Folkbibliotekets uppgift gentemot barn och ungdomar och skillnaden mellan att vara ett folkbibliotek och ett skolbibliotek är frågor alla informanter upplever som viktiga, och som bildar det tredje temat i undersökningen. Alla informanter beto-nar att folkbiblioteken är fritidsbibliotek. Bibliotekarie 4 mebeto-nar därför att det är ett problem att barn- och ungdomsavdelningen på bibliotek 4 används mer av skolor-na än av barn på sin fritid. Hon tycker att det blir fel när barn inte kan låskolor-na de böcker de vill läsa på fritiden eftersom de ofta ”ligger i någon skolbänk” och att det är synd att biblioteket inte räcker till fritidsanvändning när det ändå är det som det i första hand är till för.148 Det har också varit svårt att locka ungdomar till
143 Bibliotekarie 5.
144 De Groot & Branch (2009), s. 56.
145 Gross (2000), under rubriken ”Getting ahead of the question”.
146 Kuhlthau (2004), s. 124 ff.
147 Bibliotekarie 2.
148 Bibliotekarie 4.
tidsaktiviteter, till exempel bokcaféer, på biblioteket och hon är rädd att det ses som en förlängning av skolan och inte som en plats där man kan vara på fritiden.
Jag vill att det ska bli mer fritidsbetonat än vad det är, så jag tycker det är tråkigt när det blir för mycket skola över det hela. För det är ju inte vårt ansvar eller vår roll, och jag kan se en risk med det, helt klart.149
Hon menar att det vore bättre om folkbiblioteket kunde vara mer fritt från skolans krav, men att det även finns fördelar med att eleverna kommer till biblioteket med skolan. En del barn skulle man kanske missa helt om folkbiblioteket inte ”gick genom skolan”.150
Bibliotekarie 1 upplever inte att barnen i kommunen förknippar folkbibliote-ket för mycfolkbibliote-ket med skolan av den orsaken att det är samma personal där som på skolbiblioteken. Snarare ser hon det som en stor fördel att hon och hennes kolle-gor har så nära kontakt med skoleleverna eftersom det leder till att de känner sig trygga på folkbiblioteket.151 Hon ser också det positiva med att man kan ”utnyttja båda arenorna”, skolbiblioteken och folkbiblioteket. Hon vill att barnen ska upp-täcka även folkbiblioteket och att det är ett bibliotek dit man går på sin fritid, vil-ket hon också betonar att det är:
Och sen tycker vi också, och det tycker säkert många lärare också, att det är bra att barnen lär sig att vara på biblioteket, på folkbiblioteket, och vi tycker att vi får ju liksom barnen gratis hit […] Det man snarare får se upp med då […] det är ju att folkbiblioteket inte får bli skolbiblio-tek utan det ska vara ett fritidsbiblioskolbiblio-tek.152
Trots, eller kanske snarare på grund av, att bibliotekarie 1 arbetar på både folkbib-liotek och skolbibfolkbib-liotek gör hon alltså en tydlig skillnad mellan de två bibfolkbib-lioteks- biblioteks-typerna. Hon menar att det är just denna skillnad som motiverar skolbibliotekens existens:
[…] Och det är ju därför vi vill ha skolbibliotek, för att det är skolornas bibliotek. Det är inte små minifolkbibliotek utan det är skolornas bibliotek. Annars hade de lika gärna kunnat komma hit och använda oss, för större kommun har vi ju inte.153
Bibliotekarie 1 ger ett exempel från en grannkommun där en skola inte anser sig behöva något skolbibliotek eftersom man har så nära till folkbiblioteket. Det tyck-er hon är ett mycket dåligt argument:
149 Bibliotekarie 4.
150 Bibliotekarie 4.
151 Bibliotekarie 1.
152 Bibliotekarie 1.
153 Bibliotekarie 1.
Då har man helt missuppfattat det här med att man inte behöver skolbibliotek för ett skolbibli-otek är inte samma sak som folkbibliskolbibli-otek, utan en helt annan sak. Men ett helt annat upp-drag.154
Både bibliotekarie 3 och bibliotekarie 5 menar att många lärare har svårt att förstå skillnaden mellan skolbibliotek och folkbibliotek. Bibliotekarie 5 tror att de tänker att ”bibliotek är bibliotek” och använder sig av folkbiblioteket av vana, utan att reflektera över skillnaden.155 Även när det gäller hur många exemplar man kan ha av böcker menar bibliotekarie 3 att lärarna inte är medvetna om folkbibliotekets begränsade möjligheter. På bibliotek 3 har man ett bestånd av böcker för grupper, med fem exemplar av varje titel. Ofta räcker det dock inte:
Men ständigt kommer det önskemål om klassuppsättningar och vi kan inte tillgodose det öns-kemålet. Vi har inte platsen, vi har inte de pengarna heller och framför allt: vi är inget skolbib-liotek. Så det får vi ofta förklara, och då förstår man ju det, men det kan hända att man måste förklara ett par gånger att vi är ett folkbibliotek.156
Bibliotekarie 7 tycker att det är svårt att veta vad skolorna ska stå för själva och vad folkbiblioteket ska stå för i fråga om medier, för trots att skolorna borde ha ansvar för sin egen försörjning och folkbiblioteket för resten finns det ändå en överlappning däremellan.157 Bibliotekarie 3 har ändå en uppfattning om hur man ska komplettera skolbiblioteken, till exempel när det gäller faktaböcker i populära ämnen som man ofta får önskemål om från skolorna när dessa har temaarbeten. På bibliotek 3 har man börjat tala om för lärarna att det är sådana böcker som passar bra att de själva köper, så att de så småningom har ett basbestånd i sina egna skol-bibliotek eftersom folkskol-biblioteket inte kan ha så många av dessa titlar.158 Bibliote-karie 5 anser också att skolorna själva ska fullfölja sitt uppdrag att förse eleverna med böcker och att folkbiblioteket sedan kan gå in och komplettera, och inte att man ska ”gå före och göra jobbet åt dem”, även om hon medger att det är så det har blivit nu när det inte finns någon skolbibliotekarie i kommunen.159 Samtidigt menar hon att det inte egentligen är nödvändigt att skilja så tydligt mellan skolbib-liotek och folkbibskolbib-liotek utan att det viktigaste är att fokusera på barnen eller eleverna:
Det är inte så noga, tycker jag, det här med folkbibliotekets roll och skolans roll. Man behöver inte hålla dem så separata utan vi har samma målgrupp och om vi kallar dem barn eller elever det spelar inte så stor roll. […] jag vill att de ska lära sig läsa och det är lika viktigt att de gör det för mig som det är för lärarna egentligen.160
154 Bibliotekarie 1.
155 Bibliotekarie 5.
156 Bibliotekarie 3.
157 Bibliotekarie 7.
158 Bibliotekarie 3.
159 Bibliotekarie 5.
160 Bibliotekarie 5.
När det dessutom handlar om en sådan liten kommun som bibliotekarie 5 arbetar i tror hon att det är svårt att helt hålla isär skolan och folkbiblioteket, av ekonomiska skäl.
