Delårsrapport 2 2021, barn- och utbildningsnämnden Förslag till beslut

(1)

Handläggare Marie-Louise Ramevik 0152-293 37

Barn- och utbildningsnämnden

Delårsrapport 2 2021, barn- och utbildningsnämnden

Förslag till beslut

Barn- och utbildningsnämnden beslutar att

1. godkänna delårsrapport 2 2021 för barn- och utbildningsnämnden.

Beskrivning av ärendet

I delårsrapporten beskrivs aktiviteter relaterade till målen och en prognos för måluppfyllelse för helåret görs. Barn- och utbildningsnämnden gör en

helhetsbedömning av respektive mål utifrån tre olika typer av indikatorer: data, enkäter och självskattning. Kvalitetsuppföljning sker kontinuerligt och

systematiskt under året. I delårsrapporten redovisas den sammantagna bilden av de kvalitetsuppföljningar som genomförts under 2021.

Prognos för barn- och utbildningsnämndens måluppfyllelse för helåret:

Alla grundskoleelever uppnår gymnasiebehörighet Alla gymnasieelever uppnår gymnasieexamen

Alla verksamheter uppvisar hög likvärdighet, hög delaktighet och trygga lärmiljöer Strängnäs skolsystem bidrar till en hållbar och attraktiv bildningsstad

Alla verksamheter tillhandahåller en stimulerande arbetsmiljö

Andelen behöriga ökar i barn- och utbildningsnämndens verksamheter Barn- och utbildningsnämndens resursfördelning kompenserar för barns och elevers olika förutsättningar och behov

uppnås, uppnås delvis, uppnås ej

Den ekonomiska uppföljningen för perioden januari-augusti visar positiv avvikelse med 22,1 miljoner kronor. Helårsprognosen är ett överskott på två miljoner men med avvikelser på verksamhetsnivå.

Barn- och utbildningsnämndens investeringsbudget 2021 uppgår till 15,7

miljoner kronor. För perioden januari-augusti redovisas ett utfall på 5,1 miljoner kronor och helårsprognosen är att 14,9 miljoner kronor kommer att nyttjas.

Ekonomiska konsekvenser för kommunen

Beslutet medför inga ekonomiska konsekvenser för kommunen.

Övriga konsekvenser

Beslutet medför inga övriga konsekvenser.

(2)

Barnchecklista

Beslutet har indirekt påverkan på barn och unga utifrån barn- och

utbildningsnämndens mål och de förväntningar nämnden uttrycker gentemot verksamheterna. Barn- och utbildningsnämndens mål utgår från skollagens krav på huvudmannen och bidrar till att garantera god kvalitet i barns och elevers utbildning. På så sätt har barns och ungas bästa satts i främsta rummet.

Uppföljning

Beslutet följs upp inom ramen för den löpande ekonomiska uppföljningen.

Beslutsunderlag

Delårsrapport 2 2021 för barn- och utbildningsnämnden Beslutet skickas till

Kommunstyrelsen Ekonomiavdelningen Kommunrevisionen

Tony Lööw Marie-Louise Ramevik

Utbildningschef Verksamhetscontroller

(3)

Status: Påbörjad Rapportperiod: 2021-08-31 Organisation: Barn-

Barn- och utbildningsnämnden

Plan 2021

2021-08-31

DELÅR 2 202 1 VER KSAMHE TSRAPP O R T

(4)

Innehåll

Inledning ...2

Uppföljning och analys ...3

Invånare ...3

Alla grundskoleelever uppnår gymnasiebehörighet ...3

Alla gymnasieelever uppnår gymnasieexamen ...14

Alla verksamheter uppvisar hög likvärdighet, hög delaktighet och trygga lärmiljöer ...17

Samhälle ...22

Strängnäs skolsystem bidrar till en hållbar och attraktiv bildningsstad ...22

Medarbetare ...26

Alla verksamheter tillhandahåller en stimulerande arbetsmiljö ...26

Andelen behöriga ökar i barn- och utbildningsnämndens verksamheter ...32

Ekonomi ...36

Barn- och utbildningsnämndens resursfördelning kompenserar för barns och elevers olika förutsättningar och behov ...36

Ekonomisk analys ...38

Internkontroll ...44

(5)

Inledning

Barn- och utbildningsnämnden fullgör kommunens uppgifter inom det offentliga skolväsendet. Nämndens verksamhetsplan fokuserar därför på de nationella förväntningarna på styrning och uppföljning. Grundläggande i huvudmannens ansvarstagande är att utbildningen motsvarar skollagens krav på kvalitet, är likvärdig och att utbildningen förankras i vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Utbildningens syfte fastställs i skollagen och anger att barns och elevers utveckling och lärande samt livslånga lust att lära ska främjas. Utbildningen ska förmedla och

förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna i samhället samt bidra till en allsidig personlig utveckling som individ och medborgare. Vuxna ska ges möjlighet att utveckla sina kunskaper och sin

kompetens i syfte att stärka sin ställning i arbets- och samhällslivet men även främja den personliga utvecklingen.

Nämndens delårsrapport omfattar en redogörelse för utvecklingen av verksamhet och ekonomi för perioden januari till augusti.

(6)

Uppföljning och analys

Invånare

Kommunfullmäktiges mål:

Demokratin är levande och inkluderande. Invånare, företagare och andra aktörer utvecklas i Strängnäs kommun och är medskapande och delaktiga i kommunens utveckling.

I Strängnäs kommun erbjuds välfärdstjänster av god kvalitet som utgår från invånarnas behov.

Barn- och utbildningsnämndens mål:

Alla grundskoleelever uppnår gymnasiebehörighet

Bedömning

Ej uppfyllt

Sammanfattning av periodens viktigaste aktiviteter

 undervisning som kontinuerligt anpassas till de föränderliga förutsättningar som råder under pandemin

 personer från centrala elevhälsan har knutits till specifika skolor som ett sätt att stödja enheternas elevhälsoarbete

 resultatuppföljning, med ett särskilt fokus på årskurs 3, 6 och 9

 kartläggning av läsförståelse i årskurs 1-6

 lovskola

(7)

Resultat

Vårterminsbetygen 2021 för årskurs 9 visar att 73 procent av eleverna uppnådde gymnasiebehörighet.

Gymnasiebehörighet läsåret 20/21 Totalt Flickor Pojkar

Samtliga skolor 271 elever 73 % 76 % 70 %

Mariefreds skola 103 elever 77 % 79 % 74 %

Paulinska skolan 108 elever 62 % 71 % 55 %

Åkerskolan 60 elever 88 % 90 % 88 %

Betygsdata från kommunens lärplattform

Analys

De två senaste läsåren har inneburit en unik och utmanande undervisningssituation för både barn, elever och personal. Pandemin har medfört förändringar, ibland med mycket kort varsel. Det förbättringsarbete som påbörjats i grundskolan gällande

undervisning, studiero och närvaro har fortsatt, men utifrån delvis nya förutsättningar.

Ett exempel är arbetet med närvaro som blir annorlunda när skolorna tvingas bedriva fjärrundervisning.

I skolornas resultatanalyser återfinns några gemensamma påverkande faktorer, exempelvis problematik med frånvaro, svårigheter att möta elever med

neuropsykiatriska funktionsvariationer, och brister i undervisningen för nyanlända.

Paulinska skolan har under läsåret utvecklat undervisningen för elever som läser svenska som andraspråk. Detta har lett till generellt förbättrade resultat för dessa elever men inte till att alla blivit behöriga till gymnasiet. Sommarens lovskola som genomfördes på samtliga högstadieskolor gav heller inte önskad effekt då den endast resulterade i ett fåtal betyg för elever i årskurs 9. Däremot hade ett antal elever i

årskurs 8 möjlighet att ta igen moment som missats under läsåret och står därför bättre rustade för sitt avslutande läsår i grundskolan.

Den totala gymnasiebehörigheten har sjunkit sedan föregående läsår. Detta skulle kunna förklaras med exempelvis ökad personalfrånvaro under pandemin och nya förutsättningar med fjärrundervisning. Skolverkets preliminära statistik för läsåret

(8)

2020/21 (se PM på Skolverkets hemsida) tyder dock på en marginell ökning av

gymnasiebehörigheten på nationell nivå. De bakomliggande orsakerna behöver därför sökas i annat.

UNDERVISNINGEN

Betygsresultaten för årskurs 6 visar att undervisningen inte når samtliga elever på ett fullgott och likvärdigt sätt. Insatser behöver göras för att samtliga elever vid avslutad grundskola ska ha uppnått gymnasiebehörighet.

