Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet
Turebergshuset 191 86 08-579 210 00 08-35 02 90 www.sollentuna.se Turebergs torg Sollentuna
Dnr 2019/0025 SHBN 203
GRANSKNINGSUTLÅTANDE
Förslag till detaljplan för Mässområdet, Trollvagnen 1m fl, Tureberg
Sollentuna kommun har upprättat ett förslag till detaljplan för Mässområdet, mellan Turebergsleden, Bagarbyvägen, Malmvägen och Tingsvägen i Tureberg.
Detaljplanens syfte är att skapa förutsättningar att bygga bostäder, kontor, handel, hotell, gymnasieskola, förskola och äldreboende inom området.
Planen handläggs med tillämpning av s.k. utökat förfarande enligt 5 kap. 7 § PBL (2010:900 enligt lydelsen efter 2/1 2015).
Samråd kring planförslaget skedde under tiden 2017-12-20 och 2018-02-12.
Granskning av planförslaget pågick mellan 2019-02-07 och 2019-03-07. En kungörelse om granskningen har publicerats i DN och SvD 2019-02-07.
Planhandlingarna har sänts till remissinstanserna nedan och berörda sakägare.
Granskningshandlingar har sänts till Skriftligt yttrande:
följande remissinstanser:
Fastighetsägare se nedan
Lantmäteriet 2019-02-27
Länsstyrelsen 2019-05-17
Brandkåren Attunda -
Cykelfrämjandet Stockholm Norrort -
Företagarna i Sollentuna 2019-03-07
Försvarsmakten 2019-03-07, ingen erinran
Förpacknings- och tidningsinsamlingen -
Hembygdsföreningen 2019-03-06
Hyresgästföreningen -
Luftfartsverket 2019-02-12, ingen erinran
Naturskyddsföreningen Sollentuna -
Norrvatten -
Käppalaförbundet -
Polisen Sollentuna -
Ragn-Sells AB -
Sollentuna Energi & Miljö AB 2019-03-06
Stockholms Handelskammare -
Stokab -
Svensk Handel -
Stockholm Exergi 2019-02-12, ingen erinran
Swedavia 2019-02-19, 2019-02-21,
ingen erinran
TeliaSonera Skanova Access AB - Tillväxt- och regionplaneförvaltningen -
Trafikförvaltningen 2019-03-07
Trafikverket 2019-03-07
Turebergs Villaägareförening -
Interna remissinstanser:
Klimatnämnden -
Kompetens- och arbetsmarknadsnämnden -
Kultur- och fritidsnämnden 2019-03-05
Socialnämnden 2019-02-11, ingen erinran
Utbildningsnämnden 2019-03-07
Vård- och omsorgsnämnden 2019-02-12
Sollentuna ungdomsråd 2019-03-07
Funktionshinderrådet i Sollentuna kommun -
Trafikgruppen Äldrerådet 2019-03-05
Kommunala pensionärsrådet -
Skrivelser har under granskningstiden även inkommit från följande:
Från datum
Boende 1 2019-02-18
Boende 2 2019-02-28
Boende 3 2019-03-05
Boende 4 2019-03-07
Efter granskningstidens slut har yttrande inkommit från följande:
Från datum
Cirkle K 2019-03-08
Brandkåren Attunda 2019-03-14
Miljö- och byggnadsnämnden 2019-03-26
Yttranden som inkommit efter granskningstidens slut redovisas inte i granskningsutåtandet.
Yttranden och kommentarer
Inkomna skrivelser redovisas med indragen kursiv text och kan vara sammanfattade. På varje skrivelse följer om nödvändigt planenhetens kommentarer och motiverade ställningstaganden.
Länsstyrelsen
Sammanfattande bedömning
Länsstyrelsen bedömer att föreslagen utformning av planen riskerar att medföra att bebyggelsen kan bli olämplig med hänsyn till människors säkerhet avseende farligt gods-transporter och risken för översvämning.
Om dessa problem kvarstår vid ett antagande kan Länsstyrelsen komma att ta upp planen för prövning enligt 11 kap. 10 § PBL. Planen kan då komma att upphävas enligt 11 kap. 11 § PBL.
Prövningsgrunder enligt 11 kap. 10 § PBL
Länsstyrelsen har i granskningsskedet följande återstående synpunkter av betydelse för Länsstyrelsens överprövning enligt 11 kap. 10 § PBL.
Hälsa och säkerhet Farligt gods
I samrådsskedet bedömde Länsstyrelsen att riskfrågan inte var tillräckligt omhändertagen när det gäller bostadsbebyggelse och äldreboende intill Bagarbyvägen och korsningen Turebergsleden/Bagarbyvägen där farligt gods transporteras. Länsstyrelsen konstaterar att kommunen sedan samrådsskedet infört vissa skyddsåtgärder i form av planbestämmelser så som avåkningsskydd, obrännbar fasad och fönster i EW30.
Då avståndet mellan vägkant och bebyggelse är mellan 8–15 meter intill Bagarbyvägen och korsningen Turebergsleden/Bagarbyvägen kan följderna av en olycka bli allvarliga. Enligt beräkningar i fördjupad riskbedömning (Brandskyddslaget 2018-06-20) bedöms ett stort utsläpp från en lastbil som transporterar gasflaskor kunna innebära ett konsekvensavstånd på upp till ca 60 meter. På korta avstånd lägger Länsstyrelsen större vikt vid
konsekvenserna av en olycka än vid sannolikheten för att en att en sådan olycka ska inträffa (Faktablad 2016:6).
Länsstyrelsen anser att kommunen behöver visa att bebyggelsen blir lämplig med hänsyn till risken för olyckor genom att visa vilka effekter de föreslagna skyddsåtgärderna ger vid en eventuell olycka med farligt gods.
Kommunen behöver också ta ställning till risk för olyckor med farligt gods på Turebergsleden/Bagarbyvägen. Om kommunen kan visa att det är möjligt att åstadkomma riskreducerande åtgärder med planbestämmelser, snarare än avstånd, anser Länsstyrelsen även att skyddsåtgärder behövs för
all bebyggelse intill Bagarbyvägen och korsningen
Turebergsleden/Bagarbyvägen, inte endast för äldreboendet.
Översvämningsrisk
I översvämningsanalysen (DHI oktober 2018) framgår att genomförandet av detaljplanen kommer att leda till ökade översvämningsnivåer i delar utanför planområdet, även om översvämningen inom området
huvudsakligen minskar till följd av planerad exploatering. I analysens slutsatser och rekommendationer (sida 11) finns förslag på åtgärder för att minska och undvika översvämning i området. Kommunen har lyft in delar av slutsatserna och rekommendationerna från översvämningsanalysen i planbeskrivningen (sida 19). Dock framgår det inte vilka åtgärder kommunen avser att genomföra eller hur dessa ska genomföras.
Kommunen har heller inte själv tagit ställning till vilka åtgärder som kommer att behövas. Planhandlingarna behöver kompletteras med vilka åtgärder som ska genomföras och hur dessa ska säkerställas.
Riskutredningen har uppdaterats och kompletterats. Planbestämmelser med riskreducerande åtgärder har införts även för bebyggelsen vid korsningen Turebergsleden/Bagarbyvägen.
Detaljplanen har kompletterats med bestämmelser som anger att byggnader vid sekundär transportled för farligt gods längs Turebergsleden/Bagarbyvägen ska utföras i obrännbart material alternativt med konstruktion som motsvarar lägst brandteknisk klass EI 30. För bebyggelse som inrymmer äldreboende ska dessutom fönster utföras i lägst brandteknisk klass EW 30.
Planen kompletteras också med bestämmelse som anger att friskluftsintag inte får finnas i fasad mot Turebergsleden/Bagarbyvägen.
Dagvattenutredningen har fördjupats vad gäller skyfallshantering varvid detaljerade förslag till åtgärder har redovisats. Åtgärdsförslagen redovisas i planbeskrivningen. Åtgärderna består i huvudsak av skålade gräsytor i angränsande parkytor och skelettjordar med svämzoner längs gatorna.
Genomförandet av åtgärderna, i enlighet med dagvattenutredningens förslag, säkras genom att de regleras i exploateringsavtalet med exploatören, och bekostas på samma sätt som gator och andra allmänna anläggningar inom området. Genomförandebeskrivningen kompletteras med en redovisning av hur åtgärderna ska genomföras.
