1 1 1
1
www.sollentuna.se
BELYSNINGSPROGRAM
FÖR SOLLENTUNA KOMMUN
Belysningsprogrammet är en tydlig och rikt illustrerad handledning för dig som på något sätt arbetar med utomhusbelysning i Sollentuna kommun. Här ser du vilka riktlinjer som gäller inom området. Skriften är även tänkt att bidra med inspiration som ska hjälpa dig att skapa vackra och trygga miljöer. Du får information om vad du bör tänka på när du beställer, projekterar och besiktar belysning. Skriften tar upp allt från hur man kan arbeta med skolelever för att få värdefull kun- skap om hur man skapar en tryggare utemiljö kvällstid till hur belysningsfundament ska placeras i förhållande till en gräsyta. Trevlig läsning!
Belysningsprogrammet innehåller riktlinjer för all ny belysning i
Sollentuna kommun och är tänkt att hjälpa läsaren att skapa en tryggare och vackrare miljö med belysning.
BELYSNINGSPROGRAM
FÖR SOLLENTUNA KOMMUN
Text och foto ©: Marianne Lind, Ljuslandskap AB.
3
INNEHÅLL
BELYSNINGSPROGRAM FÖR SOLLENTUNA
KOMMUN ...3
Vilka platser bör ljussättas?...5
Gestaltningsprinciper för ljussättning ...5
HUR SKA MAN LJUSSÄTTA? ...6
Samspel med omgivningen ...6
Alltid bländfritt ljus ...7
Identitet...8
Vad skapar upplevd trygghet? ...10
Vad är säkerhet? ...10
Ljus som ger trygghet ...10
Trygghet och engagemang i Sollentuna...11
Medborgardialog - vilka ska man fråga?...12
Barn- och ungdomsperspektiv ...13
Orientering och vägledning ...14
Trafi ksäkerhet ...15
Belysningsstyrning ...15
Rätt färgtemperatur ...16
God färgåtergivning ...16
Anpassad ljusnivå ...17
Genomtänkt ljusfördelning...17
När är det motiverat med färgat ljus? ...18
Värt att känna till om ljusteknik för armaturer...20
Armaturer ...21
Checklista - Armaturer ...21
Värt att känna till om ljusteknik för ljuskällor ...22
Ljuskällor ...22
Checklista - Ljuskällor ...22
Färger på stolpar och armaturer i Sollentuna ...24
BELYSNINGSPROJEKT I PRAKTIKEN ...26
Vad bör man tänka på vid beställning av belysning? ...26
Vad bör beställaren ansvara för? ...26
Vad bör ljusdesignern anvara för? ...27
Vad bör elprojektören ansvara för? ...27
Provbelysningar ...28
Installation av belysning ur gestaltningsperspektiv ...30
Ljusriktning av trygghets- och effektbelysning ...34
Underhåll av allmänbelysning...35
Skötsel och underhåll av effektbelysning ...35
Kontroller och åtgärder av effektbelysning ...35
Besiktning av en belysningsanläggning...36
1. Besiktning ljusdesign ...36
2. Besiktning av anläggning ...36
3. Besiktning av elanläggning ...37
RIKTLINJER FÖR OLIKA TYPER AV OMRÅDEN ...38
Allmäna riktlinjer ...38
Dokument för belysningsprojektering ...38
Gång- och cykelvägar ...40
Trafi kleder och större vägar ...42
Lokalgataor i tätbebyggda områden ...43
Villagator ...44
Parkeringar ...45
Torg ...46
Stationsområden ...48
Parker ...50
Belysning av träd ...52
Lekplatser och skolgårdar ...54
Strand och vatten ...56
Historiskt område ...57
Belysning av fasader ...58
Bostadsgårdar ...60
Vad händer nu? ...62
Vart vänder jag mig om jag vill veta mer? ...62
Belysning eller inte?...63
Vilka platser bör ljussättas?
Belysning handlar om att skapa trygghet och trevnad, underlätta för trafi ksäkerhet och en bygga en stad som är lätt att orientera sig i. Områden som bör ljussättas är helt enkelt de platser där människor rör sig och vistas kvällstid. Med belysning kan man även öppna upp nya stadsrum som i mörkret inte upplevs tillgängliga för människor. Trafi ksäkerhet är en viktig faktor. Vägar, ga- tor, gång- och cykelvägar ska ljussättas, men framförallt övergångsställen och vägkorsningar med blandtrafi k.
För att öka tryggheten på en plats bör omgivningen i första hand ljussättas. Om ett torg ska belysas, så ska torgets omgivande väggar i första hand få mer ljus. För att skapa en tryggare gångväg genom en park är det viktigt att belysa områdena runt gångvägen så att plat- sen blir mer överblickbar. Detta gäller som en generell regel.
Gestaltningsprinciper för ljussättning
Allt här i världen behöver inte vara komplicerat. Läs gärna hela belysningsprogrammet men följer du nedan- stående råd har du kommit långt.
□
All belysningsplanering ska vara genomtänkt och anpassad till omgivningen. Tänk på ljusnivå, kar- katär (historisk-modern) och estetik.□
Upplev platsen i mörker och känn in var ljuset be- hövs för att skapa trygghet och överblickbarhet.□
Inget ljus får blända. Alla nya lyktor ska testas på plats i Sollentuna innan de köps in.□
Använd ljuskällor med färgtemperatur 3000 kelvin.□
Använd ljuskällor med färgåtergivning minst Ra80.5
Samspel med omgivningen
Det är viktigt att armaturer och ljussättning harmonie- rar med omgivningen, både dag och natt.
•
Tänk igenom syftet med belysningen. Varför ska platsen få ny belysning? Vilka är brukarna? Vad vill vi lyfta fram nattetid? Hur skapas överblick med ljus?•
Armaturerna ska antingen smälta in i omgivningen dagtid och inte dra uppmärksamhet till sig, alternativt vara som smycken, som förhöjer estetiken dagtid.•
Ljusnivån ska vara anpassad till omgivningens miljö, så att varje objekt får rätt avvägd uppmärksamhet kvällstid.•
Belys riktningar, landmärken, träd och fasader för att underlätta orienteringen i området.HUR SKA MAN LJUSSÄTTA?
•
Rikta alltid ljuset mot något. Ljus som lyser rakt upp mot himlen är energislöseri och orsakar ljusförore- ning. Exempel: Om en globarmatur placeras utan något ovanför försvinner 70 procent av ljuset rakt ut i atmosfären.•
Undvik ljusinfl ation. Om en byggnad belyses starkare än omgivande byggnader måste all belysning höjas för att harmonin ska återställas, vilket är onödigt ur fl era aspekter.•
Prata med människor som använder platsen vid fram- tagande av belysningsförslag. Många har goda idéer för sin närmiljö.•
Bygglov för skyltning och fasadbelysning lämnas till kommunen för godkännande. På historiska platser ska ansökan även ske hos länsstyrelsen. Vid intresse ska dessa båda parter bjudas in till provbelysning.För att skapa trygghet i en park är det viktigt att besökaren kan se igenom parken. Belys fasader runt parken och enstaka träd så förbättras orientering och estetik. Roslagsparken i Norrtälje.