Uppnått kunskapskraven, årskurs 6 läsåret 20/21 Sv Ma En

Mariefreds skola 82 % 87 % 91 %

Paulinska skolan 79 % 56 % 65 %

Åkerskolan 86 % 83 % 85 %

Stallarholmsskolan 98 % 95 % 89 %

Karinslundsskolan 67 % 55 % 60 %

Betygsdata från kommunens lärplattform

Några skolor har identifierat ”grit” som ett utvecklingsområde, det vill säga elevernas förmåga till uthållighet, att hålla fast vid långsiktiga mål och att vara självdisciplinerad och inte ge upp trots motgångar. Från terminsstarten arbetar flera skolor med att stärka elevernas ”grit”. I det arbetet används bland annat kartläggningen av

läsförståelse som ett sätt att visa eleverna sambandet mellan ansträngning och resultat.

Några skolor arbetar med ”grit” som ett gemensamt förbättringsarbete mellan skola och fritidshem. På Finningeskolan genomför också fritidshemmens personal

Skolverkets webbkurser om undervisning i fritidshemmen för att ytterligare utveckla undervisningen.

Skolinspektionen genomför vartannat år Skolenkäten som riktar sig till elever i grundskolans årskurs 5 och 9 samt årskurs 2 på gymnasiet. Elever i Strängnäs kommuns skolor besvarade enkäten våren 2021 (se rapporter på Skolinspektionens hemsida). 68 procent av eleverna i årskurs 5 och 54 procent av eleverna i årskurs 9 instämmer i påståendet ”skolarbetet är intressant”. Resultaten är mycket lägre än för samtliga elever som besvarat enkäten. Undervisningen har anpassats och utvecklats

(9)

under pandemin men resultatet visar att undervisningen och repertoaren av metoder måste utvecklas ytterligare.

Resultatanalysen visar också att det sker kunskapstapp i övergångarna mellan

skolformer och stadier, särskilt märkbart på mellanstadiet. I uppföljningen framgår att det pågår insatser för att stärka det kollegiala utbytet mellan olika stadier, men

resultaten visar att undervisningen i årskurs 1-3 inte är tillräcklig för att möta

förväntningarna i årskurs 4. Övergången mellan årskurs 6 och 7 har också angetts som ett avbrott i den pedagogiska kontinuiteten, exempelvis vad det gäller de förväntningar som finns på elevernas digitala kompetens. Arbetet med övergångar ska därför stärkas.

Resultat och effekter av arbetet följs upp i läroplansuppföljning Övergång, samverkan och omvärld och redovisas i barn- och utbildningsnämndens årsrapport 2021.

I särskolan ser man inte de kunskapstapp som beskrivs i övriga skolformer, och i uppföljningen framkommer flera framgångsfaktorer för arbetet med pedagogisk kontinuitet. En är att organisera och schemalägga lärare så att de arbetar på flera stadier, en annan att i det dagliga arbetet planera så att eleverna blandas från olika klasser. På så sätt lär elever och lärare känna varandra vilket bidrar till kontinuitet vid övergångar. Ytterligare en framgångsfaktor som lyfts fram är grundlig överlämning och inskolning i det nya stadiet eller till gymnasiesärskolan.

Pandemin har tvingat fram nya digitala arbetssätt vilket inneburit att handhavandet av digitala verktyg har ökat hos både elever och lärare. Uppföljningen tyder dock på att den digitala kompetensen skiljer sig åt mellan olika skolor och att skolorna behöver varierande stöd i sitt digitaliseringsarbete för att det ska bli likvärdiga förutsättningar för eleverna. Att elevernas digitala kompetens inte motsvarar de förväntningar som ställs på dem förklaras med att digitaliseringsplanen inte är tillräckligt implementerad och konkretiserad på de olika enheterna, samt att eleverna inte ges en tillräcklig utbildning i att hantera sin dator när de får den i årskurs 7. I särskolan saknas också appar som är anpassade till elevgruppen. Det behöver därför säkerställas att

digitaliseringsplanen används och att den ger barn och elever likvärdiga förutsättningar att utveckla sin digitala kompetens. Även detta följs upp i läroplansuppföljningen Övergång, samverkan och omvärld och redovisas i årsrapporten.

(10)

LÄSFÖRSTÅELSE

Brister i läsförståelsen har tidigare identifierats som en orsak till låga betygsresultat eftersom den påverkar resultaten i samtliga ämnen som innehåller läsning. Elevernas läsförståelse skannades under både höst- och vårterminen läsåret 2020/21. Resultatet försämrades mellan de två tillfällena, och det sammantagna resultatet visar att 35 procent av eleverna i årskurs 1-6 har låg läsförståelse. För att befästa läsförmågan och öka sin läsförståelse krävs kontinuerlig lästräning. Pandemin har påverkat närvaron för både elever och personal. Detta har i sin tur påverkat möjligheten till kontinuitet i läsningen, och antas därför vara en bidragande orsak till det försämrade resultatet.

Förskolan, grundskolan och gymnasiet arbetar utifrån en gemensam

läsutvecklingsplan, med insatser i undervisningen och med att öka lärarnas kompetens kring läsinlärning. I uppföljningen lyfts exempel på insatser som lett till förbättrade resultat, som Karinslundsskolans schemaförändringar för att öka möjligheten till stöd i svenska eller Paulinska skolans läsprojekt för alla 4:or. Åkerskolan har arbetat specifikt med läsande manliga förebilder för att på så sätt motivera pojkar till mer läsning.

Rektorerna ger också exempel på hur skola och fritidshem satt gemensamt mål kopplat till läsförståelse och hur fritidshemmet aktivt arbetar med att utveckla läsförståelsen med hjälp av instruktioner och spelregler.

Uppföljningen visar också att den djupa analysen på individnivå är viktig för att kunna styra insatser rätt, och att implementeringen av verktyget behöver fortsätta för att kunna användas på ett effektivt sätt på samtliga skolor. Utbildning och screening ska även genomföras på Resursskolan och på högstadieskolorna under höstterminen 2021.

NÄRVARO

I årets uppföljning av läroplansområde Kunskap, utveckling och lärande redovisar gymnasiet tydliga samband mellan elevers närvaro och deras kunskapsresultat.

Diagrammen nedan visar att gymnasieelever med en närvaro på 90 procent eller mer i hög utsträckning når en gymnasieexamen och även har ett högre genomsnittligt betygspoäng (GBP) medan ökad frånvaro också innebar försämrade betygsresultat.

(11)

Ovanstående graf visar uppnådd examen (y-axel) i relation till närvaro (x-axel), Thomasgymnasiet läsåret 20/21. Betygsdata från kommunens lärplattform

Ovanstående graf visar genomsnittligt betygspoäng (y-axel) i relation till närvaro (x-axel), samtliga elever Thomasgymnasiet läsåret 20/21. Betygsdata från kommunens lärplattform

Pandemin har gett nya förutsättningar när det gäller arbetet med att främja närvaron.

Uppföljningen visar att ett tidigt och tydligt agerande vid skolfrånvaro ger effekt. En rektor ger exempel på hur den kommungemensamma rutinen och processen varit till stöd för arbetet med en elev med omfattande frånvaro och hur eleven nu är närvarande varje dag. En annan rektor beskriver hur en systematisk ”inslussning” i skolans lokaler och med andra elever lett till mer närvaro för en tidigare så kallad hemmasittare.

I uppföljningen beskriver förskolan att de ser hur frånvaro och bristande kontinuitet i undervisningen påverkar barnets lärprocess. Grundskolan har utvecklat det

konstaterandet genom att belysa att det inte enbart handlar om den juridiska aspekten av skolplikt och närvaro utan också om elevens mentala närvaro, som påverkar lärarens

(12)

möjlighet att leda lärandet. De uppnådda betygsresultaten tydliggör att närvaron behöver öka. Kuratorerna i centrala barn- och elevhälsan har fått utökad tid och den samordnande kuratorn kommer som en del av sitt uppdrag särskilt fokusera på närvaron.

MÅENDE

I läroplansuppföljningen har resultat från Region Sörmlands enkät Liv & Hälsa Ung 2020 använts för att få en bredare bild av elevernas livssituation och hur den påverkar skolarbetet. I kommunåterkopplingen finns ett sammantaget resultat för elever på samtliga skolor belägna i kommunen, men grundskolans kuratorer ser samma mönster och tendenser som redovisas i enkätresultaten i sitt arbete på de kommunala skolorna.

