Barns miljö och hälsa i Landskrona kommun 2006
Landskrona kommun, Miljöförvaltningen Högni Hansson Edvin Dervovic, Ulrika Vinka, Anita Nilsson och Theres Adolfsson
Rapport 2008:
Titel: Barns miljö och hälsa i Landskrona kommun 2006
Författare: Edvin Dervovic, Ulrika Vinka, Anita Nilsson, Theres Adolfsson och Högni Hansson.
Undersökningen: Högni Hansson har utformat enkäterna och genomfört undersökningen.
Anita Nilsson skötte administrationen kring enkäten skötte utskick och belönade dem som svarat med en trisslott. Edvin Dervovic har sammanställt svaren och han och Ulrika Vinka har redigerat text och gjort vissa slutliga analyser.
Theres Adolfsson har gjort slutliga analyser, sammanställt materialet och har skrivit färdigt rapporten.
Omslagsbild: Foto: Jan Hansen, www.sfm.no
Tryckår: 2008
Beställningsadress: miljo@landskrona.se Telefon: 0418 - 470 600
Rapporten kan laddas ner på: www.landskrona.se under Miljö - Rapporter
FÖRORD ...
SAMMANFATTNING ... 4
BARNENS MILJÖHÄLSOENKÄT 2006, FRÅGA 2-101... 4
BARNENS MILJÖHÄLSOENKÄT 2006, FRÅGA 102-113, SAMT FÖRETAGENS MILJÖENKÄT... 3
INLEDNING ... 2
Bakgrund och syfte ... 2
Omfattning och genomförande ... 2
RESULTAT OCH DISKUSSION... 2
BARNENS MILJÖHÄLSOENKÄT 2006,BMHE06 ... Bakgrunduppgifter... 2
Barnens allmänna hälsotillstånd ... 8
Barnes Bostad... 7
Barnens familjesituation... 8
Rökning... 2
Barnens ohälsa ... 8
Allergisymtom... 8
Luftföroreningar ... 8
Buller ... 7
Skola och fritid ... 7
Fiskkonsumtion... 8
Skillnader mellan bostadsområden... 8
Skillnader mellan stad och land ... 8
FÖRETAGENS MILJÖENKÄT 2006,FME06 ... Information och kontroll av miljölagar ... 8
Miljöfrågor ... 8
Viktiga lokala frågor ... 8
SLUTSATSER... 9
BILAGOR
Bilaga 1. Enkätfrågor Bilaga 2. Följebrev Bilaga 3. Påminnelse Bilaga 4. Tackbrev
Bilaga 5. Tabellbilaga – Samtliga svar i absoluta tal och i procent Bilaga 6. Listning av fritextsvar och egna kommentarer
FÖRKORTNINGAR
BMHE 06 Barnens miljöhälsoenkät 2006, Landskrona kommun BMHE 03 Barnens miljöhälsoenkät 2003, Nationell undersökning
BMH 06 Barn, miljö och hälsa, rapport från Skåne, Blekinge, Hallands och Kronobergs län 2006, Regional rapport som till stor del bygger på resultat från BHME 03 FME 06 Företagens miljöenkät 2006, Landskrona kommun
MHR 05 Miljöhälsorapport 2005, Nationell rapport som till stor del grundas på resultat från BMHE 03
MHE 04 Miljörelaterad hälsoenkät, Landskrona kommun 2004
SAMMANFATTNING
Syfte och genomförande
Denna enkätundersökning har genomförts för att få en bild av vilka hälsorisker som finns i miljön och hur den miljörelaterade ohälsan ser ut hos barnen i Landskrona kommun. Två olika enkäter togs fram och skickades ut sommaren 2006. Den ena (barnens miljöhälsoenkät, BMHE 06) innehöll 115 frågor och skickades till 500 slumpmässigt utvalda familjer i Landskrona med barn i åldrarna 8 månader, 4 år eller 12 år.
Den andra enkäten (företagens miljöenkät 2006, FME 06) innehöll 18 frågor och skickades till företagsledare och miljöansvariga på 500 företag i Landskrona. I denna enkät var 14 frågor identiska med enkäten som skickades till föräldrarna.
Från företagen inkom 359 svar vilket ger en svarsfrekvens på 72 % och från föräldrarna inkom 294 svar vilket ger en svarsfrekvens på 59 %. Resultaten från BMHE 06 har jämförts med resultat från nationella och regionala undersökningar och särskilt utsatta områden i Landskrona har pekats ut.
Barnens miljöhälsoenkät 2006, fråga 2-101
Barnens allmänna hälsotillstånd
Merparten av föräldrarna tycker att deras barns hälsotillstånd är gott eller mycket gott. Hos 12- åringar finns dock problem med främst oro/nedstämdhet samt smärtor/besvär.
Barnens bostad
I Landskrona bor fler barn i flerbostadshus jämfört med övriga Skåne och Sverige. De allra flesta barn trivs bra i sina bostadsområden men andelen som trivs mycket bra är något lägre bland dem som bor i lägenhet.
Fuktskadade hus är vanligare i Landskrona än i övriga landet. De som bor på andra våningen eller högre i flerfamiljshus har drabbats av fukt och mögel i större utsträckning än andra. De som endast har självdrag samt självdrag med köks- och/eller badrumsfläkt drabbas i högre utsträckning av fuktskador än vad de med
fläktsystem med mekanisk till- och frånluft gör.
Familjesituation
Merparten av barnen i Landskrona bor med båda sina föräldrar men antalen minskar med barnets ålder. I Landskrona finns en större andel mammor med lägre utbildning än i Skåne som helhet. Nästan 80 % av papporna arbetar hel- eller deltid jämfört med 62 % av mammorna. 14 % av mammorna och bara 1 % av papporna var föräldralediga. Bland de utlandsfödda barnen är det fler föräldrar som studerar och färre som arbetar.
Drygt vart tredje barn i Landskrona har pälsdjur i bostaden och 47 % av familjerna uppger att barnen regelbundet träffar pälsdjur hos släktingar eller vänner (främst katt och hund). I Sverige som helhet är motsvarande siffra 60 %.
Rökning
Det är vanligare med rökande föräldrar i Skåne än i övriga landet. 14 % av föräldrarna i Landskrona röker. Av dessa röker 5 % av papporna och ingen av mammorna inomhus.
14 % av barnen vistas regelbundet i annan miljö där det förekommer tobaksrök.
Barnens ohälsa
15 % av 12-åringarna i Landskrona är överviktiga. 46 % av barnen har haft ont i öronen, haft halsinfektion eller varit förkylda de senaste tre månaderna och 15 % av barnen har använt antibiotika under samma period. 13
% av 12-åringarn och 18 % av 4-åringarna har varit hemma från skolan p.g.a. sjukdom den senaste månaden.
Var femte 12-åring har den senaste månaden haft huvudvärk som påverkat deras sömn eller dagliga aktiviteter. 17 % har haft svårt att somna och 14 % har lidit av trötthet. De främsta anledningarna uppges vara skolsituationen och barnets sjukdom.
Allergisymtom
I Landskrona har 16 % av barnen haft andningsbesvär det senaste året. Ansträngning och kall luft är de faktorerna som oftast leder
till andningsproblem. 8 % av barnen har en astmadiagnos. 5 % av barnen har fått diagnosen hösnuva eller allergisnuva men betydligt fler och någon gång haft symtom på allergi. Kall luft och pollen är de faktorer som oftast ger upphov till besvär i övre luftvägarna.
Ungefär vart tionde barn bland 4- och 12- åringar har haft eksem eller andra hudutslag med klåda de senaste 12 månaderna.
Luftföroreningar
Avgaslukt och tobaksrök är de lukter som 12- åringarna i Landskrona besväras mest av. 8 % av barnen besväras av avgaslukt flera gånger i veckan vilket är mer än i Sverige som helhet.
Barn som har föräldrar som röker i bostaden är överrepresenterade bland dem som besväras av röklukt flera gånger i veckan. De besvär som 12-åringarna främst upplever till följd av obehagliga lukter är huvudvärk, hosta och illamående.
Buller
De ljud som 12-åriga barn i Landskrona upplever som mest obehagliga i skolan är ljud i samband med lek, ljud från andra barn samt skrapljud från stolar. I hemmiljön är det vägtrafikbuller, ljud från grannar och andra barn som stör mest. De som har sovrumsfönster mot en trafikerad gata besväras av vägtrafikbuller i större utsträckning än andra. 28 % av 12-åringarna har haft svårt att göra sina läxor någon gång den senaste månaden p.g.a. störande ljud. Fler Landskronabarn uppger att de alltid eller ofta har öronsus jämfört med barn i Skåne och Sverige i stort.
