Bedömningar grundar sig på de underlag som lämnats till MSB och det som framkommit vid besöket.

(1)

MSB-14.1

Antecknat av Peter Norlander Jenny Selrot Frida Billström

Mötesdatum

2012-02-07 ^Mötestid08.00-15.00

Närvarande Länsstyrelsen i Västerbottens län:

Livsmiljöenheten Curt Hörnqvist Ida Johansson Christer Papmehl Tor Håkansson Miljöenheten Erik Olausson Emma Johansson Leena Saedén

MSB:

Frida Billström Hans Flyman Peter Norlander Jenny Selrot

Tillsyn enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor och lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av

allvarliga kemikalieolyckor

Sammanfattning och bedömning

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har genomfört operativ tillsyn och tillsynsvägledning enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor, LSO, och lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor, Sevesolagen vid Länsstyrelsen i Västerbottens län 2012-02-07.

Bedömningar grundar sig på de underlag som lämnats till MSB och det som framkommit vid besöket.

MSB bedömer att länsstyrelsens tillsyn och övriga skyldigheter enligt LSO och Sevesolagen i huvudsak genomförs enligt lagstiftningarnas intentioner. Nedan anges MSB:s krav på åtgärder utifrån den operativa tillsynen avseende LSO samt områden som är särskilt angelägna att utveckla utifrån tillsynvägledning LSO och Seveso.

I minnesanteckningarna redovisar även MSB förslag på förbättringsområden för en höjning av verksamhetens kvalitet.

(2)

Tillsyn LSO

Krav på åtgärder

- Länsstyrelsen fastställer efter remissförfarande Räddningstjänstplan vid kärnteknisk olycka senast 2012-09-30.

- Länsstyrelsen beräknar att saneringsplanen är färdig att skickas på extern remiss under hösten 2012. Länsstyrelsen fastställer

saneringsplanen senast 2013-02-28.

- Då programmet för övertagande av kommunal räddningstjänst ingår i utkastet till Krisledningsplan – grundplan anser MSB att det är viktigt att planen fastställs efter remissförfarande. Länsstyrelsen fastställer senast planen senast 2012-09-30.

- Länsstyrelsen tar fram planer för utbildning och övning senast 2012- 05-31. I planerna bör det framgå typ av utbildning eller övning som planeras, vem som behöver delta, när detta ska ske samt med eventuellt intervall.

Tillsynsvägledning LSO

Områden som är särskilt angelägna att utveckla

- Länsstyrelsen bör utveckla den befintliga tillsynsplanen så att

tillsynsbesök planeras i samtliga räddningstjänstkommuner minst två gånger under innevarande mandatperiod med syfte att följa upp både de preciserade skyldigheterna och kommunernas resultat enligt LSO.

- I planen bör också länsstyrelsen beskriva tillsynens omfattning med avseende både vad gäller tillsynsbesöken och övriga aktiviteter

länsstyrelen planerar genomföra för att uppfylla sitt tillsynsansvar. De resurser och den kompetens som krävs för tillsynsverksamheten bör också beskrivas i planen.

- Länsstyrelsen bör utveckla arbetet med att identifiera områden och planera för hur länsstyrelsen ska uppfylla kravet i 1 kap 5§ LSO att genom rådgivning och information stödja kommunerna i deras verksamhet.

Tillsynsvägledning Seveso

- Länsstyrelsen behöver utveckla tillsynsprogrammet för verksamheter som omfattas av kravet på säkerhetsrapport. Programmet ska enligt § 18 Sevesolagen grunda sig på en analys och planmässig bedömning.

- Länsstyrelsen behöver säkerställa att kommunens planer för räddningsinsatser uppfyller kraven enligt §§ 14-17 SRV FS 2005:2.

(3)

Uppföljning

Uppföljning av de områden som är särskilt angelägna att utveckla samt

förbättringsområdena kommer att ske i samband med MSB:s tillsyn och arbete med tillsynsvägledning.

Tillsynsenheten

L T J S

Lena Tellvik Jenny Selrot

Enhetschef Handläggare

(4)

Inledning

MSB genomför tillsynsbesök hos länsstyrelserna utifrån en årligen fastställd tillsynsplan. Besöken består av operativ tillsyn och tillsynsvägledning enligt LSO samt tillsynsvägledning enligt Sevesolagen.

Den operativa tillsynen enligt LSO innebär en självständig granskning för att kontrollera om länsstyrelsen uppfyller kraven som följer av lagar och andra bindande föreskrifter.

Tillsynsvägledningen består av uppföljning, utvärdering och samordning av länsstyrelsens operativa tillsyn enligt LSO och Sevesolagen samt stöd och råd i tillsynsfrågor.