Betygsresultaten visar att undervisningen inte når grundskolans pojkar i samma utsträckning som flickor. Enkätresultaten tyder dock på att flickornas högre måluppfyllelse är förknippad med hög stress relaterad till skolarbetet. Flickor i Strängnäs upplever dessutom högre stress än motsvarande årskurser i Sörmland. För pojkar ligger resultaten på ungefär samma nivå i kommun och län.

I analysarbetet har orsakerna till flickornas höga stresskänsla sökts i hypoteser om att vuxnas stress över exempelvis arbetslöshet eller ekonomi skulle spilla över på deras barn. 10 till 15 procent av eleverna svarar att en eller båda föräldrarna är arbetslös eller långtidssjukskriven och ungefär samma andel att de är mycket eller ganska orolig för sin familjs ekonomi. Resultatet ligger på ungefär samma nivå som för länet och kan därför inte ensamt förklara den högre stressen.

Det finns inga frågor om elevernas upplevelse av vuxnas stress i enkäten. Däremot finns en fråga om de upplever att föräldrarna tycker att det är viktigt att de sköter skolarbetet. En stor andel upplever att det är så. Resultatet för både tjejer och killar i årskurs 9 och flickor i gymnasiet är också högre än motsvarande grupper på länsnivå.

Föräldrarnas inställning till skolarbetet skulle kunna vara en stressfaktor, men det kan likväl innebära att föräldrarna utgör ett viktigt stöd i att klara av skolarbetet.

(13)

”Mina föräldrar/vårdnadshavare tycker det är viktigt att jag sköter mitt skolarbete”

Totalt* Tjejer Killar

Årskurs 7 408 elever (samtliga huvudmän) 93 % 94 % 94 % Årskurs 9 330 elever (samtliga huvudmän) 94 % 95 % 96 % Årskurs 2 gymnasiet 246 elever (folkbokförda

i Strängnäs, går på gymnasium i Sörmland) 92 % 95 % 90 %

Enkätresultat Liv & Hälsa Ung 2020

*De elever som svarat att de inte identifierar sig som tjej eller kille inkluderas i det totala värdet.

Kuratorerna anger i sin analys av enkäten att det som stressar ungdomar mest är stress över sociala medier och den påverkan som finns där, stress över den egna identiteten och stress kring prestationer. De upplever också att det finns skillnader mellan killar och tjejer som bottnar i olika normer och värderingar, vilket påverkar ungdomarnas uppfattning om sig själva och sin omvärld. Kuratorerna ser också att upplägget i skolan är mer utformat för presterande flickor och generellt är svårare för pojkar och/eller de som har svårare med studieplanering och studieteknik. De märker också att självbilden hos många flickor är stressande då dessa uttrycker sig mer negativt kring sin egen förmåga att nå goda resultat och samtidigt har höga prestationskrav.

Denna iakttagelse bekräftas av resultaten i Skolenkäten. 90 procent av eleverna i årskurs 5 och 95 procent av eleverna i årskurs 9 instämmer i påståendet ”Jag kan nå kunskapskraven i skolan om jag försöker”. I huvudmannarapporten finns inte

könsuppdelad statistik på respektive fråga, men flickorna har lägre index än pojkarna på området Veta vad som krävs/Tillit till elevens förmåga där den aktuella frågan ingår. Indexet är också lägre än för samtliga medverkande skolenheter både för pojkar och flickor, och för båda årskurserna. Samverkan mellan elevhälsan och skolans övriga professioner ska öka kring elevernas upplevda stress i sitt skolarbete, men också kring elevernas delaktighet och inflytande i skolarbetet (se analysen sidan 20). Resultat och effekter av arbetet följs upp i läroplansuppföljning Övergång, samverkan och omvärld och redovisas i barn- och utbildningsnämndens årsrapport 2021.

(14)

ANPASSNINGAR OCH SÄRSKILT STÖD

Skolenkätens frågeområde Anpassning efter elevens behov innehåller påståendet

”Skolarbetet är för svårt för mig”. 22 procent av eleverna i årskurs 5 och 34 procent av eleverna i årskurs 9 instämmer i detta, vilket är en högre andel jämfört med alla som besvarat enkäten. Flickorna har lägre index än pojkarna i båda årskurserna. Däremot är det fler tjejer än killar i årskurs 7 som i Liv & Hälsa Ung 2020 anger att de oftast får den hjälp de behöver i skolan, 53 procent av tjejerna och 50 procent av killarna.

Resultatet ligger på ungefär samma nivå som länet, men är ändå lågt. Frågan ställs inte till övriga årskurser.

I årets uppföljning av läroplansområdet Kunskap, utveckling och lärande konstateras att andelen elever i behov av särskilt stöd ökar. I förskolan ser man det genom att antalet handlingsplaner har ökat och att vissa förskolor har tagit emot fler barn med funktionsvariation. Det ökade behovet är utmanande att möta i och med de årliga effektiviseringskraven men också eftersom tilläggsbeloppen inte helt täcker

kostnaderna. Det finns också en farhåga att det nuvarande riktade statsbidragen till förskolan kommer att ersättas med det generella statsbidraget, vilket kan komma att medföra svårigheter att bibehålla barngruppernas nuvarande storlek. Detta skulle kunna påverka möjligheten till tidiga stödinsatser negativt.

Ansökningarna till Resursskolan har ökat och gymnasiet har sett en ökning av antalet elever som söker till Aspen, där elever i behov av stora anpassningar kan få särskilt stöd för att klara av sina studier. Detta väcker frågor ifall utmaningarna har blivit större och om det som skolan behöver möta blivit svårare. Både förskolan och gymnasiet anger i sina analyser att det är svårt att veta om det är ett faktiskt ökat behov, om det handlar om att det goda arbete som görs fått spridning bland föräldrar och elever, eller om det för gymnasieelevernas del handlar om att acceptansen att ta emot stöd har ökat.

Vuxenutbildningen har också sett att stödbehoven ökar och att det därmed finns ett behov av att utöka den specialpedagogiska kompetensen. Det är fler elever som har svårigheter att slutföra sina kurser och fler beviljas därför förlängd studietid. Även vuxenutbildningen uttrycker att det är svårt att veta vad ökningen beror på och behöver analysera djupare om det handlar om låg förmåga att studera på distans vilket eleverna tvingats till under pandemin, eller om det handlar om ett faktiskt behov av

specialpedagogiska insatser.

(15)

Både förskolan och grundskolan understryker i sina analyser vikten av att bredda den generella kompetensen kring stödinsatser. En rektor såg tydligt hur personella

stödinsatser i arbetet med läsförståelse ledde till att resultaten ökade men att resultaten sjönk när stödet togs bort. Detta visar på att personbundna insatser behöver

kompletteras med bredare insatser. I förskolan arbetar specialpedagogerna nära arbetslagen och i ett fåtal fall direkt med barnen. Detta arbetssätt har ökat möjligheten att i ett tidigt skede ge stöd till barnen men också till att pedagogerna fått en ökad generell kompetens gällande anpassningar och stöd.

Även i grundskolan finns exempel där specialpedagogisk kompetens ingår i lärararbetslagen i stället för att utgöra ett eget arbetslag. Arbetssättet har gjort det enklare att göra kompensatoriska insatser vilket resulterat i att det inte funnits behov av åtgärdsprogram. De anpassningar som gjorts har varit tillräckliga för att eleverna ska nå kunskapskraven.

Särskolan beskriver också hur anpassningar görs kontinuerligt för att få skoldagen att fungera för eleverna. Det handlar om fysiska anpassningar av lärmiljön med

exempelvis skärmar eller hörselkåpor, sociala anpassningar som att äta i klassrummet i stället för i den gemensamma matsalen, men också om pedagogiska anpassningar i form av tillrättalagt material. Anpassningarna leder till att eleverna får en fungerande skolgång.

I uppföljningen har också diskussioner gällande korrelationen mellan antalet

åtgärdsprogram och skolans måluppfyllelse förts. Det finns exempelvis en skola med hög måluppfyllelse och många åtgärdsprogram, vilket tyder på att ett aktivt arbete med riktade åtgärder också leder till goda resultat. Uppföljningen visar dock att det finns ett behov av att säkerställa att lagstiftningen kring åtgärdsprogram efterlevs och att elever i behov av särskilt stöd har ett välfungerande åtgärdsprogram med insatser som kontinuerligt följs upp. Läroplansuppföljning Övergång, samverkan och omvärld ska fokusera särskilt på samarbetet mellan den pedagogiska verksamheten och barn- och elevhälsan. Uppföljningen redovisas i årsrapport 2021.