Skola och fritid
Den stora majoriteten av 12-åringarna trivs mycket eller ganska bra i skolan. 6 % av 12- åringarna i Landskrona har dock fått luftvägsbesvär den senaste månaden p.g.a. för varma klassrum samt klassrum med dålig och instängs luft. Majoriteten av 12-åringarna går eller cyklar till skolan, fritidsaktiviteter och kompisbesök, medan 4-åringarna i större utsträckning åker bil eller dylikt. Ungefär vart annat barn behöver mindre än 30 minuter per dag för att ta sig till och från olika aktiviteter.
Hur mycket barnen vistas ute i naturen, parker eller grönområden minskar med åldern, men majoriteten av barnen är ute varje dag. 56 % av
12-åringarna idrottar flera gånger i veckan. Var sjätte 12-åring i Landskrona tränar aldrig, vilket är fler än i Sverige som helhet. De flesta barnen i Landskrona skyddas på något sätt mot solens UV-strålar men solskyddet försämras ju äldre barnen blir.
Fiskkonsumtion
Majoriteten av barnen i Landskrona äter fisk minst en gång i veckan. 10 % av de 12-åriga flickorna äter sill/strömming från Östersjön och 4 % äter insjöfisk oftare än rekommenderade 1 gång i månaden respektive 1 gång i veckan.
Skillnader mellan områden
Kommunen delades upp i geografiska områden efter statistikområden. Barnen i område 0 och 3 bor till stor del i lägenhet och trivs inte lika bra i sina bostadsområden som övriga barn i Landskrona. Förekomsten av kondens på fönstren, vilket är ett tecken på för hög luftfuktighet, är större i område 1 än i resten av Landskrona. Även luftkvaliteten i bostäderna upplevs som sämre där. De barn som störs mest av rökning bor i område 0, 3 och 5 vika är de barn som är mest utsatta för passiv rökning i hemmet eller på annan plats där de vistas regelbundet. Störst andel inomhusrökande föräldrar finns i område 3. Några skillnader mellan områdena gällande förekomst av sjukdomar eller allergier kan inte påvisas p.g.a.
för små svarsfrekvenser.
Skillnader mellan tätort och landsbygd Bland 12-åringarna som bor inne i Landskrona tätort är det en större andel som har haft luftvägsbesvär i samband med kall luft jämfört med barnen på landsbygden. Fler stadsbarn hindras också i sina dagliga aktiviteter eller sömn p.g.a. luftvägsbesvär. 12-åringarna i staden besväras även av tobaksrök och avgaser i större utsträckning än jämnåriga som bor utanför staden.
Skillnader mellan svenskfödda och invandrare
7 % av barnen är födda utanför Norden. Dessa barn bor i större utsträckning i lägenhet jämfört med svenskfödda barn. Föräldrarnas sysselsättning skiljer sig också åt. Bland de barn som är födda utanför Norden är det en mindre andel av föräldrarna som arbetar medan det är fler som studerar. Några statistiskt
säkerställda skillnader i barnens hälsotillstånd kan inte påvisas mellan svenskfödda och invandrarbarn.
Barnens miljöhälsoenkät 2006, fråga 102-115, samt företagens miljöenkät 2006
Information och kontroll av miljölagar 65 % av föräldrarna och företags- representanterna blir oroliga av de rapporter som ges om olika miljö- och hälsorisker, vilket är betydligt mer än vad allmänheten uppgav 2004. Både föräldrarna och företags- representanterna litar i stor utsträckning på forskare och tjänstemän vid statliga verk när det gäller information i miljö- och hälsofrågor.
Föräldrar har också stark tilltro till läkare medan företagsrepresentanterna litar på miljöförvaltningens tjänstemän.
Miljöfrågor
Båda grupperna är oroade för kommande generationers framtida miljö på jorden. När det gäller Landskronas miljö och barnens hälsa idag är föräldrar mer oroade än företagsrepresentanterna.
Landskronaborna har blivit mer positiva till trådbussarna jämfört med 2004. 46 % av föräldrarna och 30 % av företags- representanterna vill inte att Exercisfältet bebyggs under några omständigheter. 14 % av föräldrarna och 29 % av företags-
representanterna vill att Exercisfältet ska bebyggas eller delvis bebyggas.
Båda grupperna ansåg att minskade utsläpp från industri och trafik samt minskad spridning av giftiga ämnen var de viktigaste miljösatsningarna i Landskrona.
Företagsrepresentanterna vill i högre utsträckning att man satsar på biogas och vindkraft samt bättre kollektivtrafik.
Föräldrarna vill ha ökat skydd för dricksvatten, fler naturområden och fler cykelbanor.
Föräldrarna tror att politikerna prioriterar kollektivtrafik och förnyelsebar energi högre, och dricksvattenskydd och fler naturområden lägre än vad de själva gör.
Viktiga lokala frågor
Både föräldrarna och företagarna tycker att lägre kriminalitet, bra skola och lägre arbetslöshet är viktiga lokala frågor i Landskrona inför framtiden. Föräldrarna prioriterar även fler naturområden medan företagsrepresentanterna tycker att ett bra företagsklimat är viktigt. Jämfört med MHE 04 prioriterar föräldrarna en bra och hälsosam miljö samt en bra barn- och äldreomsorg betydligt lägre än vad allmänheten gjorde 2004. I stället prioriterades minskad kriminalitet, bra skola och fler naturområden betydligt högre. Båda grupperna ansåg att fler kommuninvånare, bra vägar och gator, ökat bostadsbyggande och bra kulturutbud är lågt prioriterat.
INLEDNING
Bakgrund och syfte
Kunskapen om hur barns hälsa påverkas av olika miljöfaktorer är i dag begränsad. Framför allt är kunskapen bristfällig när det gäller vilka effekter exponering av miljöfaktorer under barndomen ger senare i livet. Barn är i vissa avseende mer känsliga för faktorer i den yttre miljön än vad vuxna är. Barn har en högre ämnesomsättning och har därmed ett större intag av mat och dryck samt en högre andningsfrekvens räknat per kilo kroppsvikt.
Därför exponeras barn i större utsträckning av skadliga ämnen som kan finns i födan eller luften. Barn befinner sig också närmare marken och har en förmåga att stoppa saker i munnen, vilket ger en ökad risk för exponering av giftiga ämnen i jord och damm, både inomhus och utomhus. Att barn ännu inte är färdigutvecklade gör att de även kan vara mer känsliga för de föroreningar de får i sig.
2003 genomfördes den nationella enkät- undersökningen Barnens miljöhälsoenkät 2003 (BMHE 03), som riktade sig till ca 40 000 barn i åldrarna 8 månader, 4 år och 12 år. Denna undersökning var ett viktigt underlag till Socialstyrelsens Miljöhälsorapport 2005 (MHR 05), vilket är den första nationella rapporten om barns miljö och hälsa i Sverige.
MHR 05 utgör en viktig del i utvärderingen och uppföljningen av de 16 nationella miljökvalitetsmålen och folkhälsomålen samt är en aktionsplan för barns miljö och hälsa.
WHO Europa anordnade sommaren 2004 den fjärde miljö- och hälsoministerkonferensen och där åtog sig EU-länderna att utarbeta nationella aktionsplaner. Som ett komplement till MHR 05 har den regionala rapporten Barn, miljö och hälsa 2006, rapport från Skåne, Blekinge, Halland och Kronobergs län (BMH 06) tagits fram. Även denna rapport bygger till stor del på resultat från BMHE 03.
För att få en bild av hur kommunens barn påverkas av miljön i Landskrona har denna enkätundersökning, Barnens miljöhälsoenkät 2006 (BMHE 06), genomförts. Frågor ställdes till föräldrar för att få en uppfattning om inomhusmiljön i bostaden och hur denna tillsammans med utomhusmiljön påverkar
barnens hälsa. De tillfrågade fick även möjlighet att framföra synpunkter på hur man ser på olika miljöfrågor samt hur viktiga man anser att dessa och övriga lokala frågor är.
Även representanter från företag har fått besvara de frågor som rör olika miljöfrågor och andra lokala frågor.
