”Meningen är ju att de ska söka själva”
En kvalitativ studie av folkbibliotekariers syn på sin pedagogiska roll gentemot skolelever
Malin Lundin
Institutionen för ABM
Uppsatser inom biblioteks- & informationsvetenskap ISSN 1650-4267
Masteruppsats, 30 högskolepoäng, 2010, nr 512
Författare/Author Malin Lundin
Svensk titel
”Meningen är ju att de ska söka själva”: En kvalitativ studie av folkbibliotekariers syn på sin pedagogiska roll gentemot skolelever
English Title
”They are supposed to search themselves”: A Qualitative Study of Public Librarians’ Views of Their Pedagogical Role Towards School Children
Handledare/Supervisor Gunnel Furuland
Abstract
The aim of this two years master's thesis is to examine public librarians’ views of their pedagogical role towards school children, and to illustrate the relationship between public libraries and schools as a background for the role of the public librarians. The theoretical framework is Carol Cullier Kuhlthau’s theory of the roles of librarians as mediators in reference work (Levels of Mediation) and in education (Levels of Education). The main question of the study is: How do public libra- rians view their pedagogical role towards elementary school pupils and high school students? Re- lated questions regarding the use of the public library for school purposes, the communication and cooperation between the public library and the schools, the difference between public libraries and school libraries and the librarians’ view of pedagogical work are also made.
The method used is qualitative interviews. These are made with seven public librarians from different libraries in different communities. The study shows that the librarians are aware of their pedagogical role towards school children, but still the role is unclear and difficult to distinguish from the roles of other formal mediators such as school librarians and teachers. The study also shows that a number of conditions, such as the organization of the schools’ library use and the communication and cooperation with the schools affect the pedagogical role of the librarians. They are also affected by the traditional role of the public librarian, which is to be at the user´s service rather than working as a counselor. However, the public librarians in this study believe that the ideal way to work with school children is to support their learning process.
Ämnesord
Bibliotek och skola, bibliotekarier, elever, folkbibliotek, pedagogik, skolan.
Key words
Libraries and Schools, Librarians, School children, Public Libraries, Education, Schools
Innehållsförteckning
Inledning ... 5
Avgränsningar och definitioner ... 6
Bakgrund ... 8
Skolornas användning av folkbiblioteken ... 8
Samarbete mellan folkbibliotek och skolor ... 9
Skillnaden mellan folkbibliotek och skolbibliotek ... 11
Folkbibliotekariens pedagogiska roll ... 12
Tidigare forskning ... 15
Folkbibliotek och skola ... 15
Skolfrågor i referensarbetet ... 16
Den pedagogiska rollen ... 18
Teori, syfte och frågeställningar ... 21
Referensarbete – Levels of mediation ... 22
Undervisning – Levels of education... 24
Syfte och frågeställningar ... 25
Metod ... 27
Val av metod ... 27
Urval ... 27
Intervjuer ... 28
Bearbetning och analys av materialet ... 29
Etik ... 30
Undersökning ... 31
Presentation av informanter och bibliotek ... 31
Användningen av folkbiblioteket ... 34
Samarbete och kommunikation ... 39
Folkbibliotekets uppgift ... 43
Informationssökning eller läsfrämjande? ... 47
Pedagogik eller service? ... 50
Folkbibliotekariers, skolbibliotekariers och lärares roller ... 57
Slutdiskussion ... 63
Undersökningens resultat ... 63
Slutsatser ... 66
Avslutande reflektioner ... 68
Sammanfattning ... 70
Käll- och litteraturförteckning ... 71
Otryckt material ... 71
Tryckt material ... 71
Bilaga 1 – Intervjuguide ... 75
Inledning
En eftermiddag under min praktik på ett folkbibliotek befann jag mig i informa- tionsdisken tillsammans med min handledare. Två tonårsflickor kom fram och bad om hjälp med att hitta information till ett skolarbete. ”Vi ska skriva om vad som hände på 80-talet”, sa de. Vi frågade om det gällde något speciellt område, till exempel politik, men fick till svar att de skulle skriva om det viktigaste som hände under 1980-talet inom alla områden och i hela världen. Vi ägnade sedan en lång stund åt att tillsammans med eleverna leta efter lämplig information utan något riktigt tillfredsställande resultat och vi diskuterade hur svårt det kan vara att söka information när ämnet är så brett.
Denna och många andra liknande situationer jag varit med om både under praktiken och i mitt arbete som biblioteksassistent, har fått mig att reflektera över folkbibliotekets och bibliotekariernas pedagogiska roll när det gäller barns och ungdomars skolarbete. Jag har ett stort intresse för pedagogik och tycker att det är roligt och utvecklande att arbeta med skolelever och deras frågor. Min erfarenhet är att det inte bara är på skolbibliotek man gör det. Elever i grund- och gymnasie- skolan har enligt bibliotekslagen rätt till ”lämpligt fördelade skolbibliotek”1 och man kan tycka att det är dessa som i första hand borde stå för det pedagogiska arbetet med eleverna, men i verkligheten saknar många skolor bibliotek med ut- bildade bibliotekarier. Rapporter visar också att andelen skolor, både med och utan egna bibliotek, som använder sig av folkbiblioteken är hög.2
För vuxenstuderandes vidkommande har jag fått intrycket att många folkbib- liotek har en klarare uppgift och ett etablerat samarbete med utbildningarna. Så verkar ofta inte vara fallet när det gäller de yngre eleverna, även om det finns folkbibliotek som har samarbeten och överenskommelser med skolor. När man arbetar på folkbibliotek kan man också ofta uppleva, åtminstone enligt min egen erfarenhet, att det finns ett problematiskt förhållande mellan uppgiften att ge alla användare bästa tänkbara service och viljan att arbeta pedagogiskt med skolung- domar. ”Jag arbetar inte på en skola”, svarade en folkbibliotekarie jag intervjuade för ett grupparbete tidigare under utbildningen på frågan om hur hon hanterade skolfrågor i referensarbetet. Hon menade att man som folkbibliotekarie behöver
1 Bibliotekslag (SFS 1996:1596), §5.
2 Exempelvis Skolbibliotek 2008 (2009), s. 21.
vara pedagogisk, men att man inte har ett pedagogiskt uppdrag. ”Jag är inte lärare, jag är bara en resurs” – är en annan tydlig markering jag hört från en folkbibliote- karie som arbetar med vuxenstuderande. Men vilken roll eller uppgift har man som folkbibliotekarie egentligen gentemot elever i grund- och gymnasieskolan?
Dessa reflektioner gör att det känns naturligt för mig att vända mig till folkbiblio- teken och bibliotekarier som arbetar där, för att se vilka olika uppfattningar det kan finnas om de här frågorna. Jag tror inte att man kan studera folkbibliotekari- ens roll gentemot skolungdomar utan att ta upp större frågor som skolans använd- ning av folkbiblioteken, samarbete med skolan och likheter och skillnader mellan folk- och skolbibliotek. I denna uppsats kommer jag därför, genom ett antal kvali- tativa intervjuer med folkbibliotekarier, undersöka hur de tänker i sådana frågor men med fokus på deras egen pedagogiska roll.
Avgränsningar och definitioner
Jag kommer att fokusera på hur svenska folkbibliotekarier ser på sin pedagogiska roll gentemot skolelever och därmed även på hur de upplever förhållandet mellan folkbibliotek och skola. Jag har valt att begränsa undersökningen till bibliotekarier som arbetar på renodlade folkbibliotek och har därför inte intervjuat några som enbart arbetar på skolbibliotek eller integrerade folk- och skolbibliotek. Jag är medveten om att den senare bibliotekstypen är en vanlig form av samarbete mel- lan folkbibliotek och skola, men eftersom man kan förutsätta att sådana bibliotek har ett uttalat uppdrag att vara en del av skolan passar de inte in i min undersök- ning. Jag vill i stället fokusera på bibliotek utanför skolan. Även folkbibliotek kan ha ingått avtal som innebär att de ersätter skolbibliotek, men jag menar att dessa ändå inte automatiskt har samma dubbla funktion som integrerade bibliotek. Med skolelever menar jag elever i den svenska grund- och gymnasieskolan. Undersök- ningen kommer därför inte att ta upp olika typer av vuxenstuderande annat än i eventuella jämförelser. Jag kommer att utgå från folkbibliotekariernas perspektiv och undersöker inte elevers, lärares eller skolledares åsikter eller erfarenheter.