Gymnasiet har valt att organisera den specialpedagogiska kompetensen i ett eget arbetslag men elevhälsoteamet har ett nära samarbete med mentorerna för att på så sätt säkerställa att eleverna får det stöd de behöver. Kontinuerliga

resultatuppföljningar har lett till att skolan kan erbjuda riktade stödinsatser, men i uppföljningen konstateras att alla elever inte tar emot det stöd som erbjuds. I analysen

(16)

framgår att eleverna upplever att stödet inkräktar på ledig tid, att stödet kan upplevas som ett straff eller att man vill visa att man kan själv utan lärarstöd. Arbetet med att motivera elever att ta emot stöd fortsätter och ett arbete med att elevanpassa

stödinsatserna ytterligare har påbörjats i samband med läsårsstarten.

RESULTATUPPFÖLJNING

I delårsrapport 1 konstaterades att pandemin har påverkat rektorernas möjligheter att fokusera på förbättringsarbetet då mycket tid gått åt till snabb omställning av

verksamheten. Utifrån detta fanns ett behov av att säkerställa att det påbörjade arbetet med förbättrad resultatuppföljning skulle fortsätta och även genomföras på grupp- och klassrumsnivå.

Denna uppföljning visar att det skett ett steg i rätt riktning gällande användning av olika typer av data som utgångspunkt för en välgrundad analys och bedömning av måluppfyllelse. Åkerskolans analys av de klart förbättrade betygsresultaten i årskurs 9 visar att fokuserad resultatuppföljning med insatser på individnivå varit avgörande.

Utvecklingen av det systematiska kvalitetsarbetet i särskolan har fortsatt. Studiecirklar har genomförts kring kunskapsbedömning i träningsklass och kring bedömning i matematik och svenska i grundsärskolan, vilket resulterat i förbättrad

bedömarkompetens. Det kollegiala erfarenhetsutbytet har också förbättrats på arbetsplatsträffarna.

I samtliga skolformer kvarstår dock behovet av fortsatt förbättring av kvalitetsarbetet gällande användandet av olika typer av data. Kompetensen behöver öka när det gäller att välja och använda relevanta kvantitativa data samt att formulera och beskriva kvalitativa data, både på enhets- och huvudmannanivå.

Slutsatser

Huvudmannanivån ska arbeta närmare enhetsnivån för att upprätthålla ett fortsatt fokus på resultatuppföljning.

(17)

Alla gymnasieelever uppnår gymnasieexamen

Bedömning

Ej uppfyllt

 stöd med skolarbete, struktur och lärarkontakt via Carpe Diem

 omläsningskurser i matematik och engelska

 studiecoach för elever som har svårighet att själv klara fjärrundervisningen under pandemin

Resultat

72 procent av eleverna på nationella program uppnådde gymnasieexamen läsåret 2020/21.

Gymnasieexamen Thomasgymnasiet läsåret 20/21 Totalt Flickor Pojkar Samtliga nationella program 140 elever 72 % 70 % 73 % Yrkesförberedande program 58 elever 79 % 78 % 81 % Högskoleförberedande program 82 elever 67 % 63 % 69 % Betygsdata från kommunens lärplattform

Analys

De elever som avslutade sina gymnasiestudier 2021 har påverkats av pandemins effekter under nästan halva sin gymnasietid. I 2020 års analys av kursbetygen konstaterades att elever som under året haft en stor del av undervisningen i form av fjärrundervisning hade sämre resultat än elever som året innan fått sin undervisning på skolan. Trots att gymnasiet har gjort insatser för att möta omställningen till

(18)

fjärrundervisning har det funnits utmaningar med att upprätta en god undervisning för alla elever, vilket resulterat i en lägre andel elever med gymnasieexamen 2021.

Andelen elever med examen har minskat mest på de högskoleförberedande

programmen medan resultaten på de yrkesförberedande programmen sammantaget minskat med en procentenhet. En jämförelse mellan flickor och pojkar visar att det är en större andel pojkar som når gymnasieexamen, men andelen flickor med

gymnasieexamen på de yrkesförberedande programmen har ökat med tre

procentenheter jämfört med föregående läsår. Flickorna har genomgående högre genomsnittligt betygspoäng.

Gymnasieexamen Thomasgymnasiet läsåret 20/21 jämfört med läsåret 19/20

Totalt Flickor Pojkar

Samtliga nationella program - 8 % - 5 % - 11 %

Yrkesförberedande program - 1 % + 3 % - 3 %

Högskoleförberedande program - 13 % - 12 % - 14 % Betygsdata från kommunens lärplattform

Genomsnittligt betygspoäng, elever med examen, Thomasgymnasiet läsåret 20/21

Totalt Flickor Pojkar

Samtliga nationella program 140 elever 13.2 14.1 12.7 Yrkesförberedande program 58 elever 12.8 13.9 12.0 Högskoleförberedande program 82 elever 13.6 14.3 13.1 Betygsdata från kommunens lärplattform

Eleverna på yrkesprogrammen har klarat pandemins utmaningar bäst.

Thomasgymnasiets antar i sin analys att det beror på att man systematiskt arbetar med att utveckla undervisningen utifrån betygs- och enkätresultat, och att man medvetet försöker anpassa undervisningen till den elevgrupp som finns på skolan.

Undervisningen på yrkesprogrammen har fått högre prioritet och elevernas

arbetsplatsförlagda lärande (APL) har kunnat genomföras, trots pandemin. Skolans

(19)

analys är att detta tillsammans bidragit till ökad motivation och välbefinnande hos eleverna men också ökat möjligheterna för dem att få stöd i skolarbetet.

Utöver regelbundna uppföljningar av elevernas resultat har skolan också genomfört kartläggningar av årskurs 1-elevernas förkunskaper i svenska, engelska och matematik för att kunna ge eleverna tidiga stödinsatser. En av de utmaningar rektor beskriver är att motivera elever att ta emot det stöd som erbjuds och som de skulle behöva för att klara av sina studier. Utmaningarna har blivit ännu större under pandemin då allt stöd skett digitalt, vilket för en del elever är svårare än när det sker vid ett fysiskt möte. Flera elever har dock förbättrat sina resultat med hjälp av studiecoacher och annat stöd som erbjudits.

Övrig analys av gymnasiets resultat återfinns under avsnitten Närvaro (sidan 7) samt Anpassningar och särskilt stöd (sidan 11) i analysen av gymnasiebehörigheten.

Slutsatser

Det pågående arbetet med att motivera elever att ta emot stöd kommer att förstärkas.

(20)

Alla verksamheter uppvisar hög likvärdighet, hög delaktighet och trygga lärmiljöer

Bedömning

Delvis uppfyllt

 gemensam planering och kompetensutveckling i förskolan

 styrda stödinsatser till förskolor och grundskolor

 uppföljning av samtliga elevers studiesituation på gymnasiet

Resultat

HÖG LIKVÄRDIGHET

Skollagen definierar likvärdighet som lika tillgång till utbildning, lika kvalitet på utbildning och att utbildningen ska vara kompenserande. Likvärdighet betyder inte att det ska vara lika. Däremot ska barn och elever ges likvärdiga förutsättningar att nå läroplansmålen.

Förskolan bedömer att likvärdigheten är hög när det gäller att skapa förutsättningar för barns utveckling och lärande. Alla förskolor arbetar aktivt med att inkludera hela gruppen och ta hänsyn till varje enskild individ där alla har unika egenskaper, intressen, förmågor och behov av lärande. Specialpedagoger och utvecklingsledare bidrar till att säkra likvärdigheten, liksom förskolans gemensamma

kompetensutvecklingsplan.

Likvärdighet i grundskolan kan bedömas utifrån olika data. De senast satta betygen visar att gymnasiebehörigheten varierar på de olika högstadieskolorna, se tabell sidan 4. Det finns också variationer mellan könen. Sammantaget uppnår 76 procent av

flickorna gymnasiebehörighet jämfört med 70 procent av pojkarna. Eleverna i årskurs 6 uppnår heller inte likvärdiga resultat, vilket tabellen på sidan 5 visar.

(21)

Även kartläggningen av läsförståelse i årskurs 1-6 visar på variationer. Andelen elever som behöver stöd för att utveckla sin läsförståelse varierar stort mellan skolorna.

Andelen elever som når en gymnasieexamen är högre på yrkesprogrammen än på de högskoleförberedande programmen, se tabell sidan 14. Pojkar når i högre utsträckning än flickor examen men flickor har däremot högre genomsnittligt betygspoäng än pojkar. Detta mönster är genomgående, oavsett om det är yrkesprogrammen eller de högskoleförberedande programmen.