Resultaten från BMHE 06 har jämförts med resultat som framkommit i den nationella respektive regionala rapportern samt den lokala rapporten Miljörelaterad hälsoenkät, Landskrona kommun 2004 (MHE 04) som riktade sig till vuxna kommuninvånare och folkvalda politiker.
En annan stor enkät om småbarns levnadsförhållanden och hälsa har genoförts på barnavårdscentralerna i Malmö, med resultat på stadsdelsnivå.
Omfattning och genomförande
Två olika enkäter (bilaga 1) togs fram och skickades ut tillsammans med ett följebrev (bilaga 2) sommaren 2006. Den ena enkäten (barnens miljöhälsoenkät 2006, BMHE 06) skickades till 500 ur SPAR (statens person- och adressregister) slumpmässigt utvalda föräldrar med barn i åldrarna 8 månader, 4 år eller 12 år boende i Landskrona. Enkäten innehöll 115 frågor. Fråga 1-101 var identiska med enkätfrågorna i BMHE 03 medan fråga 102-115 var hämtare ur MHE 04. Enkäten besvarades av föräldrarna med undantag från tio frågor (fråga 73-82) som 12-åringarna själva fick besvara.
Den andra enkäten (företagens miljöenkät 2006, FME 06) innehöll 18 frågor och skickades till företagsledare och miljöansvariga på 500 företag i Landskrona.
Deltagarnas namn hämtades från miljöförvaltningens tillsynsregister. 14 frågor är tagna från MHE 04 och är identiska med frågor som ställdes till föräldrarna.
En påminnelse (bilaga 3) skickades till de personer som inte svarat på enkäten. De som besvarade enkäten belönades med en trisslott som skickades ut tillsammans med ett tackbrev
(bilaga 4). Svaren var anonyma. För att kunna hålla reda på vilka som skulle få påminnelse och vilka som skulle belönas med en trisslott var svarskuverten numrerade och kunde prickas av mot utskicksregistret. När enkäten tagits ur svarskuvertet kunde ingen se vem som besvarat frågorna.
Eftersom det inte är hanterbart att skicka enkäten till samtliga föräldrar i Landskrona har ett urval gjorts. För att kunna bedöma hur representativa de inkomna svaren är för hela Landskronas befolkning, och för att kunna se skillnader mellan grupper, har svaren bearbetas med den statistiska metoden Pearson Chi2. För att bedöma sannolikheten (säkerheten) att ett samband föreligger arbetar man med så kallade signifikansnivåer eller p-värden (p står för probability). P-värdet anger hur stor risken är
att man dragit en felaktig slutsats om att en skillnad finns. Signifikansnivån 0,05 användes.
Det innebär att det är 95 % sannolikhet att en verklig skillnad föreligger.
Enkätsvaren har jämförts med barns generella hälsa i Skåne och Sverige utifrån resultaten som presenteras i MHR 05 samt den regionala rapporten. Skillnader i förekomst mellan de olika undersökningarna måste tolkas med försiktighet, eftersom skattningarna har en osäkerhet som beror på hur stor svarsgruppen är och hur vanlig förekomsten är. Skattningen av en förekomst i Landskrona har därför större osäkerhet p.g.a. en mindre svarsgrupp.
Skillnader på ett par %-enheter mellan Landskrona och Skåne eller Sverige som helhet behöver därmed inte innebära att en verklig skillnad föreligger.
RESULTAT OCH DISKUSSION
Från familjerna inkom 294 svar, vilket ger en svarsfrekvens på 59 %. BMHE 03 hade en svarsfrekvens på 70 % och i MHE 04 var allmänhetens svarsfrekvens 64 %. Från företagen inkom 359 svar, vilket ger en svarsfrekvens på 72 %. Resultat från samtliga frågor i absoluta tal och procent, redovisas i bilaga 5. Svaren på de frågor där den tillfrågade fritt fick skriva ett svar eller uttrycka en åsikt redovisas i bilaga 6.
Barnens miljöhälsoenkät 2006, fråga 2-101
Bakgrunduppgifter
Av svarsgruppen utgjorde 12-åringarna 48 %, 4-åringarna 43 % och 8 månader gamla barn 6,5 % (tabell 1). Av föräldrarna i Landskrona som besvarat enkäten utgör de med 8 månaders barn en mindre andel jämfört med den
nationella och den regionala undersökningen.
Åldersfördelningen i de olika undersökningarna redovisas i tabell 2. Då 8 månaders barn är en så liten svarsgrupp bör slutsatser om denna grupp tas med större försiktighet. Könsfördelning var relativt jämn i samtliga åldersgrupper. 69 % av 12-åringarna har själva besvarat frågorna 73-82. 76 % av enkäterna har besvarats av mammor, 10 % av pappor och 10 % av båda föräldrarna. Av dem som besvarat enkäten är den största andelen (45 %) födda i Landskrona och 44 % är födda i övriga Sverige. Eftersom Landskrona inte har något BB längre har vissa föräldrar angett att barnet är fött i övriga Sverige trots att de var bosatta i Landskrona vid tillfället. 1 % av barnen är födda i övriga Norden och 7 % kommer från länder utanför Norden. Bland de äldre barnen är det en större andel som är födda i andra länder (tabell 3.
Tabell 1. Könsfördelning och åldersfördelning i antal och procent av dem som besvarat enkäten.
Källa BMHE 06.
Pojke Flicka Ej svarat Totalt
8 månader 9 47 % 10 53 % 0 0 % 19 6,5 %
4 år 66 52 % 60 48 % 0 0 % 126 43 %
12 år 72 51 % 68 48 % 1 1 % 141 48 %
Ej svarat 0 0 % 2 25 % 6 75 % 8 2,7 %
Totalt 147 50 % 140 47,6 % 7 2,4 % 294 100 %
Tabell 2. Antal inkomna svar i Landskrona, Skåne och Sverige Källa: BMHE 03 och BMHE 06.
8 månader 4 år 12 år Totalt
Landskrona 19 126 141 286
Skåne 495 372 365 1232
Sverige 11005 8402 9594 29001
Tabell 3. Födelseplats i antal och procent av dem som besvarat enkäten, p=0,0113 (Pearson Chi2). BMHE 06 Landskrona Övriga
Sverige Övrigt
nordiskt land Övriga
världen Ej svarat Totalt
8 månader 4 21 % 15 79 % 0 0 % 0 0 % 0 0 % 19
4 år 62 49 % 57 45 % 1 1 % 4 3 % 2 2 % 126
12 år 68 48 % 56 40 % 1 1 % 16 11 % 0 0 % 141
Ej svarat 0 0 % 2 25 % 1 12 % 1 13 % 4 50 % 8
Totalt 134 45 % 130 44 % 3 1 % 21 7 % 6 2 % 294
Summering av bakgrundsuppgifter
Totalt besvarade 294 föräldrar enkäten. 12-åringarna utgjorde störst andel av svarsgruppen och könsfördelningen var relativt jämn i alla åldersgrupper. Flest barn var födda i Landskrona eller någon annan stans i Sverige. Bara 3 barn var födda i annat nordiskt land medan 7 % var födda utanför Norden. 12-åringarna dominerade bland dem som var födda i övriga världen.
Barnens allmänna hälsotillstånd
De flesta föräldrarna (90 %) bedömde sitt barns allmänna hälsotillstånd den senaste månaden som mycket gott eller gott (tabell 4), vilket är ungefär det samma som i Skåne och Sverige som helhet. Bland de yngre barnen i Landskrona är det dock fler av föräldrarna som uppger att barnen hälsotillstånd är mycket gott jämfört med Skåne och Sverige. 76 % av föräldrarna bedömer att deras barns hälsotillstånd ligger över 90 på en 100-gradig skala.
Nästan var fjärde 12- åring i Landskrona lider av oro eller nedstämdhet. Procentuellt sett är fler 12-åringar i Landskrona oroliga eller nedstämda jämfört med Skåne och övriga Sverige, där det är 18 % respektive 16 % som är oroliga. En stor andel av 12-åringarna lider även av smärtor/besvär medan det är färre som har problem med att klara sina huvudsakliga aktiviteter (gå i skolan och delta i familje- och fritidsaktiviteter, hobbys, sportaktiviteter eller lek), rörlighet och gång eller daglig hygien (tabell 5).