Lantmäterimyndigheten
Lantmäteriet lämnar följande synpunkter på granskningshandlingen:
Exploateringsavtal aktuellt men något otydlig redovisning
I planbeskrivningen anges att ett exploateringsavtal ska tecknas i senare skede. Det anges också olika åtgärder som exploatören ska bekosta samt på något ytterligare ställe anges åtgärder som exploatören ska ansvara för.
Enligt 5 kap. 13 § 3 st. PBL ska kommunen, om avsikten är att ingå exploateringsavtal, redan i samrådsskedet redovisa avtalens
huvudsakliga innehåll liksom konsekvenserna av att planen helt eller delvis genomförs med stöd av ett eller flera sådana avtal i
planbeskrivningen. Lantmäteriet konstaterar att lagstiftaren har avsett att exploatörens samtliga åtaganden ska redovisas på en översiktlig nivå, men bedömer att handlingarna i dess nuvarande skick inte uppfyller lagens krav på redovisning och därför behöver kompletteras.
Eftersom redovisningen inte är så tydlig som krävs finns det inte någon möjlighet för Lantmäteriet att utföra sin lagstadgade uppgift att i samrådsskedet lämna råd i de fall avtalsinnehållet förefaller strida mot reglerna i 6 kap. 40-42 §§ PBL.
Markanvisningsavtal aktuellt men något otydlig redovisning
I planbeskrivningen anges att ett markanvisningsavtal har tecknats.
Enligt 5 kap. 13 § 3 st. PBL ska kommunen, om avsikten är att genomföra markanvisningar, redan i samrådsskedet redovisa
avtalens huvudsakliga innehåll liksom konsekvenserna av att planen helt eller delvis genomförs med stöd av ett eller flera sådana avtal i planbeskrivningen. Lantmäteriet konstaterar att lagstiftaren har avsett att exploatörens samtliga åtaganden ska redovisas på en översiktlig nivå och men bedömer att handlingarna i dess nuvarande skick inte uppfyller lagens krav på redovisning och därför behöver kompletteras.
Använd gärna handboken ”Lantmäterimyndighetens roll i
planeringsprocessen, Handbok 5 kap. 15 och 22 a §§ PBL” som stöd ang. lagstiftningens krav när ni kompletterar planhandlingarna.
Genomförandebeskrivningens avsnitt om exploateringsavtal och markanvisningsavtal har reviderats/kompletterats.
Företagarna i Sollentuna
Ny gymnasieskola
Det är oerhört positivt att man i detaljplanen bereder plats för
gymnasieskola/vuxenutbildning med en central placering i kommunen då det finns ett stort behov av utbildningsplatser både inom gymnasiet och vuxenutbildningen. Företagarna anser att det är bra att denna
verksamhet förläggs centralt, då många elever kan tänkas bli rekryterade regionalt.
Lokaler
Vi anser att planförslaget infriar intentionen om att det ska finnas möjligheter till verksamheter i området. Vi ser därför positivt på
förslaget om att byggnadernas bottenvåningar kan innehålla olika slags verksamheter av centrumkaraktär, vilket kan ge västra centrum ett behövligt lyft och stadsliknande karaktär.
Trafik
Förslaget innebär att Turebergsleden byggs om och omvandlas från trafikled till alléplanterad stadsgata.
I illustration till planförslaget redovisas träd i en bred mittremsa längs del av Turebergsleden. Och vi anser det olämpligt att utöka
trädplanteringen i mittremsan då träd skymmer ljuset från gatubelysning i mittremsan.
Vi ifrågasätter förslaget om att ersätta cirkulationsplatsen (korsningen Malmvägen Turebergsleden) med trafiksignalreglering.
Vi anser att reglering av gående och cyklande med trafiksignal vid passage av Turebergsleden i st.f. i befintlig gångtunnel ger både ökade väntetider för gående och cyklister och försämrad säkerhet för dessa trafikantgrupper. Tunneln utgör också en del i ett utpekat cykelstråk, vilket alltså påverkas negativt av signalreglerad korsning istället för fri passage under vägen. Behåll tunneln och gör den ännu mer
”upplyftande” och tillgänglig (ljushet).
Alla barn och cyklister som rör sig under Turebergsleden idag har en säker planskild korsning som inte orsakar stopp för någon trafikant.
Behåll den och skapa en lösning som fungerar även när nya Malmvägen sträcker sig hela vägen fram till Turebergsleden. En bred tunnelmynning i norra änden (med lokaler som har fönster både mot tunneln och ut mot torget norr) borde gå att ordna. Gör det upplevelserikt och trevligt för människor.
Planens förslag till busshållplats mellan två närliggande
trafiksignalerade korsningar kommer att också att innebära svårigheter att prioritera bussarna eftersom de två trafikljusanläggningarna måste samordnas.
Satsa på en högklassig planskildhet mellan centrumområdet och
Fågelsången - för allas trivsel och inte minst ur trafiksäkerhetssynpunkt.
Den planerade trädplanteringen i Turebergsledens mittremsa påverkar inte gatubelysningen eftersom belysningen föreslås placeras i stolpar längs båda sidorna av gatan.
Genom föreslagen utformning av korsningen mellan Turebergsleden och Malmvägens förlängning, med alla gångytor i marknivå, kan en attraktiv miljö för gående skapas med bl a ett litet torg där det ska skapas utrymme för
sittplatser/servering och trädplanteringar, utan någon lång ramp eller mörk tunnel, som kan upplevas som otrygg. I den täta stadsmiljö som planeras skulle det inte finnas plats för en bred, ljus och luftig ramp till tunneln, utan den skulle bli smal och vinklad, så att man inte ser hela vägen genom tunneln, vilket skulle kunna öka känslan av otrygghet.
Turebergsleden ska byggas om från trafikled till en stadsgata med låg trafikhastighet, vilket gör att det går att korsa gatan på ett säkert sätt vid det signalreglerade övergångsstället som planeras i gatukorsningen.
Stadsmässighet
I planförslaget framhålls att omvandlingen av området ska skapa en levande stadsdel med en skala och utformning som lockar till vistelse och möten. Kvarteren ska vara i måttfull skala och bebyggelsen ges en
relativt småskalig indelning. Att uppföra ett höghus om tjugo våningar och ett om tretton våningar på varsin sida om Malmvägen strider mot det som anges som syftet med planen. De högsta befintliga husen i området är Servicehuset som är nio våningar.
Det finns en politisk önskan om ett landmärke i området. Besökare är välkomna men det är trots allt vi som bor här som ska trivas. Det hus som ska innehålla hotell och gymnasieskola har en glasad fasad som ser ut att kunna låta ljudet från trafik och järnväg reflekteras åt alla möjliga håll. Huset ser inte "snällt" ut.
Planförslaget redovisar bl a två höga huskroppar som helt avviker från och förrycker områdets nuvarande karaktär. Höghuset med plushöjden 70,0 kommer att nå nära 60 meter över marknivå. Byggnadens yttermått medför att den skuggan under en betydande del av året kommer att begränsa förmiddagssolens instrålning över Malmvägens södra del.
Under den mörkaste perioden av året kommer också skugga och
begränsa solbelysningen på bostadshusen i kvarteret på östra sidan om järnvägen.
Även om Företagarna inte ska "lägga sig i" arkitekturen i förslaget, så kan vi inte låta bli att framföra en invändning mot det och det gäller den kontorsbyggnad som lagts längre åt nordost, betydligt närmare
järnvägen. Hela huset är med sitt kolossartade utseende rent sakligt usel arkitektur - vilja, men inte kunna. Byggnadstekniskt används också det mycket olämpliga och fördyrande utförandet med stora inåtlutande glasytor.
Vi ifrågasätter begreppet "landmärke" som används i planförslaget.
Edsbergs slott, Stallbacken och Sankt Eriks kyrka är exempel på landmärken. En skyskrapa som ser ut som alla andra skyskrapor som uppförs runt om i Stockholmsområdet är inte ett landmärke.
Sammantaget borde de två föreslagna höghusen inte uppföras utan bebyggelsen i kvarteren bör ha ungefär samma höjd. Den nyligen uppförda bebyggelsen vid Cirkusplatsen och Turebergs allé kan härvid tjäna som goda exempel.
Kommunen anser att de två högre bostadshusen vid Malmvägens
förlängning som sticker upp över de andra husen i området bidrar till en variation i områdets arkitektur och till en intressant stadssiluett, vi kan inte instämma i detta.
