Alla informanterna ser pedagogik som en del av bibliotekarieyrket, och det faktum att flera av dem har läst pedagogik på olika nivåer visar också på ett intresse för
253 Bibliotekarie 2.
ämnet. Det är också tydligt att folkbibliotekarierna ser nyttan av pedagogisk insikt i möten med användare – särskilt skolelever. I min undersökning har jag, i enlig-het med Kuhlthau, sett bibliotekarien som formell mediator för skoleleverna. Det innebär att bibliotekarien ingriper i deras informationssökningsprocess och på så sätt bidrar till deras lärande.254 Detta kan också förklaras som att bibliotekarien utgör en länk mellan användaren och informationen, vilket kan jämföras med rol-len som handledare, vägledare eller guide som flera informanter talar om.
Även skolbibliotekarier och lärare ses som formella mediatorer och dessas roller gentemot eleverna är svåra att avgränsa från folkbibliotekariens, vilket framgår av undersökningen. Folkbibliotekarierna ser stora likheter mellan sin egen roll gentemot eleverna och de roller som skolbibliotekarier och lärare har, men samtidigt vill de inte jämställa sin pedagogiska roll med deras.
Det finns också tydliga tendenser hos informanterna till att vilja se delar av elevernas informationssökningsprocess som lärarens ansvar. Flera informanter menar att folkbibliotekarien inte borde behöva hjälpa eleverna med att avgränsa ämnet för informationssökningen utan att detta borde vara lärarens uppgift. Enligt Kuhlthau bör dock bibliotekarien, för att komma upp till de högsta pedagogiska nivåerna både i referensarbete och i undervisning, vara involverad i hela informa-tionssökningsprocessen.255 Då kan bibliotekarien inte avsäga sig uppgiften att stöt-ta eleverna i formuleringen och avgränsningen av ämnet, eftersom det arbetet inte går att skilja från resten av sökprocessen.
Enligt Kuhlthau ges bibliotekarien ofta liten betydelse som formell mediator utan ses i stället som den som organiserar eller lokaliserar källor åt användarna.256 Detta kan vara en förklaring till att folkbibliotekarierna i min undersökning har erfarenheter både av att elever förväntar sig att få material ”serverat” av folkbibli-otekarien och att lärare inte ser möjligheten att använda biblifolkbibli-otekariens kompetens i undervisning i informationssökning. En av folkbibliotekarierna beskriver också sin och sina kollegors roll gentemot skolan – trots att hon arbetar i en kommun där folkbiblioteken även ska fungera som skolbibliotek – som att helt enkelt tillhan-dahålla böcker.257 Det är jämförbart med den minst kvalificerade pedagogiska ni-vån i både referensarbete och undervisning, där bibliotekarien kallas organizer.
Att det är så ovanligt att folkbibliotekarierna verkligen deltar i undervisning i informationssökning gör det också svårt för dem att inta en mer kvalificerad peda-gogisk roll. Oftast kommer man inte längre än till rollen som lecturer, som biblio-tekarien har i traditionella biblioteksvisningar där man visar och berättar för ele-verna hur biblioteket fungerar. Bristen på samarbete mellan folkbibliotekarier och lärare, som informanterna vittnar om, innebär också att den pedagogiska rollen
blir mindre kvalificerad än den skulle kunna vara. Endast en av mina informanter berättar att hon regelbundet deltar i undervisning och har ett nära samarbete med lärare, vilket är en förutsättning för att kunna arbeta som counselor, som är den mest kvalificerade rollen för bibliotekarien i undervisningen.
Att inta en av de mest kvalificerade pedagogiska rollerna i Kuhlthaus taxono-mier kan också försvåras av faktorer som har att göra med de lokala förutsättning-arna där varje folkbibliotekarie arbetar. Det kan till exempel vara mycket svårt att hinna med något annat än att lokalisera specifika efterfrågade källor, som en loca-tor på nivå två i referensarbetet, eller möjligen rekommendera en viss källa i ett visst ämne som identifier på nivå tre, när man som flera av folkbibliotekarierna ofta träffar skoleleverna under stress och tidspress. Som en informant uttrycker det är det inte alltid man ”hinner vara pedagogisk”.258
Ytterligare en viktig faktor som komplicerar folkbibliotekariernas syn på sin roll gentemot skolelever är motsättningen mellan serviceidealet som finns i folk-biblioteksvärlden och viljan att arbeta pedagogiskt med eleverna. Folkbiblioteka-riens traditionella roll är att ge alla användare samma service och fungera som locator, identifier eller i bästa fall advisor i referensarbetet. Det innebär att man fokuserar på källorna, snarare än på användaren och dennes informationssök-ningsprocess, och utför en tjänst snarare än bidrar till lärande genom sökning och användning av information.259 Denna tradition bidrar till folkbibliotekariernas osä-kerhet kring hur man ska arbeta med skolelever.