Kvarstående noteringar från föregående besök

MSB bedömer att notering gällande saneringsplanen från föregående tillsynsbesök 2007-03-15 kvarstår då planen inte har reviderats efter det tillfället.

Operativ tillsyn enligt lagen om skydd mot olyckor

Länsstyrelsens program och planer enligt lagen om skydd mot olyckor

Enligt lagen om skydd mot olyckor har länsstyrelsen ansvar för räddningstjänst och sanering vid utsläpp av radioaktiva ämnen från en kärnteknisk anläggning.

För detta ska länsstyrelsen ha fastställda program för räddningstjänst och sanering som enligt 4 kap 21§ FSO behandlar organisation och ledning, samband, strålningsmätning, information till allmänheten, personella och materiella resurser i länet, saneringsmetoder samt andra frågor av betydelse för beredskapen. Utöver ovanstående gör MSB tolkningen att programmen ska ha ett aktuellt innehåll där hänsyn är tagen till regionala förhållanden. Vidare att presumtiva räddnings- och saneringsledare är utsedda och att

länsstyrelsens organisation är övad enligt de fastställda programmen.

Länsstyrelsen får i vissa fall ta över ansvaret för kommunal räddningstjänst och ska för detta upprätta de planer som myndigheten behöver. Utöver det gör MSB tolkningen att den fastställda planläggningen ska ha ett aktuellt innehåll där hänsyn är tagen till regionala förhållanden och troliga olycksscenarier.

Vidare att presumtiva räddningsledare är utsedda, planen är övad samt att allmänheten har informerats om innehållet i planen.

Länsstyrelsen har inför besöket översänt utkast på Krisledningsplan – Grundplan och Räddningstjänstplan vid kärnteknisk olycka. Planerna är under framtagande och kommer inom kort att skickas på extern remiss.

(5)

Tillsynsenheten valde att utgå från dessa underlag trots att de ännu inte är fastställda. Därutöver har länsstyrelsen översänt Länsstyrelsens

krishanteringsplan – delplan sanering efter utsläpp av radioaktiva ämnen från 2005.

Länsstyrelsens ansvar för räddningstjänst och sanering vid utsläpp av radioaktiva ämnen från en kärnteknisk anläggning

Organisation och ledning

Länsstyrelsens krishanteringsorganisation finns beskriven i länsstyrelsens planläggning för området. Länsstyrelsen redogjorde för händelseförloppet efter det att larm kommer till tjänsteman i beredskap, TIB. TIB kvitterar larmet och kontaktar därefter beredskapsdirektören. TIB ska kunna vara på plats på länsstyrelsen inom 90 minuter och TIB eller krisledningen ska kunna

genomföra ett första krissamordningsmöte inom 120 minuter. Det finns checklistor framtagna för ett inledningsskede av en händelse till stöd för krisledningen.

I länsstyrelsens avtal med SOS Alarm finns angivet att SOS Alarm på begäran av länsstyrelsen ska kalla in krisorganisationen utifrån vilka som kan komma att behövas. Larmlistan uppdateras kontinuerligt. Ett formellt beslut fattas när krisledningsorganisationen ska aktiveras. Orsaken till detta är att det

underlättar vid inkallning av personalen till krisorganisationen.

Länsstyrelsen har planerat sin krisledningsorganisation för en uthållighet på sju dygn.

Samband

Länsstyrelsen använder WIS såväl internt som externt. Det är inte alla kommuner i länet som har WIS, bland annat eftersom de inväntar den uppgraderade versionen. Alla som ingår i länsstyrelsens krisorganisation har användarbehörigheter i WIS och länsstyrelsen gör årliga uppföljningar av att de som har användarbehörigheter också har aktuella kunskaper om hur man använder WIS.

Varje vecka har länsstyrelsen telefonmöte via Rakel med bland andra räddningschefer i beredskap, länskommunikationscentralen, Trafikverket, landstinget och SOS Alarm för att informera varandra om något av vikt har inträffat. En ytterligare anledning är att de vill lära sig använda Rakel så att det blir ett naturligt sambandsmedel i en skarp händelse.

Länsstyrelsen har en beräknad reservkraft på sju dygn för hela länsstyrelsens byggnad.

(6)

Strålningsmätning

Länsstyrelsen genomför med hjälp av kommunerna sjumånadersmätningar.

Rapporteringen från kommunerna fungerar tillfredsställande och det finns kompetens om strålning och hur man tolkar mätvärden hos länsstyrelsen.

Information till allmänheten

Länsstyrelsen redogjorde översiktligt för informationsorganisationen vid en krissituation. I den planerade upplysningscentralen finns tre personer utpekade att svara på frågor. Vid en kris eller större händelse kommer de att försöka att lägga ut mycket information på hemsidan och det tror även att information via andra sociala medier, som till exempel Facebook och twitter kommer att fungera som vägar för att sprida information. Här bedömer länsstyrelsen att resurserna inte är tillräckliga för att kunna ha en

tillfredsställande förmåga att hantera det tryck på information som kan uppstå från allmänheten.

