Infosäk. klass K1 (Öppen) Handläggare
Susanne Finér 08 686 3751
Trafiknämnden 2013-10-01, punkt 3
Förslag till slutlig budget 2014 för Trafikförvaltningen, SL- koncernen, färdtjänstverksamheten och WÅAB inklusive förslag till investeringsplan 2014-2018
Bilagt återfinns förslag till slutlig budget 2014 samt investeringsplan 2014-2018 för Trafikförvaltningen inklusive SL-koncernen, färdtjänstverksamheten och WÅAB I förslaget redovisas ett resultat för 2014 på 0 kronor för såväl nämnden samlat som för respektive verksamhet.
Förslag till beslut
Trafiknämnden föreslås besluta
att fastställa förslag till slutlig budget 2014 för Trafiknämnden och de inom nämndens ansvarsområde ingående verksamheterna
att fastställa förslaget till investeringsplan 2014-2018 för Trafiknämnden och de inom nämndens ansvarsområde ingående verksamheterna
att till följd av avtalsenlig justering av tidigare budgetväxling avseende sjukresor hemställa hos landstingsstyrelsen om att landstingsbidrag på 7 400 000 kronor omfördelas från trafiknämnden till hälso- och sjukvårdsnämnden
att till landstingsfullmäktige överlämna föreliggande förslag att förklara paragrafen omedelbart justerad
Anders Lindström
Förvaltningschef
Maria Folke Tjf CFO Bilagor
1. Förslag till slutlig budget 2014 inklusive investeringsplan 2014-2018 för
trafikförvaltningen inklusive SL-koncernen, färdtjänstverksamheten och WÅAB 2. Bilaga 3 Investeringar trafik 2014-2018
3. Bilaga 5 Mål slutlig budget 2014 4. Bilaga Verksamhetstal 2014-2016
Trafiknämnden
Budget 2014 och planår 2015-2016
3. Ekonomi ... 5
3.1 Ekonomiskt utgångsläge ... 5
3.2 Nyckelfaktorer som påverkar ekonomin ... 6
3.3 Antaganden i budget ... 7
3.4 Resultatbudget ... 8
3.4.1 Intäkter ... 8
3.4.2 Kostnader ... 10
3.5 Balansbudget... 14
3.6 Investeringar ... 15
3.6.1 Trafiknämndens budgetanpassning ... 15
3.6.2 Investeringsplan 2014-2018 ... 16
3.6.3 Beslutade objekt över 100 mkr ... 17
3.6.4 Kollektivtrafik på vatten ... 22
3.6.5 Mälardalstrafik, MÄLAB AB ... 23
3.6.6 Justering av investeringar inom beslutad investeringsplan enligt tabell ovan ... 24
4. Styrning ... 25
4.1 Styrning inom nämnd/styrelse ... 25
4.1.1 Styrdokument ... 25
4.1.2 Trafikförvaltningens huvudprocesser ... 26
4.1.3 Förvaltningschefens ledningsprocess ... 27
4.2 Mål och strategier 2014-2016 ... 28
4.2.1 Mål ... 28
4.2.2 Övergripande mål kollektivtrafik ... 28
4.2.3 Trafiknämndens mål ... 33
4.2.4 Trafikförvaltningens utvecklingsmål ... 34
4.2.5 Uppdrag ... 34
5. Verksamhet ... 36
5.1 Verksamhetsidé och vision ... 36
5.2 Verksamhetens omfattning och innehåll ... 37
5.2.1 Kollektivtrafik i Stockholms län ... 37
5.2.2 Kollektivtrafik på land ... 38
5.2.3 Kollektivtrafik för resenärer med funktionsnedsättning ... 38
5.2.4 Kollektivtrafik på vatten ... 38
5.2.5 Åtgärdsplaner under perioden ... 38
5.3 Verksamhetsförändringar ... 39
6. Nämnd/styrelse som arbetsgivare ... 42
6.1 Kompetensförsörjning ... 42
6.2 Jämställdhet och mångfald ... 42
6.3 Chef och ledarskap ... 42
6.4 Hälsofrämjande arbetsmiljö ... 42
7. Hållbar utveckling ... 43
7.1 Kollektivtrafiken på land ... 43
7.2 Kollektivtrafiken på vatten ... 43
8. Möjligheter och risker ... 44
9. Övrigt ... 46
1. Sammanfattning
Befolkningen i Stockholms län uppgår till drygt 2,1 miljoner invånare.
Stockholms län har för närvarande en befolkningsökning som ligger på 35 000 – 40 000 invånare per år. Befolkningstillväxten innebär en
generellt ökad belastning på trafiksystemet. Det är redan nu trångt på vägar och spår, särskilt i de centrala delarna och under högtrafik.
Kollektivtrafiken har en avgörande betydelse för tillgängligheten i länet.
Belastningen på kollektivtrafiksystemet ökar och det finns stora investerings- och utvecklingsbehov, vilket kommer att innebära ökade kostnader. Kollektivtrafiken står inför betydande investeringar i spårvägar, fordon, trygghetsskapande åtgärder, miljö- och tillgänglighetsanpassningar.
Det utökade lånebehov som dessa satsningar medför gör att de finansiella kostnaderna kommer att öka.
Det samlade resultatet för trafiknämndens verksamhetsområden under 2014 är ett resultat i balans. För att uppnå ett sådant resultat har omprioriteringar och neddragningar i budgeten gjorts för att beslutade satsningar ska kunna inrymmas och den stigande kostnadsutvecklingen hanteras.
Landstingsfullmäktiges beslut 11 juni om investeringsbudget för 2014 med inriktningsnivåer för planåren 2015-2018 innebär en utökning av
trafiknämndens budget om 2 606 mkr. Beräknad utgift för objekt inom ramen för beslutad budget inklusive planår uppgår till 31 039 mkr, varav 8 118 mkr under budgetåret 2014. Trafiknämndens omarbetade budget i enlighet med fullmäktiges beslut innebär att program Spårväg city har utökats med tillgänglighetsanpassning av Djurgårdslinjen under 2014.
Förlängningen av Tvärbanan till Sickla station som enligt inlämnat förslag till investeringsplan skulle påbörjas 2018 har tidigarelagts och påbörjas istället 2014. Tvärbana Norr Kistagrenen som enligt inlämnat förslag skulle genomföras med start 2018 tidigareläggs till 2016.
Trafikförvaltningen återkommer i särskild ordning till trafiknämnd och landstingsfullmäktige för beslut om omfördelning av budgetutrymme från 2013 till kommande år inom planperioden.
Resandeutvecklingen i SL-trafiken fortsätter att utvecklas i positiv riktning.
En förväntad befolkningsökning på 1,6 procent 2014 bedöms innebära en resandeökning med 1,2 procent.
Antalet färdtjänstresor förväntas minska marginellt jämfört med budget 2013. Det budgeterade antalet resenärer minskar med 2 procent men samtidigt beräknas varje resenär göra något fler resor. Volymen sjukresor ökar. Inom skärgårdstrafiken märks ett genomsnittligt minskat resande.
De totala intäkterna uppgår till 18 850 mkr och ökar jämfört med budget 2013 med 3 procent. Biljettpriserna är oförändrade relativt 2013.
Verksamhetens kostnader uppgår till 16 018 mkr och ökar med 2,5 procent.
Avskrivningskostnaderna på 2 017 mkr ökar med knappt 7 procent medan finansnettot minskar med knappt 5 procent.
Fokus i HR-arbetet kommer fortsatt under 2014 vara att bemanna och behålla kvalificerad kompetens i trafikförvaltningen. Arbetet med att utveckla vårt arbetsgivarvarumärke fortsätter. Antalet årsarbetare planeras sammantaget att minska något jämfört med budget 2013.
Trafikförvaltningen ska fortsatt genomföra program och aktiviteter för att utveckla chefer utifrån de gemensamma ledarkriterier som tagits fram.
Satsningen omfattar bland annat mentorprogram, ledarskapsutveckling och nätverksträffar.
