Från det 18:e hålet och hem

Daniel Thunberg & Poul Reumert

Från det 18:e hålet och hem

Work-Life balance för golftränare i Sverige

From the 18:th hole and home

Work-Life balance for golf professionals in Sweden

Arbetsvetenskap

C-uppsats

Förord

Vi har nu efter tre års studier på Personal och Arbetsliv i Karlstad nått till vägens ände. Vi avslutar tre roliga och lärorika år med denna kandidatuppsats. Vi har delat allt arbete lika mellan oss och har båda lika stor del i uppsatsen. Vi har skrivit och diskuterat, granskat och omarbetat allt material tillsammans från början till slut.

Detta arbete hade inte varit möjligt utan hjälp av andra och därför vill vi speciellt tacka vår handledare Birgitta Eriksson och Jari Appelgren som med deras kunskaper har bidragit med goda råd och hopp när de behövdes som mest.

Vi vill även tacka Svenska PGA och då främst Johan Hampf som har hjälpt oss med utskicket till våra respondenter. Vi vill även passa på att tacka varandra för det otroligt bra samarbete vi haft under denna skrivprocess. Det har även varit viktigt för oss att ha högt till taket i våra diskussioner, utan att det har påverkat vårt kamratskap.

Karlstad maj 2015

Sammanfattning

Alla människor har någon gång i livet kommit i kontakt med en tränare eller instruktör inom någon form av idrott. Det kan handla om den ideella föräldern som ansvarar för bollkull inom fotbollsklubben till den utbildade professionella golftränaren. De flesta människor med ett “vanligt” 8-17 jobb tänker nog i positiva tankar när det kommer till de människor som lyckas förena sin hobby/passion med ett betalt yrkesliv.

I flera år har det pratats om den teknologiska utvecklingen som på flera sätt har påverkat hur dagens arbetsliv ser ut och inkräktar i allt större grad på privatlivet. Begreppet Work-Life balance som på svenska kallas livspusslet har alla verksamma inom yrkeslivet stött på. Det forskars mycket i hur den teknologiska tillgängligheten och flexibiliteten kan hjälpa eller stjälpa individens känsla av balans i livspusslet. Vi ställde oss frågan hur ser det ut för en yrkesgrupp som inte har påverkats i samma omfattning av den teknologiska utvecklingen, golftränarna på de svenska golfklubbarna. Golfspelet kräver fortfarande en fysisk närvaro på en golfbana eller träningsanläggning, det är inget som kan utföras via en smart phone eller surfplatta.

Vi har genomfört en kvantitativ studie för att undersöka hur golftränarnas arbetssituation ser ut. Är de själva nöjda eller finns det en baksida med att arbeta med sin passion. Studien har genomförts utifrån befintlig forskning från främst USA och speciellt anställda inom den amerikanska college idrotten. Det verkar som om det aldrig tidigare har forskats i hur golftränarna har det. Vi har inte lyckats hitta någon undersökning eller studie där respondenterna har varit golftränare i alla fall.

Innehållsförteckning

1 Inledning ... 1

1.1 Golfens utveckling under 2000-talet ... 1

1.2 Syfte och frågeställningar ... 2

1.3 Avgränsningar ... 3

1.4 Disposition ... 3

2 Teoretisk referensram ... 4

2.1 Golftränare ... 4

2.1.1 Hobby som yrke ... 5

2.2 Livspusslet (Work-life balance) ... 5

2.3 Tillgänglighet ... 7

2.4 Flexibilitet ... 9

2.5 Friktionen mellan arbets- och övrig tid ... 10

2.6 Svensk arbetstidslagstiftning, EU-direktiv och golftränarnas kollektivavtal ... 11

2.7 Jämförbara studier ... 11

3 Metod ... 15

3.1 Förförståelse ... 15

3.2 Metodval ... 15

3.3 Konstruktion av enkäten ... 16

3.4 Urval, storlek och bortfall ... 17

3.5 Genomförandet av enkätundersökningen ... 18

3.6 Databearbetning ... 18

3.7 Reliabilitet och Validitet ... 20

3.7.1 Reliabilitet ... 20

3.7.2 Validitet ... 21

3.8 Forskningsetik ... 21

3.9 Metoddiskussion ... 23

4 Resultat och analys ... 24

4.1 Presentation av respondenterna ... 24

4.2 Work-Life balance ... 25

4.2.1 Work-Life balance som säsongsbetonat fenomen ... 25

4.2.2 Familjen klagar ... 28

4.2.3 Arbetssituationen för tränarna i största allmänhet ... 31

4.3 Arbetstid i strid med avtal och lagar ... 33

4.4 Tillgänglighet och flexibilitet ... 36

4.4.1 Tillgänglighet ... 36

4.4.2 Flexibilitet ... 38

4.5 Skilsmässor ... 39

5 Slutsatser och diskussion ... 41

5.1 Slutsatser ... 41

5.2 Diskussion och förslag på förbättring av golftränarnas arbetssituation ... 43

5.3 Förslag på framtida forskning ... 45

6 Referenslista ... 46 Bilagor ... 49 Bilaga 1 Informationsbrev ... 49 Bilaga 2 Påminnelse 1 ... 50 Bilaga 3 Påminnelse 2 ... 51 Bilaga 4 Enkäten ... 53 Bilaga 5 Enkätresultat ... 57

Figurförteckning

2.1 Fångad av arbete ... 6

2.2 Work-Life balance ... 7

4.1 Vem klagar (diagram) ... 30

4.2 Hur ser du på din arbetssituation (diagram) ... 32

4.3 Antal personer fördelade efter arbetstid/vecka och avtalsform (diagram) ... 34

Tabellförteckning

4.2 Hur lyckas du förena arbete med övrigt liv ... 26

4.3 Klagar familjen ... 29

4.4 Hur ofta upplever du en konflikt mellan arbetet och familjen ... 31

4.5 I vilken mån hindrar arbetskraven ditt familjeliv ... 31

4.6 Genomsnittlig arbetstid/per fördelad på avtalsform ... 35

4.7 Har du tagit arbete med hem ... 36

4.8 Åka till arbetet på ledig/a dagar ... 37

4.9 Sammanställning fråga 35, 36 och 37 ... 38

4.10 Skilsmässa/separation män och kvinnor ... 39

1

1

Inledning

I dagens ständiga uppkopplade samhälle är vi mer tillgängliga än någonsin förr. Tidningar skriver ofta om problematiken i arbetslivet gällande den ökande omfattningen av utbrändhet, stress och ohälsa på den svenska arbetsmarknaden. Det har sedan den industriella revolutionen pågått en facklig kamp för en åtta timmars arbetsdag. De Australienska fackförbunden var först med att få igenom tanken åtta timmars jobb, åtta timmars vila och åtta timmars fritid (Noon et al 2013 s. 344f). Begreppet Work-Life balance eller livspusslet används ofta för att beskriva interaktionen mellan arbetstiden och övriga tiden.

Det finns inte så mycket skrivet om den press som ofta ligger på en tränare inom idrotten. Högqvist (2015) redogör för bakgrunden till det plötsliga avhoppet som skakade Färjestad BK under den nystartade säsongen 2013/14 i SHL. Avhopparen var den före detta spelaren och dåvarande sportchefen Jörgen Jönsson som till slut hade gått in i väggen. Artikeln ger en mycket klar bild av en anställd som inte har haft någon balans alls mellan arbetstid och övrig tid Work-Life balance. Jönsson säger vid ett flertal tillfällen att han inte kunde skilja på arbetstid och övrig tid samtidigt som hans arbetsuppgifter blev fler och fler. Han nämner bland annat att han under en arton dagar lång familjesemester i Italien pratade i telefon varje dag. Han säger bland annat “Som sportchef kunde han inte undvika att vara tillgänglig”. Vi har valt en annan yrkesgrupp inom idrotten i Sverige, nämligen golftränarna som jobbar på de svenska golfklubbarna. Idrotten golf är en utomhussport som enbart kan spelas när det är barmark, det finns dock ett visst antal inomhushallar i Sverige där det bedrivs vinterträning. I Sverige innebär det för vissa delar av landet nästan en året runt idrott, medan det i andra delar av begränsas till mindre än ett halvår. Vi upptäckte sedan att golftränarna verkar vara en yrkesgrupp som inte har studerats tidigare. Vi tog även kontakt med en idrottsforskare i Lund för att fråga om det fanns någon tidigare forskning, men han kunde inte heller hitta tidigare forskning om just golftränarna. Undersökningen är intressant att göra eftersom det verkar vara första studien som har gjorts om golftränarens arbetssituation. Ivarsson (20014 s 461) tror att det är en allmän inställning bland befolkningen att det är drömyrket att få arbeta med sin passion och hobby. I Sverige finns det 770 aktiva golftränarna vilket i sig inte är ett stort antal men yrkesgruppen finns över hela världen. Hur får golftränarna ihop arbetet som golftränare med sitt privatliv? Är det mycket uppoffringar hen får göra eller är det ett arbete som innebär en så stor flexibilitet för golftränaren?

