Utbildning och forskning

Utbildning och forskning

En av EU:s prioriteringar är att investera kraftigt i utbildning och forskning för att förbättra konkur- renskraften och ge invånarna den kunskap de behö- ver för 2000-talet.

28

E U - 1 5 B D K D E L E F I R L I L N L A P F I N S U K 20

18 16 14 12 10 8 6 4 2 0

74,3

2,2

1,0 1,0

14,5

1,9 7,8

11,9

9,0

0,07 3,2

1,5 2,0 1,2 2,1 15,0

Allt fler studerar i EU

Antalet unga människor som studerar på heltid, och särskilt antalet studenter i högre utbildning, har vuxit i EU. Allt mer inser man värdet av att öka sin kompetens.

Antalet elever och studenter i alla åldrar som studerar på heltid eller deltid (förutom förskola) i miljoner, år 2000

29

Källa: Eurostat, Unesco, OECD.

miljoner

1 9 9 3 1 9 9 4 1 9 9 5 1 9 9 6 1 9 9 7 1 9 9 8 1 9 9 9 2 0 0 0 75

74

73

72

71

70

74,3

72,3

1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 13

12

11

10 9 8

12,6

9,6 Trenden för antalet elever och studenter

(förutom förskola) i miljoner, EU-15, 1993–2000

Trenden för antalet studenter i högre utbildning i miljoner, EU-15, 1991–2000

30

Sedan 1998/1999 omfattar siffrorna för Luxemburg för de första tre utbildningsni- våerna även privata institutioner. För Tyskland saknas siffror för den högsta utbild- ningsnivån (senare stadier av högre utbildning).

Källa: Eurostat, Unesco, OECD.

Siffror för den högsta utbildningsnivån (senare stadier av högre utbildning) saknas för Tyskland.

Källa: Eurostat, Unesco, OECD.

miljoner miljoner

100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0

%

2 5 – 3 4 3 5 – 4 4 4 5 – 5 4 5 5 – 6 4

73,7 75,8

70,1 68,4 64,6

57,0 56,2

43,0 Andel av befolkningen i EU-15 i olika åldersgrupper som har minst gymnasieutbildning, år 2002

Unga i EU har bättre utbildning

Under de senaste 30 åren har utbildningsnivån inom EU överlag stigit stadigt.

Kvinnorna, vars kunskapsnivå var lägre än mäns för bara en generation sedan, har nu kommit i kapp och till och med gått förbi männen.

31

Källa: Eurostat.

20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0

25–29 30–34 35–39 40–44 45–49 50–54 55–59 60–64

%

15,4

12,1

10,5 9,3

7,9 7,5 7,4

5,9 7,1 5,4 5,6

6,6 5,6 8,6

7,8

4,7 3,8

2,9 2,6 3,1 4,0

6,4 5,2 3,3

Högst grundskola

Högst gymnasieutbildning

Högre utbildning

Bättre utbildning ger bättre möjligheter

Allmänt sett (om man bortser från pensionärer) ökar sannolikheten att du arbetar ju äldre du är, om du är bosatt i EU. Men ju mindre utbildning du har desto större är sannolikheten att du är arbetslös, oavsett din ålder. Om du har en högre utbildning (t.ex. en högskoleutbildning), är sannolikheten två eller tre gånger stör- re att du har ett jobb än att någon jämnårig som endast har grundläggande skolgång har det.

Andel arbetslösa efter ålder och utbildningsnivå i EU-15, år 2002

32

Dessa siffror är endast en fingervisning, eftersom de bygger på ett litet urval.

Källa: Eurostat.

5

4

3

2

1

0

1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001

%

3,06

2,74 1,98*

2,93 2,72 1,94

Forskning – nyckeln till framtiden

Under perioden 1990–2000 minskade EU:s utgifter för forskning och utveckling (FoU) gradvis, så att EU i slutet av årtiondet släpade allt längre efter Förenta staterna och Japan. Men forskning och utveckling, särskilt i ny teknik, är nyckeln till framtida konkurrenskraft och arbetstillfällen. Därför är EU:s nya stra- tegi (sedan 2000) att investera mycket mer i forskning. År 2001 uppgick EU:s utgifter för forskning och utveckling återigen till 1,98 % av BNP.