Personella och materiella resurser i länet

Länsstyrelsen har fyra presumtiva räddningsledare och tre presumtiva saneringsledare utsedda. Länsstyrelsen konstaterade att det kommer att bli svårt för varje län att få tag på experter inom området i händelse av ett kärnenergiutsläpp. Länsstyrelsen undersöker därför möjligheten att skriva kontrakt med några experter.

En diskussion fördes om länsstyrelsen kan söka ekonomisk ersättning för utgifter för materiella resurser vid en saneringssituation. Ersättning kan sökas vid Nordiska kärnförsäkringspoolen.

Stödlän

Enligt 4 kap 29§ FSO ska bland andra länsstyrelsen i Västerbottens län bistå andra länsstyrelser i frågor om räddningstjänst vid utsläpp av radioaktiva ämnen. Länsstyrelsen har i utkastet till sin planläggning definierat vad de bedömer ingår i dessa uppgifter utifrån ett före och efter perspektiv. Exempel på detta är att stödja andra län vid upprättande av planer för området och att bistå med personella resurser. Därutöver har de varit utvärderare av Dalarnas radiakövning under 2010.

Sanering

Ett arbete pågår för närvarande med att revidera saneringsplanen som är från 2005. Länsstyrelsen har haft workshops tillsammans med FOI, för att

diskutera upplägg och innehåll i saneringsplanen. Länsstyrelsen redogjorde för hur länsstyrelsens organisation och ledning är tänkt att fungera i en

saneringssituation.

(7)

MSB:s bedömning

MSB bedömer att det är mycket angeläget att det finns en fastställd

planläggning för att säkerställa ansvarförhållanden, beredskap och planering för detta område. Vidare att länsstyrelsens upplysningscentral och

informationsfunktion behöver förstärkas. I nuläget finns det för få resurser avsatta. Exempelvis finns endast tre personer utpekade för att kunna svara på frågor i en upplysningscentral, vilket är för få ur ett uthållighetsperspektiv och för att kunna klara av att ge ändamålsenliga svar till dem som ställer frågor.

- Länsstyrelsen fastställer efter remissförfarande Räddningstjänstplan vid kärnteknisk olycka senast 2012-09-30.

- Länsstyrelsen beräknar att saneringsplanen är färdig att skickas på extern remiss under hösten 2012. Länsstyrelsen fastställer

saneringsplanen senast 2013-02-28.

Förbättringsåtgärder

- Länsstyrelsen prioriterar vilka verksamheter och områden i Västerbottens län som är skyddsvärda och viktiga att ha i drift och därför behöver saneras initialt i händelse av ett kärnenerginedfall.

- Länsstyrelsens förstärker upplysningscentralen och informationsorganisationen med personella resurser.

Länsstyrelsens ansvar för övertagande av ansvar för kommunal räddningstjänst

I utkastet Krisledningsplan-grundplan finns beskrivet länsstyrelsens ansvar vid ett övertagande av kommunal räddningstjänst. Beslutsstöd och mallar för övertagande och frånträdande av ansvar för räddningstjänsten finns framtaget.

Därutöver har länsstyrelsen arbetat med att ta fram olycksscenarier som kan vara tänkbara för ett övertagande av kommunal räddningstjänst i

Västerbottens län.

MSB bedömer att det är mycket angeläget att det finns en fastställd

planläggning för att säkerställa ansvarförhållanden, beredskap och planering för detta område.

- Då programmet för övertagande av kommunal räddningstjänst ingår i utkastet till Krisledningsplan – grundplan anser MSB att det är viktigt att planen fastställs efter remissförfarande. Länsstyrelsen fastställer senast planen senast 2012-09-30.

(8)

Utbildning och övning avseende räddningstjänst och sanering vid kärnteknisk olycka samt övertagande av kommunal räddningstjänst

Länsstyrelsen informerade om att det har för avsikt att ta fram en utbildnings- och övningsplan under våren. De har i utkastet Krisledningsplan – grundplan gjort en övergripande målsättning för de utbildningar och övningar som krisledningsorganisationen bör genomföra. I övrigt diskuterades bland annat följande övningar:

- Under 2009 genomförde länsstyrelsen en regional kärnkraftsövning, RadiAC 09. Vid övningen deltog de presumtiva räddningsledarna.

- Under hösten 2012 kommer länsstyrelsen att genomföra en larmövning för att testa larmvägarna. Inför övningen behöver kommunens

larmplaner kontrolleras.

