• No results found

Översvämningsfrågor för detaljplan för del av Sandbäcken 1:1

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Översvämningsfrågor för detaljplan för del av Sandbäcken 1:1"

Copied!
5
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Planområdet, befintliga förhållanden.

STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Planenheten

PM 2019-10-04

Jonas Zetterberg, 054-540 45 34 jonas.zetterberg@karlstad.se

Översvämningsfrågor för detaljplan för del av Sandbäcken 1:1

Dnr SBN-2016-149 Dpl 80

Bakgrund

Detta PM har tagits fram för att komplettera och utöka beskrivningen av översvämningsfrågor i detaljplanen för del av Sandbäcken 1:1. Länsstyrelsen framför att de för att kunna bedöma om föreslagen markanvändning är lämplig med hänsyn till översvämningsrisk är det nödvändigt att kommunen tydligare beskriver hur bebyggelsen har utformats och reglerats i plan utifrån Boverkets rekommendationer och en planeringsnivå på beräknad högsta flöde. Alternativt be- höver kommunen tydligt motivera varför avsteg från Boverkets rekommendation är motiverad, i synnerhet vad gäller bebyggelsens utformning.

Detaljplanens bestämmelser och beskrivning

Detaljplanen har säkerställt att kommunens riktlinjer för översvämning (Kommunfullmäkti- ge 2018-01-25) klaras. Bebyggelsen och angöring till bebyggelsen klarar vattennivåer med en återkomsttid av 200 år. I området är det Klarälven som dimensionerar då höga nivåer vid höga flöden i Klarälven ligger högre än Vänerns nivåer vid motsvarande återkomsttid. 200-årsflöde

60m 40 20 0 Fastighetsredovisningen saknar rättsverkan

Höjder anges i RH2000 Utritad 2016-05-27

Skala 1:2000

© Lantmäteriet Dnr 109-2010/2667. © Karlstads kommun

(2)

150m 100 50 0 Fastighetsredovisningen saknar rättsverkan Höjder anges i RH2000

Utritad 2019-09-27

Skala 1:4000

© Lantmäteriet Dnr 109-2010/2667. © Karlstads kommun

150m 100 50 0 Fastighetsredovisningen saknar rättsverkan Höjder anges i RH2000

Utritad 2019-09-27

Skala 1:4000

© Lantmäteriet Dnr 109-2010/2667. © Karlstads kommun

i Klarälven ger nivån +47,75 m (RH 2000) och beräknat högsta flöde (BHF) ger +48,4 m (RH 2000) i höjd med planområdet.

Plankartan innehåller en bestämmelse om att tekniska anläggningar ska översvämningssäkras till nivå +48,4 m RH 2000 för att säkerställa att byggnaderna i sig kan fungera vid ett

beräknat högsta flöde. Vidare reglerar detaljplanen att mark för gator och körbara ytor ska höjas till +47,75 m, dvs 200 års nivån.

Nivåer

Projektet innebär en komplettering i befintlig miljö med befintliga marknivåer och är inte en ny lokalisering av sammanhållen bebyggelse i staden. Beräknat högsta flöde innebär att gatorna i Klara liksom i omgivande stadsdelar kommer att ligga under vatten. Beräknat högsta flöde be- räknas ligga på +48,4 m ö h (RH 2000) i höjd med området. De omgivande gator som bebyggel- sens höjdsättning behöver förhålla sig till ligger på ungefär +48 vilket klarar 200 års nivån men inte beräknat högsta flöde.

Bebyggelsens bottenvåning i den aktuella detaljplanen har alltså en höjdsättning som klarar 200-årsnivå och har ungefär sex decimeter upp till beräknat högsta flöde. Nivåerna och karta- nalyserna är det bästa underlag som finns framtaget men viss osäkerhet finns naturligtvis i så avancerade analyser vilket bör beaktas i en denna lämplighetsbedömning. DHI:s beräkningar av flöden i Klarälven och vilka nivåer som genereras innehåller säkerhetsmarginaler i olika beräk- ningsmoment. Valet av Mannings tal (flödesfriktion) inkluderar t ex en säkerhetsmarginal på 0 – 0,4 m för lägre flöden, och jämförelser med nivåer under vårfloden 1916 tyder på att det finns säkerhetsmarginal i beräkningarna även vid högre flöden. (DHI Översvämningsmodellering för Klarälven från Skåre till Vänern, januari 2017).