Summering av barnens allmänna hälsotillstånd
De flesta föräldrarna i Landskrona, Skåne och Sverige tycker att deras barns hälsotillstånd är gott eller mycket gott. 12-åringars främsta problem är oro/nedstämdhet och smärtor/besvär följt av problem med huvudsakliga aktiviteter, (t.ex. gå i skolan, familje- och fritidsaktiviteter, hobbys, sportaktiviteter, lek). I Landskrona är det en större andel av 12-åringarna som lider av oro eller nedstämdhet jämfört med Skåne och Sverige som helhet.
Tabell 4. Föräldrarnas bedömning av barnens allmänna hälsotillstånd den senaste månaden i Landskrona, Skåne och Sverige. Andel (%) av barnen i åldersgrupperna 8 mån, 4 år och 12 år. Källa: BMHE 03 och BMHE 06.
Landskrona Skåne Sverige
8 månader Mycket gott 69 60 59
Gott 26 31 30
Någorlunda 5 8 9
Dåligt/mycket dåligt 0 1 2
Ej svarat 0 0 0
4 år Mycket gott 71 56 59
Gott 20 33 31
Någorlunda 6 8 8
Dåligt/mycket dåligt 2 3 2
Ej svarat 1 0 0
12 år Mycket gott 62 59 62
Gott 31 34 31
Någorlunda 5 7 6
Dåligt/mycket dåligt 2 0 1
Ej svarat 0 0 0
Tabell 5. Andel (%) av 12-åringarna som lider av olika åkommor och problem.
Källa: BMHE 03 och BMHE 06.
Landskrona Sverige
Pojkar Flickor Pojkar Flickor
Lider av oro/nedstämdhet
Inga 78 74 83 83
Måttliga 21 25 16 16
Svåra 0 1 0 0
Ej svarat 1 0 0 0
Lider av smärtor/besvär
Inga 82 79 86 85
Måttliga 17 19 13 15
Svåra 0 2 1 0
Ej svarat 1 0 0 0
Problem med rörlighet/gång
Inga 99 96 99 99
Måttliga 1 4 1 1
Svåra 0 0 0 0
Ej svarat 0 0 0 0
Problem med att sköta sin dagliga hygien
Inga 94 96 98 99
Måttliga 4 4 2 1
Svåra 0 0 0 0
Ej svarat 2 0 0 0
Problem med huvudsakliga aktiviteter
Inga 92 94 96 97
Måttliga 7 6 4 3
Svåra 1 0 0 0
Ej svarat 0 0 0 0
Barnens bostad
TrivselDe allra flesta barnen i Landskrona trivs bra i det bostadsområde där de bor. Andelen som trivs mycket bra är dock mindre än i Skåne som helhet. 3 % av barnen i Landskrona rapporterade att de trivs ganska eller mycket dåligt. Av barnen som är födda i Landskrona är det en större andel som trivs mycket bra i sitt bostadsområde jämfört med barn som är födda i övriga Sverige eller utomlands. Bland de som bor i småhus är det också fler som trivs mycket bra i sitt bostadsområde jämfört med dem som bor i lägenhet.
Bostadens karaktär
Majoriteten av barnen i Landskrona bor i småhus (58 %) eller flerbostadshus (38 %).
Jämfört med barn i Skåne och Sverige är det en större andel av barnen i Landskrona som bor i lägenhet (tabell 6). Det är vanligare bland barn födda i Sverige att bo i småhus medan en större andel av barnen födda utomlands bor i flerbostadshus.
I BMHE 03 fann man att minst andel barn boende i hus byggda före 1941 har rapporterade symtom från luftvägarna (10 %), medan barn boende i hus byggda under perioden 1961-1975 har mer luftvägssymtom
(13 %). I Landskrona bor flest barn i hus byggda mellan 1961-1975 (tabell 6), men utifrån denna enkät kan man inte se att barn i dessa hus har mer besvär från luftvägar eller att förekomsten av fukt- eller mögelskador är högre där än i andra hus. Luftkvaliteten uppfattas inte heller som sämre.
Höga halter av radon i bostaden ökar risken för lungcancer hos barn. I Sverige uppskattas 200 000 barn bo i bostäder med radonhalter överstigande dagens svenska riktvärde på 200 Bq/m3. Av dem som svarat på enkäten har endast 7 personer mätt radonhalten i bostaden och i 6 av fallen var halterna under gränsvärdet medan den sjunde inte kände till resultatet.
36 % av bostäderna har något fönster vänt direkt mot trafikerad gata, och 12 % av barnen har sitt sovrum placerat där. Det är fler än generellt i Sverige där drygt var femte bostad har fönster mot trafikerad gata och 9
% av barnens sovrumsfönster är placerade där. Bland de barnen som bor i lägenhet som inte ligger på bottenvåningen är det en större andel (26 %) som har sovrumsfönster mot trafikerad gata än bland barn som bor i lägenhet på bottenplan eller i småhus.
Tabell 6. Typ av bostad samt bostädernas byggår för barn i Landskrona, Skåne och Sverige. Källa: BMHE 03 och BMHE 06.
Bostadstyp Landskrona Skåne Sverige Småhus (villa, radhus,
kedjehus, gård) 58 70 69
Flerbostadshus 38 29 31
Annan typ 4
Byggår
Före 1941 15 23 22
1941-1960 15 12 15
1961-1975 21 25 23
1976-1985 10 15 15
1986-1995 7 11 13
1996- 7 6 5
Vet ej 25 8 7
Luftkvalitet, ventilation, fukt och mögel
Luftkvaliteten i de flesta av barnens bostäder i Landskrona upplevs som mycket eller ganska bra, vilket också gäller för Skåne och Sverige totalt (tabell 7). 10 % av barnen bor dock i bostäder där luftkvaliteten uppfattats som mycket eller ganska dålig vilket är fler än i övriga landet. Enligt BMHE 03 tyckte 98
% av familjerna som bor i småhus att luften var mycket bra eller bra, medan denna andel reducerades till 85 procent för familjerna i flerbostadshus. Samma mönster finns i Landskrona där 91 % av dem som bor i
småhus upplever luftkvaliteten som god eller mycket god medan siffran för flerbostadshus är 77 % (tabell 8). Enligt BMHE 03 var det vanligare med allergisymtom hos barnen i de hem där föräldrarna bedömde luftkvaliteten i bostaden som dålig. I de hem där föräldrarna upplevde luften som dålig var det även vanligare att de uppgav att barnen hade upprepade förkylningar (MHR 05). Något sådant samband kunde inte påvisas i Landskrona men dålig luftkvalitet kan ändå vara en riskfaktor för ohälsa hos barnen i kommunen.
Tabell 7. Uppfattning av luftkvaliteten i bostaden samt förekomst av synliga fuktskador i Landskrona, Skåne och Sverige angivet i procent.
Källa: BMHE 03 och BMHE 06.
Luftkvalitet Landskrona Skåne Sverige
Mycket bra 41 48 48
Ganska bra 44 47 46
Ganska dålig 2 4 5
Mycket dålig 8 1 1
Ej svarat 5
Synlig fuktskada 20 16 17
Tabell 8. Luftkvalitet i olika typer av bostäder angivet i procent. p= 0,0000 (Pearson Chi2). Källa: BMHE 06.
typ av bostad Luftkvalitet
mycket
bra ganska
bra ganska
dålig mycket
dålig ej
svarat
småhus 57 35 5 0 4
flerbostadshus 1 trappa eller
högre 19 56 16 6 3
flerbostadshus bottenvåning 16 65 9 7 2
Hög luftfuktighet inomhus kan innebära en risk för tillväxt av husdammskvalster som i sin tur kan ge upphov till allergi. Att vintertid ha kondens på insidan av fönstren är ett tecken på hög luftfuktighet. Enligt den nationella miljöhälsorapporten var det vanligare med symtom från luftvägar och hud bland de barn som bodde i bostäder där det dagligen förekom kondens på insidan av fönstren. I Landskrona uppgav 36 % av föräldrarna att de har kondens på fönstren vintertid och 7 % att de har det dagligen, vilket är jämförbart med Sverige i stort där 40
% ofta eller ibland hade kondens på
fönsterrutorna och 5 % har det dagligen. I de hus där kondens förekommer dagligen är det vanligare med fuktskador och mögelskador jämfört med de bostäder som inte har kondens på fönstren.
Enligt BMHE 03 rapporterade 19 % av föräldrarna att det finns synliga fuktskador, synligt mögel och/eller mögellukt i bostaden.
