Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Vårdvetenskap
Manliga romers upplevelser av bemötande inom den svenska hälso- och sjukvården
En intervjustudie
Författare Handledare
Margareta Andersson Clara Aarts Christina Rönnberg
Examinator Praneé Lundberg Examensarbete i Vårdvetenskap15hp
Sjuksköterskeprogrammet 180 hp Vt 2010
2 SAMMANFATTNING
Bakgrund: I studier om de romska folkets hälsa framkommer det att romer i ett flertal länder har dålig hälsa och undviker att söka hälso- och sjukvård.
Syfte: Syftet med studien var att utforska manliga romers upplevelser av bemötande inom den
svenska hälso- och sjukvården.
Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes där informanternas upplevelser efterfrågades i individuella intervjuer. Sju manliga romer erhölls genom ett målmedvetet urval. En innehållsanalys genom systematisk textkondensering på data som framkommit gjordes enligt Graneheim & Lundman (2004).
Resultat: Det sammanfattade intrycket av bemötandet upplevdes av samtliga deltagare vara bra, dock anser flera män att informationen är bristfällig. Personal på akutmottagningen på Universitetssjukhuset i Uppsala bör lyssna mer på patienterna. Mindre än hälften av männen har känt sig diskriminerade när de sökt vård. Mer än hälften av informanterna hade upplevt svårigheter när det gällde sjukhusbesök då det kan komma ett stort antal besökande. Bristande förståelse för romsk kultur hos hälso- och sjukvårdspersonal upplevdes av nästan alla informanter. Önskan om fördomsfritt och respektfullt bemötande fanns hos deltagarna i studien.
Slutsats: Kultur och traditioner har visat sig ha stor betydelse för de romska männen. Det är av stor vikt att hälso- och sjukvårdspersonal innehar kunskap om den romska kulturen för att kunna tillgodose bästa tänkbara bemötande gentemot denna patientgrupp.
NYCKELORD
Bemötande, svensk hälso- och sjukvård, zigenare, upplevelse.
3 ABSTRACT
Background: In studies about Romani people’s health, it becomes clear that the Romani in
several countries have a poor health and avoid seeking health care.
Objective: The purpose of this study was to explore Romani men's experiences of treatment
in the Swedish health care.
Method: A qualitative interview study was conducted with respondents about their experiences in individual interviews. Seven male Romanis were elected with a purposeful sample. A content analysis by systematic text condensation on the data obtained was made as described by Granheim & Lundman (2004).
Results: The summed up impressions of the responses was perceived to be good, however, many men believe that the information is inadequate. Staff at the emergency department in Uppsala should listen more to patients. Less than half of men have felt discriminated against when they sought treatment. More than half of respondents had experienced difficulties in hospitals when there may be a large number of visitors. Lack of understanding of the Romani culture by health care professionals was experienced by almost all informants. A wish for open-minded and respectful treatment was among the participants in the study.
Conclusions: Culture and traditions have been shown to have a significant impact on the Romani men. It is essential that health professionals hold knowledge about the Romani culture in order to satisfy the best response from this population.
KEY WORDS
Treatment, Swedish health care, nursing, gypsies, experience.
4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING
BAKGRUND ... 5
DEFINITION AV KULTUR ... 5
ROMER ... 5
KULTURELL MÅNGFALD INOM VÅRDEN ... 6
ROMERS KÄNSLOR OCH UPPLEVELSER VID VÅRDBESÖK ... 7
FÖRDOMAR OCH DISKRIMINERING GENTEMOT ROMER ... 8
KOMMUNIKATION OCH BEMÖTANDE INOM VÅRDEN ... 8
SJUKSKÖTERSKANS ROLL VID KOMMUNIKATION OCH BEMÖTANDE ... 9
PROBLEMFORMULERING ... 10
SYFTE ... 10
METOD ... 10
FORSKNINGSDESIGN ... 10
URVAL ... 10
DATAINSAMLINGSMETOD ... 11
TILLVÄGAGÅNGSSÄTT ... 11
ETISKA ÖVERVÄGANDEN ... 12
BEARBETNING OCH ANALYS ... 13
RESULTAT ... 14
RELATIONER INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN ... 14
Kommunikation och information ... 14
Väntetiders betydelse vid val av vård samt andra förväntningar på vården ... 16
ROMSK KULTUR OCH VÅRD ... 17
Storfamiljens närvaro ... 17
Kläders betydelse vid kontakt med vården ... 18
Kunskap hos hälso- och sjukvårdspersonal ... 19
DISKUSSION ... 19
SAMMANFATTNING AV RESULTATET ... 19
RESULTATDISKUSSION ... 20
Röstens och kulturella skillnaders betydelse vid kommunikation ... 20
Information vid kontakt med hälso- och sjukvården ... 20
Personal inom hälso- och sjukvård ... 20
Fördomar och diskriminering ... 21
Väntetider ... 21
Andra förväntningar på hälso- och sjukvård ... 21
Familjens betydelse vid hälso- och sjukvård ... 22
Skillnader i bemötande mellan olika sjukvårdsinrättningar ... 23
Kläders betydelser för bemötandet ... 23
Bristande kunskap och förståelse hos hälso- och sjukvårdspersonal angående den romska kulturen ... 23
METODDISKUSSION ... 24
SLUTSATS ... 26
KLINISKA IMPLIKATIONER ... 26
REFERENSER ... 27
BILAGA:1INTERVJUGUIDE ... 31
BILAGA:2UPPLEVELSER AV BEMÖTANDE INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN ... 32
BILAGA:3SAMTYCKESFORMULÄR ... 33
5 BAKGRUND
Definition av kultur
I en studie Narayanasamy & White (2005) som gjordes i England förklarades kultur vara något som påverkar det dagliga livet. Kulturen inverkar på hur människan beter sig, tänker, beslutar sig för något och vilka bedömningar denne gör. Människor som vuxit upp inom en minoritetsgrupp är mycket medvetna om sin kultur och dess inflytande (Narayanasamy &
White, 2005). Interkulturell kommunikation är något som har inverkan på patientens psykiska och fysiska välbefinnande. Kulturkänslighet innebär att kunna använda kulturell kunskap vid samverkan med patienten (Ulrey & Amason, (2001).
Romer
I Sverige är romer en etnisk minoritetsgrupp (Lillberg, et al., 1993). I dag finns det ungefär 50 000 romer i Sverige. Relaterat till flera migrationsvågor är det en heterogen befolkning där kulturella, språkliga och religiösa variationer kan ses (Regeringskansliet, 2006).
För romer är den egna släkten mycket betydelsefull och det är dessa personer man litar på.
Familjen håller ihop och tar hand om varandra (Garcia- Campayo & Alda, 2007; Jansson &
Schmid, 2005). Romer vill inte bli lämnade ensamma på sjukhuset, de kan uppleva rädsla då familjen inte är närvarande. Att låta någon vara hos patienten hela tiden minskar oroligheter.
Det är viktigt för den romska familjen att få närvara då patienten avlider (Sutherland, 1992).
Romerna ser sig friska så länge de inte anser sig vara till belastning för de övriga inom gruppen (Lillberg, et al., 1993; Vivian & Dundes, 2004). Kunskap gällande hur den egna kroppen fungerar samt om vissa vanor som främjar hälsan, är svag hos många romer (Integrations- och jämställdhetsdepartementet, 1997).
Romer har olika kulturella trosuppfattningar, i och med detta kan olika specifika ritualer utövas i samband med hälso- och sjukvårdsbesök (Garcia- Campayo & Alda, 2007; Vivian &
Dundes, 2004). Kulturen innefattar en omfattande renlighet, detta samt familjens betydelse kan medföra förvirring och problem inom sjukvården (Lillberg, et al., 1993; Vivian &
Dundes, 2004). Den nedre kroppshalvan anses oren och förknippas med skam (Sutherland, 1992).
