“Lugn och ro och återhämtning i en kaosartad värld”
-en hermeneutisk studie om livsstilsmigration från stad till landsbygd i Sverige
Daniel Jaff
Kandidatuppsats i sociologi med socialpsykologisk inriktning, HT 2021 Kurskod: SOA135
Program: Beteendevetenskapliga programmet Handledare: Ilze Lace
Examinatör: Richard Gäddman Johansson
Akademin för hälsa, vård och välfärd Avdelningen för sociologi
2
Sammanfattning:
Denna studie undersöker fenomenet livsstilsmigration från stad till landsbygd i Sverige.
Studien knyter samman tidigare forskning inom området kontraurbanisering och livsstilsmigration med särskilt fokus på Sverige. Vidare dras nytta av sociologiska teorier kring senmodernitet, livsstil, kapitalformer, stress och stresshantering samt teori kring rummet.
Studien utnyttjar den hermeneutiska ansatsen för att svara på frågeställningen vilka motiv leder till att individer flyttar från stora städer till landsbygd. Studiens empiriska material består av fem djupintervjuer med individer som under senaste decenniet har flyttat från en storstad till en landsbygd. Avsikten med djupintervjuer var att förstå varför och hur individer fattar ett beslut om att flytta från en storstad till landsbygd, det vill säga vilka individuella och omgivande faktorer som hade betydelse för deras beslut. Studien syftar även på att få en detaljerad förklaring kring hur dessa individer upplever den moderna staden samt hur de upplever dagens landsbygd. Klyftan i individernas upplevelse av stadslivet som konnoteras med bl.a. överdriven konsumtion, högt tempo, ensamhet och otrygghet och upplevelse av lantlivet som kopplas ihop med bl.a. natur, frihet, äkthet och lugnet, beskriver anledningar till besluten av att välja landsbygd som en plats där man kan leva ett bättre, fylligare liv.
Nyckelord: kontraurbanisering, livstilsmigration, pro-rural migration, stadsliv-landsliv dikotomi
3
Innehållsförteckning
1. INTRODUKTION 5
Syfte och frågeställning 6
2. TIDIGARE FORSKNING 7
2.1. Livstilsmigration som en process av sökande efter ett bättre sätt att leva 7
2.2. Psykosociala faktorer bakom livsstilsmigration 8
2.3. Livsstilsmigration från stad till landsbygd i Sverige 10
2.4. Sammanfattning och kunskapslucka 11
3. TEORETISK OCH BEGREPPSLIG REFERENSRAM 12
3.1. Baumans konsumtionssamhälle 12
3.2. Baumans teori om flytande modernitet 13
3.3. Bourdieus habitus och livsstil 13
3.4. Bourdieus kapitalformer 14
3.5. Giddens reflexivitet och livsstil 14
3.6. Stress och stresshantering 15
3.7. Lefebvres teori om rummet 16
4. METOD 18
4.1. Motivering av metodval 18
4.2. Metodens grundantaganden 18
4.3. Tillämpning av metoden 19
4.3.1. Urval 20
4.3.2. Datainsamling 21
4.3.3. Analys 22
4.4. Etiska överväganden 23
4.5. Kvalitetskriterier 23
5. RESULTAT OCH ANALYS 25
5.1. Inledande tolkning 25
5.1.1. Trötthet på stadsliv 25
5.1.2. Längtan efter frihet 26
5.1.3. Längtan efter natur 26
5.1.4. Längtan efter lantidyll 26
5.1.5. Nödvändiga kompromisser 26
5.1.6. Nya möjligheter 27
5.2. Fördjupad tolkning 27
5.2.1. Flykt från dagens samhälle… 27
…från konsumtion… 27
…från tävling… 29
…från arbetsliv… 30
…från det höga tempot, buller, trängsel… 30
…från ensamhet och otrygghet… 32
…från betong, asfalt, bilar (produkter av civiliserad värld) ... 32
5.2.2. …tillbaka till hur det var förr… 34
…till natur, djur, vilt landskap… 34
4
…för att kunna vara äkta och fri… 35
…för att kunna spendera mer tid med varandra… 37
5.2.3. …men kopplingen med stad går inte att brytas. 39
5.3. Huvudtolkning 42
6. DISKUSSION 45
6.1. Tidigare forskning i relation till resultatet 45
6.2. Teoretisk och begreppslig referensram i relation till resultatet 47
6.3. Metodologiska reflektioner 49
6.4. Förslag på framtida forskning 50
REFERENSLISTA: 51
Bilaga 1 : Förfrågan om att delta i en studie om migration från en stad till en landsbygd i
Sverige 53
Bilaga 2: Missivbrev 54
Bilaga 3: Intervjuguide 55
5
1. INTRODUKTION
På 1800- och 1900-talen flyttade folkmassor från sina hem på landet till stadsområdena med anledning av den industriella revolutionen eftersom där fanns arbetstillfällen som industrialismen hade fört med sig (Ritzer & Stepnisky, 2015, s. 14). Stadslivet erbjöd befolkningen många fördelar, men skapade samtidigt problem såsom överbefolkning, buller, miljöförstöring och trafik. Människor blev tvungna att hastigt vänja sig till det som kallas för det urbana livet.
Storstäderna erbjuder fortfarande flest arbetsmöjligheter och inga andra administrativa regioner kan tävla med storstädernas kulturutbud men ändå uppfattar många människor stora städer som ensamma och kalla platser (Giddens & Sutton, 2021, s. 123). Den höga graden av interaktion mellan främmande personer i stora städer är ett drag som den urbana livsstilen kännetecknas av som i sin tur gör att de opersonliga mötena skiljer sig markant från såväl andra områden i vår aktuella tid men även från hur det var förr (Giddens & Sutton, 2021, s.123).
Trötthetssyndrom, stress och den ökande psykiska ohälsan förklaras i dagens samhälle med de svårigheter som människor har haft att anpassa sig till de krav på flexibilitet och tempo den moderna tiden dikterar (Weman-Josefsson & Berggren, 2013, s. 20).
Att stora städer växer i befolkningen har varit en långvarig trend från industrialismens början som fortfarande håller i sig men med små undantag. I USA registrerades mellan 1970 och 1974 en större tillväxt av icke-urbana områden än urbana, och samma trend syntes i Storbritannien i slutet av 1980-talet. Detta kunde också observeras i andra länder såsom Kanada, Australien och Sverige. Detta fenomen kallas för kontraurbanisering, och innebär en migrationsrörelse av urbana invånare från stora administrativa områden till mindre, icke- urbana (Mitchell, 2004, s. 17).
Vissa definitioner av kontraurbanisering inkorporerar även en motivationsaspekt för att antyda att den sanna “kontraurbanisten” inte enbart präglas utav sin utflyttning till en landsbygd utan även måste anta en livsstil som är den moderna motsvarigheten till den traditionella livsstilen på landet (Mitchell, 2004, s. 17). Livsstilsmigration är ett fenomen som innebär att människor omflyttar på jakt efter ett bättre sätt att leva (Benson & O’Reilly, 2009, s. 608).
Motiv bakom beslut av att flytta till en landsbygd har kategoriserats av forskarna Benson &
O’Reilly (2009) genom att ta fram två huvudkategorier: turism och kontraurbanisering. Inom den förstnämnda kategorin inspiration till att flytta får migranterna under sin vistelse på turistdestinationer (Benson & O’Reilly, 2009, s. 613- 614). Å andra sidan finns det starka motiv bakom flyttbeslut som kan kategoriseras som “anti-urbana” motiv. Kontraurbanisering betraktas då som en flykt från en stressfull miljö med stadens överdrifter och begränsningar samt höga brottsstatistik, skatter, trängsel och luftförorening (Benson & O’Reilly, 2009, s.
615).
Många svenskar drömmer om ett liv med en vardag som innebär mer tid och bättre livskvalité närmare naturen. Detta bekräftas av ett resultat på en undersökning utförd av Kantar Sifo på uppdrag av Landshypotek som tyder på att svenskarna värderar högst lugn omgivning, närhet till vacker natur samt möjlighet att utöva sina intressen när det handlar om valet av en bostad (Edvinsson & Jilkén, 2019). Pandemin fick ännu fler att fantisera sig bort från storstadens stress till ett lugnare liv på landsbygden vilket i samhällsdebatten allt oftare börjat förknippas med en symbol på ett brott mot storstadens kapitalistiska värderingar (Bergh, 2021).
