Framtidens revision
Digitaliseringen och automatiseringens påverkan på revisionsprocessen och revisorns roll
Kandidatuppsats 15 hp
Kandidatprogram i företagsekonomi Företagsekonomiska institutionen Uppsala universitet
VT 2018
Datum för inlämning: 2018-05-30
Framtidens revision
Digitaliseringen och automatiseringens påverkan på revisionsprocessen och revisorns roll
The future of audit
The digitization and automation impact on the audit process and the auditor’s role
Författare: Daniel Eriksson och Edgar Wikström Ämne: Kandidatkurs i företagsekonomi – Fördjupning med tillhörande metod Program: Kandidatprogram i Företagsekonomi
Uppsala universitet, Campus Gotland VT 2018 Handledare: Bengt Jönsson
Förord
Vi vill först och främst tacka vår handledare Bengt Jönsson för stöd och vägledning under vår resa in i revisionens värld. Vidare vill vi också passa på och tacka våra respondenter på EY för deras deltagande vilket möjliggjorde vår studie. Slutligen vill vi tacka våra medstudenter i opponentgruppen för tips, råd och inspiration under resans gång.
Visby, 29 maj 2018
Daniel Eriksson och Edgar Wikström
Sammanfattning
Teknikutvecklingen i samhället skapar stora förändringar inom många områden. Den möjliggör bland annat ökad digitalisering och automatisering inom redovisning och revision. Revision är en viktig samhällsfunktion som inriktar sig på att granska och kvalitetssäkra ekonomisk information i syfte att skapa trygghet och tillit i
näringslivet. Revisionsprocessen är revisionens arbetsmetodik och består av tre stadier: Planering, granskning och rapportering. Utgångspunkten i studien är att digitaliseringen och automatiseringen påverkar revisionsprocessen och revisorns roll på ett eller annat sätt. Således har vi i denna studie diskuterat hur dessa två aspekter påverkas av digitaliseringen och hur revisionen kommer att utvecklas i framtiden.
Studien är en kvalitativt inriktad fallstudie med syfte att ingående undersöka en specifik organisation. Undersökningen bedrivs på en av de större revisionsbyråerna, i syfte att undersöka hur revisionsbyrån arbetar med en ökad digitalisering och
automatisering i dess revisionsprocesser och att belysa revisorns roll i framtiden som en följd av en digitaliserad och automatiserad revisionsprocess. Undersökningen har gjorts genom två intervjuer och en enkätundersökning, vilken genomfördes via e- post.
Teoriramen i studien baseras på tidigare forskning om revision, som revisionens innebörd (Wallace, 1980) och revisionsprocessen (Trohammar 2006), samt om digitalisering och automatisering, men även om löpande revision (Chan & Vasarhelyi 2011) och framtiden för revision. Intervju- och enkätfrågorna baseras sedan på denna teoriram. Slutligen kopplas teoriramen till det sammanställda resultatet från
intervjuerna och enkätundersökningen.
Studien har visat på att revision kommer att bedrivas annorlunda i framtiden på grund av digitalisering och automatisering, men att revisionen som en
samhällsfunktion består. Genom undersökningen kan vi se att digitalisering och automatisering möjliggör större och mer effektiv datahantering, vilket i sin tur möjliggör substansgranskning och mer omfattande analys av data. Revisionen kommer då att få en högre kvalitet och bli mer effektiv. Undersökningen har
identifierat flera positiva aspekter kring framtidens revision som exempelvis löpande revision, större flexibilitet och bättre kommunikation. Det har också identifierats utmaningar med framtidens revision som till exempel risker associerade med hantering av komplexa system. Studien har kommit fram till att revisorns roll håller på att förändras på grund av digitalisering och automatisering. Högre krav kommer att ställas på de anställda avseende teknisk och social kompetens samt analytisk förmåga. Revisorn ska också ha kännetecken som driv och förändringsorientering.
Nyckelord: Revision, digitalisering, automatisering, löpande revision, revisorns roll.
Abstract
Digitization and automation has a great impact on society. A trade which has been up for discussion is the accounting- and audit businesses. Audit is an important function in society which focuses on examining and putting a quality-stamp on financial information to create security and trust in business performance. The audit-process is the methodology of work and has three stages: Planning, performance and reporting.
The purpose of this study is to examine how the audit process and the auditors’ role have been affected and how they will look in the future. This study has shown that auditing will be conducted differently in the future due to digitization and
automation, but auditing as a societal function remains. It has also been shown that digitization and automation enable larger and more efficient data management. This study has identified several positive aspects with the future audit including
continuous auditing, higher flexibility and better communication. Several challenges have also been identified including risks associated with handling complex systems.
This study has shown that the role of the auditor is going through changes. There will be higher requirements of the auditor with regards to technical and social skills and also analytical ability.
Keywords: Audit, digitization, automation, continuous auditing, future auditor.
Innehållsförteckning
1 Inledning ... 1
1.1 Bakgrund ... 1
1.2 Problematisering ... 2
1.3 Problemformulering ... 3
1.4 Syfte ... 3
2 Tillvägagångssätt ... 4
2.1 Forskningsmetod ... 4
2.2 Fallstudie ... 4
2.3 Undersökningsmetod ... 5
2.3.1 Semistrukturerade intervjuer ... 5
2.3.2 Enkät ... 5
2.4 Urval... 6
3 Revision ... 7
3.1 Teorier om revision ... 7
3.1.1 Försäkran ... 7
3.1.2 Förbättring ... 7
3.1.3 Försäkring ... 8
3.2 Revisionsprocessen ... 8
3.2.1 Planering ... 8
3.2.2 Granskning ... 9
3.2.3 Rapportering ... 9
3.3 Digitalisering och automatisering ... 9
3.4 Framtiden för revision ... 10
3.5 Löpande revision... 11
3.6 Revisorns roll i framtiden ... 12
3.6.1 Attityd ... 13
3.6.2 Beteende ... 13
3.6.3 Teknisk kunskap ... 13
3.7 Användning av teoriram ... 14
4 Empirisk undersökning ... 15
4.1 Resultat av intervjuer ... 15
4.1.1 Automatisering och digitalisering av revisionsbranschen ... 15
4.1.2 Revisorns roll ... 17
4.1.3 Löpande revision ... 18
4.2 Resultat av enkätundersökning ... 19
4.2.1 Automatisering och digitalisering av revisionsprocessen ... 20
4.2.2 Revisorns roll ... 24
4.2.3 Övrigt... 27
4.3 Sammanfattning av figurer och frågor ... 27
5 Analys ... 29
5.1 Digitaliseringens effekt på revisionsprocessen... 29
5.1.1 Digitalisering av revisionsprocessen... 29
5.1.2 Löpande revision ... 30
5.1.3 Utmaningar med digitaliseringen ... 31
5.1.4 Digitaliseringens effekt på det framtida affärserbjudandet ... 31
5.2 Revisorns roll ... 32
5.2.1 Attityd ... 33
5.2.2 Arbete i team ... 33
5.2.3 Kommunikation ... 33
5.2.4 Teknisk kunskap ... 34
6 Slutsatser ... 35
6.1 Digitaliseringens effekt på revisionsprocessen... 35
6.2 Revisorns roll ... 36
6.3 Reflektioner om arbetet ur en kritisk synvinkel ... 37
6.4 Förslag på framtida forskning ... 37
