08.5. Bilaga 4. Årsredovisning 2015

Innehåll

Kommunstyrelsens ordförande har ordet . . . . 2

Sveriges mest attraktiva kommun . . . . 3

Hänt i Sollentuna 2015 . . . . 4

Fem år i sammandrag . . . . 6

Organisation . . . . 8

Det här är Sollentuna . . . . 10

Förvaltningsberättelse

God ekonomisk hushållning . . . . 16

Fokusområden och måluppfyllelse . . . . 20

Näringsliv och arbetsmarknad 21 · Utbildning 27 · Förebyggande insatser och omsorg 33 · Miljö och samhällsutveckling 41 · Kommunikation 48 Ekonomisk rapportering . . . . 54

Driftredovisning 54 · Investeringsredovisning 60 · Finansiell analys 64 · Resultaträkning 73 · Balansräkning 74 · Kassaflödesanalys 76 · Noter 77 · Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar 91 Kvalitet och utveckling . . . . 94

Barnperspektiv på Sollentuna kommun 99 Välfärdstjänster i extern regi . . . . 101

Personalredovisning . . . . 103

Sollentuna kommuns bolag . . . . 107

Nämndernas verksamhet

Stadsbyggnadsnämnden . . . . 118

Barn- och ungdomsnämnden . . . . 119

Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden . . . . 123

Vård- och omsorgsnämnden . . . . 127

Socialnämnden . . . . 131

Kultur- och fritidsnämnden . . . . 134

Miljö- och byggnadsnämnden . . . . 137

Trafik- och fastighetsnämnden . . . . 140

Överförmyndarnämnden . . . . 144

Rösjöstyrelsen . . . . 146

Familjerättsnämnden . . . . 147

Revisionsberättelse . . . . 149

För valtningsberättelse Nämndernas v erksamhet

Kommunstyrelsens ordförande har ordet

Under hösten blev vi 70  000 invånare i Sol- lentuna . Befolkningsökningen visar att Sollen- tuna är en attraktiv kommun att bo, leva och verka i . Att vi blir fler innebär att fler är med och bidrar till vårt gemensamma Sollentuna och att förutsättningarna att ha hög kvalitet i våra verksamheter stärks . Vi ingår i Stockholms län, en av de snabbast växande storstadsregio- nerna i Europa . Sett till den bakgrunden är det glädjande att 2015 innebar första spadtaget för utvecklingen av den nya stadsdelen Väsjön där det planeras för 3 700 bostäder . Under året har även arbetet med stadsutveckling i Västra Ture- berg och Helenelund fortsatt .

Sollentuna placerade sig för andra året i rad tvåa i Svenskt Näringslivs samlade bedömning av kommunernas näringslivsklimat . Detta är ett kvitto på det kontinuerligt goda näringslivsar- bete som kommunen gör för att företagen ska verka i ett bra företagsklimat och ges möjlighet att växa . Det är så vi skapar tillväxt, jobb och välfärd . Förra året startades 554 nya företag i Sollentuna, vilket är en rekordnotering .

Sollentuna fortsätter att redovisa ett positivt ekonomiskt resultat . Vi har i grunden en god ekonomi, men de stora investeringar vi står inför innebär ett behov av nya finansierings- lösningar och fortsatta effektiviseringar av våra verksamheter . Det är avgörande med god eko- nomisk ordning i våra verksamheter och att vi förvaltar de skattepengar sollentunaborna bi- drar med på bästa sätt . Genom att göra detta kan vi även fortsatt behålla en låg och oföränd- rad skattesats och samtidigt ge sollentunaborna bästa möjliga service .

Under 2015 fortsatte vi på den inslagna väg- en som innebär att sollentunaborna ska ha god insyn och kunskap om kommunens utveck- ling . Därför har breddningen och variationen av kommunikationskanaler utvecklats och bi- dragit till att vi kan nå fler invånare . Ett antal medborgardialoger har genomförts med fokus på delaktighet och inflytande i kommunens framtidsplaner . Därutöver har nya koncept lan- serats, exempelvis nyhetssidan Sollentunaliv, en

ny webbplats och temaföreläsningar inom ra- men för konceptet Fokus Sollentuna .

Det sorgesamma beskedet om Douglas Lithborns bortgång, vår uppskattade vän och kollega och kommunstyrelsens ordförande, drabbade Sollentuna kommun under somma- ren 2015 . Douglas var en mycket uppskattad politiker i Sollentuna, med politiska förtroen- deuppdrag i Sollentuna kommun sedan 1986 . Douglas arbetade alltid hårt för att Sollentunas invånare och företag skulle få bästa möjliga ser- vice och bidrog med stor energi i utvecklings- arbetet i kommunen . I strävan efter att fortsät- ta hans viktiga arbete tog jag över ordförande- posten och ska göra mitt bästa för att leda Sol- lentuna kommun in i framtiden .

Tack alla medarbetare för ett fantastiskt arbete 2015!

Henrik Thunes (M) Kommunstyrelsens ordförande

Sveriges mest attraktiva kommun 2019

Vår kommun växer och utvecklas . Varje dag, året om får vi tre nya invånare i Sollentuna – och alla är varmt välkomna! På ett år startas flera hundra nya företag . Föreningarna växer i takt med att kommunen växer . De som bor i vår kommun vill bygga bostäder, resa, idrotta, handla, låna böcker, cykla till jobbet, ha försko- leplats, gå i skolan, ha vård eller omsorg . Våra

invånare vill att de tjänster kommunen erbjuder har högsta kvalitet . Och vi som arbetar i kom- munen vill ge bästa tänkbara service .

För att spänna bågen extra satsar Sollentuna på att vara det vi kallar Sveriges mest attraktiva kommun – och ambitionen är att Sollentuna år 2019 ska vara i topp i fem av nio, ur medbor- garperspektivet, viktiga nationella jämförelser:

Nöjd-Medborgar-Index Medborgarundersökning genom- förs vartannat år

Resultat 2014: 68

Sollentunas resultat 2014 var bäst i Sverige.

Nöjda kunder inom hemtjänst

Resultat 2015: 88 %

Medelvärdet i Sverige är 91 %. Sollentuna tillhör de sämsta 25 % av Sveriges kommuner, vilket beror på att majoriteten av kommuner- na har resultat mellan 90 och 100 %.

Sveriges IT-kommun Utses vartannat år. Sollentuna var en av de nio kommuner som no- minerades till Sveriges IT-kommun 2015.

Tillgänglighet, e-post Resultat 2014: 89 % ^{fick svar} inom två arbetsdagar

Medelvärdet i Sverige är 84 % och Sollentu- nas värde tillhör mittersta 50 % av Sveriges kommuner.

Tillgänglighet, telefoni Resultat 2015: 44 % ^{fick svar} inom en minut

Medelvärdet i Sverige är 46 % och Sollentunas värde tillhör mittersta 50 % av Sveriges kommuner.

Företagsklimat

Sollentunas placering i Svenskt Näringslivs kommunranking Resultat 2015: Plats 2 Meritvärde i grundskolan

Resultat 2015 (17 ämnen):

247,6

Medelvärdet i Sverige är 224,7 och Sollentuna tillhör bästa 25 % av Sveriges kommuner.

Nöjda kunder på särskilt boende för äldre

Resultat 2015: 82 %

Medelvärdet i Sverige är 82 % och Sollentu- nas värde tillhör mittersta 50 % av Sveriges kommuner.