6 Kulturkrockar ses bland annat då en rom läggs in på sjukhus och många anhöriga önskar närvara för att ge sitt stöd. Då patienten är allvarligare sjuk kan ett stort antal romer sluta upp (Integrations- och jämställdhetsdepartementet, 1997; Lillberg, et al., 1993; Sutherland, 1992).
Då romer ligger inne på sjukhus för en större operation sluter flera familjemedlemmar upp.
Dessa samt andra närstående förväntas komma och stanna hos den sjuke. De skall skydda, vaka över och hjälpa patienten (Bodner & Leininger, 1992). Konflikter kan uppstå mellan familj och vårdpersonal då de anhöriga besöker den sjuke (Garcia- Campayo & Alda, 2007).
Vid ett sådant tillfälle skapades problem för vårdpersonalen på ett sjukhus i USA, då sjukhuset hade som policy att det fick vara en eller två besökande (Bodner & Leininger, 1992).
I en litteraturstudie från USA av Vivian & Dundes (2004) framkom att hälso- och sjukvårdspersonal som inte känner till romsk kultur förstår inte vikten av familjerelationerna.
Då personal ber besökande att gå, kan patienten känna sig förolämpad. Besökarna kan i sin tur protestera då de känner ett behov av att vara med den sjuke. Besökare till den sjuke är ett stort stöd till denne. Romska patienter kan vägra äta mat som lagats av icke romer och som serveras på tallrikar som kanske är dåligt diskade. Patientens anhöriga kan ges instruktioner om vilken mat som är bra för patienten och sedan kan de ta med sig mat till sjukhuset (Vivian
& Dundes, 2004)
Kulturell mångfald inom vården
I omvårdnaden av patienten ingår bland annat att tala med och lyssna till patienten. Patientens familj och närstående inkluderas också i omvårdnadsrelationen. Patientens kulturella och sociala bakgrund samt dennes anhöriga har betydelse för hur omvårdnaden upplevs.
Sjuksköterskans kulturella kunskap och kulturella bakgrund har även det inflytande på patientens omvårdnad (Wikberg & Eriksson, 2008).
I Sverige finns en blandad befolkning där olika kulturer, religioner, etnicitet och olika erfarenheter gällande medicinska traditioner kan ses. Kulturella skillnader kan leda till missförstånd (Fossum, 2007). Enligt Hanssen (2007) kan sjuksköterskan i sitt arbete möta människor från många olika kulturer och etniska grupper. Det som är viktigt att tänka på är att varje människa oberoende av härstam och kultur har ett ”bagage” som är präglat av personens utbildning, sociala bakgrund, livserfarenheter, inlärda attityder och personens egenskaper.
7 Som invandrare till ett annat land leder närkontakten med nya idéer och normer till ett förändrat sätt att tänka och uppträda. En del personer tar till sig mycket av den nya kulturen medan andra behåller sitt ursprungliga levnadssätt och sin kultur (Hanssen, 2007).
Ett viktigt redskap för att kunna bemöta dessa människor på ett bra sätt är att ha kunskap om andra kulturer. Lika viktigt är dock att se den enskilda människans grundbehov och vad denne har för personlig historia och bakgrund så personen inte blir en representant för sin kultur eller religion. Minoritetsgrupper har påtalat att hälso- och sjukvårdspersonal inte hade förståelse för eller brydde sig om deras kulturella sedvänjor vid sjukdom och död. Ingen hänsyn togs till att det är viktigt att storfamiljen får vara delaktig i vård av den döende (Hanssen, 2007).
Hälso- och sjukvårdspersonal behöver kunskap om patienters kultur och inneha en lyhördhet för kulturens betydelse för patienten (Mighealth, 2008; Ulrey & Amason, 2001). För att hälso- och sjukvårdspersonal ska erhålla en bättre förståelse för andra människors kulturer, behöver personalen ökad medvetenhet om sin egen kultur. Det är viktigt att se till varje individs förhållande gentemot dennes traditionella bakgrund. Det finns variationer i hur engagerad den enskilda människan är i sin kultur (Ekblad, Marttila, & Emilsson, 2000).
Romers känslor och upplevelser vid vårdbesök
Det är vanligt förekommande hos romer att man är allvarligt sjuk innan man besöker sjukhuset. Många romer upplever sjukhusmiljön som skrämmande och obekväm. De känner sig ensamma i en främmande kultur (Lillberg, et al., 1993; Sutherland, 1992). Många romer känner sig obekväma att besöka läkaren ensam, man vill gärna ha en eller flera följeslagare (Garcia- Campayo & Alda, 2007; Lehti & Mattson, 2001; Lillberg, et al., 1993).
I samband med besök inom sjukvården är det en vanlig upplevelse bland romer att de inte får den hjälp och tid som de behöver. Några konsekvenser av detta är fler besök samt att patienterna blir oroliga. Andra saker som kan påverka besöket är rädsla för att bli diskriminerad, samt avsaknad av tolk (Integrations- och jämställdhetsdepartementet, 1997).
Problem som romska patienter kan uppleva är avsaknad av kunskap och förståelse för dennes situation från vårdgivarens sida. Kommunikationen kan försvåras på grund av bristande tillit.
Tidigare erfarenheter av diskriminering är också av betydelse för upplevelserna (Mighealth, 2008).
8 En studie av Van Cleemput (2009) gjordes i England för att få en ökad förståelse för sambandet mellan romers hälsostatus, deras kultur, attityder och erfarenheter av hälso- och sjukvård. Studien skulle även ge en insikt i kommunikationen mellan romer och hälso- och sjukvårdspersonal samt undersöka hur eventuella barriärer för att uppsöka hälso- och sjukvård kunde undvikas. Det framkom att personal som innehöll en god kulturell kunskap och som var sympatiska blev högre värderade. Deltagare i denna studie påtalar att det finns ett behov av kulturell utbildning hos hälso- och sjukvårdspersonal, detta i syfte att förbättra kommunikationen.
Fördomar och diskriminering gentemot romer
Sjukvårdspersonal har fördomar om att romer stjäl. På grund av sjukvårdspersonalens missförstånd kan romerna råka ut för diskriminering (Vivian & Dundes, 2004). Studien av Bodner & Leininger (1992) som utfördes i USA, tar upp att vårdpersonal genom sitt beteende visade på att de misstror romer. Uttalanden om att personalen låser in saker för att romerna stjäl då de besöker sjukhuset var något som också framkom. Van Cleemput (2009) nämner i sin studie att upplevelser av rasism och diskriminering har visats vara en bidragande faktor till känslor av en minskad identitet vilket karaktäriseras av förnedrings- och skamkänslor.
I Sverige år 2002-2003 inkom ett sextiotal anmälningar från romer till diskrimineringsombudsmannen (DO), av dessa berörde cirka 15 % bemötande och handläggning inom sjukvård och socialtjänst. Flera av anmälningarna till DO handlar om romers upplevelser om att inte bli bemött som en individ. Myndigheter kategoriserar dem efter föreställningar om romer som grupp (Wadstein, 2004).
Kommunikation och bemötande inom vården
Fossum (2007) skriver att en viktig del av sjuksköterskans arbete som syftar till att ge en god vård är att kommunikationen med patienten fungerar bra. Patienten upplever då en ökad trygghet, förbättrad kunskap samt ett större förtroende. Dessa faktorer kan medverka till en bättre hälsa och högre livskvalitet hos patienten.
För att uppnå ett gott bemötande och en god kommunikation inom vården behöver vårdgivaren uppmärksamma betydelsen av kulturell och etnisk mångfald hos patienterna. Vid en meningsfull kommunikation bör man eftersträva att försöka få en förståelse utifrån patientens perspektiv. Människans språk ger olika begränsningar och möjligheter då ord och
9 begrepp kan inneha olika betydelser både språkligt och kulturellt. Ett gott bemötande innebär även att ge vårdtagaren tid och utrymme för att återge vad denne funderar och tänker på (Fossum, 2007)
Sätten att kommunicera kan skilja då det gäller exempelvis ålder, kön, social och kulturell tillhörighet. Kommunikationen kan påverkas av hierarkier inom grupper. De grundläggande etiska värderingarna inom hälso- och sjukvården innefattar respekt för patientens autonomi och integritet. En grundförutsättning för att få till stånd en bra kommunikation är tillit och förtroende mellan vårdtagare och vårdgivare (Fossum, 2007).