Källförteckning... 38
Bilaga A: Frågor och svarsalternativ från enkätundersökningen ... 40
Bilaga B: Intervjuguide ... 42
Figurförteckning Figur 1 påstående 1. Automatisering av revisionsprocesser gör att externa revisorer kan utföra mer avancerade analyser kring den ekonomiska informationen. ... 20
Figur 2 påstående 2. Automatisering av revisionsprocesser leder till en mer effektiv granskning av företag, tidsförbrukningen minskar. ... 20
Figur 3 påstående 3. Alla delar av revisionsprocessen kan inte automatiseras eftersom vissa delar kräver komplexa bedömningar som bara kan utföras manuellt av en revisor. ... 21
Figur 4 påstående 4. Att granska företag regelbundet (kontinuerlig granskning) gör att risken blir mindre att väsentliga fel upptäcks. ... 21
Figur 5 påstående 5. Att kontinuerligt utföra revision gör att revisionen blir mer proaktiv. ... 22
Figur 6 påstående 6. Den digitaliserade revisionsprocessen leder till ett mindre resursbehov av arbetskraft jämfört med den manuella revisionsprocessen. ... 22
Figur 7 påstående 7. Automatiseringen av revisionsprocessen förändrar revisorns roll till att det blir mer centralt att upptäcka misstag i kundernas interna system och bedrägerifall. ... 23
Figur 8 påstående 8. Företag med omfattande och komplexa IT- och systemstöd genererar högre revisionsrisker för revisorer. ... 23
Figur 9 påstående 9. Framtidens revision ställer ännu högre krav på teamarbete. .... 24
Figur 10 påstående 10. Framtidens revisor kommer att vara mer förändringsorienterad ... 24
Figur 11 påstående 11. Framtidens revisorer bör besitta en mer avancerad kunskap kring IT ... 25
Figur 12 påstående 12. Framtidens revision kommer att innehålla färre fysiska möten ... 25
Figur 13 påstående 13. Framtidens revision kommer att innebära mer kundinteraktioner ... 26
Figur 14 påstående 14. Framtidens revisor kommer att behöva vara duktiga på att söka i ekonomisk information och kunna identifiera kritiska risker. ... 26
Figur 15 påstående 15. Det kommer att utvecklas nya certifikat som framtidens revisor kommer att behöva. ... 27
1 Inledning
1.1 Bakgrund
Öhman och Wallerstedt (2012) beskriver utvecklingen av revisionen i Sverige och att den är nära relaterad till hur ägande och bolagsstyrning har separerats samt
införandet av aktiebolag under 1800-talet. De förklarar att revision i begynnelsen inte var en profession då det till exempel inte fanns några formella anvisningar på hur yrket skulle bedrivas eller krav på utbildning inom området. Öhman och Wallerstedt skriver att efter Kreugerkraschen på 1930-talet uppkom behov av striktare
regleringar vilket gav grund för den nya Aktiebolagslagen 1944. Det infördes
därefter krav på att revisorer måste vara auktoriserade med särskild utbildning. Detta gjorde att revisionsyrket fick ett lagstadgat skydd och blev därmed en helt egen och fristående profession. Antalet verksamma revisorer i branschen ökade kraftigt efter lagändringen i Aktiebolagslagen 1983 där det skrevs in att samtliga aktiebolag måste anlita minst en auktoriserad revisor. Enligt Riksrevisionen (2017) slopades kravet på revision, år 2010, för mindre aktiebolag med omsättning lägre än 3 miljoner kronor, vilket motsvarar, 60 % av alla aktiebolag i Sverige.
Arvidson, Carrington och Johed (2016) förklarar att affärsredovisningen avser att presentera ekonomisk information för att utgöra ett underlag för beslutsfattare.
Revisionens uppgift är således att ge ökad trovärdighet för ekonomisk information och är därför en viktig funktion i ett välfungerande samhälle (Trohammar 2006).
Trohammar argumenterar för att den kvalitetsstämpel som revisorn ger företagets ekonomiska information är viktigt för dess trovärdighet. Detta förstärks av att revisorn ska vara en oberoende aktör vid granskningen. Revisionsprocessen är revisorns arbetsmetodik vilket består av tre delar: Planering, granskning och rapportering (Trohammar 2006). Revisorns slutsatser presenteras i en revisionsberättelse vilken, enligt Carrington (2014), är huvudprodukten från revisorernas bokslutsgranskning, och som sammanfattar deras granskningsarbete.
Carrington förklarar att det finns formkrav för vad revisionsberättelsen ska innehålla, och att den ska presenteras för ägarna på den årliga årsstämman.
På uppdrag av branschorganisationen Föreningen Auktoriserade Revisorer (FAR) utförde Kairos Future1 två framtidsstudier om framtidens redovisning, revision och rådgivning. Kairos Future (2013) kom fram till att digitaliseringen inom
redovisnings- och revisionsbranschen kan påverka och förändra vilken kompetens som krävs av medarbetare. Kairos Future poängterar att digitalisering bör tas på stort allvar då det förutspås att över 50 % av alla yrken vi känner till idag kommer att försvinna på grund av detta.
1Kairos Future är ett internationellt managementkonsultbolag som även håller på med forskning.
Cöster och Westelius (2016) förklarar att informationsteknikens (IT) funktion är att det ska verka som ett verktyg för människor att behandla information. Vidare konstaterar de att IT har öppnat upp nya möjligheter för organisationer, till exempel effektiviseringar för att minska kostnader. Digitalisering innebär, enligt
Nationalencyklopedin (2018 a), att allt som går att mäta kan omvandlas till koder av ettor och nollor, vilket är en förutsättning för att data ska kunna behandlas i datorer.
Enligt Cöster och Westelius (2016) är digitalisering ett fenomen som har blivit centralt för många organisationer och fenomenet har en mycket betydelsefull innebörd i dagens samhälle. De lyfter även fram att digitalisering möjliggör
automatisering, vilket innebär, enligt Nationalencyklopedin (2018 b), att en process kan gå mer eller mindre självmant eller automatiskt. Cöster och Westelius diskuterar att automatiseringen innefattar fysiska, upprepade arbetsmoment och intellektuella moment, det vill säga moment associerade med mänskligt tänkande.
Enligt Kairos Future (2016) är digitalisering en av samhällets största
förändringskrafter, samt ett globalt fenomen. Redovisnings- och revisionsbranschen står följaktligen inför stora förändringar vilket kan leda till att roller inom
revisionsbyråer kan komma att förändras. Många revisionsbyråer måste således anamma digitaliseringen och se över bland annat organisationsstruktur,
företagskultur och vilka affärsmodeller som kan passa in i framtidens företag. En annan effekt av ett sådant teknikskifte, enligt Kairos Future, är att det ställs helt nya krav på ledarskap inom företagen för att kunna uppfylla medarbetarnas behov.
Ett forskningsprojekt som utfördes av Stiftelsen för strategisk forskning (2014) visade att automatiseringar kommer att leda till att 46% av jobben inom områdena företagsekonomer, personaltjänstemän och marknadsförare kommer att kunna datoriseras. Konsekvensen av denna utveckling skulle kunna leda till att
digitalisering gör att företag upplever att det krävs andra typer av kompetens för samma yrkesroller. Han, Rezaee, Xue och Zhang (2016) menar exempelvis att revisorer behöver mer teknisk kompetens.
