Verksamhetsberättelse äldrenämnden Förslag till beslut Äldrenämnden godkänner verksamhetsberättelsen och överlämnar den till kommunstyrelsen.

(1)

Vård och omsorgsförvaltningen Monica Henriksson

Epost: monica.henriksson@vasteras.se

TJÄNSTEUTLÅTANDE

Sida

1 (1)

Datum

2021-01-20

Diarienr

AN 2021/00001- 1.4.2

Kopia till

Kommunstyrelsen

Äldrenämnden

Verksamhetsberättelse äldrenämnden 2020 Förslag till beslut

Äldrenämnden godkänner verksamhetsberättelsen och överlämnar den till kommunstyrelsen.

Äldrenämnden godkänner den i verksamhetsberättelsen ingående uppföljningen av risk- och internkontrollplanen.

Ärendebeskrivning

Verksamheterna inom nämndens ansvarsområde visar en budgetavvikelse 2020 om totalt +21,0 mnkr, varav +15,2 mnkr avser beställarverksamheten och +5,8 mnkr egenregiverksamheten. Avvikelsen motsvarar 1,3 procent av nämndens totala budget. En sammanfattande analys för nämndens ekonomi visar att statlig ersättning för Covid-19 har påverkat nämndens resultat positivt (ca 8 mnkr), i detta ingår kompensation för merkostnader och ersättning för sjuklöner. Den pågående pandemin har också haft en kostnadsdämpande effekt på verksamheten, då vissa satsningar och

planerade aktiviteter inte kunnat göras (går ej att beräkna exakt). Flera andra

statsbidrag som nämnden erhållit, många av dem tillkom sent på året har till

stor del finansierat befintlig verksamhet som redan varit budgeterad (ca 6

mnkr). Dessa effekter gör till största delen sammantaget att resultatet i

bokslutet visar +21,0 mnkr.

(2)

Bilaga 1 Verksamhetsberättelse 2020 ÄN

(3)

(4)

(5)

HEMVÅRD

Hemtjänst 2016 2017 2018 2019 2020

Beställd tid hemtjänst, antal timmar 1 401 969 1 269 944 1 206 844 1 191 908 1 169 724 Antal personer med beställd tid hemtjänst (genomsnitt / månad) 2 886 2 921 2 758 2 706 2 581

Genomsnittlig beställd tid per person och månad 40,5 36,2 36,5 36,7 37,8

Utförd tid hemtjänst SoL, antal timmar (exkl. HSL) 1 133 352 984 099 900 724 895 022 901 278 Utförd tid hemtjänst, förändring jmf med föregående år -8% -13% -8% -1% +1%

Antal personer med utförd tid hemtjänst (genomsnitt / månad) 2 606 2 615 2 419 2 387 2 225

Genomsnittlig utförd tid per person och månad 36,2 31,4 31,0 31,2 33,8

Andel utförd av beställd tid 81% 77% 75% 75% 77%

Hemtjänst till personer under 65 år (andel utförda timmar) 12,4% 14,2% 13,9% 12,1% 12,3%

Hemsjukvård

Hälso- och sjukvård utförd av legitimerad personal, antal timmar 80 192 115 044 127 855 140 992 160 868 Delegerad hälso- och sjukvård, antal utförda timmar 91 748 104 965 121 172 136 867 157 753

Totalt antal utförda timmar hemsjukvård 171 940 220 009 249 026 277 859 318 620 Utförd tid hemsjukvård, förändring jmf med föregående år +11% +28% +13% +12% +15%

Andel hemsjukvård av total utförd tid hemvård 13% 18% 22% 24% 26%

Hemvård totalt

Totalt antal utförda timmar hemvård 1 305 292 1 204 108 1 149 750 1 172 881 1 219 899

Hemvård totalt, förändring jmf med föregående år -6% -8% -5% +2% +4%

Egenregi Vård och omsorg, andel av utförda timmar 33% 33% 35% 33%

Egenregi Skultuna, andel av utförda timmar 2% 2% 2% 2%

Privata utförare, andel av utförda timmar 66% 65% 63% 65%

0 200 000 400 000 600 000 800 000 1 000 000 1 200 000 1 400 000

Utförd hemtjänst SoL Utförd hemsjukvård HSL Hemvård totalt

Hemvård

Utförd tid, antal debiterade timmar 2016-2020

2016 2017 2018 2019 2020

(6)

SÄRSKILT BOENDE

Äldreboenden 2016 2017 2018 2019 2020

Antal lägenheter 31 december 1 043 1 062 1 128 1 156 1 146

Andel lägenheter i egen regi 55% 55% 56%

Antal bifallsbeslut 518 488 531 536 486

Antal personer med bifallsbeslut som ej erbjudits plats 31 dec 70 66 51 48 5

Antal lediga lägenheter den 31 december 1 0 0 0 48

Servicehus

Antal lägenheter 31 december 687 678 630 604 600

Andel lägenheter i egen regi 94% 93% 93%

Antal bifallsbeslut 105 117 81 88 54

Antal personer med bifallsbeslut som ej erbjudits plats 31 dec 0 0 1 0 0

Antal lediga lägenheter den 31 december 14 75 72 72 108

Hemtjänst servicehus

Antal utförda timmar hemtjänst servicehus 567 521 533 454 478 354 457 232 412 663 Antal personer med utförd insats (genomsnitt / månad) 659 613 564 521 462

0 10 20 30 40 50 60 70

Särskilt boende (äldreboende och servicehus) antal bifallsbeslut per månad

2020 2019

(7)

Intäktsförändringar, tkr

Påverkan på intäkter Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec Sa 2020

Ersättning från Staten för sjuklönekostnader

april-dec 7 074 2 024 1 562 498 2 402 1 397 1 795 16 752

Ersättning från Staten för merkostnader

material, personal mm 15 954 14 587 4 30 545

Summa intäktsförändringar 0 0 7 074 2 024 1 562 15 954 498 2 402 15 984 1 799 47 297

Kostnadsförändringar, tkr

Påverkan på kostnader Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec Sa 2020

Tillfälligt inhyr pers/köp

bemanningssjuksköterskor 51 234 378 779 66 25 1 151 1 685

Lönekostnader p g a Corona 715 6 453 2 029 -2 074 1 634 722 602 864 1 785 12 730

Ökade kostnader för hyra, tvätt och städ 92 103 11 89 35 231 14 121 97 793

Ökade kostnad för livsmedel och/eller

matlådor externt 275 321 16 74 54 51 53 52 896

Ökade kostnad för köp av sjukvårdsmaterial o

övrig skydssmaterial 86 7 680 2 823 772 938 233 98 49 8 969 5 334 26 982

Övriga kostnader 9 89 224 162 10 72 34 119 87 82 888

Summa kostnadsförändringar 95 8 851 9 975 3 224 -585 2 807 1 202 862 10 094 7 449 43 974

Totalt -95 -8 851 -2 901 -1 200 2 147 13 147 -704 1 540 5 890 -5 650 3 323

(8)

Bilaga 4 Verksamhetsberättelse 2020 ÄN Investeringsredovisning Västerås stad (mnkr)

Utgifter sedan projektstart Årets investeringar

Färdigställda projekt Ack utfall Beslutad totalutgift (ursprungli g)

Beslutad totalutgift (senaste)

Prognos totalutgift

Prognos- avvikelse (beräknas)

Utfall Budget Avvikelse Kommentar

Vård och omsorg summa -3,8 -8,9 -5,1

varav ÄN Anslagsområde -2,60 -6,70 -4,1

varav NF Ettårsbudget, fylls inte i -1,18 -2,20 -1,0

0,0 0,0

Summa färdigställda projekt 0 0 0 0 0 0 0

Pågående projekt Ack utfall Beslutad totalutgift (ursprungli g)