Alltid bländfritt ljus
En viktig huvudregel vid ljussättning är att inget ljus får blända. Om något ljus bländar, så förstörs hela intrycket av platsen. Alla armaturer för offentlig miljö måste ses i full effekt i mörker innan de köps in, för att undvika inköp av bländande armaturer. Bländning innebär att ögat möter en lysande yta som i kontrast till sin omgiv- ning upplevs som obehaglig. Om en lampa bländar, så upplevs området omkring som mörkt även om ljusnivån är god, eftersom ögat anpassar sig efter den ljusaste punkten i omgivningen. För att undvika bländning i stadsmiljö är det viktigt att använda väl avskärmade ar- maturer eller armaturer med frostat glas som täcker de bländande ljuskällorna. Problemen med bländning har ökat på senare tid, då LED-armaturer blivit vanliga i trafi kmiljöer. LED-armaturernas ljuskällor är ofta blän- dande. Nu fi nns armaturer med bländningsskydd men dessa måste ofta specialbeställas. I armaturprogrammet för Sollentuna fi nns förslag på avbländade armaturer för olika miljöer.
Bländar ett ljus förstörs hela intrycket av platsen. Testa armaturen inomhus först. Verkar den bländfri så beställ för test utomhus.
Under provbelysning i Sollentuna centrum fi ck armaturen Nest från Louis Poulsen bäst betyg för sitt väl avbländade ljus.
7
Identitet
Belysning kan ge identitet till en plats och till människ- orna som bor där. Med fantasi och egensinnighet kan mycket uppnås. Diskutera och fundera på vad ni kan göra för just det område ni arbetar med.
Här följer några exempel i text och bild:
I Edsbergs centrum visar en tydligt belyst vägg att det är till centrumet man kommit. I Köpenhamn fyllde en konstnär och diktare en hel vägg på ett trist 60-tals hus med de boendes drömmar. Konstverket belyses bakifrån och skapar en dynamik i estetik och fl öde.
De boende känner sig stolta över sitt hus och många besökare kommer dit för att se konstverket kvällstid.
I Åkersberga har Hälsans stig fått ett sagotema av ljus med allt från eldsprutande drakar och en upplyst troll- skog till bildprojiceringar av konstverk som skapats av skolelever i området.
Skylten med Välkommen till Edsbergs centrum visar tydligt vart man kommit.
På en hel fastad i Valby väster om Köpenhamn lyser Morten Söder- gaards konstverk med husinvånarnas drömmar.
Hälsans stig i Åkersberga har förgyllts med konstbelysta områden som lockar ut människor på promenad kvällstid och skapar identitet.
9
Ljus som ger trygghet
När ny ljussättning ska planeras kan det vara värdefullt att samarbeta med den lokala polisen. Den mörka nat- ten är deras arbetsplats och de har ofta goda kunskaper om vilka platser som upplevs som otrygga eller som är brottsbelastade. Bland elever i skolorna fi nns också mycket kunskap att hämta. Ungdomar som rör sig ute kvällstid kan ofta dela med sig av egna upplevelser av trygga och otrygga platser i sin närmiljö.
Vad är säkerhet?
Säkerhet defi nieras ofta som en minskad risk att drab- bas av brott, alltså faktisk trygghet. Även sådana frågor kan påverkas av hur en plats är ljussatt. Säkerhet kan även handla om att gångvägar och trappor är belysta så att folk inte snubblar och slår sig. Även trafi ksäkerheten påverkas av belysning.
Vad skapar upplevd trygghet?
När man pratar om trygghet och belysning handlar det ofta om upplevd trygghet, alltså om upplevelsen av att känna sig trygg. En sådan känsla skapas genom en ljus- sättning som ger överblick. Det är viktigt att inte bara belysa gångvägen utan även dess omgivningar. En ljus och trevlig plats gör också att fl er människor rör sig ute på kvällen, vilket ökar känslan av trygghet och även kan påverka den faktiska tryggheten.
Trygghet och engagemang i Sollentuna
Sollentuna kommun arbetar på fl era sätt för att öka tryggheten i kommunen.
•
Förbättrad belysning i kommunen är en del av trygg- hetsarbetet.•
”Nattvandra med Tryggt och Snyggt i Sollentuna”.Tryggt och Snyggt organiserar grupper för nattvand- ring, vanligtvis nära hemmet eller på platser där ung- domar samlas. Läs mer på Sollentuna.se/nattvandrare
•
”Nattvandra med Farsor & Morsor i Sollentuna”utgår från Arena Satelliten och åker runt med bil. Läs mera på farsormorsorsollentuna.se.
Läs mer i broschyren ”TRYGG I SOLLENTUNA”.
Trygghetsvandring i Edsberg.
För att öka tryggheten är det viktigt att belysa omgivningarna runtomkring gång- och cykelvägar.
11
Medborgardialog - vilka ska man fråga?
Vid arbetet med ett nytt större belysningsprojekt är det viktigt att i ett tidigt skede fundera över vilka parter som bör involveras i gestaltnings- och belysningspro- cessen. Större projekt som kan överklagas kommer i nå- got skede ha samråd, där alla har chansen att tycka till.
Inom projektet är det lämpligt att involvera:
•
Beställare på kommunen•
Ljusdesigner•
Stadsarkitekt•
Sollentuna Energi och Miljö•
Elever på skolor i närheten eller boendeSamrådshandlingar för gestaltning och belysning (bilden) visas upp vid Skärholmsloppet för Västerholmsstråkets parklek i Skärholmen.
Barn- och ungdomsperspektiv
Vid arbetet med ljussättning av ett område är det värde- fullt att ta hjälp av ungdomar i de lokala skolorna. Ett exempel kan hämtas från Edsberg, där elever i Eds- bergsskolan bidrog vid framtagandet av ett belysnings- program för hela området. Ungdomarna fi ck märka ut på kartor vilka platser de tycker om och var de träffar kompisar samt plater de upplever som mörka och otryg- ga kvällstid. Eleverna fi ck även skriva om och märka ut vilka platser de tyckte var viktigast att ljussätta. Elever- nas erfarenheter och åsikter bidrar till framtagandet av
belysningsprogrammet för stadsdelen. Ett samarbete med skolelever gör ofta att ungdomarna känner ett större engagemang i sin egen närmiljö. När de vet att de själva har varit med och påverkat var och hur ljussätt- ningen utformas och träffat oss som jobbar med frågor- na är belysningsstolparna inte längre något som är kul att sparka på utan något som fyller en funktion. Det är viktigt med uppföljning efter att en klass engagerat sig.
När belysningprogrammet för stadsdelen är färdigt, åk tillbaka till klassen och visa och berätta.
Elever vid Edsbergsskolan ritar in sin väg till skolan på stora fl ygbilder och tycker till om var och varför Edsberg ska ljussättas.
13
Orientering och vägledning
God belysning handlar om att göra staden lättillgänglig nattetid. För att göra det lättare att hitta är det viktigt att belysa landmärken och riktingar. Landmärken kan vara höjder, höga byggnader, konstverk eller stora träd.
Med riktningar menas gångvägar, strandlinjer, passer- bara gränder, fasader mellan hus man ska passera eller liknande. Det är förstås väsentligt att belysa entréer på ett tillfredställande sätt. Sammantaget ska helhetsupple- velsen göra att man känner sig trygg och har överblick över området och känner att man har koll på vart man går.
Det bästa sättet att avgöra vilka platser som behöver belysas är att vistas på dem både i ljus och mörker. På så sätt skapas en förståelse hos gestaltaren för hur en dyna- misk och överskådlig miljö kan skapas. Ibland behövs det kompletteras med fysiska objekt, som en belyst bänk eller ett träd, för att underlätta orienteringen.
En plats kan vara milt belyst om ljusfördelningen är genomtänkt.
På bilden ovan visar den belysta bänken och staketet hur man ska ta sig över den lilla ön mot anslutande belysta gångväg.