1.2 Problematisering
Lombardi, Bloch och Vasarhelyi (2014) förklarar att digitalisering kommer att vara en viktig del av revisionsprocessen. Chan och Vasarhelyi (2011) konstaterar att den traditionella revisionen är föråldrad i en ekonomi som baseras på realtid. Idag är det möjligt, med hjälp av IT att publicera finansiell information omedelbart vilket gör att den blir tillgänglig i ett tidigare stadium för många olika intressenter. Chan och Vasarhelyi menar att detta snabba finansiella informationsflöde skapar en
realtidsekonomi vilket ställer krav på att informationen kan försäkras löpande. Cöster och Westelius (2016) förklarar att automatisering inte är ett nytt fenomen och under lång tid har det påverkat tillverkningsindustrin och ökat dess produktivitet och effektivitet.
Chan och Vasarhelyi (2011) hävdar att en problematik med manuella revisionsprocesser är att det kräver större arbetskraft än en digitaliserad
revisionsprocess och är ofta tidskrävande för revisionsbyråerna. Däremot förklarar Chan och Vasarhelyi att implementera digitalisering och automatisering i revision skapar en mer effektiv revisionsprocess vilket kan leda till att revisorer kan granska
till att granskning kommer att kunna ske mer frekvent genom att löpande granska ekonomisk information istället för en årlig granskning. Till följd av en digitaliserad revisionsprocess, hur påverkas revisorns roll?
För att kunna använda teknik och hålla takt med utvecklingen kommer revisorer, enligt Lombardi et al. (2014), behöva utbildas i allt högre grad och förväntas vara tillgängliga för utbildning och utveckling. Vilka nya krav kan då detta medföra? En aspekt de lyfter fram är att nya revisorer med mindre erfarenhet ofta har bättre grepp om ny teknik jämfört med etablerade revisorer som har arbetat länge i branschen.
Dessutom menar Chan och Vasarhelyi (2011) att det är svårt att automatisera alla delar av revisionsprocessen eftersom det finns delar som fortfarande kräver komplexa bedömningar, vilka måste utföras av en revisor. Således kommer det fortfarande behövas revisorer men hur kommer deras roll att förändras?
Trots att digitalisering av revisionsprocessen skapar möjligheter för revisionsbyråer finns det problematiska delar de måste ta hänsyn till. Han et al. (2016) förklarar att det råder en komplexitet kring IT-system vilket kan orsaka att revisionsrisken ökar.
Trohammar (2006) definierar revisionsrisken som risken för att det uppstår fel i revisorns utlåtande. Därför blir det viktigt, enligt Han et al., att i framtiden utbilda och utveckla revisorers kunskap kring IT-system. Samtidigt betonar Han et al. att det är essentiellt för revisorer att bibehålla kunskaper inom revision parallellt med att kunskapen stärks inom området IT-system.
Kairos Future (2013; 2016) förklarar att digitaliseringen påverkar vilka krav som ställs på medarbetare, och Stiftelsen för strategisk forskning (2014) beskriver att många arbeten inom området administrativa tjänster kommer att försvinna på grund av automatiseringar. Frågan blir då: vad det är för krav som egentligen kommer att ställas på framtida revisorer? Enligt Kairos Future (2016) har digitaliseringen blivit en allt mer väsentlig komponent för företag att integrera i sina verksamheter. Vad innebär då en ökad digitalisering för revisionsbyråer? Och hur påverkar
implementeringen av ny teknik dess anställda och hur yrket kommer att bedrivas?
Således kan man fundera över hur revisionsbyråer ställer sig till digitalisering och automatisering av revisionsprocessen och hur revisorns roll påverkas.
1.3 Problemformulering
● Hur arbetar svenska revisionsbyråer med digitalisering och automatisering i sina revisionsprocesser och hur kommer revisorns roll att påverkas?
1.4 Syfte
Syftet med studien är att undersöka hur ett företag inom revisionsbranschen arbetar med en ökad digitalisering och automatisering i sina revisionsprocesser och att belysa revisorns roll i framtiden som en följd av en digitaliserad och automatiserad revisionsprocess.
2 Tillvägagångssätt
I det här kapitlet presenteras hur vi har gått tillväga med undersökningen och varför vi har valt vårt tillvägagångssätt. För att sammanfatta undersökningens upplägg är det en kvalitativt inriktad fallstudie på revisionsbyrån EY i Stockholm. Det empiriska materialet kommer att samlas in med hjälp av två intervjuer och en
enkätundersökning på 25 gruppchefer inom revision.
2.1 Forskningsmetod
Eftersom undersökningen syftar till att studera individers sociala verklighet inom en organisation är det lämpligt med en kvalitativ karaktär på undersökningen. En kvalitativ studie syftar, enligt Bryman och Bell (2013), till att lägga fokus på hur individer uppfattar och tolkar sin sociala verklighet. Vårt angreppssätt är deduktivt, och syftar till att undersöka en social verklighet med utgångspunkt från tidigare forskning inom ämnet. Bryman och Bell förklarar att kvalitativa undersökningar kan utgå från teorier, och prövas på verkligheten. Denna undersökning prövar teorier om revision, digitalisering och automatisering på en revisionsbyrå samt dess anställda.
Vi har därmed valt att samla in primärdata genom att utföra semistrukturerade
intervjuer och en enkätundersökning. Frågorna som ställts till respondenterna, såväl i enkätundersökningen som i intervjuerna, är baserade på teorier. Användning av flera olika typer av datakällor kallas för triangulering och anledningen till detta är att det är bättre att ha flera empiriska källor att kunna väga mot teorin. Validiteten i
resultatet blir således högre (Christensen, Engdahl, Grääs & Haglund 2010; Jensen &
Sandström 2016).
2.2 Fallstudie
Problemformuleringen och syftet är avgränsad till revisionsprocesser och revisorns roll inom en revisionsbyrå. För att kunna undersöka det har vi kommit fram till att det är lämpligt att studera den sociala miljön inom en revisionsbyrå. Eftersom vi undersöker ett fenomen inuti en organisation har vi valt en kvalitativt inriktad
fallstudie som forskningsdesign. Bryman och Bell (2013) förklarar att en fallstudie är en studie av ett visst fenomen, till exempel en organisation. En kvalitativt inriktad fallstudie går mer in på djupet och syftar till att skapa förståelse för till exempel en process (Christensen et al. 2010). Eftersom vi vill gå in på djupet i en organisations processer och undersöka hur yrkesrollen inom den påverkas är fallstudie därmed en lämplig metod.
Sociala miljöer kan vara svåra att replikera vilket, enligt Christensen et al. (2010) beror på att verkligheten är föränderlig vilket gör det omöjligt att helt replikera en specifik kvalitativ datainsamling. Eftersom en fallstudie endast går in på djupet i ett specifikt fall, kan dess validitet ifrågasättas, menar Bryman och Bell (2013).