Redan år 2018 registrerar Stockholms kommun att fler antal invånare flyttar ut än in och trenden håller i sig (Larsson, 2020). Dessutom ansluter sig städer såsom Göteborg och Malmö som exempel på stora städer som många högutbildade och barnfamiljer väljer att lämna (Magnusson, 2020). Fler börjar uppskatta det som mindre orter och landsbygden har att erbjuda men även faktum att erfarenheter av att jobba hemifrån under pandemin har öppnat nya
6 möjligheter till att faktiskt kunna lämna storstäderna som i sin tur gör att fler väljer att migrera från stora städer till landsbygd.
Faktorer som ligger bakom in-migranternas beslut om att överge ett stadsliv mot ett landsliv i ett svenskt perspektiv är ett ämne som inte utforskats tidigare. I samband med aktuella förändringsfaktorer, såsom distansarbete i kontext av coronapandemin, en ökad globalisering, ökad ångest och depressionsstatistik korrelerad med utbrändhet och stress samt även debatter kring miljö och hållbarhet, har livsstilsmigration blivit särskilt aktuellt att studera både internationellt och lokalt. Vidare lyfter moderna sociologiska teoretiker såsom Bauman och Giddens fram oroande egenskaper kring det nutida samhället som kännetecknas exempelvis av konsumtion, oändlig jakt efter självförbättring eller bräcklighet av sociala band vilket kan relateras till att människor upplever ett desperat behov av en förändring. Därför upplevs livsstilsmigration som ett relevant och aktuellt ämne värt att utforska utifrån sociologiskt perspektiv.
Syfte och frågeställning
Denna studie syftar på att få en djupare förståelse om motiv bakom livsstilsmigration från stad till landsbygd som ett samhällsfenomen under de senaste åren i Sverige. Avsikten är att förstå varför och hur individer fattar ett beslut om att flytta från en storstad till landsbygd, det vill säga vilka individuella och omgivande faktorer som har betydelse för deras beslut.
Studien syftar även på att få en detaljerad förklaring kring hur dessa individer upplever den moderna staden samt hur de upplever dagens landsbygd.
Forskningsfrågan som studien avser att besvara är därmed: “Vilka motiv leder till att människor flyttar från stora städer till landsbygd?”
7
2. TIDIGARE FORSKNING
Det finns mycket internationell forskning kring kontraurbanisering och migration som lyfter upp olika aspekter och behandlar ämnena från både sociologiskt och icke-sociologiskt perspektiv. I detta avsnitt presenteras sju av de mest representativa forskningsartiklarna som illustrerar tidigare forskning inom livstilsmigration och kontraurbanisering som ett samhällsfenomen med särskilt fokus på faktorer som har betydelse för individer för att fatta ett beslut av att flytta.
Eftersom denna studie syftar på att utforska fenomenet av kontraurbanisering i Sverige så påbörjades litteratursökning med fraser “kontraurbanisering”, “gröna vågen” samt
“livsstilsmigration” i syfte att först kartlägga om det finns relevant litteratur på svenska som handlar just om detta ämne. För att vidga perspektivet utökades sökordslistan med begrepp på engelska, vilka var: “counterurbanisation”, “lifestyle migration”, “sociology of human migration/geography”, “in-migration”, “pro-rural inmigration”, “non-metropolitan population growth”, “sociology of migration” “sweden”, “swedish” samt olika kombinationer av dessa sökord. Sökresultatet avgränsades till expertgranskade artiklar inom samhällsvetenskap som ämnesområde. Även publiceringsdatum var en viktig avgränsningssfaktor eftersom syftet var att ta del av den senaste forskningen inom området för att kunna dra nytta av denna studie som syftar på att undersöka livsstilsmigrationer från stad till landsbygd som ägde rum under det senaste decenniet. Därför valdes i första hand artiklar som inte var äldre än 10 år och därefter utökades sökningen i syfte att lokalisera forskning som handlar om livsstilsmigration och kontraurbanisering på en mer konceptuell nivå som var även äldre än 10 år.
Utvalda forskningsbidrag grupperades i tre teman: nämligen livsstilsmigration som en process av sökande efter ett bättre sätt att leva, psykosociala faktorer bakom livsstilsmigration samt svenskrelaterad forskning kring livsstilsmigration. Nedanstående forskningsbidrag ger en relevant bakgrund åt det studerade ämnet i denna uppsats.
2.1. Livstilsmigration som en process av sökande efter ett bättre sätt att leva
Livstilsmigration ses på som ett försök av att ändra sin livsstil genom att migrera till ett ställe, som kan skapa förutsättningar för ett bättre, mer meningsfullt liv.
Benson & O’Reilly (2009) fokuserar i sin studie på livsstilsmigration som ett sociologiskt fenomen och definierar begreppets innebörder och karakteristiska drag. Forskarna menar att livsstilsmigration handlar om människors omflyttning med syfte att söka efter ett bättre sätt att leva (Benson & O’Reilly, 2009, s. 608). Det är betonat att dessa människor som tror på att det finns ett mer tillfredsställande sätt att leva någon annanstans, tillhör den utvecklade delen av världen. Benson & O’Reilly (2009) förklarar denna växande migrationstrend som en konsekvens av specifika historiska, sociologiska och individuella omständigheter. Forskarna identifierar tre olika typer av livsstilsmigranter: (1) bostadsturisten (“the residential tourist”), (2) den lantliga idyllsökaren (“the rural idyll seeker”) och (3) den borgerliga bohemen (“the bourgeois bohemian”). Den första typen, bostadsturisten, letar efter flykt, fritid, avkoppling samt turismen som för personen innebär ett sätt att leva (Benson &
O’Reilly, 2009, s. 612).
Lantliga platser är tänkta att erbjuda den lantliga idyllsökaren en känsla av att ta ett steg tillbaka i tiden, att komma tillbaka till naturen, det enkla eller goda livet, samt en känsla av gemenskapsanda (Benson & O’Reilly, 2009, s. 612). Den borgerliga bohemen letar efter en ny plats att bosätta sig på med egenskaper som kan tillfredsställa hens andliga, konstnärliga eller kreativa ambitioner samt erbjuda en unik "kulturell" upplevelse (Benson & O’Reilly, 2009, s.
8 613). Med ambition av att konceptualisera livsstilsmigration kategoriserar författarna företeelsen utifrån två kategorier: turism och kontraurbanisering. Inom den förstnämnda kategorin får migranterna inspiration till att flytta under sin vistelse på turistdestinationer (Benson & O’Reilly, 2009, s. 613- 614). Å andra sidan finns det starka motiv bakom flyttbeslut som kan kategoriseras som “anti-urbana” motiv. Kontraurbanisering betraktas då som en flykt från en stressfull miljö med stadens överdrifter och begränsningar samt höga brottsstatistik, skatter, trängsel och luftförorening (Benson & O’Reilly, 2009, s. 615).
Ett annat perspektiv på livsstilsmigration presenterar Christensen, Høyer & Haase Svendsen (2020) som undersöker hur samtida migranter från stad till landsbygd söker efter sin framtida bostad. Forskarna menar att mängden av tillgängliga sökverktyg på Internet kan stödja kontraurbanisering genom att familjer som är intresserade av att flytta tillhandahåller verktyg som möjliggör sökande efter “glömda” platser. Dessutom tillåter dessa verktyg att familjer nu kan söka efter de framtida boplatserna utifrån specifika konfigurationer i samband med det sociala, kulturella eller ekonomiska kapital de önskar (Christensen et al., 2020). Christensen et al. (2020) hävdar att numera med det informationskapital som familjer besitter (sökstrategier online och off-line) kan de uppnå den livskvalité de önskar. Denna studie undersöker fenomenet livsstilsmigration bland danska barnfamiljer som bestämde sig att söka efter en lantlig bostad och forskarna fokuserar på familjers sökprocess utifrån Bourdieus koncept av kapitalformer. Christensen et al. (2020, s. 149) ser även denna process, till skillnad från Bourdieu, som en dynamisk avvägning mellan olika kapitalformer, vilket innebär att enskilda familjer måste offra en typ av kapital de besitter för att få mer av en annan form av kapital. På så sätt försöker dessa familjer att uppnå en önskad konfiguration av kapital, det vill säga specifika sammansättningar av kapital på hushållsnivå.
2.2. Psykosociala faktorer bakom livsstilsmigration
En del av forskningsbidrag lyfter upp faktorer bakom livsstilsmigration för att bättre förstå anledningar varför människor bestämmer sig att flytta från stad till landsbygd.
