Det andra temat som kan urskiljas i intervjumaterialet handlar om hur man kom-municerar och samarbetar med skolorna. I de flesta kommunerna finns enligt in-formanterna, i enlighet med vad som beskrivits i bakgrundskapitlet, av tradition någon form av samarbete mellan folkbiblioteket och skolan. Bibliotekarie 6 berät-tar att folkbibliotekarierna känner vissa lärare som kommer ”år ut och år in”.118 Just kontakten med skolorna och i vilken grad folkbibliotekarierna är insatta i sko-lornas arbetssätt är något som starkt påverkar deras arbete med eleverna. Det kan jämföras med slutsatsen Karin Andersson drar i sin uppsats, att bibliotekariers uppfattningar av barns ålagda frågor påverkas mycket av samspelet mellan folk-biblioteken och skolorna.119 Många av informanterna bekräftar också det problem som De Groot och Branch visat, nämligen att det kan vara mycket svårt för folk-biblioteken att upprätthålla en nära kontakt med skolorna.120
I kommunen där bibliotekarie 2 arbetar har man inte något nära samarbete, åtminstone inte som stadsbiblioteket är involverat i, trots att det finns ett avtal mellan folkbiblioteken och skolorna. Hon beskriver samarbetet mellan lärare och bibliotekarier som ”lika med noll”.121
Det är väldigt svårt, skulle jag vilja påstå, att komma in i skolans värld. Eftersom vi inte är där. Vi är ett komplement och vi är en egen verksamhet, vi finns inte i skolans lokaler […] Vi har ingen gemensam planering utan vi finns här och tillhandahåller böcker i princip, tycker jag.122
Hon berättar att de ibland bjuder in sig själva för att till exempel komma och be-rätta om hur skolbiblioteksavtalet ser ut just det året, men att det är väldigt svårt
118 Bibliotekarie 6.
119 Andersson (2005), s. 52.
120 De Groot & Branch (2009), s. 56.
121 Bibliotekarie 2.
122 Bibliotekarie 2.
eftersom det bara är vissa lärare som är intresserade. När diskussionen om avtal började i kommunen och man ville att skolorna skulle börja betala för biblioteks-servicen, var det många lärare och även rektorer som ifrågasatte detta och menade att ”Då har vi inte råd med pennor och suddgummin om vi ska betala pengar för att låna böcker på biblioteket”.123 Eftersom hon och de andra barnbibliotekarierna inte alls är insatta i hur och med vad skolorna arbetar, menar bibliotekarie 2 att skolbiblioteksavtalet är en nödlösning, som grundar sig på att de flesta skolorna inte satsar på egna skolbibliotek.124
Bibliotekarie 1 berättar om en kontakt med skolorna som står i stark kontrast till bilden bibliotekarie 2 ger. Bibliotek 1 har haft hand om skolbiblioteken i kommunen i över tio år, men samarbetet med skolorna var upparbetat redan innan dess. Bibliotekarie 1 beskriver det som ett mycket nära samarbete där bibliotekari-er och lärare skötbibliotekari-er vbibliotekari-erksamheten tillsammans.125 Hon använder ordet ”lättjobbat”
flera gånger när hon beskriver samarbetet och poängterar att det faktum att biblio-tekarierna känner alla lärare och barn gör att det blir väldigt ”korta vägar” mellan skolan och biblioteket.126 Man håller kontakten med lärarna kontinuerligt och har en dialog om vad de arbetar med i skolan och vad de vill att bibliotekarierna ska bidra med.127
En stor skillnad mellan bibliotek 1 och bibliotek 2 som måste understrykas är att bibliotekarierna på bibliotek 1 faktiskt har en del av sitt arbete förlagt till själva skolorna, vilket naturligtvis underlättar den nära kontakten med lärarna som man saknar på bibliotek 2, dit klasserna endast kommer när de så vill. Just att det fysis-ka avståndet mellan biblioteket och skolorna och att man inte träffas regelbundet påverkar samarbetet märks också i beskrivningen bibliotekarie 2 ger ovan, av att man inte har någon kontakt på grund av att man inte finns ”i skolans lokaler”.128 Detta kan jämföras med Kulturrådets varning för att det finns en risk med att folk-bibliotek har hand om skolfolk-biblioteksverksamhet, nämligen att det blir en service som kommer utifrån och inte integreras i undervisningen.129 I det här fallet är det inte folkbibliotekarierna som kommer till skolorna utan tvärt om, men skolbiblio-teksservicen på folkbibliotek 2 är ändå något som ligger utanför skolorna och de-ras undervisning, en tjänst de använder sig av vid behov.