Två begrepp som jag reflekterat mycket över under arbetet med uppsatsen är
”pedagogisk” och ”roll”. Det senare begreppet har jag, liksom Louise Limberg i en kunskapsöversikt över skolbibliotekets pedagogiska roll, valt att inte lägga någon djupare betydelse i, utan använda synonymt med till exempel ”uppgift” eller
”funktion”.3 Enligt Nationalencyklopedin har begreppet ”pedagogisk” två betydel- ser, som kan tänkas överensstämma med vad som oftast menas med ordet. Den första är ”som har att göra med (metoder för) uppfostran och undervisning” och den andra är ”som har fallenhet för att förklara och lära ut fakta och samman-
3 Limberg, L. (2002), Skolbibliotekets pedagogiska roll: en kunskapsöversikt, s. 17.
hang”.4 Den pedagogiska rollen borde således vara ett slags undervisningsroll, och en pedagogisk bibliotekarie borde kunna förklara och lära ut sådant som använda- re har behov av, till exempel informationssökning. Detta att någon undervisar och överför kunskap till någon annan är dock, enligt min åsikt, ett något förenklat sätt att betrakta lärande. Jag väljer att se den pedagogiska rollen ur ett utvidgat per- spektiv, som en handledande och stöttande roll där man på något sätt bidrar till lärande. I denna uppsats utgår jag från att bibliotekarier har en pedagogisk roll och att den kan framträda i olika hög grad. I teoriavsnittet kommer jag att gå djupare in på detta.
4 Nationalencyklopedin, webbversionen, sökord: pedagogisk [2010-04-01].
Bakgrund
Innan jag går in på den tidigare forskning som är relevant för min studie, vill jag ge en bakgrund till undersökningsområdet. I detta kapitel kommer jag därför främst ta upp ett antal statliga rapporter som behandlar förhållandet mellan skola och folkbibliotek i Sverige, men även några debattartiklar om folkbiblioteket och skolan.
Skolornas användning av folkbiblioteken
Ett antal rapporter som behandlar förhållandet mellan de svenska folkbiblioteken och skolan visar på en situation som är allt annat än oproblematisk. I rapporten Skolbiblioteken i Sverige. Kartläggning, analys och probleminventering, som Sta- tens kulturråd gav ut 1999, beskrivs hur läroplanernas riktlinjer om att man i sko- lan ska arbeta problembaserat och att eleverna ska vara aktiva i sitt eget lärande har gjort att skolans behov av bibliotekstjänster ökat. Kulturrådet menar att stan- darden på skolbiblioteken har blivit ”ett direkt intresse även för folkbiblioteken”, eftersom skolor utan fungerande egna bibliotek i stället vänder sig till dessa trots att de inte alltid har resurser nog att tillgodose behoven. Dock menar man i rappor- ten att detta inte primärt är folkbibliotekens ansvar, utan skolledarens.5
Kulturrådet anser att folkbiblioteken ändå ofta tar ”ett mycket stort ansvar i skolan”.6 I rapporten ger de en bild av hur det i extrema fall kan se ut i en kom- mun. I praktiken fungerar då folkbiblioteket, utan att vara ett integrerat skol- och folkbibliotek, som det enda skolbiblioteket. Någon form av avtal eller överens- kommelse finns inte utan skolan utnyttjar helt enkelt folkbiblioteket för sina be- hov i stället för att ta sitt ansvar för och planera elevernas försörjning av litteratur och information. Folkbiblioteket ställer å andra sidan upp med service och resurser.7
Att elever själva kommer till folkbiblioteken för att söka information till skol- arbeten bidrar också till att kraven har ökat. Elever och studenter behöver ofta mycket hjälp och handledning vilket kan göra det svårare för bibliotekarierna att hinna med att hjälpa alla användare på ett bra sätt. Många kommuner ansåg, då
5 Skolbiblioteken i Sverige. Kartläggning, analys och probleminventering (1999), s. 7.
6 Skolbiblioteken i Sverige (1999), s. 60.
7 Skolbiblioteken i Sverige (1999), s. 29.
rapporten gavs ut, att situationen var ”ohållbar”.8 Men det är inte heller självklart att folkbiblioteken helt kan avsäga sig ansvar för service till elever, eftersom dessa också är kommuninvånare liksom de andra användargrupperna. Kulturrådet menar att problemet ligger i att skolorna inte tar ansvar för informationsförsörjningen till eleverna genom att se till att det finns skolbibliotek som fungerar, och att folkbib- lioteken inte heller får några extra resurser för att tillmötesgå de behov som då upp- står.9
Även i rapporten Skolbiblioteken 2002 visar Kulturrådet att det är mycket van- ligt att grund- och gymnasieskolor i Sverige använder sig av folkbiblioteken, sär- skilt de som saknar egna bibliotek.10 Samma bild målas upp i den senaste rappor- ten, Skolbibliotek 2008. Av de svarande skolenheterna använder åtta av tio ett när- liggande folkbibliotek oavsett om de har skolbibliotek eller inte, men det är vanli- gare bland dem som saknar skolbibliotek. Kulturrådet konstaterar att det finns ett samband mellan skolans storlek, tillgång till skolbibliotek och användning av folkbiblioteket. Har skolan resurser till ett välutrustat och bemannat eget bibliotek minskar behovet av att utnyttja folkbiblioteket och dess resurser.11
Skolorna använder folkbiblioteken mest till att låna, läsa och hämta fakta, men man besöker dem även i syfte att öka elevernas informationskompetens och läsande. Rapporten visar också att det fortfarande är ovanligt med avtal eller över- enskommelser som reglerar skolornas användning av folkbiblioteken. Av dem som använder folkbiblioteken saknar två tredjedelar av friskolorna och hälften av de kommunala skolorna avtal med dessa. Skriftliga avtal finns främst när det gäll- er integrerade skol- och folkbibliotek.12
Samarbete mellan folkbibliotek och skolor
Trots avsaknaden av formella avtal har både grundskolor och gymnasieskolor ofta ett samarbete med kommunens folkbibliotek.13 I Studier av barn- och ungdoms- bibliotek: en kunskapsöversikt skriver Kerstin Rydsjö och AnnaCarin Elf att ”frå- gor om avgränsningar mellan skola och folkbibliotek och samarbete mellan dessa institutioner löper som en röd tråd i barnbibliotekets verksamhet”.14 De konstaterar vidare: ”Bibliotekets och skolans uppdrag gränsar till varandra och överlappar delvis och folkbiblioteken har en lång tradition av samarbete med skolan kring