Hållbart Medarbetar Engagemang (HME) Index som mäts första gången 2015.

Resultat 2015: 78

Sollentunas resultat är också det genom- snittliga värdet för de 44 kommuner som rapporterat in HME 2015.

Hänt i Sollentuna 2015

Sollentunas första studentbostäder invigdes i december 2015.

Stadsbyggnadsnämndens ordförande Thomas Ardenfors klippte bandet till de totalt 156 studentlägenheterna i huset.

Majoriteten av dem är ettor på 25 kvm och placeringen är centralt i Tureberg.

Nu kan barn och vuxna träna och leka tillsammans!

Mitt i skogen, vid Vibyspåret, finns nu en lekplats och ett utegym på samma plats. Invigningen skedde under september.

Kulturskolan flyttade till nya rymliga lokaler med en egen stor orkestersal, teaterscen, bildsal och en foajé för mindre konserter och utställningar.

En kommun som växer: i oktober 2015 passerade Sollentuna 70 000 invånare!

I november deltog Sollentuna kommun vid konferensen Global Education Symposium i Kalifornien, USA.

Sollentuna var inbjudna som ett gott exem- pel och berättade hur digitala verktyg bidrar i den dagliga undervisningen i Sollentunas skolor.

Arena Satelliten i Sollentuna blev utsedd till årets ungdomsverksam- het av nätverket KEKS 2015.

Enligt undersökningen är Arena Satelliten en verksamhet där man är trygg, delaktig, får ta ansvar, har inflytande och lär sig nya saker.

Under 2015 planterade kommunen 60 000 lökar runt om i Sollentuna.

Det symboliska första spadtaget för ex- ploateringen av kommunens nya stadsdel Väsjön togs under året.

Sollentuna satsar på integration och mottagande.

För att samordna kommunens stöd till nyanlända har Sollentuna sedan december 2015 en samordningschef, som samordnar kommunens totala insatser. Målet är att ha ett helhetstänk för att ge stöd på bästa sätt, från mottagande till integration.

Det gäller att hitta bostäder, arbete, förskola och skola, och kanske det viktigaste av allt, ge stöd kring hur våra nya kommuninvånare tas emot av oss som redan bor här.

Fem år i sammandrag

2015 2014 2013 2012 2011

Kommunen

Allmänt

Befolkning 70 251 69 325 68 145 66 859 65 891

varav 1–5 4 633 4 751 4 853 4 919 4 976

6 –15 10 355 10 080 9 737 9 381 9 023

16 –18 2 555 2 493 2 495 2 651 2 819

65+ 11 020 10 771 10 486 10 222 9 932

Befolkningsförändring, % 1,3% 1,7% 1,9% 1,5% 2,0%

Skattesats 18,10% 18,10% 18,10% 18,20% 18,20%

Antal årsarbetare 2518 2454 2594 2965 2793

Antal årsarbetare per 1000 inv. 35,8 35,4 38,1 44,3 42,4

Andelen köp av verksamhet, totalt, % 47,0% 42,0% 37,3% 35,4% 35,9%

varav av privata företag och föreningar/stiftelser 34,4% 32,5% 32,6% 32,0% 32,2%

Sjukfrånvaro 5,8 5,1 5,3 5,1 4,8

Resultat och kapacitet

Årets resultat, mkr 97,3 67,3 76,7 82,7 169,9

Årets resultat exkl realisationsvinster, mkr 30,6 34,7 71,7 59,3 48,0

Balanskravsresultat, mkr 96,1 62,2 71,7 78,1 169,4

Nämndernas nettokostnad, mkr 3 551 3 230 3 100 3 012 2 845

Procentuell förändring, % 10% 4% 3% 6% 7%

Budgetavvikelse, nämnderna, mkr 10,6 -18,2 -24,2 -34,5 -42,8

Som andel av intäkter från skatter, statsbidrag och utjämning

Nettokostnad 98,9% 100,0% 98,5% 99,5% 94,8%

Finansnetto -1,8% -2,1% -1,0% -2,2% -0,7%

Resultat 2,9% 2,1% 2,5% 2,7% 5,9%

Eget kapital, mkr 3 900 3 803 3 736 3 659 3 576

2015 2014 2013 2012 2011

Soliditet, % 76,3% 80,2% 81,3% 83,5% 83,6%

Soliditet, inkl ansvarsförbindelselse, % 54,0% 55,4% 54,8% 56,9% 56,2%

Investeringar exkl exploatering, netto mkr 375 346 205 96 138

Investeringar exkl exploatering, som andel av

intäkter från skatter, statsbidrag och utjämning, % 11,1% 10,7% 6,6% 3,2% 4,8%

Exploatering, netto , mkr -11 7 37 -14 -10

Risk och kontroll

Likviditet exkl kapitalplaceringar och

koncernföretagens del, genomsnitt mkr 194 255 321 250 294

Likviditet exkl kapitalplaceringar och koncernföretagens del, som andel av

verksamhetens kostnader 4,8% 6,5% 8,8% 6,9% 8,5%

Borgensåtagande, mkr 197,6 23,6 26,2 26,3 26,7

varav koncernförtag, mkr 189,0 14,9 16,7 17,6 17,4

Kommunkoncernen

Resultat, mkr 190 345 179 320 264

Investeringar mkr 729 656 723 705 623

Soliditet, % 60% 61% 59% 61% 63%

Kultur- och fritidsnämnden

ordförande Magnus Ramstrand (KD)

tfn. 579 214 95 e-post:

magnus.ramstrand@sollentuna.se nämndsekreterare Emelie Joachimsson

ordförande Björn Karlsson (M)

tfn. 08-579 216 93 e-post:

bjorn.karlsson@sollentuna.se kommunsekreterare Anneli Tjäder

Kommunfullmäktige är kommunens högsta politiska organ och består av 61 ledamöter som väljs vid allmänna val vart fjärde år. Kom- munfullmäktige utser ledamöter i kommunens nämnder och styrelserna för Sollentuna Ener- gi AB, AB Sollentunahem och AB Solom.

ordförande Henrik Thunes (M)

tfn. 08-579 220 15 e-post:

henrik.thunes@sollentuna.se kommunsekreterare Anneli Tjäder

Kommunstyrelsen är fullmäktiges verkställande organ. Kommunstyrelsen samordnar och utvecklar kommu- nens totala verksamhet och ser till att kommunfullmäktiges riktlinjer efterlevs. Kommunstyrelsen ansvarar även för uppföljning av nämndernas verksamheter.

Kommunfullmäktige

Kommunstyrelsen

ordförande Sonia Lunnergård (KD)

tfn. 08-579 219 81 e-post:

sonia.lunnergard@sollentuna.se nämndsekreterare Jenny Weister

Socialnämnden Valnämnden

ordförande Benkt Kullgard (M)

tfn. 073 915 10 15 e-post:

benkt.kullgard@sollentuna.se

Valnämnden ansvarar för att genomföra allmänna val, val till EU-parlamentet och eventuella folkomröstningar i kommunen.

Överförmyndar- nämnden

ordförande Gun Eriksson (S)

tfn. 08-591 260 00 e-post:

gun.eriksson@sigtuna.se nämndsekreterare Manuel Bustos

Överförmyndarnämnden är gemensam nämnd för kommu- nerna Sollentuna, Sigtuna och Upplands Väsby. Kontoret ligger i Turebergshuset i Sollentuna.