1.1

Golfens utveckling under 2000-talet

2

medlemsnedgången verkar vara bruten, under 2014 ökade antalet aktiva golfare i Sverige till 474 777. Alltså en uppgång med 980 medlemmar.

Medlemsnedgången har haft en negativ effekt på de svenska golfklubbarnas ekonomiska situation. Denna ekonomiska försämring för golfklubbarna har också påverkat servicenivån som klubbarna har att erbjuda sina medlemmar och gäster. I denna servicenivå ingår golftränaren på klubben. Den ena av oss, Poul, arbetade i arton år som golftränare och var med om nedgången under 2005 till 2009. Under denna period förändrades den egna arbetssituationen kraftigt, från att vara helårsanställd på en golfklubb till att vara timanställd på två golfklubbar. Alla förändringar i arbetssituationen var till det sämre, och förklarades med dålig ekonomi. Den personliga erfarenhet av yrket gör det intressant att undersöka hur golftränarna på de svenska golfklubbarna har det, och speciellt titta på vilken inverkan yrket har på livspusslet, Work-Life balance.

Golftränaren är en individ som har valt att göra sin hobby, golfspelandet, till sin försörjning. Det är nära på omöjligt att börja jobba som golftränare utan att ha en längre “karriär” bakom sig som aktiv golfspelare. Se nedanstående avsnitt om formella behörighetskrav för att bli utbildad golftränare. Den egna erfarenheten inom yrket är, att det ofta är de som inte helt klarar av en karriär som professionell golfspelare på diverse golftours i världen, som blir golftränare i stället. De som klarar av en karriär som spelare kommer i ett senare stadie, när spelkapaciteten inte räcker längre, ofta övergå till en karriär som golftränare. Skillnaden mellan att spela golf som en hobby och arbeta som golftränare ligger i att golftränaren får betalt för att utföra aktiviteten (Ivarsson 2011 s. 68). Att jobba som golftränare kan betecknas med att individen har fått sitt drömyrke (Svensson & Ulfsdotter Eriksson 2009 s. 26). Den förförståelse som den ena av oss innehar efter arton år i yrket, ger följande inblick gällande uppfattningen av yrket från icke-golftränare. Vanliga kommentarer är “wauv du jobbar med din hobby”, “åh egen företagare då kan du ta semester när du vill”, “golftränare vad skoj då är du ju ledig hela vintern” och så vidare. Vad många inte tänker på, är att den egna företagaren har ofta en kostnad för en anställd för att själv få vara ledig. Att som golftränare är det mycket begränsade möjligheter för semester under sommarhalvåret, när den övriga familjen har semester. Och i de fall golftränaren är “ledig” under vinterhalvåret har hen ofta ingen inkomst. Yrkesgruppens situation har, av vad vi har förstått, inte forskats om tidigare.

1.2

Syfte och frågeställningar

Av erfarenhet vet vi att golftränarna har olika arbetsvillkor samt avtalsförutsätningar, exempelvis säsongsanställning eller tillsvidareanställning, anställning eller affärsavtal eller en kombination av båda. Ett affärsavtal innebär att avtalet skrivs mellan golfklubben och golftränarens eget företag, och därmed är golftränaren anställd av sig själv.

3

deras förläggning. Studien utgår ifrån begreppet Work-Life balance och underbegreppen tillgänglighet och flexibilitet.

Studiens frågeställningar är:

- Hur ser arbetssituationen ut för golftränarna i Sverige, är golftränaren nöjd med sin

arbetssituation?

- Skiljer arbetssituationen sig mellan de olika avtalsformerna?

- Arbetar golftränaren enligt de lagstiftningar som finns gällande arbetstiden?

1.3

Avgränsningar

Denna studie kommer inte att behandla frågor om lön, semester eller genus. Det är bland annat för att begränsa omfattningen på vår enkät till respondenterna. Det är även avsiktligt gjort för att inte hamna i en diskussion om könsdiskriminering. De teoretiska begreppen som används i undersökningen är utifrån ett individperspektiv.

1.4

Disposition

Uppsatsens inledning ger läsaren en introduktion till ämnesvalet och en beskrivning av golfens förändring under 2000-talet. I inledningen presenteras även studiens syfte och frågeställningar.

Kapitlet som följer är en genomgång av den teoretiska referensramen där den teori som används i studien förklaras, även tidigare forskning kommer att behandlas. I den teoretiska referensramen kommer det även att framgå hur teorin kopplas till studiens valda yrkesgrupp. Efter kapitlet om den teoretiska referensramen följer ett kaptitel om metodvalet. Där det redogörs för vilken metod som vi har valt att använda till studien. I metodkapitlet kommer det även att redogöras för konstruktionen av vårt frågebatteri, insamlingsmetod, etiska övervägande och bearbetning av den insamlade data som kommer att ligga till grund för analyser och slutsatser i uppsatsen.

Efter genomgången av metoden kommer studiens resultat att presenteras i ett resultat och analyskapitel. Där kommer vi att presentera och redovisa den insamlade data och jämföra olika variabler som skiljer respondenter åt. Det kommer också att påvisas ett samband mellan respondenternas svar och den teoretiska referensramen.

4

2

Teoretisk referensram

I detta kapitel kommer vi att redogöra för begreppet Work-Life Balance med därtill hörande underbegrepp. Alla begreppen är utifrån ett individperspektiv och behandlar inte teorier om organisationer. Vi kommer även att redogöra för de olika definitionerna av termer inom golfen och denna undersökning vi har valt att genomföra. När det kommer till tidigare forskning, så har denna yrkesgrupp av vad vi vet inte undersökts tidigare, därför kommer vi att belysa liknande forskning på grupper inom serviceyrket såsom handeln et cetera. En del av de nedanstående begreppen gällande golftränare och deras situation, är egna definitioner gjorde utifrån den egna förförståelsen, inhämtat av den ena av oss under arton år som golftränare.

2.1

Golftränare

Med en golftränare menar vi en utbildad golfinstruktör som är medlem av Professional Golfers´ Association of Sweden, nedan förkortat svenska PGA. Inom yrket som golftränare kan man ha olika former för avtal mellan tränaren och golfklubben. Formerna kan vara en 100 procentig anställning över säsong eller helår, en blandning mellan anställning och affärsavtal eller ett 100 procentigt affärsavtal. Sedan kan en golftränare ha olika titlar på sin golfklubb beroende på position, vanligt förekommande titlar är headpro, clubpro, assistent et cetera. Svenska PGA (2015a) verkar för att golftränaren skall uppfattas som den givna golfexperten med kompetens för helheten på golfklubben, det vill säga att tränaren är kunnig inom alla områden av golfklubbens verksamhet. Allt från marknadsföring till tävlingsverksamhet och banskötsel till butiksdrift. Det är en omfattande utbildning för att bli golftränare som genomförs i olika steg och har en del minimikrav på behörighet (Svenska PGA 2015b). De flesta människor är ovetande om att en färdigutbildad golftränare, har genomfört en flerårig utbildning, där ett av grundkraven är allmän behörighet till högskola. I detta arbete utgår vi ifrån att golftränaren är jämställd med en högre tjänsteman, det på grund av de formella kraven för att få gå utbildningen samt själva utbildningen tränaren genomgår.

5

formerna tid, belastning och beteende redovisas i avsnittet nedanför. Dock är det intressant att de tre begreppen används av flera oberoende forskare.