Nakagawa (2018) försöker att förstå in-migranter genom att fokusera på psykosociala faktorer som påverkar deras beslut om att flytta från en stad till en by. Hans forskningsbidrag omfattar en intervjupersongrupp på över 900 Japaner som har flyttat till en landsbygd under det senaste decenniet. Nakagawa (2018) sorterar de psykologiska tillstånden under processen av beslutsfattande i separata kategorier och identifierar hur psykologiska och beteendemässiga faktorer påverkar människor i varje kategori. Genom att dra nytta av tidigare forskning inom landsbygdsstudier definierar Nakagawa (2008, s. 27) fyra motiv som påverkar beslutet av att flytta till landsbygd vilka är: (1) självbestämmande motiv, (2) miljömedvetenhet, (3) andliga motiv, och (4) ett hälsofrämjande motiv. Självbestämmande motiv innebär en önskan om att kunna fatta egna beslut kring hur man ska leva (Nakagawa, 2018, s. 28). Miljömedvetenhet är också en faktor som positivt förknippas med beslutet om att flytta till landsbygd och detta beror på att stadsinvånare tenderar att vara mer oroade över miljöförstöringen än landsbygdsinvånare. Det andliga motivet handlar om att ha en känsla av ett syfte genom t.ex.
att söka personlig utveckling, uppleva självkännedom och tillfredsställelse (Nakagawa, 2018, s. 29). De som har ett stort behov av andlig utveckling är mer benägna att vilja söka efter ett bättre sätt att leva och därmed engagera sig i livsstilsmigration. Sista motivet som Nakagawa nämner, ett hälsofrämjande motiv, innebär att livet på landet upplevs vara fördelaktig för människors fysiska och psykiska hälsa (Nakagawa, 2018, s. 30). Därför upplever människor med ett starkare motiv av att främja sin hälsa, en större benägenhet att flytta till en landsbygd.
Halfacree & Rivera (2012) valde att svara på frågan varför landsbygdsmigranter stannar kvar på deras lantliga destinationer. Forskarna tog fram ett konceptuellt ramverk som de kallade för “En tolkningskarta över de som stannar kvar” (Halfacree & Rivera, 2012, s. 100, se Tabell
9 2 nedan). Denna karta ska fungera som en “utforskade ram” av terrängen på vilken förtöjningar av migranter till landsbygdsområden sker.
Tabell 1. En tolkningskarta över de som stannar kvar Flytta in i och stanna på en föränderlig landsbygd
Migration som en begränsad handling
1. Representativ och anteciperande anpassning
Beräknande subjekt 2. Platsmässig tröghet och post-hoc
rationalisering
3. Uthållighet, kamp och ovilja att erkänna nederlag
Migration som en händelse 4. Förändrande livsförloppsbiografier Kontextuellt subjekt 5. Det oväntade
6. Omfokuserade liv
Källa: Halfacree & Rivera, 2012, s. 100 (egen översättning från engelska till svenska).
“Representativ och anteciperande anpassning” sker när migranter uppfattar att livet på landsbygden lever upp till deras förväntningar och de tänkta fördelarna ses komma igenom (Halfacree & Rivera, 2012, s. 102)
“Platsmässig tröghet och post-hoc rationalisering” är när det finns en obalans mellan representationer av livet på landsbygden och de förväntade fördelarna samt vad som faktiskt påträffas, men detta är inte tillräckligt problematiskt för att leda till återvändning till stad (Halfacree & Rivera, 2012, s. 103). Förändringsmotstånd kan faktiskt börja rationaliseras post- hoc genom att omformulera beslutsprocessen som ägde rum och lyfta fram andra fördelar, såsom till exempel nya sociala band som gjordes på den nya destinationen (Halfacree & Rivera, 2012, s. 103).
“Uthållighet, kamp och ovilja att erkänna nederlag” är den tredje tolkningen som bygger på migrationer som involverar betydande känslomässiga och finansiella investeringar (Halfacree & Rivera, 2012, s. 104). En bristande överensstämmelse mellan representation och verklighet och därmed misslyckande och dess resultat kan vara mycket svårt psykologiskt att erkänna för den som har in-migrerat till en landsbygd (Halfacree & Rivera, 2012, s. 104). Trots misslyckande strävar in-migranterna ändå efter att förverkliga sitt livsprojekt och en viss känsla av att representationen fortfarande kan förverkligas kvarstår (Halfacree & Rivera, 2012, s.
104). Lantligt boende blir alltså som ett ideologiskt arbete.
“Förändrande livsförloppsbiografier” innebär att samtidigt som migranternas livsförlopp utvecklas, så kan också meningen och rollen som en migration spelar i den förändras (Halfacree & Rivera, 2012, s. 104-105). Biografier förändras med tid och plats, prioriteringar också, samtidigt menar Halfacree & Rivera (2012, s. 105) att synen på den
“avslutade” migrationen förändras.
“Det oväntade” är en tolkning som hänvisar till en situation när en in-migrant upptäcker något positivt men i stort sett oväntat i samband med upplevelser av livet på landet. Dessa upplevelser förklaras inte så mycket av livsförlopp eller andra biografiska faktorer men är en följd av vardagliga handlingar på landsbygden. Ett vanligt exempel på denna kategori är en känsla av att sakta ner (Halfacree & Rivera, 2012, s. 106).
10
“Omfokuserade liv” är den sista tolkningen som innebär att in-migranternas liv förändras på ett djupgående sätt så att det upplevs som omarbetat, omfokuserat och omdirigerat (Halfacree & Rivera, 2012, s. 106). Detta sätt överskrider migrationensverkan med dess diskursiva avgränsningar och kommer ifrån känslan av bl.a. ha en unik och förkroppsligande relation med landskapet men även det positivt och oväntade som genomlevs av in-migranterna under sin tid på landet (Halfacree & Rivera, 2012, s. 106).
2.3. Livsstilsmigration från stad till landsbygd i Sverige
Det finns inte mycket forskning kring livsstilsmigration i Sverige och de forskningsbidrag som identifierades behandlar ämnet presenterar ämnet ur olika perspektiv, bland annat genom att lyfta upp hur “det urbana” och “det lantliga” förståelser formas av medieinnehåll, genom att identifiera om det finns en potential för befolkningstillväxt i Sverige eller att förstå vilka faktorer som ligger bakom flyttbeslut.
Jansson (2013) studerar i sin forskningsartikel förståelsen av “staden” och “landet” i det nutida Sverige. Han påpekar att i det moderna samhället definieras den symboliska sammanslutningen av urbanism, globalism, och mediatisering en dominerande metafysik av
“flödet”, som kan särskiljas från den mer stillasittande metafysiken av “fixitet”, som till stor del representerar landsbygdens värden och livsvillkor.
Tabell 2. Klyftan mellan stad och landsbygd som ses genom metafysik av fixitet och flöde
Det urbana Det lantliga
Fixitetens metafysik Stress, anonymitet, fragmentering Kontinuitet, gemenskap, helhet Flödets metafysik Dynamik, mångfald, öppenhet Stelhet, ensamhet, stängning
Källa: Jansson, 2013, s. 91 (egen översättning från engelska till svenska).
Jansson (2013, s. 88) menar att innehållet i medierna utgör en slags normativ och estetisk kompass för människor med höga ambitioner vad gäller självförverkligande som navigerar dessa människor genom ett slags kodsystem av “det goda livet”. Forskaren förklarar att “urbanism” uttrycks genom att städer anses vara epicentrum för trendsättning, kunskapsproduktion och konsumentism. Till motsats är "landsbygd" associerat med tradition, autenticitet och gemenskap. I vissa avseenden, till exempel när det gäller cirkulation av media i sig, är denna dikotomi giltig, och det kan inte förnekas att landsbygden verkligen är den semiotiska motsatsen till staden, påpekar Jansson (2013, s. 88). På en förenklad nivå, förstås landsbygden som en romantisk idyll, medan staden ses som ett dynamiskt centrum av nya idéer (Jansson, 2013, s. 89). Jansson (2013, s. 91) hänvisar i sin artikel till begreppet fixitet inom metafysik som står för stabila livsformer där stabila samhällen förknippas med social säkerhet och kontinuitet medan mobilitet betraktas som ett hot. Metafysiken av flöde betraktar samtidigt rörlighet och förändring som ett tecken på framsteg vilket i senmodern kultur innebär en omvärdering av nomadiska livsformer och förnekande av lokalt förankrade, traditionella strukturer (Jansson, 2013, s. 91). Resultatet av Janssons studie kan hjälpa att förklara livsstilsmigranternas föreställningar kring livet i en stad och livet på landet, det vill säga genom att analysera vilka representationer av det urbana och det lantliga de har kan man förstå vilken betydelse det har för deras beslut av att flytta.