Beslutad totalutgift (senaste)

Prognos totalutgift

Prognos- avvikelse

Utfall Budget Avvikelse Kommentar

Vård och omsorg summa 0,0 0,0 0,0

0,00 0,0

0,0

(9)

Bilaga 5 Verksamhetsberättelse 2020 ÄN

Extra ersättning 2020 (12 000 kr per lägenhet och år)

Tillägsersättning

Äldreboende Leverantör helårsbasis Kommentar

Ankaret Vård- och omsorgsförvaltningen 540 000 kr

Daggrosen Vård- och omsorgsförvaltningen 432 000 kr

Fatburen Vård- och omsorgsförvaltningen 576 000 kr

Gryta Vård- och omsorgsförvaltningen 216 000 kr

Hälleborg Vård- och omsorgsförvaltningen 1 440 000 kr

Hökåsen Vård- och omsorgsförvaltningen 156 000 kr

Klockarkärleken Vård- och omsorgsförvaltningen 468 000 kr Lövsångargården Vård- och omsorgsförvaltningen 432 000 kr

Rösegården Vård- och omsorgsförvaltningen 576 000 kr

Timtalund Vård- och omsorgsförvaltningen 156 000 kr

Vallonen Skultuna kommundelsförvaltning 468 000 kr

Ängsklockan Vård- och omsorgsförvaltningen 564 000 kr

Gotlandsgatan Attendo 648 000 kr

Mälarhem Vardaga 312 000 kr 1)

Flodinsgården Attendo 336 000 kr

Parkgården Tillberga Grannskapsservice 108 000 kr

Björkbacken Norlandia 504 000 kr

Haga Äng Norlandia 744 000 kr

Hagalidsgården Attendo 384 000 kr

Södergården Attendo 876 000 kr

Trumslagarbacken Vardaga 432 000 kr 1)

Pilfinksgården Vardaga 564 000 kr 1)

Granen Attendo jan-apr, Vardaga maj-dec 432 000 kr 1)

Hammarby Attendo 336 000 kr

Tujagården Attendo jan-apr, Vardaga maj-dec 432 000 kr 1)

12 132 000 kr

1) Vardaga har inte fakturerat ersättningen (1,9 mnkr) under 2020. Kostnaden uppbokad i bokslut 2020.

(10)

VÄSTERÅS STAD

2020-09-10

1

MAS granskning Covid-19

Granskning av Hälso- och sjukvårdsjournaler

(11)

VÄSTERÅS STAD

2020-09-10

2 Innehåll

1. Sammanfattning ... 3

1.1. Frågeställningar ... 3

2. Bakgrund ... 3

3. Journalgranskning ... 5

3.1. Slutsats ... 6

3.2. Lärdomar och åtgärder ... 6

(12)

VÄSTERÅS STAD

2020-09-10

3

1. Sammanfattning

Granskningen har skett av ett urval journaler från Rösegårdens demensboende, Ankarets demensboende samt Rönnoxelgatans LSS boende.

Sammanlagt 18 hälso- och sjukvårdsjournaler varav 5 från patienter som tillfrisknat, har granskats.

Smittan kom in på enheterna i tidigt skede av pandemin och då fanns det inte kunskap om alla symtom på sjukdomen. Innan den första smitta konstaterades så används inte skyddsutrustning i förebyggande syfte och det rådde inget

besöksförbud.

De granskade journalerna visar på få symtom och ett snabbt sjukdomsförlopp.

Läkaren har gjort sin bedömning efter sjuksköterskornas observationer.

Individuella brytpunktssamtal har inte skett. Beslut om vård i livets slut (VILS) har mestadels skett muntligt via telefon, från läkare till sjuksköterska.

Mycket få kunder/patienter har fått sjukhusvård och den behandling som har sats in har varit har varit i lindrande syfte efter ordination av läkare.

1.1. Frågeställningar

- På vilket sätt och i vilken grad har uppvisade medicinska symtom hos patienter dokumenterats i journal och medfört medicinsk undersökning?

- Vilka behandlingsinsatser har satts in?

- I vilken utsträckning är det möjligt att i journalerna följa de medicinska bedömningar kring allmäntillstånd och bakomliggande sjukdomsbild som utmynnat i beslut om vård i livets slutskede (VILS)

2. Bakgrund

Det första svenska fallet bekräftades 31 januari 2020 i Jönköping. Inhemsk smittspridning bekräftades för första gången den 6 mars i Stockholm, och det första konstaterade dödsfallet kopplat till covid-19 skedde den 11 mars, även det i Stockholm. Samma dag konstaterade Världshälsoorganisationen att virusutbrottet är en pandemi, och i Sverige vidtogs flera myndighetsåtgärder.

Regeringen beslutade den 30 mars om ett besöksförbud på samtliga landets äldreboenden för att förhindra spridningen av sjukdomen covid-19. Beslutet trädde i kraft den 1 april. Då hade samtliga äldreboenden i Västerås haft besöksförbud i cirka två veckor.

(13)

VÄSTERÅS STAD

2020-09-10

4

Kunskapen om coronaviruset har ökat med tiden, detsamma gäller symtombilden.

Enligt den kunskap som finns nu så ser symptombilden ut enligt nedan.

Vanliga symtom

Feber, torrhosta och trötthet.

Mindre vanliga symtom

Muskel- och ledvärk, halsont, diarré, ögoninflammation, nedsatt lukt- och smaksinne, hudbesvär som utslag eller missfärgade fingrar och tår.

Allvarliga symtom

Andningssvårigheter eller andfåddhet, bröstsmärtor eller tryck över bröstet, nedsatt talförmåga eller rörelseförmåga.

I tidigt skede var feber, torrhosta och trötthet de kända symptomen och som särskilt skulle observeras.

De utbrott som tidigt skedde vid Rösegården och Ankaret kopplades till patienter som hade diarréer och vid den tiden kopplades detta symptom inte ihop med coronavirus.

Smittspårning som skett i ett senare skede av pandemin har visat att upp till 20 % av de som provtagits varit smittade utan att ha symptom. Mot bakgrund av detta så är det sannolikt att smitta kommit in på boenden av medarbetare och av anhöriga redan innan besöksförbudet infördes och av medarbetare efter att besöksförbudet infördes.

En viktig komplikation i arbetet med att begränsa smittspridning är att demensboenden har mycket svårt att bedriva strikt barriärvård/isolering.

Patienterna har ofta kognitiv svikt och har svårt att beskriva symtom och att förstå instruktioner och uppmaningar att hålla sig inne i sina lägenheter.

Det är enligt lag inte tillåtet att använda tvångs- och begränsningsåtgärder inom kommunalt drivna enheter och de åtgärder som kan vidtas utifrån

smittskyddslagstiftningen får inte omfatta kommunalt driva äldreboenden.

Utöver ovanstående så har Rösegården otillfredsställande lokaler och alla lägenheter har inte egna hygienutrymmen. Detta är något som Inspektionen för vård och omsorg påpekat sedan tidigare.

(14)

VÄSTERÅS STAD

2020-09-10

5

I ett tidigt skede av pandemin informerades äldrenämnden och nämnden för personer med funktionsnedsättning av regionens smittskyddsläkare, att alla med konstaterad covid-19 skulle vårdas vid regionens slutenvård. Denna information uppfattades som en allmän rekommendation från regionen.

I början av pandemin möttes representanter från Västerås stad och representanter för primärvården för att planera insatserna. På mötet

informerades om att mobila familjeläkaren som arbetar över hela länet från kl.