På torget i Sollentuna centrum markerar en fasadarmatur en möj- lig smitväg ut från torget och skapar samtigt ett ljust rum.
Trafi ksäkerhet
För att skapa säker och estetiskt tilltalande trafi kbelys- ning måste man i varje enskilt fall utgå från hur omgiv- ningen ser ut. För behovet av belysning i stadsmiljö har det omkringliggande ljuset stor inverkan. Är vägbanan ljus och omgivningen mörk vänjer sig förarens ögon vid ljuset på vägbanan och har svårare att upptäcka människor vid sidan av vägen. Därför är det extra vik- tigt att ha god belysning runt vägbanan vid skolor och lekplatser, där barn plötsligt kan springa ut i vägen.
Samma sak gäller vid krogar. För att öka trafi ksäkerhe- ten vid blandtrafi k är det viktigt att ljussätta övergångs- ställen och dess närmaste omgivning. Övergångsstäl- lena får gärna vara starkare ljussatta än vägen i övrigt, vilket ökar ljuskontrasten och skärper bilförarens uppmärksamhet. I Sollentuna används blå stolpar med en speciell optik med vertikalt ljus vid övergångsställen, som gör att människor syns bättre. I stadsmiljö, där de blå stolparna förstör intrycket av platsen, kan över- gångsställena som undantag ljussättas med ett kallare ljus på 4000-5000K för att skärpa uppmärksamheten.
Belysningsstyrning
All ny belysning som installeras i Sollentuna ska vara förberedd för belysningsstyrning.
För att spara energi i gatubelysningen fi nns möjlighet att styra ljuset med olika styrsystem. Det vanligaste styrsät- tet är dagsljussensorer och tidur. Man kan spara energi genom att styra ljuset så att ljusnivån på gator sänks un- der de timmar på natten när få människor är vakna. På utvalda platser kan man även använda sig av belysning styrd med rörelsesensorer, till exempel på parkeringar.
Vid eff ektbelysningsanläggningar kan det vara bra att dela upp styrningen så att exempelvis parklyktorna lyser hela natten medan träd- och fasadbelysningen är släckt under sen natt och tidiga morgontimmar.
I Sollentuna används blå stolpar med armaturer med specialoptik- vid belysning av övergångsställen för att öka trafi ksäkerheten.
15
God färgåtergivning
Färgåtergivningen i ljuskällorna ska vara god på alla platser i kommunen. Minst Ra 80. I trafi ksituationer är det extra viktigt med god färgåtergivning. Högtryck- snatriumljus har dålig färgåtergivning, vilket innebär att gångtrafi kanterna syns sämre. I princip allt varmvitt ljus i professionella armaturer har idag god färgåtergiv- ning. Vissa LED-armaturer av billigare fabrikat är dock viktigt att hålla koll på.
Rätt färgtemperatur
Färgtemperaturen för utomhusbelysningen ska vara 3000 kelvin, vilket är ett varmvitt ljus som skapar enhetlighet och trevnad. Om denna färgtemperatur frångås ska det motiveras. Det är viktigt att använda en jämn färgtemperatur över ett område. Om ett varmt ljus placeras bredvid ett varmvitt upplevs det varmvita som kallt. Är det varmvita ljuset ”ensamt” upplevs detta som varmvitt. Placeras ett kallare ljus i närheten upplevs det som varmt.
Fortfarande fi nns mycket orange ljus i form av hög- trycksnatrium kvar i kommunen. Dessa ljuskällor kan på de fl esta ställen bytas mot metallhalogen med 3000 kelvin alternativt LED-ersättningslampor. Platser med blandtrafi k bör prioriteras när ljuskällor ska bytas efter- som högtrycksnatrium har dålig färgåtergivning vilket gör att gång- och cykeltrafi kanter syns dåligt.
Högtrycksnatrium har en färgtemperatur på 2200 K som ger dålig färgåtergivning och ”färgar” snön gul.
Keramisk metallhalogen och LED med 3000K ger ett varmvitt ljus och har god färgåtergivning. Här både ser och syns man bättre.
Anpassad ljusnivå
Ögat vänjer sig vid den ljusnivå som är på platsen för- utsatt att inget ljus bländar. I ett lugnt område kan man hålla en lägre ljusnivå om man är noga med att ljuset ger överblick. I områden där det händer mycket, som till exempel stations- och centrumområden, är det viktigt att hålla en högre ljusnivå för att platsen ska upplevas som trygg.
Genomtänkt ljusfördelning
För att skapa en behaglig miljö krävs att rätt ljus fi nns på rätt plats. Tänk främst på var människor går: entréer, trappor, tunnlar och broar är viktiga att markera med ljus. Ljuset ska fördelas dynamiskt över området så att man belyser bort mörka prång och platsen blir lätt att oritentera sig på.
På lekplatser bör ljuset fördelas så att alla lekredskap går att använ- da kvällstid samtidigt som platsen upplevs överblickbar. Soltunets parklek, Solna.
Trappor är viktigt att belysa. Eriksbergsparken, Stockholm.
17
När är det motiverat med färgat ljus?
Vid specialprojekt får ljuset gärna vara färgat. Det är bra om färgen berättar en historia. För att till exempel skapa en illusion av ett vattenfall är det motiverat att använda ett blått ljus. För att skapa en mysig och stäm- ningsfull plats kan det vara motiverat att använda ett eldfärgat ljus.Det är viktigt att tänka på att ett färgat ljus drar ögat till sig och tar bort uppmärksamheten från kringliggande belysning. Tänk därför till en gång extra innan färgat ljus används.
Eldfärgat ljus vid konstverket ”samlingsplats vid elden” skapar en fi n samlingsplats. Stenhagen, Uppsala.
Badhusbron i Norrtälje återspeglar badhusets turkosa skift ningar och med ett vitt ljus mot vattnet skapas ljusvågor mot bron.
En otrygg plats kan göras mer attraktiv och tryggare med en speciell ljussättning. Viadukt, Berlin.
19
Det är viktigt att välja rätt armatur för rätt plats. Ovan sitter en bländande armatur och lyser upp sig själv mer än den lyser upp omgivning, mark och entrédörrar. Nedanför genomförs en prov- belysning där den bländande armturen är släckt och ersätts av två avskärmade armakturerer med ett nedåtriktat ljus. Oft a funktion och estetik hand i hand. Mansängen, Bålsta.
Värt att känna till om ljusteknik för armaturer
IK-klass
En armaturs IK-klass (”impact energy”) visar på hur vandalsä- ker armaturen är. IK00 till IK10 är värdingen på skalan, men det fi nns nu varianter med +++ för extra tåliga armaturer. IK 1 motsvarar en slagtålighet på 0,14 Joule, IK8 på 5 Joule och IK 10 på 20 Joule. (20 Joule innebär att produkten tål ett slag från en 6 kilo tung slägga på 40 centimeters fallhöjd).
IP-klass
En armaturs IP-klass (”internal protection”) visar på hur tålig en armatur är för vatten och damm. Första siffran står för skydd mot inträngade av damm och andra siffran avser skydd mot vatten.
En fasadarmatur bör ha IP44-IP54 beroende på hur den sitter, en strålkastare gärna IP65 och en markstrålkastare bör minst ha IP67. För armaturer som ständigt är under vatten är det IP68 som gäller.