Inom området hållbar utveckling kommer trafikförvaltningen under 2014 att arbeta vidare med målen i det miljöpolitiska programmet i enlighet med den specificering som gavs i 2013 års budget. Det handlar primärt om fortsatt arbete med att öka inslaget av förnybart drivmedel i trafiken,
effektivisera användningen av energi och resurser, minska användningen av avvecklings/utfasningsämnen samt att minska trafikens störningar i form av buller och utsläpp av luftföroreningar.
Landstingets styrning av trafikförvaltningens verksamhet sker genom olika övergripande styrdokument såsom direktiv, SLL:s policyer,
trafikförsörjningsprogram, SLL:s investeringsstrategi och budget.
Övergripande mål och strategier för trafikförvaltningens verksamhet fastställs av trafiknämnden.
2. Inledning
Trafiknämnden med dess förvaltning fullgör landstingsfullmäktiges uppdrag som regional kollektivtrafikmyndighet (RKTM) och ansvarar för kollektivtrafiken på land, på vatten samt särskild kollektivtrafik
(färdtjänst). Trafiknämnden fattar beslut om allmän trafikplikt, det vill säga vilken trafik som upphandlas och vilken trafik som överlåts till den
kommersiella marknaden. Trafiknämnden och dess förvaltning ska utveckla förutsättningar för det konkurrensneutrala tillträdet.
Trafikförvaltningens ansvar och roll vad gäller strategisk utveckling av kollektivtrafik, samordnad med annan regional samhällsplanering, är att på uppdrag av trafiknämnden bereda och verkställa beslut om inriktning och omfattning för en långsiktigt hållbar kollektivtrafik. Trafikförvaltningen verkställer besluten huvudsakligen genom upphandling och genomförande av investeringsprojekt. I trafikförvaltningens uppdrag ingår att ta fram beslutsunderlag till trafiknämnden.
Trafikförvaltningen ansvarar för styrning och uppföljning av den upphandlade trafikdriften samt upprätthållandet av infrastrukturens funktion, säkerhet och värde.
3. Ekonomi
3.1 Ekonomiskt utgångsläge
Kollektivtrafik på land
Trafikförvaltningen ska redovisa en ekonomi i balans. För att uppnå en sådan för 2014 har omprioriteringar i budgeten gjorts för att beslutade satsningar ska kunna inrymmas och den stigande kostnadsutvecklingen hanteras.
De omprioriteringar som inarbetats i budget är resultatet av ett arbete inom trafikförvaltningen, där områden har identifierats var omprövningar och effektiviseringar kan ske. Exempel är att bättre anpassa busstrafik till resandeunderlag, successivt göra bedömningar av trafikbehov till nya områden och verkningsfullare underhållsåtgärder.
Färdtjänsttrafik
Hälso- och sjukvården har från och med 2012 övertagit kostnadsansvaret för sjukresor. Efter bokslutet 2012 skedde, enligt avtal, en utvärdering av den budgetväxling som gjorts för ändamålet. Resultatet av utvärderingen blev att landstingsbidrag på ytterligare 7,4 mkr överförs till hälso- och sjukvården från och med år 2013. Överföringen 2013 har gjorts via
fakturering. Överföringen från och med 2014 görs i den slutliga budgeten.
Det minskade landstingsbidraget möts med kostnadsreduceringar och omprioriteringar inom färdtjänstverksamheten.
Kollektivtrafik på vatten
Biljettintäkterna i Waxholms Ångfartygs AB (WÅAB-trafiken) baseras på en genomsnittlig beräkning av resandet under fem år. Ett minskat resande under 2012 medför att budgeterade biljettintäkter 2014 är lägre än 2013.
Ett försök med biljettrabatt under lågsäsong för resenärer i
skärgårdstrafiken kommer att genomföras och påverkar intäkterna i viss mån.
I avvaktan på genomförande av upphandling av hamn- och skärgårdstrafik har ett antal avtal tecknats med kort löptid, vilka ökat kostnaderna för den köpta trafiken.
I budgeten har inarbetats beslutade satsningar avseende dels ett försök med trafik i nord/sydlig riktning och dels trafikutökningar i samband med genomförandet av uppdraget att upphandla skärgårdstrafiken. För att finansiera den utökade verksamheten har WÅAB:s andel av landstings- bidraget utökats med 20 mkr. Vid tidpunkten för denna skrivning har tilldelningsbeslut i upphandlingen ännu inte fattats. Om tilldelningsbeslut uteblir kommer sannolikt nya avtal med korta löptider att tecknas under en förnyad upphandlingsprocess.
3.2 Nyckelfaktorer som påverkar ekonomin
Nyckelfaktorer som starkt påverkar ekonomin är landstingsbidraget, befolkningsutveckling/resandeutveckling, investeringsnivå, ränteläge samt index som påverkar trafikavtalen och entreprenadkostnaderna.
Befolkningen i Stockholms län uppgår till drygt 2,1 miljoner invånare.
Stockholms län har för närvarande en befolkningsökning på 35 000 – 40 000 invånare per år. Under kommande tioårsperiod förväntas Stockholms län växa med runt 300 000 invånare, vilket innebär såväl ökade biljettintäkter men även krav på trafikförändringar och ökat investerings- och utvecklingsbehov.
Kapitalkostnaderna kommer att fortsätta öka under flera år framöver vilket beror på den allt större investeringsvolymen. Samtidigt har finansnettot de senaste åren visat ett överskott gentemot budget till följd av historiskt låga räntor. Trots låga räntor ökade kapitalkostnaderna mellan 2011 och 2012 med ca 377 mkr.
När det gäller index följer trafikförvaltningens kostnader inte konsument- prisindex (KPI). Indexkorgarna för trafikavtal och entreprenadkostnader avseende investeringar och underhåll innehåller exempelvis parametrar som i rådande konjunkturläge bidrar till en högre ökningstakt av kostnader än KPI.
3.3 Antaganden i budget
Redovisning av trafiknämndens verksamhet följer de grundläggande
redovisningsprinciper som gäller inom Stockholms läns landsting. Samtliga redovisningsprinciper är oförändrade.
Landstingsbidraget till trafiknämnden uppgår till 8 423 mkr. Ökningen uppgår till 6,4 procent motsvarande 510 mkr.
Biljettintäkterna baseras på oförändrade biljettpriser.
Resandeutvecklingen i SL-trafiken fortsätter i positiv riktning. Budgeterade biljettintäkter baserar sig på en befolkningsökning på 1,6 procent vilket bedöms innebära en resandeökning med i genomsnitt 1,2 procent med hänsyn taget till omvärldsfaktorer såsom bensinpris, sysselsättning, inflation med mera.
Antalet färdtjänstresenärer budgeteras till 70 000, vilket är en anpassning till utfallet 2012 och till resenärsutvecklingen under 2013. Befolkningen i åldrarna över 65 år ökar med 2 procent per år. Antagandet om ett
oförändrat antal färdtjänstresenärer grundar sig på de åtgärder kommunerna, landstinget och SL vidtar för att göra kollektivtrafiken tillgänglig för alla.
Resandet i skärgårdstrafiken budgeteras att öka med 2 procent. En resandeminskning under 2012 gör att den genomsnittliga femårs-
beräkningen visar på en måttligare ökningstakt som också får genomslag på intäktsutvecklingen.
-01%
-06%
02% 02%
12%
05% 03% 04%
-10%
-05%
00%
05%
10%
15%
Helårsarbeten Personalkostnader Köpt landtrafik Köpt färdtjänstrafik Köpt sjötrafik Drift/Underhåll Övriga Kostnader Kapitalkostnader
Förändring mellan BU13 och BU14
Budgeterade löneökningar i samband med den årliga lönerevisionen bedöms uppgå till 2 procent.
Indexreglering av gällande trafikavtal i SL-trafiken uppgår i genomsnitt till 1,2 procent för 2014. Index för taxi- och rullstolstaxitransporter beräknas öka med 2,5-3 procent och index för sjötrafiktransporter med cirka 2,4 procent.
Finansieringskostnaderna inom SL-koncernen är beräknade efter en bedömd genomsnittlig budgeterad ränta uppgående till 2,4 procent.
Kostnadsutvecklingen i övrigt följer inflationen.