17:00 på vardagar, kvällar och helger, skulle förstärkas. En mobil familjeläkare skulle finnas i Västerås under dagtid även på vardagar. Detta skedde dock aldrig, utan dagtid skulle detta skötas av ordinarie familjeläkare.

Mobil familjeläkare har varit ett mycket bra stöd på kvällar, nätter och helger och dem har gjort många fysiska besök vid våra enheter.

3. Journalgranskning

Undertecknad har i egenskap av medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) granskat hälso- och sjukvårdsjournaler på patienter som avlidit vid Rösegårdens

demensboende, Ankarets demensboende och Rönnoxelgatans LSS boende. Även journaler tillhörande individer som har tillfrisknat från covid-19 har granskats.

Utmärkande resultat av granskningen är:

- Ett mycket snabbt sjukdomsförlopp.

- Få symtom som feber, torrhosta och ofta diarré.

- Inga fysiska besök av läkare, utan endast telefonkontakt med ansvarig läkare.

- Inga dokumenterade brytpunktssamtal har skett med läkare/patient/närstående.

- Vårdplaner och ordination om läkemedelsbehandling vid livets slut har skett via telefon.

- Mycket sparsamt dokumenterat vad gäller vitala parametrar.

- God omvårdnad har givits. Smärtlindring och ångestdämpande läkemedel har givits.

- Mycket få patienter har fått vård på sjukhuset.

- På boendena så har patienterna fått lindrande behandling i samband med vård i livets slut.

- Kunderna som tillfrisknat har ”självläkt” och ingen speciell behandling har ordinerats.

(15)

VÄSTERÅS STAD

2020-09-10

6

Flera närstående har föreslagit sjukhusvård, men fått information från

sjuksköterska på uppdrag av ansvarig familjeläkare, om att patienten ska vårdas på boendet. Detta finns dokumenterat.

Gällande Rönnoxelgatans LSS-boende så har dokumentation och kontakt med Region Västmanland fungerat mycket bra.

3.1. Slutsats

Medelåldern hos de som har avlidit av covid-19 i Västmanlands län är 87 år och cirka 60 % har haft en demensdiagnos. Det går inte att i efterhand göra en generell bedömning om de individer som avlidit och som inte fått sjukhusvård hade överlevt eller mått bättre av sjukhusvård. Samtliga individer vars journaler har granskats har haft en eller flera underliggande sjukdomar. Mycket få brytpunktssamtal har skett med individ och/eller närstående och dokumentationen framstår i en del fall som knapphändig.

Beslut om vård i livets slut har i tidigt skede tagits av ansvarig läkare och förmedlats muntligen till ansvarig sjuksköterska.

Mot bakgrund av det som framkommit i utvärdering och journalgranskning så behöver vård- och omsorgsförvaltningen och Region Västmanland utveckla sin samverkan genom att i ett tidigt skede gemensamt exempelvis ta fram riktlinjer och medicinska kriterier – särskilt i samband med att exceptionella situationer såsom exempelvis en pandemi uppstår.

Inspektionen för vård och omsorg genomför en fördjupad utredning av ett antal utpekade äldreboenden i Sverige, däribland Rösegården, och de förväntas vara klara med sitt arbete vid årsskiftet.

3.2. Lärdomar och åtgärder

Inför en eventuell ”andra våg” så är det mycket viktigt att lärdomar dras av det som framkommit i denna utvärdering. Dessa lärdomar tillsammans med ett gemensamt arbete med Region Västmanland i arbetet med att utveckla en god och nära vård kommer att skapa goda förutsättningar för fortsatt utveckling med individen i fokus.

(16)

VÄSTERÅS STAD

2020-09-10

7

Utifrån det kommunala ansvaret för hälso- och sjukvård så är bedömningen att det är nödvändigt att det görs individuella bedömningar och att det finns klara riktlinjer, för om och när en patient med konstaterad covid-19 ska få sjukhusvård.

Det är troligt att det finns individer som i ett tidigt skede skulle hjälpas av att få tillräckligt med vätska och näring, eventuell andningshjälp och

blodproppsförebyggande behandling.

Förvaltningen har haft regelbunden kontakt med Inspektionen för vård och omsorg och de anser att den information som framkommit av denna utvärdering och journalgranskning ger dem ett värdefullt underlag för fortsatt analys.

De delar som framkommit som förbättringsåtgärder och brister kommer att bli underlag för fortsatta diskussioner och för fortsatt kompetensutveckling.

Gällande läkarmedverkan så har detta var ett ämne för diskussionen sedan ÄDEL- reformen 1992 och sedan kommunens övertagande av hemsjukvården 2012.

Utvecklingsarbetet gällande detta behöver göras i nära samverkan med Region Västmanland. Det har under åren uppstått invanda mönster och bilder av hur samverkan ska fungera och gällande detta så finns ett antal punkter som är viktiga att arbeta vidare med. Bland annat följande:

• Behov av ökad närvaro och stöd av läkare i kommunens vård- och omsorg – helst med geriatrisk specialistkompetens.

• Behov av ökad kompetens hos de sjuksköterskor som arbetar inom kommunal hälso- och sjukvård.

• Behov av förstärkning av sjuksköterskeresurser.

• Behov av ökad vardaglig samverkan mellan ansvarig läkare och ansvarig chef på vårdcentral och enhetschef och sjuksköterska på boende.

Håkan Falknäs

Medicinskt ansvarig sjuksköterska

(17)

2021-01-13

Vård och omsorgsförvaltningen 721 87 Västerås

021-39 00 00 • www.vasteras.se

Redovisning av

synpunktshanteringen 2020

Egenregi

Äldreomsorg

(18)

VÄSTERÅS STAD Redovisning av synpunktshantering 2020 2021-01-13

2

1. Hur egenregin får in och registrerar synpunkter i olika kategorier.

Egenregin kan få in synpunkter på olika sätt:

- muntligt direkt till medarbetare eller chef - via epost till verksamheten eller chef

- skriftligt på blanketten ”Vi vill veta vad du tycker”

- via ombudsman som förmedlar till aktuell enhet

- till Kontaktcenter som förmedlar det vidare, via Flexite, till registrator Vård och omsorgsförvaltningen som diarieför ärendet och lämnar det vidare till chef på berörd enhet som hanterar det i Flexite.

- Via appen ” Mitt Västerås”

- på www.vasteras.se, Face Book eller Twitter dessa förmedlas vidare av Kontaktcenter till berörd enhet.

- Synpunkter som är skickade direkt till Inspektionen för vård och omsorg, IVO.

Inkomna synpunkter kan registreras av samtliga medarbetare och hanteras i verksamhetssystemet Flexite av ansvarig chef. Ansvarig chef hanterar synpunkten och kategoriserar den samtidigt utifrån följande kategorier: Bemötande, Tillgänglighet, Trygghet/säkerhet, Rättssäkerhet, Information/kommunikation, Samverkan och Övrigt.

Egenregins Äldreomsorg har mottagit 459 synpunkter 2020 vilket är ökning jämfört med 2019. Av dessa 459 synpunkter är 104 kopplade till bemötande vilket är en liten minskning jämfört med 2019.

2. Säkerställer att alla synpunkter avslutas och återkopplas till kund.

Förvaltningen har en framtagen rutin för att säkerställa att alla synpunkter återkopplas till kund samt avslutas.

Alla synpunkter hanteras utifrån rutinen och avslutas av ansvarig chef.

Flexite bevakar inkomna synpunkter och en påminnelse görs till berörd chef sker om ärendet inte hanterats inom givna tidsramar.