Miljö- och byggnadsnämnden

ordförande Oscar Nyströmer (M)

tfn. 08-579 210 23 e-post:

oscar.nystromer@sollentuna.se nämndsekreterare Ayra Abrahamsson

Barn- och ungdoms- nämnden

ordförande Soley Aksöz Lithborn (M)

Tfn 08-579 215 86 e-post:

soley.aksoz-lithborn@sollentuna.se nämndsekreterare

Katarina Jupén Morell

Chef Ann-Charlotte Zetterberg

Kultur- och fritidsnämnden ansvarar bland annat för biblioteken, Kul- turskolan, utomhusidrott, Arena Satelliten, barnkultur-program, idrottshallar och fältfritidsledare.

Socialnämnden ansvarar bland annat för stöd till barn och unga, hjälp vid ekonomiska problem, missbruk eller andra sociala problem. Nyanlända flyktingar får stöd vid sin introduk- tion i kommunen.

Miljö- och byggnadsnämnden ansva- rar bland annat för bygglov, inmät- ning av fastigheter och baskartan, miljö- och hälsoskyddsverksamhet, tillsyn, anmälan och tillstånd för livsmedel.

Barn- och ungdomsnämnden an- svarar bland annat för barnomsorg, kommunala grundskolor, uppföljning och kvalitetsutveckling.

Förvaltning Kultur- och fritidskontoret chef Niklas Roos af Hjelmsäter

Förvaltning Socialkontoret

chef Kerstin Lidman Förvaltning

Miljö- och byggnadskontoret chefElisabeth Thelin Förvaltning

Barn- och utbildnings- kontoret chef Daniel Broman

Bolagsstyrelser

Av Sollentuna kommun helägda aktiebolag.

AB Sollentunahem AB Sollentunahem är kommu- nens bostadsbolag med syfte att upplåta bostadslägenheter med hyresrätt i Sollentuna kommun.

Sollentuna Energi AB Sollentuna Energi AB har till huvudsakliga syfte att distribuera el, tillhandahålla VA och fjärrvär- me samt svara för sophanteringen i kommunen.

AB SOLOM

AB SOLOM bedriver äldreom- sorg och tillhandahåller stöd och service till personer med funk- tionsnedsättning

Organisation

Arbetsutskott

ordförande Henrik Thunes (M)

tfn. 08-579 220 15 e-post:

henrik.thunes@sollentuna.se kommunsekreterare Anneli Tjäder

Kommunledningskontoret

kommundirektör Katarina Kämpe

Kommunledningskontoret är kommunsty- relsens tjänstemannaorgan när det gäller styrning, ledning och uppföljning. Det kan gälla att följa upp budget och att utvärdera verksamheternas förmåga att nå de mål som kommunfullmäktige satt upp. Arbetet är i första hand inriktat på att stödja och hjälpa förvaltningarna i deras arbete. Kommunled- ningskontoret finns på plan 11

i Turebergshuset.

Miljöutskott

ordförande Carina Knorpp (FP)

e-post:

carina.knorpp@sollentuna.se sekreterare Ida Andersson

Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden

ordförande Anders Morin (FP)

tfn. 070 568 80 87 e-post:

anders.morin@sollentuna.se nämndsekreterare Linda Turula

Chefer och funktioner inom kommunledningskontoret:

Administrativa avdelningen – Pierre Carlsson Ekonomiavdelningen – Anders Nilfjord

Funktion för näringsliv och strategisk kommunikation – Anna Hamberg Kommunjurist – Ingegärd Bornelind

Personalavdelningen – Mona Birgetz Stadsbyggnadsavdelningen – Christina Leifman Presschef – Moa Ledin

Överförmyndaravdelningen – Ann-Charlotte Zetterberg

ordförande Moa Rasmusson (FP)

tfn. 08-579 216 33 e-post:

moa.rasmusson@sollentuna.se nämndsekreterare Jenny Wiik

Trafik- och

fastighets nämnden Vård- och

omsorgsnämnden

ordförande Anna-Lena Johansson (FP)

tfn. 08-579 220 26 e-post:

anna-lena.johansson@sollentuna.se nämndsekreterare

Alexandra Algodin ordförande

Thomas Ardenfors (M)

tfn. 08-579 216 88 e-post:

thomas.ardenfors@sollentuna.se nämndsekreterare Ida Andersson

Utbildnings- och arbetsmarknads- nämnden ansvarar bland annat för gymnasieskola, gymnasiesärskola, kommunal vuxenutbildning, vux- enutbildning för utvecklingsstörda (särvux), svenskundervisning för invandrare (sfi), arbetsmarknads- frågor.

Trafik- och fastighetsnämnden an- svarar bland annat för förvaltning av kommunens mark och fastigheter, gator och byggnader samt natur- reservat och övrig naturmark.

Vård- och omsorgsnämnden ansva- rar för stöd, service och omvårdnad till äldre och till personer som har funktionsnedsättning.

Stadsbyggnadsnämnden ansvarar för den fysiska planeringen i kommunen och för större exploatering av markområden.

Stadsbyggnadsavdelningen är en av kommunledningskontorets avdelningar.

Stadsbyggnadsnämnden

Förvaltning Utbildnings- och arbetsmarknads- kontoret chef Helene Bengtson

Förvaltning Vård- och omsorgskontoret

chef Karin Proos Stadsbyggnads-

avdelningen

chef Christina Leifman

Förvaltning Trafik- och fastighetskontoret tf chef

Kjell Lauri

Det här är Sollentuna

• Kommunens yta är 55,83 km², varav 3,21 km² är vatten .

• Varje år ökar Sollentuna med 1 000 nya invånare – i oktober 2015 passerades 70 000 invånare .

• Det finns ungefär 4 000 företag och 500 nya företag startas varje år . 

• Ligger mellan Stockholm och Arlanda – attraktivt både för boende och företag .

• Årets resultat, exklusive reavinster, är 30,6 miljoner kronor

• Under 2015 investerades för 364 miljoner kronor .

Mandatfördelning 2015

Sollentuna kommun styrs av en majoritet som består av Moderaterna, Liberalerna och Krist- demokraterna .

Parti Mandat

Moderaterna 22

Socialdemokraterna 12

Liberalerna 6

Kristdemokraterna 4

Sollentunapartiet 4

Vänsterpartiet 2

Miljöpartiet 5

Centerpartiet 3

Sverigedemokraterna 3

Totalt 61

Förvaltnings-

berättelse

Allmänna

förutsättningar

Ekonomiska förutsättningar

Kommunernas och landstingens verksamhet utgör en femtedel av Sveriges samlade produk- tion av varor och tjänster (BNP). Vad som hän- der i kommunsektorn bidrar därmed till den samhällsekonomiska utvecklingen. År 2015 präglades den svenska ekonomin av höga tillväxttal – bruttonationalprodukten beräknas öka med närmare fyra procent. Den snabba tillväxten förväntas fortsätta även 2016 och 2017 för att sedan kulminera. Det som driver tillväxten är växande investeringar och ökad offentlig konsumtion. I det senare är det främst kommunernas kraftiga ökande konsumtion som förklarar.