200-årsflöde i Klarälven. Planområdet markerat. Beräknat högsta flöde i Klarälven. Riskerar att åter- komma en gång på 10 000 år. Planområdet markerat.

Detaljplanen har föreskrivit att tekniska anläggningar inom huset ska klara beräknat högsta flöde, på så sätt kan byggnaden tex hållas varm och fungera (under förutsättning att stadens tekniska system utanför byggnaden är i funktion) och byggnaden klarar en kris.

Markanvändning

Val av planeringsnivå för översvämningsåtgärder grundar sig på vilken markanvändning som det planeras för. MSB (Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap) har i sin ”Vägledning för samhällsviktig verksamhet” definierat vad som avses med samhällsviktig verksamhet och hur man ska se på skydd av sådan. Följande är citerat från dokumentet:

”Med samhällsviktig verksamhet avses en verksamhet som uppfyller minst ett av följande villkor:

• Ett bortfall av, eller en svår störning i verksamheten som ensamt eller tillsammans med mot- svarande händelser i andra verksamheter på kort tid kan leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället.

(3)

• Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad kris i samhället ska kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt.

De samhällssektorer inom vilka viktiga samhällsfunktioner och samhällsviktig verksamhet kan identifieras är följande:

• energiförsörjning • finansiella tjänster • handel och industri • hälso- och sjukvård samt omsorg

• information och kommunikation • kommunalteknisk försörjning • livsmedel

• offentlig förvaltning • skydd och säkerhet • socialförsäkringar • transporter”

Bostäder, vilket är den huvudsakliga användningen inom den aktuella detaljplanen, är således inte enligt MSB att betrakta som samhällsviktig verksamhet.

Tekniska anläggningar i planområdet skulle vid bortfall eventuellt kunna förorsaka problem även för andra områden/funktioner. Därför har krav ställts på att de inte ska skadas ens vid beräknat högsta flöde.

RiskRisk anges som en sammanvägning av sannolikheten att en oönskad händelse inträffar och dess konsekvenser. Sannolikheten för översvämning speglas av återkomsttid. Konsekvenser beskriver de värden som drabbas av en översvämning, t ex skador på människor eller egendom.

Utsnitt plankarta med omgivande markhöjder på gatorna markerade. Marknivåerna ligger på ca +47,8 m ö h i anslutning till ny bebyggelse.

GA:4

GA:8 GA:9 GA:10

\16\

6

5 3

7 2

9 8 1

3 4

1

1 6

7

11 17

1:9

1:10 1:12

1:1

1:1

1:1

KLARA

KLARA

BRIGADEN

REGEMENTET

SANDBÄCKEN SANDBÄCKEN

LÖJTNANTEN

TINGVALLASTADEN GA:5

GA:4

GA:4

Lr

Lr 51

52

53

47

54

55 56

46 45 59

56

48

46

48

48

48

48

48

45 48

47

48 47

47

48 48

48 47

48

46

47 47

48

46 48

48

46

46

48

48

47

48

47

48

47

47

47

48

48

48 48 48

48 59

48 56

48 48

48

47,7

48,2

47,7

47,7 47,6

47,7

47,8

47,2

47,6 49,6

59,3

47,4

48,2 48,6

48,6

48,3 48,1

48,1 48,1 47,4

47,9

47,4

48,3

48,7

47,8 54,7

47,8 47,4

54,7

47,8

47,9

47,3

48,1

48,1

47,8 48,2

48,2

47,7 48,4

50,9

47,7 47,7

48,1 47,8

47,6

47,9

47,9 48,2

47,8 48,1

47,6

47,8

47,6 47,9

48,1

47,8

47,8

47,5

47,8

47,7 48,1

48,8

48,2 47,9

48,1

47,6 48,6

48,2

47,4

48,7

47,8

48,2

48,1

47,8

48,1 47,1

47,9

48,1

47,5

47,9

47,3 47,9

48,2 47,7

47,9

47,7

47,8

47,5

48,3 47,9

55,3

47,8 56,1

47,9 55,6 48,1

48,1

47,9

48,6 48,1

48,1

47,3 47,7

47,8

48,1

48,6

Tingvalla IP

Infanteribrigadmuseum

Skala: 1:1000 (A1)