I socialstyrelsens kompetensbeskrivning för legitimerade sjuksköterskor framgår att sjuksköterskan bör ha god förmåga att ”kommunicera med patienter, närstående, personal och andra på ett respektfullt, lyhört och empatiskt sätt” (Socialstyrelsen, 2005). Inom sjukvården är det viktigt att kunna föra en god kommunikation med människor från olika kulturer (Wikberg & Eriksson, 2008). Information till patienten behöver anpassas både språkmässigt och innehållsmässigt för att den ska bli meningsfull (Hanssen, 2007).
Sjuksköterskans roll vid kommunikation och bemötande
Sjuksköterskor har olika relationer till olika patienter. Både patienten och sjuksköterskan går in i relationen med sina egna personligheter och upplevda erfarenheter (Forchuk, 1995). En irländsk studie av Mc Cabe (2004) redogör att då sjuksköterskor använder sig av ett patientcentrerat förhållningssätt (då patienten uppmuntras och bjuds in att medverka i beslutsprocessen om sin egen vård) fungerar kommunikationen väl. Det är dock inte alla hälso- och sjukvårdsorganisationer som värderar eller uppmärksammar vikten av att sjuksköterskor använder sig av detta förhållningssätt då de kommunicerar med patienten för att säkerställa en god vård.
Den svenska studien av Jangland, Gunningberg & Carlsson (2009) framhöll att de vanligaste klagomålen gällande hälso- och sjukvårdspersonal och kommunikation rörde otillräcklig information, empati och respekt. Både anhöriga och patienter upplevde onödig oro och ett minskat förtroende för hälso- och sjukvården då de blivit dåligt bemötta. Hälso- och sjukvårdspersonal behöver förstå patientens perspektiv och konsekvenserna av ett negativt bemötande.
10 Problemformulering
Hos romer är det vanligt med en övergripande rädsla för att bli sjuk och för sjukvården i sig.
Detta kan leda till att vård söks i ett sent skede då sjukdomstillståndet blivit av en allvarligare karaktär (Integrations- och jämställdhetsdepartementet, 1997; Lillberg, et al., 1993;
Sutherland, 1992). Samtidigt finns förhoppningar om en snabb och effektiv behandling (Integrations- och jämställdhetsdepartementet, 1997). Upplevelser finns att inte få tid och hjälp i den mån som önskas. Bristande tillit för personalen samt en avsaknad av kunskap om den romska kulturen är andra saker som upplevs i samband med besök inom hälso- och sjukvård (Mighealth, 2008).
Vårdgivare stöter ofta på kulturella hinder som försvårar att ge patienter med romsk bakgrund en optimal behandling. Kunskap om den romska kulturen är viktig vid vård av dessa patienter
(Garcia- Campayo & Alda, 2007; Vivian & Dundes, 2004).
Då dessa uppgifter framkom under litteratursökningen var det av stor vikt att göra denna studie där upplevelserna av bemötandet efterfrågades. Detta för att få en inblick i romers upplevelser, men även för att införskaffa information som kan användas för att leda till förbättringar inom hälso- och sjukvården när det gäller bemötandet av romer.
Syfte
Syftet med studien var att utforska hur manliga romer upplever bemötande inom den svenska hälso- och sjukvården.
METOD
Forskningsdesign
Denna studie hade en deskriptiv design med kvalitativ metod och byggde på individuella intervjuer (Parahoo, 2006; Patel & Davidson, 2003).
Urval
Till denna studie rekryterades informanter genom ett målmedvetet urval. Detta gjordes via kontakt med Romano Zor vilket är ett kommunalt arbetsmarknadsprojekt i Uppsala, där romska deltagares behov formuleras och tas tillvara. Deltagarna får stöd och vägledning till sysselsättning såsom praktik, arbete, vidareutbildningar och/eller andra studier. Ett syfte med projektet är att förbättra deltagarnas psykiska och fysiska mående (Andersson, 2010).
11 Inklusionskriterier för studien var att informanterna var män med romskt ursprung och erfarenhet av bemötande inom den svenska hälso- och sjukvården. Dessa kriterier var relevanta då syftet med studien var att utforska manliga romers upplevelser av bemötande inom den svenska hälso- och sjukvården. Exklusionskriteriet var personer under 18 år. Denna åldersgräns valdes då informanterna önskades vara vuxna personer. Tio för studien relevanta manliga romer anmälde sitt intresse att bli intervjuade. Av dessa tio intervjuades sju då tre av männen senare avböjde att delta, någon anledning till detta uppgavs inte. Männen som deltog var i åldrarna tjugoett till femtiofem år. De kom ifrån olika kulturer: svensk- finsk, polsk och serbisk. Männens sysselsättning var fördelad mellan arbete, studier samt yrkespraktik. Tiden som männen varit bosatta i Sverige varierade, de hade även varierande erfarenhet av besök vid och kontakt med den svenska hälso- och sjukvården. Samtliga män i denna studie talade svenska.
Datainsamlingsmetod
Intervjuer av informanterna genomfördes med hjälp av en intervjuguide (Bilaga 1), utarbetad av forskarna efter genomgång av för studien relevant litteratur. Den litteratur som stod till grund för intervjuguiden var följande: Fossum, (2007); Garcia- Campayo & Alda, (2007);
Lillberg, et al., (1993); Sutherland, (1992); Vivian & Dundes, (2004). Intervjuguiden behandlade fyra områden: bemötande, förståelse, värderingar och önskat bemötande.
Tillvägagångssätt
Vid studiens början tog forskarna kontakt med Romano Zor för att få hjälp att rekrytera informanter. Studiens projektplan med tillhörande information mailades till ansvarig projektledare vilken därefter tillfrågade män som deltog i projektet om det fanns intresse att delta i studien. Informanter som önskade delta fick välja tid och dag under en tvåveckors period (v 5 och 6, 2010) som passade dem. Personal vid arbetsprojektet organiserade tidsbokning mellan informanterna och forskarna. Information till deltagarna angående studien, informationsbrev (Bilaga 2), lämnades för att finnas tillgängligt att läsa i god tid innan intervjuerna genomfördes.
Informanternas ombeddes beskriva upplevelser av bemötande som de haft när de besökt svensk hälso- och sjukvård. Värderingar som vårdgivaren behöver ha kännedom om för att tillgodose en god vård efterfrågades. Informanterna tillfrågades även om hur de upplevde
12 förståelsen för den romska kulturen hos vårdgivaren samt hur de vill bli bemötta då de söker hälso- och sjukvården. En intervjuguide användes under samtalet med möjlighet till följdfrågor då så var önskvärt. Innehållet i intervjuguiden testades på en romsk man för att se om det var relevant i förhållande till studiens syfte, eller om intervjuguiden skulle behöva omarbetas.
Informanterna intervjuades individuellt vid ett tillfälle utav den ene eller av båda forskarna.
Inledningsvis fick deltagarna muntlig och skriftlig information gällande studien. Deltagarna informerades om att deras identitet skulle förbli anonym, att anteckningar och de inspelade intervjuerna endast var åtkomlig för forskarna och huvudhandledare. Inspelningarna skall efter avslutat och godkänt projekt förstöras. Ett samtyckesformulär (Bilaga 3), genomlästes och undertecknades innan intervjun påbörjades. Intervjuerna ägde rum i Romano Zors sammanträdeslokaler. Tidsåtgången för intervjuerna varierade mellan 7 och 30 minuter.
Under intervjuns gång återgav forskaren eller forskarna sammanfattningar av den information som informanten lämnat. Intervjuerna spelades in med hjälp av en diktafon och en mobiltelefon och transkriberades ordagrant efter avslutad intervju. Anteckningar gjordes för att komplettera informationen om något skulle komma att hända med inspelningarna.