Den starka tillväxten skapar även positiva förändringar på arbetsmarknaden med minskad arbetslöshet och ett ökat antal arbetade timmar.

Arbetslösheten närmade sig 6,5 procent vilket brukar benämnas som den nivå där arbetsmark- naden är i jämnvikt. Utöver konjunkturen är den långsiktiga utvecklingen av sysselsättningen avgörande för skattebasens utveckling. Längre arbetsliv (tidigare inträde och senare utträde) be- döms av stor vikt för den framtida finansieringen av välfärden. Även högre förvärvsgrad bland ut- rikes födda är av vikt. Det är sysselsättningen, räknat i arbetade timmar, som i praktiken be- stämmer vad löneinkomsterna i skattebasen ger för resurser till den kommunala verksamheten.

Fler arbetade timmar och minskad arbetslöshet innebär ett förbättrat skatteunderlag. Öknings- takten för åren 2015 till 2018 är ur ett historiskt perspektiv mycket hög. Löneökningar i sig ger inte så mycket mer resurser över till den kom- munala verksamheten. Ökade skatteintäkter till följd av löneökningar i samhället motsvaras normalt av ungefär lika stora löneökningar också för kommunernas anställda. För 2016 och 2017 drivs ökningen av fler arbetade timmar och ökade pensioner vilket ger en real ökning av kommunernas skatteintäkter.

Kommunernas skatteintäkter räcker inte till för att finansiera hela det kommunala uppdraget.

Därför skjuter staten till pengar via det generella statsbidraget. För 2015 uppgår det till 62 mil- jarder kronor. Statens bidrag till kommunerna räknas inte upp mellan åren. Staten kan dock i sin budget besluta om att förändra bidraget. För perioden fram till 2019 har staten inte aviserat några större generella tillskott. När staten inte tillför nya resurser sker det genom den allmänna löne- och prisutvecklingen en urholkning av bi- draget över tid vilket skapar ett behov av effekti- viseringar för kommunerna. Enligt en uppskatt- ning från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) motsvarar urholkningen cirka tre miljar- der kronor per år för samtliga kommuner.

Trots den underliggande positiva bilden när det gäller arbetsmarknad och skatteunderlag tecknar SKL en oroande bild av kommunernas

Samhällsekonomiska förutsättningar (enligt SKL)

2015 2016 2017 2018 2019

BNP 3,6 3,8 3,3 2,4 1,6

Sysselsättning timmar 1,0 2,0 2,1 1,2 0,3

Relativ arbetslöshet 7,4 6,9 6,5 6,5 6,7

Timlön 3,2 3,2 3,4 3,6 3,7

Konsumentprisindex 0,0 0,9 2,0 3,4 3,5

Skatteunderlag 4,9 5,6 5,6 5,3 4,4

För valtningsberättelse

ekonomi de närmaste fyra åren. Kommunerna möter nu en kraftig kostnadsökning. Den be- står dels av ökande ålderskullar inom barn och utbildning samt flera äldre, dels av det stora flyk- tingmottagandet. Många kommuner är uppe i eller på väg in i en period av stora investering- ar. Många av de skolor och anläggningar som byggdes under 1970-talet har nu tjänat ut och behöver renoveras eller ersättas. De stora investe- ringsvolymerna kan inte i alla fall finansieras med egna medel varför många kommuner nu ökar sin upplåning med ökade räntekostnader som följd.

Sollentuna kommun har under de senaste fem åren uppvisat starka resultat och en bibehållen eller en hög soliditet. En del av det starka resul- tatet förklaras av stora realisationsvinster inom exploateringsverksamheten. Men även om dessa vinster exkluderas har kommunen uppnått det av fullmäktige uppsatta resultatmålet på en procent av de samlade intäkterna från skatteintäkter, stats- bidrag och kommunalekonomisk utjämning.

Den positiva konjunkturen stärker även Sol- lentuna kommuns intäkter de närmaste åren.

Kommunen genomgår dock en ekonomisk an- passning till det förändrade systemet för kom- munalekonomisk utjämning vilket försämrar förutsättningarna. Kommunen förlorade stort belopp i förändringarna som genomfördes 2014 och 2016. Kommunen erhåller ett så kallat infö- randebidrag som trappas av med cirka 37 miljo- ner kronor årligen fram till 2019. Dessa belopp måste kommunen få fram genom effektivisering- ar/prioriteringar. Utöver detta effektiviseringsbe-

hov måste Sollentuna hantera urholkningen av statens bidrag. Urholkningen motsvarar 21 mil- joner årligen för Sollentuna.

På kostnadssidan möter kommunen delvis samma utmaningar som övriga kommuner – ökade volymer inom barn och utbildning samt äldre och flyktingsituationen. Detta kommer skapa ansträngningar på kommunens driftseko- nomi. Förutom detta är kommunen på väg in i en period av mycket stora investeringar. Kom- munen har tidigare år kunnat självfinansiera samtliga investeringar genom resultat och av- skrivningar. De kommande årens investeringar uppgår till så höga nivåer att en kompletterande finansiering måste till.

Kommunalekonomisk utjämning Grundprincipen för systemet är att alla kommu- ner ska ha likvärdiga ekonomiska förutsättningar att erbjuda sina invånare välfärd. För att detta ska komma till stånd när det finns stora skillnader i förutsättningar (skattekraft, demografi, geografi, samt socioekonomi) har riksdagen beslutat att det ska finnas ett system för kommunalekono- misk utjämning och ett system för utjämning av LSS-kostnader.

Meningen är att skillnader i kommunalskatt i stort ska spegla skillnader i effektivitet, service och avgiftsnivå och inte bero på skillnader i struk- turella förutsättningar.

Nuvarande system för kommunalekonomisk utjämning gäller sedan januari 2005 med vissa ändringar införda 2008 och 2014. Systemet för kommunalekonomisk utjämning kan delas upp i

fem olika delar: inkomstutjämning, kostnadsutjäm- ning, strukturbidrag, införandebidrag och regle- ringsbidrag/avgift. Systemet för LSS-utjämningen gäller sedan januari 2004 med vissa förändringar införda från 2009.

Effekten av systemet blir att utvecklingen av det egna skatteunderlaget är av underordnad bety- delse för utvecklingen av kommunens intäkter.

ökar kommunens skatteunderlag per invånare snabbare än genomsnittet får kommunen lämna ifrån sig merparten av effekten i form av en ökad avgift i inkomstutjämningen.

När det kommer till demografi möter varje kom- mun sin unika utveckling. Via kostnadsutjämningen kommer dock samtliga kommuner att möta samma finansiella utmaning. En kommun med en gynnsam utveckling i relation till genomsnittet får hjälpa de kommuner som möter en ogynnsam utveckling.

Befolkning

Befolkningsökningar ställer krav på planering och framförhållning, investeringar i infrastruktur och service, men påverkar också skatteintäkter och verksamhetskostnader i det korta perspektivet.

I Stockholms län var befolkningsökningen 33 395 personer under år 2015, vilket är en nå- got mindre ökning än föregående år.

Sollentuna kommuns befolkning ökade under samma period med 926 personer, vilket motsva- rar 1,3 procent, och var vid slutet av året 70 251 invånare. Ökningen bestod av ett födelseöver- skott på 318 personer och ett flyttningsöverskott på 599 personer.