3.4 Resultatbudget
Resultaträkning Mkr
BU1412 BU1312 AC1212 Förändring
BU14/BU13
Förändring BU14/UTF12
Landstingsbidrag 8 423 7 913 7 482 6,4% 12,6%
Biljettintäkter 7 133 7 130 6 719 0,0% 6,2%
Uthyrning fordon 1 359 1 348 1 341 0,8% 1,3%
Uthyrning lokaler 648 701 692 -7,6% -6,4%
Reklam 234 236 249 -0,8% -6,0%
Övriga intäkter 1 052 970 1 135 8,5% -7,3%
S:a Verksamhetens intäkter 18 850 18 298 17 618 3,0% 7,0%
- Varav internt SLL
Personalkostnader -516 -550 -546 -6,2% -5,5%
Köpt landtrafik (SL) -11 416 -11 148 -10 518 2,4% 8,5%
Köpt färdtjänsttrafik inkl sjukresor (Ftjv) -1 208 -1 183 -1 133 2,1% 6,6%
Köpt sjötrafik (WÅAB) -244 -217 -205 12,4% 19,0%
Drift och underhåll -1 829 -1 749 -1 720 4,6% 6,3%
Övriga kostnader -805 -779 -759 3,3% 6,1%
S:a Verksamhetens intäkter -16 018 -15 626 -14 881 2,5% 7,6%
- Varav internt SLL
Reavinst/reaförlust -65
Avskrivningar -2 017 -1 886 -1 928 6,9% 4,6%
Finansnetto -750 -786 -755 -4,6% -0,7%
Kompensation för AFA/Pensioner 75
Årets Resultat 0 0 129
Erfarenhetsvärden för 2012 och 2013 härrör från månadsrapporteringen 2013
3.4.1 Intäkter
Budgeterade intäkter uppgår till 18 850 mkr år 2014 jämfört med en budget 2013 på 18 298 mkr, en ökning med 3 procent. Jämfört med 2012 uppgår intäktsökningen till 7 procent.
Landstingsbidraget 2014 ökar med 510 mkr jämfört med 2013 och uppgår därmed till 8 423 mkr.
Biljettintäkterna beräknas till 2013 års nivå vilket innebär en ökning med drygt 6 procent jämfört med utfallet för 2012.
I budget 2014 är priser och biljettsortiment oförändrade i SL- och färdtjänsttrafiken jämfört med år 2013. Under våren 2014 byter WÅAB betalsystem baserat på SL Access med flera system dock med bibehållet taxesystem. Ett försök med rabatterade biljetter med 50 procent genomförs i skärgårdstrafiken under perioden januari-mars.
SL-trafiken
Resandeutvecklingen i SL-trafiken bedöms positiv.
Utvecklingen har sin förklaring i en fortsatt resandeökning i linje med befolkningsökningen i regionen, antal sysselsatta i länet, förändringar i antalet utbudskilometrar samt av ekonomiska faktorer. Intäkterna bedöms även påverkas av satsningar på att öka resandet samt av det fortsatta arbetet för att motverka fusk och svinn.
Biljettintäkterna, 6 899 mkr, beräknas till 2013 års nivå vilket innebär en ökning med 6 procent jämfört med utfallet för 2012. Budget 2013 bygger på ett för högt antagande om resandeutvecklingen. Därutöver påverkas utfallet under året negativt till följd av flera större förändringar rörande förändrat förfarande vid sms-köp och införandet av reskassa.
Under 2014 kommer uppföljning att ske av den handlingsplan som tagits fram i syfte att säkra och öka SL:s biljettintäkter.
Färdtjänsttrafik
Intäkter avseende resenärsavgifter inom färdtjänstverksamheten beräknas till 184 mkr och är i stort sett oförändrade jämfört med budget 2013.
Resetilldelningen inom färdtjänsten förutsätts vara oförändrat 198 resor per år för resenärer som inte har tillstånd till resor efter behov. Budgeterad total resevolym ökar något. Vissa omfördelningar görs från färdtjänstresor till sjukresor och från taxi till rullstolstaxi.
Sjötrafik
Biljettintäkterna beräknas till 107 mkr i budget 2014. Intäktsutvecklingen stagnerar som en följd av ett genomsnittligt minskat resande och är 1 mkr lägre jämfört med budget 2013. Ett försök med rabatterade biljetter i skärgårdstrafiken januari-mars reducerar intäkterna ytterligare med 2 mkr.
I samband med nyupphandling av trafiken kommer de nya avtalen att medföra redovisningstekniska förändringar. Dessa avser ökad biljettintäkt och minskad intäkt från försäljning av varor och tjänster, vilket matchas i motsvarande grad av förändring av kostnad för köpt trafik i negativ och
positiv riktning. Förändringarna kommer att hanteras som prognosavvikelser.
Övrigt
Uthyrning av lokaler budgeteras till 648 mkr, vilket är en nettominskning med knappt 8 procent motsvarande 53 mkr jämfört med budget för 2013.
Hyresintäkterna ökar till följd av indexuppräkning i hyresavtal och depåuthyrning samt till exempel av att Ulvsundadepån tas i drift.
Minskningen beror huvudsakligen på att vidarefakturering avseende drivström till MTR budgeteras under Övriga intäkter från och med budget 2014.
Reklamintäkterna budgeteras till 234 mkr, vilket är i nivå med budget 2013 och bedöms även nästa år huvudsakligen bestå av avtalade garanti-
ersättningar.
Övriga intäkter budgeteras till 1 052 mkr vilket är en ökning med drygt 8 procent, motsvarande 82 mkr, i jämförelse med budget för 2013.
Huvudsakligen beror detta på förändrad budgetering av vidarefakturering av drivström till MTR med 107 mkr, se vidare Uthyrning av lokaler enligt ovan. Tillkommer, efter skiljedom, en engångspost i budget 2014 med drygt 30 mkr avseende intäkt från MTR för drivström. Därutöver finns andra differenser av budgetteknisk karaktär inom landtrafiken och
färdtjänsttrafiken, vilka inte påverkar resultatet totalt för trafiknämnden.
3.4.2 Kostnader Personal
Trafikförvaltningen
FÖRÄNDRING AV ANTAL HELÅRSARBETEN (närvaro- och frånvarotid exkl extratid)
BU 2013
BU 2014
BU 2015
BU 2016
Totalt antal helårsarbeten 613 608 608 608
WÅAB
FÖRÄNDRING AV ANTAL HELÅRSARBETEN (närvaro- och frånvarotid exkl extratid)
BU 2013
BU 2014
BU 2015
BU 2016
Totalt antal helårsarbeten 30 30 30 30
Antalet årsarbetare planeras sammantaget att minska något jämfört med budget 2013.
Budgeterade personalkostnader för 2014 uppgår till 516 mkr jämfört med budgeterat 550 mkr år 2013, en minskning med 6 procent. Motsvarande minskning gäller även i jämförelse med 2012 och avser huvudsakligen
kostnader för gruppen Produktionsstöd som övergått till underhålls- entreprenör i samband med nytt underhållsavtal UH2012 samt minskade kostnader för inhyrd personal.
Efter genomförd nyupphandling av trafiken och då nya trafikavtal börjar gälla kommer en minskning av antalet årsarbetare ske för WÅAB. I samband med att vissa funktioner överförs till entreprenörer kommer personalkostnaden att minska och kostnaden för köpt trafik att öka i motsvarande grad. Förändringarna kommer att hanteras som prognosavvikelser.
Köpt trafik
Budgeterade kostnader för köpt trafik för trafiknämndens samtliga verksamhetsområden uppgår till 12 868 mkr år 2014 jämfört med en budget 2013 på 12 548 mkr, en ökning med knappt 3 procent. Jämfört med 2012 är ökningen drygt 8 procent.
Köpt trafik – kollektivtrafik på land
Budgeten för köpt trafik år 2014 uppgår till 11 416 mkr. Jämfört med budget för 2013 ökar kostnaden med 268 mkr motsvarande drygt 2 procent.