Den som lämnat synpunkten får inom 2 dagar en återkoppling om att ärendet är mottaget och att hanteringen påbörjats. Sker rapporteringen direkt i Flexite av synpunktslämnaren görs en återkoppling från systemet på att ärendet är mottaget direkt.

Inom 7-14 dagar får synpunktslämnaren en återkoppling om åtgärder som har vidtagits eller planeras.

(19)

3

3. Analys av inkomna synpunkter samt hur synpunkterna används i utvecklingen av verksamheten.

Ansvarig chef på enheten ansvarar för att analysera varje enskild synpunkt samt besluta om de åtgärder som ska vidtas och genomföra dessa. Visar analysen att verksamheten brustit och det är ett missförhållande eller risk för missförhållande så rapporteras det även enlig lex Sarah.

Enheten gör egenkontroll av synpunkter och klagomål tre gånger per år som en del i det systematiska kvalitetsarbetet. I egenkontrollen

analyseras enhetens samtliga synpunkter. Analysen använder enheten till ett lärande på respektive enhets kvalitetsträffar, teammöten,

arbetsplatsträffar eller motsvarande samt som underlag i sin kartläggning av verksamheten som sedan leder till förbättringsåtgärder i form av aktiviteter i verksamhetsplanen.

Lärande mellan egenregins enheter sker på ledningsgrupper och

utvecklingsforum där alla chefer deltar. Förutom redan beskrivna metoder har utvecklingsledarna en övergripande bild av samtliga synpunkter och bidrar ofta med att sprida kunskap utifrån avvikelser mellan enheterna.

På verksamhetsområdesnivå görs en metaanalys av alla enheters egenkontroller så att vi på en övergripande nivå kan se mönster och trender som ligger till grund för förbättringsåtgärder för hela verksamhetsområdet.

Under 2019 började några enheter uppmärksamma inkomna positiva synpunkter. Under 2020 ser vi att det skett en ökning av denna inrapportering. Detta är en viktig del att lyfta upp och ha med i

utvecklingsarbetet då det även är ett kvitto på att det förbättringsarbete som pågår har effekt.

4. Löpande förbättringsarbete under året

Några exempel på åtgärder som vi vidtagit eller planerar är:

- Alla chefer har medverkat i den värdegrundsutbildning som

stadsdirektören haft under året. Det framtagna materialet används som diskussionsunderlag på arbetsplatsträffar.

- Nya enkla utbildningsfilmer tas fram av systemförvaltningen utifrån behov som framkommer.

- Kompetensutveckling gällande social dokumentation, olika arbetssätt och metoder.

- Fortsatt arbete med kompetensutveckling för att få alla medarbetare att registrera alla synpunkter och klagomål. Många saker ”löser”

(20)

4

medarbetaren direkt men vi vill ändå att de ska registreras för att det ska bli en del av det systematiska kvalitetsarbetet och bidra till ett lärande och en kvalitetsförbättring.

- Under 2020 har ett arbete påbörjats för att skapa en gemensam process gällande synpunktshantering för VOF.

Vår förhoppning är att den fortsatta utvecklingen av verksamhetssystemet ska ge oss bra underlag till våra analyser och redovisningar 2021.

År Synpunkter Äldreomsorgen

Bemötande Tillgänglighet Trygghet/

säkerhet

Rättssäkerhet Information kommunikation

Samverkan Övrigt

2020 104 30 119 12 84 21 89

2019 114 29 91 3 92 6 101

2018 77 10 88 1 52 10 74

(21)

Dnr: ÄN 2021/00019-1.4.2 och NF 2021/00013-1.4.2

2021-01-12

Vård och omsorgsförvaltningen 721 87 Västerås

Falknäs, Håkan

021-39 87 03 • hakan.falknas@vasteras.se

Patientsäkerhetsberättelse 2020

Vård- och omsorgsförvaltningen

(22)

VÄSTERÅS STAD Patientsäkerhetsberättelse 2020 2021-01-12

2 Innehåll

1 Sammanfattning ... 3 2 Övergripande mål aktiviteter ... 5 Aktiviteter ... 5 3 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet ... 6 4 Struktur för uppföljning/utvärdering ... 8 Uppföljning genom egenkontroll ... 8 5 Hur patientsäkerhetsarbetet har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet ... 9 6 Samverkan för att förebygga vårdskador ... 10 7 Riskanalys ... 12 8 Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet12

9 Hantering av klagomål och synpunkter ... 13 10 Samverkan med patienter och närstående ... 14 11 Resultat ... 15 Fall... 15 Hälso- och sjukvårdsavvikelser ... 15 Munhälsa ... 15 Bedömningar i samband med att patienter faller eller försämras. ... 16 12 Övergripande strategier och mål för kommande år ... 16

Mål för 2021 ... 16 13 Sammanställning och analys ... 18

Verksamheter för personer med funktionsnedsättning ... 18 Särskilt boende och korttidsverksamhet... 18 Servicehus och hemvård/hemsjukvård ... 19 Hemvård per enhet/område (Exklusive hemsjukvård) ... 19 HSL avvikelser ... 19 Fall... 20 Lex Maria ... 20

(23)

3

1 Sammanfattning

Året har präglats av pandemin. Fokus har under året varit att bibehålla en hög patientsäkerhet under rådande förhållanden.

Alla medarbetare– chefer, assistenter, sjuksköterskor, fysioterapeuter, arbetsterapeuter, undersköterskor och vårdbiträden, har arbetat hela året med att hålla smittan borta från dem vi är till för.

De som ändå drabbats har fått en så god hälso- och sjukvård och omvårdnad, som utifrån omständigheterna har varit möjligt.

Bristerna i äldreomsorgen som har påtalats i den erfarenhetsstudie som förvaltningen har gjort och i de externa granskningar som har gjorts har funnits långt innan pandemin och de har på ett mycket tydligt sätt blivit påtagliga under året.

För att ta dela av dessa rapporter – se länkar nedan.

IVO: IVO:s tillsyn av äldreomsorgen under corona-pandemin | IVO.se Coronakommissionen: https://coronakommissionen.com/

Detta kommer givetvis att prägla det fortsatta patientsäkerhetsarbete, men det krävs samverkan av många parter för att utveckla arbetet och komma till rätta med de brister som har identifierats.

MAS har arbetat heltid från mars med att stötta chefer med råd och rutiner och har haft täta regelbundna kontakter med Regionens smittskyddsenhet och Sveriges kommuner och regioner.

Av förklarliga skäl som redovisats ovan, blir 2020 års

patientsäkerhetsberättelse inte optimal och målen för 2020 har inte helt gått att uppfylla. Stor frånvaro på grund av pandemin har även medfört att teamarbete och övrigt patientsäkerhetsarbete inte fungerat optimalt.

Fokusområden för patientsäkerhetsarbetet i förvaltningens verksamheter

under 2020:

(24)

4

 Läkemedelsavvikelser

 Öka kunskapen kring observationer i samband med att patienter

försämras

 Basala hygienrutiner och följsamhet av dessa rutiner



Dokumentation

Egenkontroller har genomförts tre gånger under året av hälso- och

sjukvårdsdokumentationen, avvikelser och fallrapporter. Verksamhetschef enligt hälso- och sjukvård (enhetschef) har även redovisat hur

patientsäkerhetsarbetet bedrivs på enheterna.

Riskbedömningar för fall, nutrition, munhälsa, trycksår och blåsdysfunktion görs på alla nya patienter, samt minst en gång per år och vid förändring av patientens hälsotillstånd. I förekommande fall görs även riskbedömning för suicid.