Ljusets spridningsvinkel och ströljus
Ljusets spridningsvinkel mäter hur ljuset sprids. Siffran i teorin stämmer dock inte alltid med hur ljusbilden upplevs i verklig- heten. Armaturtillverkarna räknar med att en armatur som har 50% av sitt ljus inom exempelvis 5 grader benämns som en armatur med 5 graders spridningsvinkel, trots att resterande 50% av ljuset kan spridas på ett helt annat sätt. Detta är en av anledningarna att man alltid måste provbelysa med exakt den armatur man väljer. En ”liknande” armatur kan alltså ge en helt annan ljusbild än den man provat ut. Ströljus räknas som det som lyser utöver den beräknade spridningsvinkeln från armaturen. Ofta är detta ljus något positivt som ger ett mjukt ljus till omgivningen.
Checklista - Armaturer
□
Använd i första hand armaturer ur ”Armaturpro- gram - Sollentuna kommun”.□
Om andra armaturer används måste dessa testas i full effekt i mörker med rätt avbländningsfi lter, så att de inte är bländande.□
Använd gärna armaturer med ett indirekt ljus, där själva ljuskällan sitter dold i konstruktionen.□
Vid val av andra armaturer ska armaturens utfor- ming dölja ljuskällan. Alternativt ska armaturen ha ett avbländningsglas/fi lter/raster, så att armaturen inte bländar.□
Fysisk hållbarhet: Kolla lämplig IK-klass.□
Kolla så att armaturen har minst IP-klass 54 för lyktor och IP 65 för strålkastare.□
En armatur ska vara lätt att serva och att byta ljuskälla i.□
Kontrollera så att det går att byta LED-ljuskällan.Används armaturer där LED-ljuskällan inte går att byta ska detta vara noga övervägt.
Armaturer
Sollentuna kommun har ett armaturprogram där man kan se de armaturer som är provbelysta och godkända ur ljuskvalitet- och bländningssynpunkt. Att tänka på vid val av armatur är följande:
•
Vilken karaktär har platsen?•
Ska vi välja ett historiskt eller modernt formspråk på armaturen?•
Hur mycket vandalisering sker på platsen idag?•
Kan vi använda låg belysning eller ska all belysning sitta utom räckhåll?En armatur ska vara väl avbländad, ge fi n ljusspridning och vara trevlig att titta på både dagtid och kvällstid. Enda sättet att bedöma en armatur är att se den i verkligheten i full ljusstyrka.
21
Ljuskällor
I dagsläget används främst LED-ljuskällor. All gammal belysning kan dock inte bytas på en gång och keramisk metallhalogen fungerar ofta fortfarande bra. En enkel och billig förbättring av belysningen i ett område kan uppnås genom att byta ut högtrycksnatriumljuskällor mot keramisk metallhalogen i befi ntlig armatur. Plat- sen upplevs då mycket ljusare även om belysningen har samma effekt eftersom det mänskliga ögat ser bättre i det varmvita ljuset. Det är bara mätinstumenten som
”tycker” att högtrycksnatrium ger mycket ljus, men det är verklighetsfrånvänt. Ljuset från metallholgen återger omgivninges färger mer likt dagsljus. I vissa väldigt gamla armaturer går det tyvärr inte att byta ljuskälla till metallhalogen, då driftdonet inte orkar tända denna ljuskälla. I dessa armaturer används istället en förbätt- rad sorts högtrycksnatrium med ett vitare ljus, exempel- vis Aura Sodinette longlife, eller liknande. Inom en snar framtid bör förstås dessa armaturer bytas ut.
Värt att känna till om ljusteknik för ljuskällor
Färgtemperatur
Färgtemperatur innebär den färg man uppfattar att omgivning- en får i skenet av belysningen. Färgtemperatur beskriver om ett ljus upplevs varmt, vitt eller kallt och mäts i grader Kelvin (K). Varmt ljus (eld) har 1000 K, högtrycksnatrium 2200 K och glödljus 2700 K. Varmvitt ljus som lämpar sig för stads- miljö har 2800-3200 Kelvin. Rent vitt ljus har ca 4000 K och ljus däröver räknas som kallvitt. Dagsljusets färgtemperatur i solsken mitt på dagen har runt 6000 K och en blå norrhimmel kan ha upp mot 20 000 K.
Färgtemperaturen är relativ. Det är viktigt att använda en jämn färgtemperatur över ett område. Placeras ett varmt ljus bredvid ett varmvitt upplevs det varmvita som kallt. Är det varmvita ljuset ”ensamt” upplevs detta som varmvitt. Placeras ett kallare ljus i närheten upplevs det som varmt.
Färgåtergivning
Färgåtergivning är ett mått på hur bra en ljuskälla återger färgerna i omgivningen på ett naturligt sätt. Idealet hur färger- na upplevs i dagsljus och glödljus. Färgåtergivningsförmågan mäts i RA-index (”rendering average”) som på engelska heter det CRI (”colour rendering index”). Det högsta värdet är 100, vilket står för hur dagsljus och glödljus återger färger. För ljuskällor anses ett värde på RA högre än 80 som bra. RA-ska- lan är dock inte idealisk. Nya sätt att mäta färgåtergivning utarbetas ständigt, men fortfarande är det detta sätt att mäta som dominerar på marknaden.
Hur man läser beteckningar
För ljuskällor skrivs färgåtergivning och färgtemperatur som ett tresiffrigt nummer, t. ex. 830. Här står ”8” för att ljuskäl- lan har Ra-index 80 och ”30” för att färgtemperaturen är 3000 grader Kelvin.
Checklista - Ljuskällor
□
Använd LED-ljuskällor i nya projekt (med vissa undantag där keramisk metallhalogen fortfarande är det bästa alternativet).□
Vid byte av ljuskällor med högtrycksnatrium, an- vänd keramisk metallhalogen på de platser där ar- maturen klarar det.□
Färgtemperatur: 3000 kelvin, med undantag för övergångsställen där ljuset kan vara kallare.□
Färgåtergivning: Minst Ra 80.□
Vid byte av ljuskälla på samma plats, se till att det nya lumentalet är detsamma som tidigare.Högtrycksnatrium gör att man syns sämre i trafi ken då denna ljuskälla har dålig färgåtergivning. I ”Armatur Stockholm” (bilden) kan man rakt av byta ljuskällan till keramisk metallhalogen med 3000 K och god färgåtergivning. Samma lykta med metallhalogen ser du på nästa sida.
En armatur med ett prisma, opalt glas eller en armatur med ett indirekt ljus är oft ast bländfri. Satsa på denna typ av avbländning för ljuslällan.
LED-ljuskällor med en optik där man ser själva LED-prickarna i optiken är oft ast bländande. Det är viktigt att se armaturen ur olika vinklar för att bedöma bländningsnivån.
23
Färger på stolpar och armaturer i Sollentuna Grundfärgen för stolpar och armaturer är svart Ral 9005, för att lättare passa ihop stolparnas färg med öv- rigt möblemang. För armaturer som placaras på befi nt- liga galvade stolpar används en ljusgrå färg. För höga stolpar där man vill att armaturerna ska ”försvinna”
mot himlen används ljusgrå, Ral 7042.
För specialprojekt kan andra färger användas, men detta ska då motiveras.
1. Svart Ral 9005 2. Ljusgrå Ral 7042
Färgen för stolpar i Sollentuna ska främst vara svart Ral 9005. Där galvade stolpar behålls, till exempel i bostadsområden, är det lämpligt att välja ljusgrå armaturer som ersättare.
Lekplatser är exempel på platser där glatt färgade stolpar kan bidra i gestalningen dagtid. Skarsjöparken, Rimbo.
25
BELYSNINGSPROJEKT I PRAKTIKEN
Vad bör man tänka på vid beställning av belysning?