MSB bedömer att det är viktigt att det finns en planering på kort och lång sikt för utbildning och övning för att länsstyrelsens krisorganisation och beredskap ska kunna uppfylla lagstiftningens krav.

- Länsstyrelsen tar fram planer för utbildning och övning senast 2012- 05-31. I planerna bör det framgå typ av utbildning eller övning som planeras, vem som behöver delta, när detta ska ske samt med eventuellt intervall.

Förbättringsområden

- Det är även viktigt fortsättningsvis att de presumtiva räddningsledarna deltar vid övningar och utbildningar i de fall då länsstyrelsen bedömer att detta är relevant.

(9)

Tillsynsvägledning enligt lagen om skydd mot olyckor

Länsstyrelsens tillsyn över kommunernas skyldigheter enligt LSO

MSB inledde dialogen kring länsstyrelsens tillsyn över kommunerna med en genomgång av vad länsstyrelsens tillsyn bör syfta till och vad som bör ingå i tillsynen enligt prop. 2002/03:119. Dialogen fördes sen utifrån den tolkning MSB gjort av vad länsstyrelsens tillsynsverksamhet minst bör omfatta.

Nedan följer en sammanställning av den tolkning som kommunicerades vid tillsynsbesöket.

- Länsstyrelsen sammanställer en bedömning av kommunernas lagefterlevnad

- Länsstyrelsen har en fastställd tillsynsplan

- Länsstyrelsen genomför minst två tillsynsbesök i varje

räddningstjänstkommun per mandatperiod. Det ena besöket bör fokusera på kommunens preciserade skyldigheter som åligger kommunen enligt LSO. Det andra besöket på kommunens resultat under mandatperioden utifrån de mål om skydd och säkerhet som anges i LSO och i handlingsprogrammet

- Återkoppling sker av den årsuppföljning som görs över kommunernas verksamhet varje år.

- Länsstyrelsen bedömer hur kommunernas egenkontroll av verksamheten enligt LSO fungerar.

- Länsstyrelsen har förmåga att följa upp kommunernas agerande vid större räddningstjänstinsatser eller när länsstyrelsen själva anser att det är nödvändigt.

Den fortsatta diskussionen utgick från ovanstående tolkning och avslutades även med en diskussion kring länsstyrelsens ansvar att vägleda och ge råd enligt 1 kap. 5§ LSO. På besöket diskuterades även länsstyrelsens ansvar att fatta beslut om vilka verksamheter som ska omfattas av kraven enligt 2 kap. 4§

LSO.

Länsstyrelsens bedömning av kommunernas lagefterlevnad Länsstyrelsen saknar en samanställd bedömning över kommunernas lagefterlevnad för föregående mandatperiod. Länsstyrelsen uppger att detta delvis beror på att personalomsättningen på tjänsten som LSO-handläggare under de senaste åren varit hög. Länsstyrelsen behöver bygga upp sin kunskap

(10)

om läget i länets kommuner och säkerställa en kontinuitet i arbetet med frågor som rör LSO.

Under föregående mandatperiod genomförde länsstyrelsen totalt ett tillsynsbesök per kommun. Fokus på tillsynerna var att kontrollera kommunens preciserade skyldigheter. 2008 genomförde länsstyrelsen en tillsyn över kommunernas ansvar för rengöring och brandskyddskontroll.

Under 2010 genomfördes också en tematillsyn med fokus på

olycksundersökningar i samtliga kommuner. Länsstyrelsen har i slutet av förra mandatperioden skriftligen begärt att kommunerna redovisar sina mål i handlingsprogrammen.

MSB konstaterar att länsstyrelsens tillsyn behöver utvecklas när det gäller att kontrollera kommunernas resultat. Att följa upp kommunens resultat är relativt resurskrävande och länsstyrelsen behöver säkerställa att resurser och kompetens finns sådana bedömningar. MSBs syn är att det här arbetet kan påbörjas redan nu och sedan utvecklas efterhand som erfarenhet och kunskap vinns.

Plan för tillsyn och inriktning av tillsynsverksamheten

Länsstyrelsen har en fastställd plan för 2011-2014 för tillsyn av kommunernas ansvar enligt LSO. Länsstyrelsen planerar, i enlighet med MSB:s tolkning, att fokusera sin tillsyn både på kommunens preciserade skyldigheter och på kommunernas resultat.

Under 2012 kommer länsstyrelsen att genomföra en skriftlig uppföljning av tidigare tillsynsbesök i länets samtliga kommuner. Utifrån behov ska besök sedan genomföras på fem av länets kommuner med fokus på tillsyn över de preciserade skyldigheterna. Under 2013-2014 planeras tillsyn avseende kommunernas resultat i samtliga kommuner.