8 Skolbiblioteken i Sverige (1999), s. 61.
9 Skolbiblioteken i Sverige (1999), s. 61.
10 Skolbiblioteken 2002 (2003), s. 11.
11 Skolbibliotek 2008 (2009), s. 21.
12 Skolbibliotek 2008 (2009), s. 22 f.
13 Skolbiblioteken i Sverige (1999), s. 28.
14 Rydsjö, K. & Elf, A.C. (2007), Studier av barn- och ungdomsbibliotek, s. 26.
barns och ungdomars läsning.”15 Kulturrådet menar också att det är naturligt att skolor vänder sig till folkbiblioteken på sina orter eftersom de geografiskt sett ligger nära och dessutom har samma huvudman, även om de inte alltid ligger un- der samma nämnd. Man har ofta ett samarbete som går långt tillbaka och det kan, trots exemplen på motsatsen, fungera väl.16
Under 1970- och 1980-talen var samarbete mellan skola och folkbibliotek en vanlig fråga som diskuterades och utreddes och det finns en hel del material i form av rapporter och artiklar från den tiden. 1979 gav Kulturrådet ut en rapport kallad Skola och folkbibliotek i samverkan. I denna framfördes förslag på olika modeller för samarbete som underlag och exempel för lokal utveckling. Dessa bygger främst på positiva erfarenheter från enskilda kommuner. Fyra huvudskäl till sam- verkan identifieras: mål som sammanfaller, gemensamma uppgifter, krav på bättre resursutnyttjande och behov att motverka sektorsuppdelning i samhället.17 Även när man inom Folkbiblioteksutredningen i början av 1980-talet analyserade sam- verkan mellan folkbibliotek och skola menade man att ett nära samarbete var av stor betydelse eftersom båda instanserna var instrument för att uppfylla de kultur- och utbildningspolitiska målen.18 1988 kom Kulturrådet ut med en ny rapport där man beskrev olika samverkansprojekt mellan skola och folkbibliotek som man gett bidrag åren 1979–1980. Dessa projekt kretsade mestadels kring läsfrämjande arbete och skönlitteratur. Rapporten beskriver samverkan mellan skola och folk- bibliotek som naturlig och nödvändig för att både lärares och bibliotekariers kom- petenser ska kunna utnyttjas.19
Folkbiblioteken engagerar sig ofta i grundskolan genom uppsökande verk- samhet, som att en barnbibliotekarie besöker skolan och tipsar om böcker eller att man bjuder in skolklasser till folkbiblioteket.20 Att verka genom skolan är ett ef- fektivt sätt för folkbiblioteken att nå ut till så många barn som möjligt, vilket ock- så ingår i uppdraget då barn och ungdomar nämns som en prioriterad grupp i bib- liotekslagen.21 Det finns också olika sätt för folkbibliotek som inte har resurser nog att möta skolans krav att förhålla sig till det. Man kan välja att säga ifrån och inte låta skolan använda biblioteket i så stor utsträckning, men man kan också gå en annan väg och i stället verka för att bygga upp och förbättra skolbiblioteken.
Det kan ligga i folkbibliotekets intresse, även om det inte är dess ansvar, att skol- biblioteken har en acceptabel standard. En del kommuner har valt att låta folkbib-
15 Rydsjö & Elf (2007), s. 27 f.
16 Skolbiblioteken i Sverige (1999), s. 29.
17 Statens kulturråd (1979), Skola och folkbibliotek i samverkan, s. 22 ff.
18 Folkbiblioteksutredningen (1982), Folkbibliotekens samverkan med skolan: rapport från en arbetsgrupp inom Folkbiblioteksutredningen, s. 3.
19 Trotzig, E. (1988), Skola – folkbibliotek: samverkansprojekt som fått bidrag från Statens kulturråd åren 1979–1984, passim.
20 Skolbiblioteken i Sverige (1999), s. 60.
21 Bibliotekslag (SFS 1996:1596), §9.
lioteken och deras personal ansvara för den praktiska skolbiblioteksverksamheten, utan att det blir fråga om integrerade bibliotek, och reglera detta genom avtal så att skolan betalar för bibliotekets resurser och tjänster. Detta alternativ är ofta initierat av folkbiblioteken. Ett problem med detta kan enligt Kulturrådet vara att man glömmer bort att integrera skolbiblioteket i undervisningen därför att det blir en
”utifrån kommande servicefunktion”.22
Skillnaden mellan folkbibliotek och skolbibliotek
Trots den nära kopplingen mellan folkbibliotek och skola är det viktigt att se skillnaderna mellan folkbiblioteksverksamhet och skolbiblioteksverksamhet. Kul- turrådet påpekar att verksamheterna skiljer sig åt på viktiga punkter eftersom skolbiblioteken har en pedagogisk uppgift.23 Man menar att det som främst skiljer folkbiblioteken från skol- och högskolebibliotek är ”deras friare ställning och de- ras uppgift att vända sig till hela befolkningen”.24 Även Rydsjö och Elf menar att folkbibliotek och skolbibliotek har mycket som skiljer dem åt även om det finns likheter. Folkbibliotek ska tillgodose barns och ungdomars ”behov av information och förströelse” medan skolbiblioteken hör ihop med skolan och dess mål och ska vara ”en resurs för lärande”.25
Louise Limberg skriver i en artikel i Barn och kultur från 1992 om skillnaden mellan folkbibliotek och skolbibliotek. Hon menar att samverkan mellan dessa, precis som beskrivits ovan, brukar ses som något positivt och förknippas med ef- fektivt utnyttjande av resurser och vikten av lässtimulans. I Sverige är vi enligt Limberg ovanligt duktiga på detta och motiven för samverkan kan vara ekonomis- ka, pedagogiska och kulturpolitiska.26
Enligt Limberg är den nära kopplingen mellan skola och folkbibliotek dock inte enbart positiv. På många bibliotek är det svårt att få tid och resurser att räcka till. Bibliotekarier känner att de inte kan möta skolans krav och att andra grupper blir försummade. Samtidigt kan även elever och lärare vara missnöjda med servi- cen från folkbiblioteket. Limberg menar att folkbibliotekens och skolbibliotekens verksamheter blandas ihop och blir otydliga, vilket också leder till att det blir svårt för politiker och skolledare att inse värdet av båda bibliotekstyperna.27 För att klargöra skillnaderna presenterar hon en modell för att analysera dessa. Det vikti- ga är, menar hon, att det finns ”en motsättning mellan frihet och individorientering
22 Skolbiblioteken i Sverige (1999), s. 61 f.
23 Skolbiblioteken i Sverige (1999), s. 8.
24 Skolbiblioteken i Sverige (1999), s. 32.
25 Rydsjö & Elf (2007), s. 26.
26 Limberg, L. (1992), ”Vad är det för skillnad mellan barnbibliotek och skolbibliotek?”, s. 6.
27 Limberg (1992), s. 6.
i folkbiblioteket mot styrning och grupporientering i skolan”.28 Båda typerna av bibliotek ska erbjuda kultur och information men de måste arbeta på olika sätt eftersom utgångspunkterna är olika. Folkbibliotekets arbete bygger på att individer kommer dit frivilligt för nöjes skull eller för att lära, medan man i skolan ska ut- veckla vissa kunskaper, färdigheter och värderingar och alltid är del av en grupp även om man som elev arbetar med en individuell uppgift. Detta medför olika behov och ställer olika krav på bibliotekens service, arbetsmetoder, lokaler och bestånd. Att hänsyn tas till detta är enligt Limberg en förutsättning för kvalité i verksamheten. Hon menar att folkbiblioteken inte kan kompensera brister i skol- biblioteken eller tillgodose skolans biblioteksbehov, utan i stället ska komplettera.
Man behöver samarbeta men samtidigt profilera sig mot de olika behoven.29 Den- na åsikt delas av Johanna Hansson och Malin Ögland som i artikeln ”Konkurrera, komplettera eller kompensera?” från 2009 menar att det har betydelse vilket för- hållningssätt biblioteket intar gentemot skolan och att man ofta blir kompenseran- de när man inte ser några tydliga alternativ. Artikelförfattarna anser att folkbiblio- teken själva kan välja vilken roll de vill spela för barn och ungdomar.30
Kulturrådet menar ändå att skolbibliotekens och folkbibliotekens gemensam- ma uppgifter och överlappande användargrupper gör att det finns vinster med att, om det är möjligt, samordna verksamheterna i en kommun. Man rekommenderar att överenskommelser görs mellan olika typer av bibliotek både centralt, regionalt och lokalt, för att användningen av dessa i utbildningssammanhang ska bli mer effektiv. Man anser också att skolor som använder folkbibliotek borde ta med även denna användning när man analyserar sitt behov av biblioteksservice och framför det till politiskt ansvariga. Samarbete mellan skola och folkbibliotek på kommunal nivå bör enligt Kulturrådet alltid regleras skriftligt, oavsett om det gäller integrerade bibliotek eller om skolan använder folkbiblioteket.31
Folkbibliotekariens pedagogiska roll
Folkbibliotek och folkbibliotekarier förknippas inte lika ofta med pedagogiska uppgifter och arbetssätt som skol- och högskolebibliotek och deras personal. En- ligt Limberg finns det också en viktig skillnad i arbetssätt på folk- och skolbiblio- tek. Hon menar i sin modell att skolbibliotekarier ska arbeta pedagogiskt och handledande medan folkbibliotekarier arbetar med service.32 Denna skillnad verkar