Ökningen avser indexuppräkning av gällande trafikavtal med 1,2 procent eller 128 mkr, helårseffekter av kostnader för planerade förändringar under 2013, till exempel tvärbanans förlängning till Solna och förändringar i busstrafiken med beräknad start i december 2013. Flera lokalbanor stängs av periodvis eller under hela 2014, vilket påverkar kostnaderna liksom tilläggsavtal beträffande Uppsalapendeln och nya, avvecklade och
förändrade depåer. Därtill kommer kostnader för utökad busstrafik 2014 med nya linjer/linjesträckningar och övriga utbudsjusteringar,
framkomlighetsprojekt för linje 4, ökade kostnader för miljöbussar, dyrare linjenät i Södertälje, försök med eldriven pendelbåt med mera.
Den nya avtalskonstruktionen med ersättning till entreprenören per
verifierad betalande påstigande (VBP) på fyra lokalbanor och på en stor del av busstrafiken i norra länet ger trafikkostnader som varierar med antalet resenärer. Ett ökat resande ger ökade kostnader. Trafikentreprenören får dock större frihet att planera trafiken, vilket beräknas ge en effektivare trafik. Under 2014 träder nya avtal i drift för innerstadstrafiken och Lidingö.
Kostnaden för incitament beräknas minska jämfört med budgeten för 2013, dels som en effekt av den nya avtalskonstruktionen, dels som ett resultat av en satsning på effektivare avtalsförvaltning. Kostnaderna för Contact center och biljettkontroll minskar som resultat av den senaste upphandlingen.
Kostnader för trygghetsresurser såsom ordningsvakter, väktare,
trygghetsvärdar, trygghetskameror och alkolås räknas upp för beräknad prisutveckling.
Jämfört med utfallet 2012 för köpt trafik innebär budget 2014 en ökad kostnad på 898 mkr, eller en ökning med drygt 8 procent. Förutom de kostnadsökningar som redovisats ovan i förhållande till budget 2013 ingår här helårseffekt av trafikförändringar som genomfördes under 2012, till exempel start av Uppsalapendeln, trafikförändringar i budget 2013, indexuppräkning och annan prisutveckling 2013 samt ökade
incitamentskostnader. Indexuppräkning utgör cirka 328 mkr av kostnadsökningen.
Köpt trafik – Färdtjänsttrafik
Budgeten för köpt trafik inom färdtjänstverksamheten uppgår till
1 208 mkr, vilket är en ökning med 25 mkr motsvarande 2 procent jämfört med budget 2013. Kostnadsökningen täcker beräknad prisutveckling.
Volymen färdtjänstresor anpassas till utvecklingen under 2013, vilket innebär en minskning med totalt 15 000 färdtjänstresor jämfört med budget 2013, eftersom det budgeterade antalet resenärer beräknas minska.
Det är taxiresorna som minskar, medan antalet rullstolstaxiresor ökar. Det genomsnittliga antalet resor per färdtjänstresenär ökar marginellt.
Volymen sjukresor ökar med 90 000, delvis som följd av en teknisk justering i redovisningen av produktionsmått. Hälso- och sjukvården faktureras utförda sjukresor. Förhandlingar pågår om den slutliga kostnadsfördelningen 2014.
Jämfört med utfallet 2012 innebär budget 2014 en ökad kostnad för färdtjänsttrafiken med 75 mkr, eller en ökning med 7 procent.
Kostnadsökningen avser prisutveckling, volymökning och omfördelning mellan taxi och rullstolstaxi.
Köpt trafik – kollektivtrafik på vatten
Budgeten för köpt trafik uppgår till 244 mkr. Jämfört med budget för 2013 ökar kostnaden med 27 mkr motsvarande 12 procent. Ökningen avser beräknad kostnadstäckning för trafikavtal med 7 mkr, trafikutökningar i samband med en ny bastrafikturlista med 11 mkr samt ett försöksprojekt med trafik i nord/sydlig riktning med 9 mkr. För det fall att
tilldelningsbeslut uteblir kommer sannolikt nya avtal med korta löptider att tecknas under en förnyad upphandlingsprocess. Detta är i sig en fördyrande faktor.
Jämfört med utfallet 2012 innebär budget 2014 en ökad kostnad med 39 mkr, eller en ökning med 19 procent. Förutom de kostnadsökningar som redovisats ovan i förhållande till budget 2013 ingår indexuppräkning av befintliga trafikavtal som gäller fram till dess att nya avtal tecknas efter nyupphandling.
Redovisningstekniska förändringar kommer att ske i samband med att upphandling av trafiken slutförs. Entreprenörernas utökade
ansvarsområden medför att delar av WÅAB:s nuvarande kostnader för
personal, drift och underhåll överförs till kostnadsslaget köpt trafik.
Förändringen kommer att hanteras som prognosavvikelse.
Övriga kostnadsslag, avskrivningar och finansnetto Drift och underhåll
Kostnader avseende drift och underhåll budgeteras öka med knappt 5 procent eller 80 mkr jämfört med budget 2013. Akut och felavhjälpande underhåll väntas minska medan planerat underhåll förväntas öka, bland annat till följd av att reinvesteringar omklassificerats som underhålls- kostnader. Nya avtalskonstruktioner gör att upphandlade entreprenörer tar ett större ansvar för planering och utförande av drift och underhåll. Vidare har nya sprickor i vagntyp C20 medfört ett ökat underhållsbehov, vilket för närvarande utreds.
Jämfört med 2012 ökar kostnaderna med 6 procent eller 109 mkr.
Avvikelsen härrör huvudsakligen från omklassificerade reinvesteringar enligt tidigare kommentar.
Övriga kostnader
Övriga kostnader budgeteras öka med drygt 3 procent eller 26 mkr, jämfört med budget 2013 vilket huvudsakligen förklaras av ökade kostnader för biogas vilka vidarefaktureras trafikentreprenörer.
Jämfört med 2012 ökar kostnaderna med 6 procent eller 46 mkr. Ökningen är av budgetteknisk karaktär enligt ovan.
Reavinst/reaförlust
2014 budgeteras en reaförlust om 65 mkr hänförlig till utrangering av bussar. Den förväntade resultateffekten 2014 uppkommer i samband med upphandling av Innerstaden och Lidingöavtalen.
Avskrivningar
Budgeterade avskrivningar uppgår till 2 017 mkr, en ökning med knappt 7 procent jämfört med budgeten för 2013 på 1 886 mkr.
Avskrivningsunderlaget baserar sig på beräknat utfall för befintliga anläggningstillgångar samt avskrivningar för pågående investeringar och tillkommande investeringar. Justeringar i avskrivningsunderlaget har gjorts för tidsförskjutningar baserat på erfarenhetsmässiga bedömningar.
Finansnetto
För SL-trafiken är den rörliga räntan beräknad i ränteläget 1,4 procent enligt Stibor 90 dagar för verksamhetsåret 2014. Från detta ränteläge är lån med rörlig ränta och leasingavgifter beräknade med hänsyn till avtalade marginaler. Genomsnittlig budgeterad ränta uppgår till 2,4 procent.
Genomsnittlig rörlig ränta de senaste 10 åren har uppgått till 2,5 procent.
Nyupplåning från landstinget förväntas under 2014 ske med cirka 5 700 mkr och leasingstocken beräknas under motsvarande tid sjunka med 708 mkr.
Totalt för trafiknämndens verksamhetsområde har budget för finansnettot 2014 minskat med knappt 5 procent i jämförelse med budget för 2013 och uppgår till -750 mkr. Skillnaden beror på minskade räntekostnader till följd av lägre ränteläge.
Budget för trafiknämndens finansnetto 2014 på -750 mkr att jämföra mot utfallet 2012 på -755 mkr. Den minskade kostnaden motsvarande 1 procent förklaras av ett lägre ränteläge.
För WÅAB-trafiken budgeteras räntenivåer enligt landstingets anvisningar.
Räntenivåerna har sjunkit jämfört med budget 2013. Nyupplåning från landstinget planeras ske med cirka 75 mkr utgörande finansiering av investeringar i fartyg och anläggningar.
