Nämnd/Styrelse Sammanträdesdatum Ärendenummer Tekniska nämnden TN 2020/

(1)

Protokoll 1 (15)

Nämnd/Styrelse Sammanträdesdatum Ärendenummer

Tekniska nämnden 2020-12-17 TN 2020/0275-200

ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag.

Nämnd/Styrelse Tekniska nämnden Sammanträdesdatum 2020-12-17

Tillkännagivet från och med 2020-12-22 Tillkännagivet till och med 2021-01-13

Förvaringsplats för protokollet Tekniska förvaltningen Tanumshede

Underskrift

Kathrine Kahlman

Tekniska nämnden

Plats och tid Sammanträdesrum Tjurpannan och distans, kl 08.30–10.30

Ledamöter Se nästa sida.

Övriga närvarande Karin Görfelt, VA-ingenjör, § 117 Kathrine Kahlman, Nämndsekreterare Peter Lago, Fastighetschef, § 115 Sten-Anders Olsson, Förvaltningschef Victor Sköld, Fastighetsingenjör, § 116 Lis Källström, Teknikansvarig distansmöte Justeringens plats och tid 2020-12-21

Paragrafer 112–121

Sekreterare

Kathrine Kahlman

Ordförande

Alf Johansson

Justerare

Lisbeth Hansson

(2)

Tanums kommun Protokoll 2 (15)

Tekniska nämnden 2020-12-17 TN 2020/0275-200

Justerandes signaturer Utdragsbestyrkande

Beslutande ledamöter Alf Johansson, Ordförande (M)

Oskar Josefsson, 1:e vice ordförande (S), Deltar på distans Benny Svensson, 2:e vice ordförande (L), Deltar på distans Lisbeth Hansson (M), Deltar på distans

Lars-Erik Johansson (M), Deltar på distans Lars Olrog (C), Deltar på distans

Michael Gustafsson (C), Deltar på distans Ann-Christin Antonsson (S), Deltar på distans Siv Bergström (V), Deltar på distans

Rolf Trohne (SD), Deltar på distans

Glenn Sandsten (S), tjänstgörande ersättare för Jan Andersson (S), deltar på distans

Ersättare Lars Johansson (M), ersättare, Deltar på distans

Lars-Erik Borg (SD), ersättare, Deltar på distans, från § 116

(3)

Tanums kommun Protokoll 3 (15)

Tekniska nämnden 2020-12-17 TN 2020/0275-200

Innehåll

Ärende Sida

Val av justerare 4

Kallelse med dagordning 5

Information om sammanträdeskultur vid distansmöten 6

Slutredovisning investeringsprojekt Grebbestad badplats 7

Lokalförsörjningsplan 2020-2030 för Tanums kommun 8

Revidering av tidplan för utvidgning av verksamhetsområdet för kommunalt vatten och spillvatten 9

Nytt kommunalt väghållningsområde för Tanums kommun 12

Informationshanteringsplan 2020 13

Information och meddelanden till tekniska nämnden 2020 14

Redovisning av delegationsbeslut 2020 15

(4)

Tanums kommun Protokoll 4 (15)

Nämnd/Styrelse Sammanträdesdatum

Tekniska nämnden 2020-12-17

TN § 112

Val av justerare

Sammanfattning av ärendet

Att jämte ordföranden justera dagens protokoll utsågs Lisbeth Hansson (M)

(5)

Tanums kommun Protokoll 5 (15)

Tekniska nämnden 2020-12-17

TN § 113

Kallelse med dagordning

Sammanfattning av ärendet

Utsänd kallelse med dagordning godkändes.

(6)

Tanums kommun Protokoll 6 (15)

Tekniska nämnden 2020-12-17

TN § 114

Information om sammanträdeskultur vid distansmöten

Sammanfattning av ärendet

Ordförande informerar om sammanträdeskultur vid sammanträden, vikten

av att respektera alla närvarande vid mötet samt god sammanträdesteknik.

(7)

Tanums kommun Protokoll 7 (15)

Tekniska nämnden 2020-12-17

TN § 115 TN 2018/0057-371

Slutredovisning investeringsprojekt Grebbestad badplats

Sammanfattning av ärendet

Kommunfullmäktige anslog i budget 2013–2019 totalt 10 500 för utveckling av Grebbestads badplats och strandpromenad.

Med syfte att göra Grebbestads badplats trevligare och tillgängligare för både kommunens invånare och besökare genomfördes i etapper åtgärder som. Upprensning och utökning av sandstranden samt tillskapande av nya sittytor i form av belysta bänkar vid strandkanten.

En ny lekyta och park med vollyboll-plan och lekutrustning utformades i anslutning till badplatsen. Nya planteringar och gräsytor har anlagds.

Toalettbyggnaden har renoverats.

Projektet avslutades med att en strandpromenad byggdes för att ansluta mellan den ursprungliga promenaden som sträcker sig mellan Tanumstrand och Grebbestads badplats och till Vadskär. Den nya strandpromenaden är byggd i trä som vilar på en stålstomme.

Projektets ekonomi:

Budgeterade investeringsutgifter 10 500 000 kr Budgeterade investeringsinkomster 0 kr

Redovisade investeringsutgifter -10 438 296 kr Redovisade investeringsinkomster 0 kr

Överskott 61 704 kr

Beslutsunderlag

Tjänsteskrivelse 2020-11-25 Tekniska nämndens beslut Tekniska nämnden beslutar

att godkänna ovanstående slutredovisning, samt att överlämna den till kommunfullmäktige.

Beslutet skickas till

Kommunfullmäktige

(8)

Tanums kommun Protokoll 8 (15)

Tekniska nämnden 2020-12-17

TN § 116 TN 2019/0271-260

Lokalförsörjningsplan 2020-2030 för Tanums kommun

Sammanfattning av ärendet

Förslag till lokalförsörjningsplan antogs av tekniska nämnden 2020-05-28.

Kommunstyrelsen har sedan återremitterat ärendet till tekniska

förvaltningen för kompletterande uppgifter, såsom lokaler för övriga enheter inom barn och utbildningsnämnden, omsorgsnämnden, räddningstjänsten och administrativa lokaler.

En ny prognosmodell för skolor och förskolor har tagits fram.

Dessa uppgifter har nu inarbetats i lokalförsörjningsplanen.

Beslutsunderlag

Tjänsteskrivelse 2020-12-01

Uppdateringar i version: 2020-11-25

Lokalförsörjningsplan Tanums kommun 2020-11-25 Tekniska nämndens beslut

Tekniska nämnden beslutar

att ställa sig bakom den föreslagna lokalförsörjningsplanen för Tanums kommun,

att lokalförsörjningsplanen ska uppdateras två gånger per år, i maj och i november,

att föreslå kommunfullmäktige att besluta lokalförsörjningsplanen för 2020- 2030,

att kommunfullmäktige uppdrar åt tekniska nämnden att kontinuerligt uppdatera planen, samt

att kommunfullmäktige uppmanar barn- och utbildningsförvaltningen och omsorgsförvaltningen att överlämna underlag för nulägesanalys och prognos till tekniska förvaltningen senast 1 april och 1 oktober årligen.