2.1.1

Hobby som yrke

I denna studie kommer det inte att göras en definition av arbetsbegreppet. Det är mycket på grund av den problematiken som finns när individen gör sin hobby till sin försörjning (Ivarsson 2014 s. 5ff). Problematiken uppstår på grund av individens otydliga gränsdragning mellan golfspelandet på fritiden och arbetstid. Ivarsson redogör även för den vedertagna definitionen av professionella utövare inom fritidsforskningen. Professionella utövare är till skillnaden från amatörer sådana som får en ekonomisk ersättning i samband med utövandet (2014 s 269). I den här studien av golftränarna på de svenska golfklubbarna kommer vi att anta att tränarna har en längre karriär som golfspelare bakom sig som kan innefatta spel på amatör- och professionellnivå. De har alltså samtliga någon gång under tiden som amatör gjort valet att göra hobbygolfen till något allvarligare, att de vill försörja sig på deras hobby och passion till golfspelet. Ivarsson (2014 s 463) refererar till flera studier som påvisar baksidan av att arbeta med sin passion/hobby. De studier som refereras visar att individen är missnöjd med sin situation, men det innebär inte att individen vill byta yrke.

2.2

Livspusslet (Work-life balance)

Livspusslet (mer känd som Work-Life balance) innebär individens möjlighet att sträva efter en balans i förhållandet mellan arbets- och icke-arbetsliv utan en stressande inverkan från något av de två områden. Med termen arbetsliv anser vi den del av dygnet som ägnas åt den aktivitet/syssla, där individen tjänar sina pengar för att överleva även kallad lönearbete. Termen icke-arbetsliv är den del av dygnet som ger individen utrymme för sömn, familje-, privat-, socialt liv, fritid och andra aktiviteter som inte innebär en inkomst i form av pengar. En obalans mellan de två sfärerna, arbets- och icke-arbetsliv kan uppstå på grund av två orsaker. Den ena är om pressen från arbetet ökar och därmed försvårar för individen att infria de förpliktelser som ingår i icke-arbetstiden exempelvis familjen. Den andra är om trycket från exempelvis familjen gör det svårt att uppfylla kraven från arbetslivet (Noon et al. 2013 s. 342f fritt översatt).

Det finns tre typer av Work-Life balance konflikter (Greenhaus & Beutell 1985 refererad i Noon et al. 2013 s. 343). De identifierade formerna är (fritt översatt) tidsbaserad, belastningsbaserad och beteendebaserad konflikt.

6

Friström (2001 s. 13) målar upp en bra bild av begreppet Work-Life balance, se figur 2.1. Hon hävdar att för att en individ skall må bra, så krävs det en riktig balans mellan arbets-, familjensfären och det/de egna behoven. Friström påpekar även att de individer som inte har barn eller lever i en relation, har ett behov för ett socialt liv utanför arbetet.

Figur 2.1 fritt ur boken Fångad av arbete (s. 13)

Balansen uppnås när alla tre sfärer är lika stora, med andra ord så måste individen prioritera varje sfär lika mycket, och därmed tillgodose varje sfär lika mycket tid (Friström 2001 s. 13). Obalans inom Work-Life balance kan därmed förklaras på följande sätt. Obalansen uppstår när en individ frivilligt eller ofrivilligt snedprioritera en eller två sfärer på bekostnaden av den tredje under en längre tidsperiod. I denna situation kommer en sfär att ständigt få ett större utrymme än de andra två (Friström 2001 s. 13). Friström redogör även för olika risker med en för stor arbetsbelastning vilket kan leda till arbestnarkomani, stress, utbrändhet, depressioner och sömnlöshet (2001).

7

Figur 2.2 fritt ur boken Work-Life balance in the 21st century (s. 248)

Ungersson och Yeandle (2005, s. 247) beskriver det samband som finns mellan individens risker i form av stress, utmattning, depressioner, hälso- och relationsproblem, och de eventuella bristerna i supporten gällande dagis och arbetstidernas förläggning. Kritik kan riktas mot både modellerna då individen medvetet kan välja att prioritera de olika sfärerna utifrån eget intresse. Det enskilda individperspektivet glöms bort och modellerna generaliseras.

För att kunna arbeta som golftränare krävs omfattande kunskaper om golfspelet, det innebär att en golftränare arbetar med något som tidigare har varit en hobby. Med det i beaktning kommer det ovanstående begreppet av Work-Life balance innebära en problematik, eftersom arbetstiden/arbetssfären kommer att innehålla en del av den personliga tiden/sfären för egen tid. Med andra ord innebär det en stor sannolikhet för obalans mellan de olika sfärerna eller tidsfördelningen mellan arbetstid och övrig tid.

2.3

Tillgänglighet

8

individens tillgänglighet kopplat till familjelivet. Enligt Bergman och Ivarsson går det att dela in dessa tre faktorer i två olika synsätt, den första kategorin behandlar tillgängligheten för arbete och familj och det andra synsättet berör kundens krav på arbetstagaren (Bergman & Ivarsson 2010 s. 5ff).

Tillgängligheten är individens förmåga att kunna vara disponibel i förhållande till någon eller något som familj eller arbete (Bergman & Gustafson 2008 s. 193). Det sker en ständig utveckling av samhället och det blir allt mer modernt samtidigt utvecklas även individens syn på samhället, ur ett tillgänglighetsperspektiv så blir det allt svårare för individen att kunna bestämma över sin tid och energi på ett tillfredsställande sätt (Bergman & Ivarsson 2010 s. 8). Tillgängligheten för arbete och familj tolkas igenom utgångspunkter från Cosers (1974), då förs en diskussion om arbete och familj och det ses som två giriga sfärer (fritt översatt). Båda dessa sfärer griper tag i individens tid och kraft och engagemang utan att ta hänsyn till den andres existens. En uppdelning av dessa två sfärer görs för att kunna se vad som är gällande vid arbete och vad som gäller för familjen. Ur ett arbetsperspektiv handlar det om behovet av arbetskraft som är tillgänglig på olika sätt och i olika omfattning.

Två viktiga aspekter i tillgängligheten är tid och rum. Tiden behandlar frågan om arbetstagaren arbetar deltid eller heltid, om arbetstagaren arbetar obekväma arbetstider. Men även om arbetstagaren jobbar övertid eller inte. Rum behandlar frågan om arbetstagaren är tillgänglig utanför den aktuella arbetsplatsen, ett exempel kan vara att arbetstagaren tar med sig arbetet hem. Men även att arbetstagaren är möjlig att nå under sin ledighet. Arbetstagarens tillgänglighet för arbetet beror inte enbart på arbetsgivarens krav på individen utan det präglas även av olika motiv samt drivkrafter hos individen själv. En arbetstagare som är nästintill alltid tillgänglig för sitt arbete avspeglar enligt Bergman och Ivarsson i många fall att individen har en stark drivkraft och ambitioner till sitt arbete. En sådan arbetstagare brukar ofta ha en högre hierarkisk position inom verksamheten. Det innebär att tillgängligheten mot arbetet blir mer eller mindre frivillig och att det alltså inte enbart är arbetsgivarens krav på arbetstagaren (Bergman & Ivarsson 2010 s. 8ff).

Ur ett familjeperspektiv så blir individen mer knuten till tid och rum än när det berör arbetet. Privatlivet och hemmet är något som inte går att schemalägga på samma sätt som det går att göra i arbetslivet. Det finns inte några skrivna tider eller speciella platser där föräldrarna skall befinna sig. Föräldern arbetar alltid heltid någon deltidstjänst inom familjelivet existerar inte. (Bergman & Ivarsson 2010 s. 5). Det finns en djupare dimension gällande familjeperspektivet än vad det gör ur ett arbetsperspektiv. Då handlar det om vilken utsträckning arbetstagen har möjlighet att vara tillgänglig för familjen under arbetstiden. För ansvarsbördan i en parrelation kan vara uppdelad på olika sätt i en familj. Tillgängligheten gentemot arbete och familj är alltså relaterade till varandra. För att kunna vara tillgänglig för arbete och familj är det viktigt med att ha en balans mellan arbete och familj eller Work-Life balance, eftersom det utgör viktiga delar i människors vardagsliv (Bergman & Ivarsson 2010 s. 10).

9

shopen/golfbutiken men även under privatlektioner då en individ har köpt en vara eller tjänst av golftränaren, vilket går att jämför med butiksarbetarna Bergman och Ivarsson diskuterar (2010). Tillgängligheten för kunden har olika innebörd beroende vilken bransch man tillhör, men även i vilken situation verksamheten befinner sig i. Det är alltså kundfokus som berör golftränarna, då det handlar om att kunna stå till förfogande för kunderna. Det innebär att arbetstagaren skall vara tillgänglig för kunder och deras behov, önskemål och krav. Det kan handla om en fysisk tillgänglighet då arbetstagaren skall finnas på plats för att kunna ta betalt eller hjälpa kunden. Det finns även en kunskapsmässig tillgänglighet som innebär att arbetstagaren ska kunna dela med sig information, konsultation kopplad till arbetstagarens kompetens inom verksamhetens område (Bergman & Ivarsson 2010 s. 11ff). Till exempel att golftränaren lär en kund om hur hen ska svinga sin klubba för att slå bollen fem meter längre eller vilka regler som gäller ute på banan med mera.