28 Limberg (1992), s. 8.
29 Limberg (1992), s. 8.
30 Hansson, J. & Ögland, M. (2009b), ”Konkurrera, komplettera eller kompensera?”, s. 35.
31 Skolbiblioteken i Sverige (1999), s. 10 f.
32 Limberg (1992), s. 7.
vara lika tydlig idag som på 1990-talet – något som Helena Öbergs och Anne Ljungdahls resonemang i boken Framtidens skolbibliotek från 2009 illustrerar:
[…] folkbiblioteken ska tillhandahålla litteratur och information. Ett av skolbibliotekens vik- tigaste uppdrag är att lära ut hur man hittar litteratur och information. Med andra ord: en be- sökare på folkbiblioteket får böckerna framplockade och på skolbiblioteket får du lära dig att leta för att så småningom hitta på egen hand.33
Skillnaden i arbetssätt, som Limberg beskriver den, verkar dock inte enbart handla om vilket bibliotek man arbetar på utan i vilken situation man möter barn:
Barnbibliotekarier markerar nästan alltid när de möter skolklasser, att de inte är lärare. De är måna om sin roll som en person som hör till folkbiblioteket, till friheten. Är detta en rimlig at- tityd, om man som bibliotekarie arbetar på lektionstid med skolklasser i biblioteket eller i klassrummet? Jag menar, att barnbibliotekarier (och andra) måste se skillnaden mellan skol- biblioteksarbete och folkbiblioteksarbete.34
Som jag tolkar Limberg borde en folkbibliotekarie också kunna arbeta med ”skol- biblioteksarbete” men då måste man gå in och ut ur de olika rollerna. Man kan också tolka henne så att folkbibliotekarier inte borde syssla med skolbiblioteksar- bete utan att de borde få höra just till friheten, medan det ska finnas utbildade skolbibliotekarier som arbetar med elever och att hon anser att skolbibliotekarier identifierar sig för mycket med folkbibliotekarier. I en utvärdering av ett utveck- lingsprojekt med skol- och folkbibliotek som pågick 1993-1995 i Örebro län, skri- ver Limberg dock att den ökade mängden tillgänglig information förändrar biblio- tekarierollen eftersom man inte längre har kontroll över informationskällorna, utan snarare måste kunna överblicka och navigera genom det stora utbudet. Det gäller nu att kunna handleda elever som ska kunna använda information själva för att lära sig något, snarare än att kunna ta fram svaren åt dem.35
Överflödet av information och faktumet att skolelever själva måste kunna na- vigera i detta påverkar både skol- och folkbibliotekariers roller. Att folkbiblioteka- rier också har en viktig pedagogisk roll är något Malin Berglind och Britta Särn- mark verkligen betonar i ett temanummer av Ikoner. Särnmark skriver: ”Idag är det inte bara de traditionella skolbiblioteken som är pedagogiska bibliotek. Även folkbiblioteken får mer och mer att göra med elever och studenter på alla nivåer.”36 Detta menar hon är en naturlig följd av utvecklingen i biblioteksvärlden. ”Att folkbiblioteken blir mer pedagogiska är en logisk följd av att de utvecklas från en samlarinriktning mot att bli mer användarinriktade”, skriver hon.37
33 Öberg, H. & Ljungdahl, A., (2009), Framtidens skolbibliotek: den glada boken, s. 49.
34 Limberg (1992), s. 7.
35 Limberg, L. (1997), Skolbiblioteksmodeller: Utvärdering av ett utvecklingsprojekt i Örebro län, s. 25.
36 Särnmark, B. (1999), ”Dags för det pedagogiska folkbiblioteket”, s. 15.
37 Särnmark (1999), s. 15.
Berglind argumenterar också för att pedagogik är minst lika angeläget för folkbibliotekarier som skol- eller högskolebibliotekarier, eftersom man på folkbib- liotek ofta får ta hand om elever samtidigt som man, i och med att man inte ligger lika nära skolan i organisationen, är sämre förberedd på detta. Hon ser två stora problem i sådana situationer, där det ena är frågan om man har tillräckligt med material på folkbiblioteket, och det andra handlar om att balansera ”mellan ren service, och att vara en del av de verktyg eleven/studenten ska använda för att lösa uppgiften […]”.38 Berglind lyfter fram att själva informationssökningen ingår i elevernas arbete, vilket gör att det blir en skillnad mellan hur man som biblioteka- rie arbetar med dem jämfört med andra användare. Hon menar att lärarna också måste vara tydligare med att själva sökningen av information ingår i elevernas uppgifter. Liksom Kulturrådet efterlyser hon även ökat samarbete mellan folkbib- liotekarier och lärare.39 Ett sådant samarbete måste för att bli framgångsrikt, enligt Hansson och Ögland, bygga på ”att de olika parterna vet vilka de är, under vilka förutsättningar de går in i samarbetet och vad varje profession kan bidra med”.40
38 Berglind, M. (1999), ”Varje dag en pedagogisk utmaning”, s. 14.
39 Berglind (1999), s. 14.
40 Hansson, J. & Ögland, M. (2009a), ”Att leda och att styra”, s. 37.
Tidigare forskning
I detta kapitel kommer jag att gå över till vetenskaplig forskning, det vill säga uppsatser, vetenskapliga artiklar och avhandlingar, som är av relevans för min undersökning. Forskningen om bibliotek och skola kretsar till stor del kring skol- bibliotek och skolbibliotekarier på olika sätt.41 Det finns alltså relativt mycket forskning om hur elever söker information och lär genom skolbibliotek och hur man arbetar där, medan folkbibliotekets roll i skolelevers informationssökning och lärande knappt är utforskad alls. Det finns dock en del forskning som visar att folkbiblioteken har betydelse för skolelever och även studier av referensarbete för barn och ungdomar som behandlar skolfrågor. Dessa räknas då till en speciell typ av frågor, som barn och ungdomar ställer till bibliotekarien, så kallade ålagda frågor. När det gäller bibliotekariens pedagogiska roll finns viss forskning. Dock menar jag att denna roll inte uppmärksammats i den grad man skulle kunna tro, trots att biblioteken blir mer och mer användarorienterade och bibliotekarier syss- lar allt mer med handledning både av studerande på olika nivåer och av övriga användare. Den forskning som trots allt finns om den pedagogiska rollen berör i första hand skolbibliotekarier eller bibliotekarier på högskole- och universitetsbib- liotek och inte så ofta folkbibliotekarier. När detta ändå sker handlar det oftast om arbetet med vuxenstuderande snarare än med elever i grund- och gymnasiesko- lan.42 Forskning om folkbibliotekariers arbete med barn- och ungdomar tar också oftare upp läsfrämjande arbete än informationssökning i samband med skoluppgifter.
Folkbibliotek och skola
Det faktum att folkbiblioteken används av elever och lärare för skolarbete är något som flera studentuppsatser inom biblioteks- och informationsvetenskap har upp- märksammat. Ett exempel är Jenny Perssons uppsats Grundskolan och biblioteks- böckerna från 1997, där hon genom intervjuer med lärare och bibliotekarier kom-
41 Se exempelvis Limberg (2002), Limberg, L., Hultgren, F. & Jarneving, B. (2002), Informationssökning och lärande: en forskningsöversikt eller Henning Ingmarsson, J. (2010), Elevers kunskapsarbete i skolbiblioteket.
42 Se exempelvis Gärdén, C (2006), Folkbibliotek och vuxnas lärande: förutsättningar, dilemman och möj- ligheter i utvecklingsprojekt eller Hansson, B. & Lyngfelt, A. (red.), (2009), Pedagogiskt arbete i teori och praktik: om bibliotekens roll för studenters och doktoranders lärande.
mer fram till att skolans arbetssätt gör att det krävs fungerande skolbibliotek, men att dessas resurser inte alltid räcker till och att skolan då måste använda sig av litteratur från folkbibliotek och skolbibliotekscentral.43 Detta resultat kan jämföras med Kulturrådets rapporter från föregående kapitel, där vi sett att det finns ett samband mellan tillgången till skolbibliotek och användningen av folkbibliotek.