Validitet innebär, enligt Bryman och Bell, att man verkligen undersöker det som avses undersökas. Ett fall kan inte vara representativ för andra fall och därmed är det svårt att generalisera, dessutom är det svårt att replikera en fallstudie och få samma resultat menar Bryman och Bell. Christensen et al. förklarar att fallstudier inte kan
2.3 Undersökningsmetod
Undersökningen utgår från två intervjuer och en enkätundersökning. Bryman och Bell (2013) definierar användning av flera undersökningsmetoder som
flermetodsforskning. Anledningen till varför både intervjuer och enkäter har valts är att det ger möjlighet att använda resultatet från enkätundersökningen för att
komplettera, samt bekräfta resultatet från intervjuerna (Bryman & Bell 2013).
Dessutom förklarar Jensen och Sandström (2016) att i fallstudier bör det kombineras en kvalitativ och kvantitativ ansats för att få en högre validitet i undersökningen.
Flermetodsforskning menar Bryman och Bell kan leda till motstridiga resultat, vilket kan skapa utmaningar för analysen. Detta har gjort att det kring vissa aspekter har blivit svårt att dra konkreta slutsatser.
2.3.1 Semistrukturerade intervjuer
Vi har intervjuat två medarbetare som är ansvariga för personal och
affärsutvecklingsfrågor, på EY i Stockholm. Intervjuerna var personliga och genomfördes på fallföretagets kontor och de var ungefär 45 minuter långa.
Christensen et al. (2010) förklarar att en semistrukturerad intervju är en blandning mellan en strukturerad och en ostrukturerad intervju och utgår från en intervjuguide (se bilaga 1). Intervjuguiden innehåller olika teman och frågor som ska beröras under intervjun, vilket gör att det blir mer fritt och ger utrymme för diskussion. Frågorna som har ställts är en blandning av både öppna och slutna frågor. Vi har använt semistrukturerad intervju som metod därför att vi vill ge utrymme för en mer
djupgående diskussion kring specifika teman. Den främsta nackdelen med intervjuer är att varje intervju tar mycket tid, dels att boka tid med respondent och dels att transkribera (Christensen et al. 2010). Med anledning av tidsaspekten och att det dessutom skulle genomföras en enkätundersökning blev antal intervjuer begränsat till två. En nackdel med personliga intervjuer är att det finns risk för intervjuareffekt vilket innebär enligt Bryman och Bell (2013) intervjuarens påverkan på
respondentens svar. Vi hade detta i åtanke då vi utförde intervjuerna. Intervjuerna har spelats in för att därefter kunna transkribera det som har sagts i intervjun. Syftet med detta är att exakt kunna återge det som tagits upp i intervjun för att få så exakta resultat som möjligt.
2.3.2 Enkät
Webbenkäter har delats ut till 25 gruppchefer på revisionsbyrån. Enkäten består av 15 olika påståenden som varje gruppchef får ta ställning till (se bilaga 2). Enkäten är uppställd utifrån en likertskala med fem svarsalternativ uppställda som
ställningstaganden. Vi gav utrymme för respondenterna att själva tillägga något skriftligt i slutet på enkäten. Detta för att ge utrymme för intressanta aspekter som kan tillföra analysen. Vi valde att utforma enkätfrågorna som påståenden för att ta reda på gruppchefernas inställning till vår teoriram och för att komplettera
intervjuundersökningen samt jämföra båda resultaten. Webbenkäter valdes för att det är smidigt, snabbt och enkelt att utföra vilket sparar tid och kostnader (Christensen et al. 2010). Med hjälp av programvaror underlättas datainmatning och det krävs inte heller ett fysiskt möte med respondenten (Christensen et al. 2010). Bryman och Bell (2013) förklarar att det inte heller finns en risk för intervjuareffekt, det vill säga den fysiska intervjuarens eventuella påverkan på respondentens svar. Eftersom
webbenkäter går fort att samla in kan vi också få ut betydligt mer data från fler respondenter. En nackdel enligt Bryman och Bell är att det är omöjligt att ställa följdfrågor i en enkät för att få mer djup i svaren.
Bryman och Bell (2013) betonar likheten mellan enkäter och strukturerade intervjuer i det avseendet att båda har slutna frågor och oftast redan förbestämda svar. Den uppenbara skillnaden menar Bryman och Bell är att det inte finns någon
intervjuperson för att förklara eventuella oklarheter vilket gör att respondenter måste läsa frågorna och bedöma dess innebörd på egen hand. Således har vi lagt vikt på att de frågor vi ställer är tydligt ställda. En nackdel med enkäter, enligt Christensen et al.
(2010), är att det kan bli stort bortfall. Om bortfallet är stort ökar sannolikheten för att det uppstår skevheter och fel i resultatet. Av de 25 utskickade enkäterna
besvarades 23 vilket ger ett bortfall på runt 8,7 %. Det mycket låga bortfallet tyder på att det inte finns någon särskild risk för att resultatet från enkäten blir missvisande (Bryman & Bell, 2013) och därmed anser vi att en bortfallsanalys inte är nödvändigt.
2.4 Urval
Företaget vi har valt att studera är EY och specifikt kontoret i Stockholm. EY är en global revisionsbyrå som inriktar sig på områden som revision, redovisning, skatt och rådgivning. De har 250,000 anställda världen över varav 2,700 medarbetare som är anställda i den svenska koncernen. Valet av företag beror på att EY är en av de ledande revisionsbyråerna i världen. Urvalet av respondenter avgränsas till medarbetare som arbetar med revision. Vårt val av respondenter i
intervjuundersökningen består av en som är ansvarig för personalfrågor och en som är ansvarig för affärsutvecklingsfrågor. Samtliga respondenter arbetar på kontoret i Stockholm. Vi har avgränsat urvalet i enkätundersökningen till 25 gruppchefer inom revision.
Urvalet är ett icke-sannolikhetsurval vilket innebär, enligt Christensen et al. (2010), att alla enheter i populationen inte kommer med i undersökningen. De menar dock att det finns vissa undersökningar där sannolikhetsurval inte genererar någon väsentlig information. Christensen et al. menar att i vissa fall är det viktigare att ha
respondenter med kunskap och insikt inom ämnet man studerar än att söka statistisk representativbarhet. I vårt fall syftar vi till att undersöka medarbetares uppfattningar kring ett visst fenomen i en organisation och det är därför inte lämpligt med ett sannolikhetsurval. Urvalet av respondenter kan betraktas som ett snöbollsurval, vilket är en form av bekvämlighetsurval. Detta innebär, enligt Bryman och Bell (2013), att forskaren initialt får kontakt med ett mindre antal respondenter som är relevanta för forskningens ämne och därefter kan man, via dem, få kontakt med fler respondenter. Snöbollsurval är inte lämpligt för statistisk generalisering enligt Bryman och Bell men då denna undersökning är kvalitativ läggs inte tonvikten på statistisk generalisering. Det är heller inte möjligt enligt Bryman och Bell att statistiskt generalisera utifrån en fallstudie (Bryman och Bell 2013).
3 Revision
Teorikapitlet inleds med ett avsnitt om teorier inom revision samt en beskrivning av revisionsprocessen. Därefter förklaras teorier om digitalisering och automatisering för att slutligen beröra teorier kring framtidens revision och revisorns roll i
framtiden.