2.4

Flexibilitet

Grundtanken med flexibilitet går att hitta inom organisationskulturen, där begreppet står för strävan att snabbt och smidigt kunna anpassa produktionen och personalstyrkan till de olika svängningar och behov på arbetsmarknaden. För att minska dessa förändringar så att de inte påverkar organisationen på ett allvarligt sätt, försöker organisationen utnyttja flexibiliteten hos sin personal. Under de senare delarna av 1990-talet blev det allt vanligare med flexibla arbetstider. En stor anledning till detta var jämställdheten på arbetsmarknaden, då kvinnornas arbetskraftsdeltagande ökade (Grönlund 2004). Det påverkade familjesituationen eftersom båda föräldrarna i hushållet plötsligt hade ett arbete att sköta. Därför växte det fram ett behov hos bland annat arbetstagarna av mer flexibla arbetstider. Vilket idag framställs som något positivt för dagens människor. Flexibla arbetstider ses som en möjlighet för arbetstagaren att själv variera sitt schema, vilket i praktiken skall minska konflikten mellan arbete och familj (närmare beskrivning om arbete-familj konflikt ges i avsnittet tidigare forskning senare), samt öka jämställdheten mellan könen. En möjlighet ges till att mannen kan ta ett större ansvar i hemmet och familjelivet, samtidigt som kvinnorna skall kunna utöka sin arbetstid. Från politiskt håll är det ett önskemål om att männen skall ta ett större ansvar i hemmet och med barnen, samtidigt som kvinnorna ges möjligheten att kunna utöka sin arbetstid (Grönlund 2004 s. 100, Castelles 2000, SOU 1996:145, OECD 1994).

För att avgränsa begreppet så kommer vi använda oss av flexibilitetens användningsområde för den enskilde arbetstagaren. I studien kommer det speciellt att vara frågor om att kunna vara flexibel mot golfklubbens arbetstider, men även golftränarens flexibilitet till privat- och familjelivet berörs.

10

kundkontakt, samordnare och så vidare. Det kan kopplas till arbetstagares inflytande och utveckling samt en god arbetsmiljö med en trygg anställning. Vilket ofta kallas för det goda arbete.(Grönlund 2004 s. 119). Det skall leda till att arbetstagaren får en positiv inställning till arbetet.

I Grönlund (2004) och i tidigare studier sker forskningen ofta inom stora företag och det löpande bandet, där den Tayloristiska idén spelar en stor roll. Det handlar om massproduktion av en viss produkt och att arbetstagaren måste vara flexibel och kunna arbeta när det behövs som mest. Det finns ändå likheter som går att koppla till den enskilde golftränaren på en golfklubb, även om hen inte står vid ett löpande band och exempelvis monterar ihop en bil. Istället arbetar hen mot kunder och försäljning vilket kan vara ett väldigt säsongsbetonat arbete.

Arbetetsförändring mot kund och marknad kan ses som både hot och möjligheter. Inom en flexibel organisation ges individen friheten att anpassa arbetstiden till de personliga familjebehoven, vilket även kan ha en positiv effekt på könsrollerna inom den egna familjen (Grönlund 2004 s. 151, Presser 1995, Castells 2000). Individens frihet kan även upplevas negativt eller stressande, eftersom individen själv får ansvaret för att strukturerar tidskraven och därmed uppnå en balans mellan arbets- och övrig tid, alltså en Work-Life balance (Grönlund 2004 s. 151).

Golftränarens kontrakt eller avtal med golfklubben går att koppla samman med begreppet servicekontrakt. Ett servicekontrakt tillämpas ofta på en arbetstagare som har specialiserade kunskaper och kan även gälla ett arbete där arbetstagaren har ett stort eget beslutsutrymme. En aspekt gällande ett servicekontrakt kan vara att organisationen ser mer till det egna behovet i stället för exempelvis lagar och kollektivavtal (Grönlund 2004 s. 35). Detta är något vi kommer att undersöka i denna studie.

2.5

Friktionen mellan arbets- och övrig tid

11

Arbetstagarens möjlighet för att umgås med släkt och/eller vänner samt ägna sig åt sin/sina fritidsintressen ökar om organisationen accepterar flexibla arbetstider. Speciellt om det finns utrymme för att variera arbetsdagen början och slut eller kunna gå ifrån arbetet för att utföra privata ärenden. Samma anpassningsmöjlighet finns inte inom familjelivet där styrs schemat av fasta ramar i form av daghemmets öppettider, skolornas schema, människors behov av fasta tider för mat och sömn med mera (Grönlund 2004 s. 172f).

2.6

Svensk arbetstidslagstiftning, EU-direktiv och golftränarnas

kollektivavtal

Enligt de lagar, avtal och regler som finns i Sverige regleras arbetstiden på den svenska arbetsmarknaden främst av Arbetstidslag SFS nr 1982:673 och Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/88/EG om arbetstidens förläggning i vissa avseenden (Göransson & Garpe 2013 s. 295ff & 539ff.). Sverige har en lång tradition av att arbetsmarknadens partner kan träffa egna avtal så kallade kollektivavtal. Golftränarna har omfattats av ett kollektivavtal mellan Tjänstemannaförbundet Unionen och SLA Skogs- och Lantarbetsgivarförbundet sedan 1:a januari 2007 (Svenska PGA 2015d). Gemensamt för alla tre föreskrifter är att innehållet enbart gäller när en arbetstagare utför arbete för en arbetsgivares räkning samt att den totala veckoarbetstiden är maximerat till mellan 40 och 48 timmar (Göransson & Garpe 2013 s. 295ff & 542f., Unionen 2013 s. 26). Det traditionellt starka kollektivavtalet på den svenska arbetsmarknaden är för golftränarnas del försvagat eftersom det krävs en skriftlig begäran från någon av parterna för att det skall gälla (Unionen 2013 s. 3). I vår undersökning kommer en del av respondenterna att vara arbetstagare och en del som är egna företagare och en del som är både anställd och egen företagare. För de respondenter i studien som är anställda gäller svensk eller EU-lagstiftningen om inte respondenten skriftligen har begärd att kollektivavtalet skall gälla.

2.7

Jämförbara studier

Under tiden som studien har pågått har vi tyvärr inte lyckat hitta tidigare forskning om golftränarnas arbetssituation. Det verkar som om yrkesgruppen inte har undersökts tidigare. Vi har däremot hittat relevant forskning från USA där bland annat sjukvårdare/sjukgymnaster (athletic trainers) på amerikanska college undersökts.

12

flera faktorer. Mazerolle et al. (ibid s. 505) anger bland annat långa arbetsdagar, resor, begränsad kontroll över arbetsschemat och överlappande ansvarsområden som naturligt följer med jobbet som idrottsanställd på ett amerikanskt college. Ett flertal studier anger även just samma faktorer som stressande och de kan leda till sjukskrivningar och i värsta fall utbrändhet (ibid 2008 & Friström 2001). Här är det lätt att se kopplingen mellan en obalans i Work-Life balance och en arbete-familjkonflikt, alltså ett samband mellan orsak och verkan. Mazerolle et al. (ibid s. 506) konstaterar med stöd från andra studier att det är forskat väldigt lite gällande arbetstidernas betydande effekter på arbete-familjkonflikter. Det gäller speciellt professionella yrkesutövare inom idrotten. Studien kommer fram till följande sammanhang gällande upplevd arbete-familjkonflikt för de undersökta sjukvårdarna/sjukgymnasterna. Den största påverkande faktorn för arbete-familjkonflikten var timmarna inom arbetet och på resor som krävdes för att uppnå de jobbrelaterade kraven (ibid s. 510). Respondenterna i den undersökningen anger samma säsongsbetonade arbetstider (ibid s. 508) som det kan tänkas att en golftränare i Sverige har. Mazerolle et al. (ibid s. 510) konstaterar att en påverkande faktor till arbete-familjkonflikten som deras studie inte har tagit i beaktning kan vara bemanningsflexibilitet och egenkontroll över arbetstidernas förläggning. Deras slutsats är att begreppet arbete-familjkonflikt inte är passande (ibid s. 511). Deras respondenter bestod till stor del av unga ogifta utan barn som ändå upplevde konflikter mellan arbete och övrig tid. Därför vill de gärna byta själva ordet familj till livet (life) och därmed kommer deras begrepp att slutligen vara arbete-livet konflikt (fritt översatt). Med andra ord så pratar de om en konflikt utifrån en Work-Life balance princip. De avslutar artikeln med råd inför framtida studier inom området.