I Skåne är andelen bostäder med rapporterade fuktproblem 16 %. I Landskrona är det 23 % av barnen som bor i bostäder där det har funnits fuktskador, synligt mögel eller mögellukt. Dessa problem är vanligast i de 8
månader gamla barnens bostäder, där hela 53
% har något av dessa problem. Eftersom 8 månaders barn utgör en så liten del av svarsgruppen är det dock svårt att säga att detta gäller generellt. Motsvarande siffra för 4-åringar respektive 12-åringar är 23 % respektive 21 % (tabell 9). Problem med fukt och mögel är vanligare i lägenheter som ligger på andra våningen eller högre än i småhus och lägenheter på bottenplan. Enligt MHR 05 finns det stöd för att fukt- eller mögelskador kan ge upphov till kemiska och mikrobiella processer som leder till att
toxiska ämnen frigörs. Barn som bor i bostäder med dessa skador har därmed en ökad risk för symtom från nedre luftvägarna.
Bland barnen i Landskrona som hade fukt och/eller mögelproblem var det 26 % som någon gång hade haft problem med pipande eller väsande andning och 18 % som haft långvarig snuva/nästäppa utan att de varit förkylda jämfört med 20 % respektive 15 % bland barnen som inte haft fukt eller mögelproblem i hemmet. Dessa skillnader är dock inte statistiskt säkerställda.
Tabell 9. Andelen (%) av barnen som har haft fuktskador eller mögel i bostaden. Källa BMHE 06.
Fuktskada
(p=0,094) Mögelväxt
(p=0,629) Mögellukt
(p=0,349) Fukt eller mögel
(p=0,007)
8 månader 42 11 16 53
4 år 19 5 5 23
12 år 18 4 6 21
Ventilationens uppgift är att byta ut förorenad inomhusluft mot frisk luft utifrån. Dålig ventilation gör att föroreningar från material och mänskliga aktiviteter blir kvar i inomhusluften. Dessutom kan höga luftfuktighetsnivåer uppkomma. (MHR 05) Utifrån enkätsvaren kan man inte påvisa att personer med olika typer av ventilationssystem upplever luftkvaliteten olika. Typ av ventilationssystem verkar dock påverka förekomsten av fuktskador. De som endast har självdrag eller självdrag med köks- och/eller badrumsfläkt har i större utsträckning drabbats av fuktskador (28 %
respektive 25 %) än de med fläktsystem med mekanisk frånluft eller från- och tilluft (5 % respektive 6 %) (diagram 1).
Av dem som svarat på enkäten som kände till vilket ventilationssystem som finns i huset hade 29 % självdrag som ventilation, 45 % självdrag samt köks-/badrumsfläkt, 9 % fläktsystem med mekanisk frånluft, 13 % mekanisk till- och frånluft och 3 % annat system. Siffrorna ska dock tas med viss försiktighet på grund av att 21 % svarade att de inte viste vilket ventilationssystem de hade eller valde att inte svara på frågan.
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
endast självdrag självdrag samt köksfläkt och/eller
badrumsfläkt
fläktsystem med mekanisk frånluft
fläktsystem med mekanisk från- och
tilluft
annat känner inte till ventilationstypen
ej svarat
Haft fuktskador Inte haft fuktskador ej svarat
Diagram 1. Andel (%) av bostäder med olika ventilationssystem som har drabbats av fuktskador. p=0,0412 (Pearson Chi2).
Summering av bostaden
De allra flesta barnen i Landskrona trivs mycket bra i sitt bostadsområde. Barn födda i Landskrona och barn som bor i småhus trivs bättre än andra barn. Jämfört med Skåne och Sverige bor fler barn i Landskrona i flerbostadshus. Drygt var tredje Landskronabo har något/några fönster i sin bostad vända mot en större gata eller trafikerad led och 12 % av barnen har sitt rum placerat där, vilket är en större andel än i Sverige som helhet.
Luftkvaliteten upplevs som mycket eller ganska bra i de flesta av barnens bostäder i Landskrona, men det är en större andel som har dålig luftkvalitet jämfört med övriga landet.
De som endast har självdrag samt självdrag med köks- och/eller badrumsfläkt drabbas i högre utsträckning av fuktskador medan de med fläktsystem med mekanisk till- och från luft drabbats minst. Fukt- eller mögelskadade i bostaden är vanligare i Landskrona än i övriga landet. Problem med fukt och mögel är även vanligare i lägenheter som ligger på andra våningen eller högre än i småhus och lägenheter på bottenplan.
Barnens familjesituation
Majoriteten av barnen i Landskrona bor med båda föräldrarna med andelen minskar med barnens ålder. (tabell 10)
Föräldrarnas situation
80 % av papporna och 62 % av mammorna arbetar hel- eller deltid. Bara 1 % av papporna och 14 % av mammorna var föräldralediga. Av papporna var det 5 % som var arbetslösa och 2 % som var sjukskrivna eller förtidspensionerade. Bland mammorna var motsvarande siffror 3 % respektive 5 %.
Bland de utlandsfödda barnen är det fler av föräldrarna som studerar och färre som arbetar.
Jämfört med övriga Skåne är det en något mindre andel av mammorna i Landskrona som har högskoleutbildning. Av mammorna i Landskrona är det 54 % som har gymnasieutbildning och 33 % som har högskole-/universitetsutbildning medan det i Skåne är 47 % med gymnasieutbildning och 38 % som har läst vid universitet/högskola.
Bland mammor till barn födda utanför norden är det fler som bara har grundskoleutbildning eller lägre och färre som har gymnasieutbildning. Bland papporna i Landskrona är det 26 % som har högskoleutbildning och 53 % som har gymnasiet som högsta slutförda utbildning.
Tabell 10. Vårdnadshavare som bor på samma adress som barnet. Andel (%) av barnen i olika åldrar p=0,0003 (Pearson Chi2). Källa: BMHE 06.
Mamma och
Pappa Mamma Pappa Annan
vårdnadshavare Ej svarat
8 månader 68 11 0 0 21
4 år 68 6 1 1 24
12 år 44 30 2 1 22
Pälsdjur i bostaden
Tidigare har man trott att barn som exponeras för pälsdjur i hemmet löper större risk att utveckla allergi. Detta är dock en uppfattning som har börjat omvärderas. För barn som redan har en allergisjukdom kan förekomsten av pälsdjur dock leda till att allergin förvärras eller nya allergier utvecklas. Allergena ämnen sprids från djurägares kläder och hår vilket leder till att även barn som inte själva har djur kan utsättas för allergener.(MHR 05) Detta kan leda till problem för allergiska barn i t.ex.
skolmiljön om många barn i klassen har pälsdjur. I Sverige har 39 % av barnen pälsdjur i bostaden (19 % av de
pälsdjursallergiska barnen), och samma siffra gäller för Skåne.
I Landskrona har 36 % av barn pälsdjur och det verkar bli vanligare ju äldre barnen blir (skillnaderna är dock inte statistiskt signifikanta, p=0,1963), vilket är generellt för Skåne och Sverige. 39 % respektive 36 % av föräldrarna till 4- och 12-åringar anger att det tidigare funnits pälsdjur i bostaden vilket är en större andel än hos barnen i Skåne och Sverige (tabell 11). 47 % av barnen träffar regelbundet pälsdjur, främst katt och hund, hos släktingar eller vänner. Motsvarande siffra för Sverige är 60 %.
Tabell 11. Andel (%) av barnen i Landskrona, Skåne och Sverige som har eller har haft pälsdjur i bostaden. Källa BMHE 03 och BMHE 06.
Landskrona Skåne Sverige Pälsdjur i bostaden
8 månader 26 34 31
4 år 32 35 31
12 år 43 47 51
Pälsdjur i bostaden tidigare
8 månader 5 20 19
4 år 39 22 20
12 år 36 20 18
Summering av Familjesituation
De flesta barn i Landskrona bor med båda sina föräldrar med var tredje 12-åring uppger att de bara bor med en av sina föräldrar.
80 % av papporna och endast 62 % av mammorna arbetar hel- eller deltid.
Utbildningsnivån är lägre bland mammorna i Landskrona än övriga Skåne.
Vart tredje barn i Landskrona har pälsdjur hemma och det blir vanligare ju äldre barnen blir, vilket är generellt för hela Sverige. 47 % av familjerna i Landskrona uppgav att barnen regelbundet träffar pälsdjur, främst katt och hund, hos släktingar eller vänner.