Beslutet skickas till

Kommunfullmäktige

(9)

LOKALFÖRSÖRJNINGSPLAN TANUMS KOMMUN 2020-11-25

STATUS: ANTAGEN AV KF 2020-XX-XX

2020-11-25

LOKALFÖRSÖRJNINGSPLAN TANUMS KOMMUN

LOKALFÖRSÖRJNINGSPLAN TANUMS KOMMUN 2020 - 2030

TANUMSKOLAN 2019

STATUS ANTAGEN AV KF 2020 XX XX

Bilaga till TN

2020-12-17 § 116

(10)

2(77)

2020-11-25

Förord

Kommunfullmäktige fastslog 2017 målsättningen att Tanums kommun, utifrån en lokalförsörjningsplan, ska tillhandahålla ändamålsenliga och kostnadseffektiva verksamhetslokaler.

En mycket viktig del av kommunens långtidsplanering är upprättande av en

lokalförsörjningsplan för kommunens samlade lokalbehov. Lokalförsörjningsplanen är ett fristående strategiskt dokument vilket har som syfte att ge förutsättningar för att med god framförhållning kunna planera och strukturera kommunens behov av ändamålsenliga lokaler. Underlaget är avsett att användas för att bedöma framtida investeringsbehov samt ge en samlad bild av kommunens lokalkostnader. Lokalförsörjningsplanen ska användas av nämnder och styrelser i det årliga arbetet med en strategisk och ekonomisk plan.

För att kunna möta den förväntade befolkningstillväxten, den förändrade åldersstrukturen, omvärldsförändringar, efterfrågan på bostäder, byggbar mark samt behovet av kommunal service i Tanums kommun, måste kommunledningen ha en tydlig strategi för hantering av fastigheter och service. Därmed läggs grunden för kommunens nuvarande och framtida lokalförsörjning med ett helhetsperspektiv vilket utgör underlag för budget- och

investeringsplanen.

I enlighet med kommunfullmäktiges målsättning har en lokalförsörjningsplan (benämnd LFP) tagits fram under 2019-2020.

Lokalförsörjningsplanen sammanfattas i tre huvuddelar:

• Analys; Här samlas all nödvändig information och vägs samman med respektive verksamhets lokalbehov och balanseras mot de befintliga lokalresurser som kommunen har att tillgå.

• Inriktning; Beroende på analysernas resultat fastställs mål och riktning både på kort och lång sikt för arbetet vilket verkar för stabilitet och uthållighet.

• Slutsatser och rekommendationer; Finns det alternativ? Vad är bäst ur

brukarsynpunkt, kommunalekonomi eller miljö? Frågetecknen kan vara många, men de sammanställs och rätas ut här.

Lokalförsörjningsplanen ska:

• Ge en helhetsbild av vilka lokaler som kommunen äger och hyr.

• Visa hur lokalerna används i nuläget

• Visa på framtida lokalbehov utifrån rådande förutsättningar

• Sammanställa behovet av nybyggnation och investeringar de kommande åren

• Ge ett underlag för kommunens arbete med strategisk och ekonomisk plan

• Utgöra underlag inför framtida politiska inriktningsbeslut

• Uppdateras två gånger årligen i maj och november.

(11)

3(77)

Lokalförsörjningsplanen för Tanums kommun är ett levande dokument som ska uppdateras årligen genom att omsorgsnämnden respektive barn- och

utbildningsnämnden presenterar sina lokalbehov för tekniska nämnden.

Den lokalförsörjningsplan som nu presenteras är upprättad med utgångspunkt från Statistiska centralbyråns (SCB) befolkningsprognos för åren 2019-2035. I ett första skede läggs tyngdpunkten avseende lokalförsörjningsplanen på särskilda boenden,

barnomsorgslokaler samt skolor för perioden 2020-2029.

Målsättningen är att kommunens övriga verksamheter ska vara implementerade 2020.

Lokalförsörjningsplanen har tagits fram och sammanställts av Tekniska förvaltningens Fastighetsavdelning i samarbete med Omsorgsförvaltningen, Barn- och

utbildningsförvaltningen.

Innehållsförteckning

1 Övergripande förutsättningar 7

1.1 Befolkning 7

1.2 Kommunens lokalbestånd 8

1.3 Fastighetsutveckling 8

1.4 Verksamhetsmål och måluppfyllelse inom Tanums kommun 9

1.5 Bostad och befolkning 9

1.6 Bostadsutveckling 9

1.7 Socioekonomiska planeringsförutsättningar 10

2 Lokaler 11

2.1 Lokalers strategiska betydelse 11

2.2 Principer 11

2.3 Lokalbestånd 11

2.4 Lokalkostnader 12

2.5 Underhåll- och reinvesteringsbehov 13

2.6 Investerings prognos 13

3 OMSORGSNÄMNDEN 15

3.1 Äldreomsorg – Beskrivning av verksamhet och lokalbehov 15

3.1.1 SäBo - Särskilt boende 16

3.1.2 Nulägesanalys verksamhet 17

3.1.3 Särskilda boenden inom Tanums kommun 18

3.1.4 Nulägesanalys fastighet 20

3.1.5 Prognoser 22

3.1.6 Förutsättningar och förslag på lösning 23

3.1.7 Ekonomiska konsekvenser 24

(12)

4(77)

3.1.8 Dagverksamhet inom äldreomsorgen 24

3.2 FUNKTIONSHINDER - Beskrivning av verksamhet och lokalbehov 25

3.2.1 Gruppbostad & Servicebostad 25

3.2.3 Gruppbostäder och Servicebostäder inom Tanums kommun 26

3.2.5 Prognoser 27

3.3 Daglig verksamhet och Dagverksamhet 27

3.3.2 Daglig verksamhet och dagverksamhet inom Tanums kommun 28

3.3.4 Prognoser 29

3.4 Individ och familjeomsorgen 29

3.4.2 Nulägesanalys fastigheter 31

3.4.3 Prognoser 31

3.5 Integrationsenheten 33

3.5.2 Prognoser 34

3.6 Kommunens kostorganisation 35

3.6.2 Tillagningskök inom Tanums kommun 37

3.6.3 Nulägesanalys fastighet Kostenheten 38

3.6.4 Prognoser 38

4 BARN OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN 40

4.1 BARNOMSORG - Beskrivning av verksamhet och lokalbehov 40

4.1.1 Barnomsorg 40

4.1.3 Förskolelokaler inom Tanums kommun 42

4.1.4 Nulägesanalys förskolor 44

4.1.5 Prognoser 45

4.2 SKOLOR - Beskrivning av verksamhet och lokalbehov 53

4.2.1 Grund- och gymnasieskolor 54

(13)

5(77)

4.2.3 Skollokaler inom Tanums kommun 55

4.2.4 Nulägesanalys skolor 56

4.2.5 Prognoser 58

4.3 Gymnasieutbildning 64

4.3.2 Lokaler för Gymnasieutbildningen inom Tanums kommun 64

4.4 VUXENUTBILDNING 65

4.4.2 Lokaler för vuxenutbildning inom Tanums kommun 65

4.5 ARBETSMARKNADSENHETEN 65

4.5.2 Lokaler inom Arbetsmarknadsenheten inom Tanums kommun 66

4.6 Kultur och Fritid 67

4.6.1 Teatern Futura 67

4.6.2 Bibliotek 67

4.6.2.1 Bibliotek nuläge 67

4.6.2.2 Bibliotekslokaler 67

4.6.2.3 Nulägesanalys fastighet 68

4.6.2.4 Prognoser 68

4.6.2.5 Förutsättningar och förslag på lösning 68

4.6.2.6 Ekonomiska konsekvenser 69

4.6.3 Fritidsgårdar 69

4.6.3.1 Fritidsgårdar nuläge 69

4.6.3.2 Nulägesanalys fastighet interna 70

4.6.3.3 Lokaler för kultur och fritid inom Tanums kommun (Externa lokaler som vi hyr) 71

4.6.3.4 Prognoser 71

4.6.4 Musikskolan 71

4.6.4.1 Musikskolan nuläge 71

4.6.4.2 Nulägesanalys Fastighet 71

4.6.4.3 Prognos 72

4.6.4.4 Förutsättningar och förslag på lösningar 72

5 RÄDDNINGSTJÄNST 72

5.1.2 Räddningstjänstens lokaler inom Tanums kommun 73

5.1.4 Prognoser 73

(14)

