Det första temat som framträder i intervjuundersökningen handlar om de olika förutsättningarna för folkbibliotekariernas möten med skolelever och därmed för den pedagogiska rollen gentemot dessa användare. Hur informanterna upplever situationen på sina bibliotek beror mycket på om och hur man har organiserat sko-lornas biblioteksanvändning i kommunen. Eftersom detta skiljer sig mycket från kommun till kommun, framträder olika bilder av skolans användning av folkbibli-oteket och kontakten och samarbetet med skolan i informanternas beskrivningar. I bakgrundskapitlet beskrevs hur folkbibliotek genom någon form av avtal med skolan kan gå in och ansvara för skolbiblioteksverksamheten mot betalning och på så sätt även skydda sitt eget intresse av att ha tillräckliga resurser för att möta kra-ven. Endast två av informanterna i denna undersökning, bibliotekarie 1 och 2, ar-betar i kommuner där det finns en sådan tydlig reglering av biblioteksservicen till skolorna. Detta överensstämmer alltså med Kulturrådets senaste mätningar som visar att det är ovanligt med avtal mellan folkbibliotek och skolor.92 För bibliotek 1 innebär regleringen att folkbibliotekets personal även sköter skolbiblioteken och att folkbiblioteket och skolorna delar på kostnaderna för detta. På bibliotek 2 har man ett avtal som innebär att skolorna betalar folkbiblioteken för skolbiblioteks-service. I de övriga kommunerna erbjuder folkbiblioteken själva vissa tjänster till skolorna, som exempelvis biblioteksvisningar, bokprat och temalådor. Flera av informanterna i dessa kommuner berättar om situationer som kan jämföras med Kulturrådets beskrivningar av bibliotek som blir överbelastade av skolklasser och får ta ett mycket stort ansvar för skolornas biblioteksbehov.93
När det gäller skolbibliotekens förekomst och standard i kommunerna ger alla informanter, utom bibliotekarie 1, en negativ bild. Ofta verkar avsaknaden av skolbibliotekarier och skolbibliotek, eller nedläggningar av de senare, och en hög-re belastning på folkbiblioteket hänga ihop. I kommunen där bibliotekarie 4 arbe-tar, tar folkbiblioteket emot många klasser. Hon menar att situationen där har bli-vit sämre sedan flera väl fungerande skolbibliotek lades ner förra året. Eleverna från de skolor, som är vana vid att få bra service på sina skolbibliotek, kommer nu till folkbiblioteket i stället. ”[…] när inte skolbiblioteken räcker till, så är det här de hamnar, helt klart”, säger bibliotekarie 4.94
Bibliotekarie 4 berättar också att hon och hennes kollegor på folkbiblioteket inte riktigt har kunnat hantera ”anstormningen” av elever som nedläggningarna inneburit. Klasserna kommer ofta, utan att ha bokat tid, direkt när biblioteket öpp-nar på morgonen och det handlar ibland om flera klasser samtidigt. Då har man inte hunnit förbereda sig och man har inte tillräckligt med personal för att ta hand
92 Skolbibliotek 2008 (2009), s. 22.
93 Skolbiblioteken i Sverige (1999), s. 60.
94 Bibliotekarie 4.
om alla elever. Bibliotekarie 4 beskriver en morgon då sex skolklasser kom till biblioteket samtidigt klockan tio: ”Alltså det är ju flera hundra barn som bara ru-sar in och alla är ju inte sådär att de är tysta precis, så det blir liksom kaos på alla nivåer.”95 För att kunna hantera problemet har man på bibliotek 4 skickat ut extra mycket information, utöver det vanliga informationsbladet om vad biblioteket kan erbjuda som skickas till skolorna varje termin, med uppmaningen att de måste boka sina besök i förväg om man överhuvudtaget ska kunna hjälpa dem. Detta fungerar enligt bibliotekarie 4 inte fullt ut än så länge men det är ett försök att
”styra upp” skolornas användning av biblioteket för att man ska kunna ge så bra service som möjligt.96 Detta är alltså ett exempel på en sådan lösning som Kultur-rådet nämner, att biblioteket helt enkelt måste säga ifrån när situationen blir ohåll-bar.97 Detta gör man genom att man begränsar skolans besök till i förväg bokade tider. Den lösningen finns hos i stort sett alla bibliotek där mina informanter arbetar.