Den planerade tillsynsverksamheten för antal tillsynsbesök för innevarande mandatperiod motsvarar dock inte det minsta antal tillsynsbesök som MSB beskriver i tolkningen av länsstyrelsens tillsynsansvar. MSB anser att uppföljning av kommunernas preciserade skyldigheter och kommunens resultat kräver en närvaro i kommunerna minst två gånger per kommun och mandatperiod.

Återkoppling av årsuppföljning

Den årsuppföljning som genomförs i samarbete med MSB omfattar till stora delar de preciserade skyldigheterna i LSO. Länsstyrelsen har inte genomfört någon återkoppling av årsuppföljningen till kommunerna de senaste åren.

Länsstyrelsen har delvis använt uppgifterna i årsuppföljningen som underlag för tillsyn. Ett exempel på det är uppföljningen av kommunernas ansvar för rengöring och brandskyddskontroll som genomfördes 2008.

MSB gav ett exempel på hur länsstyrelsen kan använda årsuppföljningen för att kontrollera omfattningen av kommunernas tillsyn. Som indikator på

(11)

omfattningen av kommunernas tillsynsverksamhet kan då antalet genomförda tillsyner i förhållande till antalet objekt som omfattas av bestämmelserna i LSO 2 kap. 3§ LSO användas. En annan indikator är antalet årsarbetskrafter som kommunerna avsätter till tillsynsverksamheten.

I regelverket för den tidigare Räddningstjänstlagen var kommunernas

brandsyner reglerade med frister för olika typer av objekt. Motsvarande frister finns inte i nuvarande regelverk och ett syfte är att kommunerna ska ha relativt stor frihet att planera sin tillsyn till de objekt där den behövs som mest. MSB konstaterar utifrån årsuppföljningen att några kommuner genomför relativt få tillsyner i förhållande till antalet objekt som omfattas av bestämmelserna.

Detta återspeglas också i det antal årsarbetskrafter som kommunerna angett vilket i förhållande till riket är mycket lågt (0,4 i länet jämfört med 1,39 i riket).

Kommunernas egenkontroll

Kommunerna ska följa upp och utvärdera den egna verksamheten.

Egenkontrollen utgår delvis från de mål som anges i handlingsprogrammen men den ska även bestå av uppföljning och en utvärdering av kommunens totala verksamhet inom området LSO. Länsstyrelsen begärde att få in

kommunernas egenkontroll i slutet av föregående mandatperiod. Länsstyrelsen har inte systematiskt gjort årliga bedömningar av hur kommunernas

egenkontroll av verksamheten enligt LSO fungerar.

Uppföljning kommunens agerande vid större räddningsinsatser Länsstyrelsen har genomfört en tematillsyn med fokus på

olycksundersökningar och begär att få ta del av de fördjupade

olycksutredningar som kommunerna genomför inför tillsynsbesök. Någon systematisk återkoppling av inkomna olycksundersökningar sker inte. Av resultatet från tematillsynen anser länsstyrelsen att kommunerna i vissa fall behöver kompetenshöjande insatser för att förbättra sitt arbete med att återföra erfarenhetsresultatet från de olycksundersökningar som genomförs.

MSB bedömer att länsstyrelsens arbete med att sammanställa kommunernas lagefterlevnad behöver utvecklas.

Länsstyrelsens bör fokusera på att skapa en kontinuitet i arbetet och åter bygga upp kompetensen kring kommunerna vad gäller frågor som rör lagen om skydd mot olyckor.

Utifrån länsstyrelsens redovisning av planerad tillsynsverksamhet bedömer MSB att länsstyrelsens tillsynsplan behöver utvecklas.

Länsstyrelsens återkoppling av årsuppföljningen till kommunerna kan utvecklas och bör ske årligen.

Länsstyrelsen behöver tydliggöra behovet av att kommunerna årligen följer upp de mål som antagits av kommunfullmäktige i handlingsprogrammen samt att

(12)

kommunen genomför utvärdering och uppföljning av kommunens verksamhet.

MSB bedömer att en del i att uppfylla länsstyrelsens tillsynsansvar är att länsstyrelsen årligen bör följa upp kommunernas egenkontroller.

MSB anser att länsstyrelsen systematisk bör begära att få in de fördjupade olycksundersökningar som kommunen genomför och ge återkoppling till kommunerna. Inkomna undersökningar utgör ett bra underlag för

länsstyrelsen att bland annat bedöma kommunernas förmåga att genomföra räddningsinsatser.

- Länsstyrelsen bör utveckla den befintliga tillsynsplanen så att

tillsynsbesök planeras i samtliga räddningstjänstkommuner minst två gånger under innevarande mandatperiod med syfte att följa upp både de preciserade skyldigheterna och kommunernas resultat enligt LSO.