Samtliga medarbetare är skyldiga att rapportera risker, tillbud och negativa händelser. Dessa behandlas på teamträffar där chef, sjuksköterska,

fysioterapeut och arbetsterapeut samt omvårdnadspersonal ska deltaga.

Samtliga synpunkter och klagomål som har betydelse för patientsäkerheten hanteras i det interna avvikelsesystemet Flexite. De analyseras, utreds och åtgärdas enligt fastställd rutin. Allvarliga brister/risker medför anmälan enligt Lex Maria. Patienter och närstående involveras i

patientsäkerhetsarbetet genom information, både muntligt och skriftligt.

De viktigaste resultaten som uppnåtts under 2020:

 Antalet fallrapporter ligger på samma nivå som 2019 inom

äldreomsorgen, men ökar något i verksamheten för personer med

funktionsnedsättning. Trots det höga antalet fall, så är det relativt få

av dem som ramlar som skadar sig i samband med fallet. Kunskap

och fokus har ökat vad gäller fallprevention och arbetet med Senior

Alert fortsätter att implementeras i verksamheterna.

(25)

5

 Läkemedelsavvikelserna ligger på samma höga nivå som 2019, trots

att några enheter prioriterat detta under 2020 med gott resultat.

 Kunskapen har ökat vad gäller observationer och kommunikation i

samband med att patienter försämras och detta är mycket positivt.

 Följsamheten av basala hygienrutiner har förbättrats under året och

pandemin har tydligt visat hur oerhört viktigt detta är.

2 Övergripande mål aktiviteter

SFS 2010:659, 3 kap. 1§ och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1§

Minska antalet vårdskador, en nollvision för undvikbara skador.

 En patientsäkerhetskultur som kännetecknas av patientens

delaktighet och medverkan, samt ett förebyggande arbetssätt.

Följande fokusområden har verksamheterna arbetat aktivt med utöver det som naturligt ingår i kvalitetsregister:

 Fall

 Läkemedel

 Basala hygienrutiner

 Fördröjd, utebliven eller felaktig utförd vård och behandling

 Förbättrad bedömning och kommunikation

 Samtliga enheter har infört sammanhållen journal, med Region

Västmanland

Aktiviteter

 Kontinuerlig fortbildning kring läkemedelsrutiner och läkemedel,

samt fortsatt användande av en webbutbildning innan delegering att administrera läkemedel.

 Kompetensutbildning kring smärta och smärtskattning för

medarbetare.

(26)

6

 Genomgång av avvikelser vid teamträffar för att identifiera

förbättringsområden.

 Genomgång av vitala parametrar och praktiska övningar med både

ordinarie medarbetare samt vikarier, har genomförts på de flesta av våra enheter. (Vitala parametrar: temperatur, puls, andning,

blodtryck och syremättnad i blodet).

 Kontinuerlig utbildning och information om basala hygienrutiner.

3 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet

SFS 2010:659, 3 kap. 9§ och SOSFS 2011:9, 7 kap. 2§

För Västerås stad gäller:

Ansvaret för patientsäkerhetsarbetet är fördelat på vårdgivaren,

verksamhetschefen och hälso- och sjukvårdsmedarbetare. Från och med 2019 är det äldrenämnden och nämnden för personer med

funktionsnedsättning som är vårdgivare.

Verksamhetschefen ska följa de riktlinjer och rutiner för kvalitet och

patientsäkerhet, som finns i vårdgivarens ledningssystem och har ansvar för att samtliga medarbetare har kännedom om och tillämpar de rutiner och instruktioner som gäller patientsäkerheten.

Riktlinjerna för hälso-och sjukvård i Västerås stad ligger till grund för allt arbete på enheten. Utifrån riktlinjerna upprättar förvaltningen egna rutiner för arbetet. Enheten upprättar därefter vid behov, enhetsspecifika

instruktioner utifrån rutinerna och riktlinjerna. Instruktionerna finns på enhetens samarbetsyta på Insidan (Intranätet).

Hälso- och sjukvårdsmedarbetare ansvarar för att utföra sitt arbete i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. Vården ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten.

Patienten ska visas omtanke och respekt. Hälso- och sjukvårdsmedarbetaren bär själv ansvaret för hur han eller hon fullgör sina arbetsuppgifter.

Legitimerad personal får delegera en arbetsuppgift till någon annan, endast

när det är förenligt med kraven på en god och säker vård

(27)

7

Delegeringarna är personliga och föregås av praktisk och teoretisk utbildning samt en webbutbildning med skriftligt test för berörd

medarbetare. Delegeringen gäller för högst ett år i taget. Delegering sker först efter att berörd medarbetare har arbetat en tid på enheten och lärt känna patienter samt fått en inblick i gällande rutiner och instruktioner.

Delegeringen är frivillig och sker först då berörd medarbetare känner sig redo.

Verksamhetschefen ansvarar enligt Hälso- och sjukvårdsriktlinjerna för:

 att upprätta instruktioner för patientsäkerhetsarbetet

 att sammanställa och analysera avvikelser och fallrapporter

 att granska journaler

 att ta kontakt med vårdhygien och MAS gällande smitta och

smittspridning och eventuella andra hygienfrågor.

 att upprätta lokal instruktion för läkemedelshantering

 ansvar att upprätta instruktioner för kvalitetssäkring av

inkontinenshantering och hantering av medicinsktekniska produkter

 att upprätta instruktioner och handlingsplaner för en god

palliativ vård.

 att enligt SOSFS 2008:14 2kap. 19§, inom ramen för

vårdgivarens ledningssystem, att instruktioner upprättas för handläggning och dokumentation i ärenden som rör den enskilde.I detta innefattas instruktioner för att kunna spåra och identifiera åtgärder och att överföring av uppgifter mellan vårdgivare/handläggare säkerställs.

 att stödja ett arbetssätt som involverar patientmedverkan i

allt vårdarbete, inklusive dokumentation.

 att enheten har instruktioner för hur risker i verksamheten

ska identifieras, bedömas, analyseras och åtgärdas.

 att ansvara för att det finns instruktioner för

patientsäkerhetsarbetet och för hur information angående inträffade vårdskador ska lämnas till patienten.

 att utveckla ett systematiskt strukturerat arbetssätt i allt

patientarbete. I detta arbete ska befintlig och relevant

forskning tas tillvara.

(28)

8

 Varje vårdgivare ska för respektive särskilt boende och

hemsjukvårdsenhet, som ett led i det systematiska kvalitetssäkerhetsarbetet, rapportera uppföljning av de kvalitetsindikatorer, som Vård och omsorgsförvaltningen (VOF) beslutat om och på det sätt som VOF meddelar.

 Vid planering av större förändringar i hälso- och

sjukvårdsverksamheten informeras och involveras MAS Medicinskt ansvarig sjuksköterska.

 Verksamheterna deltar genom MAS i gemensamma risk-

och händelseanalyser med Region Västmanland.

 Vid misstanke om att patientsäkerheten kan äventyras ska

MAS rapportera och föra dialog med strateg och beställare på VOF.

 Verksamheten informerar hälso- och sjukvårdsstrateg och

beställare på VOF om genomförda riskanalyser och det som föranlett riskanalysen.

 Vårdgivaren upprättar enligt Patientsäkerhetslagen

(2010:659) senast 1 mars varje år en

patientsäkerhetsberättelse.

4 Struktur för uppföljning/utvärdering

SOSFS 2011:9, 3 kap. 2§

Uppföljning genom egenkontroll SOSFS 2011:9, 5 kap. 2§, 7 kap. 2§

Ledningen följer genom MAS upp alla verksamheters patientsäkerhetsarbete

genom enheternas egengranskningar.