Vi kan inte ha dubbla system och göra samma saker utan det är bättre att samordna det, tror jag. […] I en så här liten kommun har man inte råd att inte använda varandra.161
I frågan om vad som är folkbibliotekens uppgift eller inte är det också tydligt att förpliktelsen att vara till för alla medborgare väger tungt hos bibliotekarierna. Bib-liotekarie 4 berättar att det händer att det kommer klasser från gymnasieskolor som vill ha en visning och genomgång av informationssökning, trots att de har ett eget skolbibliotek. Det menar hon att de borde få där, men hon tycker samtidigt inte att folkbiblioteket kan säga nej till skolor som vill komma, bara för att de har skolbibliotek.162 Just sådana frågor har inte varit så många på bibliotek 4 att de inte varit möjliga att hantera, men bibliotekarien tycker ändå att man kan fundera på om det ingår i deras arbete att ta på sig sådana uppgifter:
Men det känns som att ja, det gör det väl egentligen. Vi är ju till för alla och skolorna är ju också en del av samhället på något sätt. Vi kan ju inte neka folk i dörren. Alla får ju komma hit.163
Just barn och ungdomar är ju också en grupp som folkbiblioteken ska prioritera, påpekar bibliotekarie 7. Hon tycker dock att det är lite oklart om det gäller i sam-band med skolan eller enbart på fritiden. Men hon är inne på samma spår som bibliotekarie 2, att det hänger ihop eftersom det blir lättare att gå till folkbibliote-ket på fritiden om man varit där på skoltid och lärt sig hur det fungerar. Det är positivt att arbeta genom skolan eftersom man kan nå alla barn på det sättet.164 Även bibliotekarie 6 påpekar att skolan är en väldigt effektiv kanal för att nå ut till barn, medan det kräver mycket mer arbete att nå ut till dem på fritiden. Det gör att man erbjuder skolorna tjänster även om det egentligen inte är folkbibliotekets uppdrag.165 Hon tycker inte att skolan kan ställa krav på folkbiblioteket, vilket de däremot kan på ett skolbibliotek. Hon tycker inte heller att det är folkbibliotekets ansvar att alla barn ska komma dit, utan att det ligger på skolan:
Det är ju de som har ansvaret för den pedagogiska verksamheten. Så det ansvaret kan ju inte vi ta. […] Vi har inte möjlighet till det heller med våra resurser, det är liksom absurt och det är absurt att det inte finns skolbibliotek. För här är det så att man använder folkbiblioteket som skolbibliotek, i brist på ett eget då. Samtidigt så är det lite dubbelt för att vi har en ganska
161 Bibliotekarie 5.
162 Bibliotekarie 4.
163 Bibliotekarie 4 .
164 Bibliotekarie 7.
165 Bibliotekarie 6.
hög utlåning och vi har nytta av det. Jag menar om inte skolan lånade hos oss skulle inte vi ha så där hög utlåning.166
Om det fanns skolbibliotek så att det räckte tror bibliotekarie 6 att folkbiblioteket skulle få en annan frihet och kunna rikta in sig på andra grupper att nå ut till, som de nu inte hinner med, till exempel föräldrar. Även nu har folkbiblioteken egentli-gen sin frihet och skulle kunna välja bort att arbeta mot skolan, men det känns främmande, menar bibliotekarie 6.167
I detta tema framgår att folkbibliotekarierna upplever att skolorna har svårt att hålla isär folkbibliotekets och skolbibliotekets funktioner. Exemplet med skolan som inte anser sig behöva skolbibliotek eftersom det finns ett folkbibliotek i när-heten, kan jämföras med resultatet av Torgnysdotter Sundblads undersökning, där det visade sig att en oklar bild hos skolledarna av folkbibliotekens respektive skolbibliotekens funktioner ledde till att båda bibliotekstyperna inte ansågs nöd-vändiga.168 Problemet som Louise Limberg varnade för redan 1990 kvarstår allt-så.169 Samtidigt är det inte heller självklart för folkbibliotekarierna själva vilka uppgifter man egentligen borde ha gentemot skolan. Liksom Limberg vill de framhålla folkbibliotekets betydelse som fritidsbibliotek och det finns en stark önskan om att skolbiblioteken skulle uppfylla en större del av skolornas biblio-teksbehov. Det är tydligt att man hellre skulle ha den kompletterande än den kom-penserande rollen, som Hansson och Ögland talar om, men att det ändå ofta blir den senare som överväger. Hansson och Ögland menar att detta händer när man inte ser några tydliga alternativ, vilket är ett problem för de flesta av mina infor-manter.170 Undantaget är bibliotekarie 1, i vars kommun man har en tydlig fördel-ning av folkbibliotekets och skolbibliotekens uppgifter och arbetssätt. I det första temat beskrevs hur situationen när det gäller skolornas användning av folkbiblio-teken kan se mycket olika ut från kommun till kommun. Det gör också att bilden av hur man uppfattar folkbibliotekets uppgift blir väldigt komplex – samtidigt som många av informanterna upplever att det behövs fler och bättre skolbibliotek för att uppfylla skolornas biblioteksbehov finns också de som skulle vilja att folkbib-lioteken och folkbibliotekarierna spelade en större roll för skolorna.