13

Studien kommer fram till att den byråkratiska organisationsformen inom den amerikanska skolidrotten kan påverka individens livskvalitet och i värsta fall leda till utbrändhet. Pitneys (ibid s. 193f) slutsats är att arbetsrollen som sjukvårdare/sjukgymnast både är givande och utmanande viktigt är dock att skapa en balans mellan det professionella livet och privatlivet för att undvika att bli utbränd. I studien av golftränarna i Sverige kopplar vi detta till den ekonomiska situation som golfsverige befinner sig i samt att golftränaren jobbar under liknande säsongsbetonade arbetstider.

Naugle et al. (2013) har också gjort en studie på sjukvårdare/sjukgymnaster på amerikanska college där de undersökte om det fanns ett samband mellan de anställdas kön och deras hälsa. Artikeln (ibid s. 425) redogör för världshälsoorganisationens (förkortas WHO) definition av hälsa. Enligt WHO är hälsa inte enbart avsaknaden av sjukdom/ohälsa utan det omfattar mental och känslomässig, social och fysisk välbefinnande. Naugle et al. (ibid s. 425) redogör även att det finns en orsak-verkan samband mellan utbrändhet och långa arbetsdagar samt höga stressnivåer. Resultatet i undersökningen visade en skillnad mellan män och kvinnor. Där kvinnornas svar angav att de upplevde en högre grad av utbrändhet jämförd med männen (ibid s. 427f). De konstaterar att deras resultat ligger i linje med andra studier. Naugle et al. (ibid s. 428) är förvånade över undersökningens resultat gällande männens avsaknad av samband mellan antalet arbetstimmar och utbrändhet. De antar att det beror på den längre yrkeslängden männen hade jämförd med kvinnorna. Författarna (ibid 2013 s 428f) menar att det är gjort för lite forskning och ger som Mazerolle et al (2008) ett antal råd inför framtida forskning.

14

säger. De har vissa idéer men gör klart att det kräver flera studier för att fastställa varför. Deras slutsats om att de långa arbetsdagarna har störst effekt på den negativa bieffekten på privatlivet kan vi anta även kommer att gälla golftränarna i vår studie.

15

3

Metod

I detta avsnitt kommer vi att redogöra hur vi genomförde vår undersökning. Vi kommer att börja med en förklaring till vårt val av metod samt varför vi valde att använda just den metoden. Vi kommer att ha en diskussion gällande de för- och nackdelar vårt metodval har. Vi behandlar även konstruktionen av undersökningens frågeformulär och hur vi samlade in det empiriska data. Begrepp som också kommer att behandlas är reliabilitet, validitet och forskningsetik. Avslutningsvis kommer vi att diskutera om det finns något vi kunde har gjort bättre eller annorlunda.

3.1

Förförståelse

Undersökningen tar utgångspunkt från vår egen förförståelse om Work-Life balance som begrepp samt den effekt det kan ha på både arbets- och privatliv. Enligt Patel och Davidsson (2013 s. 28f) anses förförståelsen som en tillgång för att kunna tolka och förstå sitt forskningsobjekt. Utifrån våra egna arbetslivserfarenheter vet vi att det kan vara svårt att få ihop livspusslet då arbetet ofta kräver att individen är tillgänglig för arbetsgivaren utanför ordinarie arbetstid. Vi är väl införstådda i vår egen förförståelse gällande Work-Life balance och att den följer oss genom hela undersökningens gång. Vi har i största mån försökt att inte låta vår förförståelse påverka formuleringen på studiens frågor utan vi har återanvänt vissa frågeformuleringar från andra studier och litteratur när det har varit möjligt. Metodvalet var i vårt fall ganska enkelt med tanke på våra frågeformuleringar och valet av yrkesgrupp.

3.2

Metodval

Inför vår studie gjorde vi vissa övervägningar inför vårt val av forskningsansats, kvantitativ eller kvalitativ. I ett tidigt stadie ansåg vi att en kvantitativ studie var mest lämplig av flera orsaker. Främsta anledningen var den till synes avsaknaden av tidigare forskning av den valda yrkesgruppen men även den geografiska spridningen på respondenterna i landet. Sedan var frågeställningen om vi kunde hitta skillnader emellan olika bakgrundsvariabler med andra ord skulle vår insamlade data omvandlas till siffror och/eller mängd. Det för att möjliggöra statistiska analyser (Holme & Solvang 1997 s. 76).

16

det finns 770 medlemmar. De 770 medlemmarna är fördelat på 727 manliga (94 procent) och 43 kvinnliga (6 procent) tränare.

3.3

Konstruktion av enkäten

Vår undersökning är gjort utifrån ett deduktivt arbetssätt, det vill säga att vi började med befintligt definierade teoretiska begrepp (Patel & Davidsson 2013 s. 23). Under inläsningen av den teoretiska referensramen hittade vi några väldefinierade begrepp som sedan kopplades till studiens frågeställningar. I några av böckerna samt artiklarna hittades bra exempel på frågor/frågeområden till undersökningen till exempel Friström (2001) och Pitney (2006). Ett deduktivt arbetssätt har till syfte att pröva de hypotetiska frågeställningarna med hjälp av empirisk inhämtat data (Patel & Davidsson 2013 s. 23). Vi är medvetna om att den förförståelse och praktiska erfarenhet av yrket som den ena av oss har kan av andra uppfattas som en hot mot objektiviteten i undersökningen. Förförståelsen har enbart används till att komma i kontakt med svenska PGA.

Våra frågeområden behandlar bland annat frågan om närvarotid om det skiljer sig något från att vara anställd eller om golftränaren har ett affärsavtal. Vi ville få reda mer om hur golftränaren tillbringar sin tid på arbetsplatsen samt hur de eventuellt kan disponera sin egen arbetstid. För att få fram så konkreta frågor som möjligt valde vi att bryta ner närvarotiden i olika beståndsdelar. Vilket är ett viktigt moment vid en enkätundersökning för att exakt ta reda på vad som skall mätas och hur det skall göras (Ejlertsson 2014 s. 46). Närvarotiden bröts ner i två begrepp som är kopplat till tid och rum. Flexibilitet och tillgänglighet var de två begreppen som uppstod efter en nedbrytning av huvudbegreppet närvarotid. I enkäten finns ett antal enskilda frågor som berör flexibiliteten och tillgängligheten hos golftränaren. I enkäten finns det frågor där respondenten får svara med egna ord för att möjliggöra en djupare förståelse i dessa frågor. Vi är inte intresserade av mängden utan i dessa frågor utan vi vill ha en djupare förståelse hos respondenterna (Patel & Davidsson 2013 s. 54). De enskilda variabler blir så kallade delkomponenter som går att koppla ihop med huvudbegreppet (Ejlertsson 2014 s. 48).