Trots detta ser folkbibliotekarierna i min undersökning den ideala pedagogis-ka rollen gentemot skolelever som liknande den Kuhlthau pedagogis-kallar counselor. De vill egentligen fokusera på elevernas sökprocess och inte, som Elmborg varnar för, ta ifrån dem kontrollen över sökningen.260 I stället vill de bidra till att eleverna lär sig något för framtiden, vilket också är det främsta målet för bibliotekarien på den mest kvalificerade pedagogiska nivån. Grundsynen hos folkbibliotekarierna när det gäller skolelever är, som en av informanterna uttryckte det, att det är ”mening-en att de ska söka själva”.261
Slutsatser
Frågorna om förhållandet mellan folkbiblioteket och skolan och om folkbibliote-kariens pedagogiska roll är mycket komplexa, men jag menar ändå att slutsatserna av min undersökning kan sammanfattas på följande vis:
258 Bibliotekarie 4.
259 Kuhlthau (2004), passim.
260 Elmborg (2002), s. 459.
261 Bibliotekarie 4.
Folkbibliotekarierna är medvetna om att de har en pedagogisk roll i mötet med skolelever, men rollen är otydlig och svår att avgränsa gentemot andra formel-la mediatorer som skolbibliotekarier och lärare. Folkbibliotekarierna ser inte sin roll som pedagogisk i lika hög grad som skolbibliotekariens eller lärarens, men samtidigt ser de mycket som är gemensamt mellan de olika yrkena i för-hållandet till eleverna.
Det finns en mängd olika yttre förutsättningar som kan försvåra eller underlätta för folkbibliotekarier att inta en genomtänkt och konsekvent pedagogisk roll gentemot skolelever. Några viktiga förutsättningar är hur kommunerna har or-ganiserat skolornas biblioteksanvändning, om folkbiblioteket har något for-mellt uppdrag gentemot skolan, hur samarbetet och kontakten med skolan ser ut och hur hög belastningen är på biblioteket när det gäller elevernas besök.
Folkbibliotekarierna menar att folkbiblioteken påverkas av hur många skol-bibliotek det finns och hur väl dessa fungerar.
Folkbiblioteken och folkbibliotekarierna har ett dilemma i det faktum att skolan är en effektiv kanal för att nå alla barn, samtidigt som man inte vill att eleverna ska förknippa folkbiblioteket med skolan. Folkbibliotekarierna vill göra en tydlig skillnad mellan skolbibliotek och folkbibliotek där det senare har sin viktigaste funktion som fritidsbibliotek.
Skolorna efterfrågar oftast inte undervisning i informationssökning, trots att de gärna utnyttjar folkbiblioteken till att låna material och visar stort intresse för folkbibliotekariernas läsfrämjande arbete. Folkbibliotekarierna ser detta som negativt, samtidigt som de ändå menar att det inte är folkbibliotekets utan sko-lornas ansvar.
Brist på kommunikation och samarbete mellan folkbiblioteket och skolan och det faktum att det oftast inte är reglerat, tydligt uttalat eller ens diskuterat vad folkbiblioteket har för uppgifter gentemot skolan bidrar till den otydliga rollen för folkbibliotekarierna, som ofta är osäkra på vilken uppgift de egentligen har gentemot skolelever.
Det finns en motsättning mellan service och pedagogik när folkbibliotekarier mö-ter skolelever som söker information till skolarbeten. Folkbibliotekarierna menar att man arbetar mer pedagogiskt med dem än med andra användare och att det är naturligt eftersom det är meningen att eleverna ska lära sig att söka själva. Samtidigt finns tanken att de har rätt till precis samma service som alla andra användare, speciellt om de kommer till biblioteket på fritiden. Den star-kaste uppfattningen när det gäller elevernas informationssökning är dock att de har mest nytta av att bibliotekarien arbetar pedagogiskt och bidrar till elevernas lärande.