Anslutningen Malmvägen - Turebergsleden blir det första mötet med kommunen som man när man kommer från väg E4. Kommunen borde verkligen ta tillfället i akt och skapa en "outstanding" mötesplats som signalerar kommunens vilja att erbjuda en stadsmässigt gestaltad plats (titta gärna på hur andra kommuner arbetar) med ett kulturellt anslag.
Det innebär således inte att man ska stoppa in några spektakulära höghus, som inte hör hemma här. Skapa istället en visuell "nära"
upplevelse och ge Sollentuna en egen identitet! Anlita en
landskapsarkitekt av klass och en etablerad gestaltande konstnär!
Varför inte satsa på ett konstnärligt budskap - ge korsningen Malmvägen - Turebergsleden ett riktigt högklassigt utförande med intentionen att skapa en entré till kommunen - av världsklass. Detta är sista chansen.
Gör en kraftansträngning och utveckla planskildheten mellan
centrumområdet och Fågelsången -för allas trivsel och bekvämlighet.
Trafiksäkerheten måste stå i fokus.
TILLSKOTT/TILLGÅNG TILL LOKALER
Föreningen Företagarna Sollentuna tillstyrker planförslaget i de delar som anvisar möjligheter till såväl kontors - som butikslokaler. Vi vill dock påpeka att det är angeläget att dessa lokaler kan nås av såväl transporter av varor och andra tjänster som möjlighet för kunder att kunna parkera någorlunda enkelt. Det är då angeläget att det finns korttidsparkeringar längs gatorna. Långtidsparkering kan mer än väl finnas i parkeringshus/däck.
Kvartersstorlekarna inom planområdet har en måttfull skala, och huvuddelen av byggnaderna är 5 – 6 våningar höga. Bostadskvarteren föreslås få en relativt småskalig indelning i ”byggnader” av varierande utformning och höjd. De två högre bostadshusen, 13 respektive 20 våningar höga, bidrar till variationen i bebyggelsen och till en intressant stadssiluett.
Föreningen Företagarna skriver att de ”inte ska lägga sig i arkitekturen”, men framför ändå synpunkter på byggnaderna i kvarter 3, och verkar att framför allt kritisera den utformningen som byggnaderna hade i samrådsförslaget, men som har omarbetats totalt inför granskningen.
Vid korsningen Turebergsleden – Malmvägens förlängning ska ett litet torg anläggas. Landskapsarkitekter kommer att föreslå hur torget ska utformas,
möbleras och belysas. Avsikten är att det ska bli en trivsam och vacker mötesplats, som utgör en målpunkt i området, och entré till centrumområdet.
Hembygdsföreningen
Ett samhälle – kalla det gärna trädgårdsstad - som byggs i måttlig skala, med "rena" material som puts och trä, gärna pastellfärgat, skapar trygghet i jämförelse med stora byggnader med ”stramare fasader” i plåt, glas och betong. Låt Sollentuna växa så, som samhället har gjort i centrum utefter Sollentunavägen och Engelbrekts väg, det skapar trivsel och trygghet, inte som väster om järnvägen!
Hembygdsföreningen uppskattar ambitionen att i Mässområdet enligt översiktsplanen skapa ”stadsmässig bebyggelse med blandning av bostäder, verksamheter och … publika lokaler” och med genomgående cykelleder. Även Turebergsledens förändring mot stadsgata välkomnas, men tegel, trä och puts bör användas i fasaderna och taken får gärna utformas som sadeltak eller valmade tak, särskilt mot Turebergsleden, där det har stor inverkan på upplevelsen av tätorten.
Så kallade ”landmärken” bör helt utgå ur Sollentunas plannomenklatur, låt andra tätorter (Kista!) karakteriseras av dem! Hembygdsföreningen anser alltså att platsen absolut inte är lämplig för ”landmärken”. De föreslagna höghusen i första hand i kvarteret 2A men även i 1B (där det knappast kommer att upplevas som ett ”landmärke”) stör den
harmoniska stadsbilden och bör reduceras till mer måttliga höjder. Låt vårt kommunalhus vara tillräckligt som ”landmärke” i Sollentuna och även kvarter 2A bli en harmonisk del av Sollentunas täta kärna!
Mässområdet ska, likt bebyggelsen vid Sollentunavägen och Engelbrekts väg, byggas i kvarter med måttlig skala. Detaljplanen styr inte fasadmaterial eller utformning i detalj, men i de skisser som legat som underlag för planförslaget har huvuddelen av fasaderna varit putsade, även om det också finns fasader med andra material, som trä, betong och tegel. De två högre bostadshusen, 13
respektive 20 våningar höga, bidrar till variationen i bebyggelsen och till en intressant stadssiluett.
I övrigt är föreslagen bebyggelse av rimlig omfattning avseende våningshöjd och utformning, inklusive blandningen av funktioner.
Trafiklösningen ser mycket bra ut, men frågan är om inte ett andra korsning med trafikljus (efter Bagarbyvägens) kommer att störa
trafikflödet mer än en behållen cirkulation vid Malmvägens förlängning.
Vad avses i detta sammanhang med begreppet ”hastighetssäkring” på sid 16? Noteras bör, att Kanalvägens förlängning blir utryckningsväg för polisen. Tunneln under Turebergsleden bör om möjligt behållas för cykelstråket söderifrån mot Malmvägen. Cykelstråket bör i separat planering förlängas utefter Malmvägen. Trafikflödeskartan på sid 15
saknar den beslutade och påbörjade förlängningen av Turebergsleden mot Strandvägen, något som torde påverka trafikflödena.
Att eventuellt behov av ”hastighetssäkring” ska studeras på Turebergsleden vid korsningen med Malmvägen betyder att hastighetsbegränsande åtgärder kan vidtas om det skulle bedömas vara nödvändigt. Exempel på sådana åtgärder kan vara avsmalning, ”vägkuddar” m m.
Det så kallade multifunktionshuset i kvarter 3, hörnan Tingsvägen – Turebergsleden har sedan samrådet fått en helt annorlunda och bättre utformning, men illustrationerna på sid 9 (med fyra rundade hörn) och på sid 24 (med ett rundat och tre räta hörn) skiljer sig. Vi föredrar en utformning enligt sid 24, som bättre harmonierar med övrig bebyggelse.
På flera ställen (bl.a. sid 19) poängteras Fågelsångsparkens betydelse som ”tillgång för de boende”, men den pågående förvandlingen av en stor del av den till en tillfällig (?) skolfastighet, inklusive fällande av 121 st. uppvuxna, friska granar berörs inte. Sorgligt att inte mässområdet kunnat utnyttjas för skoländamål under den tid som planarbetet där pågår.
Slutligen beklagar Hembygdsföreningen, att dess synpunkter på samrådsredogörelsen, insänt 2018-02-11, inte beaktats i föreliggande detaljplaneförslag och inte kommenterats i samrådsredogörelsen 2019- 01-07.
Alla fyra kvartershörnen i kvarter 3 föreslås bli rundade.
Enligt den ursprungliga tidsplanen för utbyggnaden av Mässområdet fanns det risk att byggnadsarbeten skulle ha påbörjats medan det fortfarande fanns behov av tillfälliga skollokaler i området. Avsikten är att Fågelsångsparken ska återställas efter att den tillfälliga skolan tagits bort.
Inget samrådsyttrande från Hembygdsföreningen har registrerats i ärendet.
Sollentuna Energi & Miljö AB
Synpunkter från SEOM följer nedan.
Elnät
Nya ledningar i nytt läge skall vara driftsatta innan dom gamla ledningarna tas ur drift.
VA
Här kommer VA:s synpunkter på detaljplanen för Mässområdet:
• Systemhandlingsprojekteringen är inte färdig,
ledningssamordningen har försenat projekteringen. Det gör det svårt för oss att granska en detaljplan. Känns inte heller som att tidplanen justerats efter försenad systemhandling. Inte heller har
ledningssamordningen snabbats på. Över en månad sedan senaste LSO-mötet där det kändes som vi behövde ta ett krafttag med LSO för att komma i mål – men inte hört något efter det.
De delar av gatu- och ledningsprojekteringen som bedöms kunna påverka detaljplanens utformning är klara.
• Planbeskrivningen – sidan 8, rubrik ”Teknisk försörjning”, rad 2:
Tror inte att det ska stå Oppegårdsstråket här? Eller?
Oppegårdsstråket byter namn till Mässvägen söder om Hvidovrestråket – planbeskrivningen justeras på den punkten.
