & Juhl, 2007; Massoudi, 2013). Det har visats att också barn till deprimerade fäder utvecklar beteendeproblem (Weitzman, Rosenthal & Liu, 2011) samt problem med psykisk ohälsa i högre utsträckning än andra (Ramchandani et al., 2008).

Den största risken för postpartumdepression är psykisk ohälsa, ångest och depression under graviditeten (Berg- Brodén, 1992; Lagercrantz, 1979; Raphael-Leff, 1991 & Leigh &

Milgrom, 2008). Graviditeten och förlossningsupplevelsen har visat sig vara centrala för föräldrars postpartumtillstånd. I Sverige beskrev folkhälsoinstitutet i ”Tidigt föräldrastöd”

(2007) att det utifrån internationell forskning var av största vikt att beakta den psykosociala situationen under graviditeten och främja tidig föräldra-barnkontakt för att skydda barnet mot ohälsa.

Raphael- Leff (1991, 2003, 2015) har på samma sätt som tex Stern (1996) och Brodén (2014) beskrivit graviditeten och den prenatala utvecklingen som central för hur en kvinna utvecklas till mor, en man till far, paret till föräldrar och hur de med fantasierna och föreställningarna om barnet som bas kan möta och knyta an till det verkliga barnet efter förlossningen.

Ångesttillstånd (Sjöström, 2002) och olika typer av alltmer frekvent förekommande assisterade befruktningar (Raphael-Leff 2008, 2015; Hammarberg, 2006) är andra tillstånd och erfarenheter som visar på förhöjd risk för negativ inverkan på barnet under graviditeten, på förlossningsförloppet och på föräldraförmågan.

Förlossningsrädsla är ett tillstånd som innebär ett svårt lidande för kvinnan och kan medföra risker för både kvinnan och barnet. Konsekvenserna av förlossningsrädsla är stora. Risken för förlossningskomplikationer och akuta kejsarsnitt ökar, liksom risken att utveckla

posttraumatiskt stressyndrom efter en traumatisk förlossning som avslutats med sugklocka eller kejsarsnitt. (Socialstyrelsen 2005; Johnson & Slade, 2003; Melender, 2002a; Zar, et al., 2001; Zar, 2001).

Referenslitteratur:

Berg –Brodén, M. (1992). Psykoterapeutiska interventioner under spädbarnstiden. Lunds Universitet. Doktorsavhandling.

Brodén, M. (2019). Graviditetens möjligheter. Stockholm: Natur & Kultur. E-bok. (Original 2004) (322 s)

Cullberg, J. (2006). Kris och utveckling. Samt katastrofpsykiatri och sena stressreaktioner.

Stockholm: Natur och Kultur

Folkhälsoinstitutet. (2007). Tidigt föräldrastöd– en fördjupad beskrivning och analys av det tidiga föräldrastödet inom mödra –barnhälsovården. Folkhälsoinstitutet.

(7)

Goodman, S.H.; Rouse, M.H., Connell, A.M.; Robbins Broth, M.; Hall, C.M. & Heyward, D.

(2011). Maternal depression and child psychopathology: A meta-analytic review. Clinical Child and Family Psychology Review 3, 14: 1-27.

Hammarberg, K. (2006). Women’s experience of birth and early mothering following assisted conception. Mellbourne University: School of population health; key centre for women’s health, Avhandling.

Johansson, M. (2019). Postpartum depression, parental stress and depressive symptoms in mothers and fathers. Växjö: Avhandling, Linnéuniversitetet

Johnson RC., & Slade P. (2003). Obstetric complications and anxiety during pregnancy: is there a relationship? Journal of Psychosomatic Obstetric and Gynaecology, 24, 1-14.

Josefsson, A.; Berg, G.; Nordin; C. & Sydsjö, G. (2001). Prevalence of depressive symptoms in late pregnancy and postpartum. Acta Obstetrica et Gynecologica Scandinavia, 80, 251-255.

Lagercrantz, E. (1979). Förstföderskan och hennes barn. Stockholm: Wahlström & Widstrand Leigh, B. & Milgrom, J. (2008). Risk factor for antenatal depression, postnatal depression and parenting stress. BMC Psychiatry 8(1): 24

Madsen, S.A. & Juhl, J. (2007). Paternal depression in the postnatal period assessed with traditional and male depression scales. J Mens Health Gend. 4 (1): 26-31.

Massoudi, P. (2013). Depression and distress in Swedish fathers in the postnatal period:

prevalence, correlates, identification and support. Göteborgs universitet, doktorsavhandling.

Melender, H-L. (2002b). Fears and coping strategies associated with pregnancy and childbirth in Finland. Journal Midwifery and womens health, 47(4), 256-263.

Murray, L. & Cooper, P.J. (Ed.)(1997). Postpartum depression and child development. New York & London: Guilford.

Ramchandani PG, Stein A, O'Connor TG, Heron J, Murray L, Evans J.(2008). Depression in men in the postnatal period and later child psychopathology: a population cohort study.

Journal of Am Acad Child Adolesc Psychiatry. 47(4):390-398.

Raphael-Leff, J. (1991). Psychological processes of childbearing. London: Francis & Taylor.

4:e uppl Anna Freud Centre 2009.

Raphael-Leff, J. (2003). Parent-Infant psychodynamics – wild things, mirrors and ghosts.

London: Whurr.

Raphael-Leff, J.(2008). Emotional aspects of egg donation in reproductive technology.

Psychoanalytic Psychotherapy 16: 69-85.

Raphael-Leff, J. (2015). The dark side of the womb. London: Anna Freud Centre.

(8)

Schore, A.N. (2001). Some effects of a secure attachment relationship on right brain

development, affect regulation, and infant mental health. Infant Mental Health Journal, 22:

201-269.

Sjöström, K. (2002). Some effects of maternal anxiety on the fetus and on pregnancy outcome. Lunds Universitet: inst. för obstetrik och gynekologi. Avhandling.

Socialstyrelsen (2005). Kejsarsnitt i Sverige 1990-2001. Stockholm: Socialstyrelsen.

Stern, D. (1996). Moderskapskonstellationen. Stockholm: Natur & Kultur.

Weitzman, M; Rosenthal, D.G. & Liu, Y-H. (2011). Paternal depressive symptoms and child behavioral or emotional problems in the United States. Pediatrics 128(6): 1126-34.

Wickberg, B. & Hwang, P. (2003). Postpartum depression –nedstämdhet i samband md barnafödande. Statens folkhälsoinstitut 2003:59

Zar, M. (2001). Diagnostic aspects of fear of childbirth (akad.avh.). Linköping Universitet, Department of health and environment, Linköping.

Zar, M,. Wijma, K & Wijma, B. (2001). Pre- and post partum fear of childbirth in nulliparous and parous women. Scandinavian journal of behavior therapy, 30(2), 75-84