2018-02-26
Samhällsbyggnad Fysisk planering Petra Bassioukas Hanseklint
Förslag till nytt kollektivtrafiksystem i
Skellefteå kommun
Utredning kollektivtrafik
1 Bakgrund
I kollektivtrafikprojektets arbete med att ta fram en plan för kollektivtrafiken kopplad till
utvecklingsstrategin Skellefteå 2030 (Dnr KS 2016-000259 530) anlitades Ramböll för att se över Skellefteå kommuns kollektivtrafiksystem. Resultatet blev Skellefteå kollektivtrafikutredning (2017-06- 27). Ramböll har i sin utredning presenterat en plan för hur Skellefteå kommun bör förändra sitt
kollektivtrafiksystem för att uppnå en attraktiv och välfungerande kollektivtrafik.
Från kommunstyrelsen fick kollektivtrafikprojektet i samverkan med Skellefteå Buss
AB i uppdrag att ta fram ett konkret förslag till hur kollektivtrafiksystemet bör förändras utifrån Rambölls utredning (Dnr KS 2017-000 809 530). Förslaget till nytt kollektivtrafiksystem i Skellefteå kommun utgör alltså en reviderad version av Rambölls utredning gällande linjestruktur och tidtabeller.
2 Tidplan för genomförande
Det är önskvärt att införa den nya kollektivtrafiken vid skolstarten hösten 2019.
3 Grundtankar i planeringen
• Alltid samma färdväg.
• Räta linjer som minskar restiden och därmed ökar attraktiviteten.
• Taktfasta avgångstider/ankomsttider som är lätta att lära sig.
• Anslutningsmöjligheter till både region- och lokaltrafiken finns i Skellefteå centrum (10 minuter mellan ankomst och avgång så att tid finns för resenärerna att förflytta sig mellan bussarna).
• Tider som anpassats för arbetspendlingen.
• Fokus på de befolkningstäta områdena för att få ekonomi i resandet.
3.1 Regiontrafiken:
• Fokus läggs på de starkaste stråken för att skapa en attraktivare kollektivtrafik för så många som möjligt. Skellefteå är navet och Burträsk, Bureå (Lövånger), Boliden (Jörn), Kusmark, Byske, Medle och Örviken är noderna i systemet.
• Matning till de starka stråken sker från Ostvik-Drängsmark, Fällfors och Bygdsiljum.
• De orter som trafikeras av Landstinget (bl.a. Lövånger, Bureå, Byske, Burträsk och Jörn) kommer att fortsätta med det.
Skellefteå kommun, Samhällsbyggnad
Tabell 1: Exempel tidtabell
Källa: Länstrafiken arbetsmaterial Karta 1: Linjedragning Regiontrafiken
Källa: Länstrafiken arbetsmaterial
3.2 Stadstrafiken:
• Resurserna koncentreras till tre linjer i det nya systemet (till skillnad från dagens fyra).
• Ett mycket bättre utbud (15-minuterstrafik stora delar av dagen) med god yttäckning.
Karta 2: Stadstrafiken (trelinjesystemet)
Källa: Skellefteå buss arbetsmaterial
3.3 Skolskjutstrafiken
De regionbusslinjer som idag i praktiken är skolskjutstrafik blir rena skolskjutsar (beställningstrafik).
Fördelarna med detta är:
• En flexiblare linjedragning.
• Tider som helt anpassas efter skolans behov.
• Fordonens storlek och egenskaper anpassas efter skolans behov.
• Bussarna går endast under skolans läsår.
• Skolan beslutar i ökad utsträckning om behov och regelverk utan de krav som linjelagd trafik ställer.
Eftersom skolan kommer att få bekosta mer beställningstrafik bör de få en utökad budget för detta.
Kollektivtrafikprojektet föreslår en djupare utredning för ytterligare optimering av skolskjutsar.
4 Prioritering av buss
Skellefteå kommun, Samhällsbyggnad
Buss ska alltid gå före bil. Enbart gång och cykel ska ha högre prioritet. Vid byggnationer ska kollektivtrafikens framkomlighet alltid garanteras.
5 Infrastruktur
Inför genomförandet av den nya kollektivtrafiken måste hållplatsinfrastrukturen anpassas till det nya linjenätet. Här kommer en engångskostnad att uppstå (för insamling av hållplatsskyltar från gamla linjer, flytt av väderskydd, utsättning av eventuella nya hållplatsskyltar mm.).