Samlade utgifter för FoU som andel av BNP i EU-15, Japan och Förenta staterna, 1991–2001

33

Samtliga siffror för EU-15 är uppskattningar, liksom siffrorna för Förenta staterna för år 2000.

Källa: Eurostat och OECD.

%

EU-15 B DK D EL E F IRL I L NL A P FIN S UK

3,5

3,0

2,5

2,0

1,5

1,0

0,5

0

Företagssektorn

Sektorn för högre utbildning Offentliga sektorn

Den andel av BNP som avsätts för forskning och utveckling varierar mellan EU-län- derna. Vissa länder, som Finland och Sverige, investerar mycket i FoU, vilket delvis beror på att de är marknadsledande i mobiltelefonteknik.

Utgifter för FoU sektorsvis, som andel av BNP, år 2001

34

Grekland: uppgifter från 1999, Österrike: uppgifter från 1998, Portugal: uppgifter från 1999, Sverige: uppgifter från 1999.

Källa: Eurostat.

Europeiska unionen i arbete

Sysselsättning är en av EU:s viktigaste frågor. EU:s mål är att bli världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kun- skapsbaserade ekonomi till år 2010. Därför måste fler och bätt- re arbetstillfällen skapas för medborgarna och alla ges lika möjligheter, så att alla som vill skall kunna arbeta. Målet är att nå en förvärvsfrekvens på 67 % i januari 2005 och 70 % 2010.

35

EU-15 B DK D EL E F IRL I L NL A P FIN S UK 100

80

60

40 20 0

%

64,2

76,4 65,4 59,7

56,9 58,4 62,9 65,0

55,4 63,6

74,5 68,2 68,6 69,1 74,0 71,5

Hur många människor arbetar i EU?

Våren 2002 hade drygt 64 % av befolkningen i arbetsför ålder arbete och det fanns 1,7 miljoner fler jobb än våren 2001. Andelen förvärvsarbetande varierar dock mellan länderna och ofta mellan regioner inom varje land. Situationen ser även olika ut för kvinnor och män.

Förvärvsfrekvens i EU-15, våren 2002

36

Källa: Eurostat.

12

11

10

9

8

7

1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003

%

10,1

10,5

10,1 10,2

10,0

9,4

8,7

7,8

7,4

7,7 8,0

I juni 2003 var omkring 8,1 % av EU:s arbetskraft arbetslös, jämfört med 6,4 % i Förenta staterna och 5,3 % i Japan. Sammantaget minskade arbetslösheten i EU under perioden 1993–2001 och man arbetar hårt för att denna nedåtgående trend skall fortsätta.

Arbetslöshetstrenden i EU-15, 1993–2003

37

Källa: Eurostat.

120 110 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0

1995 2001 1995 2001 1995 2001

7,1 8,0

44,1 44,3

102,9 116,4

Jordbruk Industri Tjänster

Vad jobbar de med?

På 1950-talet arbetade drygt 20 % av befolkningen i EU (som då endast bestod av sex länder) i jord- bruket och omkring 40 % i industrin. År 2001 hade dessa siffror sjunkit till 4 % för jordbruket och 29 % för industrin i EU-15.

Flertalet nya jobb i EU-15 finns i servicesektorn, som nu sysselsätter två av tre arbetstagare. Många nya arbetstillfällen omfattar databehandling och användning av informationsteknik, som är nyckeln till EU:s konkurrensförmåga.

Antal människor som arbetar i jordbruket (inbegripet jakt, skogsbruk och fiske), industrin och tjänstesektorn i EU-15, 1995 och 2001. Siffrorna anger miljoner människor

38 Källa Eurostat.

miljoner

15–19 20–24 25–29 30–34 35–39 40–44 45–49 50–54 55–59 60–64 100

80 60

40

20 0

25,7 21,2

61,0 52,1

80,9

67,2 88,4

68,3 89,9

68,8 89,5

70,3 88,4

68,6 83,0

60,4

32,8

16,3 66,0

43,9

% Förvärvsfrekvens per åldersgrupp och kön, andra kvartalet 2002

Lika möjligheter för alla?