Detta visar sig även i senare, internationell forskning. I en artikel från 2009 disku- terar Joanne de Groot och Jennifer Branch forskning i Kanada, Sydafrika och Au- stralien som också visat på folkbibliotekens betydelse för skolelever. Av forsk- ningen framgår att folkbiblioteken används för att komplettera eller ersätta skol- bibliotek, på grund av att de senare inte har tillräckliga resurser eller att det helt enkelt inte finns några skolbibliotek.44 I Australien har Alan Bundy, genom en undersökning av folkbiblioteken 2006, kommit fram till att trycket från skolelever ökar på dessa och att de bidrar till den formella utbildningen i mycket hög grad, men att detta inte uppmärksammas av politiker eller av skolorna.45 De Groots och Branchs egen forskning i Kanada visar att kontakt mellan folkbiblioteken och sko- lorna är svår att upprätthålla och ibland saknas helt.46
Anette Torgnysdotter Sundblad undersöker samverkan och rolldefinitioner mellan skola, skolbibliotek och folkbibliotek på Gotland i sin magisteruppsats från 2007, genom intervjuer med personal på skol- och folkbibliotek samt med rekto- rer. Analysen baseras på nyinstitutionell teori. Uppsatsen uppmärksammar samma problem som Louise Limberg beskriver47, det vill säga en sammanblandning av skolbibliotekens och folkbibliotekens uppgifter. Sundblad konstaterar att roll- och ansvarsfördelningen mellan folkbibliotekarier och skolbibliotekarier och mellan folkbibliotek och skolbibliotek är otydlig, vilket bland annat leder till att skolle- darna i kommunen inte anser att man behöver satsa på båda bibliotekstyperna.48
Skolfrågor i referensarbetet
Bibliotekarien Lena Lundgren undersöker, i sin magisteruppsats från 1997, refe- rensarbete för barn på ett integrerat skol- och folkbibliotek och en barnavdelning på ett större folkbibliotek. Genom intervjuer, observationer och insamling av refe- rensfrågor kommer hon bland annat fram till att många av barnens frågor är just
43 Persson, J. (1997), Grundskolan och biblioteksböckerna: en undersökning rörande grundskolans förhål- lande till skolbibliotek, skolbibliotekscentral och folkbibliotek, passim.
44 De Groot, J. & Branch, J. (2009), ”Solid Foundations: a Primer on the Crucial, Critical, and Key Roles of School and Public Libraries in Children’s Development”, s. 56.
45 Bundy, A. (2006), ”Supporting students: the educational contribution of Australia's public libra- ries”, s. 134.
46 De Groot & Branch (2009), s. 56.
47 Se bakgrundskapitlet.
48 Torgnysdotter Sundblad, A. (2007), Det är ju samma barn och ungdomar vi arbetar med – En intervjustu- die om samverkan mellan skola, skol- och folkbibliotek på Gotland., s. 73.
skolfrågor och att bibliotekarier lägger ner mycket tid på att hjälpa till att avgränsa och formulera dessa samt hitta källor på rätt nivå för barnen.49 Lundgren menar att bibliotekarierna i undersökningen anser sig ha ”ett tydligt pedagogiskt ansvar när det gäller skolfrågorna. Eleverna ska inte bara få svaret eller materialet serverat, utan ska så långt som möjligt instrueras och uppmuntras att söka själva.”50
Efter att Lundgren gjorde sin undersökning har ett viktigt begrepp för refe- rensarbete för barn introducerats av en amerikansk forskare i biblioteks- och in- formationsvetenskap, Melissa Gross. 1998 använde hon begreppet ålagda frågor, på engelska imposed queries, i sin avhandling.51 Begreppet står för frågor som inte har sitt ursprung hos barnet som ställer frågan till bibliotekarien, utan har bestämts av någon annan. Det vanligaste är att den ålagda frågan hör ihop med ett skolarbe- te, där uppdragsgivaren alltså är en lärare, även om andra vuxna eller kamrater också kan ålägga barn frågor. Enligt Gross är det viktigt att skilja mellan ålagda frågor och barns egna frågor (self-generated questions) eftersom de kräver olika förhållningssätt från bibliotekariens sida. Problemet med ålagda frågor är enligt Gross att bibliotekarien inte kan komma ända tillbaka till frågans ursprung genom referensintervjun på samma sätt som med de egna frågorna. Vad som händer vid informationsdisken beror på hur väl frågan har överförts från åläggaren, i det här fallet läraren, till barnet. Vanliga problem kan vara att en elev inte fått med sig uppgiften eller inte själv förstått frågan.52
Karin Andersson studerar folkbibliotekariers upplevelser av barns och ung- domars ålagda frågor i sin magisteruppsats från 2005.53 Detta gör hon genom att använda sig av teorier om kommunikation, av Gross teori om ålagda frågor samt av Carol Kuhlthaus teori om bibliotekariens pedagogiska roller i referensarbetet.
(Kuhlthau är en mycket framträdande forskare inom informationssökning i peda- gogiska sammanhang och jag kommer att presentera henne närmare i teoriavsnit- tet.) Andersson intervjuar fem bibliotekarier som alla har erfarenhet av och åsikter om skolfrågor, vilket visar sig vara den dominerande typen av ålagda frågor. I kommunerna som undersöks saknar många skolor egna bibliotek och uppsatsför- fattaren noterar att olika problem relaterade till skolan ständigt återkommer i in- formanternas utsagor.54 En viktig slutsats för uppsatsen är att både elevernas eget intresse för frågorna och samspelet mellan folkbiblioteken och skolorna har stor betydelse för hur bibliotekarierna uppfattar de ålagda frågorna.55
49 Lundgren, L. (1997), Biblioteken och barns kunskapande: en undersökning av referensarbetet på två barn- och ungdomsavdelningar, passim.
50 Lundgren, L. (2000), ”Barn frågar på biblioteket”, s. 41.
51 Gross, M. (1998), Imposed Queries in the School Library Media Center: A Descriptive Study.
52 Gross, M. (2000), ”The Imposed Query and Information Services for Children”, under rubriken ”Types of reference questions”.
53 Andersson, K. (2005), ”Den är ju liksom tuggad någon annan stans”: Barnbibliotekariers upplevelser av barns och ungdomars ålagda frågor under referensintervjun.
54 Andersson (2005), s. 47.
55 Andersson (2005), s. 52.
Den pedagogiska rollen
Forskning om just folkbibliotekariens pedagogiska roll är, som tidigare nämnts, inte särskilt omfattande. Denna roll, som ofta bara nämns som en av de många olika roller bibliotekarien kan ha, lyfts dock fram av bibliotekschefen vid Högsko- lan i Bergen, Tove Pemmer Sætre. 2002 lade hon fram en avhandling i pedagogik med titeln Biblioteket som laeringsarena med bibliotekaren som pedagog.56 Syftet med avhandlingen är att etablera bibliotekspedagogik som ett nytt ämnesområde inom utbildningen i biblioteks- och informationsvetenskap. Sætre belyser sam- bandet mellan bibliotek, bibliotekarier och pedagogik ur ett allmänt biblioteksper- spektiv, inte bara för skol- eller högskolebibliotek, och slår fast att bibliotekarien har en pedagogisk roll. Hon menar dock att rollen kan utvidgas och bli tydligare om bibliotekarien blir medveten om och erkänner att bibliotekariearbete är en form av pedagogisk verksamhet. En sådan utvidgad roll måste enligt Sætre bygga på pedagogiska hållningar, kunskaper och färdigheter. För att kunna omsätta den- na typ av pedagogisk insikt i praktiken är det dessutom viktigt att ha en begrepps- apparat samt analys- och planeringsverktyg för pedagogisk verksamhet i bibliotek.57
I mötet mellan bibliotekarie och användare finns enligt Sætre möjlighet för lärprocesser att sättas igång, hjälpas vidare när de avstannar och stöttas på vägen mot ett slutligt resultat. Men hon finner det viktigt att understryka att vägledning på bibliotek traditionellt och i många sammanhang har haft en starkt avgränsad och facklig karaktär. Bibliotekarien har i referensintervjun koncentrerat sig mer på materialet som ska återfinnas än på användaren. Dialogen mellan dem har varit begränsad till frågor och svar angående materialet.58
En annan forskare som också är kritisk till den traditionella referensintervjun är James K. Elmborg. I artikeln ”Teaching at the Desk: Toward a Reference Peda- gogy” argumenterar han för pedagogikens betydelse i referensarbetet. Han menar att handledningen som sker i referensarbetet har stora likheter med hur en lärare handleder en elev som skriver ett arbete. Båda handlar om en process – skrivpro- cessen eller informationssökningsprocessen.59 Men i referensarbetet är det oftast bibliotekarien som bestämmer användarens informationsbehov, genom den tradi- tionella referensintervjun, och utför sökningen som en service. På det sättet kom- mer bibliotekariens expertkunskaper fram, men användaren fråntas kontrollen över sökprocessen och bedömningen av källorna. Är användarna elever som ska lära sig något är detta sätt att arbeta helt oacceptabelt, menar Elmborg, eftersom de då stängs ute från själva processen som leder till lärande.60
56 Sætre, T. P. (2002), Biblioteket som laeringsarena med bibliotekaren som pedagog: et utviklingsarbeid knyttet til bibliotekarutdanning med sikte på å etablere et nytt fagområde kalt "bibliotekpedagogikk".