Niedomysl & Amcoff (2011) syftar i sin studie på att identifiera egenskaperna hos personer som har uttryckt en önskan av att flytta till landsbygd och jämför denna befolkning
11 med de som faktiskt flyttar till dessa områden. Avsikten med denna jämförelse är att besvara frågan om det finns en dold potential för befolkningstillväxt på landsbygden i Sverige.
Niedomysl & Amcoff (2011, s. 259) förklarar att “dold potential” innebär att det finns individer som uttrycker sin önskan av att flytta till landsbygd men av någon anledning slutför de inte sin önskan.
Resultatet av denna studie visar att 30,5 procent av de som svarade valde landsbygd som sin preferens medan endast 22 procent av befolkningen bor i landsbygd och inte mer än 23,6 av migranterna flyttar dit (Niedomysl & Amcoff, 2011, s. 269). “Landsbygd” definierades av intervjupersonerna som en by med färre än 1000 invånare. Vidare identifierar Niedomysl &
Amcoff (2011, s. 271) karakteristiska drag hos de som har preferenser av att bo i en landsbygd och bland dessa är t.ex. att könet spelar en roll då det är män som har starkare preferenser för boende på landsbygden än kvinnor. Ytterligare en grupp som har högre preferens än andra är familjer med hemmaboende barn. Personer med högre utbildning är mindre benägna att leva på landsbygden än människor med låg utbildningsnivå. Yrkesmässigt visar det sig att personer som är egenföretagare har mycket högre sannolikhet att ange landsbygd som sin preferens samt att även låginkomsttagare har en högre preferens att flytta till en landsbygd än de som har högre inkomst. Niedomysl & Almcoff (2011, s. 273) konkluderar att karakteristiska drag hos de som vill flytta till landsbygd är i princip samma som hos de som har faktiskt flyttat.
Eimermann (2015, s. 68) i sin studie om nederländska familjer som flyttade till svensk landsbygd menar att en nordisk destination som aktivt attraherat migranter inte tidigare har varit undersökt i samband med livsstilsmigration. Syftet med studien är att förstå vilka faktorer som bidrar till beslutet att flytta. Författaren syftar på att svara på följande frågor: vilka sociodemografiska egenskaper kännetecknas migrerande familjer utav? Vilka betydelser gör att migranter fäster sig vid sina arbetsmiljöer och bostadsorter innan de flyttar? Vilka motivationer och förväntningar har format beslutet av att flytta? Enligt de flesta svarande blev effekter av överbefolkning och snabb urbanisering, både märkt inom arbets- och boendemiljön, bidragande faktorer till att lämna Nederländerna (Eimermann, 2015).
Eimermann (2015, s. 71) hänvisar i sin studie till Von Reicherts koncept av allmänna kännetecken för livsstilsmigranter. Tre av dessa används som referens i Eimermanns studie:
(1) livsstilsmigranter är relativt privilegierade, (2) med hänsyn till livsstilsmigrationens individualistiska karaktär söker livsstilsmigranter efter självförverkligande och personligt förverkligande och anser sig därför vara unika, och (3) migrationshandlingen är ett avgörande steg i processen av att söka efter “det goda livet”, i sociala snarare än ekonomiska termer.
2.4. Sammanfattning och kunskapslucka
Livsstilsmigration är ett välutforskat ämne internationellt och fokus i befintliga studier låg på definitionerna av fenomenet. Mindre utforskade är faktorer som ligger bakom in-migranternas beslut om att överge ett stadsliv mot ett landsliv. Av de forskningsartiklarna som hittills har publicerats handlar en del om studier av in-migranter i många olika länder, men det saknas sociologisk forskning om livsstilsmigration i Sverige som skulle lyfta upp anledningar till varför människor bestämmer sig för att lämna ett stadsliv mot ett lantliv. Dessutom, i samband med nya förändringsfaktorer, såsom distansarbete, coronapandemin, en ökad globalisering, ökad ångest och depressionsstatistik i samband med utbrändhet och stress samt även debatter kring miljö och hållbarhet, har livsstilsmigration blivit särskilt aktuellt att studera. Därav upplevs en studie som handlar om livsstilsmigration med fokus på faktorer som ligger bakom kontraurbanisering som ett värdefullt ämne att utforska. Därför syftar denna studie på att åtgärda bristen på forskning inom detta område.
12
3. TEORETISK OCH BEGREPPSLIG REFERENSRAM
I följande avsnitt redogörs för den teoretiska och begreppsliga referensramen som analysen av studiens resultat stödjer sig på. För att kunna uppfylla studiens syfte behöver man leta efter motiv bakom beslut av att lämna ett stadsliv mot ett lantliv. Det handlar om att försöka förstå bland annat hur intervjupersonerna upplever dagens samhälle, därför hänvisas i detta kapitel till Bauman som presenterar perspektiv på det samhälle vi lever i just nu men även hänvisar till mer traditionella samhällsformer. Baumans perspektiv kring konsumtionssamhälle och flytande modernitet presenteras först i detta kapitel. Vidare tas även upp frågan om livsstil och kapitalformer som teoretiskt beskrivs av Bourdieu som i relation till studiens frågeställning betraktas som relevanta teoretiska ämnen eftersom migration från stad till landsbygd oftast handlar om ett bakomliggande motiv som orsakas av en önskan att byta sin livsstil.
Fortsättningsvis lyfts fram begreppet reflexivitet i samband med livsstil genom Giddens perspektiv vilket utifrån syftet med denna studie bedöms som en teori som kan utveckla förståelse av att fatta ett beslut att medvetet lämna en viss livsstil mot en annan. Nästföljande teoretiska ansats inbegriper Lazarus teori kring stresspåverkan vilket kan hjälpa att tolka hur livet i en stad alternativt livet i en landsbygd kan påverka stress och stresshanteringsprocesser hos individer. Avslutningsvis presenteras Lefebvre och hans teori om rum som kan hjälpa att belysa påverkan av den kapitalistiska dominansen över rummet på människors uppfattning av sin omgivning vilket i sin tur kan förklara varför människor får en vilja av att flytta till landet.
3.1. Baumans konsumtionssamhälle
Bauman (2008, s. 63) beskriver “konsumtionssamhälle” som ett samhälle som uppmuntrar till överdriven konsumtion och som samtidigt sätter sig emot alla andra varianter av kultur.
Villkoren för medlemskapet är att anpassa sig till regler av konsumtionskulturen och strängt efterfölja dem. Det är samhällsmedlemmarnas “konsumtions” egenskap som räknas när samhället tilltalar sina medlemmar (Bauman, 2008, s. 62). Enskilda prestationer är något som konsumtionskallelse är grundad på. Individer är tvungna att utrusta sig med specifika produkter för att kunna identifiera sig utifrån den sociala ställning som de önskar i syfte att upprätthålla samt bibehålla den framför andra medlemmar i samhället (Bauman, 2008, s. 65).
Vidare menar Bauman (2008, s. 67) att individerna själva är konsumtionsvaror i konsumtionssamhället och det gäller att göra sig själv till “en säljbar vara” vilket är det starkaste motivet bakom aktiviteterna i samband med konsumtion. Bauman (2008, s. 98) nämner begreppet “konsumtionssyndrom” som främst handlar om slöseri, snabbhet, övermått.
Individer ska helst inte behålla tingen för länge eller hålla fast vid dem, syndromet förhindrar att individer engagerar sig i dem långsiktigt (Bauman, 2008, s. 98).
Dagens band mellan människor är bräckliga vilket innebär att de är lika lätta att lösas upp som att knytas (Bauman, 2008, s. 120). Denna bräcklighet leder till oro och är en källa till fruktade risker. Bauman (2008, s. 120) förklarar att de förhållande man har till andra kan inte tas för givet eller kan förutsägas vilket i sin tur förhindrar att individer kan njuta av dem och tillfredsställa sina behov.
Gruppen med en tydlig hierarki ersätts med svärmen i det moderna samhället. Svärmar liknar inte ett team utan kan beskrivas som en samling av “självgående enheter” där solidariteten byggs upp endast utifrån beteendemönster som upprepas av den gemensamma riktningen (Bauman, 2008, s. 88). Det handlar inte längre om att komplettera varandra med sina färdigheter genom att hjälpa andra att kompensera deras ofullständighet utan om att individuellt kunna utföra hela jobbet själv (Bauman, 2008, s. 88-89).