I varje åldersgrupp har fler män än kvinnor arbete och detta gäller i allmänhet för samtliga länder i EU.

Detta kan t.ex. bero på diskriminering på arbetsplatsen, på personligt val eller på kulturella traditioner.

Det finns en nord-sydlig skiljelinje i andelen kvinnor som arbetar. Den lägsta andelen finns i södra Europa och den högsta i norra. Till exempel arbetade år 2002 endast 42,7 % av de grekiska kvinnorna i arbetsför ålder medan siffrorna i både Danmark och Sverige översteg 70 %. Även arbetsmönstret skil- jer sig mellan kvinnor och män, så att fler kvinnor än män arbetar deltid.

Källa: Eurostat. 39

15

10

5

0

%

EU-15 B DK D EL E F IRL I L NL A P FIN S UK

7,2 7 2

8,9 7,2

8,7

5.0 5,7 9,5

9,0 14,3

6,1 8,2

16,3

8,2 10,5

4,8 4,1

6,9 11,8

2,6 3,4 4,7

3,7 4,1 4,5 5,4

7,3 9,4 8,9

5,6

5,0 4,4

5,6 ,

Arbetslösheten varierar mellan EU-länderna för både kvinnor och män. I mars 2003 var arbetslösheten för kvinnor lägst i Luxemburg och högst i Spanien.

Om EU skall bli så konkurrenskraftigt som möjligt och samtidigt sörja för morgondagens pensionärer måste storleken på den yrkesverksamma befolkningen öka. Det innebär att fler kvinnor måste lockas till arbets- marknaden och att såväl män som kvinnor måste arbeta längre. Inom EU anstränger man sig för att hjälpa människor i alla åldrar att både finna arbete och behålla det. Därför finns strategier för att stimulera del- tidsarbete och förhindra att arbetslivet kolliderar med privatlivet.

Arbetslöshet för kvinnor och män, mars 2003

40

Källa: Eurostat.

AÁores

Madeira

Guadeloupe

Martinique

Reunion Guyane Canarias

Områden där arbetslösheten är mindre än 5 % Områden där arbetslösheten är mellan 10 % och 15 % Områden där arbetslösheten är 15 % eller mer

Områden där arbetslösheten är mellan 5 % och 10 %

Arbetslösheten i olika regioner i EU-15, år 2000

Regionala skillnader

Arbetslösheten berör vissa regioner i EU mer än andra. Situationen är särskilt allvarlig i områden där industrier tvingats lägga ned och i avsides belägna regioner med otillräckliga kommunikationer. EU:s strukturfonder (omkring en tredjedel av EU:s budget) används för att ge nytt liv åt områden med hög arbetslöshet. Man försöker skapa nya jobb och förbättra transportleder och miljö.

Källa: Eurostat. 41

Handel och ekonomi

Ett av EU:s främsta mål är ekonomisk utveckling.

Under de senaste 50 åren, och särskilt sedan 1980- talet, har en hel del arbete gjorts för att bryta ner hindren mellan EU:s nationella ekonomier och skapa en inre marknad där varor, människor, pengar och tjänster kan röra sig fritt. Handeln mellan EU-länder- na har ökat i stor omfattning och samtidigt har EU blivit en av världens viktigaste handelsmakter.

42

EU-15 B DK D EL E F IRL I L NL A P FIN S UK 2 0 0000

1 5 0500

1 0 0000

5 0 500

0 0

8 865,4

253,8 177,9

2 073,7

US

653,3 1 475,6

1 220,1

114,7

22,0 429,1

212,5

123,1135,2244,9 1 598,5

11 277,8

Billion

Hur mycket producerar EU?

Till nyligen var EU:s sammanlagda BNP ungefär lika stor som den viktigaste konkur- rentens, Förenta staterna. På senare år har dock Förenta staterna gått förbi EU, vilket delvis beror på Internetrevolutionen. Nu anstränger sig EU för att komma ikapp och ta ledningen igen.