Både in- och utflyttare är till stor del perso- ner i åldern 20 – 30 år. Utflyttarna är vanligtvis ungdomar som lämnar föräldrahemmet och in- flyttarna är något äldre personer som söker sig till kommunen till exempel i samband med fa- miljebildning.

Bostadsmarknad

Sollentuna är en del av en sammanhängande ar- bets- och bostadsmarknadsregion där bostadsbe- ståndet till en del bestämmer befolkningsutveck- lingen.

Totalt fanns det cirka 28 400 bostäder i kom- munen i början av 2015. Bostadsbeståndet i kommunen består till 45 procent av småhus och till 55 procent av flerbostadshus samt specialbo- städer (exempelvis bostäder för äldre). Upplå- telseformerna för lägenheter i flerbostadshus är 43 procent hyresrätter och 57 procent bostads- rätter.

Enligt en preliminär uppgift har cirka 600 bostäder färdigställts i kommunen under 2015.

Under perioden 2016 – 2020 planeras cirka 3 400 nya bostäder bli inflyttningsklara i Sollen- tuna kommun.

Näringsliv

I Sollentuna kommun finns cirka 4 000 företag, de flesta inom privata tjänstesektorn och majo- riteten är småföretag. Näringslivets utveckling i Sollentuna är mycket positiv. De senaste åren har cirka 500 företag startats. 2015 var dock ett mycket bra år avseende nyföretagandet i kom- munen, det startades 554 nya företag vilket är ett rekord. I Svenskt Näringslivs undersökning om kommuners företagsklimat rankas Sollentuna som nummer två i hela landet, för andra året i rad behålls andraplatsen efter Solna. Sollentu- na är en attraktiv kommun att etablera företag i.

Läget i regionen, de goda kommunikationerna, entreprenörsanda, bra bostäder samt välutbildad arbetskraft är konkurrenskraftiga faktorer för kommunen.

80 000 70 000 60 000 50 000 40 000 30 000

Befolkningsutveckling 1980-2015

2015

2010

2005

2000

1990

1985

1980

För valtningsberättelse

Arbetsmarknad

Hur stor andel av kommunens befolkning som är i arbetsför ålder påverkar hur många per- soner i kommunen som ingår i arbetskraften.

Alla personer i arbetsför ålder ingår dock inte i arbetskraften – exempelvis studenter och sjuk- skrivna. Av dem som ingår i arbetskraften är en del sysselsatta och en del arbetslösa. Av de per- soner som är bosatta i kommunen och är över 20 år förvärvsarbetar 81 procent. Knappt hundra kommuner har en högre förvärvsfrekvens.

Motsvarande andel i Sverige som helhet är 77 procent.

Av arbetskraften var vid årsskiftet 4,8 procent (4,6 procent 2014) arbetslösa eller ingick i något arbetsmarknadsprogram. Motsvarande siffra för riket var 8,0 procent (8,1 procent 2014). Antalet arbetslösa i kommunen var vid årsskiftet 1 086 (994). Antalet personer som deltog i arbetsmark- nadsprogram var vid årsskiftet 537 (530). Den ökade arbetslösheten förklaras till största delen av en ökning av de öppet arbetslösa.

Bland ungdomar mellan 18 och 24 år var ut- vecklingen den motsatta. Andel som var öppet arbetslösa eller deltog i något program minskade med 0,2 procentenheter till 5,8. I Sverige som helhet minskade arbetslösheten bland de unga med 1,7 procentenheter till 13,0 procent.

För en annan grupp med svag förankring på arbetsmarknaden – de utrikes födda – ökade arbetslösheten med 0,4 procentenheter till 11,30 procent. Utvecklingen i Sverige som helhet gick åt samma håll – en ökning på 0,8 procentenheter till 22,10 procent.

God ekonomisk hushållning

För en finansiell bedömning finns kommunallagens

mål för den ekono miska

förvaltningen som omfattar hela kommunkoncernen.

Den innebär att kommunen ska ha en god ekono misk hushållning både i sin egen verksamhet och i verksamhet som be d rivs genom annan

juridisk person. Nedan redovisas vilka finansiella mål som är

beslutade.

Uppföljning av kommunfullmäktiges fokusom- råden, övergripande mål och nämndernas åtag- anden sker under rubriken Fokusområden och måluppfyllelse. Kommunövergripande kvalitets- arbete och sammanfattning av Sollentunas arbe- te ur barnperspektiv sker under rubriken Kvalitet och utveckling.

Balanskravet

Lagstiftaren ser balanskravet som ett golv eller en miniminivå för det finansiella resul tatet. Ba- lanskravet innebär att intäkterna ska överstiga kostnaderna. Om kostnaderna för ett visst rä- kenskapsår överstiger intäkterna, ska det i för- valtningsberättelsen för det året anges när och på vilket sätt man avser att göra den i 8 kap. 5

§ kommunallagen (1991:900) före skrivna regle- ringen av det negativa resultatet. Om full mäktige har beslutat att en sådan re glering inte ska ske, ska upplysning lämnas om detta. Där vid ska skä- len till beslutet anges.

Ett uppfyllande av balanskravet är en grundför utsättning för en långsiktig, stabil finan- siell ut veckling och ett instrument för att förhin- dra ne gativ utveckling av kommunens eko nomi.

Vid beräkning av balanskravet ska realisa- t ionsvinster inte tas med. Årets resultat enligt balanskra vet uppgår till 96,1 miljoner kronor.

Den värdeökning som kommer från exploate- ringsresultatet ingår i balanskravsresultatet. Det inne bär att kommu nen har uppfyllt lagens krav på balans.

Årets resultat 97,3 mkr Avgår reavinster 1,2 mkr

(ej exploatering) Summa 96,1 mkr

För valtningsberättelse Finansiella mål

Hur en kommun väljer att analysera och kom- mentera sin ekonomi och balanskravet blir na- turligtvis kopplat till om man har ett re sultat som väl överstiger balanskravet, ligger i närheten av balanskravet eller om resultatet ligger under ba- lanskravet.

I koncernen finns inga gemensamma mål för den finansiella planeringen. Sollentuna kom- mun har mål för den finansiella planeringen.

Av bolagsordningar och ägardirektiv framgår kommunens ramar för de kommunala bola gens verksamhet. Bolagen utfärdar egna rikt linjer för finansiell planering m.m. Re spektive styrelse har ett självständigt ansvar för bola gets finansiella verksamheter och ris ker. Om det bedöms som lämpligt av respek tive sty relse kan dessa baseras på tillämpliga delar i kommunens riktlinjer.

Sollentuna kommuns mål för den finansiella planeringen avser såväl räkenskapsår, bud getår som de efterföljande planåren. Det är tre mål, vilka också kan uttryckas som mått/nyckeltal.

Målen för 2015 är:

1. Årets resultat före extraordinära intäkter ska vara så stort att det egna kapitalet vär de säkras.

Målet definieras i förhållande till skatte- intäkterna som används för att finansiera verk samhe ter nas nettokostnader, finansnetto, av skriv ningar, in vesteringar samt ökning av eget kapital. Med skatteintäkter avses sum- man av skattein täkter, generella stats bidrag, inkomst- och kostnadsutjäm ning samt fastig- hetsavgift. Resultatmålet uppfylls ej för 2015.

2. Likviditeten (exklusive kapitalförvaltningen) bör inte understiga fyra procent av de ex terna utgifterna. Likviditetsmålet uppfylls för 2015.