3.5 Balansbudget
Balansräkning Mkr
BU1412 BU1312 AC1212 Förändring BU14/BU13
Förändring BU14/UTF12
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar 49 652 46 994 39 411 5,7% 26,0%
Omsättningstillgångar 2 222 3 279 2 213 -32,2% 0,4%
- varav kassa bank 611 566 624 8,0% -2,1%
SUMMA TILLGÅNGAR 51 874 50 273 41 624 3,2% 24,6%
EGET KAPITAL
Eget kapital 7 051 6 753 7 034 4,4% 0,2%
- varav årets resultat 0 0 48 #DIVISION/0! -100,0%
Avsättningar (samt ev. Minoritetsintresse) 994 1 154 1 000 -13,9% -0,6%
SKULDER #DIVISION/0! #DIVISION/0!
Långfristiga skulder 39 286 39 571 29 722 -0,7% 32,2%
Kortfristiga skulder 4 543 2 795 3 868 62,5% 17,5%
SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL 51 874 50 273 41 624 3,2% 24,6%
Anläggningstillgångarnas värde ökar till följd av genomförda investeringar.
3.6 Investeringar
Landstingsfullmäktige beslutade den 11 juni om investeringsbudget för 2014 med inriktningsnivåer för planåren 2015-2018. Trafiknämnden fick i uppdrag att utforma sin budget i enlighet med fullmäktiges beslut och återkomma med behandlad slutlig budget till landstingsstyrelsen.
Investeringar (mkr) BU 2013
BU 2014
Plan 2015
Plan 2016
Plan 2017
Plan 2018
Totalt 2014-2018
Trafikinvesteringar 6 070 8 118 6 404 6 190 5 758 4 569 31 039
Fastställd budgetram 8 691 8 118 6 404 6 190 5 758 4 569 31 039
Avvikelse -2 621 0 0 0 0 0 0
Investeringsvolymen beräknades ursprungligen till 28 433 mkr under femårsperioden 2014-2018. Landstingsfullmäktiges beslut innebär en utökning av trafiknämndens budget om 2 606 mkr för motsvarande period.
Beräknad utgift för objekt inom ramen för beslutad budget inklusive planår uppgår till 31 039 mkr, varav 8 118 mkr under budgetåret 2014.
3.6.1 Trafiknämndens budgetanpassning
Sedan inlämnat förslag till investeringsplan har trafiknämnden omarbetat sin budget i enlighet med fullmäktiges beslut. Program Spårväg city har utökats med tillgänglighetsanpassning av Djurgårdslinjen under 2014.
Förlängningen av Tvärbanan till Sickla station som enligt inlämnat förslag till investeringsplan skulle påbörjas 2018 har tidigarelagts och påbörjas istället 2014. Tvärbana Norr Kistagrenen som enligt inlämnat förslag skulle genomföras med start 2018 tidigareläggs till 2016.
Förändring enligt Fullmäktiges beslut (mkr) BU 2014
Plan 2015
Plan 2016
Plan 2017
Plan 2018
Totalt 2014-2018 Spårväg city, tillgänglighetsanpassning Djurgårdslinjen 190 0 0 0 0 190
Slussen, Tvb till Sickla station 10 440 0 0 -10 440
Tvärbana Norr Kistagrenen 0 0 200 987 787 1 975
Totalt 200 440 200 987 777 2 606
Ekonomiska förutsättningar
Det finns investeringar inom ramen för beslutad budget där
beslutsunderlagen inte är färdigställda. För att erhålla budgetmedel måste trafiknämnden återkomma med underlag till beslut till
landstingsfullmäktige. Trafiknämnden fick därmed i uppdrag att inkomma med erforderliga underlag och förslag till inriktningsbeslut avseende Tunnelbana till Nacka samt genomförandebeslut för färdtjänstsystem och Fordonsdator Buss-PC.
Trafikförvaltningen återkommer i särskild ordning till trafiknämnd och landstingsfullmäktige för beslut om omfördelning av budgetutrymme från 2013 till kommande år inom planperioden.
3.6.2 Investeringsplan 2014-2018
Investeringsplanen är framtagen i enlighet med fastställd
investeringsstrategi. Till grund för utformningen av investeringsbudgeten ligger de behov av strategiska investeringar som identifierats, samt den långsiktiga planen för ersättningsinvesteringar, som uppdateras årligen.
Merparten av SL:s investeringar avser strategiska objekt med koppling till Regional utvecklingsplan (RUFS). Ersättningsinvesteringarna uppgår till 1 000 mkr per år, och motsvarar cirka 15 procent av den totala
investeringsvolymen. Inga rationaliseringsobjekt har inrapporterats i förslaget till 2014-2018 års investeringsplan.
Investeringsplan 2014 2015 2016 2017 2018 Totalt 2014-2018
10005 Röda linjen 1 262 1 201 966 1 381 1 390 6 199
10007 Tvärbana Norr 931 144 0 0 0 1 075
10001 Roslagsbanan 1 554 1 824 1 717 1 272 1 053 7 420
10008 Spårväg City 1 397 720 893 555 198 3 764
10002 Bussdepåer 647 1 082 698 181 190 2 798
10013 Spårdepåer 322 68 0 0 31 421
10014 Mötesplats SL 39 1 0 0 0 40
10006 Citybanan 10 26 20 20 0 76
10028 Pendeltåg 883 390 1 603 1 220 216 4 312
10015 SL Access 10 0 0 0 0 10
10012 IT Med säkerhetsaspekt 123 0 0 0 0 123
10004 Slussen inkl TvB till Sickla station 122 660 190 155 255 1 382
10016 Kistagrenen 90 0 200 987 987 2 265
Färdtjänstsystem 23 0 0 0 0 23
Hässelbygrenen 41 10 0 0 226 277
Roslagsbanan till Arlanda 0 0 0 0 0 0
Hagastaden 0 0 0 0 0 0
Beslutade av fullmäktige 7 455 6 126 6 288 5 770 4 547 30 186 Förskjutningar & effektiviseringar -368 -497 -818 -979 -857 -3 519 Summa beslutade inkl förskjutningar 7 087 5 629 5 470 4 791 3 690 26 667
Tunnelbana Nacka 50 50 50 0 0 150
C20 - uppgradering 0 0 0 0 0 0
Spårväg Syd 20 0 0 0 0 20
Fordonsdator ("Buss-PC") 150 150 0 0 0 300
Handen Bussterminal 1 0 0 0 0 1
Ersättningsbussdepåer Nacka 0 0 0 0 0 0
Ersättningsbussdepå till Handen 0 0 0 0 0 0
Ersättningsdepå Märsta 0 0 0 0 0 0
Ersättningsdepå till Råstadepån 0 0 0 0 0 0
Komplettering Innerstadsdepå 0 0 0 0 0 0
Ersättningsbussdepå i Åkersberga 0 0 0 0 0 0
Brommaplan handelsplats 0 0 0 0 0 0
Biljett -och betalsysystem 0 0 10 0 0 10
Förstudie Realtidsinformation 0 10 0 0 0 10
Summa ej beslutade av fullmäktige 222 210 60 0 0 493
Ospecificerade investeringar 1 708 1 369 1 280 1 195 1 102 6 654
Erfarenhetsmässig justering -899 -804 -620 -228 -224 -2 775
Summa Ospecificerade Investeringar 809 565 660 967 878 3 879
Summa Trafiknämnden 8 118 6 404 6 190 5 758 4 569 31 039
Observera att objekt med noll i kolumnen har en kostnad lägre än 1 mkr.
3.6.3 Beslutade objekt över 100 mkr
Investeringsplanen avser både objekt som är beslutade för samtliga faser och objekt där inriktnings- och/eller genomförandebeslut ännu inte är beslutade. Det finns behov av ytterligare investeringar inom planperioden
för objekt som befinner sig i tidiga faser. Utöver den beslutade investeringsplanen finns utgifter för kommande program och
genomförandefas för projekt ej beslutade av landstingsfullmäktige. I budget 2014 med planår 2015-2018 ingår utgifterna för nya objekt över 100 mkr för ännu ej beslutade projekt till 4 095 mkr.
I bilagan Investeringsplan för trafiknämnd redovisas den totala
investeringsutgiften fördelad på trafikslag och Investeringstyp, samt nya ännu ej beslutade objekt
Nedan redovisas specificerade objekt över 100 mkr fördelad per beslutad fas enligt Landstingsfullmäktige beslut om investeringsbudget för 2014 och inriktningsnivåer för planåren 2015-2018.