En ljusdesigner ska anlitas vid varje ljusprojekt utöver standardprojekt vid vägbelysning. Ljusdesignern ser till att alla armaturer som används är lämpliga för platsen och väl avbländade. Görs ett projekt utan ljusdesigner ska en belysningsgrupp från kommunen se armaturen i verkligheten och godkänna den som väl avbländad.
Alla armaturer i Sollentuna armturprogram är redan godkända. Vid större projekt behövs även en elprojektör för att se till att elanläggningen håller för den nya belys- ningen. Vid mindre projekt räcker det att ljusdesignern samarbetar med elinstallatören.
Vad bör beställaren ansvara för?
□
Projektledning.□
Budgetansvar.□
Ta fram ritningsunderlag.□
Anlita ljusdesigner, elprojektör och elinstallatör.□
Förmedla en genomtänkt önskan om vad man vill uppnå med belysningen.□
Beställaren ska helst delta vid en provbelysning.Vad bör ljusdesignern anvara för?
□
Samarbete med beställaren. Diskutera visioner och budget för projektet.□
Platsbesök i dagtid och i mörker för att förstå förut- sättningarna.□
Idé och gestaltning av belysning.□
Idé för och framtagande av lämpliga armaturer i dialog med olika armaturleverantörer.□
Organisera och genomföra provbelysning (en eller fl era) där beställaren är välkommen att delta så att gemensamma beslut kan fattas.□
Planritningar som tydligt visar armaturernas place- ringar och riktning.□
Armaturspecifi kation med stolpar, armaturer, fun- dament och ljuskällor. Här ska även ingå armatur- fästen, avbländningskydd och spridningslinser.□
Fotomontage som visar placering/riktning av arma- turer. (Detta är ett bra hjälpmedel för installatören på plats).□
Samarbete och dialog med elprojektör.□
Samtal och möte med entreprenör på plats inför installation.□
Deltagande vid riktning av armaturer tillsammans med installatör.Vad bör elprojektören ansvara för?
□
Ta fram/beställa el- och driftunderlag på befi ntliga anläggningar.□
Utifrån ljusdesignerns plan, och befi ntlig dokumen- tation, ta fram el- och belysningsritningar mm.□
Projektera/dimensionera belysningsanläggningens elektriska utformning.□
Projekteringsdialog med beställarens kontaktperson om drift och belysning, ljusdesigner och leverantö- rer av el- och belysningsmaterial.□
Projektera matande centraler i projekteringssamråd med elnätägare.□
Ta fram AMA-beskrivning avseende markarbeten (delar som avser belysningsanläggning)□
Ta fram AMA-beskrivning avseende elarbeten.□
Beställningsunderlag av elmateriel.27
Provbelysningar
Provbelysningar är nödvändiga inom de fl esta eff ektbe- lysningsprojekt. Utan provbelysning är det svårt att veta hur ljuskällorna ser ut när de kommer på plats eftersom det omgivande ljuset varierar och gör varje projekt unikt. Trygghetsbelysning av skogspartier behöver i regel inte provbelysas. Under provbelysningen får ljus- designern och beställaren möjlighet att se platsen med och utan ljus och att testa olika alternativ. Genom att se resultatet av den planerade belysningen blir det möjligt att komma överens om lösningar som gör alla nöjda.
Alla nya lyktor eller gatuarmaturer som ska användas i kommunen ska lånas hem och testas i mörker utomhus.
Armaturerna ska godkännas av belysningsansvarig i kommunen innan de köps in, för att säkerställa att de håller önskvärd kvalitet och för att minska risken att kommunen köper in bländande armaturer. Eftersom ut- vecklingen av armaturer går fort är det viktigt att regel- bundet hålla sig uppdaterad i val av armaturer. Planera därför in provbelysningar med jämna mellanrum för att utvärdera det senaste på marknaden. Integrera sedan bländfria armaturer med god ljusfördelning i kommu- nens arbete och se Armaturprogrammet för Sollentuna kommun som ett levande dokument.
De lyktor som föreslås i Sollentunas armaturprogram har provbelysts i kommunen och godkänts av såväl ljusdeisgner, stadsarkitekt som installatörer ur aspekter som bländfrihet, estetik och ljusspridning.
Provbelysningar är tillfällen då man kan testa nya idéer i fullskala.
Varför inte projektioner på skådespelare på biografens fasad?
Vid en provbelysning ser man hur resultatet kan bli innan något är byggt. Här köps inte grisen i säcken. Djursholms slott.
Under en provbelysning testas nya idéer i fullskala. Här utprovas vilken ljusnivå som passar bäst i förhållan- de till omgivningen och hur olika material återger ljuset. Alla närva- rande kan ventilera sin åsikt, vilka ljusdesignern lyssnar in och beaktar.
29
Installation av belysning ur gestaltningsperspektiv Före installation av ny effektbelysning är det viktigt att kontakta ljusdesignern så att ett möte kan ske på plats mellan installatör och ljusdesigner. Vid mötet går parterna igenom handlingar, diskuterar strålkastarnas riktning inför installation och märker ut stolpplacering- ar på plats med sprayfärg. På så sätt kan man undvika onödiga fel, som leder till ökade kostnader och fördröj- da projekt. Ljusdesignern ska vara uppmärksam på att fundament placeras snyggt i förhållande till markytan och att strålkastare vänds åt rätt håll enligt instruktio- nen på ritningen när de installeras.
Det är viktigt att träff a entreprenören på plats för att diskutera hur belysningen ska installeras för att få planerade eff ekt.
□
Ljusdesignern ska alltid träffa entreprenören på plats innan installation.□
Se till att de som är på plats har ritning, armatur- förteckning och fotomontage med sig. (Detta låter självklart, men är tyvärr inte det.)□
Se till att kablar dras snyggt längs fasader och att kablar/skyddsrör gärna målas in i fasadens färg.□
Se till att strålkastare för effektbelysning vänds åt rätt håll från början, dvs uppåt eller neråt.□
Kontrollera att fundament placeras i rätt nivå med markytan.□
Se till att elskåp placereras snyggt och gärna görs till en del av gestaltningen (se nästa uppslag).Installation av fundament i plattyta, smågatsten eller asfalt. Täck- ringen ska inte synas.
Stolpe med två strålkastare riktade upp mot träd och en ner mot mark. Detta ska göras rätt från början.
Installation av fundament i gräs- eller grusyta. Fundamentet ska sticka upp 5 centimeter över mark.
31
Här är elskåpet synnerligen olyckligt placerat i förhållande till omgivningen. Uddevalla.
Vid Drottninggatan i Uppsala har en kostnär målat kraft stationen så att den lyft er omgivningens gestaltning.
Elskåp och kraftstationer ”faller
ofta mellan stolarna” i gestaltnings-
processen. Det är viktigt att detta
uppmärksammas! Elskåpen ska
placeras, gestaltas och målas på ett
snyggt sätt i samspel med miljön.
Ett vanligt fult elskåp (på bilden postbox) kan bli ett konstverk, som dessutom berättar något om platsen. Visby, Gotland.
33
Ljusriktning av trygghets- och eff ektbelysning När alla armaturer är monterade möts ljusdesignern och installatören för att rikta armaturerna. Detta är en viktig del i belysnings- och gestaltningsprocessen, för att uppnå önskat resultat. Skillnaden blir ofta enorm när ljusdesinern riktat ljuskällorna enligt dennes vi- sioner, jämfört med entreprenörens grovriktning. Om ljusdesignern och installatören har samarbetat under installationsarbetet och grovriktningen har blivit väl genomförd så underlättas det slutliga arbetet avsevärt.