3.1 Teorier om revision
Carrington (2014) beskriver att forskningen inom revision kan delas in i två olika typer av traditioner, dels finns det forskningen som utgår ifrån nationalekonomin, dels forskningen utifrån sociologiämnet. Carrington konstaterar att forskningen som inspireras av nationalekonomin är den som anses vara den starkaste. I följande avsnitt förklaras Wallace (1980) tre hypoteser, som utgår ifrån den
nationalekonomiska traditionen och som förklarar revisionens innebörd. Dessa tre hypoteser beskrivs som Försäkran, Förbättring och Försäkring.
3.1.1 Försäkran
Wallace (1980) förklarar att synen på revisionen som en försäkran ursprungligen kommer från principal-agentteorin. Enligt Jensen och Meckling (1976) omfattas principal-agentteorin av att en principal kontrakterar en agent för att utföra tjänster och ta beslut utifrån principalens intresse. Principalen och agenten har viljan att maximera sin egennytta och det kan leda till att det uppstår konflikt om agenten och principalen har olika uppfattningar om vilka beslut som ska tas inom ett företag för att dess värde ska maximeras. De förklarar vidare att en konsekvens av denna problematik kan skapa agentkostnader i form av övervakning eller ersättning till en agent för att företaget ska uppfylla principalens intressen. Dessutom kan en
ytterligare problematik vara att det förekommer asymmetrisk information vilket innebär att agenten besitter mer information inom sitt område än principalen. Det här kan leda till att det blir svårare för principalen att förstå om agenten agerar utifrån principalens intresse. Wallace (1980) förklarar att en lösning på problematiken är, för styrelsens vägnar, att anlita en oberoende aktör med syfte att granska
företagsledningens prestationer och utreda om någon form av bedrägeri kan ha ägt rum.
3.1.2 Förbättring
Wallace (1980) förklarar att, hypotesen om revision som en förbättring, kan betraktas som ett komplement eller ett alternativ till hypotesen om revision som en försäkran.
Wallace förklarar vidare att utgångspunkten till hypotesen grundas i asymmetrisk information och syftet är att förbättra kvaliteten på finansiell information eftersom den ligger till grund för investerare att kunna göra rationella investeringar.
Carrington (2014) förklarar att utifrån denna hypotes får revisorn en mer aktiv roll gentemot de andra hypoteserna. Bland annat vidarebefordrar revisorn information till en företagsledning om hur de kan förbättra företagets redovisning av dess
ekonomiska information.
3.1.3 Försäkring
Syftet med revision kan också vara att den ska ses som en försäkring (Wallace 1980).
Revision som en försäkring innebär att försäkra redovisningen, vilket innebär att försäkra om att redovisningen har utförts på ett korrekt sätt för att undgå att onödiga kostnader uppstår vid en juridisk process. Carrington (2014) förklarar att genom att upprätta en revisionsberättelse kan risken flyttas från ledningen till revisorer.
Således, med en ökad risk hos en oberoende part, leder det till att revisorn är högst intresserad av att redovisningen är utförd på rätt sätt vilket blir gynnsamt för verksamhetens intressenter.
3.2 Revisionsprocessen
När revisorer ska utföra revision finns det tre stadier i revisionsprocessen som revisorn måste ta hänsyn till. Det första stadiet är planering och att lära sig om företaget. Det andra stadiet är granskning av information om företaget och det tredje och sista stadiet är rapportering vilket innebär att ge ett uttalande om informationen (Trohammar 2006). Carrington (2014) beskriver att revisionsprocessen är en enkel men samtidigt kraftfull modell som förklarar revisorns arbetsmetodik.
3.2.1 Planering
Trohammar (2006) förklarar att inom planeringsstadiet bedöms och analyseras risker inom ett företag. Således är denna del av revisionen avgörande då det är väsentligt att bestämma vilka områden av företaget som ska granskas. Trohammar hävdar att områden som normalt granskas av en revisor är till exempel rutiner i anknytning till komplexa system eller affärsprocesser. Det är också essentiellt för revisorer att ta hänsyn till att alla företag är unika och det blir därför viktigt i planeringsstadiet att lära sig förstå verksamheten som ska granskas. Detta kan åstadkommas genom att samla in information kring verksamheten för att kunna analysera och bedöma risker där felaktigheter kan uppstå inom verksamheten.
Trohammar (2006) beskriver att revisionsrisk är risken för eventuella felaktigheter som kan uppstå i revisionen. Revisionsrisken består av tre delar: Inneboende risk, kontrollrisk samt upptäcktsrisk. Trohammar förklarar att den inneboende risken uppstår på grund av hur invecklad verksamheten är inom ett företag och de
felaktigheter som följaktligen uppstår. Kontrollrisken innebär risken för felaktigheter som inte upptäcks i de interna datasystemen, således påverkas kontrollrisken av hur tillförlitligt det interna systemet är i verksamheten. Trohammar förklarar vidare att det utförs en mer omfattande granskning av företaget om både den inneboende risken och kontrollrisken är hög inom verksamheten. Upptäcktsrisk, är risken för att
revisorn i granskningen inte upptäcker felaktigheter i redovisningen. Det kan bero på vilka områden som revisorn väljer att granska samt revisionens omfattning.
3.2.2 Granskning
Enligt Trohammar (2006) är granskningens funktion i revisionsprocessen att utifrån ett revisionsbevis, avgöra för vilken ställning som ska ges till den ekonomiska informationen i verksamheten. Trohammar konstaterar att det finns två olika granskningsmetoder: granskning av kontroller och substansgranskning. Den metod som revisorer använder sig av beror på hur trovärdig den interna kontrollen är, däremot är det vanligt att revisorer utövar båda metoderna vid en granskning.
Granskning av kontroller innebär att kunna verifiera om de interna kontrollerna i den granskande verksamheten fungerar. Substansgranskning innebär att genomgå olika poster i resultat- och balansräkningen.
3.2.3 Rapportering
Trohammar (2006) förklarar att målet inom revision är att revisorn ska ge ett uttalande kring redovisningen av en verksamhet och detta upprättas i en
revisionsberättelse. Innan den avslutande revisionsberättelsen arbetar revisorer med fler kompletterande rapporter som rapporteras till företag och dessa kan innehålla kritiska åsikter om ett företags redovisning för att höja kvaliteten på deras
redovisning. Trohammar konstaterar därmed att det är angeläget att under
verksamhetsåret ha öppen kontakt mellan ledning och revisor. Revisionsberättelsen innefattas av en offentlig årlig rapport med inriktning på om årsredovisningen har upprättats enligt årsredovisningslagen. Trohammar poängterar att
revisionsberättelsen inte är något uttalande om att all ekonomisk information i redovisningen är korrekt. Däremot är det ett uttalande om att det finns en hög trolighet att det saknas väsentliga fel i redovisningen.
3.3 Digitalisering och automatisering
Snickars (2014) förklarar att digitalisering är ett mångfacetterat begrepp som inte är helt klargjort. Detta beror på att innebörden av digitalisering för olika delar av samhället skiljer sig åt. Till exempel tar Snickars upp att begreppet digitalisering förr kunde benämnas som datorisering då det hade mycket att göra med datorer. Snickars beskriver att digitalisering kan ses som en förändringsprocess som alla står inför, vilket också skulle kunna benämnas som ett paradigmskifte. Snickars delar upp digitalisering i två delar: Teknisk digitalisering och samhällelig digitalisering. Den tekniska digitaliseringen innebär omvandling av analog information till digital information. Den samhälleliga digitaliseringen är mer allmän och handlar om
samhällets önskan till ökad användning av internet och datorer. Snickars förklarar att digitalisering kan ses som en teknologisk moderniseringsprocess likt 1900-talets demokratisering och urbanisering. Det vill säga något som förändrat samhällets struktur i grunden. Snickars betonar att tekniken är grundläggande för
digitaliseringen som fenomen.