- I tillsynsplanen bör också länsstyrelsen beskriva tillsynens omfattning avseende både vad gäller tillsynsbesöken och övriga aktiviteter som länsstyrelen planerar genomföra för att uppfylla sitt tillsynsansvar. De resurser och den kompetens som krävs för tillsynsverksamheten bör också beskrivas i planen.

- Länsstyrelsen fortsätter att utveckla sitt arbetssätt för att skapa

förutsättningar att under slutet av den här mandatperioden kunna göra en sammanställd bedömning av kommunernas lagefterlevnad utifrån LSO.

- Länsstyrelsen utvecklar sitt arbete med att återkoppla årsuppföljningen till kommunerna. Länsstyrelsen bör även använda uppgifterna som underlag vid tillsynen över kommunerna.

- Kommunernas tillsynsverksamhet bör följas över tiden. De kommuner som genomför få tillsyner bör länsstyrelsen kontinuerligt följa upp.

- Länsstyrelsen bör ha rutiner för att följa upp kommunernas

egenkontroller. Som en del i det bör länsstyrelsen förtydliga behovet av att målen i handlingsprogrammen följs upp och att utvärdering och uppföljning av kommunernas verksamhet sker.

- Länsstyrelsen bör systematisk begära att få in de fördjupade

olycksundersökningar som kommunerna genomför och ge återkoppling till kommunerna.

(13)

Rådgivning och information samt beslut om farlig verksamhet

Rådgivning och information enligt 1 kap. 5§ LSO

Länsstyrelsen ska genom rådgivning och information stödja kommunerna i deras verksamhet enligt LSO. Länsstyrelsen redovisar att detta sker på många olika sätt. Bland annat genomförs årligen träffar med länets räddningstjänster och vartannat år tillsammans med länsstyrelsen i Norrbotten. Länsstyrelsen deltar också på kommunernas räddningschefsträffar. Länsstyrelsen har däremot inte aktivt efterfrågat vilket behov av stöd som kommunerna

efterfrågar. Länsstyrelen har heller inte planlagt hur uppgiften ska genomföras utifrån kommunernas behov och tillgängliga resurser

MSB bedömer att länsstyrelsens arbete med rådgivning och information som stöd till kommunerna kan utvecklas genom att arbetet genomförs efter kommunernas behov av stöd enligt en utarbetat plan.

- Länsstyrelsen bör utveckla arbetet med att identifiera områden och planera för hur länsstyrelsen ska uppfylla kravet i 1 kap 5§ LSO att genom rådgivning och information stödja kommunerna i deras verksamhet.

Beslut om farlig verksamhet

Enligt 2 kap. 3§ förordningen (2003:789) om skydd mot olyckor, FSO, skall länsstyrelsen, efter samråd med kommunen, besluta vilka anläggningar som omfattas av ägarens eller verksamhetsutövarens skyldigheter enligt 2 kap. 4 § LSO. Det är anläggningar där verksamheten i sig har en sådan inneboende fara för att en olycka skall orsaka allvarliga skador på människor eller miljön som bör betraktas som farlig verksamhet. Vid dessa verksamheter kan kommunen ställa krav på åtgärder utöver kommunens beredskap för räddningstjänst.

Länsstyrelsen redogör för läget kring antalet kvarstående presumtiva farliga verksamheter i länet utan prövning och beslut. Cirka tio anläggningar kvarstår att bedöma. Några anläggningar är ”vilande” och processen att genomföra samråd och bedöma övriga anläggningar handlägger länsstyrelsen

kontinuerligt. Länsstyrelsen har en rutin kring beslutsprocessen där handläggare från Livsmiljöenheten och Miljöenheten två gånger per år har diskussioner för att fånga upp nya eller förändrade verksamheter.

Länsstyrelsen har däremot ingen dialog med kommunerna eller

anläggningarna för att få underlag till vilka verksamheter som bör prövas.

MSB bedömer att länsstyrelsens arbete med att bedöma och besluta om presumtiva farliga verksamheter i länet fungerar väl.

(14)

Det saknas en skriftlig rutin för att fånga upp nya eller förändrade verksamheter som inkluderar samråd med kommunerna och eventuellt verksamheterna som omfattas av bestämmelserna om farlig verksamhet enligt 2 kap. 4§ LSO.

- Länsstyrelsen utvecklar en rutin för att tillsammans med kommunerna och i vissa fall verksamheterna som omfattas av bestämmelserna om farlig verksamhet enligt 2 kap. 4§ LSO fånga upp nya eller förändrade verksamheter.