Vanliga misstag är att entreprenören vänder en ljusbild vertikalt istället för horisontellt. Att vrida varje fi lter rätt i ett större projekt tar en hel natt och fördröjer och fördyrar processen.
Vid riktingstillfället fi nns även tillfälle att anpassa ljuset efter nya förhållanden med en ursprungliga gestalt- ningstanken som ledstjärna, då det ibland är lång tid emellan projektering och färdigt projektet.
Oft a är det bäst att ljusdesignern följer med upp i skylift en för att rikta armaturen som den ska vara. Små detaljer gör stor skillnad.
Riktningstillfället är väldigt viktigt för att ljuset ska bli som plane- rat och det är roligt att uppleva det färdiga resultatet.
Underhåll av allmänbelysning
Belysning kräver underhåll. För att effektivisera byten av allmänbelysning bör det ske seriebyten av ljuskällor i hela områden. På så sätt undviker man dyra utryckning- ar för att byta enskilda ljuskällor som slocknat. Där det behövs ska seriebyten av armaturer ske.
Många områden i Sollentuna är idag belysta med hög- trycksnatrium. För att förbättra ljusmiljön väsentligt på bör dessa ljuskällor bytas mot keramisk metallhalogen vid nästa ljuskällebyte, där det fungerar i armaturerna.
Se kapitlet ”Ljuskällor”.
Idag uppmuntras allmänheten att rapportera in trasiga armaturer. Felet åtgärdas då inom 10 arbetsdagar. Så småningom kommer ett smart belysningssystem göra att armaturerna ”själva” rapporterar in till systemet när de är trasiga.
På kommunens hemsida finns ett telefon- nummer (08-579 210 00) allmänheten kan ringa vid trasig gatubelysning. Det finns även möjlighet att felanmäla webben.
Skötsel och underhåll av eff ektbelysning
En belysningsanläggning ska skötas som en trädgård.
Strålkastare kan behöva riktas om vid blåst och kraftiga snöfall samt torkas av från insekter. Markstrålkastare behöver regelbundet sopas rena från löv på hösten. Man bör även kontrollera att inget ljus har slocknat. Efter- som man idag använder mest LED-ljuskällor med lång livslängd är det extra viktigt att organisera skötseln av armaturer, då detta inte sker naturligt när man byter ljuskälla.
□
Rengör armaturerna (torka av med trasa) 1 ggr/år.□
Beskär grenar som växer framför och stör ljusbilden.□
Sopa regelbundet bort löv från markstrålkastare på hösten.Kontroller och åtgärder av eff ektbelysning
Det är viktigt att utföra regelbundna kontroller av att effektbelysningen fungerar.
□
Nattvandra två gånger om året (vår och höst) och kontrollera att alla armaturer är riktade som plane- rat.□
Använd på sikt ett styrsystem där varje armatur rapporterar in sin status (hel/trasig) och planera underhållet tidsekonomiskt efter område.Underhåll av allmänbelysning är en stor kostnadskälla för kommu- nen. Seriebyten av armaturer kan eff ektivisera arbetet.
35
1. Besiktning ljusdesign
Ljusdesignern riktar anläggningen och genomför sam- tidigt en besiktning i mörkret. Ljusdesignern ska skrift- ligt anmärka på allt som inte fungerar i anläggningen, så att detta kan åtgärdas omgående. Anmärkningarna ska dokumenteras med fotografi er så att kommenta- rerna blir tydliga. Dessa kommentarer ska medfölja på kommande besiktningar. Dokumentationen följer med tills alla felaktigheter är åtgärdade.
Ljusdesignern kontrollerar:
□
Att allt material är rätt, dvs det som är föreskrivet.□
Att alla armaturer lyser som de ska.□
Att armaturerna är monterade på föreskrivna ställ- en.□
Att alla armaturer skruvas fast ordentligt efter att armaturen har riktats.2. Besiktning av anläggning
Besiktning av den fysiska anläggningen sker vanligt- vis dagtid, därav kan många belysningsdetaljer missas om inte ljusdesignerna gjort en mörkerbesiktning före anläggningsbesiktningen.
Besiktningsmannen bör kontrollera följande:
□
Att fundamenten stickar upp i rätt höjd, dvs 5 cm ovan mark i gräsyta och att de ligger under mark i hårdgjorda ytor.□
Att stolparna står lodrätt.□
Att stolpen sitter fast och inga fundament är lösa.□
Att fundamenten står på i ritningarna angett av- stånd från körbana/GC-väg och gångbana.□
Att befi ntliga träd är oskadda efter anläggningsar- betet.□
Att markåterställningen är utan anmärkning.Besiktning av en belysningsanläggning
En belysningsanläggning ska besiktigas utifrån tre kompetensområden:
1. Ljusdesign 2. Anläggning 3. Elarbeten
3. Besiktning av elanläggning
Vid slutbesiktning av elarbeten ska följande underlag fi nnas tillgängliga: Ljusdesignerns handlingar, relations- ritning, uppdaterat driftsschema från driftsentreprenö- ren och montagelista. Vid besiktningen av elanläggning kontrolleras självklart allt som har med drift att göra som skiljen, anslutningar, kopplingsdosor, att grupper- na är rätt säkrade i belysningscentralen etc, men detta överlämnar vi med varm hand åt dessa experter. För ljusdesignens del är det viktigast att besiktningsmannen kontrollerar följande:
□
Att ljusdesignerns kommentarer är åtgärdade och allt lyser som det ska.□
Att belysningscentral och elskåp står på angivnen och estetiskt tilltalande plats, dvs osynligt eller som en del av gestaltningen.Riktning av armaturerna i en belys- ningsanläggning ska alltid göras först.
Vid detta tillfälle kontorllerar ljusde- signern att allt fungerar. Först därefter kan belysningsanläggningen besiktigas och godkännas.
Pollare behöver oft are underhållas än armaturer som inte går att nå.
37
RIKTLINJER FÖR OLIKA TYPER AV OMRÅDEN
Allmäna riktlinjer
Följande punkter gäller för alla typer av områden för belysning. Påfyllning av listan anges vid varje områdes- typ vid nyproduktion eller byte av ljuskällor/armaturer.
□
Armaturen ska vara väl avbländad.□
Färgtemperatur 3000 kelvin.□
Färgåtergivning minst Ra 80.□
Platsen ska upplevas trygg och överblickbar med den nya belysningen.□
Platser som alltid ska belysas är: cirkulationsplatser, övergångsställen, korsningar, platser med bland- trafi k, tunnlar, områden nära daghem och skolor, krogar, stationsområden och andra områden där människor rör sig kvällstid.□
Förslag på armaturer fi nns i ”Armaturprogram för Sollentuna kommun”.Dokument för belysningsprojektering
□
VGU - Vägar och gators underhåll.□
Teknisk handbok för belysning i Stockholms stad del 4 - Belysning.Fint belyst lekplats vid Edsvikens konsthall i Sollentuna.
Ibland kan man förgylla en plats genom att tänka utanför ramarna. GC-vägs belysning, Queen Elisabeth Park, London.
39
Gång- och cykelvägar
Vid ljussättning av gång- och cykelvägar ska man alltid tänka på hur omgivningen ser ut. För att skapa trygg- het behöver ofta omgivningarna lysas upp. Detta görs enklast med en strålkastare som fästs under lyktan på stolpen.
□
Stolphöjd 3.5-4.5 meter.□
Stolpavstånd varieras, men ska vara mellan 15-25 meter beroende på armatur. Om det passar med öv- rig belysning, till exempel för stålkastarna som lyser upp skogen, kan stolparna stå tätare på vissa ställen.□
Belys intilliggande skogspartier med strålkastare där platsen annars känns otrygg kvällstid.Belysning av skogspartier görs enkelt genom att placera en strål- kastare under lyktan på stolpen.