6(77)

6 ADMINISTRATIVA LOKALER 75

6.1.1 Lokaler för administration inom Tanums kommun 75

6.1.2 Nulägesanalys Administrativa lokaler 76

6.1.3 Prognoser 76

7 Bilagor 77

BILAGA STYRDOKUMENT FÖR INVESTERINGSPROCESSEN 1

(15)

7(77)

1 Övergripande förutsättningar 1.1 Befolkning

Tanums kommuns vision är att kommunen ska växa till 13 000 invånare.

Visionen symboliserar den positiva utveckling som ska karaktärisera Tanums kommun.

En positiv befolkningsutveckling ska skapas genom satsningar, i första hand inom områdena boende, infrastruktur och näringsliv.

Tanums kommun har, sett över snart 20 års tid haft en positiv befolkningsutveckling.

Enligt befolkningsprognos från SCB uppgick Tanums befolkning den 31 december 2019, till 12 841 personer. Detta är en minskning med 32 personer jämfört föregående år.

Minskningen beror till stora delar på en ökad utflyttning jämfört med tidigare år.

Inflyttningen är dock fortfarande större än utflyttningen. Under 2019 har 711 personer flyttat till kommunen medan 702 flyttat.

Födelsenettot är fortsatt negativt, det föds färre personer än vad som avlider. 163 personer avled och 117 barn föddes under 2019.

Enligt befolkningsprognos från SCB för perioden 2020–2035 förväntas dessutom en kontinuerlig befolkningstillväxt under hela perioden med ett uppskattat invånarantal om 13 273 personer vid periodens horisont år 2035. Ser man däremot på de senaste fem årens befolkningstillväxt, vilken är den största sedan början av 1990-talet, så kommer sannolikt den prognosen att överträffas.

Diagram 1. Befolkningsprognos 0

200 400 600 800 1 000 1 200 1 400 1 600 1 800 2 000 2 200 2 400 2 600 2 800 3 000

0 år 1-5 år 6-12 år 13-15 år 16-18 år 19-25 år 26-35 år 36-45 år 46-55 år 56-64 år 65-79 år 80+ år

TANUMS KOMMUN BEFOLKNING 2020-2030

2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029 2030

(16)

8(77)

1.2 Kommunens lokalbestånd

Under 2019 uppgick kommunens ägda fastighetsbestånd till 87 788 m2 vilket är en ökning med 6 491 kvm sedan föregående år.

Stora delar av kommunens verksamhetslokaler uppfördes under 1960- och 1970-talet vilket innebär att dessa behöver renoveras eller ersättas. Detta innebär relativt omfattande åtgärder för att dels upprätthålla fastigheternas värde, dels vidmakthålla deras ändamålsenliga funktion över tid med anpassning efter dagens verksamhetsbehov och arbetsmiljömässiga krav.

I för kommunen upprättad underhållsplan fastställs ingående fastigheters status och löpande underhållsbehov. Underhållsplanen visar också vikten av att avsätta erforderlig mängd pengar för att bibehålla byggnadernas fysiska status. Vad gäller äldre byggnader ökar dessutom gapet avseende driftkostnader mellan nyproducerade respektive äldre lokaler eftersom energikraven ökat, varför nyproducerade byggnader har lägre

energiförbrukning per kvadratmeter än en äldre byggnad. Detta faktum bör beaktas vid upprättande av långsiktiga driftkalkyler.

1.3 Fastighetsutveckling

Det kommer på sikt behöva genomföras renoveringsåtgärder i det eget ägda beståndet som syftar till att både upprätthålla värdet på fastigheterna och även för att förbättra respektive fastighets ändamålsenlighet.

Generellt anses en byggnad ha uppnått sin tekniska livslängd efter 40 år. Teknisk

livslängd är den tidsperiod under vilken en byggnad med normalt underhåll kan användas för avsett ändamål.

Ett flertal av byggnaderna är byggda på 1960- och 1970-talet vilket gör att de redan har passerat eller tangerar sin tekniska livslängd. Konsekvensen av detta är bland annat högre energiförbrukning, sämre inomhusklimat vilket i sin tur medför sämre arbetsmiljö, högre driftkostnader samt att lokalernas utformning inte ligger i linje med dagens krav och förväntningar.

Genom att kontinuerligt arbeta med upprättad underhållsplan är avsikten att dels undvika akuta och överraskande underhållsåtgärder och dessutom prognostisera underhållet över tid vilket ger ett jämnare arbetsflöde vilket gynnar både fastighetsavdelningen och

brukarna.

I vissa fall bör dock fördjupade utredningar göras för att vid behov ersätta uttjänta byggnader med nya, alternativt utföra genomgripande renoveringar (s k ROT- renoveringar).

(17)

9(77)

1.4 Verksamhetsmål och måluppfyllelse inom Tanums kommun

Kommunen ska utifrån en lokalförsörjningsplan tillhandahålla ändamålsenliga och kostnadseffektiva lokaler för verksamheterna. Dessutom ska fastighetsavdelningen kontinuerligt arbeta för att energieffektivisera lokalerna och på sikt fasa ut andelen fossil energi.

Förändrade kravbilder från brukarna vad gäller ändamålsenlighet och utformning, kommunens nyckeltal avseende driftsekonomi samt samhällets krav avseende tillgänglighet och energiprestanda innebär att det åvilar fastighetsavdelningen ett stort strategiskt ansvar att vara lyhörd för de förändringar som behöver ske över tid.

Som en indikator på att de verksamhetslokaler som kommunen tillhandahåller, faktiskt också uppfyller brukarnas förväntningar, har det fastställts att det vid den årliga

enkätundersökningen bland kommunens brukare av verksamhetslokaler ska uppnå minst 3,0 på en 5-gradig skala i kundnöjdhet. Vid undersökningen 2019 uppnåddes 3,7 vilket är en försämring jämfört med 2018 då 4,85 uppnåddes.

1.5 Bostad och befolkning

Befolkningsprognos

Enligt befolkningsstatistik från SCB uppgick Tanums befolkning den 31 december 2019, till 12 841 personer vilket trots ett positivt inflyttningsnetto innebar en minskning med 32 personer jämfört med föregående år.

Enligt befolkningsprognos från SCB för perioden 2019–2035 förväntas dessutom en kontinuerlig befolkningstillväxt under hela perioden med ett uppskattat invånarantal om 13 273 personer vid periodens horisont år 2035.

Vidare bedöms de norra kommundelarna med orterna Bullaren, Tanumshede samt Grebbestad med landsbygd ha den högsta befolkningstillväxten under perioden Under perioden 2012 till 2019 ökade befolkningen från 12 270 personer till 12 841 personer. Under samma period ökade antalet äldre i kommunen (65 år och uppåt) från 3 153 personer till 3 706.