Etiska överväganden
Informanterna erhöll ett informationsbrev (Bilaga 2), där de tillfrågades om att delta i studien.
I brevet framkom studiens syfte, hur studien skulle komma att gå till, att deltagarna skulle vara anonyma samt att de när som helst kunde avbryta sin medverkan. Andra uppgifter som lämnades i brevet var att de uppgifter som framkom under intervjun var konfidentiella och att material som erhölls skulle endast behandlas av studenterna och deras handledare.
Informanten erhöll även ett samtyckesformulär (Bilaga 3), vilket genomlästes och undertecknades innan intervjuns början. De citat som valts att redovisas i resultatet har redigerats från tal- till skriftspråk. Detta för att värna om informanternas integritet (Malterud, 2003). I förenlighet med Codex följde denna studie regler och etiska föreskrifter, vilket överensstämmer med god forskning (Codex, 2010). Uppgifterna har behandlats konfidentiellt och kan inte kopplas ihop med enskilda individer. Inspelningarna som erhållits har endast behandlats av forskarna och kommer efter studiens godkännande att raderas. Informationen har enbart använts för denna studies syfte.
13 Bearbetning och analys
Båda forskarna lyssnade av och transkriberade intervjuerna var och en för sig för att säkerställa att informationen uppfattats korrekt. Intervjuerna genomlyssnades minst två gånger av forskarna. Efter detta gjordes en innehållsanalys på data som framkommit, enligt Graneheim & Lundman (2004). Det transkriberade materialet lästes igenom ett flertal gånger av båda forskarna för att få en helhetsbild och för att kunna finna teman. Texten delades in i meningsbärande enheter då relevanta uttalanden ifrån intervjun togs fram. Meningsenheterna kondenserades, innehållet komprimerades och återgavs på ett vetenskapligt språk. Efter detta delades de enheter som hade gemensamt innehåll in i koder. Koderna delades in i subkategorier därefter sorterades de in i kategorier. Innehållsanalysen av det transkriberade materialet gjordes till en början av forskarna var för sig. Efter detta gick forskarna tillsammans igenom dessa för att komma fram till en gemensam version. Detta för att öka resultatets tillförlitlighet (Granskär & Nielsen, 2008). Kategorierna som togs fram under analysens gång belyses i studiens resultatdel. För att värna om informanternas integritet har redigeringar genomförts i de citat som återfinns i resultatdelen (Malterud, 2003).
Tabell 1. Exempel på dataanalys, gällande relationer inom hälso- och sjukvården
Meningsenheter Kondenserade meningsenheter
Kod Subkategori Kategori
Det finns ju ett sätt att kommunicera som kanske är mer högljutt än andra på något vis det kan uppfattas som att det är aggressivitet eller att det är brist på respekt för andra människor
Romer har ett mer högljutt sätt att kommunicera vilket kan uppfattas som aggressivitet eller bristande respekt för andra människor
Verbal
kommunikation
Kommunikation och information
Relationer inom hälso- och
sjukvården
14 RESULTAT
Vid analys av det transkriberade materialet delades materialet upp i två kategorier med tillhörande subkategorier, se Tabell 2. Översikt kategorier. Kategorierna är: Relationer inom hälso- och sjukvården samt romsk kultur och vård. Fakta som återfinns i resultatdelen är endast material som framkommit under intervjuerna med de romska männen.
Tabell 2. Översikt kategorier.
Relationer inom hälso- och sjukvården
Kommunikation och information Tillit, fördomar och diskriminering
Väntetiders betydelse vid val av vård samt andra förväntningar på vården
Romsk kultur och vård Storfamiljens närvaro
Kläders betydelse vid kontakt med vården Kunskap hos hälso- och sjukvårdspersonal
Relationer inom hälso- och sjukvården
Denna kategori beskriver upplevelser som manliga romer haft gällande kommunikation och information med hälso- och sjukvårdspersonal i Sverige. Här påtalades även händelser av fördomsfullt bemötande och diskriminering samt känslor och resonemang av vårdval.
Kommunikation och information
Flera män upplevde att personalen lyssnade till vad de hade att säga. Några uttryckte dock att personalen på akutmottagningen på Universitetssjukhuset i Uppsala måste lyssna mer till patienterna. Informanter talade om upplevelser att hälso- och sjukvårdspersonal vid olika tillfällen använt sig av ett respektlöst tal. I några utav fallen uppfattades det som att det var på grund av att informanten var av romskt ursprung. Flera informanter berättade att romer har en högre röst då de kommunicerar. Detta kan av andra uppfattas på ett felaktigt sätt. Några män
15 uppgav att då romer blir tilltalade på ett otrevligt sätt så svarar de tillbaka på ett ännu mer otrevligt sätt.
”Dom pratade som poliser kan man säga, för att vi var romer”
”Det finns ju ett sätt att kommunicera som kanske är mer högljutt än andra på något vis det kan uppfattas som att det är aggressivitet eller att det är brist på respekt för andra människor”
Önskemål fanns att personalen skulle tala till dem på ett snällt sätt. Det betonades även att hälso- och sjukvårdspersonal skulle ha kännedom om romers temperament.
”Dom måste lära känna temperamenten, araber till exempel är högljudda, pratar snabbt och högt. Man tror att dom skriker men dom pratar. Vi är också så, vi har högt temperament”
Bristande information ifrån hälso- och sjukvårdspersonalen var något som upplevts.
Personalen upplevdes fåordig och förklarade inte på ett tillfredsställande sätt. Vid väntan på läkare informerades det inte om varför det tog så lång tid. Det fanns också upplevelser att personal inte angav någon orsak till varför den sjuke inte fick besökas utan de sa bara nej.
Någon informant uppgav att han kände det som att personalen inte var ärlig då de gav sin information.
”Dom säger inte mycket, dom säger typ bara doktorn kommer snart fast det tar flera timmar”
”Dom informerar fast…jag vet inte det känns som att… att dom ljuger eller nåt”
Tillit, fördomar och diskriminering
Variationer framkom gällande mötet med personal. Mer än hälften av informanterna tyckte att personal alltid varit snäll och trevlig. Förtroende för läkaren gjorde att man utan svårighet kunde anförtro sina problem. Några informanter påtalade särskilt att en läkare från Bosnien upplevdes snäll och hjälpsam. Tacksamhet gentemot personalen då de hjälpt patienten bli smärtfri upplevdes.
16 En man påtalade att han haft problem då han besökt vårdcentralen. Han träffade då en sjuksköterska med utländsk bakgrund och hade funderingar på om mötet skulle ha fungerat bättre med en sjuksköterska med svensk bakgrund. Mannen anser att de svenska sjuksköterskorna har större förståelse för att han är rom. Obehag då personal såg otrevlig ut och uppförde sig otrevligt framkom också.
Upplevelser av fördomar och diskriminering återfanns hos mindre än hälften av informanterna. I denna studie framkom att det hos hälso- och sjukvårdspersonal finns fördomar såsom att romer stjäl och blir aggressiva. Känsla av diskriminering på grund av att vara mörkhyad hade upplevts på ett sjukhus i Västmanlands län. Vid samma sjukhus tillkallades väktare då romer anlände. En skillnad i bemötande gällande antalet besökare hos romer och icke romer var något som upplevts. Det kan vara så att andra patienter har fler besökare än de romska men personalen säger inget om detta.
”sjuksköterskepersonal har ganska mycket fördomar, för de första så tror dom att vi stjäl, det är väl det vanligaste”
”Han är zigenare och vi måste akta oss för honom, ska han bli aggressiv eller inte”
I studien framkom att bemötandet önskades vara lika som för andra personer som söker vård.
Personalen ska uppträda respektfullt och fördomsfritt.