Rökning
Tobaksrök är en allvarlig luftförorening som påverkar barnen. Framför allt om föräldrarna röker inne i bostaden. Antalet rökare har minskat och generellt bor nu barn i Sverige i rökfria hem. Skåne tillsammans med Norrbotten är dock de länen som har minst andel rökfria hem enligt BMH 06. I Sverige
som helhet är det vanligare bland de äldre barnen att någon röker hemma och föräldrar med lägre utbildning röker generellt mer än högutbildade föräldrar.
14 % av föräldrarna i Landskrona är rökare med de flesta röker inte inne i hemmet.
Andelen rökande pappor är ungefär den samma i Landskrona som i Skåne som helhet, medan andelen rökande mammor är något mindre (tabell 12). Inga av mammorna till 8- månader barn har svarat att de röker, men så många som 11 % valde att inte svara på
frågan. 5 % av papporna och 0 % av mammorna uppger att de så gått som dagligen röker inne i bostaden. Barnen utsätts även för tobaksrök utanför hemmet och 14 % av barnen i Landskrona vistas regelbundet i andra miljöer där tobaksrök förekommer.
Tabell 12. Föräldrarnas rökvanor bland barn i olika åldrar i Landskrona, Skåne och Sverige. Andel (%). Källa: BMHE 03 och BMHE 06.
Landskrona Skåne Sverige 8 månader
Pappa röker 11 11 9
Mamma röker 0 11 8
4 år
Pappa röker 17 15 10
Mamma röker 13 17 13
12 år
Pappa röker 16 17 12
Mamma röker 13 21 15
Summering Rökning
Andelen rökande föräldrar är ungefär den samma i Landskrona som i Skåne som helhet. 14
% av föräldrarna röker och 5 % av papporna men ingen av mammorna uppger att de röker inne i bostaden. 14 % av barnen vistas regelbundet i andra miljöer där tobaksrök förekommer.
Barnens ohälsa
Övervikt12-åriga flickor med ett BMI (body max index, vikt (kg)/längd (m2)) över 21,68 betraktas som överviktiga och löper risk för fetma. Motsvarande siffra för pojkar är 21,22.
Enligt MHR 05 är 12 % av Sveriges 12-åriga flickor överviktiga och 16 % av pojkarna, och andelen överviktiga tenderar att vara större i resurssvaga områden. Bland 12-åringarna i Landskrona är 15 % av både flickorna och pojkarna överviktiga.
För 4-åringar ligger gränsvärdena för övervikt på BMI>17,28 för flickor och BMI>17,55 för pojkar. Av de som svarat på enkäten hade 12
% av pojkar och 13 % av flickorna ett BMI över dessa värden.
Sjukdomar och infektioner
8 % av föräldrarna uppger att deras barn har någon form av handikapp eller alvarlig sjukdom. 46 % av barnen har haft ont i öronen, haft halsinfektion eller förkylning de senaste 3 månaderna. 10 % har haft det 2 gånger eller fler (tabell 13). 13 % av barnen har någon gång rörbehandlats p.g.a.
öroninfektioner eller öronkatarrer. Bland 12- åringarna är det 16 % som rörbehandlats.
15 % av barnen har behandlats med antibiotika de senaste 3 månaderna och 2 % har behandlats 2 gånger under denna tid.(tabell 13)
Tabell 13. Andel (%) av barnen i Landskrona som har haft ont i öronen, halsinfektion eller förkylning, samt användning av antibiotika de senaste 3 månaderna. (Pearson Chi2. Källa BMHE 06.
Ålder Ont i öronen, halsinfektion eller förkylning
(p=0,9487)
Använd antibiotika eller penicillin
(P=0,1689) 2 gånger eller fler 1 gång 2 gånger 1 gång
8 månader 5 37 0 11
4 år 13 35 4 17
12 år 9 35 1 9
Totalt 10 34 2 13
Under de senaste tre månaderna hade 20 % av barnen sökt vård i öppenvården för akuta besvär och lika många har sökt för kontroll av någon sjukdom. Under samma tid har 10 % besökt en akutmottagning och 7 % har sökt för kontroll av någon sjukdom på sjukhus.
13 % av föräldrarna till 12-åringar angav att barnen varit borta från skolan den senaste månaden på grund av sjukdom. Av dessa har de flesta (9 %) varit borta 1-5 dagar. Bland 4- åringarna var det 18 % av föräldrarna som angav att barnen varit borta från skolan p.g.a.
sjukdom och 12 % hade varit borta 1-5 dagar (diagram 2).
2a
0% 20% 40% 60% 80% 100%
8 månader 4 år 12 år
ej svarat ej borta från skolan borta från skolan
2b
0% 2% 4% 6% 8% 10% 12% 14%
8 månader 4 år 12 år
11-15 dagar 6-10 dagar 1-5 dagar
Besvär och situationer som påverkar barnen
21 % av 12-åringarna och 2 % av 4-åringarna har den senaste månaden haft huvudvärk som påverkat deras sömn eller dagliga aktiviteter.
72 % av 12-åringarna med huvudvärk hade ont i 1-5 dagar/nätter. Nästan var tionde barn har haft ont i magen den senaste månaden.
Bland 12-åringarna är det 8 % som lider av koncentrationssvårigheter. Majoriteten av
dessa har haft problem 1-5 dagar, men 36 % av dessa barn (eller 3 % av samtliga 12- åringar) har problem mer än 21 dagar den senaste månaden. Bland de yngre barnen är det mycket få som känner sig stressade medan det bland 12-åringarna är 9 % som varit stressade den senaste månaden. 69 % av dessa barn är stressade 1-5 dagar i månaden men det finns barn (1 % av 12-åringarna) som känner sig stressade mer än 21 dagar i Diagram 2a. Andel (%) av barnen i Landskrona
som har varit borta från skolan den senaste månaden. Källa BMHE 06
2b Andel (%) av barnen som har varit borta från skolan olika antal dagar p.g.a. sjukdom den senaste månaden. Källa BMHE 06
månaden. 17 % av 12-åringarna, 9 % av 4- åringarna och 16 % av barnen på 8 månader hade någon gång haft svårt att somna, och 14
% av 12-åringarna och 4 % av 4-åringarna har haft problem med sina dagliga aktiviteter till följd av trötthet. Bland de barn som har
uppgett att de lider av oro eller nedstämdhet är samtliga ovanstående besvär vanligare än hos barn som inte är oroliga eller nedstämda.
Förekomsten av olika besvär samt troliga orsaker redovisas i tabell 14.
Tabell 14. Andel (%) av 12-åringarna som den senaste månaden har haft besvär som påverkat deras dagliga aktiviteter eller sömn, samt troliga orsaker till besvären i % av de med besvär. Källa: BMHE 06.
Andel
barn Hem- och
familjesituation Skol-
situation Barnets
sjukdom Annat/vet ej
Huvudvärk 21 21 34 28 41
Magont 12 18 18 47 47
Koncentrationssvårigheter 8 18 55 45 0
Känt sig stressad 9 46 77 62 93
Svårt att somna 17 21 17 21 46
Svårt att somna om vid
uppvaknande på natten 7 20 20 30 40
Trötthet 14 5 30 30 35
Summering av barnens ohälsa
Bland 12-åriga i Landskrona är det 15 % som är överviktiga och det är ingen skillnad mellan pojkar och flickor. I Sverige som helhet är övervikt vanligare bland pojkar.
46 % av barnen har haft ont i öronen, halsinfektion eller förkylning de senaste 3 månaderna. 10 % har haft det 2 gånger eller fler. Drygt var sjunde barn har behandlats med antibiotika eller penicillin under de senaste 3 månaderna. 13 % av 12-åringarna har varit hemma från skolan den senaste månaden p.g.a. sjukdom.
Var femte 12-åring har den senaste månaden haft huvudvärk som påverkad deras sömn eller dagliga aktiviteter. 17 % har haft svårt att somna och 14 % har lidit av trötthet.
Allergisymtom
Besvär från nedre luftvägarna
Enligt BMHE 03 hade drygt var fjärde 4- åring och 12-åring eksem, astma, hösnuva, födoämnesallergi eller andra symtom p.g.a.
allergi mot vanligt förekommande ämnen.