17

3.4

Urval, storlek och bortfall

Som vi tidigare har nämnt så valde vi att genomföra en totalundersökning av golftränarna på de svenska golfklubbarna. Därför var det aldrig aktuellt att göra något urval från vår population. Enligt den tillhandahållna informationen från Svenska PGA så var populationen 770 golftränare fördelat på 727 män och 43 kvinnor. Vi fick in totalt 209 svar vilket motsvarar en svarsfrekvens på 27 procent, vi fick in svar från 193 män (27 procent) och 16 kvinnor (37 procent). Vi kan se i Survey&Report att cirka 60 respondenter har påbörjat besvara enkäten men de har valt att inte slutföra och skicka in sina svar. Det motsvarar cirka 8 procent av den totala populationen och närmare 11 procent av de 561 respondenter som inte har svarat. Vi tror inte att det stora bortfallet beror på enkätutformningen frågorna eller enkätlängden, eftersom de deltagande respondenterna har gett mycket positiv feedback i slutet av vår enkät. Däremot är det antagligen flera faktorer som påverkar det stora bortfallet. Den viktigaste faktorn tror vi beror på att vi inte hade hand om första utskicket det är baserat på uttalande från en deltagare som skrev så här:

Jag svarade på er undersökning i förrgår! Dock kan jag inte dra mig till minnes att PGA har skickat ut den tidigare. Men det var nog klokt att skicka ut på egen hand, lätt att missa i ett nyhetsbrev som man nästan per automatik deletar eftersom att det kommer såpass ofta

En annan faktor är att vi inte hade tillgång till samtliga deltagande respondenters personuppgifter och därför inte fick ut påminnelsemail till samtliga deltagare. Vi går närmare in på detta problem i punkt 3.4. Vi måste också tänka på den begränsade tiden det fanns att svara speciellt med tanke på att det var bland annat har varit påsk. Sedan vet vi också att många respondenter var utomlands på golfskolor det vet vi på grund av vi fick ett större antal automatsvar på våra påminnelseutskick. Det var även en besvikelse när vi inte fick hjälp från Svenska PGA med påminnelseutskicken. Sedan vet vi också i efterhand att vi borde ha haft kontroll på vilka respondenter som hade svarat så vi lättare kunde rikta påminnelse till de som inte hade svarat. Det var dock inte möjligt eftersom Svenska PGA inte ville lämna ut personuppgifterna på deras medlemmar. Vi är ändå nöjda med att vi under den sista veckan fick in 156 svar efter påminnelseutskick. Vi hade hoppats på en mycket högre svarsfrekvens men ändå lyckades vi med mycket jobb att passera 20 procent. Vi ser ändå vår svarsfrekvens som lyckad med tanke på ovanstående problematik.

18

3.5

Genomförandet av enkätundersökningen

Vi genomförde en pilotstudie innan enkäten skickades ut till respondenterna (Ejlertsson 2014 s.89f, Patel & Davdisson 2013 s.60 & Holme & Solvang 1997 s. 81). Anledningen till att vi genomförde pilotstudien var för att få feedback på frågeformuleringarna. Vi ville säkerställa att frågorna var tydliga och lättförståeliga. I pilotstudien bad vi personer både med och utan inblick i livet som golftränare. Totalt ingick åtta personer i vår pilotstudie. De kommentarer vi fick från våra respondenter i pilotstudien, analyserade vi och använde för att tydligöra och komplettera frågorna.

Enkäten kom till slut att omfatta 43 frågor varav nio av dem var dolda från början. De nio dolda frågorna var följdfrågor som enbart blev synliga beroende på respondenternas svar på frågan innan. Som exempel kan nämnas fråga fem om hemmaboende barn vid svar ja kommer fråga sex och sju fram där vi frågar om antal hemmaboende barn och ålder på yngsta hemmaboende barn. Vi valde även att skicka ut enkäten utan frågenummer för att inte riskera att respondenterna skulle tro att något var fel när vissa frågenummer hoppades över. Själva enkäten distribuerades via e-post till svenska PGAs medlemmar tillsammans med ett nyhetsbrev. Utskicket administrerades central av svenska PGAs huvudkontor i Malmö. Anledningen till detta distributionssätt var först och främst på grund av att PGA inte ville lämna ut deras medlemmars e-postadresser. Samtidigt var det ett effektivt sätt att säkerställa alla respondenternas anonymitet samt att på ett snabbt och smidigt sätt tillhandahålla enkäten till alla respondenter.

Själva enkäten konstruerades i enkätverktyget Survey&Report. Den skickades ut som en webb-enkät. Utskicket till alla tränarena innehöll ett följebrev där det förklarades vad undersökningen syftade till samt länken till undersökningen. Enkäten skickades ut 2015-03-24 och slutdatumet sattes till 2015-04-15, med andra ord så hade respondenterna drygt tre veckor att besvara enkäten. Vi ville skicka ett påminnelsebrev till alla efter två veckor via svenska PGA men det gick tyvärr inte. Därför bestämde vi oss för att leta upp e-postadresser till golftränarna via golfklubbarnas hemsidor. Det finns totalt 473 golfklubbar och golfanläggningar i Sverige (Golf.se 2015b). De hemsidor där vi inte hittade tränarens e-postadress skickade vi påminnelsen till golfklubbens ee-postadress och bad dem om att skicka vidare till deras tränare. Detta arbete var mycket tidskrävande och vi valde därför att förlänga svarstiden med fyra dagar. Vi gjorde totalt tre påminnelseutskick till de 448 golftränare vi hittade e-postadress till och där vi inte hittade kontaktinformation till tränaren skickades påminnelsemail till golfklubben med önskemål och att de skickade vidare till golftränaren/arna. Informationen om vår studie var även tillgänglig på svenska PGAs hemsida (PGA 2015c).

3.6

Databearbetning

19

materialet för att sedan på ett tillförlitligt sätt få ut frekvens- och korstabeller. Tabellerna användes för analyser och hjälpmedel till att hitta eventuella samband mellan olika variabler. Undersökningens syfte är bland annat att undersöka om det finns skillnader i golftränarnas arbetssituation beroende på avtalsformen används både univariata, bivariata och ibland trivariata analyser för att behandla den insamlade data (Holme & Solvang 1997 kap. 15, Djurfeldt et al. 2010).

I univariata analyser används data från en variabel och redovisas i exempelvis antal och/eller procent, se bilaga 7.4 fråga ett är du man eller kvinna? Bivariata analyser behandlar sambandet mellan två variabler och den eventuella orsaken som kan ligga till grund för resultatet. I en bivariat analys redovisas resultatet i en korstabell eftersom det används två variabler och forskaren vill få fram om det finns något samband mellan variablerna. Trivariata analyser går steget vidare och använder sig av ytterligare en variabel (Djurfeldt et al 2010, Ejlertsson 2014, Patel & Davidson 2013, Holme & Solvang 1997). Studien gjordes utifrån att inte låsa sig fast vid ett tankesätt och därför utpekas inga variabler som beroende eller oberoende.

Vid den första genomgången av den insamlande data upptäcktes ett flertal frågor med missing values. Efter en noggrann genomgång av alla frågor och svar visade det sig berodde på de dolda frågorna i enkäten. Ett exempel är fråga sex där respondenterna frågas om hemmaboende barn, se bilaga 7.4.

De som svarade Nej fick aldrig fråga sju och åtta och då fick alla respondenter utan barn ett missing value i båda följdfrågorna. Vidare upptäcktes tyvärr också att respondenterna som hade svarat ja kunde hoppa över följdfrågorna och därmed också få ett missing value. Alla missing values omkodades enligt instruktionerna som ges i Statistiks verktygslåda (Djurfeldt et al 2010 s. 389f).

På frågorna om respondentens ålder och antal år i yrket var det inget förutbestämd svarsalternativ. Utan respondenten fick själv skriva i födelseår och hur länge hen hade arbetat som golftränare. Efter en sammanställning över födelseår omkodades alla respondenterna in i fem ungefär lika stora åldersgrupper där de fick ett nytt value värde i SPSS (Djurfeldt et al 2010 s. 419ff). Det gjordes för att underlätta den kommande bearbetningen och analys av datamaterialet. Det kunde tyvärr inte genomföras för antal år i yrket eftersom respondenterna hade svarat på olika sätt. Vissa av respondenter hade svarat med “sedan årtal” och andra i antal år. Därför sammanställdes antal år i yrket manuellt och inte direkt i SPSS.

20

3.7 Reliabilitet och Validitet

När det genomförs en enkätundersökning så är alltid huvudfrågan om det erhållna resultatet är korrekt. En enkätundersöknings huvudsyfte är att dess resultat ska kunna besvara frågan om att resultaten är korrekta och pålitliga. För att kunna skapa en trygghet till enkätundersökningarna så kopplas begreppen reliabilitet och validitet in (Ejlertsson 2014 s. 107). Reliabilitet och validitet går att koppla samman till varandra, vilket innebär att vi inte bara kan koncentrera oss på den ena utan vi måste ha de båda i åtanke (Patel & Davidsson 2013 s. 102). Det finns enligt Patel och Davidsson tre tumregler när det handlar om reliabilitet och validitet. Den första tumregeln är att med en hög reliabilitet så är det inte en garanti att det blir en hög validitet. Patel och Davidsson beskriver det i ett exempel om att mäta intelligens “Om jag vill mäta intelligens och tar ett måttband och mäter huvudets omkrets, blir mätningen tillförlitlig men det är inte därför mera säkert att jag därmed har mätt intelligensen”. Den andra tumregeln enligt Patel och Davidsson handlar mer om tillförlitligheten, vid låg reliabilitet ger det en låg validitet. Som innebär att forskarens mätning inte är tillförlitlig och hur ska då forskaren kunna veta vad hen mäter. Den tredje tumregeln är att om det finns en fullständig reliabilitet så är det en förutsättning att det även blir fullständig validitet. För att kunna veta vad forskaren vill mäta så måste mätningen vara tillförlitlig (Patel & Davidsson 2013 s. 102).