Genomförande
10005 Program Röda linjen
Programmet omfattar anskaffning och införande av ett nytt signalsystem för den Röda linjen, nya tunnelbanefordon C30 samt byggnation av en ny depå i Norsborg. Därutöver ingår ombyggnation av depåerna i Hammarby och Nyboda för introduktionen av de nya tunnelbanefordonen samt upprustning av stationerna Hallunda och Norsborg och införande av helautomatisk drift.
10007 Program Tvärbana Norr Solnagrenen
Programmet omfattar ny dubbelspårsanläggning från Alvik till Solna station, ny depå i Ulvsunda, anpassning av befintlig Tvärbana till den utökade trafiken, ny uppställningshall för Nockebybanans fordon i
Brommadepån samt nya spårfordon. Genomförandet pågår och beräknad tidpunkt för färdigställande är 2014 med etappvis trafikstart till Solna Centrum från 2013.
10001 Program Roslagsbanans Utbyggnad
Programmet omfattar dubbelspårsutbyggnad inklusive säkerhetsåtgärder, nya depåer samt nya fordon i syfte att erbjuda möjligheter till jämn 15- minuterstrafik i steg ett och jämn 10-minuterstrafik i steg två. Utöver detta innefattar programmet även upprustning av fordon,
tillgänglighetsanpassning av stationer, nytt sophus och skalskydd för depå på Östra station, renovering och stambyte på fastigheten RB 30, övrig omgivningspåverkan och bullerskyddsåtgärder på de sträckor som inte byggs ut till dubbelspår.
10008 Program Spårväg City
Programmet omfattar nya spår från Djurgårdsbron till Ropsten,
upprustning och partiell dubbelspårsutbyggnad av Lidingöbanan, ny depå för spårvagn på Lidingö samt anskaffning av fordon. Programmet omfattar även åtgärder på befintlig spårväg city som innebär upprättande av
systemhandlingar för ny gemensam plattform som både spårvagn och buss
kan angöra. Parallellt fortsätter samråd med Stockholms stad gällande förlängningen av sträckningen västerut.
10002 Program Bussdepåer
Programmet omfattar nyinvesteringar i Charlottendal, Ekerö och
Gubbängen. Syftet är att skapa nya moderna bussdepåer som ger ytterligare depåkapacitet för bussar. I programmet ingår även nya depåer i Fredriksdal och Tomteboda. Dessa depåer byggs som ersättning till befintliga
innerstadsdepåer vilka som en del av medlingsavtalet med Stockholm Stad ska exploateras för kontor och bostäder.
10013 Program Spårdepåer
Programmet omfattar ombyggnader av spårdepån i Hammarby.
Verksamheten vid bandepån i Slakthusområdet flyttas till Hammarbydepån för att ge plats åt den kommande idrotts- och evenemangsarenan
Stockholmsarenan. Därutöver ingår ombyggnation av depån i Högdalen samt flytt av Bromma svarv till Högdalen.
10014 Program Mötesplats SL
Mötesplats SL syftar till att öka kundnyttan, stärka SL:s varumärke samt öka hyresintäkterna och utgör en delmängd i arbetet mot det övergripande målet ”fler och mer nöjda resenärer”. Programmet omfattar
tunnelbanestation Hornstull och Hötorget samt de underhållsåtgärder som behöver utföras under programmets genomförande.
10006 Program Citybanan
Citybanan byggs av Trafikverket. Programmet avser planering,
projektering, upphandling, byggande och driftsättning av en komplett driftsatt dubbelspårig järnväg, i huvudsak i tunnel mellan Tomteboda i norr till station Stockholm södra i söder, samt en komplett planskild
järnvägskorsning på bro mellan Årstabron och Älvsjö station. I projektet ingår också två nya stationer, Odenplan och City vilka kommer ansluta till tunnelbanestationerna Odenplan och T-centralen. Stationerna finansieras och kommer att ägas av SLL. SL har i uppdrag att bevaka att ställda funktionskrav uppnås, att finansiera tillkommande SL-specifik utrustning bland annat en hiss och kommersiella ytor, samt att hantera intrånget och störningarna i tunnelbanan. Övriga tillkommande avtalade utgifter hanteras av SLL.
10028 Program Pendeltåg
Programmet omfattar projekt inom området för trafikutveckling. SL har ett antal pågående fordonsleveranser, planerade nyanskaffningar samt
pågående depåprojekt där SL driver projekten. Därutöver ingår även trafik till Uppsala via Arlanda, Ny depå Nord, anpassning av depå Bro för de nya PT fordonen innan depå Nord är klar, Ny pendeltågsstation i Vega och åtgärder kopplat till trafikverkets åtgärder på Mälarbanan. Programmet omfattar även projekt som drivs av Trafikverket och där SL är
medfinansiärer och kravställare. Programmet syftar till att samordna
projekten samtidigt som SL blir en tydlig kravställare med en tydlig kontaktyta.
10015 SL Access
Projektet omfattar SL:s nya betal- och biljettsystem SL Access med samtliga ingående delar och trafikslag. Projektet består av Reskassan, som ersätter remsan, samt e-handel för köp och återladdning av biljetter via Internet.
10012 Program IT
Programmet är en samordning av IT-projekt och syftar till att samordna vinster och ge en säker och stabil leverans av de säkerhets- och
trygghetsaktiviteter som pågår. Programmets leveranser erbjuder
trafikentreprenörerna en stabil och säker radiokommunikation genom att migrera samtliga radiokommunikationssystem inom trafikförvaltningen till ett gemensamt radiosystem för buss och spårbunden trafik. Programmet nyanskaffar ett elektroniskt passersystem tillhörande administration av objekts- och behörighetshantering, samt uppgraderar det befintliga kamerasystemets mjukvara. Väktare görs synliga under jord genom möjlighet till GPS-positionering på karta.
10004 Program Slussen
Programmet är en samordning av SL:s åtgärder och behov i och
angränsande till Stockholms stads projekt avseende Slussen. Syftet med programmet är att hålla samman pågående och planerade aktiviteter som rör Slussen för att därmed skapa tydlighet i relation med Staden och därmed bättre möjlighet till helhetssyn gällande SL:s och stadens åtgärder.
Programmet omfattar även åtgärder på Saltsjöbanan inklusive
bulleråtgärder samt Söderströmsbron och Tvärbanans förlängning till Sickla station som avser en förlängning av befintlig tvärbana från Sickla Udde till Sickla station. Projektet i sin helhet omfattar 650 m
spårbyggnation och en hållplats vid Sickla station.
Hässelbygrenen
Hässelbygrenen är en samordnad upprustning av sträckan Alvik – Hässelby Strand. De äldsta delarna av Stockholms tunnelbana byggdes under 50- talet och flera tunga anläggningsdelar är i behov av renovering. Enligt plan kommer moderniseringen av Hässelbygrenen genomförs i två etapper. I etapp ett hanteras lämpligen tidskritiska åtgärder och arbeten i anslutning till pågående omvärldsprojekt, i etapp två hanteras de åtgärder som kan hanteras i en senarelagd samordnad upprustning. Både i etapp ett och i etapp två genomförs åtgärder med ambitionsnivå vidmakthållande, upprustning eller uppgradering.
Programmets samtliga faser är budgeterade i investeringsplanen 2014- 2018. Trafikförvaltningen avser dock återkomma med erforderliga underlag för genomförandebeslut till Landstingsfullmäktige.
10016 Tvärbana Norr Kistagrenen
Kistagrenen är en angelägen tvärbaneförbindelse som ger kortare restider till boende, arbetsplatser och andra viktiga resmål.
Tvärbanan kommer att börja strax norr om hållplatsen Norra Ulvsunda och sträcker sig sedan via Bromma flygplats, Rissne och Stora Ursvik till Kista.
Efter Kista centrum ansluter den till pendeltåget i Helenelund.
Programmets samtliga faser är budgeterade i investeringsplanen 2014- 2018. Trafikförvaltningen återkommer med erforderliga underlag för genomförandebeslut till Landstingsfullmäktige under 2014.