57 Sætre (2002), s. 160.
58 Sætre (2002), s. 166.
59 Elmborg, J. K. (2002). ”Teaching at the Desk: Toward a Reference Pedagogy”, s. 458.
60 Elmborg (2002), s. 459 ff.
Inom de olika svenska utbildningarna i biblioteks- och informationsvetenskap har relativt många uppsatser ägnats åt bibliotekariers olika yrkesroller och bland dem finns ett antal som specifikt behandlar bibliotekariens pedagogiska roll.
Catharina Haqvinsson och Camilla Kristersson gör i sin magisteruppsats från 2003 en kvalitativ studie av några bibliotekariers uppfattningar om informationskompe- tens, lärande och sin pedagogiska roll samt vad i bibliotekariernas pedagogiska kompetens som skulle behöva tillföras för att de skulle kunna bidra till att använ- dares lärande utvecklas.61 Undersökningen genomfördes med en fenomenografisk forskningsansats. De åtta bibliotekarierna som intervjuades kom från folk-, skol- och högskolebibliotek och alla var antagna till en högskolekurs i pedagogik för bibliotekarier. Resultatet av studien visar att de flesta bibliotekarierna tyckte att deras arbete till stor del var pedagogiskt, särskilt användarundervisningen. Även om några av dem såg sig själva som pedagoger menade de samtidigt att de inte uppfattades så av lärare eller skolledare. Det fanns även bibliotekarier som inte tyckte att de skulle vara pedagoger utan menade att det hör till lärarens roll.62 Ha- qvinsson och Kristersson menar att det som saknades i bibliotekariernas pedago- giska kompetens, förutom formell pedagogisk kompetens och tid och andra resur- ser, var ”teorier och strategier för ett pedagogiskt arbete” och ”lärares erfarenheter och kunskaper”. De framhåller även att det saknas ett bra samarbete med lärarna och ett erkännande från dessa av bibliotekariernas pedagogiska kompetens.63
Kristina Kolleruds magisteruppsats Lära att lära: Folkbibliotekarien som pe- dagog. En undersökning av den pedagogiska rollens förutsättningar på folkbiblio- tek från 2001 fokuserar på just folkbibliotekarier och deras pedagogiska roll, men främst gentemot vuxenstuderande. I undersökningen, som görs med hjälp av både enkäter och intervjuer, framkommer det att folkbibliotekarier anser sig ha nytta av pedagogisk kompetens i många olika situationer i arbetet, till exempel i referens- arbete och användarundervisning.64 Kollerud menar också att samhällsutveckling- en och utbildningssamhället ställer ökade krav på bibliotekariers pedagogiska kompetens, men att kompetensen hos bibliotekarier med pedagogisk fortbildning inte tillvaratas och att intresset är svalt hos chefer och kollegor.65
Folkbibliotekariens pedagogiska roll gentemot gruppen barn och ungdomar och då specifikt i läsfrämjande arbete är ett ämne som undersöks i Carina Karls- sons och Kerstins Steens magisteruppsats från 2006. De analyserar resultatet av intervjuer med folkbibliotekarier och observationer av läsfrämjande aktiviteter ur flera pedagogiska perspektiv: individuell konstruktivism, social konstruktivism
61 Haqvinsson, C. & Kristersson, C. (2003), Bibliotekariers pedagogiska roll: om konsten att lära andra att söka och använda information, s. 6.
62 Haqvinsson & Kristersson (2003), s. 58.
63 Haqvinsson & Kristersson (2003), s. 65.
64 Kollerud, K. (2001), Lära att lära: Folkbibliotekarien som pedagog. En undersökning av den pedagogiska rollens förutsättningar på folkbibliotek, passim.
65 Kollerud (2001), s. 63 f.
och ett ”traditionellt” perspektiv.66 Resultatet visar att bibliotekarierna inte är medvetna om sin pedagogiska roll. Detta är dock något som enligt uppsatsförfat- tarna behöver förändras för att man ska nå bra resultat med läsfrämjandet.67
Sammanfattningsvis kan man säga att flera olika perspektiv som är relevanta för min undersökning återfinns i tidigare forskning, som tar upp både folkbibliote- kets betydelse för skolan och dess elever, skolfrågor som ställs på bibliotek och bibliotekariens pedagogiska roll. Dock har jag inte funnit någon forskning som kombinerar dessa perspektiv och fokuserar på just folkbibliotekariens pedagogiska roll gentemot barn och ungdomar i egenskap av skolelever. Det saknas med andra ord forskning som belyser både förhållandet mellan folkbibliotek och skola och den pedagogiska roll folkbibliotekarier har.
66 Karlsson, C. & Steen, K. (2006), Lust och lärande i läsfrämjandet: pedagogiska perspektiv på biblioteka- rierollen och metoderna bokprat, boksamtal och Sommarboken, s. 22.
67 Karlsson & Steen (2006), s. 71 f.
Teori, syfte och frågeställningar
I följande kapitel kommer jag att presentera uppsatsens teoretiska redskap. Här redogörs även för syftet med min undersökning och de frågeställningar jag formu- lerat utifrån bakgrunden, den tidigare forskningen och teorin. Eftersom jag är in- tresserad av folkbibliotekariens pedagogiska roll gentemot skolelever har jag valt att använda mig av en teori om bibliotekariens möjliga pedagogiska roller som jag hämtat från Carol Cullier Kuhlthaus forskning.
Kuhlthau är professor i biblioteks- och informationsvetenskap vid Rutgers University i USA och har en bakgrund som lärare och skolbibliotekarie. Hon är känd för sin forskning om informationssökningsprocessen, över vilken hon har utvecklat en modell. Den baseras på undersökningar om olika användargrupper i olika typer av bibliotek, framför allt studenter på high school. Kuhlthau står för en processorienterad syn på informationssökning, där man utgår från individens per- spektiv och hur processen att söka information ter sig för honom eller henne, sna- rare än från bibliotekets perspektiv eller från källorna. Hon är ofta citerad inom disciplinen och hennes forskning har haft stor betydelse för hur man lär ut informa- tionssökning i till exempel skolbibliotek.
Kuhlthau använder begreppet mediator för en person som ingriper i och assi- sterar eller guidar någon i informationssökningsprocessen och därigenom under- lättar lärande genom tillgång till och användning av information. Begreppet är av stor betydelse i min undersökning, där jag kommer att se folkbibliotekarien som mediator i skolelevernas informationssökning. Det engelska ordet kan översättas med medlare eller förmedlare, men då jag inte anser att något av dessa ord är en tillräckligt bra översättning av Kuhlthaus begrepp, kommer jag att använda det engelska. Verbet mediate kan betyda att något eller någon utgör ett mellanled eller en länk. I det här fallet kan bibliotekarien ses som en länk mellan eleven och infor- mationen.