3. Soliditeten bör inte understiga 75 procent exkl. pensionsförpliktelser redovisade som ansvarsförbindelser. Soliditetsmålet uppfylls för 2015.

Det första målet analyserar det eko nomiska re- sultatet i ettårsperspekti vet, men utgör också förutsättningen för en ansvarsfull och lång siktig god ekono misk ut veckling. De två öv riga målen utgör summan av flera års resultat och uttrycker den ekonomiska styr kan, betalningsförmågan, på kort respek tive lång sikt.

Finansiella mål i kommunens bolag

Kommunen äger bolagen AB Sollentunahem, Sollentuna Energi AB och AB SOLOM. Bolagen i kommunkoncernen, exklusive AB SOLOM, ska drivas så att resultaten tillåter såväl konsoli- dering av bola gen samt utdelning till ägaren.

Bolagen följer kommunens ägardirektiv och har 2015 haft resultat som har tillåtit utdelning till ägaren enligt fullmäktiges direktiv samt kon- solidering av bolag. För AB SOLOM finns ej krav på utdelning till ägaren.

Mål Målnivå Utfall

Årets resultat före extraordinära intäkter ska vara så stort att det egna kapitalet

vär de säkras. 1% 0,9%

Likviditeten (exkl. kapitalförvaltningen) bör inte understiga fyra procent av de

ex terna utgifterna. 4% 4,8%

Soliditeten bör inte understiga 75 procent exkl. pensionsförpliktelser redovisade

som ansvarsförbindelser. 75% 76,3%

God ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsperspektiv

Ledningssystem och styrproces

För att effektivt styra och följa upp kommunens verksamheter finns ett kommunövergripande ledningssystem och fastställda styrprocesser.

Sollentuna kommuns ledningssystem innehåller komponenterna

• Resursfördelning

• Målstyrning

• Kvalitetsarbete

Styrprocesserna ger den löpande strukturen för planering, uppföljning och kontroll av led- ningssystemets olika komponenter. Arbetet sker löpande i tre kommunövergripande huvudstyr- processer:

• Budgetprocessen

• Uppföljningsprocessen

• Intern kontrollprocessen

Ledningssystemet och styrprocesserna beskrivs ytterligare i Sollentuna kommuns styrdokument Regler för ekonomi- och verksamhetsstyrning.

Målstyrning

Inom ramen för målstyrning sker verksamhets- planering på nämndnivå och i kommunens olika verksamheter med avstamp i kommunfullmäk-

tiges fokusområden och övergripande mål. Fo- kusområden och övergripande mål fastställs av kommunfullmäktige tillsammans med resursför- delning i budgetdokumentet årligen.

Grunden i styrsystemet är ansvarsfull ekono- misk politik, vilket genomsyrar alla fokusområ- den och mål. I den ansvarsfulla ekonomiska po- litiken ingår löpande uppföljning och kontroll av nämndernas budget men även utveckling inom områdena effektivitet och kvalitet.

Nämnderna fastställer årligen åtaganden till de övergripande målen och verksamheterna tar fram handlingsplaner och aktiviteter för att ar- beta med nämndens åtaganden. Uppföljning av nämndens budget med helårsprognos sker må- nadsvis och åtaganden och handlingsplaner ter- tialvis.

Kvalitetsutveckling

På olika nivåer arbetar organisationen löpande med att följa upp och mäta verksamhetens kva- litet via nyckeltal och kvalitetssystem. Kommun- övergripande utveckling ur kvalitetsperspektiv sker med stöd av bland annat Kommunens kva- litet i korthet och Kommunkompassen.

För att beskriva kommunens arbete ur barn- perspektiv görs årligen ett barnbokslut, med en sammanfattning i årsredovisningen. En uppfölj- ning av kommunens miljöarbete med avstamp i miljöpolicyn görs i miljöbokslutet, ett urval av kommunens miljöarbete redovisas under fokus- området ”miljö och samhällsutveckling”.

För valtningsberättelse

Förberedande process Prelim inär budget

Fullmäktige budget Näm

nden s ver

ksam hetsplan

ering Fortsatt verksamhetsplanering

Näm nd- beredning

M ånadsrap

porte r per

febr

uari,

Utvärde ring/Å

rsredov isning Verksam

hetsåret

Nov Dec Jan

Feb Mar Apr Maj Jul Jun

Aug Sep

Okt ^Beslut KS Beslut

KF

Beslut KF Beslut

KS

Delårsrapport/

resultatprognos till KF

Förstärkt månadsrapport

till KS

Avstä

mnin g bud

getfö

rutsättningar

m

s, m ar sep aj, ber, tem ber okto ove , n mbe r

Sammanfattande bedömning

Styrdokumentet Regler för ekonomi- och verksam- hetsstyrning i Sollentuna kommun innehåller en bedömning av vad som ska ligga till grund för god ekonomisk hushållning.

Bedömningen görs ur perspektiven ekonomi samt mål och riktlinjer för verksamheten.

De ekonomiska förutsättningarna på kort och lång sikt ska följas och det ekonomiska resulta- tet ska vara tillfredsställande. Vid utvärdering undersöks om balanskravet är uppfyllt och de finansiella målen är uppfyllda.

• Balanskravet är uppfyllt för 2015 och två av tre finansiella mål är uppfyllda.

Verksamheten ska ha mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning.

Vid utvärdering undersöks måluppfyllelsen för de kommunövergripande målen och den kom- munövergripande kvalitetsredovisningen.

• Av de övergripande verksamhetsmålen är ett mål helt uppfyllt, sex delvis uppfyllda och ett ej uppfyllt.

• Generellt har mycket god utveckling skett inom kommunens fokusområden och mål under 2015.

• Av nämndernas åtaganden är 78 % uppfyllda.

• Uppföljningen av Sollentunas resultat inom KKiK visar både goda resultat och utveck- lingsområden.

Mot bakgrund av det som redovisats ovan samt i avsnitten Finansiell analys, Fokusområden och måluppfyllelse samt Kvalitet och utveckling, be- döms att Sollentuna kommun uppfyller de upp- satta kriterierna tillräckligt för god ekonomisk hushållning gällande verksamhetsåret 2015.

Fokusområden

och måluppfyllelse

Sollentuna kommuns styrmodell utgår från fem övergripande politiska fokusområden.

Totalt åtta kommunövergripande mål har fastställts för 2015, i syfte att prioritera insatserna inom varje fokusområde.

Kommunfullmäktiges fokusområden för 2015 är

• Näringsliv och arbetsmarknad (två mål)

• Utbildning (ett mål)

• Förebyggande arbete och omsorg (två mål)

• Miljö och samhällsutveckling (två mål)

• Kommunikation (ett mål)

Av de övergripande målen är ett mål bedömt som helt uppfyllt, sex bedömda som delvis uppfyllda och ett som ej uppfyllt.

Nämnderna har totalt fastställt 85 åtaganden för 2015, av dessa är 66 bedömda som uppfyllda eller att årets ambitionsnivå är uppfylld. Antalet åtaganden som bedömts som delvis uppfyllda är 17 och två åtaganden är bedömda som ej upp- fyllda.

Följande avsnitt beskriver hur Sollentuna utvecklats inom respektive fokusområde under 2015, och ger en sammanfattning av måluppfyl- lelsen för de övergripande målen och nämnder- nas åtaganden.