13 Arbetslösa är inte dagens fattiga utan de som inte konsumerar de varor och tjänster som marknaden erbjuder. “Icke-konsumenter” uppfyller inte sin skyldighet mot konsumtionssamhället vilket är att aktivt och effektivt köpa ut det som finns tillgängligt till salu (Bauman, 2008, s. 141).
3.2. Baumans teori om flytande modernitet
Bauman (2000) myntar begreppet “flytande modernitet” för att beteckna den växande övertygelsen om det enda som är varaktigt är en förändring och att osäkerheten är den enda säkerheten. Han förklarar att för hundra år sedan när man syftade på att “vara modern” så försökte man att uppnå ett tillstånd av perfektion som var slutlig i sin natur. I flytande modernitet betyder det att man ständigt är på jakt efter förbättringar och att det inte finns något
“sluttillstånd”.
Osäkerhet är ett fenomen upplevd på olika plan: kring ens position, rättigheter, försörjning men även kring ens ägodelar, grannskap och gemenskap (Bauman, 2000, s. 161).
Ett annat ledord i Baumans teori om flytande modernitet är “flexibilitet” som hänvisar till arbete utan säkerhet, framtida rättigheter, uppsägning utan varsel eller rätt till ersättning. Detta innebär även att ingen kan känna sig oersättlig, även de som besitter de mest privilegierade positionerna (Bauman, 2000, s. 162). Med häpnadsväckande hastighet ersätts mode, och alla
“lustobjekt” hinner inte avnjutas fullt ut då de blir föråldrade. Osäkerhet gäller inte enbart de ekonomiska förhållanden utan även de sociala vilket uppenbarar sig i individers uppfattning om världen som en behållare full av engångsbruksprodukter, vilket även inkluderar andra människor (Bauman, 2000, s. 162). Även partnerskapet behandlas som en konsumtionsvara och som ett föremål för samma utvärderingskriterier som alla andra konsumtionsobjekt, vilket leder till att det inte längre är parters uppgift att ägna sin tid och energi åt relationen (Bauman, 2000, s. 163) eftersom allt betraktas som utbytbart och återlämningsbart om köparen inte är helt nöjd.
“Nu” är ett annat nyckelord som Bauman belyser och det innebär livsstrategi som handlar om att man måste ta varje chans man får, eftersom varje chans som inte tagits här och nu är en missad chans (Bauman, 2000, s. 162). Bauman förklarar att dagens åtaganden står i vägen för morgondagens möjligheter, och ju lättare och mer ytliga de är desto bättre, eftersom sannolikheten för deras skadliga effekt då minskas (Bauman, 2000, s. 162).
3.3. Bourdieus habitus och livsstil
De olika sociala och ekonomiska förhållandena påverkar individers sätt att förhålla sig till verkligheten. Bourdieu (1986, s. 5-6) pratar om habitus, det vill säga dispositionssystem som är karakteristiska för de olika klasserna och klassfraktionerna. Sociala subjekt utmärker sig genom de distinktioner de gör, mellan det som de anser vara vacker och ful, det distingerade och det vulgära och då deras position uttrycks eller förråds i de objektiva klassificeringarna (Bourdieu, 1986, s. 6). Bourdieu exemplifierar denna process med skillnaderna mellan olika matvanor genom att belysa motsatsen mellan kvalitet och kvantitet och substans och form som motsvarar den motsättning som är kopplad till olika avstånd från nödvändighet. Den mest
“ekonomiska” maten är den som uppfyller sitt “fyllande” syfte och i motsats till det finns smaken av lyx, vilket flyttar tyngdpunkten till sättet (att presentera, äta, servera) och tenderar att använda stiliserade former för att förneka funktion (Bourdieu, 1986, s. 6).
Livsstilar är ett annat begrepp som Bourdieu hänvisar till. Bourdieu (1986, s. 169 - 170) menar att klassuppdelningen är kopplad med klassificerbara metoder som individer producerar och till de klassificerande bedömningar de gör av andra individers praxis och sina egna.
Världen av livsstilar konstitueras av relationen mellan habitus två förmågor: förmågan att
14 producera klassificerbara metoder samt förmågan att särskilja och uppskatta dessa metoder (det som kallas för smak) (Bourdieu, 1986, s. 170). De specifika metoderna som skapar en hel uppsättning av praxis, som producerades under liknande förhållanden, utgör en viss livsstil (Bourdieu, 1986, s. 170). Livsstilar är alltså de systematiska produkterna av habitus som uppfattas i deras ömsesidiga relationer genom habitus scheman, det blir som ett teckensystem som är socialt kvalificerade (som t.ex.: 'distingerade', 'vulgära’) (Bourdieu, 1986, s. 172). Den generativa formeln för livsstil är som en enhetlig serie av distinkta preferenser som uttrycker samma avsikt i den specifika logiken i var och en del av det symboliska utrymmet, det vill säga man har en viss benägenhet att tillägna sig en given klass av klassificerade och klassificerande föremål som man omger sig med: hus, möbler, bilar, böcker osv (Bourdieu, 1986, s. 173).
3.4. Bourdieus kapitalformer
Bourdieus koncept är baserad på tre centrala begrepp vilka är habitus, fält och kapital (Bourdieu
& Wacquant, 1992, s. 94). För att kunna förstå olika samhällsstrukturer och dess dynamik måste man även erkänna olika former av kapital vilka är: ekonomiskt kapital, kulturellt kapital samt socialt kapital (Bourdieu & Wacquant, 1992, s. 119). Kapital är med andra ord ett arbete som ackumulerats genom historia och som förkroppsligar sig i antingen saker eller människor.
Det tar tid att uppnå kapital och med dess potential, att producera vinst.
Värdet av en form av kapital beror på existensen av ett fält, det vill säga ett område där denna kompetens kan användas (Bourdieu & Wacquant, 1992, s. 98). Människor får komma in på ett fält genom att de besitter en bestämd konfiguration av egenskaper, det vill säga specifika kapitalformer (Bourdieu & Wacquant, 1992, s. 107 - 108). En viss typ av kapital är effektiv inom ett givet område som ett vapen som tillåter dess innehavare att utöva makt och därmed att existera på det aktuella området (Bourdieu & Wacquant, 1992, s. 98). Enligt Bourdieu &
Wacquant (1992, s. 108-109) är människor inte “partiklar” som mekaniskt drivs av yttre krafter utan de är bärare av kapital som har en benägenhet att styra sig själva mot att bevara den kapitalfördelning de besitter eller mot en omstörtning av deras kapitalfördelning.
Enligt Bourdieu (1986A, s. 243) är ekonomiskt kapital det som direkt kan omvandlas till pengar och kan institutionaliseras i form av äganderätt. Bourdieu (1986A, s. 253-254) talar om det faktum att allt kan reduceras till ekonomi, han menar även att alla andra typer av kapital kan omvandlas till ekonomiskt kapital och även tvärtom. Vissa saker kan bara köpas medan andra måste erhållas med hjälp av social kapital genom resursstarka nätverk som tar tid att byggas (Bourdieu, 1986A, s. 243).
Kulturellt kapital delar Bourdieu upp i tre kategorier: den förkroppsligade, den objektifierade och den institutionaliserade (Bourdieu, 1986A, s. 247). Den första formen av kulturellt kapital innebär individens arbete för att förbättra relationen dem-jag genom förvärv av kultur eller ett specifikt utseende. Den andra formen, objektifierat kulturellt kapital, avser samlingar av kulturföremål som till exempel konst, böcker, instrument. målningar, böcker och instrument. Den tredje formen av kulturellt kapital, det vill säga den institutionaliserade, avser akademiska kvalifikationer (Bourdieu, 1986A, s. 247).
Socialt kapital är kopplat till de resurser som kan sammanföras genom nätverk av
"relationer" av olika storlekar och av olika täthet (Bourdieu, 2005, s. 2). Vidare förklarar Bourdieu & Wacquant (1992, s. 119) att socialt kapital är summan av varaktiga nätverk av mer eller mindre institutionaliserade relationer av ömsesidig bekantskap.
3.5. Giddens reflexivitet och livsstil
Giddens diskuterar kring begreppet reflexivitet i samband med individens självidentitet. Han skriver om vad han kallar för “agency” som hänvisar till människors förmåga att göra vissa
15 saker och den avser händelser där en individ är en förövare som kunde ha agerat på ett eller annat sätt i en given kontext (Giddens, 1984, s. 9). Själva avsikten eller dennes avsaknad spelar här ingen roll och inte heller handlingens resultat eftersom vad som än hände skulle inte ha hänt om personen inte hade ingripit menar Giddens (1984, s. 9). Handling är en oavbruten process där individer håller igång sin reflexiva övervakning i syfte att ha kontroll över sin kropp (Giddens, 1984, s. 9).