Cöster och Westelius (2016) förklarar varför digitalisering har blivit viktigt för organisationer. De menar att digitalisering möjliggör automatisering, och att
automatisering tar över fysiska, upprepade arbetsmoment samt intellektuella moment vilket är associerat med mänskligt tänkande. Collin, Hiekkanen, Korhonen, Halén, Itälä och Helenius (2015) förklarar att digitaliseringen är en stor global trend som i rask takt fundamentalt förändrar värdekedjor i företag och offentligheten. Under den senaste tiden har företag i nästan alla branscher på något sätt försökt använda nya digitala hjälpmedel och dess fördelar (Matt, Hess & Benlian 2015). Matt et al.
beskriver hur användandet och integreringen av digital teknik förändrar stora delar av
företaget och påverkar produkter, affärsprocesser, säljkanaler och
distributionskedjor. Potentiella utvecklingsområden, som de belyser i sin forskning är ökning i produktivitet, innovationer i värdeskapande och interaktioner med kunder.
På så vis kan företagets affärsmodell, bli förändrad eller utbytt. Matt et al. poängterar att digitalisering kan orsaka förändring i värdeskapande vilket i sin tur innebär förändringar i kärnverksamheten. Matt et al. menar då att en större förändring i kärnverksamheten ofta är associerat med nya krav på kompetenser vilket innebär högre risker associerade med lägre erfarenhet inom de nya områdena. Matt et al.
förklarar att digitalisering kan orsaka förändring i företagets organisatoriska uppbyggnad, vilket särskilt gäller placering av de nya digitala aktiviteterna inom organisationsstrukturen. Matt et al. menar att strukturella förändringar behövs för att ge en bra grund för nya verksamhetsfunktioner.
Kairos Future (2016) förklarar att en grundläggande aspekt kring digitaliseringen är avmaterialisering av information. De poängterar att digitaliseringen utvecklar ett nytt affärslandskap där nya förutsättningar skapas för att i sin tur kunna utforma nya affärsmodeller. Detta gör att nya möjligheter på marknaden uppstår, bland annat att kunna erbjuda immateriella tjänster till exempel molntjänster vars affärsmodeller endast kan existera i en digital miljö.
3.4 Framtiden för revision
Vasarhelyi (1984) påpekade redan på 1980-talet potentialen för automatiseringar inom revisionsyrket. Främst påpekade han datorer och mjukvarors potential till att minska pappersarbete, öka flexibilitet för val av arbetsplats (distansarbete) och förändra kommunikation. Automatisering har enligt Vasarhelyi också potential för att effektivisera datahantering och hur frekvent revision behöver utföras. IT har påverkat revisionsprocessen under de senaste årtiondena men samtidigt finns potential för att integrera mer digitaliserade verktyg i revisionsprocessen (Janvrin, Bierstaker & Lowe 2008; Han et al. 2016).
Han et al. (2016) förklarar att företag har investerat mycket i IT på senare tid för att möta upp till kraven för operationell effektivitet och rapporteringsbehov. Den ständigt ökande användningen av datorer för datahantering och appliceringen av diverse företagssystem har haft stark påverkan på processer och interna kontroller.
Han et al. kommer fram till att framsteg inom IT har drastiskt förändrat
företagsprocesser och hur finansiella rapporter är framställda samt kommunicerade.
Det här betyder att IT har en kraftig effekt på hur företags finansiella rapporter och interna kontroller blir granskade av en revisor. De argumenterar vidare för att revisorer måste inneha finansiell och informationsteknisk kunskap för att kunna utföra revision. Han et al. menar också att företag med högre nivåer av IT-
investeringar genererar högre revisionsrisker för externa revisorer. Särskilt för de revisorer vars ämbetstid är i det begynnande stadiet då de behöver anpassa sig till nya kunder.
Lombardi, Bloch och Vasarhelyi (2014) förklarar att årsredovisningar har blivit mer irrelevanta i dagens realtidsekonomi. Detta beror enligt dem på utvecklingen av IT och den ökade tillgången till information genom internet. Andra mer lägliga
proaktivt för att möta behovet hos beslutsfattare som exempelvis investerare. Således drar de slutsatsen att revisionsbranschen måste fullt använda tekniska framsteg för att kunna förse försäkran som är meningsfull för slutanvändarna. Lombardi et al.
diskuterar även hur revision bedrivs för att ge försäkran om att finansiella rapporter följer nuvarande redovisningsstandarder men att IT har utvecklat flödet av finansiell information till att bli omedelbar och i realtid. De argumenterar för att revisionsyrket har hamnat efter i utvecklingen jämfört med övriga företagsvärlden och att sättet att bedriva revision på behöver förändras för att möta upp till nuvarande och kommande tekniska krav. För att hantera kommande utmaningar associerade med insamling, bearbetning och integrering av nya former och stora volymer av information måste revisorer bli förberedda och ordentligt tränade, enligt Lombardi et al. De menar att detta kommer att kräva förståelse av avancerad teknik.
Lombardi et al. (2014) kommer fram till att revision som yrke kommer att förändras till ett mer kvalitativt yrke med färre tidskrävande repetitiva arbetsuppgifter vilka i framtiden kommer att skötas av teknik. Revisorns analytiska förmåga, kunskap och övrig expertis kommer att sätta prägel på rollen som revisor snarare än tidskrävande arbetsrutiner. Lombardi et al. förklarar att revision är bedömande i sin karaktär och att digitalisering och automatisering inte kan ersätta mänskligt beslutsfattande men att det kan underlätta och effektivisera beslutsprocesser. Automatiseringar kan till exempel möjliggöra täckning av större datavolymer än vad som tidigare varit möjligt och i framtiden kommer det att finnas fler tekniska verktyg för att utföra analyser vilket gör att bedömning kan ske på annorlunda sätt. Lombardi et al. förutser att revisorer kommer att behöva mer träning för att hålla revisionsbranschen uppdaterad kring tekniken, vilket kommer att ta tid och öka kostnader.
3.5 Löpande revision
Löpande revision innefattas av att vara ett löpande revisionssystem till skillnad från den traditionella revisionen som utförs genom manuella processer (Chan &
Vasarhelyi 2011). Chan och Vasarhelyi menar att löpande revision är ett steg mot revision av ekonomisk information i realtid. Att ha möjlighet att löpande granska företag, på grund av en automatiserad revisionsprocess, leder till en mer effektiv revision. Vidare förklarar Chan och Vasarhelyi att ett flertal beslutsfattare inom olika företag och även revisorer som granskar företag anser att den traditionella revisionen är föråldrad vilket har lett till att intresset för löpande revision har ökat. Dessutom anser beslutsfattare och revisorer att det är väsentligt att det råder en utveckling av revision i en omvärld och särskilt en ekonomi som baserar sina beslut på
realtidsinformation. Rezaee, Sharbatoghlie, Elam och McMickle (2002) förklarar att löpande revision har påverkat revisionsprocessen utifrån flera aspekter. En aspekt är att revisorer har ökat sin kunskap kring kundernas verksamhet och bransch. Denna kunskap är väsentlig för revisorer eftersom de då kan ha större förståelse för risker i kundernas verksamhet.