100 meter 90 80 70 60

40 50

30 20 10 0

Xref ritning: G:\SBF\Plan och Bygg\30 Plan\302 Planprojekt\DETALJPLANER - pågående\Sandbäcken\8 Grundkartor\GK-inv o uppdat181217-BMK.dwg G:\SBF\Plan och Bygg\30 Plan\302 Planprojekt\DETALJPLANER - pågående\Sandbäcken\4 Granskning\PK Sandbäcken_ren.dwg Rasterbilder:

GRANSKNINGSHANDLING

Planchef Jonas Zetterberg

Inom Sandbäcken, Karlstads kommun, Värmlands län

del av Sandbäcken 1:1

Detaljplan för Sandbäckens gård

Ev gångbro

VI

VII

V

V

V VII

IV

IV IV

IV

IV III

III III

III III

III III

III

+47,7 +47,8 +48,6

+48,1 +47,8

+48,2

(4)

Karlstad har i översvämningsprogrammet anslutit sig till Norges syn på återkomsttid och valt en 200-årshändelse som utgångspunkt för riktlinjer för bl a bostadsbyggande, icke samhällsviktig verksamhet. Sannolikheten att en händelse inträffar en gång på 200 år bedöms som rimligt risk- tagande för de flesta funktioner. En byggnads livslängd uppskattas i många sammanhang till ca 50 år (även om många byggnader i Karlstad är äldre än så. Dock är ganska få byggnader äldre än ca 100-150 år). Det är därför inte rimligt att anpassa bebyggelsen till så extrema händelser som beräknas inträffa mer sällan än var tiotusende år (BHF), om det inte låter sig göras utan att det får inverkan på stadens funktion och stadsbild.

Vissa funktioner måste dock till varje pris skyddas (samhällsviktig verksamhet), och för dessa har en betydligt längre återkomsttid valts (beräknat högsta flöde/nivå, som innebär en åter- komsttid på mer än 10 000 år).

En översvämnings varaktighet

Varaktigheten hos en flödestopp i Klarälven anges av Fortum till 1-2 veckor. Kommunens mät- serie från översvämningen 2000-2001 visar att Klarälvens nivå hade flera toppar både före och under den tid Vänerns nivå växte. Älvens nivå växte snabbt, men sjönk också undan mycket snabbt. På mellan 5 och 10 dagar sjönk älvnivån med en halv meter. Efter en sådan kris som ett flöde med 10 000 års återkomsttid innebär behöver bebyggelse, omgivande mark och anslutande infrastruktur repareras för de skador som översvämningen åsamkat. Det kommer också att ta en tid att torka ur garage och i vissa delar bottenvåningar och renovera den skadade inredningen.

Konsekvenser av en översvämning till BHF

En översvämning till BHF skulle innebära att större delen av Klara med tillfartsvägar kommer att bli översvämmade med vattendjup på upp till ca en halv meter. Det innebär att man inte kommer att nå sina bostäder och lokaler till fots, ens med stövlar. Källare kommer att vattenfyllas och golv i bottenvåningar kommer att stå under vatten. Avloppsnätet i Karlstad kommer att vara vatten- fyllt och inte fungera. Det kommer således att vara svårt, om än inte omöjligt, att bo kvar i sina bostäder, under förutsättning att övriga försörjningssystem fungerar. Sannolikt kommer dock boende att behöva evakueras under en tid.

Ytskikt i källare och bottenvåning liksom inredning och en del konstruktioner kommer att ska- das av vatten och behöva bytas ut när vattnet dragit sig tillbaka.

SIDA 26 AV 43

ÅTERKOMSTTID, RISK OCH SANNOLIKHET

Risk anges som en sammanvägning av sannolikheten att en oönskad händelse inträffar och dess konsekvenser. Sannolikheten för översvämning speglas av återkomsttid. Konsekvenser beskri- ver de värden som drabbas av en översvämning, t ex skador på människor, egendom eller värde- full natur. Sannolikheten att en 100-årshändelse inträffar är 1/100 för varje år under en 100-års- period. Sannolikheten att den inträffar någon gång under tidsperioden 100 år är 63 %.