”Vara mänsklig som folk vill bli bemötta i vanligt vis, att dom inte ser direkt på det yttre då, inte ha med sig förutfattade meningar”
Väntetiders betydelse vid val av vård samt andra förväntningar på vården
Några informanter talade om att de fick hjälp direkt då de sökte vård. Flertalet informanter önskade att det ska gå fortare att få hjälp då man söker vård. Väntetiden upplevdes kortare på en vårdcentral i Uppsala län än på akutmottagningen på Universitetssjukhuset i Uppsala. Lång väntetid var en anledning till att någon informant avstod att söka vård vid akutmottagningen då han hade svår ryggsmärta. Trots att mannen hade mycket ont valde han att vänta med vård tills han fick en bokad tid på vårdcentralen.
17
”Bara dom kan vara lite snabbare om man behöver hjälp.”
”Ibland när jag har mycket ont i ryggen vill jag inte åka till sjukhuset för att jag får vänta länge. Jag väntar istället på att träffa min läkare på en bokad tid.”
Välbefinnande upplevdes då läkaren skrivit ut läkemedel. Miljön upplevdes ren och fin inom sjukvården. Skamkänslor för att ha genomgått en undersökning hade upplevts utav en av männen, denna undersökning var enligt mannen ingenting som var tänkbart inom den romska kulturen. Råd att ge Alvedon och avvakta med besök varje gång vård söktes för barn var en upplevelse som påtalades. Upplevelsen av att behöva ge felaktig information för att barnet skulle få en snabbare vård uppgavs. En syn på läkare som framkom var att de som var utbildade i Sverige inte ansågs vara så effektiva och välutbildade som de som utbildats i andra länder.
”Jag kände att det var skämmigt, dom visste ingenting om det där. Jag gjorde den där undersökningen jag hade inget val”
”Säger man direkt att det är fjärde dagen som barnet inte går till dagis eller någonting sådant så kommer tiden snabbt och han får läkemedel”
Romsk kultur och vård
I denna kategori behandlas familjens närvaro, kläders betydelse samt personalens kunskap och förståelse för den romska kulturen.
Storfamiljens närvaro
Det påtalades att familjen är mycket viktig inom den romska kulturen. Då någon är sjuk vill familj och vänner vara nära. Detta kan resultera i att det sluter upp väldigt många personer till sjukhuset. Det underlättar att romer får ett eget rum då det vid besök ofta kommer många.
Avskildhet kan även vara bra för att inte medpatienter ska störas. För romer kan avlägsna släktingar vara väldigt nära och betyda lika mycket som ett syskon, detta är något som personal kan ha väldigt dålig förståelse för. Barn är väldigt betydelsefulla inom den romska kulturen. Bristande förståelse för att romer vill ha barn närvarande då någon dör påtalades.
18 Personalen tycker inte att det är rätt mot barnen och tror att de kommer att få traumatiska upplevelser av dessa situationer.
”Det är våra traditioner om någon är sjuk så måste man komma och hälsa på, när någon är svårt sjuk så kommer alla och hälsar på de kanske är sista gången man vet aldrig.”
När det gällde besökande på sjukhuset fanns upplevelser att det inte var några problem gällande besökare, vem som helst kunde komma och hälsa på den sjuke. Det fanns även upplevelser att det begränsades hur många som fick besöka den sjuke, oftast så handlade det om en eller två besökare. Händelser som att bli utkastad eller att inte bli insläppt påtalades.
Känsla av oro för att bli utsparkad då man besökt någon på sjukhus hade upplevts. Besökare som kommer till den sjuke för att hälsa på och sedan blir utslängda, blir arga. Ibland förstår inte romer att det är särskilda besökstider utan kommer och vill hälsa på i alla fall. På Universitetssjukhuset i Uppsala upplevdes det bättre än på två sjukhus i Stockholms län då det gällde antalet besökande. Ett samarbete mellan romer och säkerhetschefen på sjukhuset i Uppsala angavs vara en av anledningarna till detta.
”Dom har förstått när romer ligger på sjukhuset att det många personer kommer på besök, ibland vill dom inte släppa in oss”
Ett önskemål fanns att det borde vara flexibla besökstider då det kanske inte finns möjlighet att komma på den ordinarie besökstiden.
”Men fram till klockan åtta skulle det vara bra om man kunde komma när som helst. Ibland kan man inte komma på den ordinarie besökstiden”
Kläders betydelse vid kontakt med vården
Klädsel upplevdes kunna ha betydelse för hur andra människor avgör om männen är romer.
Numer är det inom vissa romska kulturer inte så strikt att bära traditionell klädsel, därmed ansågs det inte synas lika väl att männen är romer. Det påtalas att finska romer förmodligen blir annorlunda bemötta, då de har traditionell klädsel.
19
”Jag går inte i lika kläder som finska romer. Jag har vanliga kläder som svenskar använder”
”Jag menar det syns inte så mycket på min klädsel att jag är rom.”
Kunskap hos hälso- och sjukvårdspersonal
Samtliga informanter anser att hälso- och sjukvårdspersonalen bör inneha en viss kunskap om romer och deras kultur. Kunskaper föreslås kunna inhämtas från faktalitteratur. Själva mötet mellan romer och hälso- och sjukvårdspersonal är en viktig del i lärandet menar några av männen. Det poängteras att den romska kulturen och dess traditioner skiljer sig åt beroende på härkomst, därför är det viktigt att se till individuella skillnader och inte generalisera.
”Dom kunde lära sig om patienterna och lite grann om traditionerna”
”Jag tror att mötet mellan människor, mellan romer och icke romer … jag tror det är det som är viktigast, det är det som man lär sig utav”
”Det finns ju romer från så många olika länder och de har ju olika traditioner”
DISKUSSION
Sammanfattning av resultatet
Det sammanfattade intrycket av bemötandet av svensk hälso- och sjukvård upplevdes bra, dock ansågs information vara bristfällig. Det fanns önskemål att personal skulle ta sig mer tid att lyssna på patienter. Mindre än hälften av männen hade känt sig diskriminerade då de sökt vård. Mer än hälften av informanterna uppgav att de upplevt svårigheter när det gäller sjukhusbesök då det kan komma ett stort antal besökande. Familj och släkt är av stor betydelse. Då en romsk person ligger på sjukhus vill alla närvara för att stödja denne. En bristande förståelse för romsk kultur hos hälso- och sjukvårdspersonal upplevdes av nästan alla informanter, de önskade därför en utökad kunskap. Männen påtalade att de vid besök inom hälso- och sjukvården vill bli bemötta fördomsfritt och med respekt.
20 Resultatdiskussion
Röstens och kulturella skillnaders betydelse vid kommunikation
I denna studie framkom att hälso- och sjukvårdspersonal tilltalat männen respektlöst.
Jangland et al., (2009) menar att detta är något som kan leda till onödig oro. För att undvika detta är det viktigt att tänka på kommunikationens betydelse för att skapa en god relation med vårdtagaren. Missförstånd kan uppstå då romer kommunicerar med hög röst, detta kan uppfattas som aggressivitet och är något som upplevts av män i denna studie.
Hur människan använder sin röst är personligt och kulturellt betingat. Stora variationer mellan olika dialekter och språk gällande språkrytm, tonfall och uttal kan uppmärksammas. Röstens volym kan ge betydelsefull information. Volymen på rösten är mer kopplat till kulturen än till känslorna. Inom vissa kulturer är högljuddhet tecken på ärlighet och styrka (Hanssen, 2007).
Kulturella skillnader är något som kan leda till missförstånd. Vid kommunikation är det viktigt att tänka på vilken individ man möter och att skillnader i kulturer kan finnas. För att patienten ska känna trygghet och förtroende behövs en väl fungerande kommunikation (Fossum, 2007). I denna studie framkom önskemål om att personalen skulle känna till romers temperament och sätt att uttrycka sig på. Forskarna till studien ser det som en angelägen sak att ta del av romers språkliga kultur för att kunna förhindra att missförstånd uppstår i samband med kontakt inom vården.