• Planbeskrivningen – sidan 22, rubrik ”Ledningar”, Näst sista stycket: Förbindelsepunkten är olika för olika ledningsslag. För FV, el (och eventuellt stadsnät) är det SEOMS ledningar även inom fastigheten och förbindelsepunkten är ofta inne i byggnaden. För VA är förbindelsepunkten vid fastighetsgräns och fastighetsägaren ansvarar för ledningen inom fastigheten.
Stycket om förbindelsepunkt ändras enligt SEOMs önskemål.
• Dagvattenutredning, sid 11, första meningen: Enligt mig är det 5 kvarter(?). Ser ingen skillnader mellan kv 2a, 2b och 3 som gör att man klassar det som två kvarter och inte tre.
• Dagvattenutredning, sid 21, kapitel 9.2. Förbindelsepunkt för VA inkl dagvatten kommer inte vara mot Turebergsleden eller lokalgata Ö. Kvarter 1a-b och Kv 3 anger förslag på placering av magasin som antyder att dom förväntar sig få förbindelsepunkt mot
Turebergsleden eller lokalgata Ö. Vi är inte emot placeringarna av dagvattenmagasinen utan vill bara poängtera att fastighetsägarna kommer behöva leda vattnet till förbindelsepunkter som ligger en bit bort.
Inom planområdet finns 4 kvarter, varav det västligaste är indelat i två delar,
”1A” och ”1B”.
Exploatörerna är införstådda med att det inte alltid kommer att finnas
förbindelsepunkt i anslutning till föreslagna dagvattenmagasin inom kvarteren.
• Översvämningsanalys: Jag ser inga åtgärder för den ökade översvämningsrisk som föreslås i dagvattenutredningen.
Enligt översvämningsanalysen minskar risken för översvämning vid ett 100- årsregn i i huvudsak inom planområdet, utom i nordvästra delen, vid
Kanalvägen. Översvämningsanalys och dagvattenutredning har uppdaterats och kompletterats. Dagvattenutredningens förslag har redovisats i
planbeskrivningen.
Avfall Ingen erinran Stadsnät
SEOM Stadsnät har granskat har ej något att anmärka på.
Fjärrvärme
Området kommer att försörjas med fjärrvärme och fjärrkyla.
Fjärrkylaledningar kommer att behöva flyttas
Swedavia Stockholm Arlanda Airport
Swedavia Stockholm Arlanda Airport lämnar följande synpunkter på detaljplanen.
Med den position och angiven höjd som anges i plankartan föreligger ingen påverkan på procedurer eller hinderytor för Arlanda flygplats och vi har därmed inget att erinra.
Dock har vi inte fått ta del av någon hinderanalys, vilken kan genera en justering av detta yttrande.
Flygplatsen vill påminna om krav på att en flyghinderanalys i samband med planering av objekt med en höjd över 20 m.
Flygplatsen vill även påminna om nedanstående i samband med uppförandet av högre objekt:
Flyghinderanmälan
Enligt Luftfartslagen ska en flyghinderanmälan skickas in före uppförandet av ett högt objekt.
Anmälan skall göras till Försvarsmakten senast fyra veckor innan objektet når en höjd av 20 m (45 m inom sammanhållen bebyggelse) och därmed kan utgöra fara för flygsäkerheten.
Hindermarkering av föremål
Föremål med en höjd av 45 meter eller högre över mark- eller vattenytan ska hindermarkeras enligt Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd. Det behövs inget beslut från Transportstyrelsen för att uppföra föremålet. Transportstyrelsen kan medge undantag från gällande föreskrifter.
En flyghinderanalys har tagits fram före samrådet och även en flyghinder- anmälan har gjorts. Exploatörerna har uppmärksammats på behov av hindermarkering av höga byggnader.
Trafikförvaltningen
Trafikförvaltningen ser positivt på att körbanebredden har ändrats till 3,5 m och att det finns möjlighet till separata körfält för kollektivtrafik.
Enligt Sollentuna kommuns trafikpolicy ska gång, cykel, kollektivtrafik och nyttotrafik prioriteras framför biltrafik. I planbeskrivningen nämns endast kollektivtrafikförfältkörfält i riktning mot Kista och
trafikförvaltningen anser att det finns ett behov av kollektivtrafikkörfält i båda riktningar för att möjliggöra för attraktiv busstrafik.
Planbeskrivningen skulle vinna tydlighet om den kompletteras med en sektion för gatuutformningen ska se ut.
Trafikförvaltningen vill informera om att det pågår en sträckningsstudie för stomlinje J där trafikförvaltningen tillsammans med Sollentuna kommun och Trafikverket utreder sträckningsalternativ för framtida stombuss mellan Barkarby station och Täby Centrum/Arninge. Ett alternativ som utreds är att linjen går via Turebergsleden till Sollentuna och sedan vidare. En viktig urvalsparameter för stomlinjens framtida sträckning är vilken framkomlighet som är möjlig att tillskapa och där möjligheten till kollektivtrafikkörfält avgörande. När sträckningen på linjen är fastställd görs mer detaljerade stråkanalyser och där
gatustrukturen i föreslagen detaljplan kan komma att påverkas.
Trafikförvaltningen ser fram emot fortsatt dialog kring framtida sträckning samt gatuutformning för busstrafiken.
Detaljplanen skapar utrymme för kollektivkörfält i båda riktningarna på Turebergsleden. Planbeskrivningen justeras på denna punkt.
Trafikverket Region Stockholm
Trafikverket lämnar följande synpunkter på planförslaget:
Trafikverket anser att bullerutredningen behöver beakta bullernivåer vid en utbyggd Ostkustbana, vilket inte omfattas av Trafikverkets
basprognos. Riksintressepreciseringen för Ostkustbanan innehåller beräknad bullerutbredning och finns i sin helhet på följande länk:
https://trafikverket.ineko.se/se/riksintresseprecisering-ostkustbanan- delen-solnauppsala
Bullerutredningen och bullerbestämmelsen bygger på trafikprognos för år 2040.
Detaljplanen har tagit hänsyn till det utrymmesbehov som krävs enligt
riksintressepreciseringen för en utbyggnad av Ostkustbanan med ett femte och sjätte spår. Den eventuella framtida utbyggnadens påverkan på bullersituationen inom planområdet beror bl a på hur spårutbyggnaden utformas, och är därför något som ska beaktas i samband med framtida detaljplaneläggning för spårutbyggnaden.
I samrådsredogörelsen hänvisas till en vibrationsutredning som inte finns med bland granskningshandlingarna. Trafikverket behöver granska denna innan planen antas. En planbestämmelse behöver finnas som reglerar att vibrationsnivåer i bostäder inte får överstiga 0,4 mm/s.
Vibrationsutredningen lämnas till Trafikverket innan planen antas. Detaljplanen kompletteras med en bestämmelse om högsta tillåtna vibrationsnivåer i bostäder.
Arbete i närheten av järnvägen som riskerar att påverka anläggningen ska regleras genom ett så kallat bevakningsärende. Ett bevakningsavtal ska tecknas mellan Trafikverket och kommunen i god tid innan planen vinner laga kraft. Kommunen tar kontakt med Trafikverket för
upprättande av avtal.
Exploatören avser teckna bevakningsavtal med Trafikverket före byggstart.
Transformatorstationen ligger på ett tillräckligt avstånd från befintligt och framtida spår.
Interna remissinstanser Kultur- och fritidsnämnden
Kultur- och fritidsnämnden har inget specifikt att erinra mot förslag till detaljplan för Mässområdet, Trollvagnen 1 m fl., Tureberg. Kultur- och fritidsnämnden vill dock påpeka vikten av flexibla och kreativa ytor för kultur, idrott, verksamhet för barn och unga, som ett viktigt inslag i en attraktiv stadsplanering och som ett led i att främja folkhälsan.
Sollentuna ungdomsråd
Sollentuna ungdomsråd har följande synpunkter på planförslaget:
”Hänsyn bör tas till att Fågelsångsparken nu är bebyggd med en skola och att den därmed inte längre är lika lämpad för barns lek och spel, främst p g a en minskad öppen yta. Dessutom kan den nybyggda
skolbyggnaden öka otryggheten i Fågelsångsparken i o m dess placering precis intill gång- och cykelstråket, vilket även bör tas hänsyn till.
Ytterligare alternativ för dessa faktorer bör prövas.”
Därutöver har Sollentuna ungdomsråd framfört ett antal förslag till språkliga korrigeringar i planbeskrivningens text.
Avsikten är att den provisoriska skolan i Fågelsångsparken ska tas bort. Det finns ingen direkt koppling mellan den provisoriska skolan och detaljplanen för ny bebyggelse inom Mässområdet.