(29)

9

Tre gånger per år genomför varje enhet egengranskning av hälso- och sjukvården där följande granskas:

 Dokumentationen granskas enligt en fastställd mall.

 Enhetens arbete med relevanta kvalitetsregister.

 Enhetens teamarbete.

 Enhetens introduktion av nya medarbetare.

 Enhetens avvikelsehantering.

 Enhetens samverkan med patientansvarig läkare.

 Enhetens eventuella förändringar som gjorts efter senaste

granskningen av läkemedelshanteringen.

Analys av resultaten redovisas och åtgärder planeras utifrån fastställda mål för enhetens systematiska patientsäkerhetsarbete.

Identifierade risker för trycksår, fall, munhälsa, blåsdysfunktion och undernäring följs upp via Senior alert av verksamhetschef.

MAS granskar samtliga enheters egenkontroller och återrapporterar till förvaltningsledning enligt delegationsordning och fastställt årshjul.

5 Hur patientsäkerhetsarbetet har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad

patientsäkerhet

SOSFS 2010:659, 3 kap. 10§

(30)

10

En av de vanligaste bakomliggande orsakerna till tillbud och negativa händelser i vården är att det på ett eller annat sätt brustit i kommunikationen mellan personer eller olika verksamheter. God och säker vård förutsätter en effektiv kommunikation och att informationen överförs korrekt i alla led och vid alla tillfällen.

Med en fastställd struktur för hur kommunikationen och

informationsöverföringen ska gå till, minskar riskerna för att viktig information glöms bort eller missuppfattas. En sådan struktur för

kommunikation är SBAR och vilken förvaltningen beslutat att använda för att minska antalet avvikelser.

Lika viktigt är att professionella bedömningar görs på plats av legitimerad personal. Därför har ett beslutsstöd (ViSam) införts vid alla enheter från januari 2019.

Även omvårdnadspersonal, ordinarie och vikarier har utbildats i enklare bedömningar vid akuta situationer. I syfte att sjuksköterskan ska få en klar bild av situationen då omvårdnadspersonal kontaktar sjuksköterska vid akuta situationer.

MAS deltar vid sammanträden med Regionens Läkemedelskommitté och Diabetesråd, vilket är mycket värdefullt för båda parter. MAS kan föra ut viktig information till våra enheter och Regionen får värdefull input från kommunens vård och omsorg. Länets samtliga MAS har regelbundna nätverksträffar för att utbyta erfarenheter och för att få en samsyn i viktiga patientsäkerhetsfrågor.

Från mars har MAS regelbundet deltagit på möten med Regionens

smittskyddsenhet, vilket varit till stor hjälp under den pågående pandemin.

6 Samverkan för att förebygga vårdskador

SOSFS 2011:9, 4 kap.6§, 7 kap. 3§

Omvårdnadsansvarig sjuksköterska ansvarar för att om så behövs, hjälpa

patienten kontakta läkare när patientens tillstånd kräver detta. Sjuksköterska

(31)

11

bedömer även om och när akut transport krävs till sjukhus. I första hand sker kontakt med patientens familjeläkare under dagtid måndag till fredag.

Vilken familjeläkare och dennes kontaktuppgifter patienten är listad hos står angivet patientens journal. Enheterna har samverkansavtal med

familjeläkarmottagningar och planerade hembesök från läkare därifrån sker regelbundet.

Vid behov av läkarkontakt under kvällar, nätter och helger kontaktas Mobil familjeläkare av tjänstgörande sjuksköterska. När patienter skickas akut till sjukhus skall de vara försedda med ett ID-band och ha en aktuell

läkemedelslista med sig, en vårdrapport skall skrivas i Cosmic Link (Digitalt informationssystem gemensamt med Länets kommuner och Regionen) omgående.

Omvårdnadspersonal har skrivna instruktioner för hur de kontaktar tjänstgörande sjuksköterska. Fysioterapeut och arbetsterapeut finns att nå under vardagar.

Kontakter mellan vårdavdelningar på sjukhuset och enheterna sker via verksamhetssystemet, Cosmic Link då patienten är inneliggande. Via detta system sker informationsöverföring för exempelvis vårdplaneringar, utskrivningsmeddelande med mera.

Vid behov kan en vårdplanering genomföras med läkare, sjuksköterska, arbetsterapeut, sjukgymnast, kontaktman och biståndshandläggare tillsammans med patienten.

Enheterna har regelbundna teamträffar där kontaktman, ansvarig sjuksköterska. Arbetsterapeut eller/och fysioterapeut deltar vid behov.

Patient/närstående erbjuds alltid att delta.

(32)

12

Riskbedömning sker i Senior Alert där risk för fall, undernäring, trycksår, blåsdysfunktion och munhälsa bedöms.

Vid identifierad risk planeras åtgärder där varje yrkeskategori får ansvar för åtgärder inom sitt kompetensområde. Planerade åtgärder följs upp på nästkommande teamträff. Teamet diskuterar även patientens välbefinnande, delaktighet, nattfasta, boendemiljö, behov av hjälpmedel mm.

Kvalitetsavvikelser registreras i Flexite. Alla fallrapporter skickas till enhetschef, sjuksköterska, arbetsterapeut och sjukgymnast. Legitimerad personal läser rapporten och planerar tillsammans med

omvårdnadspersonalen åtgärder utifrån samlad kompetens. Vid behov pratar de olika yrkeskategorierna ihop sig för att komma fram till fungerande lösningar.

Rutin finns för gemensamma händelse- och riskanalyser med Regionen.

7 Riskanalys

SOSFS 2011:9, 5 kap. 1§

Riskanalyser ska ske innan planerade förändringar i verksamheterna.

Gällande patientrisker så görs riskanalyser inom två veckor på ny

patienter/kunder och därefter minst en gång per år, samt vid behov. Dessa riskanalyser görs med hjälp av Senior Alert.

8 Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet

SFS 2010:659, 6 kap. 4§ och SOSFS 7 kap. 2§

Under våren 2017 infördes ett nytt digitalt avvikelsesystem - Flexite. Detta

system förenklar rapporteringen och det är medarbetaren som varit med om

händelsen som rapporterar direkt i systemet. Rapporterna analyseras och

behandlas därefter vid enheternas teamträffar.

(33)

13

Vid teamträffarna deltar verksamhetschefen, sjuksköterska och omvårdnadspersonal. Arbetsterapeut/Fysioterapeut deltar vid behov.

Allvarliga händelser rapporteras vidare till MAS, som efter ytterligare utredning avslutar ärendet eller upprättar en lex Maria-anmälan.

Samtliga allvarliga händelser redovisas för ledningen och respektive nämnd.

Verksamhetscheferna får månatliga sammanställningar av enhetens avvikelser, för att få en bild av hur enhetens patientsäkerhetsarbete utvecklas. Avvikelserna har ökat vilket ses som en indikation på att det är lättare att rapportera i det nya verksamhetssystemet. Samtliga medarbetare uppmanas att rapportera och informeras om sin skyldighet att rapportera avvikelser och eventuella missförållanden. Detta är mycket viktigt för det fortsatta patientsäkerhetsarbetet.

9 Hantering av klagomål och synpunkter

SOSFS 2011:9, 5 kap. 3§, 7 kap. 2§

En ständig strävan är att patienterna ska vara nöjda med de insatser de får av hälso- och sjukvårdsmedarbetare i vård och omsorgsförvaltningens

egenregi. Patienternas synpunkter och klagomål är därför mycket viktiga.