Tillgång till utbildning för den som vill studera är ett viktigt mått på likvärdighet för vuxenutbildningen. Söktrycket har ökat det senaste året och fler invånare får vänta på kursstart. Kvalitetsmåttet antal kursbetyg har däremot inte förändrats under denna tid, men fler elever har behövt förlänga sin studietid för att uppnå betyg.

HÖG DELAKTIGHET

Barn och elever har även rätt till delaktighet och inflytande över sin utbildning och sin arbetsmiljö, anpassat utifrån ålder och mognad. Inflytande i undervisningen kan exempelvis handla om att kunna välja vilket arbetsmaterial som ska användas eller hur en uppgift ska redovisas. Delaktighet handlar om att barn och elever ges möjlighet att påverka exempelvis utemiljön eller skolans ordningsregler. Vanligtvis sker det i form av olika råd, som klassråd och matråd.

Små barns upplevelse av sin lärmiljö är svår att mäta. I stället får vuxnas tolkning utgöra grund för måluppfyllelsen. Gällande delaktighet och inflytande beskriver förskolans personal hur arbetet med tydliggörande pedagogik lett till att de ser att barnen är mer självständiga och aktivt väljer kompisar och aktiviteter.

De enkätfrågor som ställs om delaktighet och inflytande i grundskolan visar att 97 procent av eleverna i årskurs 3 instämmer i påståendet att deras lärare lyssnar på vad de har att säga. I årskurs 4 och 6 är det 63 procent som instämmer i att de har

inflytande över arbetssätten.

Thomasgymnasiets sammantagna index för enkätfrågorna om delaktighet och inflytande är 2.22 av totalt 4.

På vuxenutbildningen anger 85 procent av eleverna i kursutvärderingarna att de har inflytande och att de hade möjlighet att påverka hur de arbetade i kursen.

(22)

TRYGGA LÄRMILJÖER

Alla barn och elever har rätt till en trygg lärmiljö bestående av strukturerad och varierad undervisning, tillitsfulla relationer mellan barn/elever och vuxna, och en lärmiljö fri från diskriminering och kränkande behandling.

Ett sätt att bedöma förskolans arbete är att efterfråga vårdnadshavarnas upplevelse av sitt barns lärmiljö. I årets vårdnadshavarenkät svarar 99 procent att de upplever att deras barn trivs på förskolan. Trivsel kan även tolkas som att barnet också känner sig tryggt.

Grundskolans enkätresultat 2021 visar att 75 procent av eleverna i årskurs 4 och 6 känner sig trygga i skolan. I årskurs 3 anger 95 procent att de känner sig trygga på rasten, 85 procent att de känner sig trygga i omklädningsrummet på idrotten, och 94 procent att det finns vuxna på skolan som de kan prata med.

Särskolan har förändrat rasterna så att fler elever har rast samtidigt vilket har fått en positiv effekt på elevernas sociala utveckling. Eleverna har fått möjlighet att umgås över klassgränserna och har på så sätt hittat nya kompisar.

På Thomasgymnasiet är det sammantagna indexet för frågeområdet Grundläggande värden på skolan 2.76 av 4. Frågeområde Trygghet har index 3.22 av 4.

Vuxenutbildningens elever anger 100 procent av eleverna i kursutvärderingarna att arbetsklimatet i gruppen har varit bra och att eleverna har haft ett bra och respektfullt bemötande mot varandra.

Barn- och utbildningsnämndens mål att alla verksamheter uppvisar hög likvärdighet, hög delaktighet och trygga lärmiljöer bedöms 2021 delvis uppnås.

Analys

Det finns resultatskillnader mellan exempelvis enheter. En förklaring till det är att skolor har olika elevsammansättningar där elevernas förutsättningar att nå målen ser olika ut. Skolverket har utarbetat en modell kallad SALSA för att synliggöra de

bakgrundsfaktorer som har påverkan på resultaten. Modellen består av

bakgrundsfaktorerna föräldrarnas utbildningsnivå, fördelningen mellan pojkar och flickor, samt andelen nyinvandrade elever. I barn- och utbildningsnämndens

(23)

resursfördelning används SALSA-värden för att kompensera skolor för olikheter i förutsättningarna. Trots ekonomisk kompensation uppnås inte likvärdiga resultat.

Barn- och utbildningsnämnden har därför ett ekonomiskt mål om att utveckla resursfördelningsmodellen.

Ytterligare en påverkande faktor är tillgången till behöriga lärare. Det råder nationell brist på lärare och det är ibland svårt att rekrytera lärare i samtliga årskurser och ämnen. Resultaten på Åkerskolan visar dock att den insats som gjorts för att öka lärarbehörigheten också lett till att inga lektioner behövt ställas in, vilket har varit en bidragande orsak till ökad måluppfyllelse för eleverna.

På vuxenutbildningen har efterfrågan på utbildning ökat. Vuxenutbildningen ser att pandemin ligger bakom ökningen, både gällande enstaka kurser och yrkesutbildningar.

Bedömningen är att efterfrågan fortsatt kommer att vara hög vilket kan resultera i minskad likvärdighet för invånare som behöver yrkesväxla eller behöver komplettera en tidigare grundskole- eller gymnasieutbildning.

Upplevelsen av delaktighet och inflytande är hög i förskolan men minskar ju äldre eleverna blir. Det förklaras med att eleverna inte alltid förstår vad det innebär att vara delaktig och i vilka situationer de faktiskt är det. I uppföljningen har särskolan beskrivit sitt arbete att genom portfoliometoden medvetet arbeta med att synliggöra

progressionen i lärandet, exempelvis med hjälp av bilder. Eleverna är också delaktiga i att välja vilka arbeten som ska visas upp för andra elever och för vårdnadshavarna.

Enkätresultat och den analys som kuratorerna gjort som en del av läroplansuppföljning Kunskap, utveckling och lärande visar också att eleverna behöver göras mer delaktiga i lärprocesserna så att de får bättre förståelse för vad de ska göra och förväntas

åstadkomma. Kuratorerna har särskilt lyft studieteknik och studieplanering som två områden som behöver förbättras för att ge alla elever, och framför allt pojkar, bättre förutsättningar att nå målen.

Fjärr- och distansundervisningen på gymnasiet och vuxenutbildningen har gjort det svårare att variera arbetsformerna. På vuxenutbildningen har upplevelsen av

delaktighet sjunkit medan resultatet på gymnasiet har ökat något jämfört med föregående år. Skolans analys är att strategin med mer lärarledd undervisning också har ökat elevernas möjlighet till delaktighet och inflytande.

(24)

Den upplevda tryggheten är generellt högre än upplevd delaktighet. Thomasgymnasiets analys är att tryggheten har ökat som ett resultat av ett mer systematiskt arbete med det förebyggande elevhälsoarbetet och de kontinuerliga mentorsuppföljningar som genomförs. Enkätresultaten används för att synliggöra att förbättringsarbetet får effekt.

Grundskolan och särskolan saknar enkätresultat för samtliga årskurser vilket gör det svårare att avgöra om det trygghetsskapande arbetet leder till trygga lärmiljöer. I läroplansuppföljningen Normer, värden och inflytande under våren 2021 gjordes bedömningen att särskolans elever har en trygg lärmiljö då miljön i klassrummen skräddarsys efter elevernas behov och eleverna känner igen de vuxna som finns på skolan. Det förändrade rastupplägget bedöms ha ökat tryggheten ytterligare.

Personalen har också utbildats i att rapportera och utreda kränkande behandling vilket ökat möjligheten till systematisk uppföljning av trygghetsarbetet.

Slutsatser

Huvudmannanivån ska arbeta närmare enhetsnivån för att säkerställa att undervisningen bättre möter barn och elever med olika förutsättningar.

De pågående insatserna för ökad läsförståelse kommer att fortsätta, med ett ökat fokus på hur pojkars läslust kan stimuleras.

Huvudmannanivån ska arbeta närmare enhetsnivån för att säkerställa att barns och elevers upplevelse av sin lärmiljö används i det systematiska kvalitetsarbetet.

(25)

Samhälle

Strängnäs kommun är en förebild för sitt aktiva arbete kring hållbarhetsfrågor med Agenda 2030 som bas. Tillsammans utvecklas vi med människor som vill bo och leva i, verka i och besöka vår kommun.

Strängnäs skolsystem bidrar till en hållbar och attraktiv bildningsstad

Bedömning

Helt uppfyllt

 Intern samverkan mellan utbildningskontoret/skola, socialkontoret och kulturkontoret (SSK).

Samverkan sker utifrån den överenskomna samverkansstrukturen, exempelvis i Öppna förskolan där även regionen är en part. Den interna samverkan har också breddats genom ett läsförståelseprojekt mellan förskolor, skolor och biblioteken, och genom utvecklad samverkan mellan skola, socialtjänst, polis och fritid (SSPF).