Information vid kontakt med hälso- och sjukvården
I denna studie framkom att personalen lämnade bristfällig information. Det kan ses som ett övergripande problem då studier visat på att otillräcklig information, respekt och empati är de vanligaste klagomålen då det gäller kommunikation inom vården (Jangland et al., 2009). Det är viktigt att personal inom hälso- och sjukvården ger en utförlig och individanpassad information (Hanssen, 2007). Fullgod information är viktig för att patienten ska känna tillit och trygghet då denne söker vård. Förståelsen av den givna informationen bör följas upp för att bekräfta att den uppfattats korrekt (Socialstyrelsen, 2005).
Personal inom hälso- och sjukvård
Varierande erfarenheter gällande personal med olika nationaliteter framkom i denna studie.
Personalens bakgrund är något som visat sig ha betydelse för omvårdnaden av patienterna
21 (Wikberg & Eriksson, 2008). Det bör ses som en tillgång att hälso- och sjukvårdspersonal har olika etniska bakgrunder. Då dagens samhälle är mångkulturellt ökar behovet av insikt och förståelse för andra kulturer. Sjukvårdspersonal upplever ibland svårigheter att bedöma, förstå och vårda patienter med en annan kulturell bakgrund. Detta är ofta beroende av att patientens föreställningar om behandlingar, hälsa och sjukdom ter sig främmande för personalen (Hanssen, 2007).
Fördomar och diskriminering
Upplevelser av fördomar och diskriminering fanns hos mindre än hälften av de romska männen i denna studie. Det påtalades bland annat att hälso- och sjukvårdspersonal tror att romer stjäl, det är något som återfinns i studier av Vivian & Dundes (2004) och Bodner &
Leininger (1992). Fördomar och diskriminering kan resultera i känslor av minskad identitet i form av förnedrings- och skamkänslor (Van Cleemput, 2009). Tidigare diskrimineringssituationer och rädsla för att bli annorlunda behandlad kan medföra att patienten avstår från att söka vård (Mighealth, 2008). De informanter som i denna studie uppgivit att de upplevt diskriminering söker trots det sjukvård vid behov. Forskarna anser att det är av stor vikt att man som personal går in i sin arbetsroll utan förutfattade meningar, detta i enlighet med Socialstyrelsen (2005).
Väntetider
I denna studie upplevdes att det var lång väntetid vid besök på akutmottagningen vid sjukhuset i Uppsala. Forskarna anser att detta är något som kan upplevas oavsett etnicitet. Det finns dock upplevelser hos romer att de inte får tid och hjälp i den mån som de önskar (Mighealth, 2008). Väntetider visade sig ha betydelse var informanterna söker vård.
Forskarna anser att detta kan inverka på deras hälsa och välbefinnande och att långa väntetider kan ge upphov till irritation och funderingar som leder till oro.
Andra förväntningar på hälso- och sjukvård
Uppgifter om att lämna oriktig information för att tillgå snabbare vård framkom i denna studie. Forskarna ser det som en tänkbar kombination av bristande tillit för vården och att den vårdsökande vill ha ett konkret svar på vad denne drabbats av. En förhoppning att med hjälp av läkemedel tillfriskna fortare också tänkas vara en möjlig anledning.
22 Tillit är en mycket viktig grundläggande faktor för patienten, då denne bedömer om en läkare har kompetens och auktoritet att bedöma och råda över dennes lidande, liv och död. En stor del av vårdarbetet handlar om samtal såsom information och instruktioner, dialoger med avseende på historia, behandling och prognos. Därför är det viktigt att den kommunikativa kompetensen är god. Fakta talar för att de som söker vård och information om sitt tillstånd tolkar den utifrån sin tidigare förståelse samt av personens egna värderingar och känslor.
Personen tillgodogör sig fakta som berör just denne. Av den anledningen är det viktigt att vårdpersonalen är medveten om att budskapet alltid tolkas på människors egna villkor (Allwood & Johnsson 2009).
Upplevelse av god vård då läkemedel tillhandahålls nämndes i denna studie. Sutherland (1992) skriver att romer efterfrågar läkemedel vid ohälsa. Sjukvårdsmiljön upplevdes fräsch och fin. Inom den romska kulturen är renlighet en viktig aspekt (Lillberg et al., 1993; Vivian
& Dundes, 2004). I studien av Sutherland (1992) framkom att i den romska kulturen kan den nedre kroppshalvan förknippas med orenlighet och skam. Forskarna anser att det är en viktig kunskap som bör lyftas fram till hälso- och sjukvårdspersonal, då en utav informanterna upplevt obehag och känt skamkänslor vid en rutinmässig undersökning. Hanssen (2007) skriver att procedurer inom den svenska hälso- och sjukvården kan skapa en känsla av otrygghet. Patienter kan känna sig ovana eller oförberedda på dessa handlingar då de kanske vanligtvis inte utförs inom deras kultur. Det är mycket viktigt att ge utförlig information om vad som skall göras och varför (Socialstyrelsen, 2005).
Familjens betydelse vid hälso- och sjukvård
I denna studie framhölls vikten av att släkt och vänner då även barn, ska närvara vid anhörigas sjukhusvistelse och död, detta är en viktig tradition. Då familjen betyder mycket för romer vill många släktingar besöka den sjuke (Integrations- och jämställdhetsdepartementet, 1997;
Lillberg et al., 1993; Sutherland, 1992). Informanterna upplevde en bristande förståelse för detta hos hälso- och sjukvårdspersonal. Vivian & Dundes (2004), påtalar att då personal ej känner till romsk kultur medför detta en brist på förståelse för familjens betydelse.
Minoritetsgrupper påtalade att det fanns en bristande förståelse för traditioner vid sjukdom och död. Det är viktigt att storfamilj får närvara men det var inget som det togs någon hänsyn till. Det är viktigt att man som personal ser patienten som en individ och inte som ett objekt (Hanssen, 2007). Forskarna anser att insikt i patienternas behov är av stor betydelse för att
23 patienterna och deras anhöriga ska känna trygghet och säkerhet i vården, detta påtalas även utav Mighealth (2008) och Ulrey & Amason (2001). Det bör uppmärksammas att de anhöriga kan vara till god hjälp gällande exempelvis patientens omvårdnad och tillfrisknande (Fossum, 2007).
Skillnader i bemötande mellan olika sjukvårdsinrättningar
Bemötandet mellan olika sjukvårdsinrättningar har i denna studie visat sig skilja. På sjukhuset i Uppsala finns ett samarbete med säkerhetschefen som hjälper till med kommunikation och information då ett stort antal romer besöker sjukhuset. Detta samarbete ansågs förbättra relationen mellan romer och hälso- och sjukvården. Forskarna ser detta som en god lösning och ett bra samarbete för att minska irritation mellan parterna. Det kan ge en ökad förståelse hos vårdpersonalen för den romska kulturen genom att de får höra romernas åsikter. Romerna kan i sin tur få en ökad förståelse för hur den svenska hälso- och sjukvårdspersonalen arbetar när det gäller omvårdad. Exempel på detta kan vara att patienten behöver lugn och ro för att tillfriskna och därför begränsas antalet besökare.
Kläders betydelser för bemötandet
Männen som deltog i studien bar ej traditionella romska kläder. De talade om att finska romer som bär traditionell klädsel troligen får ett annat bemötande då de besöker hälso- och sjukvården. De kan bli utsatta för misstänksamhet och fördomar från personalen, detta anser forskarna vara något som strider mot de grundläggande etiska värderingarna inom hälso- och sjukvården. Kläder påverkar människor både medvetet och omedvetet i deras intryck och slutsatser om en person och dennes personlighet. En person som avviker i klädsel från det traditionella samhället och den lokala kulturen uppfattas som ett uttryck för personens karakteristiska egenart (Gordon, 2004). Ett bemötande där personalen inte bara ser till det yttre önskades hos informanter i denna studie. För att uträtta ett fullgott arbete bör hälso- och sjukvårdspersonal inte lägga värderingar i hur patienter är klädda utan istället se själva individerna (Fossum, 2007).