1.6 Bostadsutveckling

Översiktsplan

Under 2018 fastslogs Översiktsplan 2030, den innehåller en vision för hur Tanums kommun skall utvecklas fram till år 2030. Till översiktsplanen kopplas en ”BLÅ ÖP” som är en översiktlig planering av kommunens kust- och havsområden. Den blå

översiktsplanen har tagits fram i samråd med övriga kommuner i norra Bohuslän.

Detaljplan

Det pågår detaljplanering på flera platser i kommunen med fokus på bostadsutveckling och verksamhetsytor, som totalt möjliggör cirka 1000 nya bostäder. Ett mål som

kommunen har är att pågående detaljplaner skall skapa möjlighet till 75 bostäder om året.

(18)

10(77)

Byggtakt

Kommunen har en målsättning att det skall byggas 300 bostäder under mandatperioden 2019-2022. För att uppfylla det krävs det att det finns attraktiva villatomter till försäljning med rätt pris. Samt fortsatt utbyggnation av flerbostadshus.

Historisk byggtakt

1.7 Socioekonomiska planeringsförutsättningar

Hinder att bo kvar

Äldre personer är oftast nöjda med sin bostad och vill gärna bo kvar. För att kunna göra det krävs att bostaden är tillgänglig, att den boende har råd och att den boende kan upprätthålla sina sociala kontakter.

De hinder som finns för att den boende ska kunna bo kvar i sin ursprungliga bostad kan vara såväl fysiska som sociala eller ekonomiska.

Exempel på fysiska hinder är att inomhusmiljön har dålig tillgänglighet. Det kan handla om trösklar, hygienrum på annat våningsplan än sovrum, trånga utrymmen eller svårtillgänglig inredning.

Utomhus kan bostaden dels vara belägen långt ifrån samhällsservice, markbeläggningen är olämplig eller också finns stora nivåskillnader.

Sociala hinder kan vara att släkt och vänner bor långt bort eller att det saknas granngemenskap i närområdet.

De ekonomiska hindren är ofta att boendekostnaden är för hög i förhållande till den disponibla inkomsten.

101 113 47

69 81

24 16 104

22 5

0 20 40 60 80 100 120 140 160

2019 2018 2017 2016 2015

Färdigställda bostäder 2015-2019

Enbostadshus Flerbostadshus

(19)

11(77)

Hinder att flytta

Likaväl som det finns sådant som hindrar den äldre från att bo kvar, finns det även hinder för den äldre som vill byta bostad. Ett hinder kan vara att det inte finns någon lämplig bostad att flytta till. Ett annat hinder kan vara att många äldre inte har råd eftersom boendekostnaden i förhållande till den disponibla inkomsten ökar i takt med personens stigande ålder.

2 Lokaler

2.1 Lokalers strategiska betydelse

Ändamålsenliga lokaler har stor strategisk betydelse eftersom de på ett mycket påtagligt sätt genom sin placering och utformning påverkar verksamhetens möjligheter att bedriva den service som kommunmedborgarna kan förvänta sig.

Väl utformade lokaler är också en resurs då de har stor betydelse som attraktiva och hälsosamma arbetsmiljöer. Genom att de dessutom står för en betydande del av kommunens omsättning är det dessutom avgörande att lokalerna har en långsiktigt god driftsekonomi.

2.2 Principer

Lokalytorna redovisas i kvadratmeter (kvm) bruttoarea (BTA).

Enligt standard för beräkning av ytor omfattar bruttoarean alla mätvärda delar av

våningsplan inklusive ytterväggar begränsad av de omslutande byggnadsdelarnas utsida eller annan mätbar angiven begränsning.

Tidigare användes i vissa fall begreppet våningsyta.

En grundprincip är att kommunala verksamheter i första hand ska bedrivas i kommunens egna lokaler. Extern inhyrning sker endast i de fall lämpliga lokaler saknas inom

kommunens fastighetsbestånd, om lokalbehoven ökar tillfälligt eller om ombyggnad av befintliga lokaler inte är ekonomiskt försvarbart.

2.3 Lokalbestånd

Totalt omfattar kommunens lokaler 96 934 kvm lokalyta fördelat på ägda respektive inhyrda lokaler.

Under 2019 uppgick kommunens ägda fastighetsbestånd till 87 255 kvm. Detta är en betydande ökning från 2018 då fastighetsbeståndet uppgick till 81 928 kvm. Trenden vad gäller kommunens fastighetsbestånd visar även en ökning på lite längre sikt. Sedan 2015 har fastighetsbeståndet ökat med ca 7% vilket motsvarar 6 288 kvm.

Utöver ägda fastigheter enligt ovan, hyrs lokaler in för delar av verksamheterna, i nuläget hyr kommunen in 9 679 kvm vilket är en ökning från 2019 då 7754 kvm hyrdes in. 2018 låg inhyrningen på 8309 kvm. Tittar man på inhyrda lokaler sedan 2015 är ökningen på 29% vilket motsvarar 2883 m2.

(20)

12(77)

Lokalytor fördelade per verksamhet

Kommunens verksamhetslokaler är uppdelade per användningsområde mellan skollokaler 36 %, barnomsorg 6 %, vård- och omsorg 28 %, industrilokaler 4 %, kulturbyggnader 2 % övriga verksamhetslokaler* 11% och övriga lokaler 13 %. (Se diagram 1.)

*I begreppet övriga verksamhetslokaler innefattas administrativa lokaler, kommunens räddningsstationer m fl.

Diagram 2. Procentuell fördelning mellan lokalernas respektive användningsområde

2.4 Lokalkostnader

Kommunfullmäktiges mål är att lokalkostnaden för kommunalt ägda verksamhetslokaler inte ska överstiga 750 kr/kvm/år. Utfallet för lokalkostnader 2019 var 741 kr/kvm/år vilket var en ökning jämfört med föregående år då utfallet för lokalkostnader var 702 kr/kvm/år.

Lokalkostnaderna för inhyrda verksamhetslokaler 2019 var 1133kr/kvm/år 36%

6%

28%

4%

2%

11%

13%

Andel nyttjad yta per verksamhet

Skolor Barnomsorg

Vård- och omsorg Industrilokaler

Kulturfastigheter Övriga verksamhetslokaler Övrigt

(21)

13(77)

Viktigt att notera är att nämnderna ansvarar för att över tid bära sina lokalkostnader.

Planerat underhåll ingår i hyran och leder inte till hyreshöjningar.

Ändrade lokalbehov och större lokalinvesteringar ska inarbetas och prioriteras i lokalförsörjningsplanen. I motsats till planerat underhåll påverkar investeringar med anledning av förändrade lokalbehov alltid hyressättningen.

För att uppfylla verksamheternas krav på lokalerna ur arbetsmiljösynpunkt och

ändamålsenlighet så kommer kapitalkostnaden på det äldre lokalbeståndet att öka, vilket gör det extra viktigt att utföra energibesparande åtgärder i fastigheterna för att uppfylla kommunfullmäktiges mål på 750kr/m2/år.

2.5 Underhåll- och reinvesteringsbehov

Underhållsplanen för kommunens ägda fastigheter upprättades 2016.

I kommunens underhållsplan beskrivs respektive fastighets framtida behov av planerat underhåll. Den visar vad som behöver göras med fastigheten, när det ska göras, samt hur mycket det kommer att kosta. Underhållsplanen är därför fastighetsägarens viktigaste verktyg för den långsiktiga fastighetsförvaltningen.