Enligt Chan och Vasarhelyi (2011) kan det vara kostsamt att implementera löpande revision i verkligheten. Således implementeras löpande revision inom områden där risken är högre för väsentliga fel. Samtidigt konstaterar Rezaee et al. (2002) att löpande revision minskar kostnaden för revisionsuppdrag eftersom det möjliggör att kunna granska en större mängd data från kundens verksamhet vilket dessutom leder till att revisionen blir mer effektiv. Chan och Vasarhelyi förklarar även att i
traditionell revision utförs granskningen huvudsakligen på en årlig basis. Detta kan
resultera i att felaktigheter i redovisningen eller bedrägerifall kan gå obemärkta i flera månader innan de upptäcks. I den löpande revisionen sker granskningen mer frekvent under året vilket genererar att revisionen blir mer proaktiv eftersom revisorn kan upptäcka felaktigheter snabbare i redovisningen och vid tillfället det sker. Chan och Vasarhelyi menar att framtidens revision således kommer att kunna motverka felaktigheter i verksamheternas redovisning i högre grad när löpande revision integreras i revisionsprocessen. Rezaee et al. konstaterar att löpande revision ökar kvaliteten på revisionen eftersom det möjliggör att revisorer kan fokusera på att förstå kundernas verksamheter och granska deras interna system.
Den traditionella revisionen kräver stor arbetsinsats och är tidskrävande på grund av att den består av manuella revisionsprocesser (Chan & Vasarhelyi 2011). Vidare förklaras att automatisering av revisionsprocesser skulle kunna öppna för möjligheter att kunna lätta på begränsningar och minska tidsförbrukning för att effektivisera granskningen. Däremot är det inte möjligt att automatisera alla delar av
revisionsprocessen eftersom det finns delar som kräver komplexa bedömningar.
Dessutom förekommer det delar där det behövs professionell skepsis som bara kan utföras manuellt av revisorer. Chan och Vasarhelyi konstaterar att för att kunna öka effektiviteten i de automatiserade revisionsprocesserna behöver revisionen anpassa sig och bli standardiserad genom exempelvis uppställda mallar. Detta skulle minska mängden av manuellt bearbetad information i granskningen.
Chan och Vasarhelyi (2011) beskriver att automatiseringen av revisionsprocessen kommer att påverka och bli väsentlig för interna revisorer eftersom då skulle de kunna övervaka de interna kontrollerna. Detta skulle göra att verksamhetens
kostnader för externa revisorer minskar samt att de skulle kunna vara mer effektiva i sin revision. De förklarar vidare att de externa revisorernas roll blir då att upptäcka eventuella manipulationer i systemet och bedrägerier. Externa revisorers fokus blir därför att göra mer avancerade analyser kring den ekonomiska informationen och kontrollera den löpande revisionskedjan. Dessutom konstaterar Chan och Vasarhelyi att ändamålet med löpande revision är att tillhandahålla revisorn med felfri
ekonomisk information och förvarna om det finns risk för bedrägerier. Om det inte upptäcks något i den löpande revisionen kan revisorn vara trygg i att den ekonomiska informationen är säker. Om det däremot upptäcks något av väsentlig art får revisorn en avvikelserapport som måste undersökas. Såvida det inte upptäcks något fel i den ekonomiska informationen kan revisorerna ge ett uttalande kring verksamheter i ett tidigare stadie vilket gör att revisionsprocessen blir mer effektiv. Chan och
Vasarhelyi menar dock att det finns ett problem vilket är att utformningen kring lagstiftningen måste förändras.
3.6 Revisorns roll i framtiden
En ekonomi som är baserad på realtid kräver ny kunskap hos revisorer (Vasarhelyi, Teeter & Krahel 2010). Vasarhelyi et al. (2010) hävdar att revisorer bör besitta kunskap som kan hjälpa de att bemöta förväntningar som skapas av en ekonomi som är baserad på realtid samt där IT är allt mer integrerad i revisionsprocessen.
Vasarhelyi et al. förklarar vidare att attityder och teknisk kunskap kommer att kunna hjälpa revisorer att förstå den nya tekniken som integreras i revisionen. Vidare konstaterar de att revisorers attityd är avgörande för hur effektivt de arbetar.
Enligt Vasarhelyi et al. (2010) kännetecknas den traditionella revisorn av att vara fokuserad på det granskade företagets historia. Således förklarar de att arbetet som utförs av den traditionella revisorn vanligtvis är baserad på föråldrad information och en konsekvens av detta kan vara att felaktigheterna upptäcks när de har förvärrats vilket kan leda till att problemen blir mer omfattande. Vasarhelyi et al. förklarar att framtidens revisor kommer att vara formad och utbildad för att kunna arbeta med realtidsinformation. Att arbeta med föråldrad information kan fortfarande hjälpa framtidens revisor att förstå verksamhetens utveckling men genom att agera utifrån realtidsinformation kan revisorer ge synpunkter och påpekanden till verksamheten i ett tidigare stadie. Framtidens revisor är medveten om att det sker affärshändelser i realtid vilket gör att revisorn har en proaktiv inställning till vad som kommer att ske.
När framtidens revisor arbetar i grupp väljer hen att koordinera och delegera samt arbeta med att säkerställa att de interna kontrollerna fungerar för att intressenterna ska ha en korrekt bild av verksamheten. Slutligen kan framtidens revisor utföra arbete självständigt och hitta lösningar på problem i svåra situationer. Det som skiljer framtidens revisor från den traditionella revisorn är tre attribut: attityd, beteende och teknisk kunskap.
3.6.1 Attityd
Enligt Vasarhelyi et al. (2010) innebär attityd att framtidens revisor har förståelse för den påverkan som omvärlden kan ha på revisionsyrket men också att framtidens revisor står för öppenhet. Öppenhet i revisionsyrket innebär att de anställda ska kunna reagera på hur omvärlden förändras vilket skulle kunna vara tekniska förändringar, nya revisionsstandarder och nya affärsprocesser.
3.6.2 Beteende
Vasarhelyi et al. (2010) förklarar att framtidens revisionsuppdrag kommer att bestå av färre fysiska möten samtidigt som det sker allt mer interaktion med kunder.
Således kommer utmaningen för revisorer bli att kunna kommunicera med sina medarbetare och kunder när det är svårt att träffas fysiskt. Vasarhelyi et al.
konstaterar också att det blir allt mer vanligt att arbetet utförs i grupp med andra medarbetare vilket ställer högre krav på att framtidens revisor har sociala förmågor och är en lagspelare. De förklarar också att på grund av ökad digitalisering och förändring kring redovisningsstandarder kommer de behöva vara mottagliga för förändringar.