För att skapa en attraktiv kollektivtrafik bör vi på sikt höja standarden på bussrelaterad infrastruktur (exempelvis busshållplatser, busstationer och bussgata mellan Moröbacke och Solbacken). Förslag kring beslut om detta kommer i ett särskilt underlag.
6 Ekonomi
Idag kostar vår kollektivtrafik 98,6 miljoner kronor per år. Den nya kollektivtrafiken beräknas kosta 105,8 miljoner kronor per år. Kollektivtrafikprojektet och Skellefteå buss AB bedömer att ett konsekvent genomförande av Rambölls förslag påtagligt skulle förbättra kollektivtrafikens konkurrenskraft såväl i staden som på landsbygden.
Tabell 2: Kostnaderna för kollektivtrafiken
Budget 2018, befintlig trafik Budget 2018, ny trafik
Länstrafiken Stadstrafiken Summa Länstrafiken Stadstrafiken Summa
Trafikkostnad netto 51,7 29,4 81,1 43,0 34,7 71,7
Summa skolan 11,8 5,7 17,5 5,9 22,2 28,1
Summa kommunen 63,5 35,1 98,6 48,9 56,9 105,8
Driftsbidraget till Länstrafiken är idag 51,7 miljoner kronor per år. Genom att optimera regiontrafiken kommer det att sjunka till 43 miljoner kronor per år. Stadstrafiken har en kostnadsökning i och med ett mycket förbättrat utbud och samma trafik hela året. Idag sker en stor neddragning mellan maj och oktober (det kan diskuteras om sommaren ska ha ett lägre utbud eller inte i det nya systemet).
Skolskjutsarna kostar idag 17,5 miljoner, något som ökar till 28,1 miljoner när skoltrafiken plockas ut ur regiontrafiken. Gymnasiet har en budget för skolskjutsar på ytterligare knappt 25 miljoner kronor (på grund av viss osäkerhet i siffrorna är den inte upptagen i tabellen ovan) och där ser vi en möjlighet till minskade kostnader genom bättre samordning.
6.1 Ökade kostnader
Kommunens kostnad för kollektivtrafik påverkas inte enbart av valet mellan att behålla en föråldrad linjestruktur eller införa en ny modern kollektivtrafik. Oavsett hur kommunen väljer att bedriva kollektivtrafiken finns det andra faktorer som kommer att verka kostnadsdrivande:
• Två stora geografiska avtal går ut och avses åter upphandlas med trafikstart 2020-01-01. Ökande miljö- och säkerhetskrav och krav på modern teknik medför troligen ökande kostnader för fordon etc.
• Infrastrukturen för busstrafik är eftersatt i hela kommunen. Busstationer, hållplatser etc. är en viktig del av hur resan fungerar för passageraren och påverkar kollektivtrafikens konkurrenskraft.
Om infrastrukturen ska nå en acceptabel nivå kommer det under de närmaste åren att krävas investeringar.
• Flytten av Skellefteå buss till Fabriken medför en förändrad kostnadsstruktur för bolaget som kan påverka behovet av finansiering av kollektivtrafik.
7 Resandepotential
Enligt Rambölls utredning kan vi inom en femårsperiod räkna med att ha uppnått en resandeökning på:
+15 % i regiontrafiken +20 % i lokaltrafiken
Bytesmöjligheterna mellan regiontrafiken och lokaltrafiken har också ett mervärde som lägger på några procent extra. Stabiliteten i systemet är framgångsfaktorn.
Det ökande resandet ökar biljettintäkterna och minskar därmed behovet av underskottstäckning på sikt.
8 Miljö
En välfungerande kollektivtrafik bidrar till bättre social hållbarhet och ger positiva effekter för miljö, trafiksäkerhet och folkhälsa.
Skellefteå kommun har beslutat om att uppnå fördubblingsmålet gällande andelen kollektivtrafikresor i kommunen. En förbättrad kollektivtrafik är en förutsättning för att detta mål ska uppnås till år 2030.
Skellefteå kommun ställer höga miljökrav på bussarna, t ex. att de ska drivas med biogas eller HVO, för att miljöpåverkan ska vara så liten som möjligt både i lokal- och regiontrafiken.
9 Framtiden
Byggandet av en ny centrumbro, ett nytt resecentrum och Norrbotniabanan skapar nya förutsättningar för kollektivtrafiken. Vi kommer självklart att få se över trafiken i takt med förändringarna. Fördelen med det nya kollektivtrafiksystemet är att det är utbyggbart (både linjemässigt och utbudsmässigt) och det kan därför klara mycket höga resandetal utan att vi tvingas förändra i grundstrukturen.