Planbeskrivningens språkfel korrigeras.
Utbildningsnämnden
• Utbildningsnämnden är fortsatt positiva till den övergripande
förändrade markanvändningen och att detaljplanen medger en förskola för minst 100 barn.
• Eftersom förskolegården ej förväntas uppfylla Boverkets
rekommendationer avseende utemiljö per barn, vill utbildningsnämnden understryka vikten av att närliggande parker görs så tillgängliga som
möjligt för verksamheten. Vilket bl.a. förutsätter att barn i större grupper kan ta sig dit till fot på ett tryggt och säkert sätt. Det gäller särskilt under genomförandet av byggprojekten inom detaljplanen.
• Det är även viktigt att förskolan har tydliga och säkra entréer, både i samband med hämtning och lämning samt vid utflykter.
Fågelsångsparken kan lätt nås via ett signalreglerat övergångsställe på
Turebergsleden, som ska byggas om från trafikled till stadsgata. Det finns även möjlighet att använda närliggande gång- och cykelbro över Turebergsleden.
Även Malmparken ligger nära och lättillgängligt.
Avsikten är att befintlig gång- och cykeltunnel samt anslutande gång- och cykelväg genom planområdet ska behållas så länge som möjligt under
utbyggnadstiden för att skapa en trygg passage genom området under byggtiden.
Utformning av entréer till förskolan hanteras lämpligen i samband bygglovsprövningen.
Vård- och omsorgsnämnden
Vård- och omsorgsnämnden ser positivt på planförslaget då det möjliggör ett boende för äldre i ett centralt beläget område.
Markägare och boende mfl:
Boende 1
Boende 1 lämnar följande synpunkter på planförslaget:
TRYGGHET I BARN- OCH ÄLDREPERSPEKTIVET
Tillgången till Fågelsångsparken utmålas som en fördel, men Sollentunas huvudstråk ut och in från E4:an, med prognostiserad frekvensökning, ligger mellan området och den förhoppningsvis utvecklade parken. I politiska direktiven, senast uppdaterade 2017-11-17, fastslogs i p 6:
“Tillgängligheten till...ska utökas”.
Medborgarna lär uppskatta en varsamhet med orden, när
målskrivningar ska bli verklighet. Diskrepans mellan mål och utfall
“ger poängavdrag”. Detaljplanen inleds med att det övergripande syftet är att åstadkomma “en hållbar stads- och trafikstruktur”. Alla tänkta lösningar har inte smittats av den inriktningen.
I samrådet yttrar sig såväl tunga instanser som enskilda medborgare för fortsatt planskild korsning för gång-, cykel- och funktionsnedsattas tillgänglighet till park och snabba cykelvägar. Detta bemöts med nedsättande uttryck för denna ovanligt vida och ljusa tunnel, där barn
“med spring i benen” tryggt kan röra sig mot den hägrande tunnelöppningen!
Vill minnas att det nu finns fyra förskolor med intresse av att nyttja parken. Se passagen som en arbetsmiljöfråga för personalen, övervakat av skyddsombud, samt den trygghet det skulle ge för föräldrarna - att behålla tunneln. Dessa barn torde vara lika skyddsvärda som
Töjnanbarnen som utlovas planfri korsning hela tillfälliga skoltiden! En behovsskillnad mellan barn och barn? Skillnad på skyddsvärde? Vad som är bra för den tillfälliga lösningen är självklart också bra för den definitiva trafikstrukturen!
Turebergsleden ska byggas om från dagens trafikled till en stadsgata med låg trafikhastighet, vilket gör att det kommer att gå att korsa gatan på ett säkert sätt vid det signalreglerade övergångsstället som planeras i gatukorsningen. I den täta stadsmiljö som planeras skulle det inte finnas plats för en vid och ljus ramp på norra sidan av tunneln, utan den skulle bli smal och vinklad, vilket skulle kunna öka känslan av otrygghet.
Att det finns planer på att bevara gångtunneln medan den provisoriska skolan finns i Fågelsångsparken beror på att Turebergsleden inte ännu byggts om till stadsgata under den tid som skolan beräknas finnas i parken.
I ett äldreboende är man generellt hemma hela dygnet och skulle glädja sig för sol på innergården under dagen. Då borde detta boende ligga på 1B istället för 1A. Dessutom trivsammare att ha utsikt mot torget än risken att sitta låst i rullstol mot riskområdet macken! Samt närmare för “utflykt till parken”.
Av solstudien kan man utläsa att äldreboendets gård är solbelyst under en stor del av dagen under sommarmånaderna. De flesta bostäderna i äldreboendet planeras ha fönster mot parkytorna norr om Kanalvägen eller mot den gröna gården.
BETYDANDE MILJÖPÅVERKAN?
Även om ingen miljöbedömning kommer att upprättas, kan väl en anständig reflektion över livskvaliteten på torget och i parken när för 2040 beräknade 19000 fordon passerar och stoppas av
korsande trafik, samt gående och cyklande och tomgångsångorna sprids… Så sänker man värdet med parktillgången. “Målet är att höja värdet på varje skattekrona” säger ks- ordföranden i en tidningsbilaga.
Finns det inte fördelar för trafikflödet med endast ett kryss för kommunikation norrut från Turebergsleden?
Enligt de trafikanalyser som gjorts inför planarbetet bedöms föreslagen gatuutformning ge godtagbar framkomlighet och säkerhet för prognosticerad trafik år 2030.
BEVARA OCH UTVECKLA FÖR REKREATION
Ordet PARK i detaljplanen för Fågelsångsparken stod uppenbarligen inte för tillräckligt goda kvaliteter för att förhindra en utplåning av den biologiska mångfalden i dess västra del. Det var ju bara
“kvarlämnad tomtmark” kring ett gc-vägskryss. Studerar man parksverige så är verkanshöjden väldigt olika.
Trädgårdsmästartiteln hyllas på sina håll - eller inte alls. När nu
“rekreation” nämns i direktiven får vi hoppas att mässområdets nya invånare möts av en mer än nöjaktigt “utvecklad” park enligt direktiven.
Utvecklingen av Fågelsångsparken berörs inte av denna detaljplan.
BEHOV AV TIMING
Den avstängning under järnvägen som förannonserad upprustning av södra utgången från pendelperrongen kan föranleda bör inte sammanfalla med ev avstängning av gc-vägen under järnvägsbron utefter Turebergsleden för lokal kommunikation öster-väster.
Det finns inte ännu någon fastställd tidplan för utbyggnad av infrastrukturen inom området, men utbyggnaden ska samordnas med andra projekt i området.
PLUSPOÄNG I PLANEN
“Planteringsbestämmelse har tillkommit.” Kvarter 3, ger förhoppningsvis bättre bullerskydd.
Boende 2
Boende 2 lämnar följande synpunkter på planförslaget:
1. Kommunen har Planmonopol har jag just fått lära mig som ledamot i Samhällsbyggnadsnämnden. Kommunen kan alltså bestämma exakt hur man vill att marken ska nyttjas och den som äger marken får foga sig. Är det verkligen Sollentuna Kommuns vilja att skapa ett område där
medborgare inte bör ha bil, där utryckande polis kommer med blåljus på en liten lokalgata och där det finns mörka tunnlar som måste passeras för att komma till centrum? Då får vi berätta detta för medborgarna.
Boende inom området kan naturligtvis ha bil. Utryckningsvägen för polisen kommer att ha samma bredd som nuvarande väg. En av de mörka tunnlarna inom området föreslås tas bort när planen genomförs, medan passagen längs Turebergsleden under järnvägen ska rustas upp med bl a ny belysning. Entrén till pendeltåget påverkas inte av förslagen i denna detaljplan.
2. Nuvarande passage mellan området och Fågelsångsparken. Denna passage är en säker väg för både fotgängare samt cyklister. Den är alldeles uppenbart en del av ett cykelvägnät i Sollentuna. Att flytta passagen så att den istället blir en signalreglerad passage ovan jord är fullständigt fel och kommer att orsaka köer, avgaser m.m. på
Turebergsleden samt att definitivt öka olycksrisken för de som ska passera Turebergsleden. På ett flertal platser i Samrådsredogörelsen tillbakavisas de som klagat på detta genom att hänvisa till att nuvarande passage är otrygg. På sidan 20 i detaljplanen samt på sidan 31 i
samrådsredogörelsen står det om ”mörka gångtunnlar”. Jag har i alla år jag bott här nyttjat denna passage ett flertal gånger i veckan och aldrig upplevt otrygghet. Varifrån skulle otryggheten komma?