I Landskrona har 21 % av barnen någon gång haft pipande eller väsande andning. För ungefär hälften av dem som har haft besvär uppträdde besvären första gången innan 1,5 års ålder. 16 % av barnen har haft
andningsbesvär någon gång under det senaste året. Ansträngning och kall luft är de faktorerna som oftast leder till andningsproblem (tabell 15). 8 % av barnen har hindrats i sina dagliga aktiviteter eller sömn den senaste månaden på grund av besvär från nedre luftvägarna. Bara 40 % av dem som haft dessa problem har astma enligt läkare. Totalt har 8 % av barnen en astmadiagnos.
Tabell 15. Andel (%) av 4- och 12-åringar som har haft besvär från nedre luftvägarna i kontakt med olika faktorer under det senaste året respektive den senaste månaden. Källa BMHE 06.
Besvär i nedre
luftvägarna Vid
ansträngning Kall
luft Katt Hund Björk-
pollen Gräs-
pollen Annat Senaste 12 månaderna
4 år 10 12 1 1 1 2 10
12 år 11 13 2 3 6 9 9
Senaste månaden
4 år 4 5 1 1 0 2 6
12 år 4 4 2 2 5 8 5
Besvär från övre luftvägarna
14 % av barnen har någon gång haft långvarig snuva eller nästäppa utan att ha varit förkylda. Av de 12-åringar som har haft besvär uppträdde besvären i 58 % av fallen efter 9 års ålder. Andelen av 4- respektive 12- åringarna som fått nysningar, rinnsnuva, nästäppa eller röda kliande ögon i kontakt med olika faktorer redovisas i tabell 16.
Besvär i både övre och nedre luftvägarna p.g.a. pollen är vanligare hos 12-åringarna än hos de yngre barnen, vilket troligtvis beror på
att allergin visar sig först när barnet blivit lite äldre.
6 % av barnen har haft näs- eller ögonbesvär som har hindrat dem i deras dagliga aktiviteter eller påverkat sömnen den senaste månaden. 5 % har hösnuva eller allergisnuva enligt läkare. Hälften av de barn som hindrats i sina dagliga aktiviteter p.g.a. besvär från ögon eller näsa har diagnosen hösnuva eller allergisnuva.
Tabell 16 . Andel (%) av 4- och 12-åringar som har haft besvär från övre luftvägarna i kontakt med olika faktorer under det senaste året respektive den senaste månaden. Källa BMHE 06.
Besvär i övre
luftvägarna Kall
luft Katt Hund Björk-
pollen Gräs-
pollen Annat Senaste 12 månaderna
4 år 14 2 2 2 6 6
12 år 13 5 4 11 13 5
Senaste månaden
4 år 3 2 2 0 4 4
12 år 4 5 4 9 11 4
Barnen i Landskrona hade likartad andel fall av allergi som Skåne och Sverige i stort.
(tabell 17) Bland de 12-åringar som besvarat enkäten är det något vanligare med astma jämfört med övriga Sverige och användningen av astmamedicin är större bland 12-åringar och mindre bland 4-åringar i Landskrona. Om dessa skillnader är generella för hela Landskrona är dock svårt att säja.
Föräldrarna till var tionde barn hade någon gång vidtagit åtgärder eller gjort förändringar
i hemmet p.g.a. misstänkt astma eller allergi hos någon familjemedlem (tabell 18).
Enligt BMHE 03 har 8 % av 4- och 12- åringarna i Sverige symptom på födoämnesallergi. 6 % av barnen i Landskrona har födoämnesallergi enligt läkare. De födoämnen som flest reagerar på är mjölk, kiwi, jordnötter och nötter eller mandel.
Tabell 17. Andel (%) av barnen som har astma eller allergi samt användningen av astmamedicin i Landskrona, Skåne och Sverige. Källa: BMHE 03 och BMHE 06.
Landskrona Skåne Sverige Hösnuva eller allergisnuva
enligt läkare
4 år 2 2 2
12 år 9 11 9
Astma enligt läkare
4 år 7 6 6
12 år 9 6 6
Använt medicin mot astma det senaste året.
4 år 4 10 13
12 år 14 10 9
Tabell 18. Andel (%) av föräldrarna som har bytt bostad eller gjort några förändringar p.g.a. misstänkt astma eller allergi i familjen. Källa BMHE 06.
Bytt
bostad Lämnat bort eller avstått
från att skaffa pälsdjur Slutat röka inomhus
Annan förändring i
bostaden
Någon förändring
8 månader 0 0 0 6 5
4 år 2 3 2 4 7
12 år 5 5 1 10 13
Totalt 3 4 1 6 10
Hudbesvär
19 % av föräldrarna i Landskrona angav att barnen någon gång haft utslag med klåda i minst två veckor. (tabell 19) Det vanligaste var att besvären uppkom första gången vid
0,1-2 års ålder. Ungefär var tionde 4- och 12- åring har haft sådana hudutslag de senaste 12 månaderna. 12 % av barnen har eksem enligt läkare och 63 % av dem som har eksem har böjveckseksem.
Tabell 19. Andel (%) av barnen som någon gång har haft hudutslag med klåda mer än 2 veckor, har haft utslag det senaste året samt har eksem enligt läkare. Källa BMHE 06.
Någon gång utslag med
klåda >2 veckor Besvär första gången
vid 0,1-2 år Utslag det senaste året
Eksem enligt läkare
8 mån 5 5 5 11
4 år 20 13 12 13
12 år 21 10 11 12
Totalt 19 11 11 35
Summering av allergisymtom
I Landskrona har 21 % av barnen någon gång haft pipande eller väsande andning.
Ansträngning och kall luft är de faktorerna som oftast leder till andningsproblem. 8 % av barnen har astma enligt läkare.
5 % av barnen har fått diagnosen hösnuva eller allergisnuva, men betydligt fler och någon gång haft symtom på allergi. Kall luft och pollen är de faktorer som oftast ger upphov till besvär i övre luftvägarna.
Landskrona avviker inte markant i antal allergiker jämfört med Skåne och Sverige som helhet.
6 % av barnen i Landskrona har någon födoämnesallergi och 12 % har eksem.
Luftföroreningar
Barn är ofta mer aktiva utomhus och andas mer i förhållande till sin kroppsvikt. Det gör att de kan exponeras för luftföroreningar i större utsträckning än vuxna. Barn har även ett relativt omfattande transportbehov, som medför att de vistas i trafikmiljöer med höga luftföroreningshalter. I BMHE 03 ansåg 24 % av 12-åringarna att de varit besvärade av lukter från avgaser någon gång under den senaste månaden. 4 % av landets 12-åringar upplever obehag av avgaser från bilar, lastbilar eller bussar flera gånger i veckan.
Detta gäller såväl hemmiljö som i skolan. Av 12-åringarna i Landskrona uppgav 26 % att de någon gång den senaste månaden har upplever obehag av avgaser i närheten av hemmet och hela 8 % att de flera gånger i veckan upplever obehag av avgaslukt.
(diagram 3) Att biltrafiken är en av de vanligaste orsakerna till obehaglig lukt framkommer även i MHE 04 där 27 % av allmänheten uppgav att de någon gång besväras av avgaser.
0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40%
Avgas er från bilar, las tbilar eller bus s ar Rök från cigarett, cigarr, pipa Rök från eldning m ed ved Rök från eldning av löv och kvis tar Lukt från blom m or Lukt från ladugård, s tall Lukt från fabriker Lukt från tidningar och tryck-s värta Lukt från m ålarfärg, lim m m Lukt från parfym , deodoranthårgelé m m Lukt från doftljus , doftande oljor, rökels e
flera gånger i veckan någon gång den senaste månaden
Diagram 3. Andel (%) av 12-åringarna som har upplevt obehag av olika lukter flera gånger i veckan samt flera gånger i veckan eller mer sällan den senaste månaden. Källa: BMHE 06.
Avgaslukt och tobaksrök är de lukter som flest barnen besväras av och som en stor andel störs av flera gånger i veckan. (diagram 3) 36 % av 12-åringarna svarar att de har besvärats av tobaksrök någon gång den senaste månaden., varav 10 % besväras flera gånger i veckan. Det är jämförbart med Skåne och landet som helhet där 41 respektive 40 % besvärats någon gång den senaste månaden och 8 respektive 9 % besväras flera gånger i veckan.
De barn i Landskrona som har föräldrar som röker inne i bostaden är överrepresenterade bland dem som besväras av röklukt flera gånger i veckan (38 % bland barn till inomhusrökare, jämfört med 9 % av alla 12- åringar) En stor andel (19 %) av 12-åringarna upplever också obehag av lukt från parfym, deodorant, hårgelé mm med dessa obehag uppstår mer sällan.