Genom att systematiskt arbeta med klagomål och synpunkter är det möjligt att identifiera brister och förbättra utförandet av insatsen.

När ett klagomål kommer till verksamhetens kännedom så tas genast

kontakt med patienten och berörd medarbetare för att reda ut vad som har

inträffat. Klagomål och synpunkter registreras genast i avvikelsesystemet

Flexite. Förbättringsåtgärder diskuteras med patient och medarbetare och

dessa stäms sedan av med patient så att orsaken till klagomålet blivit

åtgärdat. Åtgärderna dokumenteras också i Flexite.

(34)

14

Klagomålen diskuteras på enhetens kvalitetsgrupp och på arbetsplatsträffar så att generella åtgärder kan diskuteras där. Även resultat från

egenkontroller tas upp med hela arbetsgruppen. Lärdomarna från klagomål- och synpunktshanteringen används i verksamhetens systematiska

kvalitetsarbete.

Allvarligare klagomål och synpunkter delges MAS, som därefter avgör om ärendet föranleder någon lex Maria-anmälan. Åtgärder och resultatet av dessa återrapporteras till berörda för ett lärande.

10 Samverkan med patienter och närstående

SFS 2010:659, 3 kap. 4§

Den som har ansvaret för hälso- och sjukvården ger patienten individuellt anpassad information om sitt hälsotillstånd, samt de metoder för

undersökning och behandling som finns. Information ges också så snart som möjligt en patient som har drabbats av en vårdskada.

Omvårdnadsansvarig sjuksköterska söker reda på hälsostatus genom samtal med patienten, patientens närstående samt rapporter och journaler från tidigare vårdgivare. Detta dokumenteras sedan av sjuksköterskan i aktuellt verksamhetssystem Cosmic. Om sjuksköterskan bedömer att behov finns eller om patienten själv önskar erbjuds hon/han hjälp eller stöd med hantering av läkemedel samt läkarkontakter. Patienten väljer själv vilken familjeläkare han/hon vill vara listad hos. Patienten informeras om att enheten har samverkansavtal med vårdcentral i primärvården, vilket innebär att en läkare från denna vårdcentral kommer till enheten regelbundet och har då möjlighet att göra hembesök hos den som har behov av det.

Sjuksköterskan frågar alltid vilken grad av delaktighet patienten önskar

kring läkarkontakt, behandling samt läkemedelshantering. Sjuksköterska

noterar i aktuellt verksamhetssystem Cosmic, om patienten ger samtycke till

sammanhållen journal, registrering i kvalitetsregistren och NPÖ (Nationell

patientöversikt).

(35)

15

Arbetsterapeut och fysioterapeut erbjuder ett första samtal/besök där en bedömning görs vad gäller förflyttningsförmåga, behov av hjälpmedel och eventuellt behov av träning. Arbetsterapeut/fysioterapeut erbjuder en

översyn av boendemiljön utifrån ett rehabiliterings- samt riskperspektiv. Vid första besöket lämnas namn och telefonnummer, så att patienten själv kan ta kontakt med arbetsterapeut och fysioterapeut. Patienten kan även via

vårdpersonal förmedla att de önskar kontakt. Önskar patienten ha någon anhörig med vid första mötet så är de välkomna. Eventuella ordinationer utförs i samråd med patienten. Ordinatören ansvarar för att följa upp och utvärdera aktuell ordination och därefter avslutas ordinationen i aktuellt verksamhetssystem Cosmic.

Vid nedsatt allmäntillstånd/sjukdom hos patienter kontaktar

omvårdnadsansvarig sjuksköterska berörda- förutom patienten, ansvarig läkare, rehabiliteringspersonal, kontaktman och ev. anhöriga och

biståndshandläggare. Sjuksköterskan anordnar en vårdplanering för att bästa möjliga vård och omsorg ska uppnås och att patient och anhöriga känner sig delaktiga i vården.

11 Resultat

SFS 2010:659, 3 kap. 10§

Fall

Det finns fortfarande ett stort antal fallrapporter. De flesta som faller skadar sig inte i samband med fallet, vilket visar att riskanalyser är gjorda och att förebyggande åtgärder satts in. Detta arbete måste fortsätta och förbättras ytterligare.

Hälso- och sjukvårdsavvikelser

Ligger på en oförändrad hög nivå. Läkemedelsavvikelserna dominerar och utgör totalt 60 %. Under 2021 så kommer sannolikt ett digitalt system för signering att implementeras och bedömning är att detta kommer att minska läkemedelsavvikelserna kraftigt.

Munhälsa

Mera kunskap och bättre medvetenhet om god munvård. Pandemin har

tyvärr medfört att munhälsan blivit sämre.

(36)

16 Smärtskattning

Patienter i livets slut har smärtskattats i god tid och fått adekvat smärtlindring.

Fördröjd, utebliven eller felaktig utförd vård och behandling.

Fortfarande för många avvikelser på detta område.

Bedömningar i samband med att patienter faller eller försämras.

Här har det glädjande skett en stor förbättring, vilket även Regionens primärvårdsläkare bekräftar.

12 Övergripande strategier och mål för kommande år

Under 2021 så kommer fokus att vara på att minska antalet läkemedelsrelaterade avvikelser.

Omställningen till en god och nära vård kommer att vara i fokus under många år framåt och för att detta arbete ska vara lyckosamt så krävs ett aktivt och utvecklat samarbete med Region Västmanland.

Mål för 2021

 Samtliga enheter skall lägga fokus på att minska avvikelser

där läkemedel är inblandade.

 Se över möjligheterna till införande av ett system för digital

signering efter administrering av läkemedel.

 Samtliga medarbetare som blir aktuell för delegering att

administrera läkemedel skall genomgå en webbaserad utbildning, med efterföljande kunskapstest och praktiska övningar.

 Individuella läkemedelsskåp ska finnas i samtliga

Lägenheter/SÄBO samt vid samtliga sängplatser vid

(37)

17

korttidsenheterna.

 Omvårdnadspersonalen ska få handledning av vår

legitimerade personal.

 Utveckla teamsamverkan genom att finna digitala säkra

lösningar, exempelvis med deltagande via Skype.

 Hemvården ska fokusera på riskanalyser, åtgärder och

uppföljningar i Senior Alert.

 Analyser av avvikelser samt ett lärande av dessa måste

förbättras.

 PPM-mätning av följsamheten av basala hygienrutiner

kommer att ske vid två tillfällen.

(38)

18

13 Sammanställning och analys

SOSFS 2011:9, 5 kap. 6§, 7 kap. 2§

Verksamheter för personer med funktionsnedsättning

Enhet Fall 2019 Fall 2020

HSL 2019

Varav Läkemed

HSL 2020

Skälby Gruppbostäder 5 14 30 26 43 33

Östermalm Gruppbostäder 26 46 79 52 102 82

Västermalm Gruppbostäder 29 42 63 56 99 87

Norrmalm Gruppbostäder 18 29 35 29 37 32

Hammarby Gruppbostäder 7 7 17 15 14 10

Lillhäradsboendet 24 10 103 81 50 30

Psykiatriboende Väster 0 22 3 2 5 2

Psykiatriboende Öster 9 9 24 20 33 21

Summa 118 179 354 281 383 297

Fallrapporter har ökat (59 % skadar sig inte). Läkemedelsavvikelser utgör 78 % av HSL avvikelserna och ökar något i jämförelse med 2019.