Bristande kunskap och förståelse hos hälso- och sjukvårdspersonal angående den romska kulturen
I denna studie påtalades att det finns brister inom hälso- och sjukvårdspersonalens kunskap om den romska kulturen. Studier av Garcia- Campayo & Alda (2007) och Vivian & Dundes
24 (2004) framhåller vikten av kulturell kunskap hos hälso- och sjukvårdspersonal. Det har under denna studie framkommit att mötet mellan romer och vårdpersonal vore en god möjlighet att tillgodogöra sig kunskap om den romska kulturen.
Metoddiskussion
För denna studie valdes en kvalitativ metod. Detta anser forskarna gav en realistisk och verklig inblick i hur informanterna upplevt bemötandet inom den svenska hälso- och sjukvården. Informanterna blev inte styrda av frågorna utan fick berätta fritt om sina upplevelser. Forskarna anser att informanterna väl och sanningsenligt besvarat studiens huvudsyfte genom att beskriva sina upplevelser utifrån intervjuguiden. Därmed anses resultatet i denna studie inneha en god giltighet (Granskär & Nielsen, 2008).
För att få en god förståelse för ämnet inhämtade forskarna inför studien relevant kunskap från litteratur och vetenskaplig forskning. Då författaren innehar en god kunskap ökar förutsättningarna för att resultatet skall komma att bli mer sammanhängande och adekvat (Granskär & Nielsen, 2008). Forskarna hade ingen tidigare kunskap om romer och deras kultur vilket möjligtvis kunnat påverka innehållsanalysen och därmed resultatet.
För att införskaffa en förförståelse inom området och litteratur till bakgrunden utfördes sökningar av vetenskaplig litteratur. Det uppstod svårigheter att finna det önskade antalet relevanta artiklar, detta kan ses som en brist i studien. Det visar också på att forskning inom detta område är något som bör utvidgas för att få kännedom och utökad kunskap.
Det upplevdes av forskarna svårare än det först verkade att erhålla informanter till studien.
Det var till en början planerat att studien skulle innefatta minst tio män, det blev slutligen sju informanter. Personal vid Romano Zor tillfrågade fler män om att medverka i studien men dessa avböjde att delta. Forskarna tog även mail- och telefonkontakt med Pingstkyrkan och Stenhagenkyrkan i Uppsala i ett försök att öka antalet informanter till studien. Detta gav dock ingen förändring i antalet deltagande. Det låga antalet informanter innebär troligtvis att det finns många upplevelser som inte framkommit i denna studie och därför kan sägas att mättnad inte uppnåddes.
Det var hos informanterna spridning i ålder, sysselsättning, ursprungsland och vistelsetid i Sverige. Männens erfarenheter av hälso- och sjukvård varierade. Relaterat till dessa faktorer kan resultatet i studien ha påverkats.
25 Intervjuguiden testades på en romsk man och ansågs utav forskarna då vara ett för studien relevant material. Vid några tillfällen uppstod det dock språkliga svårigheter under intervjun.
Detta anser forskarna bland annat beror på ordvalet som användes samt att förståelsen inom det svenska språket varierade hos informanterna. Då informanterna påtalade att de inte förstod, formulerade forskarna om meningen och förklarade innebörden.
Intervjuernas tid varierade mellan sju och trettio minuter. Längden på intervjuerna varierade då informanterna hade olika mycket erfarenhet av bemötande inom den svenska hälso- och sjukvården. Forskarna hade ingen tidigare erfarenhet av att intervjua och detta var också av betydelse. Då forskarna intervjuat några informanter blev det lättare att ställa fler och mer väsentliga följdfrågor, detta gjorde att intervjuernas svar blev mer uttömmande. Då några av intervjuerna var korta är det sannolikt att detta inverkade på studiens resultat. I de fall samtliga intervjuer varit längre hade studien troligtvis påvisat ett utförligare resultat.
Även då forskarna varit noga med att påtala att de var studenter som ej var utsända ifrån vården för att kontrollera vad informanterna tyckte, upplevdes vid några tillfällen en känsla av att männen höll inne med information. Det kan finnas varierande orsaker till detta.
Exempelvis kan det vara känsligt att prata om sjukdomar och vård.
Intervjuerna lyssnades igenom flertalet gånger för att transkriberingen skulle bli så korrekt som möjligt. Analyseringen av det transkriberade materialet utfördes enligt Graneheim &
Lundman (2004). Forskarna utförde analysen var för sig för att sedan gå igenom dessa tillsammans, tills överensstämmelse uppnåddes. Detta gjordes för att öka resultatets tillförlitlighet (Granskär & Nielsen, 2008). Forskarna anser att resultatet relaterat till detta innehar en god tillförlitlighet. För att styrka resultatet användes citat, och resultatet jämfördes även med andra studier i diskussionen. Vid analysen uppstod svårigheter då uttalanden kunde placeras in under flera subkategorier. Ett exempel är uttalanden om kläder, som placerades i
”Kläders betydelse vid kontakt med vården”. Kläder är något som istället kunnat tas upp under subkategorin ”Tillit, fördomar och diskriminering” då de traditionella romska kläderna ofta förknippas med fördomar och diskriminering. Då informanterna i denna studie inte bar de traditionella kläderna och inte blivit utsatta för fördomar och diskriminering på grund av sin klädsel valde forskarna att göra som det nu redovisas. För att göra resultatet tydligare valdes att redovisa det i enbart två kategorier.
26 Då detta var en kvalitativ intervjustudie innebär det att resultatet inte är överförbart till andra manliga romer, eller till den övriga populationen. Informanterna var manliga romer och resultatet är då inte heller överförbart till kvinnliga romer.
Fler studier som behandlar manliga romers upplevelser av bemötande inom hälso- och sjukvården behöver utföras. Studierna bör vara av kvalitativ karaktär för att på bästa sätt ta del av vilka upplevelser av bemötande som finns. Framtida studier bör innefatta fler informanter än vad som återfanns i denna studie, detta för att ta del av så många erfarenheter som möjligt.
Det kunde möjligtvis göras intervjuer både med män som bär och som inte bär traditionell romsk klädsel för att se om det råder skillnader i upplevelser av bemötande. Det kan även tänkas att intervjuguiden som stod till grund för intervjuerna skulle kunna vidareutvecklas till en vidare studie med enkätfrågor i syfte till en kvalitetsförbättring gällande bemötandet av romer inom den svenska hälso- och sjukvården.
Slutsats
Kultur och traditioner har visat sig ha stor betydelse för de romska männen. Önskemål om att hälso- och sjukvårdspersonal bör ha kunskap om och förståelse för den romska kulturen framkom. Det är av stor vikt att hälso- och sjukvårdspersonal innehar kunskap om den romska kulturen för att kunna tillgodose bästa tänkbara bemötande gentemot denna patientgrupp. För att tillgodogöra sig denna kunskap ges som förslag att den kunskap som romer har tillvaratas genom att bjuda in romer att föreläsa inom hälso- och sjukvården.
Kliniska implikationer
I studien framkom att en kontaktperson underlättat i kommunikationen mellan romer och hälso- och sjukvårdspersonal. Detta är något som rekommenderas även andra sjukvårdsinrättningar då denna kontaktperson fungerar som en länk mellan parterna där kunskap och information förmedlas.
Resultaten i denna studie är till hjälp för att kunna förbättra förståelsen för och utveckla kunskap för den romska kulturen. De fakta som framkommit bör beaktas vid bemötandet av romska män.
27 REFERENSER
Enligt Rödakorsets APA-mall
Allwood, C.-M. & Johnsson, P. (2009). Mänskliga möten över gränser: vård och social omsorg i det mångkulturella samhället. Stockholm: Liber AB.
Andersson, T. (2010). Romano Zor. Hämtad 2 maj, 2010, från Uppsala kommun http://www.uppsala.se/sv/Foretagarbete/Arbetsmarknad--
sysselsattning/Arbetsmarknadsinsatser--sysselsattning/Projekt/Romano-Zor/
Bodner, A. & Leininger, M. (1992). Transcultural Nursing Care Values, Beliefs, and Practices
of American (USA) Gypsies. Journal of Transcultural Nursing, 4(1), 17-28.
doi: 10.1177/104365969200400104
Codex. (2010). Regler och riktlinjer för forskning: Forskarens etik. Hämtad den 12 januari, 2010, från CODEX: http://www.codex.vr.se/forskarensetik.shtml
Ekblad, S., Marttila, A. & Emilsson, M. (2000). Cultural challenges in end-of-life care:
reflections from focus groups' interviews with hospice staff in Stockholm. Journal of Advanced Nursing, 31(3), 623-630.