(15)

Länsstyrelsens arbete med tillsyn enligt Sevesolagstiftningen

Organisation, resurser och kompetens

I Västerbottens län finns sammanlagt tolv verksamheter enligt Sevesolagen, varav åtta verksamheter är klassade på den högre kravnivån respektive fyra på den lägre kravnivån. Inom länsstyrelsen sker tillsyn och prövning av

Sevesoverksamheter i huvudsak på miljöenheten men även i samverkan med livsmiljöenheten. På miljöenheten svarar i huvudsak två handläggare särskilt för tillsynen enligt Sevesolagen. Samverkan med livsmiljöenheten fungerar väl, särskilt i ärenden med koppling till lagen om skydd mot olyckor. Vår och höst görs en intern gemensam genomgång av läget på Sevesoanläggningar samt farlig verksamhet tillsammans med livsmiljöenheten.

Miljöenheten planerar att avsätta 80 dagar för Sevesoärenden per år. 2011 var utfallet ca 60 dagar (3 månader). Länsstyrelsen påtalar att det är svårt att motivera tillsynen då ersättningsnivån för tillsyn och prövning av verksamheter på den högre kravnivån är den samma som 1999. Länsstyrelsen upplever att tillgängliga resurser inte täcker behovet för tillsyn och prövning. Vakanser har försvårat tillsynsarbetet. Viss nyrekrytering kommer att ske eftersom MPD ska finnas kvar i länet.

Länsstyrelsens ambition är att besöka samtliga verksamheter på den högre kravnivån varje år. Länsstyrelsen avser att avsätta tio dagar för

tillsynsrelaterade uppgifter för respektive verksamhet på den högre kravnivån.

Utfallet för dessa verksamheter blir dock cirka åtta dagar. En viss del av länsstyrelsens arbetsuppgifter relaterade till Sevesolagstiftningen går inte att härleda direkt till tillsynen utan tillhör handläggning av prövningsärenden.

Den tiden redovisas inte heller som tillsyn. Länsstyrelsen tar även emot en stor del Sevesorelaterad information i samband med miljötillsyn vilket inte

redovisas som Sevesotid. Länsstyrelsen har i dagsläget inte miljöbalkstillsyn på samtliga Sevesoverksamheter.

Båda handläggarna har naturvetenskaplig akademisk bakgrund med god erfarenhet av och relevant kompetens för arbete med Sevesolagstiftningen.

Länsstyrelsen deltog vid Arbetsmiljöverkets tillsynsdagar i Härnösand. En handläggare har jobbat med Sevesolagen sedan 1999.

Länsstyrelsen framförde under MSB:s besök önskemål om kompetensutveckling bland annat inom områdena riskhantering och lärande av olyckor.

Länsstyrelsen efterfrågar även alternativa möjligheter för deltagande vid kurser exempelvis internetbaserad utbildning eller liknande.

Länsstyrelsen upplever att majoriteten av Sevesoverksamheterna i länet utvecklas positivt.

(16)

MSB bedömer att länsstyrelsen i huvudsak uppfyller lagstiftningens intentioner inom detta vägledningsområde.

MSB vill belysa vikten av fortlöpande kompetensutveckling för att möta den utveckling inom Sevesoområdet som kontinuerligt sker.

- Länsstyrelsen bör se över behovet av resurser för arbetsuppgifter enligt Sevesolagstiftningen.

Tillsynsprogram, tillsyn och samverkan

Länsstyrelsen har en tillsynsplan och ett dokumenterat tillsynsprogram.

Tillsynsplanen tar länsstyrelsen fram en gång varje år tillsammans med Arbetsmiljöverket. Oftast delar de bilden av tillsynsbehovet vid verksamheten.

Länsstyrelsen har en analys och planmässig bedömning av respektive verksamhet på den högre kravnivån men denna är inte dokumenterad. Den samlade bedömningen för respektive verksamhet på högre kravnivå bör vara skriftligt dokumenterad för att utgöra grund vid prioritering och planering av tillsynen. Tillsynsprogrammet bör kompletteras med denna bedömning.

Länsstyrelsen och Arbetsmiljöverket samverkar vanligtvis vid tillsynsbesöken.

Arbetsmiljöverkets handläggare är stationerad i Härnösand vilket i vissa fall kan försvåra samverkan. Inför tillsynsbesök bjuder länsstyrelsen in

kommunernas räddningstjänst och miljöförvaltning att delta. Dessa deltar ofta vid tillsynen beroende på vilket tema som är aktuellt.

Inför varje tillsynsbesök planeras ett tema. Länsstyrelsen undviker dock att planera tema på för lång sikt då detta ofta behöver ändras. Trots att

verksamheterna har olika kunskapsnivåer är ambitionsnivån att besöka alla verksamheter en gång per år. Besöken utformas efter behovet hos

verksamheten och ambitionen är öka följsamheten till lagstiftningen

ytterligare. Länsstyrelsen använder till viss del Arbetsmiljöverkets checklistor och har kommunicerat dessa med verksamhetsutövaren inför tillsynsbesök.