Fordonsdator "Buss-PC"
Buss -PC:n behöver omgående ersättas. Idag möjliggör Buss-PC:n trafikledning, sköter trafikljusprioritering, sköter Passagerarinfo som högtalarutrop, skyltar i och utanpå bussen med mera. Buss-PC används även på spårvagnar och på Roslagsbanan. Den kan bli aktuell på fartyg.
Flera nya spårfordon är beroende av att kunna lita till de funktioner som en dator ombord ansvarar för. Fordonsutvecklingen har gått snabbt och det är viktigt att kunna ge en fordonsdator delvis nya uppgifter.
Inriktningsbeslut Spårväg Syd
Spårväg syd länkar samman de regionala stadskärnorna Flemingsberg och Skärholmen-Kungens kurva och förbättrar kollektivtrafiken utmed sträckan Flemingsberg – Masmo – Skärholmen/Kungens kurva – Fruängen –
Älvsjö. Enligt beslut i trafiknämnden ska planeringen av en första etapp mellan Flemingsberg och Skärholmen prioriteras. På den återstående sträckan utreds i ett första steg en BRT-linje (Bus Rapid Transit).
Tunnelbana till Nacka
Stockholms stad samt Nacka och Värmdö kommuner beslutade i mars 2012 att en förstudie för tunnelbana till Nacka ska genomföras. Förstudien pågår och beräknas bli klar vid årsskiftet 2013/2014. Staten har tillsatt
förhandlingspersoner som ska leda förhandlingar om finansiering av utbyggnaden.
Utredningsbeslut
Biljett- och betalsystemet SL Access
Biljett- och betalsystemet SL Access behöver ersättas med ett nytt system.
Systemet ska innehålla de funktioner som SL Access har, men kommer troligtvis att innehålla ytterligare funktionalitet.
Realtidsinformation
Realtidstrafikinformationssystemet behöver ersättas med ett nytt system Systemet kommer att innehålla de funktioner som finns idag, men även ytterligare funktionalitet.
Ersättningsbussdepå till Handen, Dalarökorset
Nybyggnad av bussdepå som en ersättning av befintliga bussdepåer i Handen och Jordbro. Befintliga bussdepåer i Handen är i mycket dåligt skick och kan inte utökas. Båda bussdepåerna uppvisar stora brister i verkstads- tvätt- tanknings- och uppställningskapacitet. En ny bussdepå behövs för att långsiktigt kunna säkra busstrafiken i Haninge kommun.
Ersättningsbussdepå i Åkersberga
Ny- och ombyggnad av bussdepå på befintlig hyrd fastighet för att långsiktigt kunna säkra busstrafiken i Österåkers kommun.
Ersättningsbussdepå flera depåer Nacka
Nybyggnad av bussdepå i kommundelen ”Kil” som en ersättning av befintlig bussdepå i Björknäs. Befintliga bussdepåer i Björknäs har inga
expansionsmöjligheter och kommer dessutom att minskas på grund av, en ny vägramp som planeras mellan Gamla Värmdövägen och Värmdöleden då Skurubron ska bygga om samt en biogastankningsanläggning. En ny
bussdepå behövs för att långsiktigt kunna säkra busstrafiken i Nacka och Värmdö kommuner.
Ersättningsdepå Märsta
Utredning av hur en bättre bytespunkt kan skapas samordnat med övriga planer i området.
Handen Bussterminal
Nybyggnad av bussterminal till en inomhusdockningsterminal med direkt anslutning till Pendeltåget och nyproducerad centrumanläggning samt cirka 750 bostäder Privat byggherre och Haninge kommun bygger och investerar i anläggningen med anslutande byggnader och infartsparkering.
C20- uppgradering
En uppgradering av Tunnelvagn C20 behövs för att säkerställa fordonens behövda livslängd samt uppnå rätt prestanda under resterande livslängd.
Driftuttaget har varit 46 procent högre än vad fordonen är specificerade mot vilket lett till ökat slitage och förkortad livslängd.
3.6.4 Kollektivtrafik på vatten
Nedan redovisas objekt fördelade per trafikslag enligt landstings-
fullmäktiges beslut om investeringsbudget för 2014 och inriktningsnivåer för planåren 2015-2018.
Beräknad totalutgift för perioden 2014-2018 uppgår till 367 mkr.
Merparten av WÅAB:s investeringar avser ersättningsinvesteringar för att vidmakthålla flottans nuvarande standard och ersätta uttjänta fartyg med nya utifrån att hänsyn tas till stigande underhållskostnader. Inga objekt når upp till specifikationsnivån 100 mkr.
Fartyg
Följande åtgärder i fartyg kommer att genomföras.
Skärgården, Roslagen, Waxholm I, Waxholm II: utbyte av elsystem och växlar samt renovering av däck, överbyggnader och inredningar.
Söderarm: byte av framdrivningsmaskineri. Diesel-elektrisk drift övervägs.
Sandhamn, Dalarö: byte av framdrivningsmotorer.
Saxaren: byte av huvudmotorer och renovering av inredning.
Vindöga: byte av framdrivningsmotor.
Djurgårdsfärja 11: renovering av drivlina och ombyggnad av stävar.
Djurgårdsfärjor: utbyte av livräddningssystem.
Ett nytt året runt-gående fartyg anskaffas för trafikförsörjning inom det norra trafikområdet. Fartyget ska vara anpassat för trafikområdet, klara trafikering i fast is samt vara dimensionerat för trafikbehovet. Beräknad utgift uppgår till 55 mkr fördelat över åren 2014-2016.
Anläggningar
Terminalanläggning för Djurgårdsfärjan vid Allmänna Gränd:
iordningställande av terminalbyggnad med förbättrade personalutrymmen samt terminalområde med spärr/viseringssystem.
Terminalanläggning för Djurgårdsfärjan på Skeppsbron: nybyggnad av terminal och färjeläge. Ombyggnaden är en del av den genomgripande ombyggnationen av trafikplats Slussen och objektet föranleds av ny
position för färjeläget. Investeringsutgiften är beräknad till 22 mkr fördelat över åren 2017-2018. Utredning pågår om vilket ägarförhållande som ska gälla för det nya färjeläget.
Maskiner/inventarier
Betalsystemet SL Access: viss försening råder inom projektet och ursprunglig färdigtidpunkt årsskiftet 2013/2014 beräknas förskjutas till våren 2014.
3.6.5 Mälardalstrafik, MÄLAB AB
Beträffande Mälardalstrafik, MÄLAB AB, kan investeringar uppstå under budgetperioden om nuvarande avsiktsförklaring genomförs, innebärande investeringar i nya tåg.
3.6.6 Justering av investeringar inom beslutad investeringsplan enligt tabell ovan
Fastställd budget för år 2014 och planår 2015-2018 innehåller
neddragningar på både specificerade och ospecificerade objekt som syftar till att öka sannolikheten för att begärda investeringsmedel upparbetas.
Specificerade objekt
Vid framtagande av investeringsplan för budget 2014 inklusive planår 2015- 2018 har en riskbedömning gjorts för pågående specificerade objekt i investeringsplanen. Med utgångspunkt från identifierade plan- och bygglovsprocesser och upphandlingar som kan påverka möjligheten att genomföra planerade investeringar enligt tidplaner har ett alternativt prognosscenario tagits fram. Prognosscenariot innebär en neddragning av prognosen på grund av förväntade förskjutningar i planprocesser om 3 519 mkr under 2014-2018 varav 368 mkr avser 2014.
Ospecificerade objekt
Vid framtagande av investeringsplan för budget 2014 inklusive planår 2015- 2018 har även en erfarenhetsmässig justering som speglar försiktighet utifrån erfarenhet av att tillgängliga resurser både internt och externt påverkar möjligheterna att genomföra planerade reinvesteringar.
Med utgångspunkt från en överplanering avseende ersättningsinvesteringar har en neddragning gjorts för att öka sannolikheten för att
investeringsmedlen upparbetas. Justeringsposten uppgår till – 2 775 mkr under 2013-2018 varav -899 mkr avser 2014. Reinvesteringsvolymen uppgår efter justering till 1 000 mkr årligen vilket krävs för att vidmakthålla erforderlig funktion i befintlig anläggningsmassa.