Nya armaturer testas på plats i Sollentuna för att ta fram bländfria armaturer till kommunens gång- och cykelvägar.
Att belysa området runt en gångväg gör stor skillnad för upplevelsen av trygghet. Här är bilder ”före” och ”eft er” vid Societetsparken i Norr- tälje. Lösningen är enkel: Använd en avbländad lytka med varmvitt ljus och komplettera med en bredstrålande strålkastare.
41
Trafi kleder och större vägar
□
Följ VGU:s riktlinjer för den specifi ka trafi kklass som gäller för trafi kleden.□
Fortsätt gärna använda högtrycksnatrium på vägar utan blandtrafi k.□
Stolphöjd 8-10 meter.Huvudstråk utan blandtrafi k kan mycket väl belysas med orange högtrycksnatriumljus.
Viktiga och central huvudstråk kan belysas med ett karaktäristiskt ljus.
Lokalgator i tätbebyggda områden
□
Följ VGU:s riktlinjer beroende på trafi kklass.□
Stolphöjd 6-8 meter.□
Avgör ljusnivån beroende på hur tryggt området är.Ha en högre ljusnivå på lokalgator nära centrum, skolor samt stationsområden.
□
Använd alltid varmvitt ljus vid nyproduktion och byt från högtrycksnatrium till keramisk metallhalo- gen på befi ntliga anläggningar.De fl esta lokalgator i Edsberg är belysta med högtrycksnatrium.
Den dåliga färgåtergivningen gör miljön mindre trafi ksäker då färgerna på fotgängarna syns sämre.
En fi n avbländad armatur med 3000 K och god färgåtergivning skapar en trevligare miljö där trafi kanterna syns bättre.
43
Villagator
Många villagator i Sollentuna kommun har raka, galv- aniserade belysningsstolpar som är alltför höga. Det är inte realistiskt att byta ut alla stolpar mot lägre, svarta stolpar. Byten av armaturer på de äldre stolparna kan dock förbättra situationen avsevärt.
□
Stolphöjd 4-6 meter.□
Gör seriebyten av armaturer i bostadsområden, så att alla ljuskällor blir bytta samtidigt.□
Placera stolparna så att ljuset inte stör de boende.□
Om ljus ser ut att lysa in i något hus, köp avskärm- ning från början av leverantören.□
Använd ljusgrå armaturer i Ral 7042 (eller motsva- rande ljusgrå standardkulör hos leveantören) där det bedöms onödigt att byta till svarta stolpar.□
Anpassa armaturens utseende till miljön.I Sollentuna fi nns miltals av villagator med galvade stolpar och koff ertarmaturer.
En trevlig armatur skapar en fi nare miljö både dag som natt.
Parkeringar
Parkeringar kan ha olika karaktär och se mycket olika ut. Även belysningen på och omkring en parkering kan variera och ska anpassas så att intrycket blir harmo- niskt.
□
En parkering ska vara väl belyst så att man känner sig trygg, då parkeringar annars lätt uppfattas som otrygga.□
Använd gärna rörelsestyrd belysning, då detta mins- kar brottsligheten.□
Beoende på parkeringens utseende kan stolphöjden variera mellan 4-8 meter.□
Det är viktigt med god färgåtergivning på ljuskäl- lan, då detta underlättar att hitta bilen.Även en parkeringsbelysning kan vara festlig. Reykjavik, Island.
En väl belyst parkering i Edsberg, Sollentuna.
45
Torg
Torget är en mötesplats som ska kännas välkomnande och trygg. Det viktigaste är att belysa torgets ”väggar”, alltså fasader och träd som står runt torget. En sådan belysning gör torget överskådligt och förhoppningsvis vackert. Detaljer som skulpturer, bänkar, blommor etc mitt på torget är också fi nt att belysa.
□
Varje torg är unikt så anlita en ljusdesigner.□
Uppmärksamma torgets unika karaktär. Hur kan man ersätta stolpbelysning med fasadbelysning?Kan höga stolpar med snygga armaturer skapa ka- raktär?
□
För ett torg fi nns inga regler mer än att ljuset inte får blända.Använd torgets fasader till att placera armaturer och skapa rums- lighet.
Belyser man torgets väggar skapas en trygg och överblickbar miljö.
Se varje torgs unika särdrag och lyft fram det som förstärker dess karaktär. På så sätt skapas en plats där människor vill vistas.
Sollentuna centrum.
47
Stationsområden
Sollentuna kommun har fem stationsområden med pendeltågsstation. Varje station är unik och behöver en genomtänkt ljusdesign då det är extra viktigt att skapa en trygg och överblickbar miljö på dessa platser.
□
Anlita en ljusdesigner och arbeta med helheten för både ljus och gestaltning.□
Försök hitta en vacker byggnad eller karaktär på stationsområdet att belysa som kan skapa identitet.□
Var tydlig med att belysa in och utgångar så det är lätt att hitta.□
Belys alla mörka prång.□
Studera noga hur männikor rör sig till och från stationsområdet så att alla kan gå tryggt hem.□
Håll en generellt hög ljusnivå, som gör att platsen upplevs tryggare.Busshållplats vid Sollentuna centrum.
Gångstråk genom tunnel vid stationen i Sollentuna centrum.
Tänk i nya banor och involvera ljus med design för att skapa en trygg miljö. London.
49
Parker
Varje park har sin unika karaktär. Med belysning kan parkens uttryck och särdrag förstärkas och platsen kan göras intressant även nattetid.
□
Antlita en ljusdesigner som samarbetar med par- kansvarig landskapsarkitekt.□
Belys omgivningarna runt gång- och cykelvägar.□
Samspela belysning av buskar med beskärning, så att parken upplevs trygg.□
Utnyttja stolparna längs gångvägarna. Placeras stål- kastare på dem och belys träd, buskar och mark.□
Belys konstverk, fasader, murar, broar, träd eller annat som ger parken dess identitet.□
Tänk gärna utanför ramarna och skapa en dynamisk ljussättning i samspel med parkens karaktär.Dynamiskt ljussatt park, Köpenhamn. Ljussättning av skulptur och fasad, Ellen Keys park, Stockholm.
Ljussättning av gångvägar och träd som skapar överblick, Gröna ön och Zetterstenska parken, Norrtälje.
51
Belysning av träd
Träd kan utgöra viktiga landmärken och bidra till att försköna miljön och skapa överblick.
□
Ljussätt gärna träd om det fi nns möjlighet!□
Använd i första hand strålkastare på belysningsstol- par, gärna fästade under en parklykta (se sidan 40).□
Placera stolpar så att de smälter in i miljön så bra som möjligt, till exempel längs gångvägar eller göm- da i ett skogsparti.□
Markstrålkastare ska bara användas där det inte fungerar att belysa med strålkastare på stolpar.□
Tänk på att markstrålkastare med LED oftast inte blir så varma att de smälter snön på vintern.Den belysta eken vid Esvikens konsthall ger karaktär till platsen. Vin- tertid omvandlas trädens grönska till skulpturala konstverk.
Med belysning av träd kan man ta över solens arbete kvällstid och lyft a fram årstidens färgsprakande växlingar, Edsberg.
Låga träd, som hängalm, belyses bäst med markstrålkastare. Zet- terstenska parken, Norrtälje.
Belysning av ett skogsparti bredvid en gångväg gör naturpromena- den både tryggare och vackrare. Margeretelund, Åkersberga.