Läsanvisningar

Politisk inriktning för verksamhetsåret Varje fokusområdesavsnitt inleds med en sam- manfattning av den politiska inriktningen för verksamhetsåret, hämtat från den politiska platt- formen i Budget 2015.

Måttbanden

Måttbanden visar Sollentunas resultat på vissa kvalitetsnyckeltal i relation till övriga kommuner i Sverige. Nyckeltalen är hämtade ur Kommu-

nens kvalitet i korthet, KKiK. Mer information om KKiK hittar du i avsnittet Kvalitet och ut- veckling, se sid 94.

0 84 100

Mått 1: Hur stor andel av medborgarna som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar?

89

57 Sämsta

kommun Medel Bästa

kommun Sollentuna

Måluppfyllelse övergripande mål

Sammanställd bedömning av nämndens åtag- anden, måluppfyllelsen för måtten och beskriv- ningstexten till målen. Beskrivningen återfinns i Budget 2015.

Målet uppfyllt för året Målet delvis uppfyllt för året Målet inte uppfyllt för året

Måluppfyllelse nämndens åtaganden Åtagandet uppfyllt

Åtagandets ambitionsnivå för året uppfyllt Åtagandet delvis uppfyllt

Åtagandet ej uppfyllt

Trendpilar

Utfallet har ökat från året innan, negativ utveckling

Utfallet har ökat från året innan, positiv utveckling

Utfallet har minskat från året innan, negativ utveckling

Utfallet har minskat från året innan, positiv utveckling

Utfallet har inte ändrats från året innan

För valtningsberättelse

Näringsliv och arbetsmarknad

Utveckling 2015

Tillgänglighet och service

Tillgänglighet har varit i fokus under året och flera förenklingar och förbättringar har genom- förts. Sedan vintern 2015 finns Kontaktcenter – Företag, en väg in för företagare som behöver komma i kontakt med kommunen. Den digitala Tillståndsguiden invigdes under årets senare del.

Guiden möjliggör för företagare att via kommu- nens webbplats guidas genom alla de tillstånd som kan behövas för att bedriva näringsverksam- het i kommunen.

Dialog och samverkan

Dialog och samverkan med näringslivet sker på många olika nivåer i kommunens verksamheter.

Exempel på genomförda aktiviteter 2015:

• Näringslivsdialoger och aktiviteter utifrån dia- logernas resultat

• Utbildning i lagen om offentlig upphandling för lokala företagare

• Näringslivsdagen genomfördes i november

• Företagsbesök löpande under året

• Näringslivsluncher

• Regelbundna nyhetsbrev

• Samverkan med det lokala näringslivet vid sommarens kultur- och fritidsaktiviteter Sommarjobba i Sollentuna

Sommarjobbsatsningen var åter lyckad 2015. Det var ett stort antal sökande till de kommunala ferie- tjänsterna, 640 sökande till 109 platser. Antalet kommunala platser ökade från 95 platser 2014.

Antalet privata platser  har ökat något  från 437 platser 2014  till 443 platser 2015. I satsningen Roligaste Sommarjobben, vilken finansieras av kommunen, deltog dessutom 13 ungdomar.

Unga utan sysselsättning får coachning En samordnande utvecklingsinsats har under året genomförts för att hjälpa ungdomar som varken arbetar eller studerar. Två nya ungdoms- coacher guidar ungdomar till studier, praktik el- ler annan sysselsättning för att minska risken för utanförskap.

Stärka Sollentuna som attraktiv arbetsgivare

För att säkerställa kompetensförsörjningen i kommunens verksamheter har en process för strategisk kompetensförsörjning tagits fram un- der året. Kommunens satsning på ledarutveck- ling fortsätter både för befintliga och blivande chefer. Sollentuna kommun deltar regelbundet i olika mässor och har senaste året ökat närvaron i sociala medier i syfte att lyfta intresset för kom- munen som arbetsgivare.

Under 2015 gjordes en central uppföljning av anställda som valt att sluta sin tjänst i kommu- nen. De insikter som undersökningen gav kom- mer att resultera i åtgärder för att få medarbetare att stanna längre i kommunen.

Sammandrag ur den politiska plattformen:

Det ska vara än mer attraktivt för företagare att vilja etablera sig och expandera i Sollentuna. Vårt mål är att Sollentuna ska klättra till plats ett från plats två när Svenskt näringsliv rankar Sveriges företagsvänligaste kommuner.

Sollentunabor som saknar tillräcklig utbildning eller arbete ska ges stöd för att komma i egen försörjning. De särskilda satsningarna på sommarjobb kommer att fortsätta och vi ska med- verka till att öka antalet praktikplatser för ungdomar. Ingen ungdom ska vara utanför samhället.

Sollentuna kommun ska kontinuerligt

utveckla förutsättningar för att attra-

hera, rekrytera, utveckla och behålla

medarbetare.

Resultat och jämförelser

På väg mot förstaplatsen!

I Svenskt Näringslivs årliga ranking av det lokala näringslivsklimatet hamnar Sollentuna för andra året i rad på plats två. Kommunens ambitionsni- vå inom näringslivsområdet är hög, vi satsade på förstaplatsen och är nästan där.

0 1

2 2 2

3 3 3

Svenskt Näringslivs kommunrankning Sollentunas placering

4 4 4

5 5

6 6

7 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

Jämförelser ur KKiK

0 4,9 11,7 15

Mått 33: Hur många nya företag har startats per 1 000 invånare i kommunen?

7,8

1,2 Sämsta

kommun Medel Bästa

kommun Sollentuna

0 68 84 100

Mått 34: Vad ger företagarna för sammanfattande omdöme om kommunens service för företagen?

70

50 Sämsta

kommun Medel Bästa kommun Sollentuna

KOMMUNÖVERGRIPANDE MÅL INOM NÄRINGSLIV OCH ARBETSMARKNAD

Kommunen ska vara en aktiv aktör mot näringslivet

Måluppfyllelse

Målet är delvis uppfyllt 2015. Av åtta åtag- anden på nämndnivå är samtliga bedömda som genomförda eller att årets ambitionsnivå är upp- nådd. Årets ambitionsnivå för måtten är dock inte uppfylld.

Målet är långsiktigt och utvecklingen inom området har varit positiv under året, dessutom är ytterligare satsningar planerade. Uppföljning- en av måtten visar att målvärdet för Svenskt Nä- ringslivs kommunranking inte uppnåtts under året, Sollentuna kommun behåller sin andraplats

i rankingen men ambitionsnivån var förstaplats.

Trots ett tapp i rankingen i Stockholm Business Alliance serviceundersökning bibehåller kom- munen sitt Nöjd-Kund-Index på 70.

I målet ingår, förutom tillgänglighet och sam- verkan med näringslivet där Sollentuna arbetar på ett utvecklingsinriktat sätt, att särskilt fokus ska läggas på att aktivt verka för att uppmunt- ra nyföretagande och utveckling av befintliga företag. Inom det området har inte riktade sats- ningar skett under året och ytterligare utveckling behövs.