Ett annat problem bibliotekarie 4 ser är att de skolor som sedan tidigare är vana att använda folkbiblioteket mycket nu blir missnöjda med servicen, då de fått konkurrens om bibliotekariernas tid av de skolor som tidigare hade egna skolbib-liotek. ”Nu hinner vi ju inte riktigt hjälpa dem heller som de är vana vid, så att det blir liksom missnöje där också.”98 Därför har man på bibliotek 4 börjat föra stati-stik över klasser som kommer, för att till exempel kunna visa för kommunpoliti-kerna hur mycket folkbiblioteket används av skolorna. På så vis menar biblioteka-rie 4 att man borde kunna påvisa hur stort behov dessa har av bibliotek och argu-mentera för att skolbiblioteken behövs. Hittills har politikerna enbart sett det som positivt att skolorna besöker folkbiblioteket i stor utsträckning. Bibliotekarie 4 berättar att när hennes chef påtalade problemet med anstormningen av klasser för politikerna, kunde de inte se något problem med att skolorna besökte biblioteket ofta och lånade mycket. Bibliotekarien menar dock att kvalitén blir lidande och servicen sämre, liksom bibliotekariernas arbetssituation. Hon tror inte att politi-kerna vet riktigt vad hon och hennes kollegor arbetar med utan att de tror att bibli-otekarierna bara ”står och lånar ut böcker”.99
I kommunen där bibliotekarie 5 arbetar har endast en av de lärare som ansva-rar för skolbiblioteken sedan skolbibliotekarien slutade någon tid av sin tjänst av-satt för detta. Bibliotekarie 5 menar att det därför varit ”kaos” det senaste året vad gäller skolbiblioteken och att skolorna, liksom i Kulturrådets beskrivning av ett
”extremfall”, har sett folkbiblioteket som sitt skolbibliotek.100 Detta har gjort att mycket av hennes tid gått åt till klassbesök, men hon har försökt dra ner på antalet
95 Bibliotekarie 4.
96 Bibliotekarie 4.
97 Skolbiblioteken i Sverige (1999), s. 61.
98 Bibliotekarie 4.
99 Bibliotekarie 4.
100 Bibliotekarie 5; Skolbiblioteken i Sverige (1999), s. 29.
så att hon ska hinna med allt annat som också ingår i hennes tjänst. Meningen är att klassbesöken ska vara inbokade i förväg och det är de oftast, men inte alltid:
Sen händer det ibland att det dyker upp klasser som inte har bokat in sig eller att de skickar enskilda elever eller grupper med elever och att det inte kommer med någon lärare, men vi vill inte att det ska vara så för att det blir alltid problem. Eleverna har inte förstått vad de har för uppgift och vi har inte personal.101
I likhet med bibliotekarie 4 upplever hon det alltså som problematiskt att inte ha möjlighet att förbereda sig för elevernas besök. Av citatet framgår också att det finns ett problem med att skolan ”skickar” eleverna till biblioteket utan medföl-jande personal, vilket man kan tolka som att de inte tar sitt ansvar för eleverna i den situationen utan detta läggs över på bibliotekspersonalen.