Syftet med underhållsplanen är att vara förberedda inför framtida underhållsbehov och de kostnader de medför. Dessutom underlättas möjligheten att sprida kostnaderna över en längre period. En välgjord underhållsplan minskar dessutom behovet av akuta

reparationer och leder därför till lägre kostnader för kommunen.

Kommunfullmäktiges mål är att avsättningen för planerat underhåll inte ska understiga 125 kr/kvm/år. Under 2019 avsattes i snitt 114 kr/kvm/år.

Om kommunens mål för avsättningen till planerat underhåll skulle understigas medför detta på sikt ett accelererande underhållsskuld vilket kan få stora ekonomiska

konsekvenser för kommunen. En stor underhållsskuld skulle i praktiken innebära att kommunen måste göra stora reinvesteringar i redan uppförda fastigheter för att om möjligt komma ikapp underhållsbehoven.

Behoven av medel för planerat underhåll och faktisk avsättning är i nuläget inte i balans och detta medför stora problem att underhålla kommunens fastighetsbestånd.

2.6 Investerings prognos

Sammanfattning av framtida investeringsbehov uppdelat i kortsiktiga investeringsbehov 2020–2025 och långsiktiga investeringsbehov 2025-2030.

Tabellen består av prognoser siffrorna är ej beslutade i budget 2021 i nuläget.

(22)

14(77)

Tabell 1. Investeringsprognos 2020-2030 2020-11-05

Investerings prognos verksamhetslokaler 2020-2030 (tkr) Fastigheter

Underhållsinvesteringar

Nämnd/

uppdragsgivande

Tidigare

anslag 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026-2030 Totalt

Förbättringsåtgärder fastigheter Tn -10 000 -11 000 -11 000 -11 000 -11 000 -11 000

Reinvesteringar fastigheter Tn -2 700 -4 600 -5 000 X X X

Summa underhållsinvesteringar -10 000 -13 700 -15 600 -16 000 -11 000 -11 000

Påbörjade investeringar

Lokalanpassning BUN Tn(Bun) -2 000 -2 000 -2 000 -2 000 -2 000 -2 000

Lokalanpassning ON TN(On) -1 765 -1 380 -500 -500 X X

Hamburgsundskolan, projektering Tn(Bun) -1 000 -3 300

Moduler Hamburgsundskola TN(Bun) -2 450

Förskola Ängen Tn(Bun) -4 500 -24 000 X -28 500

Hedeskolan ombyggnation TN(Bun) -2 500

Förskola Fjällbacka, projektering 2021 Tn(Bun) -3 000 X X -3 000

Ny förskola Bullaren Tn(Bun) -3 000 X X -3 000

Om- och tillbyggnad Naturförskolan TN(Bun) -2 800

Förskolemodul Rabbalshede Tn(Bun) -2 200

Förskolemodul Fjällbacka Tn(Bun) -2 400

Förstudie förskolor + Rabbalshede 2021-2022 Tn(Bun) -1 500 -250 -250 -2 000

Förskolemodul Grebbestad Tn(Bun) -2 500

Ombyggnad Hedegården TN(On) -7 550 -22 500 -30 000 -25 000 -85 050

Räddningsstation Tanumshede Tn(Ks) -2 000 -30 000 -33 000 -65 000

Ny Ambulansstation Tn(Ks) -1 000 -17 000 -18 000

Förstudie ny lokal AME TN(Bun) -100

Ombyggnad förskola Lur TN(Bun) -900

Tillgänglighet lokaler TN -950

Summa påbörjade investeringar -20 300 -13 315 -69 930 -82 750 -51 500 -2 000 -2 000 0

Framtida investeringar

Hamburgsundskolan omb. A,B,C Tn(Bun) X X 0

Hamburgsundskolan omb./nybygg D Tn(Bun) X -76 540 -76 540

Ny förskola Rabbalshede Tn(Bun) X X 0

Klippan/Berget två LSS-lägenheter Tn(On/Bun) X X 0

Kalkåsliden, rot renovering Tn(On) X

Tärnegården/Grebbestad SäBo Tn(On) X

Åtgärder KÖK Tn(On) X X X

Summa framtida investeringar 0 0 0 -76 540 0 0 0 0

Röd text är ej projekterad budget.

(23)

15(77)

3 OMSORGSNÄMNDEN

3.1 Äldreomsorg – Beskrivning av verksamhet och lokalbehov

I dagsläget utgör befolkningen i åldrarna 65 år och äldre cirka 28% av kommunens totala befolkning. Antalet invånare i åldrarna 65–79 år minskade under senare delen av 1990- talet fram till slutet av 2000-talet. Åldersgruppen ökade därefter kraftigt och ligger idag på en relativt hög nivå. Åldersgruppen 80 år och äldre har ökat konstant under den senaste 25-årsperioden, om än i relativt blygsam skala.

SCB’s befolkningsprognos avseende kommunens äldre, dvs i åldern 65 plus för perioden 2020–2035.

Prognosen visar att andelen äldre i kommunen kommer att öka från 3686 till 4148 vilket innebär att de skulle komma att utgöra 31% av kommunens totala befolkning 2035.

Enligt SCB’s befolkningsprognos för perioden 2020–2035 ökar antalet invånarna i åldern 65-79 år med 26 personer fram till 2022 upp till 2839 personer. Från 2020 fram till 2035 minskar antalet personer mellan 65-79 med 163 personer ned till 2650 personer.

Den största ökningen bedöms istället ske bland personer som är 80 plus. Denna åldersgrupp ökar från 916 personer 2020 till 1004 personer 2022 det är en ökning med 89 personer. Från 2020 fram till 2035 är ökningen hela 583 personer upp till 1499 personer.

Som framgår av diagram 2, ökar gruppen äldre personer med 420 personer fram till 2035.

Diagram 3. SCB:s befolkningsprognos för perioden 2020–2035 avseende befolkningstillväxt beträffande personer i åldern 65-w år.

0 500 1 000 1 500 2 000 2 500 3 000 3 500 4 000 4 500

2020 2025 2030 2035

Axeltitel

Åldre i åldern 65-79 år, 80+ samt totalt antal 65+

Ålder 65-79år Ålder 80 + Ålder 65 +

(24)

16(77)

För att utifrån en befolkningsprognos beräkna hur många platser som behövs i särskilt boende krävs att vissa antaganden görs. I Tanums kommun är antagandet att 4,4 procent av kommunens befolkning som är över 65 år är i behov av särskilt boende Enligt socialtjänstlagen ska kommunen ordna lägenheter i särskilda boendeformer för service och omvårdnad av äldre som behöver särskilt stöd. Idag verkar man inom omsorgsverksamheten för att äldre människor ska få möjlighet att bo kvar i det egna boendet så länge individen själv så önskar. För att detta ska vara möjligt krävs god tillgänglighet i och kring bostaden. Alternativet till att bo kvar i den egna bostaden är särskilt boende för äldre. Under våren 2020 fanns det 163 lägenheter för särskilt boende.

Enligt nu kända planer och befolkningsprognoser kommer behovet av platser inom särskilt boende och andra boendeformer för äldre att öka från och med 2020.

I äldredelegationens delbetänkande (SOU 2007:103) betonas vikten av att ordinarie bostadsutbud, trygghetsboenden och enskilda boenden utvecklas för att tillgodose behovet hos äldre personer. Med hänsyn till förväntad utveckling av åldersgruppen +70 år är det viktigt att det byggs trygghets- respektive seniorboenden i kommunen.