Postmoderniteten präglas av institutionell reflexivitet men även det moderna sociala livet påverkas av djupgående processer som omvandlar karaktären och innehållet i det sociala livet (Giddens, 1991, s. 2). Giddens hänvisar till klassklyftor och klargör att reflexivitet inte kan betraktas som ett fenomen begränsad i sin påverkan till de som tillhör privilegierade samhällsgrupper. Han menar att livsstil hänvisar till beslut som fattas och handlingssätt som följs även under förhållanden med allvarliga materiella begränsningar vilket kan innebära att man exempelvis medvetet förkastar vissa former av beteenden eller typer av konsumtion (Giddens, 1991, s. 6).
Självreflexivitet påverkar såväl den kroppsliga delen som de psykiska processerna på ett genomgående sätt och i samband med inflytandet av abstrakta system (Giddens, 1991, s. 7).
Detta innebär att kroppen inte längre är given och den befinner sig inte utanför modernitetens refererande system, utan kroppen konstrueras och kontrolleras, vilket vidare kopplas med specifika livsstilar som ett sätt att hålla kroppen under en viss regim.
Giddens (1991, s. 80) skriver att en grundläggande del av det dagliga livet på en jag- nivå är valet bland ett obestämt antal möjliga beteendemönster och det som moderniteten gör är att inte erbjuda någon vägledning kring vilka alternativ som bör väljas. Han menar att det inte handlar om att vi kan välja, utan snarare att vi måste göra det. En livsstil är, enligt Giddens (1991, s. 81) en mer eller mindre integrerad uppsättning av metoder som en individ följer och avsikten är inte att endast uppfylla utilitariska behov utan snarare att ge en materiell form om ett visst sätt att berätta om sin självidentitet. Vidare betonar han dock att livsstilar är rutinerade metoder, matvanor, sätt att agera och så vidare är dessa rutiner reflexmässigt öppna för förändring (Giddens, 1991, s. 81). Alla dessa metoder är beslut som en individ fattar dagligen och de handlar inte om hur hen ska agera utan snarare om vem hen ska vara.
Livsstilsmönster begränsar till en viss utsträckning val som finns tillgängliga i det vardagliga livet eftersom en person som är engagerad i en viss livsstil ser på de olika alternativ som mer eller mindre passande utifrån det kluster av vanor och inriktningar som den specifika livsstilen inkluderar (Giddens, 1991, s. 82). Vidare påverkas valet och utformningen av livsstilar av grupptryck samt även förebilder såväl som av socioekonomiska förhållanden.
Standardiserade konsumtionsmönster främjas genom reklam vilket är centralt för den ekonomiska tillväxten vilket leder till upprättandet av olika varianter av livsstilar (Giddens, 1991, s. 197).
3.6. Stress och stresshantering
Weman-Josefsson & Berggren (2013, s. 34) definierar stress som ett rådande samspel mellan individen och dennes omgivning. När en individ upplever en obalans mellan sina resurser och de krav som ställs i en viss situation uppstår det en uppsättning av kognitiva värderingar, fysiologiska reaktioner samt beteeendedispositioner.
Stressorer är med andra ord situationsrelaterade faktorer som utlöser en stressreaktion, och dessa kan vara både psykologisk och fysisk i sin karaktär (Weman-Josefsson & Berggren, 2013, s. 35). Oavsett sin natur hotar stressorer vårt välmående och ju högre dissonans mellan resurserna som finns till förfogande och kraven som ställs desto högre risk är det att stressen upplevs intensivt (Weman-Josefsson & Berggren, 2013, s. 35). Några exempel på lågintensiva stressorer samt vardagliga bekymmer är irritationer, mindre allvarliga konflikter, tidspress och
16 trafikstockningar medan högintensiva stressorer är större livshändelser som kräver en mer intensiv ansträngning att hantera såsom förlust av en närstående, misslyckad karriär, allvarliga sjukdomar (Weman-Josefsson & Berggren, 2013, s. 35). Weman-Josefsson & Berggren (2013, s. 35) betonar att oavsett vilken typ av stressor som det handlar om, kan de ha en allvarlig påverkan på individens psykiska och fysiska hälsa.
Trender i arbetslivet under de senaste decennierna har lett till en ökad otrygghet och konkurrens i samband med globalisering och IT-revolutionen som påverkade organisationer (Weman-Josefsson & Berggren, 2013, s. 18). Medarbetarna belastas med mer arbete på grund av personalnedskärningar inom organisationer men även minskade påverkansmöjligheter samt förändrade anställningsformer leder till en försämrad anställningstrygghet (Weman-Josefsson
& Berggren, 2013, s. 18).
Vidare hävdar Weman-Josefsson & Berggren (2013, s. 33) att människor inte får de möjligheterna till återhämtning som de behöver i den moderna världen som i sin tur gör att de utsätts för långvarig stresspåverkan. Människor är inte anpassade för de hot och krav som vår tid kännetecknas av och vårt stressystem som syftar till överlevnad kan numera istället skada oss genom att egentligen utgöra en fara för vår överlevnad (Weman-Josefsson & Berggren, 2013, s. 33). Eftersom vi inte kan hinna anpassa vår fysiologi till den förändrade verkligheten så handlar det istället om att försöka anpassa vår livsstil på ett sätt som minimerar faror.
Monat & Lazarus (1991) diskuterar hur miljöfaktorer påverkar individers beteende.
Forskarna hänvisar till biologens Dubos teori kring överbefolkningsproblem som leder till stress (Monat & Lazarus. 1991, s. 81). Det betonas att ordet “trängsel” hänvisar till det fysiska eller psykologiska tillståndet när en individ upplever oro i samband med de rumsliga förhållandena medan ordet “densitet” är ett objektivt sätt att prata om de rumsliga förhållanden (Monat & Lazarus, 1991, s. 81). Vidare påpekar Monat & Lazarus (1991, s. 81) att mänskliga upplevelse av trängsel är nära kopplat med kulturella, sociala, kontextuella och psykologiska faktorer.
Monat & Lazarus (1991, s. 87) skriver om kopplingen mellan stress och miljö i samband med stadslivet. Den tidigare nämnda “trängsel” har negativa konnotationer eftersom det framkallar sjukdom samt gruppgenererade attityder som ofta kopplas med aggression och våld medan landsbygden tros främja hälsa och frihet (Monat & Lazarus. 1991, s. 87).
Coping definieras som kognitiva och beteendemässiga ansträngningar för att hantera specifika externa eller interna krav som uppskattas överstiga personers resurser (Monat &
Lazarus. 1991, s. 211). Dessa är med andra ord strategier för att reducera spänningar i samband med stressiga perioder i individens vardag. Strategierna förändras ständigt i takt med att kontinuerliga bedömningar av relationer mellan person och miljö pågår (Monat & Lazarus.
1991, s. 211). Coping specificeras ytterligare och delas in på en problemfokuserad coping, som riktar in sig på att förändra den situation som orsakar ångest samt ett känslofokuserad coping som innebär reglering av stress. Dessa två typer av coping tillsammans med förändringarna hos individen som är ett resultat av feedback om vad som har hänt samt från förändringar i omgivningen som är oberoende av personen påverkar relationen mellan person och hens miljö (Monat & Lazarus. 1991, s. 211).
3.7. Lefebvres teori om rummet
Ritzer & Stepnisky (2015, s. 259-260) presenterar teori om rummet där fokus ligger på rummets natur samt vilken relation den har till det sociala livet. Marxisten Lefebvres intresse låg i utforskningen av den kapitalistiska utformningen av rummet och den mänskliga dominansen över rummet (Ritzer & Stepnisky, 2015, s. 259-260).
17 I dåtida samhällen där jordbruk och djurhållning var människors grundläggande sysselsättningar levde människor nära naturen och de var själva dominerade av naturens krafter och rum (Ritzer & Stepnisky, 2015, s. 259-260).
Senare utvecklades det som Lefebvre kallar för absoluta rum, som formades i samband med politiska och religiösa drivkrafter och dessa skapades på platser som grottor och bergstoppar (Ritzer & Stepnisky, 2015, s. 259-260). Dessa platser hämtade kraften från naturen men samtidigt dominerar de naturen eftersom de är konstruerade och tränger undan den naturliga världen (Ritzer & Stepnisky, 2015, s. 259-260).