Se dessutom yttrande från BUN på sidan 18, från TFN på sidan 26 samt från Äldrerådet i Sollentuna på sidan 42 i samrådsredogörelsen. När två tunga nämnder i kommunen samt äldrerådet direkt avråder från att låta gående och cyklande få en säker passage av en stor väg är det
häpnadsväckande att detta avfärdas ungefär som man viftar bort en fluga.
Däremot tar jag gångvägen parallellt med Turebergsleden när jag ska till centrum då jag upplever den smala gången under järnvägen som också är den väg pendeltågsresenärer tar som otrygg. Anser kommunen att yttrande nuvarande passage under Turebergsleden är otrygg utgår jag ifrån att även denna passage samt övriga gångtunnlar under järnvägen kommer att läggas igen och vi i fortsättningen får passera spåren ovan jord. Alltså, antingen får vi bygga mängder av broar eller så får antingen tågen eller de som ska passera spåren stanna vid varje passage som Sollentunabor ska göra vid passage från västra sidan av Sollentuna till den östra och viceversa. Särskilt om Trafikverket gör allvar av planerna på ytterligare två spår genom Sollentuna anser tydligen kommunen att inga gång och cykeltunnlar kan godkännas i Sollentuna. Detta då de alldeles tydligt anses utgöra en säkerhetsrisk.
Turebergsleden ska byggas om från dagens trafikled till en stadsgata med låg trafikhastighet, vilket gör att det kommer att gå att korsa gatan på ett säkert sätt vid det signalreglerade övergångsstället som planeras i gatukorsningen. Enligt de trafikanalyser som gjorts inför planarbetet bedöms föreslagen gatuutformning ge godtagbar framkomlighet och säkerhet för prognosticerad trafik år 2030.
De argument från olika remissinstanser mot att ta bort gångtunneln har vägts mot de fördelar som kan uppnås om tunneln tas bort, t ex möjligheten att förlänga Malmvägen till Turebergsleden och möjligheten att bebygga området på ett effektivt sätt. Med alla gående i marknivå skapas bättre förutsättningar för en levande, trygg och trivsam miljö inom området, bl a på det planerade torget.
3. Malmvägens förlängning ut till Turebergsleden är olämplig av följande skäl. Nuvarande trafik på Turebergsleden på ungefär 16 000 fordon per dygn beräknas öka till över 20 000 inom några år. En
ytterligare signalreglerad korsning strax öster om Bagarbyvägen leder ofelbart till trafikinfarkt vid vissa tider på dygnet. Det är för kort mellan korsningarna för att ta hand om trafiken varför stopp på Turebergsleden gör att trafiken från Love Almqvists östra utfart kommer att hindras av bilar som står och väntar på att det ska bli grönt vid Malmvägens korsning. Eftersom den säkra vägen för cyklister samt gående under Turebergsleden kommer att ersättas med att de istället kommer att få ta sig över Turebergsleden, samtidigt med att trafiken på Malmvägen har grönt ljus och några svänger ut på Turebergsleden så kommer det att leda till långa stopp för trafiken på Turebergsleden. Den som planerat att Malmvägen ska bli boulevard med fler körfält än idag samt utfart direkt på Turebergsleden har definitivt inte kört bil utan åker troligen kollektivt för det mesta. Varför nuvarande trafik till och från Malmvägen inte i fortsättningen kan ta Kanalvägen på samma sätt som idag är svårbegripligt. Mitt förslag är att där Malmvägens förlängning ut till Turebergsleden förväntas gå istället görs till ett torg. Cykel och
gångvägen blir kvar. Dessutom Tingsvägens nuvarande in-och utfart på Turebergsleden blir kvar så att den trafik som ska till eller ifrån polis, häkte m.m. på Tingsvägen inte belastar det bostadsområde som ska byggas. Tanken att polisen ska göra utryckning via Kanalvägens förlängning inne i bostadsområdet framstår ju som helt barock då det idag finns en väg, Tingsvägen, som hanterar trafiken utmärkt. Trafiken är idag 2 300 fordon per dag vilket troligen kommer att öka då flera nya verksamheter etableras. I den norra änden av Tingsvägen passerar utfarten bostadsområdet med trånga gator. Vad är tanken med att både den norra samt den södra utfarten från Tingsvägen ska gå via trånga bostadsgator? Dessutom, i planen förutsätts två stycken skaftgator som ska betjäna bostadsområdet mynna direkt ut på Turebergsleden. Dessa kan istället med fördel mynna ut på Tingsvägen om denna behålls. Se även synpunkter från TFN på sidan 28 i samrådsredogörelsen.
De trafikkonsulter som anlitats för att ta fram förslag till gatunät och dimensionering av gator och korsningspunkter har bedömt att föreslagen gatuutformning ger godtagbar framkomlighet och säkerhet för prognosticerad trafik år 2030. Om Tingsvägen hade bibehållits som parallellgata till
Turebergsleden skulle markutnyttjandet blivit mycket sämre, med färre antal bostäder och lokaler. Kanalvägens förlängning kommer att ha lika breda körbanor som Tingsvägen har idag inom Mässområdet.
4. Bostadsområdet får begränsat med parkeringsplatser. Vilka ska bo i området? Bilinnehavet i Sollentuna idag är i snitt 1,2 bil per hushåll (34 000 bilar på 28 300 bostäder). Troligen är bilinnehavet lite högre i villaområdena jämfört med lägenhetsboende men att föreslå 0,5 bil per lägenhet i snitt är alldeles för litet. Dessutom, i planen finns upptaget hotell, kontor, skola och annat. Åker ingen bil till dessa verksamheter?
Man tänker dessutom ta bort en mängd parkeringsplatser längs Malmvägen eftersom en ”Boulevard” planeras. Är det verkligen de
boendes önskan? Det finns en garagevåning i de befintliga husen. Denna var ett tag en del av mässan. Kommer detta garage kunna nyttjas av de som inte kan parkera på Malmvägen när parkeringsplatserna tas bort i samband med att ”Boulevarden” byggs eller kommer dessa platser räknas in i det som den nya bebyggelsen ska nyttja? Tittar man lite noga på samtliga planer för området verkar ju dessutom 6 – 700 bostäder inte vara gränsen utan fler bostäder planeras i samma område. Exempelvis lämnas ju nu en obebyggd tomt mitt inne i området mellan Malmparken och Tingshuset. Bostäder för gående och cyklister? Vilken verklighets- uppfattning finns hos de som planerar? På sidan 17 i detaljplanen föreslås dessutom att antalet parkeringsplatser eventuellt kan minskas ytterligare, upp till 30 %, genom samutnyttjande. Hur samutnyttjande ska gå till vore intressant att ta del av. 1 parkeringsplats rymmer 1 bil.
Samutnyttjande? Bilar staplade på varandra? Eller, du får inte parkera din bil på din plats mellan 6 00 och 21 00? Alltså, du måste använda bil varje dag.
Parkeringstalen i detaljplanen har hämtats från kommunens förslag till
parkeringsnorm. Anledningen till att p-talen är lägre i Mässområdet jämfört med andra delar av kommunen är att det centrala läget och den mycket goda
tillgången på kollektivtrafik bedöms minska efterfrågan på parkeringsplatser.
För verksamhetslokalerna har en separat parkeringsutredning gjorts.
Samnyttjande innebär att olika verksamheter med som har efterfrågan på parkering under olika tider av dygnet kan samutnyttja delar av platserna.
Omvandlingen av Malmvägen till boulevard hanteras i en separat detaljplan.
5. Bevara och utveckla Fågelsångsparken för rekreation. Det låter det.
Malmparken rustas ju nu för diverse aktiviteter. Hur är tanken att Malmparken ska fungera jämfört med Fågelsångsparken? Innan den
”tillfälliga skolan” byggdes var Fågelsångsparken lite av en oas. Lite lekpark men även lite vildvuxen så att djurlivet hade en fristad. På sidan 19 i detaljplanen står det att Fågelsångsparken har uppvuxen vegetation.
Rätt många träd togs ner för den ”tillfälliga skolan”. Ska nya rejäla träd planteras eller kommer det spinkiga saker när den ”tillfälliga skolan”
tas bort. Är tanken att det framöver ska bli lite Malmparken light?
Tankar och planer kring detta saknas.
Utvecklingen av Malmparken och Fågelsångsparken hanteras inte i denna detaljplan.