Större träd belyses med fördel med strålkastare på stolpar. Höga lindar belysta av strålkastare på stolpar. (Se bild här till vän- ster). Zetterstenska parken, Norrtälje.
53
Lekplatser och skolgårdar
Lekplatser och skolgårdar är några av våra viktigaste miljöer att belysa. Här fi nns skäl att lägga resurser på en genomtänkt ljusdesign.
□
Anlita en ljusdesigner.□
Ha gärna ett möte med en skolklass och diskutera hur de använder skolgården och var de tycker det är viktigt med belysning. Om möjlighet fi nns, låt elev- erna deltaga i arbetet, exempelvis genom att göra konstverk till bildprojektioner.□
Utnyttja byggnaderna för placering av fasadarmatu- rer. Detta spar plats och ger dubbelverkan på ljuset, då både fasaden och området omkring blir belyst.□
Var uppmärksam på att ha rätt ljusnivå på olika plat- ser för lek. Exempelvis behöver skateboardlekplatser en hög ljusnivå.På Edsbergsskolan har bländande strålkastare monterats som en nödåtgärd i en alltför mörk miljö.
För en trygg skolmiljö är det viktigt att lyft a blicken och belysa omgiv- ningarna runt skolgården.
Vid belysning av lekmiljöer och skolgårdar är det viktigt att omgivningen är trygg och överblickbar samt att det är rejält ljust om lekverksam- het som skateboard och bollsporter ska utövas. En stor fördel är om man har möjlighet att involvera skolans elever i ljusdesingprocessen.
55
Strand och vatten
Strandlinjer bör belysas med indirekt ljus, så att speg- lingarna i vattnet inte blir för dominerande. Med fördel kan höga träd belysas för att öka platsens skönhet och skapa en känsla av trygghet. Belysta träd syns bra både på nära och långt håll.
□
Anlita en ljusdesigner och provbelys vid vattnet.□
Stolphöjd 3,5-4,5 meter.□
Använd indirekt ljus□
Belys gärna träd i anslutning till vattnet.Bästa sättet att belysa vatten är att ljussätta träd som speglar sig i vattnet. Ekarna på Skansen ger ett magiskt djup åt dammen.
Strandlinje längs Edsviken.
Historiskt område
Edsvikens konsthall och dess omgivningar är ett guld- korn i Sollentuna. Hela området bör belysas på ett trevligt sätt för att gynna verksamheten där, som ofta äger rum kvällstid. Fina exempel på bra belysning fi nns redan på platsen, där fasader belyses med LED-lister som är gömda bakom plåtar som målats i fasadens färg.
För att behålla platsens historiska känsla bör klassiska armaturer användas men med modern optik. Särskilt viktigt är det att se över belysningen inne på museets gård, som i dag kan upplevas som mörk. En avvägd be- lysning av de omgivande fasaderna skulle öka platsens attraktion kvällstid.
□
Anlita en ljusdesigner som arbetar med helheten på platsen.□
Stolphöjd 3,5-5 meter.□
Använd historiska/klassiska lyktor.□
Belys fasader med diskreta armaturer.Behåll karaktären och använd en klassisk lykta men med modern optik, se Sollentuna armaturprogram.
Vid Edsvikens konsthall fi nns fi na exempel på fasadbelysning där LED-lister är gömda bakom inmålade metallbleck.
Fasadbelysning vid Edsvikens konsthall.
57
Belysning av fasader
Fasadbelysning är ett postivt inslag i stadsmiljön både ur estetiskt perspektiv och för att skapa trygghet. Finns det möjlighet till fasadbelysning ska man ta chansen. Är byggnaderna kulturminnesmärkta eller om det passar kan man belysa fasaderna med strålkastare fästa på en stolpe. Vid nybyggnation bör man alltid se behoven och möjligheterna till att från början fästa armaturer på fasaderna. För belysning av befi ntliga byggnader med fasadarmaturer är det bäst om man kan göra kabelge- nomföringen genom fasaden, men går inte detta fi nns det alltid möjlighet till utanpåliggande kabel. Kabeln (eller skyddsrören) bör syns så lite som möjligt. Finns möjlighet för bildprojektioner på fasader ska man ha detta i åtanke.
Belysta villor kan göra området mer överblickbart. Belyst villa nära Sollentuna centrum.
Belysning av fasader gör stor skillnad för både orientering och trygghet, Edsberg.
En mild fasadbelysning runt en park eller ett torg skapar överblick- barhet och trygghet.
Finns det plats för bildprojektiojer kan det vara en möjlighet att involvera områdets ungdomar i skapandet av stadsrummet. Detta skapar delaktighet och en viktig känsla av att kunna påverka. Rinkebystråket.
59
Bostadsgårdar
I Sollentuna är det främst Sollentunahem som innehar bostadsgårdar. För att skapa en trygg och överblickbar helhet i stadsrummet är det viktigt att bostadsgårdarna är bra belysta. Rekommendationer för lämpliga armatu- rer fi nner ni i Sollentunas armaturprogram.
På bostadsgårdar har man möjlighet att använda fasad- armaturer som inte bara lyser upp fasaden utan även området runtomkring. Detta kan bespara onödig gräv- ning och på så sätt minska kostnaderna. Främst är det viktigt att belysa entréer, såväl själva bostadsentréerna som dörrar till tvättstugor, soprum och cykelförråd.
Belysning av lekplatser ska också prioriteras.
Belyst bostadsgård i Edsberg som upplevs trygg så länge ljusen är tända i fönstren.
Det är viktigt att passager genom hus är omsorgsfullt belysta.
Använd helavskärmade armaturer vid dörrar. Dessa bländar inte och ger även ett fi nt ljus till omgivningen.
På bostadsgårdar är det viktiga att belysa bostadsentréer och entréer till tvättstugor, cykelförråd och miljöstugor. Med rätt armaturer kan detta ljus utgöra en väsentlig del av det trygghetsskapande ljuset tillsamman med fasadbelysning och belysningsstolpar. Mansängen, Bålsta.
61
Vad händer nu?
Programmet du håller i din hand ger en överskådlig idé om vad som är viktigt att tänka på vid ljussättning i Sollentuna kommun. Det ger även en del handfasta råd om materialval och annat.
Som komplement fi nns dokumentet ’”Armaturprogram för Sollentuna kommun” där det fi nns förslag på arma- turer för olika områden. Alla armaturer i detta program har utprovats och utvärderats på plats i Sollentuna.
Varje stadsdel ska på sikt få ett eget områdesspecifi kt belysningsprogram.
Vart vänder jag mig om jag vill veta mer?
Kontakta belysningsansvarig på trafi k- och fastighets- kontoret i Sollentuna kommun.
Telefonnumret till kommunens växel är: 08-579 210 00.
Läs i skrifterna:
•
VGU - Vägar och gators underhåll.•
Teknisk handbok för belysning i Stockholms stad del 4 - Belysning.Felanmälan för trasig belysning görs på telefonnummer:
08-623 88 00.
Belysning eller inte?
Inför ett belysningsprojekt fi nns det några grundläg- gande frågor som måste ställas:
•
Vilken funktion ska belysningen fylla?•
I vilken omfattning används platsen idag i mörker?•
Vill man uppmuntra att människor vistas på denna plats kvällstid?•
Vad fi nns det för skäl att ha belysning?•
Kommer belysningen att skapa större trygghet?63
Sollentuna kommun 191 86 Sollentuna Tfn: 08-579 210 00
Besöksadress: Turebergs torg 1 e-post: kontaktcenter@sollentuna.se www.sollentuna.se
Kommunledningskontoret 2018
