Det sjätte och sista temat i intervjuerna handlar om att definiera folkbibliotekari-ens roll gentemot skolelever, i förhållande till andra som arbetar med denna grupp.
I frågan om vilken roll man har gentemot skolelever, ligger det nära till hands att jämföra folkbibliotekariens roll med skolbibliotekariers och lärares roller. Dessa två yrkesgrupper kan också i likhet med folkbibliotekarier, definieras som formel-la mediatorer enligt Kuhlthau.219 Informanterna gör dock tydliga skillnader mellan de olika yrkesrollerna.
Informanterna ser rollen som skolbibliotekarie som en pedagogisk roll i högre grad än den som folkbibliotekarie. Man menar att det pedagogiska egentligen är skolbibliotekens ansvarsområde och att skolbibliotekarier i högre grad lär eleverna att söka själva. Skolbibliotekarier förknippas också mer med undervisning. Biblio-tekarie 2 tycker att hennes arbete också handlar om att lära människor söka själva men att det ändå inte är på samma sätt som en skolbibliotekarie gör det. ”Jag tyck-er att det är mtyck-er varje enskild individ på ett folkbibliotek utifrån vad den har för behov och önskemål just då”, säger hon.220 Skolbibliotekariens roll har mer med skolans mål att göra, menar hon:
För om man har undervisning då är man ju med i ett sammanhang och har ett syfte, kanske lite välformulerat på något sätt någonstans att man ska få basfärdigheter i något visst ämne och nå olika mål, och så vidare. Så är det ju inom skolan, att eleverna arbetar mot olika mål och så-dana här målformuleringar, men målet för oss här är ju att just i den här situationen i, det här mötet, så måste vi få det rätt och förklara på ett bra sätt.221
Även bibliotekarie 5 tror att skolbibliotekariens roll gentemot eleverna påverkas mer av skolans krav än folkbibliotekariens:
Min roll är ju inte att tvinga på dem någonting utan jag ska hitta alternativ till dem. Det är de som ska ställa krav på mig på ett annat sätt. Så är det väl säkert för en skolbibliotekarie också
219 Kuhlthau (2004), s. 107.
220 Bibliotekarie 2.
221 Bibliotekarie 2.
men inte själva situationen i skolan tror jag, den utgår ju ifrån att det är kravorienterat eller krav på eleverna. Så jag tror, eller jag hoppas att de uppfattar folkbiblioteket som friare, att de kan vara här om de vill och de behöver inte vara här om de inte vill.222
Samtidigt tror hon att även skolbibliotekarier låter barnens behov styra i första hand och att det inte är någon större skillnad mellan bibliotekarierollerna på det sättet. Men i skolan finns ju lärarnas krav eller önskemål, menar hon.223
Bibliotekarie 1 är även hon av uppfattningen att skolbibliotekarier och folk-bibliotekarier har olika roller, men tycker ändå inte att det innebär något problem för henne att arbeta som både och. Hon tycker att hon kan gå in och ut ur rollerna:
Jag har inte upplevt det som något problem. För att jag går ju in i rollen som skolbibliotekarie när jag är ute på en skola. Alltså, jag står ju inte där och försöker vara folkbibliotekarie på skolan […] det fungerar ju inte, det är en helt annan del av mitt arbete.224
Hon har inte heller något problem med att gå ur skolbibliotekarierollen när hon kommer tillbaka till folkbiblioteket, dit barnen och ungdomarna kommer på sin fritid, menar hon. Hon ser det bara som två olika delar av hennes yrke. Skolbiblio-tekarierollen är för henne den pedagogiska rollen, men hon tror att det även finns skolbibliotekarier som arbetar ”som folkbibliotekarier”.225
Informanterna menar alltså, i enlighet med Louise Limberg, att det är skillnad mellan att vara skolbibliotekarie och att vara folkbibliotekarie.226 Mellan rollen som lärare och rollen som bibliotekarie ser de ännu större skillnader. Detta är nå-got som även Kristina Kollerud visat i sin undersökning, där folkbibliotekarierna gjorde en tydlig skillnad mellan sin egen pedagogiska roll och en lärares roll.227
Uppgiften att hjälpa eleverna att avgränsa sina frågor ser de flesta biblioteka-rierna som lärarens uppgift. Vilken uppgift har då folkbibliotekarien? Biblioteka-rie 4 menar, liksom Lena Lundgren, att den är att handleda eleverna i själva in-formationssökningen.228 Lundgren kom i sin undersökning fram till att biblioteka-rier hjälper elever med avgränsning och formulering av skoluppgifter och att hitta material som passar dem och deras kunskapsnivå.229 Flera av mina informanter menar liksom Lundgren att det egentligen borde vara läraren som stöttar eleverna vid avgränsningen och formuleringen, och att bibliotekariens pedagogiska roll kommer in när det gäller att handleda under själva sökningen. Lärarna är de som vet vad som är tanken med en uppgift och känner eleverna och därför är det lättare för dem att hjälpa till att bestämma ämne och frågeställning, menar Lundgren.