 Extern samverkan mellan kommunala och fristående skolhuvudmän genom Bildningsakademi Strängnäs (BAS).

På verksamhetsnivå har rektorsrådet fortsatt kartläggningen av utmaningarna kring undervisning och elevernas lärande. En screening av elevernas läsförmåga är

genomförd och i matematik har de områden som elever har störst utmaningar med identifierats. Arbetet fortsätter i ämnesråden. På verksamhetsnivå har också samverkan mellan skolor med geografisk närhet diskuterats. Arbete pågår för att se hur

verksamheterna tillsammans kan utvecklas i några s.k. kluster.

På strukturnivå är arbetet med en utvecklad resursfördelningsmodell påbörjad med stöd av en extern revisionsfirma, som utgör ett underlag i nämndens budgetberedning inför 2022. Inom området skolval, urval och profilering är de kommande årens

(26)

befolkningsprognos klar och respektive huvudman har kartlagt sin platstillgång. Det fortsatta arbetet kopplas till barn- och utbildningsnämndens uppdrag om utbyggnad av skolsystemet. Arbete pågår även med att klarlägga hur urvalskriterier är möjliga att hantera hos fristående respektive kommunala huvudmän.

Resultat

Hållbarhet handlar bland annat om att nyttja resurser på ett effektivt sätt. Ett resultat av samverkan i BAS är ämnesråden och projektet lärarfortbildning i ämnesmässig samverkan (LÄS) där behöriga lärares kompetens nyttjas bredare än bara på den skola där de är anställda.

Ett annat resultat av samverkan i BAS är att inga bidragsbeslut gällande 2021 överklagats, vilket innebär en effektivare tidsanvändning i förvaltningen.

Analys

Samverkan inom BAS har tydliggjort att det finns skillnader i resultat som inte enbart beror på elevernas bakgrund och förutsättningar. Undervisningen behöver också utvecklas för att bättre anpassas till de elever man har. I det arbetet har ämnesråden och det kollegiala utbytet mellan lärare visat sig vara värdefullt.

Det har även blivit tydligt att olika huvudmän har olika förutsättningar i sin styrkedja, exempelvis vad det gäller rollfördelning eller förutsättningar för att bedriva ett

systematiskt kvalitetsarbete. Det innebär att det kommer att ta tid att nå ökad likvärdighet och högre resultat.

En liknande analys görs av samverkan inom SSK. Där sker samverkan mellan tre

nämnder med olika traditioner och preferenser. När dessa ska komma samman innebär det att förhållningssätt, tankar och förståelse behöver utmanas, vilket tar tid.

I nämndens verksamhetsanalyser inför beslut om Verksamhetsplan 2022-2024 har den kommunala vuxenutbildningen (komvux) identifierats som ett fokusområde.

Uppföljningen av likvärdig tillgång till vuxenutbildning visar att ett ökat söktryck behöver mötas för att motsvara behovet av yrkesväxling. Skollagens övergripande mål för utbildning inom vuxenutbildning har utökats. Förutom att möta individens

efterfrågan, arbetslivets behov och bidra till kompetensförsörjning ska utbildningen

(27)

också utgöra en bas för den nationella och regionala kompetensförsörjningen till arbetslivet.

Vuxenutbildningen i Strängnäs har ett etablerat regionalt samarbete med övriga kommuner i Sörmland, med exempelvis gemensam upphandling av utbildning och anordning av yrkesutbildningar. Komvux har också ett etablerat samarbete lokalt.

Inom förvaltningen sker samverkan främst med övriga skolformer inom

utbildningskontoret och med socialkontoret. Extern samverkan sker framför allt med Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Vuxenutbildningens slutsats är att det finns förutsättningar för att lokalt utbilda mot bristyrken, men att befintlig

lärarkompetens behöver kompletteras med yrkeskompetens.

De senaste åren har målgrupp, uppdrag och lagstiftning förändrats för

vuxenutbildningen och de olika samverkansaktörerna, vilket kommit att påverka komvux verksamhet. Exempelvis har rätten till komvux stärkts, utbildnings- och språkplikt har införts, och ett äldreomsorgslyft med kurser inom vård- och

omsorgsprogrammet pågår. Utöver detta står också den kommunala förvaltningen inför kompetensförsörjningsutmaningar, främst inom förskola, grundskola och fritidshem samt inom vård- och omsorgsverksamheterna. Genom exempelvis fler beviljade yrkesutbildningar, och anordning av kombinationsutbildningar och

yrkesinriktad SFI (svenska för invandrare) skulle komvux kunna bidra till att möta en del av dessa utmaningar.

För att kunna planera, organisera och dimensionera komvux så att den motsvarar lagkraven och blir en bas för den regionala kompetensförsörjningen finns därför ett behov av att tydliggöra det lokala arbetskraftsbehovet och hur komvux skulle kunna bidra till den lokala kompetensförsörjningen, tydliggöra hur komvux skulle kunna bidra till anställningsbarhet i den interna kompetensförsörjningen, samt öka

kompetensen kring de olika kontorens lagstiftning, uppdrag och villkor i den interna samverkan. Detta följs upp i läroplansuppföljning Övergång, samverkan och omvärld och redovisas i barn- och utbildningsnämndens årsrapport 2021.

Slutsatser

Samverkan inom BAS och SSK kommer att fortsätta på den inslagna vägen. Arbetet behöver ges tid för att målet ska uppnås.

(28)

Det ökade söktrycket på vuxenutbildningen behöver mötas för att motsvara behovet av flexibilitet och yrkesväxling.

(29)

Medarbetare

Strängnäs kommun har stolta och kompetenta medarbetare som tillsammans utvecklas och skapar moderna och attraktiva arbetsmiljöer.

Barn- och utbildningsnämndens mål:

Alla verksamheter tillhandahåller en stimulerande arbetsmiljö

Bedömning

Delvis uppfyllt

 en mer frekvent facklig samverkan och dialog

 tydligare uppföljning av systematiskt arbetsmiljöarbete, som ett led i att ha ökad tydlighet, systematik och struktur i alla led

 förskolan har infört nya hygienregler

Resultat

SJUKFRÅNVARO

Tabell 1. Sjukfrånvaro utbildningskontoret januari-juli 2021.

(30)

Den totala sjukfrånvaron i utbildningskontorets verksamheter var 8,4% under januari- juli 2021. Vuxenutbildningen, som haft distansundervisning under hela perioden, har i princip ingen sjukfrånvaro alls. Gymnasiet, som haft delvis distansundervisning under perioden, har en relativt låg sjukfrånvaro på cirka 7%. Grundskolan, som har ungefär 40% av utbildningskontorets anställda i sina verksamheter, har också en relativt låg sjukfrånvaro på knappt 7%. Förskolan, som har drygt 35% av utbildningskontorets anställda, har en hög sjukfrånvaro på över 13% för perioden.

Långtidssjukfrånvaron utgör 34,5 procent av sjukfrånvaron ackumulerat under 2021.

Projektet med att hantera långtidssjuka inom utbildningskontorets verksamheter med stöd av HR-specialist fortsätter. Under 2021 har ytterligare sex medarbetares

rehabiliteringsärende avslutats, antingen genom att de avslutat sin anställning eller genom att de är åter i arbete. Det innebär att det endast finns åtta

rehabiliteringsärenden kvar av totalt 32 vid projektets början i november 2019. Av de åtta som återstår har fyra en plan för återgång i arbete och fyra är under medicinsk behandling eller utredning, och därför är plan för återgång i arbete inte aktuell ännu.

Förutom de åtta som återstår finns också 16 nytillkomna medarbetare med hög korttidsfrånvaro eller som haft heltids- eller deltidssjukfrånvaro.

Som en del av den horisontella satsningen för arbetsmiljö har ett pilotprojekt med hälsohjulet genomförts inom en förskoleenhet med stöd av en HR-specialist. Knappt ett tiotal medarbetare, som haft ett mönster av upprepad korttidsfrånvaro en längre tid, var med i projektet. Hälsohjulet är ett verktyg som hjälper till att skapa översikt och

(31)

utgångsläge för samtal om hur nöjd man är inom olika områden i livet: fysik hälsa, psykisk hälsa, arbetsglädje, kost, alkohol och tobak, stresshantering och återhämtning samt relationer och fritid. Utifrån nuläget satte medarbetaren mål för sin hälsa för att främja sin arbets- och livsglädje. Projektet var tänkt att pågå från mars till maj, men förlängdes p g a insikten om att förändringar i livsstil tar tid. Den utvärdering som var tänkt att göras i maj kommer istället ske i slutet av september efter sex månader och redovisas därför i årsrapporten. Det som hittills framkommit av testgruppen är att de tyckte att projektet var värdefullt och att det gav kunskap och insikter hur man kan arbeta vidare med balans mellan arbete och fritid. Cheferna tycker att det varit till hjälp att lyfta olika hälsoaspekter och ansvarsfrågor som annars kan vara svåra att komma åt.