Verksamheten behöver kontinuerligt analysera äldres behov av lägenheter utifrån förändrade förutsättningar, möjligheter och förväntningar. Vilket är behovet av lägenheter i ordinärt boende på kort-, medel- och lång sikt? Förändrade principer för omvårdnad gör också att allt fler ges omsorg i det egna boendet. De lägenheter som bebos av äldre invånare omsätts därför inte på samma sätt som tidigare. Det kan vara en av

förklaringarna till att teorin om flyttkedjor inte ensamt löser problemet med bostadsbrist.

3.1.1 SäBo - Särskilt boende

För många äldre kommer en tid då behoven är så omfattande att de för sin omvårdnad, för att känna trygghet och gemenskap behöver ett särskilt boende.

Kommunen är skyldig att inrätta särskilda boendeformer för äldre människor med behov av stöd samt bostäder med särskild service för personer med betydande svårigheter i sin livsföring på grund av fysiska och/eller psykiska funktionsnedsättningar. Detta regleras i socialtjänstlagen (SoL) och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS).

Inom SäBo’s verksamhetsområde hanteras två kategorier av boendeplatser, nämligen platser med demensinriktning samt platser med fysisk inriktning.

Prognosen angående antal platser och inriktning behöver ses över varje år då förutsättningarna förändras kontinuerligt på grund av ny lagstiftning, utvecklandet av andra former av insatser och liknande omständigheter.

Verksamhetsmål

Kommunens äldreomsorg innefattar äldre personers möjlighet att få en boendeplats på ett särskilt boende.

Kommunfullmäktiges mål är att verksamheten ska präglas av en god och säker omsorg, vård och service för att äldre och funktionshindrade ska ges ett gott liv med trygghet i sin livssituation. Alla ska bemötas med respekt och värdighet utifrån sina individuella förutsättningar och behov.

(25)

17(77)

Äldreboende ska finnas på flera orter. För äldre ska det finnas boenden med olika boendeformer.

För att säkerställa att boendet uppfyller de boendes förväntningar har vissa indexnivåer för de årliga brukarundersökningarna fastställts. I mätningen ”Kvalitet i korthet”, ska serviceutbudet på särskilt boende uppgå till minst index 65. I Socialstyrelsens mätning över brukarnöjdhet ska Tanum uppnå lägst nöjdbrukarindex 85 för särskilt boende.

Måluppfyllelse: 2019

De mätningar av kundnöjdhet och serviceutbud som görs av Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting, och som ligger till grund för uppföljning av kundnöjdhet, visar att serviceutbudet uppgick till 84% och att nöjdkundindex uppgick till på 88% i särskilda boenden.

Det finns idag särskilda boenden på sex orter i kommunen.

Samtliga delmål för 2019 har därmed uppnåtts.

Diagram 4. Kundnöjdhet på särskilda boenden i Tanums kommun 2012–2018, 3.1.2 Nulägesanalys verksamhet

Verksamheten har 163 platser i särskilt boende. Nyttjandegraden för de 163 platserna var i genomsnitt 97,5 procent under 2019 vilket kan jämföras med 2018 då nyttjandegraden var 98 procent.

(26)

18(77)

Antalet personer som väntat på plats inom särskilt boende har varit i snitt 14 personer per månad, att jämföra med 2018 då i snitt 11,5 personer väntat per månad och 2017 då i snitt 13 personer väntat per månad.

De utmaningar som verksamheten står inför vad gäller särskilt boende är inte enbart att balansera antal platser till det faktiska behovet utan mer komplexa frågor som var i kommunen boendet bör vara lokaliserat med hänsyn till samhällsservice och hur boendet bör vara utformat.

Frågan om boendets utformning innefattar även dess innehåll i form av s k välfärdsteknik.

Välfärdsteknik används som samlingsbegrepp för elektroniska system i form av

trygghetslarm, tillsyn via kamera och sensorer för påminnelser. Rätt använd bidrar denna teknik till en tryggare vardag för de boende och en effektivare och mer skonsam

arbetsmiljö vilket i sin tur är en förutsättning för att på ett effektivt sätt möta verksamhetens utmaningar i att rekrytera ny personal.

3.1.3 Särskilda boenden inom Tanums kommun

Inom Tanums kommun finns särskilda boenden relativt jämnt fördelat över den södra respektive norra delen av kommunen.

I den norra delen av kommunen finns särskilda boenden i Bullaren (Östanvind), Tanumshede (Hedegården) samt Grebbestad (Tärnegården).

I den södra delen av kommunen finns särskilda boenden i Hamburgsund (Hogslätt), Kville (Kalkåsliden) samt Fjällbacka (Fjällbackaservice)

Platserna inom respektive boende är fördelade avseende de särskilda behov som den boende har. Dels finns platser med inriktning mot fysisk sjukdom, dels mot boenden med demenssjukdom. Beslut om fördelningen av antal platser inom fys respektive demens fattas av =msorgsnämnden.

(27)

19(77)

Bild 1. Fördelning av särskilda boenden inom Tanums kommun Kapacitetsbedömning

Antal platser inom Särskilda boenden (2019)

Tabell 2. Antal platser inom särskilda boenden

Boende Kommundel Demens Fysisk

sjukdom

Antal platser

Östanvind Norr 16 8 24

Hedegården Norr 32 16 48

Tärnegården Norr 8 16 24

Fjällbackaservice Söder 8 34 42

Kalkåsliden Söder 7 10 17

Hogslätt Söder 8 0 8

SUMMA

79 84 163

(28)

20(77)

Kostnadsbild för särskilda boenden (2019)

Tabell 3. Kostnadsbild för särskilda boenden Anpassning till verksamheten

Statliga myndigheter ställer krav på en viss standard för att bostaden ska räknas som fullvärdig och att arbetsmiljökraven uppfylls. Exempel på detta är hygienutrymmens mått, dörrbredder och tillgängligheten till bostaden.

Kommunens särskilda boenden varierar sinsemellan vad gäller förutsättningarna för att bedriva en verksamhet som är tillfredsställande från både arbetsmiljösynpunkt och tillfredsställande sett till brukarens behov och förväntningar.

Generellt behöver lokalernas utformning beaktas i fråga om tillgänglighet och möjligheten till överblick. Installationer såsom takliftar och modern välfärdsteknik i form av sensorer och kameror behöver anordnas i flertalet av lokalerna.

Det kan konstateras att kostnadsbilden varierar relativt mycket mellan fastigheterna.

Detta beror dels på hur ändamålsenliga de är, var i kommunen de är belägna och om det är lokaler för demensvård eller för personer med fysiska sjukdomar.

Kostnadsdrivande parametrar är om lokalen har få boendeplatser, är belägen på stort avstånd från övrig samhällsservice, samt om boendeplatserna är avsedda för

demensvård.

3.1.4 Nulägesanalys fastighet

Behov av underhåll och reinvesteringar Norra kommundelarna:

Östanvind, beläget i Bullaren uppfördes 1993. Fastigheten är i behov av en ny värmepanna, befintlig flispanna skall bytas ut mot bergvärmepanna hösten 2020, nytt golv i avdelnings matsalar, byte av ventilations aggregat. I övrigt är lokalerna i behov av sedvanligt underhåll samt renoveringar. För att göra lokalen mer ändamålsenlig ur

Boende Funktion Antal platser

Kvm/plats Personalkostnad/

plats

Hyreskostnad /plats

Totalkostnad /plats

Kostnad/

kvm

Östanvind F/D 24 108 540 80 620 5,74

Hedegården F/D 48 66 553 51 604 9,15

Fjällbackaservice F/D 42 73 523 110 633 8,67

Tärnegården F/D 24 108 526 116 642 5,94

Kalkåsliden F/D 17 122 508 91 599 4,91

Hogslätt D 8 75 657 61 718 9,57

SUMMA 163

Genomsnitt 92 551 85 636 7,33

Förklaring:

F=Boende med inriktning fysisk sjukdom D=Boende med inriktning mot demens Kostnad uttrycks i tusental kronor, TKR

(29)

21(77)

arbetsmiljösynpunkt behöver takliftar installeras, dörröppningar breddas och förrådsytor anordnas.