Också bibliotekarie 3 upplever att folkbiblioteket används mycket av skolan och i hennes kommun ökar användningen i takt med att invånarantalet och antalet skolbarn stiger.102 Hon menar att mängden klassbesök på folkbiblioteket har ökat
”explosionsartat” och att deras resurser inte räcker till allt som skolan önskar, som till exempel många exemplar av faktaböcker i vissa ämnen:
Det är ett väldigt tryck, väldigt sug här på biblioteket. Vi är ju ett rent folkbibliotek. Vi har inget avtal med skolan, som många andra kommuner har, så att skolan betalar för viss service från folkbiblioteket. Det finns inte här. Och då kan det väldigt, väldigt ofta hända att många klasser är här samtidigt och vill låna samma böcker. Alla har dinosaurietema samtidigt och astronomi samtidigt och det håller ju inte riktigt.103
Skolorna använder alltså folkbiblioteket för att låna inte bara skönlitteratur till elevernas individuella läsning utan även facklitteratur som behövs till olika ge-mensamma temaarbeten.104 Enligt bibliotekarie 3 händer det att lärare klagar när det till exempel inte finns så många böcker i ett ämne som de behöver, trots att de ringer i förväg, och att de jämför servicen på bibliotek 3 med den man får i en grannkommun där skolan har avtal med folkbiblioteken. Då måste bibliotekarie 3 och hennes kollegor förklara att det är stor skillnad på vilken service man kan ge om man har avtal som innebär att skolan betalar för servicen och om man inte har det.105
Även bibliotekarie 4 menar att det ofta händer att hela klasser frågar efter böcker om samma ämne och att folkbiblioteket då inte har böcker så att det räcker åt alla.106 Bibliotekarie 7 berättar att man på hennes bibliotek ofta plockar ihop temalådor som lärare beställer till skolan och att förväntningarna är höga på att
101 Bibliotekarie 5.
102 Bibliotekarie 3.
103 Bibliotekarie 3.
104 Jämför Persson (1997).
105 Bibliotekarie 3.
106 Bibliotekarie 4.
man ska få vad man vill ha och att det ska gå snabbt.107 Hon tycker också att det kan vara ett problem att det blir väldigt tunt bland böckerna på vissa hyllor efter-som mycket plockas till skolorna. Däremot upplever hon inte att det är så många skolfrågor i referensarbetet att de på något sätt dominerar, snarare att de är ganska få. Hon har dock erfarenhet från folkbiblioteket i den mindre kommun där hon tidigare var skolbibliotekarie, att man innan det fanns någon sådan hade känt sig mycket pressade på folkbiblioteket och tvingats agera skolbibliotek åt skolorna.
Men i den här kommunen tycker hon att eleverna borde komma oftare till folkbib-lioteket, både själva och med lärare, för att lära sig vad som finns där och hur man kan använda det. Hon tycker att folkbiblioteket ska vara till för sådant också.108
På biblioteket där bibliotekarie 6 arbetar har man inte några större problem med att få beståndet att räcka till. Hon berättar att man räknar med skolans lån och köper in böcker just med tanke på de skolor som ligger runt omkring. Av de böck-er man tyckböck-er är bra köpböck-er man ”ganska många” exemplar, även faktaböckböck-er. Of-tast räcker det bra, det är bara ibland det kan bli problem med någon enstaka ti-tel.109 Just detta att man köper in böcker för skolornas räkning utan att skolorna är med och betalar för det är intressant eftersom det betyder att folkbiblioteket själva väljer att ta på sig något som egentligen borde höra till skolbibliotekens uppgifter.
Det kan dock kopplas till Kulturrådets diskussion om problematiken med att folk-biblioteken är till för alla kommuninvånare och därför inte kan avsäga sig ansvaret att ge service till skolelever.110 Ett folkbibliotek köper in böcker som låntagarna efterfrågar och lånar, och är många av låntagarna lärare och elever i skolorna kan deras behov naturligtvis komma att påverka inköpen.
Bibliotekarie 6 tycker inte heller att skolornas besök är förenade med några problem överlag. Det kommer ofta klasser till bibliotek 6 för att låna utan att de ha bokat in sig i förväg, men de är välkomna att göra det när biblioteket är öppet.
Hon säger också att antalet klassbesök har minskat jämfört med hur många de var för några år sedan, även om de fortfarande är många.111 När de vill ha visningar av biblioteket måste klasserna boka in sig och bibliotekarie 6 medger att det är möj-ligt att lärarna ibland har upplevt att det är svårt att få en tid. Men hon säger att ”vi har den tid vi har” och att bibliotekarierna inte känner sig pressade. Lärarna kan alltid boka in sig fler gånger och det vill man att de ska göra.112
Inte heller bibliotekarie 2 tycker att skolans användning av folkbiblioteket är betungande på något sätt. Hon menar att detta hänger ihop med att man i hennes kommun har ett avtal med skolorna om vad folkbiblioteken ska stå för och att det