ARBETSMILJÖ

Samtliga verksamheter upplever att det systematiska arbetsmiljöarbetet fungerar tillfredsställande. Det är resultatet av den övergripande uppföljningen av sjukfrånvaro, tillbud och olyckor, skyddsronder, riskbedömningar och samverkan för januari-augusti 2021. Delar av arbetsmiljöarbetet har fått ett annat fokus eller behövt förändras under pandemin.

Tabellen nedan visar resultat från två system, Adato och Kia. I Adato syns

rehabiliteringsbevakningar, som kommer när en medarbetare varit sjukskriven i mer än 14 dagar eller varit sjuk tre gånger under ett år. Det är alltså en indikation på att något behöver hanteras. När den är hanterad görs den om till ett rehabiliteringsärende, och när medarbetaren är åter i arbete avslutas den. I Kia anmäls tillbud och olycksfall.

Här ingår exempelvis kränkningar och arbetssjukdomar. Antalet medarbetare är hämtat från systemet ledningsinformationssystemet Lis 2021-08-30 och är något lågt eftersom alla nya anställningar inför höstterminen ännu inte finns i systemet.

(32)

Tabell 2. Rehabiliteringsfall, tillbud och olyckor på utbildningskontoret perioden januari-augusti 2021.

Förskola Grundskola Gymnasium Vuxenutbildning Totalt

Antal månadsavlönade

medarbetare 307 393 74 44 818

Antal ohanterade

rehabbevakningar 15 72 0 0 88

Antal pågående

rehabärenden 56 44 8 0 111

Varav nya för i år 24 11 2 0 35

Antal rapporterade

tillbud och olyckor

under perioden (Kia) 48 137 7 3 126

Antal hanterade

och avslutade 47 94 3 0 50

Grundskolan har ett stort antal ohanterade rehabiliteringsbevakningar. Orsakerna till detta är flera: en stor del av tiden går åt till att hantera pandemifrågor, systemet upplevs som svårt och det saknas rutiner på strukturnivå för hur

rehabiliteringsbevakningarna ska hanteras.

Grundskolan har också ett stort antal rapporterade tillbud och olyckor. En fjärdedel av de rapporterade tillbuden och olyckorna under perioden avser coronarelaterade frågor.

Det kan vara till exempel smitta eller oro för smitta. Ungefär två tredjedelar av tillbud och olyckor är hanterade och avslutade, vilket är en förbättring sedan delårsrapport 1, då endast en tredjedel av tillbuden och olyckorna var hanterade och avslutade.

Uppföljningen visar också att samverkan skett minst en gång per månad i alla verksamheter. I grundskolan, på gymnasiet och på vuxenutbildningen har ledningen haft avstämning med skyddsombud varje vecka på enhetsnivå för en dialog om coronaläget.

(33)

Inom vissa verksamheter har behovet av digitala skyddsronder ökat när behovet av fysiska skyddsronder minskat. Inom grundskolan har intendentrollerna bidragit till att skyddsronder genomförts, dokumenterats och följts upp.

Av medarbetarenkäten från 2020 (som redovisades i årsrapporten 2020) framgår att utbildningskontorets medarbetare trivs på sina arbetsplatser och är motiverade (motivationsindex 4,37, ledningsindex 4,10 och styrningsindex 4,31 där 5 är max).

Resultaten inom alla dessa områden är högre än året innan. Medarbetarenkäten innehåller också frågor om kränkningar, diskriminering och trakasserier samt

arbetsmiljö. Även här är resultaten bättre än året innan med undantag av andelen som blivit trakasserade.

Medarbetarenkäten har skillnader såväl enheter som verksamheter emellan. Varje enhet sätter upp en plan utifrån sitt resultat. Sammanfattningsvis kan sägas att det finns ett behov att av fortsätta jobba för ökad systematik och uppföljning när det gäller arbetsmiljö. Pandemin har gjort att verksamheterna behövt hantera nya

arbetsmiljöfrågor, medan andra frågor fått mindre uppmärksamhet.

Analys

Den relativt låga sjukfrånvaron på gymnasiet och i grundskolan kan bero på att spridningen av andra smittor också minskat under coronapandemin. Det kan också förklaras av att en del av lärarna under delar av sin arbetstid har kunnat jobba hemifrån.

Den högre sjukfrånvaron i förskolan har flera orsaker. En är att medarbetarna följer rekommendationerna om att stanna hemma om man har förkylningssymtom och att det emellanåt tagit lång tid innan man fått tid för coronatest. Några medarbetare har varit långvarigt sjuka.

Förskolan har historiskt och även nationellt haft höga sjuktal. Under de senaste åren har det dock skett ett framgångsrikt och systematiskt arbete för att dels minska

långtidsfrånvaron, dels minska den upprepade korttidsfrånvaron. Under pandemin kan förskolan notera att några fallit tillbaka i hög korttidsfrånvaro. Det har varit svårt att arbeta på samma sätt som tidigare för att minska korttidsfrånvaron eftersom

rekommendationerna är strikta om att vara hemma vid symtom. Korttidsfrånvaron är med andra ord svårare att få grepp om för rektorerna.

(34)

Kanske är det samverkan och dialogen som förändrats mest under corona. Pandemin har gjort att den fackliga samverkan har intensifierats och skett med tätare intervaller än tidigare. I grundskolan, på gymnasiet och på vuxenutbildningen har ledningen haft avstämning med skyddsombud varje vecka på enhetsnivå för att resonera om

coronaläget. I grundskolan har fackliga representanter medverkat varje vecka vid rektorernas verksamhetsmöte. Representanter från arbetsgivare och fackliga

organisationer har tillsammans behövt jobba aktivt för att finna de bästa lösningarna för såväl barn, elever och medarbetare. Förhoppningsvis har den ökade samverkan bidragit med ökad tillit.

Förskolans hygienregler som införts under året förväntas ge effekter på sjukfrånvaron, men är inte möjliga att utvärdera förrän under 2022.

En framgångsfaktor är uppföljning och utvärdering av det systematiska

arbetsmiljöarbetet. Det ökar sannolikheten att verksamheten upptäcker saker som kan förbättras.

Samtidigt som uppföljningen visar att det finns ett behov av att arbeta mer strukturerat med rapportering, hantering och uppföljning av rehabiliteringsfrågor samt tillbud och olycksfall, har pandemin gjort att cheferna i verksamheten fått en ökad kunskap i systemen. Det har skett fler tillbud och olyckor under pandemin, och flera chefer har också för första gången behövt anmäla allvarliga tillbud och allvarliga olycksfall, i form av konstaterad covidsmitta, till Arbetsmiljöverket.

Barn- och utbildningsnämndens mål om att alla verksamheter tillhandahåller en stimulerande arbetsmiljö bedöms 2021 bli delvis uppnått.

Slutsatser

Det finns ett behov av att stärka strukturer och rutiner kring hur man rapporterar och följer upp i systemen som hanterar rehabiliteringsfrågor samt tillbud och olycksfall.

Detta arbete har pågått en tid inom förskolan och har också påbörjats inom grundskolan.

Det förebyggande och hälsofrämjande arbetet som exempelvis hälsohjulet kommer att fortsätta och utvärderas.

(35)

Andelen behöriga ökar i barn- och utbildningsnämndens verksamheter

Bedömning

Delvis uppfyllt

 Fortsatt arbete med utbildningskontorets kompetensförsörjningsstrategi, bland annat tillsammans med de fackliga parterna inom ramen för HÖK.¹

Resultat

BEHÖRIGHET

Lärare måste ha lärarlegitimation för att få undervisa, sätta betyg och

tillsvidareanställas. Att lärare har lärarlegitimation är ett mer övergripande sätt att undersöka behörighet än att undersöka om de är behöriga i de ämnen de undervisar i.

Även för förskollärare gäller att man måste ha förskollärarlegitimation för att tillsvidareanställas.

Enligt uppgifter från februari i år har 126 förskollärare förskollärarlegitimation, och 23 lärarlegitimation. Det finns åtta som är anställda som obehöriga förskollärare, vilket beror på att de är under utbildning. Varje enhet har förskollärare som är ansvariga för

1 Huvudöverenskommelse om lön och allmänna anställningsvillkor samt rekommendation om lokalt kollektivavtal m.m. – HÖK 21, mellan kommunala företagens arbetsgivarorganisation (Sveriges kommuner och regioner och Sobona) och Lärarförbundets och Lärarnas riksförbunds samverkansråd från 7 april 2021, och innan dess HÖK 18.