Underhållskostnad utöver plan: 700 tkr Anpassningskostnad: -

Hedegården är belägen i Tanumshede med 2 byggnads delar, den äldre delen

uppfördes på 60-talet, en om och tillbyggnation utav gymnastik och arbetsterapi utfördes 1977. Den nyare delen uppfördes 1997. Upprustning av den äldre delen finns med i planerad ombyggnation. Den nyare delen är i gott skick, sedvanligt underhåll utförs enligt plan.

För att göra lokalen mer ändamålsenlig ur arbetsmiljösynpunkt behöver takliftar installeras.

Underhållskostnad utöver plan: Kostnad ingår i planerad ombyggnation Anpassningskostnad: Kostnad ingår i planerad ombyggnation

Tärnegården är belägen i Grebbestad och uppfördes 1985. Fastigheten byggdes därefter om och till 1995 och får anses vara i gott skick. Löpande underhåll behövs enligt underhållsplanen, men även vissa renoveringsåtgärder avseende bl. a

ventilationssystemet erfordras. För att möta en förändrad behovsbild konverterades åtta lägenheter till demensboende under 2019. De problem som finns ur ett

arbetsmiljömässigt perspektiv är nivåskillnader inom byggnaden, begränsad uppsikt över inomhusmiljön, begränsade utrymmen och avsaknad av takliftar. Detta är

anpassningsåtgärder som behöver vidtas inom den närmaste tiden.

Underhållskostnad utöver plan: 1280 tkr Anpassningskostnad: 1 500 tkr

Södra kommundelarna:

Fjällbackaservice, beläget i Fjällbacka uppfördes 1985. Byggnaden är i behov av fönsterbyte, Nytt ventilationssystem för tillagningskök, renovering av avdelningskök samt sedvanligt underhåll. För att göra lokalen mer ändamålsenlig ur arbetsmiljösynpunkt behöver takliftar installeras. Fastigheten är dessutom att anse som mycket yteffektiv.

Underhållskostnad utöver plan: 4 720 tkr Anpassningskostnad: 1 100 tkr

Kalkåsliden uppfördes 1962 och har byggts om och till vid ett flertal tillfällen. Med anledning av byggnadens ålder genomfördes en fördjupad statusbesiktning 2018.

Förutom planerat underhåll är byggnaden i behov av renovering och upprustning för att

(30)

22(77)

kunna vara i drift den närmaste tioårsperioden. För att göra lokalen mer ändamålsenlig ur arbetsmiljösynpunkt behöver takliftar och välfärdsteknik i form av sensorer och kameror installeras.

Underhållskostnad utöver plan: 1750 tkr Renoveringskostnad: 900 – 5000 tkr Anpassningskostnad: 950 tkr

Hogslätt uppfördes 1993 och är i gott skick. Sedvanligt underhåll utförs enligt plan.

Behov utöver plan är ny belysning och indragning av fiber. För att göra lokalen mer ändamålsenlig ur arbetsmiljösynpunkt behöver takliftar installeras.

Underhållskostnad utöver plan: 260 tkr Anpassningskostnad: 200 tkr

3.1.5 Prognoser

Behov fram till 2035

2019 var antalet platser i särskilt boende 163 medan behovet var 159 platser.

Förhållandet mellan tillgång och efterfrågan var därmed i stort sett i balans.

Omsorgsnämnden arbetar aktivt med utvärdering av olika sätt att räkna prognos, senaste boende prognosen med diarienummer ON 20190436-732 visar på 4 olika

beräkningsmetoder. Sammanställning av tidigare prognoser visar ett större prognostiserat behov än det faktiska behovet.

I denna prognos används beräkningsmetod 1 i nuläget vilket är 4,4% av antalet personer över 65 år i Tanums kommun

Enligt de prognoser som tagits fram för perioden 2020–2035 kommer behovet av antalet platser inom särskilda boenden att öka med sammanlagt 20 platser. Att kalkylera med analyser över ett så stort tidsspann kan dock vara svårhanterligt vad gäller träffsäkerhet i exakt antal platser och därmed investeringsäskanden, men det kan ändå konstateras att behoven ökar och planeringen för det ökade behovet av platser inom särskilt boende behöver därför påbörjas utan dröjsmål.

I ett första skede analyserades behovet av särskilt boende för perioden 2019–2025 vilket resulterade i en påvisad brist om elva platser varav tio i de norra kommundelarna.

Om perioden istället begränsas till 2020-01-01—2029-12-31 framkommer en annan bild som mycket väl stämmer överens med befolkningsutvecklingen inom kategorin äldre personer. Här kan konstateras att behovet av särskilt boende i förhållande till befintligt antal platser kommer att öka med sammanlagt 17 platser varav tio är i norra delen av kommunen och resterande sju i de södra kommundelarna.

(31)

23(77)

Diagram 5. Prognos boende platser.

3.1.6 Förutsättningar och förslag på lösning

Vad gäller behovet av platser inom särskilt boende inom kommunen för perioden 2020–

2025 har sedan tidigare fastställts att ett tillskott om elva boendeplatser behöver tillskapas, varav tio i de norra kommundelarna. Ser man på perioden fram 2030 behövs ytterligare sex platser utöver vad som tidigare konstaterats.

Det kan därför fastställas att ett tillskott av sammanlagt 17 platser inom särskilt boende behöver tillskapas under perioden fram till 2030.

För att kunna lösa behovet av platser inom särskilt boende t o m 2025 föreslås att Hedegården i Tanumshede byggs om varvid ytorna effektiviseras vilket tillskapar tio nya platser.

Vad gäller kommunens södra del är behovet av boendeplatser fram till 2025 i stort sett i balans. Däremot krävs det relativt omfattande upprustningsåtgärder för att långsiktigt bibehålla Kalkåsliden som ändamålsenligt boende.

Hur behovet av ytterligare boendeplatser fram till 2030 ska lösas har inte klargjorts.

Slutsats:

Behovet av ytterligare boendeplatser kan lösas med lokala resurser fram till 2025.

För att kunna lösa behovet därefter behöver arbetet med en förstudie, med avsikt att ta fram en långsiktig lösning vad gäller behovet av platser inom särskilt boende påbörjas omgående.

150 155 160 165 170 175 180 185

2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029 2030

Prognos Boendeplatser 2020-2030

Behov av platser 162 Kapacitet Kapacitet inkl. omb. Hedegården

(32)

24(77)

3.1.7 Ekonomiska konsekvenser Upprustning och komplettering

För att kunna bibehålla särskilda boenden som tillgodoser de boendes behov och förväntningar samt erbjuder goda arbetsmiljöer behöver resurser utöver planerat underhåll tillföras.