107 Bibliotekarie 7.
108 Bibliotekarie 7.
109 Bibliotekarie 6.
110 Skolbiblioteken i Sverige (1999), s. 61.
111 Bibliotekarie 6.
112 Bibliotekarie 6.
finns avsatta resurser för detta genom att skolorna betalar för servicen. Apropå frågan att man i andra kommuner kan känna stor press från skolan, säger hon:
Det är ju om man som folkbibliotek inte har några resurser för att ta emot skolan, så att de kanske helt och hållet äter upp […] Det där tror jag beror på vad man har för förutsättningar och vad man har för överenskommelse med skolan, om det ingår i ens uppdrag att ta emot skolan och fungera som skolbibliotek eller inte. Men här hos oss ingår det i vårt uppdrag, så vi uppfattar det ju inte som betungande på något sätt. Snarare tvärt om, att det kunde vara myck-et mer, tycker vi.113
Att det har betydelse om man har något uppdrag eller inte är något som även bib-liotekarie 1 påtalar. I hennes kommun tar folkbibbib-liotekarierna ofta emot hela klas-ser samtidigt när de arbetar ute på skolbiblioteken. Hon menar att det är där man egentligen har uppdraget att ta hand om stora grupper av elever som kan behöva mycket hjälp samtidigt, inte på folkbiblioteket:
[…] om sådana klasser flera gånger om dagen dök upp på kommunbiblioteket, det är klart att det skulle vara belastande för personalen då. Utan det är ju på något sätt skolbibliotekets upp-drag att hantera den biten.114
I kommunen där bibliotek 1 ligger har man alltså förebyggt en allt för stor belast-ning på folkbiblioteket genom en av de lösbelast-ningar Kulturrådet nämner, nämligen att folkbiblioteket och dess personal ser till att skolbiblioteken fungerar.115 Ibland, till exempel när årskurs sju har undervisning i informationssökning, förlägger man ändå en del av undervisningen till folkbiblioteket för att eleverna ska bli vana vid att hitta även där. Bibliotekarie 1 berättar också att vissa lärare kräver av sina ele-ver att de även ska gå till folkbiblioteket när de söker information till skolarbe-ten.116 Hon tycker att bibliotekspersonalen har fördel av att vara ute på skolorna så ofta. Det gör att det blir naturligare att möta eleverna även på folkbiblioteket:
Det är så himla välkänt när de kommer så det känns aldrig belastande. Det tror jag inte att nå-gon tycker här [...] Vi har nog inte ens tänkt i de banorna att det skulle vara jobbigt.117
I min studie finns alltså dels bibliotek som inte har något avtal med skolan och upplever sig ha svårt att räcka till, dels de som har avtal och menar att besöken inte är betungande just av den anledningen och ytterligare andra bibliotek som inte har avtal men ändå inte upplever något större tryck. Flera av bibliotekarierna, både i kommuner med och utan avtal, tycker att eleverna kunde komma oftare. Jag me-nar därför att det finns skiftande problem med skolornas biblioteksanvändning. De allra flesta av informanterna beskriver skolbiblioteken i kommunerna som få och
113 Bibliotekarie 2.
114 Bibliotekarie 1.
115 Skolbiblioteken i Sverige (1999), s. 61.
116 Bibliotekarie 1.
117 Bibliotekarie 1.
dåligt fungerande. Ändå upplever flera av dem att eleverna sällan kommer till folkbiblioteket, vilket innebär att många faktiskt inte använder något bibliotek alls i någon större utsträckning. Det är ett problem i sig. Men för andra bibliotek kan problemet bestå i ett högt tryck från elever och lärare, precis som beskrivits av Kulturrådet och i tidigare forskning, och att varken folkbibliotekens bestånd eller personal räcker till. Möten med skolelever sker då ofta i en för folkbibliotekarier-na väldigt pressad situation där olika omständigheter, sfolkbibliotekarier-narare än ett medvetet för-hållningssätt, blir styrande. Den allmänna inställningen till skolelever och deras besök, som i sin tur kan påverka vilken roll bibliotekarien intar gentemot varje enskild elev, är också beroende av hur väl man kan möta skolornas krav.