Kuhlthau skiljer mellan två typer av mediatorer, formella och informella. Bib- liotekarier hör, tillsammans med exempelvis lärare, till den första typen, medan den andra syftar på exempelvis familj, vänner, kollegor eller ämnesexperter.68 Kuhlthaus studier visar att bibliotekarien ofta ges liten betydelse som formell me-
68 Kuhlthau, C. C. (2004), Seeking Meaning. A Process Approach to Library and Information Servic- es, s. 107.
diator, i både skol-, folk- och högskolebibliotek, och främst betraktas som den som organiserar och ibland den som återfinner källor.69 Det finns dock, enligt Kuhlthau, ett behov hos användare av assistans från bibliotekarier, dels för att få tillgång till källor och dels för att bli guidad i sökprocessen. Användare har alltså behov av att få hjälp med både fysisk och intellektuell tillgång till information.
Kuhlthau menar att dessa två typer av ingripanden från bibliotekarien, det som fokuserar på källan och det som fokuserar på processen, hänger ihop. Utifrån an- vändarens perspektiv är de svåra att separera. Därför behöver man utveckla sätten att ingripa i användares informationssökning så att man inte bara förbättrar till- gången till källorna utan också förståelsen av processen att söka information. På så sätt kan bibliotekarien bidra till användares lärande genom användning av infor- mation.70 Detta är, menar jag, vad bibliotekariens pedagogiska roll innebär.
Traditionellt erbjuder bibliotek två typer av service för att assistera användare:
referensarbete och undervisning.71 Folkbibliotekarier kan möta skolelever i båda dessa sammanhang. Kuhlthau har utifrån sin forskning om informationssöknings- processen delat in bibliotekariens roller i fem olika nivåer i referensarbetet respek- tive undervisningen, där den femte nivån är den mest kvalificerade. I referensarbe- tet kallar hon dessa nivåer för Levels of mediation och i undervisningen för Levels of education.72 De senare kan enligt Louise Limberg ses som ”en taxonomi för möjliga pedagogiska roller” för skolbibliotekarier.73 Jag menar att detta även gäller för de fem Levels of mediation, eftersom pedagogiskt arbete även kan utföras i referenssituationer, och lika mycket för folkbibliotekarier som skolbibliotekarier.
Nedan följer en kort genomgång av de två taxonomierna. Jag har valt att behålla de engelska termerna för bibliotekariens roller. Detta för att undvika förvirring då flera olika termer skulle kunna översättas med samma svenska ord.
Referensarbete – Levels of mediation
1. Organizer – Här sker inget direkt ingripande. Bibliotekarien organiserar sam- lingarna så att användarna själva ska kunna söka och hitta, och fokuserar på källorna och tekniken snarare än den individuella användaren. Denna nivå lig- ger till grund för de övriga – utan organisatören skapas ingen tillgång till käl- lor för lärande eller för några andra ändamål.74
69 Kuhlthau (2004), s. 108.
70 Kuhlthau (2004), s. 111 f.
71 Kuhlthau (2004), s. 114.
72 Kuhlthau (2004), s. 114 ff.
73 Limberg (2002), s. 50.
74 Kuhlthau (2004), s. 114 ff.
2. Locator – När användaren har en tydlig och enkel fråga söker bibliotekarien upp – lokaliserar – en enskild källa eller faktauppgift som svar på användarens fråga. Detta förutsätter att användaren är säker på vad hon eller han vill ha. På denna nivå är det underförstått att det finns ett rätt svar. Fokus ligger på att finna detta, snarare än på problemet som ligger bakom frågan. Ingripandet är helt fokuserat på källan och inte på användarens process.75
3. Identifier – Bibliotekarien träffar användaren, som har ett ämne eller problem att undersöka, en gång under informationssökningsprocessen och identifierar ett antal olika källor som är relevanta för ämnet. Dessa källor rekommenderas som grupp utan någon speciell ordning. Bibliotekarien tar inte hänsyn till den individuella användarens behov, i fråga om exempelvis kunskapsnivå eller var han eller hon befinner sig i processen.76
4. Advisor – Bibliotekarien guidar användaren, som har ett problem att undersöka djupare och under en längre tid, genom en sekvens av källor till ämnet och re- kommenderar en viss ordning att använda dem i. Användaren kan föreslås komma tillbaka regelbundet eller fortsätta på egen hand enligt rekommenda- tionerna. På denna nivå ligger fokus fortfarande på källorna eller sökverkty- gen. Inte heller här tar bibliotekarien hänsyn till användarens individuella behov.77 5. Counselor – På denna nivå är bibliotekariens ingripande fokuserat på processen
snararen än, som på de tidigare nivåerna, på källorna. Informationssökning ses som en dynamisk process snarare än ett sökande efter rätt svar. Bibliotekarien ingriper i användarens informationssökningsprocess genom en fortlöpande di- alog och det är användarens problem som styr. Hur detta problem utvecklar sig är helt individuellt. Bibliotekarien träffar användaren vid upprepade tillfäl- len då olika typer av sökningar och olika strategier används för att passa an- vändarens upplevelser vid olika stadier av processen samt hans eller hennes kunskapsnivå och tidigare erfarenheter. Det är användaren som, med stöd av bibliotekarien, omformulerar sitt problem, bestämmer sökstrategin, identifie- rar passande källor och bestämmer i vilken ordning de ska användas.78
75 Kuhlthau (2004), s. 116.
76 Kuhlthau (2004), s. 116 f.
77 Kuhlthau (2004), s. 117 f.
78 Kuhlthau (2004), s. 118 ff.
Undervisning – Levels of education
1. Organizer – I denna roll undervisar bibliotekarien inte utan har som ansvar att organisera samlingarna så att användarna själva kan hitta det de söker. Liksom i Levels of mediation är denna nivå grunden för de följande.79
2. Lecturer – Bibliotekarien planerar och ger en introduktion till biblioteket och dess källor för en grupp användare vid ett tillfälle, till exempel en klass vid början av en termin. Bibliotekarien håller en föreläsning som ofta kombineras med en guidad tur i biblioteket. Introduktionen är inte anpassad till en specifik uppgift utan ska förbereda framtida användning. Eftersom undervisningen inte integreras med något speciellt problem blir den en isolerad företeelse som inte helt fyller sitt syfte, det vill säga att användarna ska kunna använda biblioteket och dess resurser effektivt i fortsättningen.80
3. Instructor – Bibliotekarien undervisar om hur man använder en viss källa, oftast i anslutning till en viss uppgift. För att undervisningen ska bli så effektiv som möjligt ges den helst vid den tidpunkt då källan behövs för att lösa ett pro- blem. Detta kan ske vid flera tillfällen, men då handlar det alltid om olika käl- lor. Viss kommunikation med och planering tillsammans med läraren krävs, men man undervisar inte tillsammans.81
4. Tutor – Bibliotekarien undervisar vid flera tillfällen i anknytning till en viss uppgift, med målet att lära ut sökstrategier och en bra ordning att använda käl- lorna i. Bibliotekarien visar ett stort urval av källor och hjälper användarna att förstå deras relation till varandra. Fokus ligger, liksom på de föregående nivå- erna, på källor och teknik. Bibliotekarien samarbetar med läraren för att under- visningen ska passa med uppgiften.82
5. Counselor – Här anpassar bibliotekarien undervisningen till användarens käns- lor, tankar och handlingar i alla stadier av informationssökningsprocessen.