Vidare framhäver Lefebvre abstrakta rum, som började formas i industrisamhället och dessa rum dominerar såväl naturen som samhället (Ritzer & Stepnisky, 2015, s. 259-260). Med syfte att maximera vinsten försöker det kapitalistiska systemet att dominera och ha kontroll över rummet. Effektivitet och lönsamhet är grundpelare som stadsplanerare och arkitekter måste ta hänsyn till när de skapar abstrakta rum (Ritzer & Stepnisky, 2015, s. 259-260). Detta leder till att rummet inte ses på som en plats där människor lever sina liv, utan snarare som ett komplex problem som måste analyseras och lösas genom stadsplanering och utformning av abstrakta representationer av rummet (Ritzer & Stepnisky, 2015, s. 259-260).
18
4. METOD
I detta avsnitt redogörs för den metodologiska ansatsen som valdes för att uppfylla syftet med studien och svara på frågan: “Vilka motiv leder till att människor flyttar från stora städer till landsbygd?”. I första delen presenteras motivering av metodvalet. Vidare redovisas grundantaganden kring den hermeneutiska ansatsen. I efterföljande delar av avsnittet beskrivs tillämpningen av metoden med redovisning av studiens urval, datainsamlingsmetod samt analysfasen. Avslutningsvis presenteras etiska övervägande i samband med den genomförda studien samt kvalitetskriterier som studien syftade på att uppfylla.
4.1. Motivering av metodval
Den metod som valdes för att besvara forskningsfrågan: “Vilka motiv leder till att människor flyttar från stora städer till landsbygd?” är hermeneutik, eftersom denna metodologiska ansats upplevs som lämpligast för att kartlägga kärnan av fenomenet av livstilsmigration från stad till landsbygd. Hermeneutiska studier syftar på att avslöja betydelsen som utgör kärnan av ett visst fenomen och detta görs genom det som Gadamer kallar för en genuin konversation (Binding
& Tapp, 2008, s. 29). I en konversation uppstår det något nytt som sedan får ett eget liv (Binding & Tapp, 2008, s. 24). Därav valdes intervju som datainsamlingsmetod i syfte att besvara den tidigare nämnda frågeställningen.
I hermeneutiken handlar det om att förstå det fenomen man forskar om och det är också detta syfte som denna studie har i sitt fokus. Vidare förklarar Binding & Tapp (2008, s. 24) att tolkningen inte handlar om att återge någons ord utan snarare handlar det om att förstå vad som har sagts samt vidare att skapa något som ger en ny förståelse kring fenomenet som studeras.
Avsikten med denna studie är att inte bekräfta det som forskningen redan har berättat kring livsstilsmigration från stad till landsbygd och motiv bakom fenomenet utan att granska detta fenomen som synliggörs under senaste åren och som är relativt outforskat samt att få förståelse för fenomenet utifrån de berördas perspektiv.
4.2. Metodens grundantaganden
Hermeneutiska studier fokuserar på att förbättra förståelsen kring ett visst fenomen och dess betydelse. Hermeneutik syftar på att uttrycka meningar och även förvandla dem så att det som är obekant kan förstås av andra och inte enbart av forskaren (Dahlberg, Dahlberg & Nyström, 2007, s. 281). Dahlberg et al. (2007, s. 280) betonar att under hela forskningsprocessen och särskilt under analysdelen, är fokusen på att kartlägga “annanhet”, det vill säga att hitta något nytt snarare än att bekräfta det som redan är känd. Den hermeneutiska ansatsen kännetecknas av öppenhet för det som den andra har att säga. Det handlar inte om att någon av samtalspartnerna tycker sig besitta den enda versionen av sanningen, utan snarare om att ha viljan att se möjligheterna i att lyssna på den andres perspektiv. Syftet med denna studie är att utforska fenomenet livsstilsmigration och förstå vilka motiv som leder till att människor flyttar från stora städer till landsbygd. Det handlar om att lyssna på de andras perspektiv, det vill säga de som har genomfört flyttet och kartlägga denna “annanhet”, därför hermeneutik anses som en lämplig metod för att besvara studiens frågeställning.
Enligt Ödman (2007, s. 25) kopplas förståelsen med den mänskliga existensen samt existensens villkor och möjligheter samtidigt som begripande gäller enskilda bitar av förståelsen, som kan hjälpa oss att förstå ett fenomen på ett mer omfattande sätt. Vidare menar Ödman (2007, s. 56) att förståelse sammanhänger med den mänskliga existensen genom att den utgör en grund för vårt tolkande. Förståelsen och tolkningen befinner sig i en ständig
19 relation till varandra på det sättet att förståelse refererar till framtiden men samtidigt relaterar det till en uppsättning av redan tolkade relationer. Öman (2007, s. 56) påpekar att vi brukar uttrycka våra tolkningar med hjälp av språk, men sättet vi förstår saker på baseras på de tankekategorier som språket omfattar. Själva tolkningen kan definieras som en process där man tyder tecken genom att göra betydelseangivningar och detta sker exempelvis genom att berätta att man ser något som något (Ödman, 2007, s. 57). På det sättet jämför man något som man försöker förstå genom sin tolkning, med något man redan känner till. Denna studie har för avsikt att uppnå en förståelse kring fenomenet livsstilmigration i Sverige och detta görs med hjälp av språk genom både transkriptioner av intervjuer men även med egna tolkningar som görs med stöd av språk och de tankekategorierna som språket omfattar.
Hermeneutiken uppmuntrar till att ta del av texter, andras arbete, berättelser och data men samtidigt betonas att trots våra bästa försök kan vi inte undvika oss själva när vi studerar verkligheten omkring oss eftersom vi är historiska varelser som inte kan separeras från de erfarenheter och föreställningar som vi bär med oss (Ödman, 2007, s. 14-15), som inom hermeneutiken kallas för förförståelse. Det är därför viktigt att jag som författare gör ett försök av att förstå mina egna upplevelser och förutfattade meningar kring det studerade ämnet, vilket redovisas i avsnitt 4.3.2.
Gadamer menar att den som läser en text kompletterar den med sin egen tolkning (Binding & Tapp, 2008, s. 27). När en muntlig dialog transkriberas, blir texten tillgänglig för en forskare att tolkas (Binding & Tapp, 2008, s. 27). När man läser texter läser man dem, tolkar, lyfter upp det som texten försöker förmedla (Binding & Tapp, 2008, s. 27). Eftersom var och en som läser en viss text kommer tolka den på ett eget, unikt sätt, så finns det inte en enda tolkning som kan vara mer eller mindre korrekt (Binding & Tapp, 2008, s. 28). Samtidigt, förklarade Gadamer, att när vi ta del av en text, kan vi inte förstå den bättre än textens författare kan, men vi kan förstå den på ett eget sätt och genom detta “se något nytt” (Dahlberg et al., 2007, s. 276). Därför ska inte resultatet i denna uppsats ses på som en enda möjlig version av verkligheten utan snarare som en av många möjliga tolkningar av fenomenet livsstilsmigration.
Liksom all forskning kring livsvärldsfenomen, kretsar hermeneutik kring ett grundläggande sätt att analysera fenomen vilket kan förklaras som en rörelse från en helhet till dess beståndsdelar och sedan tillbaka till helheten (Dahlberg, Dahlberg & Nyström, 2007, s.
281). Ödman (2007, s. 98-100) förklarar hur hermeneutiska analysprocessen jämförs med en cirkelformad rörelse, vilket kallas för den hermeneutiska cirkeln. Tänkande, förståelse och tolkning inom hermeneutik sker genom att man pendlar mellan del och helhet och detta innebär att för att förstå helheten så måste man även bilda sig en uppfattning kring de små helheterna som är helhetens mindre bitar. För att kunna förstå de små delarna så måste man samtidigt kunna bygga sig en uppfattning kring hur helhetsbilden ser ut. Dock med den egna tolkningsprocessen kan förståelsehorisonten också förändras och utvidgas, och detta sker när å ena sidan helhetsbilden börjar träda fram eller å andra sidan när de mindre helheter börjar att klarnas (Ödman, 2007, s. 104). Förståelse- samt tolkningsprocessen går i riktning mot “ökad totalisering och ökad precisering” (Ödman, 2007, s. 105-106) vilket innebär att förändringar i själva kunskapsprocessen förändras i takt med att förståelsehorisonter blir bredare och mer preciserade. På detta sätt liknar denna process mer en spiral än en cirkel, vilket leder till att begreppet “den hermeneutiska spiralen” används oftare för att framställa den tolkningsprocess som sker inom den hermeneutiska forskningsansatsen. Analysprocessen i denna studie redovisas i detalj i avsnitt 4.3.3.