Forchuk, C. (1995). Uniqueness within the nurse-client relationship. Archives of Psychiatric Nursing, 9(1), 34-39.
Fossum, B. (2007). Kommunikation: Samtal och bemötande i vården. Lund: Studentlitteratur.
Garcia- Campayo, J. & Alda, M. (2007). Illness behavior and cultural characteristics of the gypsy population in Spain. Actas españolas de psiquiatría, 35(1), 59-66.
Gordan, K. (2004). Professionella möten. Stockholm: Natur och Kultur
Graneheim, U.H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research:
concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24, 105-112.
28 Granskär, M & Nielsen, B.H. (2008). Kvalitativ innehållsanalys: I B. Lundman & I U. H.
Graneheim (Red. ). Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård (s. 159-172).
Lund: Studentlitteratur.
Hanssen, I. (2007). Omvårdnad i ett mångkulturellt samhälle (3. uppl.). Lund:
Studentlitteratur
Integrations- och jämställdhetsdepartementet, (1997). Diskriminering av romer i Sverige.
Hämtad den 9 januari, 2010, från Regeringen:
http://www.regeringen.se/content/1/c4/19/37/5fd12a9c.pdf
Jansson, K.-A., & Schmid, I. (2005). Ett fördrivet folk: Antologi om förtryck och diskriminering av romer/zigenare/resande. Stockholm: Forum för levande historia.
Jangland, E,. Gunningberg, L, & Carlsson, M. (2009). Patients' and relatives' complaints about encounters and communication in health care: evidence for quality improvement.
Patient Education and Counseling, 75(2), 199–204.
Lehti, A. & Mattson, B. (2001). Health, attitude to care and pattern PUBMED databas. of attendance among gypsy women: A general practice perspective. Family practice, 18(4), 445–
448.
Lillberg, E., Helimäki, L., Huttunen, K., Lehmusta, T. Linnankivi, J., Pirttilahti M. et al.
(1993). The Roma and Health Services: A Guide for the health care professionals.
Helsingfors: National Board of Education.
Malterud, K. (2003). Kvalitativa metoder i medicinsk forskning. Lund: Studentlitteratur.
Mc Cabe, C. (2004). Nurse-patient communication: an exploration of patients' experiences.
Journal of Clinical Nursing, 13(1), 41-49.
Mighealth, (2008). Nationella Centralförbundet Roma International. Hämtad den 9 januari, 2010,från Mighealth:
http://mighealth.net/se/index.php/Nationella_Centralf%C3%B6rbundet_Roma_International
29 Narayanasamy, A. & White, E. (2005). A review of transcultural nursing. Nurse Education Today, 25(2), 102-111. doi:10.1016/j.nedt.2004.09.011
Parahoo, K. (2006). Nursing Research: Principles, Process and Issues (2. uppl.). Hampshire:
Palgrave Macmillan.
Patel, R. & Davidson, B. (2003). Forskningsmetodikens grunder: Att planera, genomföra och rapportera en undersökning (3. uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Regeringskansliet, (2006). Delegationen för romska frågor. Stockholm: Regeringskansliet.
Hämtad den 10 januari, 2010, från Regeringen:
http://www.romadelegationen.se/dynamaster/file_archive/080924/e612faae3d65cd43d6fd96c 67adf4cf7/Infofolder_svensk_080904.pdf
Socialstyrelsen, (2005). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Stockholm:
Socialstyrelsen. Hämtad den 9 januari, 2010, från:
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/9879/2005-105- 1_20051052.pdf
Sutherland, A. (1992). Gypsies and Health Care. The Western Journal of Medicin, 157(3), 276-280.
Ulrey, K. L. & Amason, P. (2001). Intercultural Communication Between Patients and Health Care Providers: An Exploration of Intercultural Communication Effectiveness, Cultural Sensitivity, Stress, and Anxiety. Health Communication, 13(4), 449-463.
Van Cleemput, P. (2009). Abstract of thesis: Gypsies and Travellers accessing primary health care: interactions with health staff and requirements for ‘culturally safe’ services. Journal of Research in Nursing, 14(4), 365-369. doi: 10.1177/1744987109106726
Vivian, C, & Dundes, L. (2004). The Crossroads of Culture and Health Among the Roma (Gypsies). Journal of Nursing Scholarship, 36(1), 86-91.
30 Wadstein, M. (2004). Diskriminering av romer i Sverige. Hämtad den 9 januari, 2010, från:
http://www.kultur.stockholm.se/Nationella_Minoriteter/Pdf/roma_rapport.pdf
Wikberg, A. & Eriksson, K. (2008). Intercultural caring – an abductive model. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 22(3), 485-496. doi: 10.1111/j.1471-6712.2007.00555.x
31
Bilaga: 1
Intervjuguide
Berätta om dina upplevelser av bemötande som du haft när du har besökt den svenska hälso- och sjukvården.
Beskriv hur du upplever förståelsen för den romska kulturen hos vårdgivaren.
Vilka värderingar och eventuella spirituella faktorer tycker du att vårdgivaren behöver känna till för att kunna anpassa din vård på bästa möjliga sätt?
Beskriv hur du vill att hälso- och sjukvårdspersonalen ska bemöta dig då du söker vård.
32
Bilaga: 2 UPPSALA UNIVERSITET
Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Enheten för vårdvetenskap
Upplevelser av bemötande inom hälso- och sjukvården
Till dig som är av romskt ursprung och har erfarenheter av bemötande inom den svenska
hälso- och sjukvården.
Du tillfrågas härmed om du vill vara med i en studie som behandlar romers upplevelser av bemötande inom hälso- och sjukvården. Syftet med studien är att vi ska få insikt i dina upplevelser som du haft då du varit i kontakt med svensk hälso- och sjukvård.
Hur studien går till
Studien genomförs på så sätt att vi vid ett tillfälle kommer att ställa frågor till dig angående dina upplevelser som du haft om hur du har blivit bemött då du har sökt vård. Intervjun kommer att äga rum under våren, 2010 och utföras på en för dig lämplig plats. Under intervjuns gång kommer vi att spela in samtalet med en diktafon om så tillåts. Detta för att återge materialet på ett korrekt sätt. Den beräknade tidsåtgången för intervjun är ca 45 minuter.
Hantering av data och sekretess.
Deltagandet i denna studie är frivilligt och kan avbrytas när du vill. Du är som deltagare anonym. Det som spelas in vid intervjuerna är konfidentiellt material som endast de studerande och deras handledare kommer att kunna ta del av. Detta material kommer att analyseras och man kommer inte att kunna identifiera personerna som deltagit i studien.
Inspelningarna sparas på ett säkert förvaringsställe som ej kan nås av obehöriga.
Information om studiens resultat
Resultatet av studien kommer att belysas i vårt examensarbete, detta arbete skickas efter önskemål till dig så att du kan ta del av det.
Vilka som utför studien
Denna studie utförs av oss två studenter som läser termin sex på sjuksköterskeprogrammet vid Uppsala universitet.
Om du har frågor och funderingar, kontakta oss gärna!
Margareta Andersson Christina Rönnberg Clara Aarts SSK-studerande SSK-studerande Handledare namn.namn@xx.xx.xx namn.namn@xx.xx.xx namn.namn@xx.xx.xx Tel: XXXX Tel: XXXX Tel: XXXXX
33 Bilaga: 3
Samtyckesformulär
Tillfredsställande information har erhållits angående studien om manliga romers upplevelser av bemötande inom den svenska hälso- och sjukvården. De eventuella frågor som jag har ställt inför studien har blivit besvarade. Härmed samtycker jag till att delta i studien.
Namn