Fokus ligger på den individuella processen att lära från olika typer av informa- tionskällor och bibliotekarien undervisar i hur man finner och tolkar informa- tion om ett problem som hela tiden utvecklas. Målet är att förbereda använ- darna för framtida lärande. Undervisningen, som baseras på teorier om läran- de, är helt integrerad med användarens uppgift och bibliotekarien är med och både planerar och genomför alla steg. På denna nivå smälter de två formerna
79 Kuhlthau (2004), s. 122.
80 Kuhlthau (2004), s. 122 f.
81 Kuhlthau (2004), s. 123.
82 Kuhlthau (2004), s. 124.
av ingripande i processen – mediation och education – ihop. Bibliotekarien är en handledare som guidar och stöttar användaren.83
För att överföra de olika nivåerna av den pedagogiska rollen till mitt undersök- ningsområde, det vill säga hur folkbibliotekarier arbetar pedagogiskt med skolele- ver, kan man säga att det på den första nivån i båda taxonomierna handlar om att anpassa biblioteket och organisera beståndet så att eleverna (och lärarna) kan hitta och använda det de behöver för skolarbetet. På nivåerna två och tre tillkommer ytterligare en pedagogisk dimension i och med att bibliotekarien träffar och in- teragerar med eleverna, men fokus ligger fortfarande på källorna eller sökhjälp- medlen och bibliotekarien står på något sätt utanför elevernas sökprocesser. Jag menar att man kan se referensarbetet på dessa nivåer som en form av service eller tjänst som bibliotekarien utför. I undervisningen kan det jämföras med traditionel- la lektioner där någon lär ut något till andra. På nivå fyra ingriper man mer genom att man är med och påverkar sökvägarna och ordningen källorna används i. Det innebär oftast även att man träffar eleverna vid flera tillfällen vilket också ger bib- liotekarien en större pedagogisk roll. Här kommer dessutom samarbete med lära- ren in i undervisningen. Det är dock på nivå fem i både referensarbetet och under- visningen som man verkligen arbetar pedagogiskt enligt min mening, genom att man låter elevens sökprocess vara i fokus och på så sätt ger honom eller henne möjlighet att själva skapa mening och lära av både källornas innehåll och av själva processen. I undervisningens nivå fem är bibliotekarien också en del av det peda- gogiska arbetet och har en lika stor roll som läraren.
Syfte och frågeställningar
Utifrån de problem som framkommit av bakgrunden och den tidigare forskningen blir syftet med min undersökning att studera hur folkbibliotekarier ser på sin pe- dagogiska roll, och då specifikt gentemot elever i grund- och gymnasieskolan.
Därmed är det viktigt att också belysa relationen mellan folkbiblioteket och skolan för att få en bakgrund till hur bibliotekarierna uppfattar sin uppgift. Jag kommer således även att undersöka hur bibliotekarierna ser på skolans användning av folk- biblioteket, på kontakten och samarbetet med skolan, på elevernas informations- sökning för skolarbeten i folkbiblioteket samt på skillnaden mellan skolbibliotek och folkbibliotek. Med hjälp av Kuhlthaus taxonomier över möjliga pedagogiska roller för bibliotekarier vill jag besvara följande huvudfråga:
83 Kuhlthau (2004), s. 124 ff.
Hur ser folkbibliotekarierna på sin pedagogiska roll gentemot elever i grund- och gymnasieskolan?
Delfrågor:
Hur beskriver folkbibliotekarierna sin kontakt och sitt samarbete med skolorna och dessas användning av folkbiblioteket?
Hur tänker folkbibliotekarierna kring skillnaden mellan skolbibliotek och folkbibliotek?
Hur beskriver folkbibliotekarierna elevernas informationssökning på folkbibliote- ket i samband med skoluppgifter?
Hur tänker folkbibliotekarierna kring pedagogik eller pedagogiskt arbete, vad in- nebär det för dem?
Metod
Val av metod
För att kunna undersöka vilka erfarenheter folkbibliotekarier har av att arbeta med skolelever och hur de tänker och resonerar kring sin roll, har jag valt att använda mig av kvalitativa intervjuer. Några fördelar med denna metod är att informanter- na får möjlighet att ge nyanserade svar på frågorna som ställs och att intervjuaren kan ställa följdfrågor för att få ut så mycket som möjligt av diskussionen. Målet är att finna mönster, gå på djupet och få en förståelse för ämnet eller företeelsen man studerar, snarare än att kunna dra generella slutsatser. Hade jag velat studera hur bibliotekarierna faktiskt arbetar och själva interaktionen med elever hade jag be- hövt göra observationer av till exempel referensarbete och användarundervisning.
Detta ligger dock utanför min undersökning som begränsar sig till bibliotekarier- nas erfarenheter och uppfattningar som de kommer till uttryck i deras beskriv- ningar. En kvantitativ metod, som till exempel att skicka ut en enkät till folkbibli- otekarier, hade också kunnat användas. Den hade då kunnat bli en förstudie som bildat bakgrund till de intervjuade bibliotekariernas beskrivningar. På grund av den begränsade tid jag hade att tillgå valde jag dock att koncentrera mig enbart på intervjuer.
Urval
I uppsatsarbetets inledningsfas gjorde jag bedömningen att mellan fem och tio informanter skulle vara ett lämpligt antal. Dessa skulle vara folkbibliotekarier, det vill säga arbeta på folkbibliotek och inte enbart på skolbibliotek eller integrerade folk- och skolbibliotek. Det var också nödvändigt att informanterna fanns inom ett lämpligt avstånd, så att jag skulle kunna träffa dem utan att behöva göra några längre resor än över en dag, men att alla arbetade i olika kommuner. Kommunerna skulle helst också vara av olika storlek för att få en variation i materialet. För att hitta lämpliga personer att skicka en förfrågan till, letade jag kontaktuppgifter till folkbibliotekarier som på något sätt, enligt beskrivningar på bibliotekens hemsi- dor, verkade vara någorlunda insatta i de frågor jag var intresserad av. Beskriv-
ningar som barn- och/eller ungdomsbibliotekarie, ansvarig för skolfrågor eller samarbete/kontakt med skolor, var sådant som jag letade efter. Egentligen var det inte nödvändigt att informanterna skulle vara barn- och ungdomsbibliotekarier, men av det naturliga skälet att dessa oftast är mest insatta i arbetet med målgrup- pen, det vill säga barn och ungdomar i grund- och gymnasieskolan, föll det sig så att alla tillfrågade var det. Jag utformade sedan en förfrågan om intervju som skickades med e-post till tio olika bibliotekarier, alla i olika kommuner. Av dessa tio fick jag svar från åtta, varav en inte ansåg sig lämpad att delta men i stället vidarebefordrade min förfrågan till några andra i kommunen. Svaren från dessa uteblev dock. De övriga sju som hört av sig var villiga att ställa upp på en intervju och jag bestämde mig för att detta antal var tillräckligt. Efter att alla intervjuer genomförts blev det också tydligt att jag hade ett mycket stort material att arbeta med. Informanterna presenteras närmare var för sig i början av undersökningen.
Intervjuer
Två viktiga begrepp vid vetenskapliga undersökningar är reliabilitet eller tillförlit- lighet, och validitet eller giltighet, det vill säga att man undersöker det man avsett att undersöka. Jan Trost, som skrivit Kvalitativa intervjuer, menar att dessa be- grepp måste bli annorlunda när det är fråga om en kvalitativ metod än vid kvanti- tativa metoder, från vilka de två begreppen härstammar. Men de data man samlar in måste ändå vara trovärdiga och relevanta. Det blir de genom att man reflekterar över etiska problem med undersökningen och genomför den på ett seriöst sätt som passar det aktuella problemet.84 De sju intervjuerna i min undersökning genomför- des under en period på cirka två veckor och jag träffade alla informanter på deras arbetsplatser, det vill säga folkbiblioteken där de var anställda och som vi följakt- ligen talade om under intervjuerna. Det positiva med detta var dels att informan- terna var vana med och bekväma i miljön, dels att jag fick en uppfattning om bib- lioteken i undersökningen. Det sistnämnda tas upp av Karin Widerberg i Kvalita- tiv forskning i praktiken, där hon skriver att när intervjuer genomförs på informan- ternas arbetsplats kan det ge ”helhetsintryck, upplevelser och informationer som kan bilda en värdefull bakgrund både för intervjuerna och för den efterföljande analysen”.85
Intervjuerna spelades in med hjälp av en diktafon för att jag inte skulle behöva anteckna i någon större omfattning och för att jag ville vara säker på att inte förbi- se något som sades. Jag hade ändå papper och penna till hands hela tiden, men antecknade sparsamt eftersom jag ville fokusera på samtalet och att verkligen lyssna på informanterna. Min erfarenhet av tidigare övningar i att intervjua är att
84 Trost, J. (2005), Kvalitativa intervjuer, s. 113 f.
85 Widerberg, K. (2002), Kvalitativ forskning i praktiken, s. 106.