4.3. Tillämpning av metoden
Metodens grundantagande konkretiseras i efterföljande avsnitt där tillämpning av metoden i denna studie beskrivs på ett detaljerat sätt.
20
4.3.1. Urval
Patton (2002, s. 230) förklarar att styrkan av målstyrt urval ligger i att forskaren väljer informationsrika fall i syfte att studera dem på djupet. Kvalitativ forskning handlar om att uppnå en djup förståelse snarare än att komma fram med empiriska generaliseringar (Patton, 2002, s. 230). Syftet i denna studie är att studera individer som delar en gemensam erfarenhet av att överge ett stadsliv mot ett lantliv. Avsikten är att kombinera ett flertal olika urvalstekniker i denna studie, för att bättre kunna rekrytera lämpliga intervjupersoner. Syftet med denna studie var att rekrytera fem individer som kunde ge de mest informationsrika berättelserna för att kunna nå en djup förståelse om vilken betydelse livet på landet har för dem som har bestämt sig att flytta från en storstad. Denna studie utnyttjar följande urvalsstrategier:
målstyrt urval, extremt urval samt homogent urval.
Urvalet i denna studie är målstyrt eftersom intervjupersonerna valdes strategiskt utifrån specifika kriterier som ansågs som relevanta utifrån den forskningsfråga som studie avser att besvara (Bryman, 2011, s. 434). I denna studie rekryterades individerna utifrån följande kriterierna: att individerna tillhörde en grupp som delar en gemensam erfarenhet av att flytta från en storstad till en by; att denna livsförändring har skett under senaste årtionden samt att de alla har bott i Sverige under denna tidsperiod. Syftet med detta var att rekrytera representanter av extrema fall av livsstilsmigration som har skett under senaste tiden och kunde ha påverkats av sådana sociologiska fenomen som konsumtionssamhället och dess påverkan, utbrändhet, längtan efter ett mer hållbart, långsammare liv och så vidare.
Extremt urval handlar om att välja ut sådana fall som är särskilt informationsrika eftersom de är ovanliga på ett eller annat sätt (Patton, 2002, s. 231). Man väljer sådana informanter som man tror man kan lära sig mest ifrån. Patton (2002, s. 232- 233) menar att denna strategi kan resultera i att lärdomar kan dras i syfte att förbättra för de som befinner sig i mer typiska omständigheter. Denna studie har därför för avsikt att rekrytera individer som inte enbart flyttat till en by, utan de som flyttade från en storstad och utsatte sig själv för en stor livsstilsförändring.
Parallellt, kan man se på studiens urvalsmetod som ett som kallas för homogent urval, med andra ord ett urval där forskaren fokuserar på en viss undergrupp för att beskriva den på djupet (Patton, 2002, s. 235).
Intervjupersonerna rekryterades från två grupper på Facebook, en som handlar om svenska gårdar och har över 28 tusen medlemmar samt en som handlar om ödehusräddning med över 30 tusen medlemmar. Anledningen till att just dessa två grupper valdes var att en av dessa grupper har jag varit medlem i redan innan och hade kunskap om att denna grupp förenar personer som skulle lämpa sig väl för denna studie. Den andra grupp hittade jag i efterhand genom att söka på Facebook efter stora, aktiva grupper som fokuserar specifikt på lantbruk och lantliv och den grupp som hade flest medlemmar valdes som den som potentiellt kunde vara en rik källa på personer som passar in till ämnet av denna studie. I båda grupperna publicerades ett inlägg med information kring studien med inbjudan till intresseanmälan för intervjuer (Bilaga 1). Av de som anmälde sin villighet att delta i intervjun valdes i turordning de personer som uppfyllde kriterierna som nämndes tidigare.
Urvalet i denna studie bestod utav fyra kvinnor och en man. En av intervjupersonerna var pensionerad, resten var i arbetsålder och hade varierande utbildningar (högre utbildning, yrkesinriktad gymnasieutbildning) samt yrke (inom både privat och offentlig sektor). Alla intervjupersoner flyttade från en storstad, nämligen hade fyra intervjupersoner flyttat från Stockholm och en hade flyttat från Malmö. Två intervjupersoner hade flyttat för mindre än 2 år sedan, två intervjupersoner mellan 5 och 10 år sedan och en intervjuperson lite över 10 år sedan. En av intervjupersonerna bodde i sin nuvarande bostad själv, medan resten bodde med
21 sin make/maka eller med sina barn. Två intervjupersoner hade bott på landet under sin uppväxt medan resten växte upp i stadsmiljö. En av intervjupersonerna hade även bott ett tag utomlands.
4.3.2. Datainsamling
Inom hermeneutik är det av största vikt att utforska sina egna förutfattade meningar och att förbli uppmärksam på dessa och detta bör man göra redan i början av forskningsprocessen. Vid genomförandet av en hermeneutisk studie så måste man försöka undanhålla och begränsa sin egen förförståelse. Därför reflekterade författaren i början av studien kring egna erfarenheter och förutfattade meningar i samband med fenomenet livsstilsmigration. Dahlberg et al. (2007, s. 279) föreslår att forskaren bör föra en forskningsdagbok och skriva ner om ens egen förförståelse. Alla anteckningar som förklarar och hjälper forskaren att vara reflektiv och medveten kring hens egna förutfattade meningar och åsikter, är värdefulla eftersom medvetandegörande hjälper forskaren att undvika att forskningsprocessen äventyras och ifrågasättas (Dahlberg, Dahlberg & Nyström, 2007, s. 279). I början av denna studie upprättades en forskninsdagbok där detaljrika redogörelser för författarens egna åsikter, tankar kring fenomenet och förutfattade meningar kring berörda individer registrerades.
Forskningsdagboken hjälpte att medvetandegöra vilka förutfattade meningar jag hade i början av forskningsprocessen samt hur de utvecklades under studiens gång. Jag ville försäkra mig att de fördomar jag hade kring ämnet inte skulle påverka studiens resultat genom att till exempel misstolka empiriska materialet eller lägga för stor fokus på de delar av texter som bekräftade mina tidigare uppfattningar.
Eftersom fenomenet livsstilsmigration inte kan observeras på ett direkt sätt, så har djupintervjuer med en kvalitativ metod för datainsamling valts. Intervju kan ses som en ideal form av ansats där konceptet av genuin konversation kan tillämpas. Enligt Gadamer innefattar konceptet av en genuin konversation tre aspekter: öppenhet för den andres ställning, kärnan av en fråga samt konceptet av möjligheterna (Binding & Tapp, 2008, s. 25).
Den första aspekten, det vill säga öppenhet för den andres ställning innebär att forskaren ska vara medveten om sina egna förutfattade meningar och fördomar som härstammar från hens förflutna, kultur och personliga erfarenheter (Binding & Tapp, 2008, s.
25). Förutom den tidigare nämnda reflektionsprocessen och forskningsdagboken som fördes under studiens gång så handlar öppenhet om att vara beredd på att ta emot ny information oavsett hur det påverkar våra tidigare erfarenheter. Författaren har gjort sitt bästa i att inta en aktiv ställning som en äkta lyssnare under hela forskningsprocessen. Enligt hermeneutiken är det viktigt att börja med att inta en ställning att man inte vet något, vilket gör att man är beredd att börja ställa frågor. Gadamer menade att frågor har sina egna meningar ur vilka svar flödar, frågans mening är med andra ord kopplat med det svaret som kan ges (Binding & Tapp, 2008, s. 25). I samband med utformningen av frågorna till intervjuerna togs hänsyn till att inte formulera frågor på ett sätt som gjorde att svaren tvingas på eller förutbestämdes av frågornas karaktär. Genuin konversation bör även kännetecknas av konceptet av att vara öppen för möjligheterna som inte fanns där innan konversationen inleddes (Binding & Tapp, 2008, s. 25).
Denna typ av ställning innebär att nya nivåer av förståelse kan uppnås. I denna studie har forskaren gjort sitt bästa i att vara öppen för de nya möjligheterna och därför förutom öppna ämnesförslag som fanns med på intervjuguiden upprätthålls en strategi där forskaren bad sina intervjupersoner att tala fritt om sina tankar och reflektioner kring deras förändrade livssituation.
För att kunna besvara studiens frågeställning, vilket var: “Vilka motiv leder till att människor flyttar från stora städer till landsbygd?”, valdes djupintervjuer med biografiska inslag som datainsamlingsmetod. Syftet med hermeneutiska intervjuer är att skapa en ny förståelse av ett fenomen genom en dialog mellan den som intervjuar och den som intervjuas