Källa: Eurostat. 43 miljarder euro

1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001

10

5

0

5,8

11,3

8,9

4,8

11 3 BNP i tusen miljarder euro, Förenta staterna och EU-15, 1991–2001

44

Källa: Eurostat.

tusen miljarder euro

1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 6

5

4

3

2

1

0

%

5,1

2,0 Inflationen i EU-15, 1990 till januari 2003

Hejda inflationen

På 1980-talet och i början av 1990-talet var inflationen ett av Europas största ekonomiska problem, eftersom priser och löner trissade upp varandra. Detta gjorde det dyrt att anställa och många företag tvingades avskeda arbetstagare. För att hålla inflationen i schack tvingades centralbankerna införa höga räntor som var till bekymmer för småföretag och husägare.

Under det senaste årtiondet har EU:s regeringar tillsammans ansträngt sig för att dämpa inflationen och därigenom sänka räntorna och minska arbetslösheten. Låg inflation och låga räntor hörde till de krav man ställde på länder som ville anta EU:s gemensamma valuta, euron. Europeiska centralbanken, som fastställer räntan i hela euroområdet, har som mål att hålla inflationen under 2 %.

Eftersom beräkningsmetoden för EU inte harmoniserades förrän 1995 är samtliga inflationstakter före 1996 baserade på nationella siffror som införts i harmoniseringssyfte.

Källa: Eurostat.

45

20

10

0

19,4 20,0

7,7

EU-15 US JP

%

EU – en viktig handelsmakt

Mellan 1990 och 2000 fördubblades värdet av EU:s totala handel med resten av världen.

EU är nu

• världens ledande exportör av varor: drygt 985 miljarder euro år 2001, vilket är nästan en femtedel av den totala exportmängden i världen,

• världens ledande exportör av tjänster: 307 miljarder euro år 2001, vilket är nästan en fjärdedel av den totala exportmängden i världen. Tjänster omfattar turism, transporter, bank- och försäkrings- verksamhet.

46 Källa: Eurostat.

24,67

20,56

7,7

EU-15

%

20

15

5

0 10

EU:s andel av världens totala handel med tjänster 2001, jämfört med Japan och Förenta staterna

Källa: Eurostat. 47

1 000

800 600

400

200

0

1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 395,9

442,5 403,4

471,6

415,3465,4 468,1 464,7 523,8

514,3573,3 545,3 626,3

581,0 721,1

672,6

733,4 710,5

942,0 1 033,4

985,3 1 028,0

Import Export

760,2779.8, Eftersom EU är en så viktig handelsmakt, har man stort ansvar för hur globaliseringen går till. EU försöker använda sitt inflytande inom Världshandelsorganisationen för att få till stånd rättvisa regler för världshandeln och se till att globaliseringen gynnar alla nationer, även de fattigaste.

År 2000 uppgick värdet av exporten från utvecklingsländerna till EU-15 till 432 miljarder euro, vil- ket är dubbelt så mycket som 1990. EU importerar mer jordbruksprodukter från utvecklingsländer- na än Förenta staterna, Kanada, Australien, Nya Zeeland och Japan tillsammans. EU är världens största importör av samtliga typer av varor från de minst utvecklade länderna.

Ökningen av EU:s handel med resten av världen 1990–2000, i miljarder euro

48

Källa: Eurostat.

miljarder euro

B DK D EL E F IRL I L NL A P FIN S UK 100

90 80 70 60

50 40 30 20 10 0

61,8 65,7

74,8

%

41,0 71,4

60,8 63,0 53,8

86,9

53,7 54,6 57,5 78,7

61,5 80,1

55,1

EU-15

Handeln mellan de olika EU-länderna är också mycket viktig, och den har blivit både enkla- re och billigare tack vare att tullmurar och tullavgifter avskaffats. Handeln med varor inom EU fördubblades nästan i värde mellan 1990 och 2000. För Irlands del ökade den fyrfaldigt.

Export av varor till andra EU-länder, som andel av den totala nationella exporten av varor, år 2001

Källa: Eurostat. 49