Hon anser att man bör fördela ansvaret så att formulering och avgränsning av uppgiften och den avslutande redovisningen hör till lärarens område medan biblio-tekarien ansvarar för att däremellan handleda i själva sökningen.230 Detta resone-mang kan dock ifrågasättas utifrån Kuhlthaus teori. Det är utmärkande för den mest kvalificerade rollen, counselor, i både Levels of mediation och Levels of edu-cation att bibliotekarien är involverad i hela informationssökningsprocessen och stöttar eleven både när det gäller formulering och omformulering av ämnet och användningen av källorna. Enligt Kuhlthau utvecklas problemet som ska lösas under hela processen. Därmed kan inte bibliotekarien avsäga sig uppgiften att handleda i ämnesformuleringen, eftersom denna måste kunna göras om flera gånger under arbetet med att söka och bearbeta informationen.231
Informanterna gör även skillnad mellan att handleda enskilda elever och att hålla lektion för en grupp. Traditionellt har bibliotekarien, enligt Tove Pemmer Sætre, sin tydligaste lärarroll i användarundervisning.232 Detta bekräftas av biblio-tekarie 1, som menar att man även som bibliobiblio-tekarie går in i något lags lärarroll när man undervisar. I andra situationer, som till exempel när man läser högt för barn, är det svårare att säga om man kan liknas vid en lärare. ”Om man har en lärarroll eller inte kan jag inte riktigt svara på, men vi har ju en pedagogs roll.”233 Även bibliotekarie 6 anser sig vara pedagog och påpekar att barnbibliotekarierna på bibliotek 6 faktiskt kallar sig för pedagoger i olika sammanhang.234 Avgörande för skillnaden mellan lärarna och bibliotekarierna som pedagoger enligt bibliote-karie 1 är att bibliotebibliote-karierna kommer in som en punktinsats och inte har samma långvariga kontakt med eleverna och långsiktiga planering som lärarna, även om man i hennes kommun arbetar långsiktigt och systematiskt med informationssök-ning på så sätt att den undervisinformationssök-ningen återkommer regelbundet i de olika årskur-serna. Hon hoppas också att lärarna ska ”plocka upp” det i sin undervisning så att det inte blir en isolerad företeelse.235 Sætre menar också att relationen mellan bib-liotekarie och användare inte har samma förpliktelse och varaktighet som relatio-nen mellan lärare och elev.236 Men bibliotekarien kan ändå gå in i en lärarroll i varierande grad, beroende på sammanhanget. Enligt Sætre kan bibliotekarierollen i formella lärandekontexter, som i skolsammanhang, definieras i planeringsfasen tillsammans med en lärare och bibliotekarien får då tydliga ramar för sin funktion.237 Bibliotekarie 7 är av uppfattningen att lärares och bibliotekariers yrkesroller ligger väldigt nära varandra i förhållandet till eleverna och att det därför kan bli
svårt att avgöra vem som egentligen ska göra vad. Men hon tycker, liksom biblio-tekarie 5, inte att det spelar så stor roll för henne personligen vad som är hennes uppgift och vad som är lärarens – om hon har möjlighet att hjälpa en elev vill hon gärna göra det och hon har svårt att låta bli att försöka arbeta pedagogiskt. Efter-som det är bibliotekariens uppgift att ge service och hjälpa till, anser hon inte att man kan skjuta över uppgiften enbart på läraren.238 Hon talar alltså i det samman-hanget om serviceuppgiften som något som inte står i motsättning till, utan snarare sammanfaller med en pedagogisk uppgift.