3.6.3 Teknisk kunskap
Vasarhelyi et al. (2010) diskuterar att framtidens revisorer inte behöver vara experter inom IT men att de bör ha en mer avancerad kunskap än vad de har idag. Områden som framtidens revisorer bör ha är IT-kunskap med tanke på automatiseringen av revisionsprocessen. Framtidens revisorer bör också vara duktiga på att kunna söka i ekonomisk information och kunna identifiera kritiska värden. Vasarhelyi et al.
beskriver att det växer fram allt fler nya certifikat för revisorer och att i framtiden kommer det bli viktigt att inneha allt fler av dessa nya certifikat.
3.7 Användning av teoriram
Wallace (1980) hypoteser redovisar vikten av revision och varför revision existerar.
Dessa hypoteser analyseras och underlättar för oss att förstå hur revisionen kommer att utvecklas i framtiden. Bland annat används dessa hypoteser när vi analyserar hur det framtida affärserbjudandet kommer att utvecklas till en följd av att
digitaliseringen integreras i revisionsbyråer. Revisionsprocessen är revisorers
arbetsmetodik och används när revisorer analysera företags ekonomiska information.
Detta avsnitt hjälper läsaren att förstå revisorer arbetsmetodik som analyseras i studien och vilka delar av revisionsprocessen som skulle kunna digitaliseras och automatiseras. Digitaliseringsavsnittet används för att kunna analysera hur det framtida affärserbjudandet och organisationer, vilket i det här fallet är en
revisionsbyrå, kan förändras på grund av digitaliseringen. Snickars (2014) beskriver innebörden av begreppet digitalisering och Matt et al. (2015), Cöster och Westelius (2016), Collin et al. (2015) samt Karios Future (2016) förklarar vilka utmaningar och möjligheter som digitaliseringen kan ha när de integreras i ett företag.
Löpande revision är en del av den digitaliserade och automatiserade
revisionsprocessen. Chan och Vasarhelyi (2011) samt Rezaee et al. (2002) förklarar, utifrån sina teorier, vilka nya möjligheter och utmaningar som uppstår med att integrera löpande revision i en revisionsbyrås revisionsprocess. Dessa teorier
används när vi analyserar hur fallstudieföretaget digitaliserar och automatiserar deras revisionsprocess. Vasarhelyi et al. (2010) och Vasarhelyi (1984) förklarar hur
revisorns roll kommer att förändras som en effekt av digitaliseringen. Vasarhelyi et al. beskriver tre attribut som revisorer kommer att behöva ha kunskap kring och dessa är: Attityd, beteende och teknisk kunskap. Dessa teorier utgår vi ifrån när vi analyserar vad som kommer att krävas av framtidens revisor.
4 Empirisk undersökning
Det här kapitlet presenterar resultatet från vår empiriska undersökning.
Undersökningen har utförts genom två intervjuer och en enkätundersökning på företaget EY i Stockholm. Vi har valt att sammanställa resultatet från
intervjuundersökningen genom att ställa upp frågorna med intervjurespondenternas respektive svar för att det ska bli enklare för läsaren att förstå resonemangen, även om vi har utgått från semistrukturerade intervjuer.
4.1 Resultat av intervjuer
Eftersom respondenterna vill vara anonyma har vi valt att sammanställa deras svar genom att benämna de som antingen Respondent A eller B. Respondent A är
ansvarig för affärsutvecklingsfrågor inom fallföretaget och har varit med i branschen under en lång period. Respondent B är ansvarig för personalfrågor inom fallföretaget och är väletablerad inom branschen. I texten refereras respondenterna som A eller B.
4.1.1 Automatisering och digitalisering av revisionsbranschen
Vad innebär digitalisering och automatisering för revisionsbranschen?
Respondent A: A beskriver att företaget har arbetat frekvent med att digitalisera verksamheten under en längre period med syfte att ge ökat stöd i revisionsprocessen.
A förklarar vidare att det som är centralt idag är att arbeta med dataanalys för att kunna hämta in data från kunder och göra olika typer av analyser. Det kan utföras genom att samla in transaktionsdata från kunden. En annan del som A betonar som väsentligt är att i verksamheten är det möjligt att dokumentera arbetet digitalt och lagra dessa digitala arbetspapper i interna system vilket har underlättat revisionen.
Dessutom beskriver A att revisionen idag baseras på att hämta data från kunder i stora datamängder vilket har lett till att revisionen går snabbare idag än tidigare.
Respondent B: B förklarar att tidigare var revisionen helt manuell vilket gjorde det påfrestande att manuellt granska material, särskilt om det rörde sig om ett större företag som skulle granskas. B förklarar att detta skulle kunna resultera i att revisorerna knappt hade tid att analysera den data som samlades in. Det anser B är den mest radikala förändringen i digitaliseringen av revisionsbranschen. “Det har gått från pappslöjd till en sofistikerad process just på grund av att tekniken har
möjliggjort det” (Respondent B, 17 april 2018).
Upplever ni att revisionsrisken har påverkats av digitaliseringen?
Respondent A: A förklarar att de arbetar med kunder i olika branscher som i sin tur digitaliserar sina verksamheter. Det medför att revisorer också måste förstå de verksamheter som arbetar med nya intäktsmodeller och leverans. Tidigare bestod verksamheter av fysisk- eller tjänsteleverans medan många företag idag består av digitala tjänster och därför blir det viktigt för revisorer att förstå kundernas affärer samt hur intäkter och kostnader genereras genom de nya digitala koncepten. När det kommer till den interna risken betonar A att utvecklingen går väldigt snabbt framåt för att digitalisera verksamheten vilket gör att det finns en risk i att revisorer inte besitter tillräcklig kunskap för att kunna hantera de nya verktygen och hur de kopplas till revisionsmetodiken. Bland annat har revisionsprocessen förändrats i hur revisorn bygger sitt uttalande på genom exempelvis dataanalys.
Respondent B: B diskuterar att tidigare var revisionen beroende av stickprov på grund av att man inte kunde gå in och kontrollera alla affärshändelser. Tekniken möjliggör för revisorer att substansgranska alla affärshändelser vilket leder till att de får en mer omfattande kontroll av den ekonomiska informationen i en verksamhet vilket ska, enligt B, leda till en högre kvalitet på produkten.
Finns det några begränsningar i utvecklingen av digitaliseringen?
Respondent A: A konstaterar att det är viktigt att organisationen hänger med i utvecklingen och utbildar personalen. Samtidigt är det också viktigt att
revisionsmetodiken hänger med och det finns projekt på det globala planet för att kunna integrera de digitala verktygen i revisionsprocessen. A förklarar att när det gäller lagstiftningen är revisionsbyrån en reglerad verksamhet där leveransen till kunden är baserad på en internationell revisionsstandard för att komma fram till uttalandet. En del av revisionsmetodiken är skriven för en revision som är anpassad till den manuella revisionsprocessen, men att det sker en utveckling och det finns delar som är skrivna utifrån dagens förutsättningar. A beskriver att en del av lagstiftningen är skrivna för pappersbaserad revisionsmetodik men att det måste uppdateras. “Våra lagstiftare måste också hänga med och utvecklas” (Respondent A, 17 april 2018). Därför blir det viktigt att det finns kommunikation med lagstiftare.
Respondent B: B förklarar att i takt med att ny teknik införs i företag uppstår risker vilket i grunden måste beaktas. Digitaliseringen medför risker och där fokuserar B på revisionsbevisen. Revisionsbevisen måste kunna styrkas i den digitala världen på samma sätt som det historiskt sätt har kunnat göras.