6. På sidan 10 i detaljplanen står det att gång-och cykeltrafik samt kollektivtrafik ska prioriteras i Sollentuna. Hur stämmer det med att ta bort den säkra vägen för gång-och cykeltrafik under Turebergsleden?
Dagens lösning med gående och cyklister i tunnel under marken för att bilar inte ska behöva stanna är en prioritering av biltrafiken, medan den föreslagna
lösningen där gående får röra sig i dagsljuset uppe på marken är en prioritering av de gående, i enlighet med kommunens trafikpolicy.
7. I den västra delen av det kvarter som ligger närmast bensinstationen på Bagarbyvägen planeras ett vårdboende. Varför läggs detta på denna plats? I mitt förslag där Malmvägen inte förlängs ut till Turebergsleden vill jag ha ett torg istället på samma plats. Om vårdboendet istället hamnar i den östra delen av samma huskropp får de som bor där betydligt trevligare utsikt samt möjlighet att sitta ute på ett torg utan störande trafik från Bagarbyvägen. Lite buskar samt träd mot Turebergsleden dämpar ljudet. Dessutom, på sidan 4 i samråds- redogörelsen skriver Länsstyrelsen om att det finns ett konsekvens- område på upp till 60 meter vid utsläpp från gasflaskor med lastbil.
Flyttas vårdboendet så bortfaller helt risken vid en evakuering av de boende.
Huvuddelen av bostäderna i äldreboendet planeras ha fönster mot parkytorna norr om Kanalvägen eller mot den gröna gården.
8. Antalet körfält på Turebergsleden ska minska medan antalet körfält på Malmvägen ska öka. Trafiken på Turebergsleden är idag ungefär 16 000 fordon per dygn vilket beräknas öka. Trafiken på Malmvägen är färre än 3 000 per dygn och kommer troligen att vara ungefär detsamma
framöver, Trots detta vill man minska antalet körfält på Turebergsleden men öka antalet på Malmvägen. Hur tänker man här? För inte så länge sedan tog man bort gångvägarna över Malmvägen och ersatte dessa så att man numera går på ett något upphöjt steg över Malmvägen. Samtidigt är Malmvägen enfilig just vid dessa passager varför bilarnas fart
automatiskt blir låg. Nu vill man att de gående ska passera minst tre filer för att komma över Malmvägen eftersom man fixerat sig vid att man (vem?) vill ha en Boulevard. Fråga de boende vad de vill ha. Har man gjort det? I området planeras såväl en förskola som en gymnasieskola.
Krävs det inte skolgård för dessa? Var i planen finns plats för någon av dessa? Med skolgård. Inte störd av järnväg eller biltrafik. Med sol större delen av dagen under terminerna. Innegårdar vid hus som är 5 – 6 våningar ger mycket skugga. Dessutom, barn låter när de leker. Är det lämpligt med förskolegårdar på kvartersinnegårdar? Finns det inte riktlinjer från ansvariga myndigheter?
Turebergsleden kommer att ha samma antal körfält som tidigare, men ett av körfälten i vardera riktningen föreslås reserveras för kollektivtrafik. Malmvägen föreslås få ett körfält i norrgående riktning och två svängningsfält i södergående riktning. Gymnasieskolan kommer inte att ha skolgård, medan förskolan
kommer att få en skyddad gård inom kvarter 2A.
Äldrerådet
Äldrerådet vill börja med att peka på att det finns tre tunnlar som idag samverkar i kommunikationen mellan ”mässområdet” och
Fågelsångsparken. Den ena är den tunnel Äldrerådet argumenterar för
att den ska finnas kvar. Dvs den av de tre tunnlarna som är passagen under själva Turebergsleden.
I dokumentet ”Samrådsredogörelse Dnr. 2019/0025 SHBN 203” samt i dokumentet
”Granskningshandling 2019-01-07 Dnr 2019/0025 SHBN 203” finns det för Äldrerådet många avsnitt att kommentera.
Det svar som planenheten gjort i dokumentet Samrådsredogörelse 2019- 01-16 på Äldrerådet i Sollentunas framställan reagerar vi negativt på.
Er text sid 43 av 44: ”Möjligheten …… otrygga tunnlar”.
Vårt svar: ”Att säga att ”möjligheten att passera Turebergsleden finns kvar” är inte ett argument i denna fråga. Det är ju en självklarhet! Men frågan är hur.
”Utan stora nivåskillnader” gäller inte här då stigningen åt båda hållen ej är problematisk. I Sollentuna är vi dessutom vana vid tunnlar.
Denna tunnel är förhållandevis bred och upplevs inte som mörk. Att säga att den är otrygg går rakt emot vad vår kommunledning säger om
tryggheten i Sollentuna.
Er text sid 43 av 44: ” ….anser att den föreslagna lösningen
………kvalitén …. höjs………jämfört med dagens tunnellösning”
Vårt svar: Denna slutsats är helt fel vilket vi som bilister, gång-
/cykeltrafikanter vet. Vänligen se pkt 5 nedan som talar sitt tydliga språk att ett borttagande av GC-tunneln sänker kvalitén. Att hålla isär hårda respektive mjuka trafikantgrupper höjer alltid kvalitén.
Att resonera tvärt om, som ni gör, är för oss helt främmande.
Således:
Äldrerådet i Sollentuna motsäger att GC-tunneln under Turebergsleden ska ersättas av ett signalreglerat övergångsställe på Turebergsleden.
Nedan följer några kommenterar:
1. Ofta eftersträvar man att hålla oskyddade trafikanter ifrån
fordonstrafiken. Här resonerar ansvarig i Sollentuna kommun tvärt om.
Märkligt.
2. Argumentet mot GC-tunneln att den är ”mörk och otrygg”, och därför ska bort, är ett argument som inte går att ta på allvar. (I kommunen finns t ex en kompetens kunnig i att göra tunnlar attraktiva).
3. Man försämrar flödet på den befintliga cykelleden trots att den ska ha en större betydelse i framtiden. Se ambitionerna i Sollentuna cykelplan framåt i tiden.
https://www.sollentuna.se/globalassets/trafik--stadsplanering/trafik-och-
resande/cykel/cykelkarta1.pdf
4. Signalstyrt övergångsställe på en väg med tusentals fordon per dag som framåt i tiden ska öka! Vid ett scenario som detta eftersträvar man oftast planfria korsningar.
5. GC-tunneln är viktig enligt kommunen eftersom den ska finnas kvar så länge den tillfälliga skolan i Fågelsången finns kvar. Det behovet
motsvaras i framtiden av den skrivning som finns om tillgängligheten till Fågelsångsparken för de boende i de nya husen samt för skolbarnen och förskolebarnen i de nya skolorna.
6. De idag boende i området vill ha kvar GC-tunneln.
7. De boende i de nya husen ska ha god tillgång till Fågelsångsparken för lek och spel. GC-tunneln är perfekt för dem.
8. Äldrerådet har svårt att tro att äldre och barn/ungdomar använder den föreslagna vägen runt Turebergsleden och över GC-bron vid järnvägen då man förflyttar sig mellan de nya husen och
Fågelsångsparken.
9. Det finns utrymme att behålla GC-tunneln under Turebergsleden om man något anpassar uppfarten från den upp till det nya bostadsområdet.
Det finns mer att räkna upp här men vi nöjer oss med sammanfattningspunkter enligt ovan.
Planförslaget innebär att Turebergsleden ska byggas om från dagens trafikled till en stadsgata med låg trafikhastighet, vilket gör att det kommer att gå att korsa gatan på ett säkert sätt vid det signalreglerade övergångsstället som planeras.
I den täta stadsmiljö som planeras skulle det inte finnas plats för en bred, ljus och luftig ramp till tunneln på norra sidan, utan den skulle bli smalare än nuvarande och vinklad.
För de cyklister som vill korsa gatan när det råkar vara rött ljus innebär plankorsningen visserligen en nackdel jämfört med tunnel, men samtidigt innebär lösningen att det nord-sydliga cykelstråket smidigt kan anslutas till den nya högklassiga cykelbanan som skapas längs Turebergsledens norra sida.
Nackdelarna med att ta bort gångtunneln har vägts mot de fördelar som kan uppnås utan tunnel i detta läge, t ex möjligheten att förlänga Malmvägen till Turebergsleden och möjligheten att bebygga området på ett effektivt sätt. Med alla gående i marknivå skapas bättre förutsättningar för en levande, trygg och trivsam miljö inom området, bl a på det planerade torget.