3.7.1

Reliabilitet

Reliabiliteten är det som skapar tillförlitligheten i en enkätundersökning. Det är de enskilda frågorna som ska vara stabila. Det innebär att respondenterna ska kunna svara på samma frågor upprepade tillfällen och ge samma svar varje gång (Ejlertsson 2014 S. 111). Enligt Holme och Solvang (1997 s. 163) beskriver de att hög reliabilitet handlar om att samma resultat uppnås vid olika oberoende mätningar. Ejlertsson (2014 s. 159) anger följande definition på reliabilitet: “Anger huruvida upprepade mätningar av samma förhållande ger samma resultat. En mätning med hög reliabilitet har litet slumpmässigt fel”. De svar vi har fått kan tyvärr inte jämföras med andra studier eftersom att vad vi vet så har denna yrkesgrupp inte studerats tidigare. En beroende faktor för en hög reliabilitet är att frågorna ställs på ett korrekt sätt. Dåligt konstruerade frågor och en dålig frågeföljd kan medföra att reliabiliteten blir låg då det kan bli en slumvariation i svaren. Från de kommentarerna vi har fått från våra respondenter om vad som kunde ha gjorts bättre i enkäten så var det väldigt få som kommentera just om dåligt konstruerade frågor och dålig frågeföljd. Vi fick kommentar av en respondent om att en fråga var “luddigt formulerad” och vi tolkar det som att respondenten anser att det var en dåligt konstruerad fråga.

21

Vi anser att vår studie håller en hög reliabilitet då vi själva har gjort en noggrann genomgång av frågeformuleringarna och frågeföljden. Respondentera i vår pilotstudie gav oss bra och konstruktiv feedback som vi tog till oss och finjusterade enkäten. Vi såg också i de kommentarer våra golftränare gav att enkäten var bra i både längd och frågeformulering. Av de 209 respondenterna har en gett negativ feedback till formuleringen av en fråga utav de 43 frågor som fanns i enkäten.

3.7.2

Validitet

Validiteten i en enkätundersökning innebär den enskilda frågans förmåga att kunna mäta det den avser att mäta (Ejlertsson 2014 s. 107). Om den enskilda frågan har liten eller inga systematiska fel så kommer validiteten att vara hög. Det är viktigt att forskaren verkligen tänker igenom vilka frågor som ska ingå i enkäten. Så att frågorna i enkäten ställs på ett sådant sätt att de verkligen mäter det som frågorna ska mäta. Ejlertsson (2014 s. 160) ger följande definition på begreppet validitet:

Anger frågans förmåga att mäta det den avser att mäta. En mätning med hög validitet har litet systematiskt fel. Vid enkätundersökningar är kriterie-, innehålls- och begreppsvaliditet relevanta validitetsmått

För att försäkra sig om att validiteten är bra i en fråga så finns två riktlinjer man kan följa (Patel & Davidsson 2013 s. 102). Det första sättet är att man kontrollerar innehållsvaliditeten i frågorna vilket forskaren gör genom en logisk analys av innehållet i frågan. Analysen som forskaren gör över innehållet kopplas till den teoretiska ramen för undersökningen, där man bryter ner de begrepp som berör undersökningen för att sedan formulera dessa till enskilda frågor som vi har förklarat i punkt 3.2. Det andra sättet innebär att forskaren säkerhetställer validiteten vilket även kallas för den samtidiga validiteten. Vilket innebär att forskaren provar frågorna på en grupp individer som liknar individerna som ska ingå i undersökningen en så kallad pilotstudie som vi har genomfört vilket tas upp i punkt 3.4. Begreppen som finns i den teoretiska ramen går att koppla tillsammans med alla arbetstagare de är inte låsta till just golftränaren. Därför kunde vi prova och använda samma frågor som vi skulle använda i enkätundersökningen.

3.8

Forskningsetik

22

via merparten av golfklubbarnas hemsidor. Svenska PGA hanterade det första utskicket av enkäten och vi valde att följa upp detta själva i ett senare tillfälle. Vi kan inte på något sätt ta reda på vem som har svarat på enkäten.

Vetenskapsrådet rekommenderar att man följer deras forskningsetiska principer (www.codex.vr.se 2015). En av dessa principer kallas även för forskningskravet som innebär att forskaren ställer väsentliga frågor som håller en hög kvalité och att tillgängliga kunskaper utvecklas samt fördjupas. Den andra principen kallas för individskyddskravet som innebär att forskaren skall undvika negativa konsekvenser för individen som deltar i undersökningen. Det är forskningskravet som väger tyngst i många fall. Dessa principer består av fyra olika krav: informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Ejlertsson

2014 s. 32, www.codex.vr.se 2015).

Informationskravet innebär att forskaren ska informera undersökningsdeltagaren om undersökningens syfte samt vilka villkor som gäller för deras deltagande. Denna information skickade vi ut i vårt följebrev där det framgår deltagarens syfte i undersökningen (Ibid.). Samtyckeskravet innebär att deltagaren i en undersökning har rätt att själv bestämma över sin medverkan i undersökningen. Deltagaren skall ge sitt samtycke till att delta i undersökningen. Den som deltar i en undersökning skall ha rätt att självständigt bestämma hur länge de vill delta i undersökningen. Om det medför negativa följder för den deltagande så har de rätt av att avbryta undersökningen omgående (Ibid.). Respondenterna gav sitt samtycke genom att besvara enkäten samt att efter genomförd deltagande i studien skicka in sina svar.

Konfidentialitetskravet innebär att uppgifter om de som deltar i undersökningen skall ges största möjlighet till att vara anonym och deras personuppgifter skall förvaras på ett sådant

sätt att obehöriga individer inte kan få tag i dessa uppgifter (www.codex.vr.se 2015). Den

enskilda individen som har deltagit i undersökningen ska inte kunna identifieras av en utomstående (Ejlertsson 2014 s. 32). I vår undersökning registrerades inga personuppgifter i samband med deltagandet.

Nyttjandekravet innebär att uppgifter om enskilda personer som har samlats in under undersökningen aldrig får användas eller utlånas. Dessa uppgifter är avsedda för ett forskningsändamål och får inte användas för kommersiellt bruk eller andra icke vetenskapliga syften (Ibid.). Dessa uppgifter får inte användas för beslut eller åtgärder som kan ha direkt påverkan mot den enskilde deltagaren om det inte har skett ett särskilt medgivande av den berörda. Vår insamlade data registrerades i enkätverktyget Survey&Report, och exporterades över till SPSS för statistisk bearbetning. När arbetet med undersökningen är klart och resultatet är godkänt och redovisat kommer den insamlade data är raderas.

23

3.9

Metoddiskussion

Utifrån studiens syfte och frågeställningar anser vi att den kvantitativa metoden var mest lämplig. Om vi istället hade vald en kvalitativ metod kan vi konstatera att vi hade behövd betydligt mer tid och resurser för att genomföra en liknande studie. Respondenternas geografiska spridning har krävt mycket resande för intervjumöjligheter. Vi tror även att respondenterna hade haft svårare att ge oss 45-60 minuter för en intervju jämfört med de cirka 10 minuter enkäten tog. Det antagande gör vi på grund av tidspunkten för studien sammafaller med golfsäsongens uppstart.

I efterhand kan vi konstatera att utskicksproblematiken som beskrivs i avsnitt 3.3 och 3.5 kan ha påverkat resultatet i någon mån. Vi anser att problematiken inte hade funnits i samma omfång om vi själva hade haft respondenternas kontaktinformation, och på ett smidigare sätt påmint de som inte hade besvarat enkäten. Vi är mycket nöjda med svarsfrekvensen på 27 procent, men hade hoppats på ett mycket högre deltagande. Vi kan enbart spekulera i hur resultatet hade sett ut om flera respondenter hade besvarat enkäten. Vi tror att utfallet hade visat en sämre bild av golftränarens livspussel. Anledningen är att vi tror att det externa bortfallet på närmare 63 procent beror till stor del på tidsbrist hos respondenterna som inte deltog. Vi avslutade enkäten med en öppen fråga till respondenterna där de kunde ge kommentarer angående enkäten, frågor och liknande. Alla 209 respondenter har gett någon kommentar vissa mycket korta och andra mer omfattande. Vi har valt ut ett citat som på ett bra sätt sammanfattar den positiva responsen vi har fått i studien:

Det här är ett utmärkt arbete ni lägger ner energi på! Ett ämne som bör dryftas ordentligt då situationen är ohållbar i längden. Det ser säkerligen annorlunda ut för pros på stora klubbar, som själva är stora namn och kan ha flera assistenter. Jag tror PGA ibland "glömmer" oss mindre tränare som måste slita för att ens själva kunna få ut lön. Här finns mycket att göra tror jag!