Med utgångspunkt från identifierade risker i specificerade objekt och överplanering avseende ospecificerade ersättningsinvesteringar uppgår den totala neddragningen 2014-2018 till -6 294 mkr varav -1 267 mkr under 2014.
4. Styrning
4.1 Styrning inom nämnd/styrelse
4.1.1 Styrdokument
Trafikförvaltningens verksamhet regleras genom tillämpliga lagar samt tillstånd för den verksamhet trafikförvaltningen bedriver. Landstingets styrning av trafikförvaltningens verksamhet sker genom olika övergripande styrdokument såsom direktiv, SLL:s policyer, Trafikförsörjningsprogram, SLL:s investeringsstrategi och budget.
Övergripande mål och strategier för trafikförvaltningens verksamhet fastställs av trafiknämnden.
Trafikförvaltningen har nyligen tagit fram strategier för den regionala kollektivtrafiken. Strategierna anger den färdriktning som krävs för att visionen i det regionala trafikförsörjningsprogrammet om ”Attraktiv kollektivtrafik i ett hållbart transportsystem bidrar till att Stockholm är Europas mest attraktiva storstadsregion” ska kunna förverkligas.
1. Trafikstrategi
- Trafikförvaltningens trafikstrategi syftar till att beskriva övergripande principer för planering och samverkan samt avvägningar kring utbud och efterfrågan i ett ”hela resan”- perspektiv
2. Affärsstrategi
- Affärsstrategin ska säkerställa att det finns en röd tråd från planering av affärerna till hur de konstrueras, genomförs och följs upp ur ett strategiskt perspektiv
3. Infrastrukturstrategi
- Infrastrukturstrategin anger de övergripande principer som ska tillämpas när trafikförvaltningen vidmakthåller och utvecklar infrastrukturen
4. Strategi för hållbar utveckling
- Trafiknämndens strategi för hållbar utveckling beskriver övergripande principer för de vägval som behöver göras i arbetet med att utveckla kollektivtrafiken mot de
hållbarhetsmål som anges i det regionala trafikförsörjnings- programmet och i Stockholms läns landstings övriga policyer och måldokument
4.1.2 Trafikförvaltningens huvudprocesser
För att genomföra sitt uppdrag delar trafikförvaltningen in arbetet i fyra huvudprocesser.
Verksamhets- och ekonomistyrningsprocessen
Genom verksamhets- och ekonomistyrningsprocessen sker planering, budgetering och uppföljning av löpande verksamhet och projekt inom trafikförvaltningen. I processen sker även verksamhetsutveckling och finansiell styrning. Processen säkerställer att verksamheten styr mot de mål som fastställs av landstingsfullmäktige, trafiknämnden samt av
förvaltningschefen.
Utvecklingsprocessen
Genom utvecklingsprocessen säkerställer trafikförvaltningen att Stockholmsregionen förses med en långsiktigt hållbar kollektivtrafik. I processen sker strategisk utveckling av kollektivtrafiken. I processen ingår även omvärldsanalys samt dialog och samverkan med länets kommuner och kringliggande län.
Projekt- och upphandlingsprocessen
Genom projekt- och upphandlingsprocessen säkerställs att en god kvalitet avseende styrning, ledning, genomförande och rapportering av projekt och upphandlingar uppnås inom trafikförvaltningen. Processen säkerställer också en relevant och fungerande metodik för olika typer av projekt och upphandlingar.
Trafikförsörjningsprocessen
Genom trafikförsörjningsprocessen sker förvaltning av avtal avseende infrastruktur och de upphandlade tjänster som möjliggör kollektiv-
trafikleveransen. Trafikförsörjningsprocessen säkerställer infrastrukturens beslutade funktion, säkerhet och värde. Genom uppföljning och en aktiv förvaltning av avtalen styr processen mot en högre effektivitet i
trafikförsörjningens alla delar.
4.1.3 Förvaltningschefens ledningsprocess Genom förvaltningschefens ledningsprocess koordineras trafikförvaltningens huvudprocesser samt styrning.
Utveckla vision & övergripande mål (Trafiknämnden)
• Definiera vision
• Formulera övergripande mål för kollektivtrafiken
• Trafikförsörjningsprogram
Planera verksamheten
• Planera verksamheten utifrån:
Genomförandeplan, årliga uppdrag och direktiv från ägare, budgetbeslut och Strategisk karta
• Gemensam verksamhetsplanering
• Verksamhetplan med budget
Genomförande av verksamhetsplan
• Genomförande av uppdrag och projekt enligt verksamhetsplanen Uppföljning av verksamheten
• Uppföljning enligt Trafikförvaltningens verksamhetsuppföljningsmodell
• Uppföljning, rapportering och åtgärder enligt VD ledningsrapportering
Avstämning
• Avstämning av verksamhetens uppnådda mål mot övergripande mål och
vision/verksamhetsidé
Utveckla strategin
• Analysera och prioritera strategiska initiativ
• Identifiera och fastställ framgångsfaktorer och mätetal
• Strategi för; Infrastruktur, affär, trafik, hållbarutveckling samt kommunikation
• Trafikplan, Genomförandeplan och Strategisk karta
Steg 1
Steg 2
Steg 3
Steg 4 Steg 5
Steg 6
4.2 Mål och strategier 2014-2016
4.2.1 Mål
Övergripande mål för Stockholms läns landsting och kollektivtrafiken är nya för 2014.
Trafiknämndens mål finns specificerade i bilaga 5.
4.2.2 Övergripande mål kollektivtrafik
MÅL
Dimension/
parameter
Utfall 2012
Mål 2013
Mål 2014
Mål 2015
Mål 2016 Kollektivtrafikens
andel av de
motoriserade resorna
ska öka/bibehållas 37% 37% 37,5% 37,5% 38,5%
Bibehållen andel nöjda resenärer
allmän kollektivtrafik* 79% 79% 79% 79% 79%
Bibehållen andel nöjda resenärer
särskild kollektivtrafik 88% 90% 90% 90% 90%
Andel bussar med tillgängligt insteg ska
öka 95% 100% 100% 100% 100%
Andel spårfordon med tillgängligt insteg ska
öka 78% - 80% 83% 85%
Andel förnybar energi i kollektivtrafiken ska
öka 84% 85% 86% 86% 87%
Kostnad per
personkilometer** 2,45 2,56 2,63 2,67 2,75
*) Kä l l a : Svens k kol l ekti vtra fi kba rometer. Ej a tt förvä xl a med SL ombordmä tni ng.
**) Ökni ngen beror på en berä kna d kos tna ds ökni ngs ta kt s om ä r procentuel l t högre ä n ökni ngen i a nta l pers onki l ometer. Os ä kerheten kri ng kos tna derna för pl a nå ren i berä kni ngen ä r dock s tor
Attraktiva resor
Tillgänglighet
Effektiva resor
ÖVERGRIPANDE MÅL STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING En ekonomi i balans
Förbättrad tillgänglighet och kvalitet i hälso- och sjukvården Förbättrad tillförlitlighet i kollektivtrafiken
Hållbar tillväxt
Ett fritt, tillgängligt kulturliv med hög kvalitet Attraktiv och konkurrenskraftig arbetsgivare
Regionalt trafikförsörjningsprogram för Stockholms län I Stockholms län är det landstinget som är regional kollektivtrafik- myndighet. Landstinget har uppdragit åt trafiknämnden att utföra landstingets uppgifter som regional kollektivtrafikmyndighet.
Trafikförvaltningens roll är att på uppdrag av landstinget ansvara för planering och upphandling av all landstingssubventionerad kollektivtrafik på land i länet. Under 2013 förmodas landstinget ta beslut om att även kollektivtrafik på vatten ska inrymmas i trafikförvaltningen.
Det regionala trafikförsörjningsprogrammet för Stockholms län ska redovisa behovet av kollektivtrafik, sätta upp målen för kollektivtrafiken inom länet och över länsgräns samt bedöma förhållandet mellan å ena sidan den trafik som ska omfattas av allmän trafikplikt och å andra sidan den trafik som bedöms kunna köras på kommersiella villkor.
Trafikförsörjningsprogrammets vision, övergripande mål och nedbrutna mål.