För dem som föredrar planskilda korsningar så finns det en gång- och cykelbro över Turebergsleden invid järnvägen i den östra delen av planområdet, och en gång- och cykeltunnel vid Stackvägen/Amorinavägen, ca 260 m sydväst om planområdet.
Boende 3
Boende 3 lämnar följande synpunkter på planförslaget:
• Helt onödigt att bygga ett "landmärke" folk hittar till centrum ändå.
Det skapar dessutom bara problem med vindar när man bygger så högt som förslaget visar, prova att besöka Viktoria Tower i Kista.
Innan ev tillstånd till höghus ges bör noggranna vindsimuleringar och beräkningar göras annars kommer området i princip bli oanvändbart mesta tiden.
Dessutom skulle ett så högt hus blockera solljuset för många andra fastighetsägare.
• Det pratas i förslaget om öppna stadsliknande områden men man skapar mest instängda innergårdar som bara ett fåtal av kommunens invånare kommer ha tillgång till.
• Saknar information om idrottshall, skall det byggas skola och bostäder kommer trycket på existerande hallar inte räcka, fler och fler vill vara aktiva även i högre ålder så det är inte bara för skolungdomar, dessutom skulle man kunna ta chansen att verkligen bygga en fin arena där man kan ha flera fullstora planer nära varandra och därmed kunna dra större arrangemang till Sollentuna.
Eftersom de högre husen är relativt slanka, och skuggan därför sveper förbi snabbt, så kommer skuggorna endast i begränsad utsträckning att påverka befintliga bostäder i omgivningen. Även blåsigheten begränsas av att husen är relativt slanka.
Kvarteren behöver vara relativt slutna för att kunna skapa tysta gårdar, och en bullerskyddad sida för de nya bostäderna. För övriga kommuninvånare skapas allmänna platser inom området i form av vackra gaturum och ett trivsamt torg.
I gymnasieskolans lokaler i kvarter 3 kan eventuellt en idrottshall inrymmas.
Närmaste befintliga idrottshallar finns vid Sollentuna International School och Sollentunavallen. Mindre bollplan och andra idrottsytor anläggs nu i
Malmparken.
Boende 4
Boende 4 framför följande synpunkter på planförslaget.
Jag har tidigare framfört synpunkter i ärendet som inte har tillgodosetts.
Jag vidhåller tidigare synpunkter och får därutöver anföra följande.
Skalan på de ”höga husen” är inte måttfull. De höga husen är väsentligt mycket högre än befintlig bebyggelse, och högre än något som tidigare byggts i Sollentuna. Tillskottet av bostäder är mycket litet jämfört med om samtliga byggnader i kvarteren hade fått samma höjd. De höga husen kommer också att vara mycket bullerutsatta. Om höjden sänks kommer
vissa sidor av lägenheterna att skyddas av en innergård där det bullrar mindre.
Tillskottet av bostäder och lokaler genom att vissa hus blir högre än basskalan beräknas vara ca 15 – 20 %. Enligt bullerutredningen kan trafikbuller kring höghusen hanteras genom lämplig planlösning och bullerdämpande åtgärder i byggnaden.
Oavsett om man benämner de höga husen ”slanka” är de hus, vilket innebär att de kommer att synas och att de kommer att skugga andra hus.
Ju högre hus, desto mer syns de och desto mer skugga blir det. De höga husen är dessutom betydligt bredare än Servicehuset, och således inte särskilt slanka.
Bredaste sidan på 10-våningshusen inom ”Servicehuset” är ca 66 m, bredaste sida på de två föreslagna högre bostadshusen är ca 24 m, inklusive balkonger.
Det ingår i kommunens utredningsskyldighet att se till att relevanta skuggstudier tas fram. Eftersom solen är uppe så kort tid under vintermånaderna är det naturligtvis ännu viktigare att de boende kan tillgodogöra sig de få soltimmarna.
Normalt görs skuggstudier för vår/höstdagjämning och sommarsolstånd, men inte för vintersolstånd, eftersom solen står så lågt då att resultatet inte blir användbart.
Sedan det ursprungliga förslaget presenterades har bostadsmarknaden i Stockholmsregionen börjat normaliseras efter tidigare bubbla. I lokal media rapporteras om osålda lägenheter i nybyggda projekt. Nyligen har också en exploatör ”pausat” ett pågående byggprojekt i ett centralt läge nära Sollentuna centrum. Det finns därför en risk att det kan uppstå svårigheter att få avsättning för lägenheterna i de höga husen, p.g.a.
vikande konjunktur och att de är mindre attraktiva som bostäder p.g.a.
buller. Om husen står tomma kan de utvecklas till ödehus, som Sollentunamässans byggnad var innan den revs. Det kommer inte att bidra till att öka trivseln och tryggheten i området.
Exploatörerna anser inte att lägenheterna i de höga husen blir mindre attraktiva än övriga lägenheter, snarare tvärtom.
Sammantaget menar jag att den eventuella nyttan av att bygga höga hus inte står i proportion till det men som det skapar för de boende, varken för de som redan bor i området eller för de som ska bo i de nya husen.
Åtgärder för att sänka hastigheten på Malmvägen måste vidtas i detta planärende, eftersom anslutningen mellan Malmvägen och
Turebergsleden omfattas av det aktuella planförslaget. Planeringen av Malmvägen som ”boulevard” är inte aktuell i detta ärende. Om
detaljplanen antas finns risk att kommunen i ett kommande planärende angående ”boulevard” finner att inga åtgärder kan vidtas, eftersom anslutningen mellan Malmvägen och Turebergsleden har hanterats i
detta planärende. Befintliga träd vid Malmvägen ska bevaras på den del där sådana finns.
Kommunen har hänvisat till ett kommande planarbete om att göra Malmvägen till en ”boulevard”. På ett par ställen finns det på bilder i det aktuella ärendet också en påbyggnad på den södra delen av
Servicehuset och ytterligare ett högt hus på en innergård. Inget av detta omfattas av det nu föreliggande planförslaget, utan omfattas av
kommande ärenden där inga beslut har fattats. Detta bör förtydligas.
Avslutningsvis vill jag framhålla att det ändrade förslaget till utformning av bebyggelsen närmast järnvägen (kvarter 3) är bättre än i det tidigare förslaget. Det visar att det går att anpassa bebyggelsen till de lokala förutsättningarna i området.
Malmvägens förlängning, som ingår i denna detaljplan, ska utformas så att trafiken ska hålla låg hastighet. Detaljutformningen avgörs i gatuprojekteringen.
Befintliga delar av Malmvägen påverkas inte av denna detaljplan.
Sammanfattning och ställningstaganden
Sedan granskningen har i huvudsak följande ändringar gjorts:
- Användningssättet ”Bostäder” har tagits bort från området i korsningen Bagarbyvägen/Kanalvägen. Äldrevård, handel och kontor blir kvar.
- Bestämmelserna med riskreducerande åtgärder har uppdaterats och kompletterats
- Utformningsbestämmelsen f10 har kompletterats med tillägget att loftgångar inte får finnas mot gata
- Läget för egenskapsgränsen mellan f5 och f6 i sydvästra delen av kvarter 2B har justerats. Husets höjd eller utbredning påverkas dock inte.
- En bestämmelse med maximal vibrationsnivå för bostadshus har införts - En bestämmelse har lagts till som anger att startbesked inte får ges innan
åtgärder mot markföroreningar har godkänts
- Planbeskrivningen och genomförandebeskrivningen har uppdaterats och kompletterats bl a i avsnitten om tidsplan, avtal, översvämnings-
hantering och riskhantering samt Turebergsledens utformning - Redaktionella ändringar och mindre justeringar i handlingarna
Följande, som senast under granskningstiden inkommit med yttranden, bedöms inte, eller endast delvis, ha fått sina synpunkter tillgodosedda:
Företagarna i Sollentuna (granskning)
Hembygdsföreningen (granskning) Trafikverket (samråd och granskning) Miljö- och byggnadsnämnden (samråd) Trafik- och fastighetsnämnden (samråd) Boende 1 (samråd)
Boende 1 (granskning) Boende 2 (samråd) Boende 2 (granskning) Boende 3 (samråd) Boende 3 (granskning) Boende 4 (samråd) Boende 4 (granskning) Boende 5 (samråd) Boende 6 (samråd)
Äldrerådet (samråd och granskning)
Naturskyddsföreningen i Sollentuna (samråd)
Mats Lindström
Bilaga: Samrådsredogörelse, daterad 2019-01-16