Bibliotekarie 5 tycker också att hon har mycket gemensamt med lärarna – mer än med andra kommunanställda som till exempel badhusets personal, som hon ibland har utbildning tillsammans med. Hon tycker att det vore mer givande att åka på utbildningsdagar tillsammans med lärare.239
Hansson och Ögland menar att folkbibliotekarier oftast inte kommenterar eller har åsikter om ämnet för elevernas informationssökning, men att de gärna ger råd om hur man hittar informationen. Det kan bero på att man är osäker i den pedago-giska rollen eller att man inte har kommit överens med lärarna om hur man ska samarbeta, men det kan också hänga ihop med att man inte ska vara pedagogisk, eller styrande, på folkbiblioteket.240 Det överensstämmer med mina informanters uppfattningar om att läraren har en större pedagogisk roll än bibliotekarier. I en-lighet med Hansson och Ögland kan man också se en kontrast mellan folkbiblio-tekariers egen roll, som förknippas med frihet och kravlöshet, och den ordning och disciplin som lärarrollen förknippas med i min undersökning. Bibliotekarie 6 me-nar till exempel att den roll man får när man undervisar i en klass kan jämföras med lärarens, men:
[…] man har ju hela tiden läraren där som stöd […] om det skulle vara någon som inte har ta-git av sig jackan eller något sådant där. Så jag vill inte gå in som lärare direkt, jag tar inte det där med disciplinfrågor direkt med eleverna. Det är klart, om det är någon som inte är tyst kan man ju säga till men annars får lärarna ta den biten.241
Hon uppfattar det också som att bibliotekarier har en friare syn på den information eleverna ska hitta och är medvetna om att det kan vara information som går emot det läraren säger. Det är den ”folkbibliotekarieaktiga”, friare inställningen, menar hon.242 Både bibliotekarie 4 och bibliotekarie 5 tycker att det är lättare att hjälpa elever som har fått välja ämne själva. Bibliotekarie 4 menar att de då oftast vet bättre vad det är de letar efter.243 Bibliotekarie 5 tror att det är lättare för eleverna att lära sig sökprocessen om de får prova att söka efter något de är intresserade av:
238 Bibliotekarie 2.
239 Bibliotekarie 5.
240 Hansson & Ögland (2009b), ”Kompetensen”, s. 45.
241 Bibliotekarie 6.
242 Bibliotekarie 6.
243 Bibliotekarie 4.
Det är ju det perspektivet som en bibliotekarie kanske kan bidra med, just det där att man fo-kuserar på processen och att alla ska lära sig söka och sedan vad det är man söker efter, det är inte så viktigt. Utan har de ett intresse för ett ämne […] lär dig att söka genom att söka på just det ämnet. Då klarar de ju av sedan att söka efter även det som de kanske inte vill läsa om egentligen.244
I det ovanstående citatet är det tydligt att bibliotekarien förknippar sin roll med barns fria kunskapssökande. Hon prioriterar barnens egna intressen framför upp-gifter som är ålagda av lärare. Även bibliotekarie 2 har svårt att jämföra sig med en lärare. Hon vill hellre kalla sig för ”något slags vägledare”.