På bibliotek 4 vill man försöka få till ett bättre samarbete med kommunens lä-rare eftersom deras elever så ofta kommer till biblioteket. Dessutom skulle man önska att lärarna hade bättre framförhållning och förståelse för den planering som krävs för att biblioteket ska kunna tillmötesgå deras önskemål. Just nu tycker inte
129 Skolbiblioteken i Sverige (1999), s. 62.
bibliotekarie 4 att man har så mycket till dialog, utan det handlar mer om att folk-biblioteket har behövt gå ut med information och tvingats ge skolorna restriktioner för att klassbesöken ska fungera.
Jag tror att lärarna inte tänker på att de kräver så mycket resurser som de gör av oss. Det känns så, som att de bara tänker att de kommer hit och lånar själva och så där, men ofta behö-ver de mycket hjälp.130
Hon tror inte heller att skolorna förstår vad det innebär att de lånar alla biblioteks-böcker de behöver på folkbiblioteket i stället för att bygga upp egna skolbibliotek.
De tänker inte på att folkbiblioteket inte har ett obegränsat antal böcker eller obe-gränsade resurser, menar hon. Bibliotekarien berättar om en rektor som tyckte att
”Vi behöver ju inte ha så mycket böcker, för böckerna kan de ju gå ner och låna på folkbiblioteket”.131 Bibliotekarie 4 påpekar också att det finns vissa lärare som själva tar kontakt och vill samarbeta med folkbibliotekarierna medan det känns som att vissa andra skickar eleverna till folkbiblioteket ”för att få en ledig stund”.132
I kommunen där bibliotekarie 3 arbetar har skolorna börjat inse att de måste rusta upp sina skolbibliotek och folkbiblioteket har fått i uppdrag av skolchefen att ge skolorna råd i den frågan. Här kan man alltså se ett exempel på den i bakgrun-den nämnda lösningen att folkbiblioteket går in och bidrar till förbättringar av skolbiblioteken.133 Bibliotekarie 3 skulle dock önska att det fanns ”en organisation som höll mer tydligt i det” och tycker att det allra bästa vore om man hade mer personal som arbetade med skolorna och att folkbiblioteket kunde fungera som en skolbibliotekscentral.134 Hon hoppas dock att det inte ska bli nödvändigt med nå-got formellt avtal, eftersom hon tror att arbetet skulle kunna bli alltför reglerat då.
Hon tänker då på sitt tidigare arbete i en annan kommun där det fanns ett avtal:
[…] där var det ”Det här gör vi, men det här gör vi absolut inte”. Här har vi ju möjligheten att vara flexibla. ”Visst, vi kan göra det här men kanske inte den här veckan utan nästa vecka”, och det är ju en rätt häftig frihet faktiskt och har fungerat bra. Och jag tror nog att det kommer att fungera också, i takt med att skolbiblioteken själva kommer att bli bättre.135
Flera av de andra informanterna ser dock, i likhet med Kulturrådet, stora fördelar med att ha ett skriftligt avtal mellan skolan och folkbiblioteket. Bibliotekarie 5 menar att det alltid är bättre att ha ”allt på papper” så att alla vet vad som gäller och att även de ekonomiska frågorna är utredda. Dessutom menar hon att ett avtal eller en plan skulle göra det lättare att utvärdera verksamheten, vilket är svårt i nuläget:
130 Bibliotekarie 4.
131 Bibliotekarie 4.
132 Bibliotekarie 4.
133 Skolbiblioteken i Sverige (1999), s. 61.
134 Bibliotekarie 3.
135 Bibliotekarie 4.
[…] det går inte att utvärdera. Det är den främsta bristen, att man inte kan jobba på sikt och utveckla verksamheten. Utan nu rullar det ju bara på lite spontant.136
Hon tycker att samarbetet med skolan hade fungerat mycket bättre om man kunnat fortsätta med planen som man började upprätta medan det fortfarande fanns en skolbibliotekarie i kommunen. Liksom flera av de andra informanterna menar hon att vissa lärare är intresserade av biblioteket, men att de ändå kan komma med mycket kort varsel vilket försvårar hennes arbete. Skolledningen verkar inte vara intresserade alls, säger hon, även om de är positiva när hon träffar dem. Men de har inte förstått att de har något ansvar att engagera sig i biblioteksfrågor, menar hon.137 Detta stämmer överens med Kulturrådets utredning, som visade att det är få skolledare som vet vad Bibliotekslagen säger om skolbibliotek trots att det är de som har ansvaret för att skolornas biblioteksbehov tillgodoses.138
Även bibliotekarie 7 tror att det är bra med avtal, speciellt för att det ska bli lika för alla elever. Hon är kritisk till att vissa får komma till biblioteket ofta för att deras lärare är intresserade, medan andra inte kommer alls.139 Det är något som bibliotekarie 6 också har reflekterat över. Dock menar hon att detta måste vara skolans ansvar:
[…] det blir ju vissa klasser som kommer och de får ju mycket. De andra får ingenting. Men alla är ju välkomna och vi går ut och informerar […] alla kan ju ta det här steget då, lärarna.
Men det är ju en hel del som antagligen inte gör det. Men det är ändå inte vårt ansvar, man kan inte lägga det på oss då. För att det är ju ändå skolans ansvar att komma hit.140
Att tänka igenom och diskutera vem som ska stå för vad är för bibliotekarie 7 yt-terligare något som är positivt med avtal eller planer. En plan kan också göra att man kan argumentera bättre för vad man arbetar med, eftersom man då vet varför man gör det.141
Bibliotekarie 1, som menar att hon och hennes kollegor har väldigt lätt för att få igenom det de vill göra på skolorna, tycker också att det är viktigt att man är överens om vad man vill med skolornas biblioteksverksamhet. Hon poängterar att verksamheten är till för skolorna och att det därför är viktigt med en stark biblio-teksgrupp som kan föra fram lärarnas och elevernas önskemål. Då blir också bib-liotekariernas arbete lättare.142 En biblioteksgrupp är något som även bibliotekarie 5 skulle önska att det fanns i hennes kommun, eftersom ett fungerande samarbete
136 Bibliotekarie 5.
137 Bibliotekarie 5.
138 Skolbiblioteken i Sverige, s. 63 och 7.
139 Bibliotekarie 7.
140 Bibliotekarie 6.
141 Bibliotekarie 7.
142 Bibliotekarie 1.
handlar mycket om information åt båda hållen och att man kan diskutera vad som kan bli bättre.143
I tidigare forskning, till exempel av De Groot och Branch, poängteras vikten av att förbättra kontakten och samarbetet mellan skolor och folkbibliotek för att stödja barn i deras skolarbete.144 Även Gross menar att kontinuerlig kontakt mellan bibliotekarier och lärare är viktigt eftersom det gör att bibliotekarierna kan vara bättre förberedda på de skolfrågor som ställs i biblioteket. En bibliotekarie som förstår en skoluppgift kan lättare hjälpa elever som inte gör det.145 Att bristen på samarbete försvårar arbetet med eleverna för många av informanterna blir tydligt i detta tema. Det visade sig också i det föregående temat, där bibliotekarie 4 och 5, som båda beskriver stora problem i samarbetet och kontakten med skolorna, också uppmärksammar svårigheterna i att möta skoleleverna oförberedda.
I Kuhlthaus Levels of education är just ett nära samarbete mellan bibliotekarie och lärare något som kännetecknar de mer kvalificerade nivåerna av den pedago-giska rollen. För att bibliotekarien verkligen ska kunna arbeta pedagogiskt, som the counselor på nivå fem, behöver hon vara väl insatt i skolarbetet och ha lika stor del i undervisningen som läraren.146 Bland informanterna är det bara bibliote-karie 1 som beskriver sin kontakt och sitt samarbete med lärarna som nära och väl fungerande. Uppfattningen hos bibliotekarie 2, att hon och kollegorna ”finns här och tillhandahåller böcker i princip”147, är jämförbart med den lägsta nivån av den pedagogiska rollen i både referensarbete och undervisning, där bibliotekarien fun-gerar som organizer. I det sista temat kommer jag att återkomma till hur förhål-landet till lärarna kan påverka folkbibliotekariens pedagogiska roll.