Dels finns relativt stora behov att uppgradera och byta ut vissa tekniska installationer vilka uppnått sin tekniska livslängd, dels komplettera befintliga boenden med takliftar samt välfärdsteknik i form av kameror och sensorer för de boendes säkerhet och för att uppnå en bättre arbetsmiljö.

Boende totalt Funktion Totalkostnad per plats (tkr)

Underhållsbehov utöver underhållsplan

Anpassning

Östanvind F/D 620 700 0

Hedegården F/D 604 * 0

Tärnegården F/D 642 1280 1500

Fjällbackaservice F/D 633 4720 1100

Kalkåsliden F/D 599 1750 - 5000 950

Hogslätt D 718 260 200

SUMMA 8 710 - 11 960 3750

Förklaring

F=Boende med inriktning fysisk sjukdom D: Boende med inriktning mot demens

*= Ingår i ombyggnation

Tabell 4. Behov kapitaltillskott utöver planerat underhåll

*

Kostnad för underhåll utöver underhållsplan finns med i planerad ombyggnation.

3.1.8 Dagverksamhet inom äldreomsorgen Träffpunkter

Träffpunkterna är mötesplatser för äldre och är öppna för äldre oavsett boendeform.

Syftet med verksamheten är att tillgodose meningsfullhet och gemenskap.

Det finns träffpunkter på kommunens särskilda boenden Östanvind, Hedegården, Fjällbackaservice, Tärnegården och Kalkåsliden. Utöver det finns det en träffpunkt i Hamburgsund i fastigheten Sjökanten.

Mötesplatser

Dagverksamhet för demenssjuka och fysiskt sjuka till skillnad mot träffpunkterna är detta en verksamhet som de äldre ansöker bistånd för inom äldreomsorgen. Mottagnings- och utredningsavdelningen beslutar ifall ansökande har behov av insatsen och där med rätt till insatsen. Det finns mötesplatser på Hedegården och Kalkåsliden.

(33)

25(77)

3.2 FUNKTIONSHINDER - Beskrivning av verksamhet och lokalbehov

Funktionshinderverksamheten ger stödinsatser till personer som har fysiska, psykiska eller intellektuella funktionsvariationer. Verksamheten ansvarar för att tillgodose behovet av gruppbostäder, servicebostäder och särskilt boende med psykiatrisk inriktning. Daglig verksamhet, daglig sysselsättning och boendestöd är också insatser inom verksamheten.

Arbetet styrs i första hand av lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade och socialtjänstlagen.

Verksamhetsmål

Det kommunala uppdraget omfattar att tillhandahålla ändamålsmässiga bostäder för målgruppen i form av ”bostäder med särskild service”. Bostäderna ska uppfylla den standard som anges i Boverket byggregler (BBR) och kan dessutom behöva anpassas till hyresgästens enskilda behov. Det finns två typer av bostäder med särskild service (LSS- boende).

3.2.1 Gruppbostad & Servicebostad

En bostad enligt LSS kan vara utformad på olika sätt, tre huvudformer lyfts fram.

• Gruppbostad

• Servicebostad

• Annan särskilt anpassad bostad

Grupp- och servicebostäder räknas som bostäder med särskild service och där måste verksamheten ha en fast bemanning som också stöttar den enskilda med

omvårdnadsinsatser. Viktigt att ha i åtanke är att boendeformerna utgör den enskildas hem och att de inte får ha en institutionell prägel.

Lagkrav på boende enligt LSS

På insatser som ges enligt LSS finns det grundläggande krav på verksamheten, bland annat att den ska främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet för de personer som får insatserna. Målet ska vara att den enskilda får möjlighet att leva som andra. Tillgänglighet, inflytande, delaktighet, självbestämmande, helhetssyn och kontinuitet är grundläggande begrepp i alla LSS-verksamheter.

3.2.2 Nulägesanalys verksamhet Platser och geografisk placering

2020 finns det i Tanums kommun fem särskilda boenden enligt LSS för vuxna och barn med sammanlagt 30 platser. Alla lokaler befinner sig i Tanumshede.

(34)

26(77)

3.2.3 Gruppbostäder och Servicebostäder inom Tanums kommun

Inräknat både ägda och externt hyrda lokaler finns det 5 st boenen inom Tanums kommun.

Tabell 5. Kapacitetsbedömning LSS Boende

*

Inhyrda lokaler

3.2.4 Nulägesanalys fastighet

Behov av underhåll och reinvesteringar

Höjdens Serviceboende: Lokalerna är inhyrda av TBAB.

Ekdungevägens LSS: Beläget i Tanumshede. En totalrenovering och ombyggnation från veterinärstation till gruppboende utfördes 2017

Identifierade brister utöver plan: - Underhållskostnad utöver plan: -

Hedeskogens gruppboende: Lokalerna är inhyrda av Havstens fastighetsförvaltning AB

Klippan/Berget gruppboende: Beläget i Tanumshede. Tillbyggnation av lägenhet och personalrum utfördes 2009.

Identifierade brister utöver plan: Behov av ombyggnation av tillagningskök på båda avdelningarna.

Underhållskostnad utöver plan: 600 tkr

Kapacitetsbedömning (inkl. inhyrda lokaler

Antal platser inom Tanums kommun vår terminen 2020 Verksamhetslokaler Samhälle Antal platser

gruppbostad

Antal platser servicebostad

Höjden* Tanumshede 0 10

Ekdungevägen Tanumshede 3 0

Hedeskogen* Tanumshede 5 0

Klippan Tanumshede 6 0

Berget Tanumshede 6 0

SUMMA 20 10

(35)

27(77)

3.2.5 Prognoser

Omsorgsförvaltningen utreder olika alternativ att skapa prognos för gruppboende och serviceboende i nuläget finns ingen prognos som sträcker sig 10 år

Under våren 2020 uppkom ett akut behov av 2 gruppboende platser. I juni 2020 beslutar ON att ge uppdrag åt Tekniska förvaltningen alternativ ett starta projektering för två lägenheter i anslutning till Klippan/Berget. Alternativ två moduletablering vid Hedegården där tidigare förskolemoduler var etablerade.

3.2.6 Förutsättningar och förslag på lösning Höjden: Inhyrd

Ekdungevägens LSS: I nuläget uppfyller lokalerna verksamhetens behov under 2019 utfördes en del åtgärder för att förbättra ljudmiljön och möjligheten att avskärma fastigheten i form av en vikbarvägg och en dörrpost.

Hedeskogens boende: Inhyrd

Klippan/Berget: Verksamheten har ett stort behov att anpassa befintliga tillagningskök för att uppfylla kraven på en god arbetsmiljö.

3.2.7 Ekonomiska konsekvenser

Verksamhetslokaler Hyra per plats (tkr)

Underhållsbehov utöver underhållsplan

Höjden - -

Ekdungevägen 189 0

Hedeskogen 256

Klippan 76 300

Berget 74 300

SUMMA 600

Tabell 6. Ekonomiska konsekvenser gruppboende och serviceboende.

3.3 Daglig verksamhet och Dagverksamhet

Daglig verksamhet

Daglig verksamhet skapar möjlighet till arbete och sysselsättning för de som har en funktionsvariation som gör det svårt att få ett vanligt arbete. Insatsen beslutas enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Den dagliga verksamheten ska vara så lik ett vanligt arbete som möjligt.

Arbetsuppgifterna försöker man anpassa efter individens intressen och behov. Det kan till exempel handla om arbete i café, affär, montera, måla, fastighetsskötsel. Att vara på en daglig verksamhet ska vara både utvecklande, stimulerande och meningsfullt