Särskilt boende och korttidsverksamhet

Enhet Fall 2019 Fall 2020 HSL 2019

HSL 2020

Ankaret 174 200 102 68 56 29

Daggrosen Hökåsen 209 140 44 30 46 36

Eriksborg Änglamarken 156 118 26 15 19 10

Fatburen 142 140 137 63 184 141

Hälleborg 355 283 116 65 79 46

Klockarkärleken 89 139 33 23 22 10

Lövsångargården 94 76 34 16 64 50

Rösegården 28 54 27 16 70 22

Tre små hus Timtalund 39 57 29 25 29 26

Ängsklockan 95 102 22 21 27 21

Gryta Korttids 509 416 206 170 130 67

Zethelius Korttids 139 201 135 56 170 80

Summa 2029 1926 911 568 896 538

(39)

19

Fallrapporter minskar något (85 % skadar sig inte). Läkemedelsavvikelser utgör 60

% av HSL avvikelserna och ligger på samma nivå som 2109.

Servicehus och hemvård/hemsjukvård

Enhet Fall 2019 Fall 2020

HSL 2019

HSL 2020

Gideonsberg 52 36 29 16 38 28

Skallberget 48 103 13 10 61 59

Resmilan 79 81 27 19 26 22

Herrgärdet 226 185 93 77 109 75

Oxbacken 179 134 95 77 102 79

Karlslund 42 71 37 31 8 7

Vallby 57 44 45 21 47 45

Hemvård och Hemsjukvård 2317 2430 694 369 654 378

Summa 3000 3083 1033 620 1045 693

Fallrapporterna ligger på samma nivå som 2019 (79 % skadar sig inte).

Läkemedelsavvikelserna ökar. Hemsjukvården har högt antal även vad gäller kommunikation och annan vårdgivare (Regionen).

Hemvård per enhet/område (Exklusive hemsjukvård)

Enhet Fall 2019 Fall 2020

HSL 2019

HSL 2020

Centrum Norr 132 171 119 78 122 91

Väster 140 165 119 84 139 72

Öster 215 198 160 99 102 63

Landsbygd,natt o Trygghet 1830 1896 122 73 133 88

Summa 2317 2430 520 334 496 314

Fallrapporterna ligger på samma nivå som 2019. Läkemedelsavvikelserna ökar markant från 2019.

HSL avvikelser

HSL avvikelserna ligger på fortsatt hög nivå. 64 % av HSL-avvikelserna

utgörs av läkemedelsrelaterade avvikelser, vilket är oroande. Några enheter

har lyckat minska sina läkemedelsrelaterade avvikelser och övriga enheter

ska dra lärdom av detta.

(40)

20 Fall

Antalet fall som inträffar är fortfarande många. Dock så skadar sig inte de flesta som faller. Detta visar att riskanalyser är gjorda och att förebyggande åtgärder satts in. Detta arbete måste fortsätta och förbättras ytterligare.

Lex Maria

En lex Maria anmälning är gjord under 2020. Händelsen handlade om en felaktig förskrivning av en el-rullstol. Händelseanalysen gjordes

tillsammans med Region Västmanland.

MAS har haft flera kontakter med Inspektionen för vård och omsorg under pandemin. I och med att IVO gjort en nationell uppföljning och granskning, skall inte MAS göra individuella lex Maria-anmälningar på grund av

pandemin.

Under 2020 har vi återrapportering till enheterna av allvarliga händelser och vad vi dragit för lärdomar av dessa fungerat mycket bra. MAS träffar

samtliga verksamhetschefer (HSL) två tillfällen per år och MAS har

återkommande nätverksträffar med samtliga sjuksköterskor.

(41)

2021-02-15 Dnr: ÄN 2021/00001 - 1.4.2

Vård- och omsorgsförvaltningen 721 87 Västerås

Tobias Åsell

021-393805 • tobias.asell@vasteras.se

Verksamhetsberättelse 2020

Äldrenämnden

(42)

2

VÄSTERÅS STAD Verksamhetsberättelse 2020

2021-02-15

Innehåll

Sammanfattning av verksamhetsberättelse ... 4 Viktiga händelser och verksamhetens utveckling ... 5 Händelser av väsentlig betydelse ... 5 Omvärld och ändrade förutsättningar ... 5 Påverkan av covid-19 ... 6 Nämndövergripande ... 11 Verksamhetsområde myndighetsutövning ... 14 Verksamhetsområde hemvård och servicehus ... 17 Äldreomsorg särskilt boende och korttidsverksamhet ... 20 Översikt över verksamhetens utveckling ... 24 Befolkningsutveckling ... 24 Nettokostnadsavvikelse ... 27 Förväntad utveckling ... 28 Uppföljning av mål och nyckeltal ... 31 Kund ... 31 Kvalitet ... 32 Ekonomi ... 34 Medarbetare ... 34 Uppföljning av strategiska utvecklingsområden ... 39 Skola först ... 39 Hållbar stad ... 40 Modern organisation ... 40 Uppföljning av risk- och internkontrollplan ... 41 Kundperspektiv ... 41 Kvalitetsperspektiv ... 42 Ekonomiperspektiv ... 42 Medarbetarperspektiv ... 42 Uppföljning av synpunkter ... 43 Process för uppföljning av synpunkter ... 43 Sammanfattande analys av synpunktshantering ... 44

(43)

3

2021-02-15

Hälso- och sjukvård ... 47 Uppgift om privata utförare ... 51 Uppföljning av ekonomi ... 52 Ekonomisk analys ... 52 Investeringar ... 55 Bilagor ... 56

(44)

4

2021-02-15

Sammanfattning av verksamhetsberättelse

Äldrenämnden arbetar utifrån ett helhetsperspektiv i alla frågor och inom all utveckling som sker.

En bärande del i nämndens uppdrag, och utveckling, är att ge nämndens målgrupper så goda förutsättningar som möjligt. Målet är att, utifrån befintliga förutsättningar, få tillgång till vård och omsorg med rätt kvalitet. Vård- och omsorgsförvaltningen verkar på nämndens uppdrag utifrån idén om att helheten är överordnad delarna. I praktiken betyder det att förvaltningens resurser samverkar och samproducerar.

För många av de individer som är i behov av nämndens verksamheter sker den första kontakten med myndighetsutövningens biståndsenheter. Det första mötet med en biståndshandläggare är mycket viktigt och kan vara avgörande för individens upplevelse av nämndens verksamheter.

Nämndens myndighetsutövning arbetar kontinuerligt med utveckling och förbättring. Ett stort antal av de utpekade utvecklingsområdena för 2020 har genomförts trots rådande pandemi . Samverkan och samproduktion måste ske inom förvaltningens samtliga delar och även med de utförare och leverantörer som arbetar på uppdrag av nämnden. En god och nära dialog är en viktig framgångsfaktor i arbetet med att säkerställa rätt kvalitet i de verksamheter som äldrenämnden ansvarar för. Som en del i den goda och nära dialogen arbetar förvaltningen på äldrenämndens uppdrag med att följa upp leverantörer och utförare för att säkerställa att det som är avtalat också följs.

Nämnden arbetar utifrån ett hållbarhetsperspektiv i alla frågor. Det är nödvändigt utifrån de utmaningar som finns nu och framöver. En av de viktigaste grundstenarna i verksamheternas uppdrag är att möta varje individ utifrån dennes förutsättningar och behov. Medarbetarna inom nämndens ansvarsområden genomför flera miljoner möten varje år och de träffar människor med vitt skilda förutsättningar och behov. Medarbetarna är den viktigaste resursen utifrån avtal, uppdrag och beställningar men också utifrån alla dessa möten med invånare. Nämnden har ett särskilt arbetsgivaransvar för Västerås stads egenregi. Nämnden är också angelägen om att samtliga medarbetare som arbetar med äldreomsorg i Västerås har ett hållbart arbetsliv.