Nej, jag tror man skulle vara lite farligt ute om man skulle försöka agera som lärare. Man ska ju vara ett stöd och hjälpa dem hitta informationen. Men som lärare kan man ju fungera när man visar hur man letar information, men de måste ju veta vad de vill veta först eller så hjäl-per man dem att ringa in det. Men om de inte vet alls så kan inte jag säga åt dem att ”gör så-här, ta det här”, det tycker jag inte.245
Hon tycker att vägledare är ett bra ord för vad en bibliotekarie är, eftersom man
”guidar och vägleder i det stora utbudet som finns”, när det gäller att hitta både information och litterära upplevelser.246 Ett annat ord som ligger nära vägledare, är handledare. Men bibliotekarie 4 är osäker på om hon kan kalla sig handledare:
”Man försöker väl hjälpa till helt enkelt. Handledare vet jag inte, man försöker ju ge så bra service som möjligt […]”247 Här kommer alltså återigen det komplicerade förhållandet mellan handledning och service in. Flera av informanterna använder gärna ord som ”hjälpa” och service när de talar om hur de interagerar med användarna.
Enligt både Saetre och Haqvinsson och Kristersson behöver bibliotekarier ut-veckla sin pedagogiska roll genom att fördjupa sina kunskaper om pedagogiska teorier och metoder.248 De flesta informanterna i min undersökning tycker också att bibliotekarier kan ha nytta av pedagogisk utbildning. Bibliotekarie 5 menar att hon genom arbetet har en del praktisk erfarenhet av vad som fungerar och inte, men att hon gärna skulle ha lite mer teoretisk kunskap om till exempel hur barn lär sig läsa.249 Bibliotekarie 6 menar att hon hade stort utbyte av kursen i bibliotekspeda-gogik som hon läst av eget intresse och att det var intressant och rent av ”omväl-vande” att ta del av pedagogiska teorier om lärande.250 Bibliotekarie 1, som har läst pedagogik upp till magisternivå, tycker att hon har ”en grundläggande kunskap om hur inlärning går till”, hur de bästa ”inlärningssituationerna” borde se ut och hur man arbetar med informationssökningsprocessen.251 Bibliotekarie 7 tycker att
244 Bibliotekarie 5.
245 Bibliotekarie 2.
246 Bibliotekarie 2.
247 Bibliotekarie 4.
248 Saetre (2002), s. 160; Haqvinsson & Kristersson (2003), s. 65.
249 Bibliotekarie 5.
250 Bibliotekarie 6.
251 Bibliotekarie 1.
liotekarier har nytta av pedagogik, inte för att kunna lära ut något, men eftersom man behöver kunna förmedla det man vill.252
252 Bibliotekarie 7.
Slutdiskussion
I detta avslutande kapitel är målet att förtydliga och diskutera undersökningens resultat utifrån frågeställningarna. För tydlighetens skull kommer jag även att sammanfatta mina slutsatser i punktform. Jag vill också göra ett försök att sätta in slutsatserna i ett större sammanhang och förhoppningsvis bidra till en diskussion om folkbiblioteken och skolan. Kapitlet avslutas därför med några övergripande reflektioner och förslag till vidare forskning.
Syftet med min undersökning var att studera hur folkbibliotekarier ser på sin pedagogiska roll gentemot elever i grund- och gymnasieskolan. För att få en bak-grund till, och därmed en djupare förståelse för, detta ville jag även belysa relatio-nen mellan folkbiblioteket och skolan. Därför kompletterades huvudfrågan med delfrågor om folkbibliotekariernas kontakt och samarbete med skolorna och des-sas användning av folkbiblioteket, om skillnaden mellan skolbibliotek och folk-bibliotek, elevernas informationssökning på folkbiblioteket i samband med skoluppgifter och hur folkbibliotekarierna tänker kring pedagogik och pedagogiskt arbete. Resultaten av intervjuerna behandlades i föregående kapitel i de sex olika teman som jag urskiljt i informanternas utsagor. Dessa teman har inga tydliga gränser utan går in i varandra och därmed besvaras varje delfråga i fler än ett tema. Detta visar också hur tätt de olika frågeställningarna hänger samman och att relationen mellan skola, elever, lärare, folkbibliotek och folkbibliotekarier påver-kar den pedagogiska rollen.