Mått

Företagsklimat Svenskt Näringslivs ranking av det lokala näringslivsklimatet

Måluppfyllelse Målvärde 2015 Utfall 2015 Trend Utfall 2014 Utfall 2013

1 2 2 5

Sollentunas ranking inom Serviceundersökning Stockholm Business Alliance (ranking inom SBA) Måluppfyllelse Målvärde 2015 Utfall 2015 Trend Utfall 2014 Utfall 2013

— — 21 — 12

För valtningsberättelse Nämndernas arbete med målet

KOMMUNSTYRELSEN

Vi ska göra det lätt för näringslivet att komma i kontakt med alla förvaltningar i kommunen

Under början av året lanserades Kontaktcenter - Fö- retag, en utveckling av kommunens kontaktcenter, där företagare kan få svar på de vanligaste frågorna som berör dem. Under 2015 lanserades även Till- ståndsguiden på Sollentuna.se. En möjlighet för intresserade byggherrar att prenumerera på nyheter om planerade markförsäljningar eller markupplå- telser har införts, dessutom har exploateringsenhe- ten infört webbaserad inlämning av anbud.

Vi ska möjliggöra för lokaler i attraktiva lägen vid planläggning och exploateringsavtal

Under året har en strategi tagits fram för vilka lägen som bör prioriteras för urban service, som bland annat syftar till att peka ut attraktiva lägen för lokaler i bottenvåningar. Gemensamt arbete med trafik- och fastighetskontoret om kvalitet i stadsrummet pågår. Ett arbete med att uppdatera markanvisningspolicyn pågår inklusive uppdrag att utvärdera möjliga strategier för att öka mång- falden av hyresvärdar.

BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN Utveckla elevernas möjligheter och förståelse för framtida yrkesval

Ett nytt arbetssätt med studie- och yrkesvägled- ning (SYV) har införts. Nätverksarbete för kom- munens studie- och yrkesvägledare har startat och kommer att fortsätta kommande år. Plane-

ring för arbetet med Lokala UtvecklingsCenter (LUC) har inletts och kommer att fortsätta kom- mande år. En studieresa till Finland har genom- förts för att ta del av och inspireras av arbete med entreprenöriellt lärande. Besöket ledde till nya arbetsformer för ”teamprenörskap” på delar av Sollentunas skolor.

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSNÄMNDEN Våra elever och deltagare har en

kompetens som efterfrågas av näringslivet och andra arbetsgivare

Förvaltningen följer näringslivets kompetensbe- hov, bland annat genom samarbete med närings-

livschef. Ung Företagsamhet är en naturlig del av Rudbecks utbildningar och ytterligare samverkan mellan arbetsmarknadsenheten, det lokala nä- ringslivet och förvaltningens näringslivssekretera- re har påbörjats för att skapa fler praktikplatser.

VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN Öka service till och samarbete med företag som är eller vill bli utförare genom införande av en webbaserad utförarportal Utförarportalen, med information om vad det innebär att vara utförare, hur man blir det och vad som förväntas, har lanserats under året. En

enkät till utförare visar att drygt 90 procent av utförarna inom hemtjänst, särskilt boende, LSS-boende, dagverksamhet och daglig verk- samhet känner till portalen. Denna informa- tionssatsning har gett näringslivet en mer lätt- tillgänglig och översiktlig information inom kommunal vård och omsorg.

KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN Utveckla former för samarbete med näringslivet

Inom ramen för Edsviksprojektet har ett besöks- paket tagits fram för gruppbesök. Lanseringen av

besökspaketen sker inför sommaren 2016. Sam- arbetet med det lokala näringslivet har fungerat bra under 2015 både vad gäller aktiviteter i Eds- vik och inom ramen för Summer Camp.

MILJÖ- OCH BYGGNADSNÄMNDEN Miljö- och byggnadskontoret ska senast 2019 ha länets bästa Nöjd-Kund- Index för vår myndighetsservice inom områdena bygglov, miljö- och hälsoskydd samt livsmedel

Sthlm-Business-Alliance-mätning utförd och re- dovisad. Bygglov går fram från index 56 till 72, vilket är högt. Miljö- och hälsoskydd backar från index 72 till 69. Resultatet kan dock betraktas som väl godkänt. Arbete pågår enligt samtliga handlingsplaner.

TRAFIK- OCH FASTIGHETSNÄMNDEN Etablera arbetsformer med det lokala näringslivet

Olika kontakter har etablerats och utvecklas lö- pande. Kontakter sker inom ramen för de olika verksamheterna, till exempel för beslut om mark- upplåtelser, schakttillstånd och lokala trafikföre-

skrifter. Kontoret har ökat sin närvaro i vissa nä- ringslivsforum, till exempel näringslivsluncher, i dialog med kommunens näringslivschef.

För valtningsberättelse

KOMMUNÖVERGRIPANDE MÅL INOM NÄRINGSLIV OCH ARBETSMARKNAD

Fler i arbete

Måluppfyllelse

Målet är delvis uppfyllt 2015. Av sju pla- nerade åtaganden är sex bedömda som genom- förda eller att årets ambitionsnivå är uppnådd, ett åtagande är bedömt som delvis genomfört.

Trots att måtten visar att resultaten av kom- munens egna insatser är positiv är inte årets ambitionsnivå helt nådd. Andelen arbetslösa i Sollentuna kommun har ökat jämfört med året innan men är lägre än riksgenomsnittet. Syssel- sättningen efter avslutad yrkesvux har ökat och

andel deltagare i sysselsättning efter insats via Möjligheternas kontor ligger stabilt runt 55 pro- cent.

I målet ingår att utbildning är grunden för arbete och att utbildning ska kunna erbjudas i olika skeden av livet, där gymnasium och vuxen- utbildning ingår som centrala delar. Sedan den nya gymnasieskolan infördes 2011 kan man se att endast 67 procent i den gemensamma gym- nasieregionen tar examen inom tre år, ytterligare utredning och åtgärder behövs.

Mått

Andel arbetslösa i Sollentuna kommun (%)

Måluppfyllelse Målvärde 2015 Utfall 2015 Trend Utfall 2014 Utfall 2013

— — 4,8 4,6 3,6

Andel arbetslösa ungdomar i åldern 18-24 år i Sollentuna kommun (%)

Måluppfyllelse Målvärde 2015 Utfall 2015 Trend Utfall 2014 Utfall 2013

— — 5,8 6 4,3

Andel arbetslösa med utländsk bakgrund (%)

Måluppfyllelse Målvärde 2015 Utfall 2015 Trend Utfall 2014 Utfall 2013

— — 11,3 10,9 —

Andel studerande på yrkesvux som är i arbete eller studier året efter avslutad utbildning (%) Måluppfyllelse Målvärde 2015 Utfall 2015 Trend Utfall 2014 Utfall 2013

95 89 74 87

Andel deltagare i insats via Möjligheternas kontor som gått vidare till arbete eller studier (%) Måluppfyllelse Målvärde 2015 Utfall 2015 Trend Utfall 2014 Utfall 2013

55 55 54 —

Andel elever som fullföljer gymnasieutbildning inom 4 år (%) (Gäller folkbokförda i Sollentuna) Måluppfyllelse Målvärde 2015 Utfall 2015 Trend Utfall 2014 Utfall 2013

— — * 83,7 83,5

*Inget utfall finns för 2015 eftersom eleverna som läst i gymnasiet med den nya läroplanen från 2011 endast gått tre år. Utfallet 2014 avser elever som läst enligt den tidigare läroplanen.