GRYMT BRA JOBB GUBBAR!!

24

4

Resultat och analys

I detta avsnitt kommer det att redovisas den data studien har fått in från de 209 respondenterna som valde att svara på enkäten. Vi kommer börja med att göra en kortfattad redovisning av respondenterna som valde att delta i denna undersökning. Redovisningen kommer att innehålla fakta gällande kön, avtalsform och familjesituation. Vidare kommer en djupare bearbetning och analyser av den insamlade data presenteras där speciell vikt läggs på att besvara studiens frågeställningar. Det som kommer att behandlas är en analys av golftränarnas arbetssituation, dess problematik och möjligheter samt hur familjelivet påverkas av den. Då kommer vi att koppla bearbetningen och analyserna till den teoretiska referensramen.

Då vi hade flera frågor där respondenterna kunde skriva fritt, kommer vi enbart att redovisa de frågor och svarsfördelningen där det var förutbestämda svarsalternativ i bilaga 7.4. Vi har valt att inte redovisa textsvar i vår bilaga för att bibehålla respondenternas konfidentiellitet. I de fall textsvar kommer att användas i analyser är personlig information borttagit så respondentens anonymitet hålls intakt.

4.1

Presentation av respondenterna

25 Tabell 4.1 Presentation av respondenter

Antal år i yrket Procent

0-5 år 10 6-10 år 18 11-15 år 15 16-20 år 20 21-25 år 13 25år- 23 Totalt 100

Jobbar du ensam eller i tränarteam

Ensam 51 Tränarteam 49 Totalt 100 Hemmaboende barn Ja 60 Nej 40 Totalt 100

Antal hemmaboende barn

1 barn 40

2 barn 50

3 barn 10

Totalt 100

De 209 golftränare som valde att delta i vår undersökning kan delas upp i tre grupper utifrån deras avtalsform. 33 procent har en anställning 13 procent som har en kombination av anställning och affärsavtal och 54 procent som har ett affärsavtal med golfklubben/arna. Det är en jämn fördelning mellan de tränare som jobbar ensam och de tränare som ingår i ett tränarteam på den eller de klubbar de jobbar på, se tabell 4.1.

När det kommer till respondenternas civilstånd är det 85 procent som är gifta/omgifta eller samboende med sin partner. Andelen som anger att de är singlar är 10,0 procent. Redovisiningen av respondenternas svar gällande eventuella barn se tabell 4.1.

4.2

Work-Life balance

Huvudsyftet med studien är att undersöka om golftränaren får ihop sitt livspussel därför kommer vi först och främst se hur Work-Life balance situationen fungerar. Om golftränarna behöver göra uppoffringar i privatlivet eller inte. Om det finns en balans mellan arbetsliv och privatliv.

4.2.1

Work-Life balance som säsongsbetonat fenomen

26

frågorna används till att hitta eventuella samband eller skillnader mellan exempelvis ålder, kön, avtalsform och ålder i yrket. Vi anser att de öppna frågorna där respondenten fick fylla i själv, har ett större värde för den djupare förståelsen av respondenternas situation i detta avsnitt om Work-Life balance.

I tabell 4.2 ser vi fördelningen utifrån avtalsform på frågan om hur respondenterna lyckas förena arbetet med övrigt liv. Tabellen visar att det finns en skillnad mellan avtalsformerna. Det är respondenterna med affärsavtal som lyckas bäst med att förena arbetet med det övriga livet. Vi anser att det beror på att de med affärsavtal är ansvariga för sin egen verksamhet och har därmed större möjlighet att vara tillgänglig och flexibel mot både familjen och arbetet. De med en anställning har inte samma frihet att kunna vara tillgänglig för familjen eftersom det finns en arbetsgivare som styr när individen skall arbeta. Här ser vi kopplingen till Friström 2001 s.13), Bergman och Ivarsson (2010 s 8), Bergman och Gustafson (2008 s 193) och Grönlund (2004 s. 35). De med någon form av anställning får svåra att få balans mellan de olika sfärerna som Friström behandlar. De med ett affärsavtal kan på ett tillfredställande sätt bestämma över sin tid och energi utifrån Bergman och Ivarssons synsätt. Bergman och Gustafson redogör för individens förmåga att vara disponibel i förhållande till familjen och arbetet. Grönlunds begrepp om servicekontrakt jämför vi med golftränarens anställningsavtal där golfklubben ser mer till sitt eget behov och därmed styr golftränarens tillgänglig i förhållande till arbetet.

Tabell 4.2 Hur lyckas du förena arbete med övrigt liv? Per avtalsform procentuell fördelning

Anställd Anställd+affärsavtal Affärsavtal Alla respondenter

Mycket bra 12 7 22 17

Ganska bra 62 57 55 57

Ganska dåligt 25 29 20 23

Mycket dåligt 2 7 4 3

Antal 68 28 113 209

Av de 209 respondenterna så valde 33 att ge en kommentar till frågan. Vi har valt att ta ut vissa av dessa kommentarer och använda dem i analysen. För att försöka få en djupare förståelse hur respondenterna förenar arbetsliv och privatlivet.

Work-Life balance innebär individens möjlighet att sträva efter en balans i förhållandet mellan arbets- och icke-arbetsliv utan en stressande inverkan från något av de två områden (Noon et al. 2013, s. 342 fritt översatt).

Har lärt mig av mina misstag i början av karriären. Och nu är jag bara anställd så jag behöver inte jobba dygnet runt för att få ihop pengarna. (respondent A).

27

min familj och vänner så är jag närvarande och njuter av det. (respondent B).

Genom två olika tillvägagångssätt i karriären så har anser dessa två respondenterer att de lyckas förena arbetslivet och privatlivet. A lärde sig av misstagen han gjorde i början av sin karriär. Vi tolkar det som att hen har gjort en del uppoffringar i början av sin karriär och att hen inte hade balansen mellan arbete och familj.

Golftränare B hade ett annat tillvägagångssätt för att få balans mellan arbetslivet och privatlivet. Hen använde sig av tydligheten där det stod klart från första dagen vad hen ville med sitt arbete och att när hen är med sin familj och vänner så är hen närvarande och njuter av det. I detta läge har hen funnit harmoni mellan arbete och familj och njuter även av det. B har uppnått den riktiga Work-Life balancen.

Det var ett par kommentarer om just familjen och hur de prioriteras i golftränarens liv: även fast jag jobbar mycket så har jag blivit bättre på att prioritera min familj och deras intressen, det var mycket värre tidigare. (respondent C).

C har också fått ändra sin syn på arbete då familjen har blivit lidande av att hen inte har haft balans mellan arbetet och privatlivet. Men det har skett en förändring och hen kan konstatera att det var mycket värre innan.

Som tidigare nämnts så visar figur 2.1 den att balansen uppnås när alla tre sfärerna prioriteras lika mycket. När uttalanden från golftränarna A, B och C jämförs, så har två av dem fått ändra om i sina sfärer då familjen i båda fallen har blivit mindre prioriterat av golftränare A och C. Friström (2001) redogör även för olika risker med en för stor arbetssfär som exempelvis arbestnarkomani, stress, utbrändhet, depressioner och sömnlöshet. Vi ser några kommentarer som visar tecken på en för stor arbetsbelastning vilket påverkar balansen mellan arbetssfären och övriga sfärer:

Är nöjd de dagar jag känner att jag hinner och kan jobba i ett normalt tempo (inte löpa mellan aktiviteter). Jobbar med mig själv nu efter att ha tuppat/svimmat vid ett par tillfällen fjol pga överbelastning. Golftränaryrket är ett kall mer än bara ett vanligt jobb. Sedan om det är en ursäkt vi använder för att försöka må bättre när vi jobbar de sjuka tider som vi gör kan jag ej avgöra.

Den fysiska stress att alltid dra in pengar