Riskmatris med schematisk beskrivning av risk, sannolikhet och konsekvens (hämtad från översvämnings- programmet)

Diagrammet visar sannolikheter att under en viss tidsperiod drabbas av översvämning med viss återkomstti (hämtat från översvämningsprogrammet)

Diagrammet visar sannolikheter att under en viss tidsperiod drabbas av översvämning med viss återkomst- tid. (bild hämtad från översvämningsprogrammet)

(5)

Sammanfattande bedömning och motivering

Att säkerställa hela bebyggelsen inom detaljplanen till beräknat högsta flöde har inte bedömts motiverat. Projektet är en komplettering inom befintlig miljö där det finns skäl att göra avsteg från de riktlinjer som tillämpas för byggande i översvämningshotade områden. Det är inte rim- ligt att anpassa miljön till projektet.

Vid BHF kommer stadsdelen inte gå att nå torrskodd. Bostäderna kommer vara evakuerade under den tid älven är översvämmad. Detta avbrott i tid och kostnader har avvägts som rimlig risk för nya bostäder i befintlig stadsmiljö utifrån den mycket låga sannolikhet som ett beräk- nat högsta flöde utgör. Planerade verksamheter är inte samhällsviktig verksamhet och projektet utgör inte ny sammanhållen bebyggelse utan är en komplettering i en befintlig central stadsmiljö.

Att höja byggnaden till beräknat högsta flöde innebär också en kostnad som ska vägas mot den eventuella merkostnad som ett större återställande av bottenvåningen som ett dimensionerande flöde, med mycket låg sannolikhet, skulle kunna resultera i. Bebyggelsens bottenvåning liksom ovan liggande våningar klarar med marginal ett 200-årsflöde vilket bedöms som en rimligt flöde och rimlig riskbild att hantera i denna befintliga stadsmiljö.

Att höja hela området med ca 6 dm i förhållande till omgivande anslutande gator och kringlig- gande tomtmark bedöms som svårmotiverat då resten av stadsdelen kommer ligga under vatten vid en översvämning. En höjning skulle få stora gestaltningsmässiga följder i mötet med omgi- vande gator. Att höja hela området innebär också en ökad belastning på marken och en ökad risk för sättningar på omgivande byggnader som har ett stort kulturhistoriskt värde.

Sammanfattningsvis har det inte, utifrån ett kostnads- och tidsperspektiv vid ett tillfälligt av- brott, bedömts motiverat att höja bebyggelsen till dimensionerande nivå då fastläggande av en färdigtgolvnivå motsvarande BHF ger andra kostnader och negativa konsekvenser.

Byggherrar och fastighetsägare har löpande informerats om översvämningsnivåerna och vilka risker som finns i anslutning till Klarälven och Vänern i Karlstad. Med kännedom om risken för översvämning har byggherren möjlighet att avväga åtgärder för att minska skador på bebyggel- sen mot kostnader för återställande efter en så extrem händelse som en översvämning vid BHF är. Stadsbyggnadsförvaltningen anser att detta PM och de bestämmelser om översvämning som plankartan utgör visar att föreslagen markanvändning utifrån översvämningshänseende är lämp- lig markanvändning.

References

Related documents

Domstolsverket har bedömt att utredningen inte innehåller något förslag som påverkar Sveriges Domstolar på ett sådant sätt. Domstolsverket har därför inte något att invända

invändningar ska göras utifrån en objektiv bedömning och länsstyrelserna ska genom ”samverkan sinsemellan bidra till att urvalet av områden blir likvärdigt runt om i

Detta yttrande har beslutats av chefsrådmannen Karin Dahlin efter föredragning av förvaltningsrättsfiskalen Amanda Hägglund.

Det saknas dessutom en beskrivning av vilka konsekvenser det får för kommunerna i ett läge där länsstyrelsen inte godkänner kommunens förslag på områden och kommunen behöver

Huddinge kommun anser att de kommuner som likt Huddinge motiverat sina områdesval utifrån socioekonomiska förutsättningar och redan haft den dialog med länsstyrelsen som föreslås

Om regeringen inte anser att kommunerna själva kan anmäla områden utan gör det i strid mot regleringens syfte, så anser Hylte kommun att det är det bättre att länsstyrelsen

Jönköpings kommun har beretts möjlighet att lämna synpunkter på promemorian ” Ett ändrat fö rfa rande för att anmäla områd en som omfatt as av be gr änsni n gen av rätt en ti

Katrineholms kommun överlämnar följande yttrande över Justitiedepartementets promemoria "Ett ändrat förfarande för att anmäla områden som omfattas av begränsningen av