Obehaglig lukt från industrier har tidigare varit till stort besvär för Landskronaborna. I boendemiljöundersökningen för Landskrona från 1982 (Lannarheim 1983) rangordnades dålig lukt från industri och damm/sot från industri som de största upplevda besvären följt av besvär av trafikavgaser. I dag upplevs inte fabrikslukt alls som ett lika stort problem. Endast drygt 1 % av 12 åringarna upplever obehaglig lukt från fabriker flera gånger i veckan och motsvarande siffra hos den vuxna befolkningen är, enligt MHE 04, 2
%.
De besvär som 12-åringarna främst upplever av obehagliga lukter är huvudvärk, hosta och illamående (diagram 4). Nästan var fjärde 12- åring lider av huvudvärk till följd av obehagliga lukter någon gång i månaden.
0% 5% 10% 15% 20% 25% 30%
Ögonen kliar och/eller svider Halsen svider och/eller känns irriterad Snuvig och/eller täppt i näsan Hosta Tungt att andas Pipande eller väsande andning Huvudvärk Illamående Annat
Diagram 4. Andel (%) av 12-åringarna som har lidigt av olika besvär till följd av obehagliga lukter den senaste månaden. Källa: BMHE 06.
En del barn är mer känsliga för luftföroreningar än andra. Det gäller t.ex.
barn som redan har astma eller allergi. Bland de barn i Landskrona som har en astmadiagnos är det 48 % som har upplevt obehag av avgaser någon gång den senaste månaden, vilket är en större andel än i Sverige som helhet. 13 % av barnen med astma upplever avgaser obehagliga flera gånger i veckan. Barn med astma tycker också att lukten av parfymer och dylikt är
obehagliga i större utsträckning än andra barn. Bland dessa barn är det även vanligare med olika besvär till följd av obehagliga lukter. Bland astmatikerna är det fler som har besvär med svidande eller kliande ögon, irriterad eller svidande hals, snuvig eller täppt näsa, pipande eller väsande andning samt tung andning jämfört med andra barn.(tabell 20)
Tabell 20 Besvär som barn med astma lider av, till följd av obehagliga lukter, i större utsträckning en andra barn. Andel angivet i procent (%).
Astma? Ja, flera gånger i veckan
Ja, men mer sällan
Nej, aldrig Tungt att andas (p=0,0000)
ja 21 21 57
nej 1 7 92
Ögonen kliar och/eller svider (p=0,0094)
ja 14 36 50
nej 3 12 84
Halsen svider och/eller känns irriterad (p=0,0001)
ja 15 38 46
nej 1 10 89
Snuvig och/eller täppt i näsan (p=0,0000)
ja 29 29 43
nej 2 15 83
Pipande eller väsande andning (p=0,0000)
ja 21 21 57
nej 0 1 99
Även barn med allergisnuva eller hösnuva upplever avgaser som mer besvärande än andra barn. Liksom astmatikerna besväras de i högre utsträckning av snuvig eller täppt näsa, irriterad eller svidande hals, hosta och tung andning men även av huvudvärk och hosta till följd av obehagliga lukter. (tabell 21)
Tabell 21. Besvär som barn med ”hösnuva” eller allergisnuva lider av, till följd av obehagliga lukter, i större utsträckning än andra barn. Andel angivet i procent (%).
Allergisnuva? Ja, flera gånger i Ja, men mer Nej,
aldrig
veckan sällan Tungt att andas (p=0,0014)
ja 22 22 56
nej 2 7 91
Ögonen kliar och/eller svider (p=0,0000)
ja 33 44 22
nej 3 9 86
Halsen svider och/eller känns irriterad (p=0,0000)
ja 22 44 33
Nej 1 9 90
Snuvig och/eller täppt i näsan (p=0,0000)
ja 44 33 22
nej 3 13 84
Hosta (p=0,0021)
ja 22 56 22
Nej 5 19 76
Huvudvärk (p=0,0002)
Ja 33 44 22
Nej 4 19 77
Bland de barn som har haft synliga mögelskador i bostaden är det en större andel som besväras av luftföroreningar i form av trafikavgaser och tobaksrök. Detta skulle kunna bero på att de som har varit utsatta för mögel blir känsligare för luftföroreningar. En troligare förklaring är dock att mögelskador är vanligare i vissa bostadsområden som också är mer trafikerade och där rökning är vanligare.
Summering av luftföroreningar
Avgaser och tobaksrök är de lukter som 12-åringarna i Landskrona besväras mest av. 8 % besväras av avgaslukt flera gånger i veckan vilket är mer än Sverige som helhet. Var tionde 12-åring besväras av tobaksrök flera gånger i veckan, vilket är jämförbart med landet i stort. Barn till personer som röker i bostaden besväras i högre utsträckning av tobaksrök än andra barn.
Nästan var fjärde 12-åring lider av huvudvärk till följd av obehagliga lukter någon gång i månaden. Barn som har astma eller allergi besväras i större utsträckning av luftföroreningar än andra barn.
Buller
Buller eller oönskat ljud är en miljöstörning som berör de flesta barnen i Sverige. Buller påverkar koncentration, vila och uppmärksamhet och mycket höga nivåer kan orsaka hörselskador och tinnitus (öronsus).
Barn utsätts främst för buller från trafik, industrier, diskotek, lekplatser, andra barn och fyrverkerier och andra smällare. Enligt BMHE 03 känner var sjunde 12-åring obehag av buller i eller nära hemmet, och var fjärde känner obehag av buller i eller nära skola/fritidshemmet.
Bullerberäkningar i Skåne har visat att vuxna i flerbostadsområden oftare är utsatta för vägtrafikbuller som överstiger gällande riktvärden för dygnsmedelvärde (52 %) jämfört med den vuxna befolkningen som helhet (29 %). Barnen själva anger sällan att de störs av trafikljud. De störs mer av ljud från andra barn och skrapljud från stolar i skolan.(BMH 06)
I Landskrona upplevs ljud från andra barn, ljud i samband med lek och skrapljud från stolar främst som obehagliga för 12-åringar i skolan. Hela 43 % besväras av ljud från andra
barn. (diagram 5) De ljud som störst andel uppfattar som obehagliga i hemmet är ljud från vägtrafik, grannar och andra barn samt hög musik. Av barnen som har sitt sovrumsfönster mot en trafikerad gata är det en större andel (18 %) som har upplevt trafikbuller som obehagligt flera gånger i veckan jämfört med dem som inte har fönster mot trafikerad gata (3 %). Bland de 12- åringarna som bor på andra våningen eller högre upp i ett flerbostadshus är det färre som aldrig störs av trafikljud hemma följt av dem som bor i lägenhet på bottenvåningen och i småhus. En rimlig förklaring till detta är just att det är fler i denna grupp som har fönster mot en trafikerad gata. Bland de barn som bor i småhus är det en större andel som aldrig störs av grannar eller lekande barn i närheten av hemmet. Av dem som svarat på enkäten är det fler utlandsfödda 12-åringar som störs av annat buller i närheten av hemmet men p.g.a.
små svarsfrekvenser bör resultatet tas med viss försiktighet.
Jämfört med Skåne och Sverige i stort är det fler av 12-åringarna i Landskrona som flera gånger i veckan störs av ljud från bil- och busstrafik.
0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% 45%
Höga ljud när du leker Ljud från andra barn Skrappljud från stolar Ljud från fläkt i huset Hög musik Ljud från bilar, bussar, grävmaskiner,mm Ljud från tåg, tunnelbana, spårvagn Ljud från flygplan Ljud från fabriker, verkstäder Ljud från grannar
Annat buller I eller i närheten av skolan
I eller i närheten av hemmet
Diagram 5. Andel (%) av 12-åringarna som upplevt olika ljud som obehagliga någon gång den senaste månaden. Källa: BMHE 06.
Många barn upplever ljud så störande att de har svårt att utföra olika vardagliga aktiviteter (tabell 22). 28 % av 12-åringarna har haft svårt att göra sina läxor någon gång den senaste månaden p.g.a. störande ljud. Enligt
MHR 05 har 3 % av 12-åringarna svårt att sova flera gånger i veckan och 1 % vaknar på natten p.g.a. buller vilket är ungefär det samma som i Landskrona.