(36)

undervisningen. Det finns medarbetare i förskolan som har legitimation som förskollärare, men som valt att jobba som barnskötare.

Tabell 3. Antal anställda i befattningar i barngrupp i förskolan i augusti 2021.

Befattning Antal

anställda

Förste förskollärare 11

Förskollärare 112

Förskollärare obehörig 8

Barnskötare 148

Förskoleassistent 75

Andelen lärare eller förskollärare i grundskolan utan legitimation är 14 procent totalt.

De två skolor som endast har lågstadium har 100 procent behörighet.

Högstadieskolornas behörighet är lägre. Grundskolans uppfattning är att det är svårare att rekrytera legitimerade lärare till de högre stadierna, framför allt i matematik och naturorienterande ämnen men också i praktiska och estetiska ämnen samt spanska.

Här är det brist på behöriga sökande.

Gymnasiet har god behörighet. På gymnasiet omfattas ämneslärarna av

legitimationskrav, men inte yrkeslärarna. Endast en av de 41 ämneslärarna saknar legitimation. Gymnasiet har rekryterat till fem lärartjänster inför höstterminens start och fyra av dem har lärarlegitimation.

Vuxenutbildningen har också god behörighet. De 35 heltidsanställda lärarna har alla lärarlegitimation. Inga rekryteringar har gjorts inför höstterminen.

PERSONALOMSÄTTNING

Personalomsättning räknas ut genom att dividera hur många som slutat med antalet anställda. Personalomsättningen är ett mått som kan tolkas på olika sätt. En hög personalomsättning kräver tid för rekrytering, introduktion och handledning av nya medarbetare. En låg personalomsättning kan göra att man inte får in ny kompetens eller nya perspektiv i verksamheten. Samtidigt kan en låg personalomsättning tolkas som att medarbetarna trivs och har utvecklingsmöjligheter.

(37)

Tabell 4. Personalomsättning på utbildningskontoret januari-augusti 2021.

Helår Helår jan-aug jan-aug jan-aug*

2019 2020 2019 2020 2021

Förskola

Omsättning externt (procent) 13,57 10,79 10,67 7,45 6,86

Omsättning internt (procent) 11,93 6,16 5,34 4,10 2,53

Grundskola

Gymnasieskola

Vuxenutbildning

Omsättning externt (procent) 3,92 0 4,12 0 2,62

Omsättning internt (procent) 0 0 0 0 0

*Siffran är preliminär p g a att augustis alla avgångar ännu inte registrerats (ur Lis 2021-08-30).

Personalomsättningen har minskat sedan 2019 på utbildningskontoret som helhet. År 2019 var den externa personalomsättningen drygt 16 procent totalt. År 2020 var den drygt 10 procent totalt. Hittills i år är personalomsättningen cirka 7 procent (med reservation för att siffran är preliminär). Personalomsättningen varierar mellan verksamheterna och är högre inom förskola och grundskola än inom gymnasiet och vuxenutbildningen.

Ingen av utbildningskontorets verksamheter upplever att personalomsättningen är ett problem. Ungefär hälften av de rekryteringar som gjorts både i förskola och grundskola under de sista åren är interna. En orsak kan vara att medarbetare har och ser

utvecklingsmöjligheter och kan byta tjänst inom organisationen. Förskola och skola har också i vissa delar arbetat mer med att försöka behålla legitimerad personal.

Barn- och utbildningsnämndens mål om att andelen behöriga i nämndens verksamheter ökar bedöms 2021 bli delvis uppnått.

(38)

Analys

Givet de utmaningar som alla arbetsgivare inom förskola och skola har i att rekrytera behörig personal, uppfattar verksamheterna behörigheten och personalomsättningen som god. Personalomsättningen kan bero på ökad nöjdhet med arbetsplatsen eller att benägenheten att byta arbetsplats minskat under pandemin. Att vara ute i god tid vid rekrytering av lärare är en framgångsfaktor.

Slutsats

Arbetet med utbildningskontorets kompetensförsörjningsplan kommer att fortsätta inom ramen för HÖK -21.

(39)

Ekonomi

Tillsammans utmanar vi rådande arbetssätt och strukturer. Vi använder våra resurser effektivt och ekonomin är långsiktigt hållbar för dagens och kommande generationer.

Barn- och utbildningsnämndens resursfördelning kompenserar för barns och elevers olika förutsättningar och behov

Bedömning

Delvis uppfyllt

 Arbetet med ökad tydlighet och transparens runt resursfördelningsmodellen har fortsatt. Ett arbete för att utveckla modellen är startat tillsammans med en extern konsultfirma.

 Barn- och utbildningsnämnden har beslutat om en ny riktlinje för resursfördelning.

 En process för den interna resursfördelningen har tagits fram inför budgetarbetet som sker under hösten 2021.

Resultat

Inom den kommunala förskolans och grundskolans organisation fördelas resurser till största del på barn- och elevantal. Skolenheter som inte har tillräckligt med elever har organisationer som kostar för mycket – samtidigt som organisationen har den storlek som krävs för att möta de behov som finns. Det finns dock stora olikheter mellan enheterna och det finns skolor som gör överskott. Inom förskolan finns också enheter som har en stor andel barn med stort stödbehov, vilket kräver mer resurser än andra enheter. Effekten av den interna resursfördelningen blir att det finns verksamhet som gör stora underskott.

(40)

Den interna resursfördelningsmodellen behöver ge förutsättningar för att kunna möta barn och elevers olika förutsättningar och behov. Den behöver ge rektorer möjligheter att skapa hållbara organisationer som är mindre känsliga för variationer i elevantal över tid.

Analys

Författningarna reglerar hur kommunens resursfördelning ska ske utifrån bidrag på lika villkor. Nämndens fördelning av medel inom den egna driften har inte någon sådan reglering.

Olikheterna mellan enheterna kan inom grundskolan förklaras av ogynnsamma elevtal.

Olikheterna inom förskolan har sin förklaring i att vårdnadshavare till barn med stort stödbehov söker sig till vissa förskolor. En intern fördelning utifrån barn- och elevtal bidrar inte till rektorers möjlighet att skapa en likvärdig och hållbar organisation.

Det krävs ett mer dynamiskt angreppssätt och en mer proaktiv resursfördelning inom förskolan och grundskolan.

Slutsats

Den interna resursfördelningen i verksamheten kommer ske efter dialog med verksamhetschef och rektorer.

(41)

Ekonomisk analys

Driftredovisning

Driftredovisningen omfattar ett ekonomiskt utfall för januari till augusti per verksamhetsområde. Barn- och utbildningsnämnden redovisar per 30 augusti en positiv avvikelse med 22,1 miljoner kronor. Helårsprognosen är ett överskott motsvarande 2 miljoner kronor. Det prognostiserade överskottet beror främst på:

 Central avsättning samt utvecklingsmedel som inte tagits i anspråk

 Ökade barnomsorgsintäkter i förskolan

 För få elever/klass, i flertalet av grundskolorna

 Minskade barnomsorgsintäkter på grund av färre barn i fritidshem

 Minskade intäkter för studiehandledning, på grund av en lägre efterfrågan som en följd av Corona och den distansundervisning som pågått under vårterminen

 Lägre kostnader för färre externa särskoleplaceringar

Ramprotokoll

Januari-augusti 2021 Helår 2021 Barn- och utbildningsnämnden, tkr Utfall

(U)

Budget (B)

Avvikelse (B-U)

Årsprognos (P)

Årsbudget (Å)

Avvikelse (Å-P)

Nämnd och förvaltning -12 589 -23 175 10 586 -36 289 -37 889 1 600

Förskola inkl. pedagogisk omsorg, öppen fsk -139 211 -146 569 7 358 -228 744 -230 144 1 400 Grundskola inkl. fritidshem, förskoleklass -303 065 -304 430 1 365 -477 198 -474 198 -3 000

Särskola -21 743 -23 025 1 283 -33 757 -35 757 2 000

Gymnasieverksamhet -98 989 -100 427 1 438 -153 868 -153 868 0

Vuxenutbildning -16 455 -16 502 47 -25 672 -25 672 0

Summa driftredovisning -592 051 -614 129 22 078 -955 528 -957 528 2 000 (+I-K)

Positiv = +

Negativ = - (+I-K)

Positiv = + Negativ = -