Länsstyrelsen är positiv till checklistorna och till den senaste

myndighetsgemensamma uppdateringen av dessa. Länsstyrelsen tycker sig få en god bild av verksamhetens funktionalitet i stort trots att tema på besök eller checklista till viss del styr hur tillsynen inriktas. Eventuella brister utanför tillsynstemat påtalas också för verksamhetsutövaren.

Länsstyrelsen skriver gemensamma tillsynsprotokoll tillsammans med Arbetsmiljöverket. Om de båda myndigheterna har avvikande mening skriver de separata tillsynsprotokoll. Verksamhetsutövarna ser gärna att

tillsynsmyndigheterna skriver gemensamma tillsynsprotokoll då de slipper få två skrivelser. Eventuella brister följer länsstyrelsen upp med kompletterande besök alternativt genom skriftlig redovisning.

(17)

MSB bedömer att länsstyrelsen inte uppfyller lagstiftningens intentioner inom detta vägledningsområde avseende tillsynsmyndighetens skyldighet att för verksamheter som omfattas av kravet på säkerhetsrapport upprätta ett tillsynsprogram som grundar sig på en analys och planmässig bedömning enligt § 18 Sevesolagen.

Särskilt angelägna områden att utveckla

- Länsstyrelsen behöver utveckla tillsynsprogrammet för verksamheter som omfattas av kravet på säkerhetsrapport. Programmet ska enligt § 18 Sevesolagen grunda sig på en analys och planmässig bedömning.

Länsstyrelsens rutiner för handläggning och granskning av säkerhetsrapporter

Säkerhetsrapporten för verksamhetsutövare på den högre kravnivån ska förnyas vart femte år eller tidigare, om det finns särskilda skäl. I Västerbottens län finns nio verksamhetsutövare på den högre kravnivån där alla utom en säkerhetsrapport är uppdaterad av verksamhetsutövarna. Länsstyrelsen granskar framför allt säkerhetsrapporten i samband med prövning men också i samband med tillsyn. Säkerhetsrapporten ses som en viktig komponent i den fördjupade säkerhetsprövningen. I samband med tillsynen kontrollerar länsstyrelsen specifika delar av säkerhetsrapporten.

Samverkan sker med Arbetsmiljöverket men någon skriftlig rutin för detta finns inte. En svårighet är att Arbetsmiljöverket inte deltar i

tillståndsprövningen enligt Miljöbalken vilket medför att det ibland är svårt att få in Arbetsmiljöverkets synpunkter. Arbetsmiljöverket har vid några tillfällen skrivit egna yttranden vid prövning.

I samband med att en säkerhetsrapport uppdateras på grund av 5-årsintervallet samverkar länsstyrelsen med Arbetsmiljöverket för att inte motstridiga krav ska lämnas till verksamhetsutövaren. Länsstyrelsen upplever att detta samarbete med Arbetsmiljöverket fungerar bra. Länsstyrelsen har vid två tillfällen förelagt verksamhetsutövare att uppdatera sina säkerhetsrapporter.

Intervall och omfattning för uppdatering av säkerhetsrapporter diskuterades under mötet med utgång från PM – Säkerhetsrapport enligt Sevesolagen.

Intern plan och kommunens plan för räddningsinsatser

Länsstyrelsen granskar verksamhetsutövarnas interna planer i samband med tillsynsbesök och i samband med granskning av deras säkerhetsrapporter.

(18)

Enligt utdrag ur Sevesodatabasen har alla verksamheter utom en en intern plan för räddningsinsatser som är uppdaterad. Verksamheten har lämnat in en ny säkerhetsrapport och en intern plan för räddningsinsatser och databasen kommer därför att uppdateras.

På länsstyrelsen är det livsmiljöenheten som med hjälp av miljöskyddsenheten bevakar aktualitet för kommunala planer för räddningsinsats. Dessa planer finns vanligtvis publicerade på respektive kommuns hemsida. I Västerbotten är det framförallt Skellefteå kommun som publicerar planerna på webben. Enligt handläggare på livsmiljöenheten lägger kommunerna inte så stor vikt på planer för räddningsinsatser utan prioriterar arbete med insatsplaner.

Räddningstjänsterna övar sina insatsplaner men inte sina kommunala planer.

Enligt utdrag ur Sevesodatabasen finns kommunala planer för

räddningsinsatser för samtliga verksamheter utom en. Länsstyrelsen upplyser om att denna är en ny verksamhet och att den kommunala planen ännu inte har färdigställts. Utdraget ur Sevesodatabasen visar att några kommunala planer för räddningsinsats uppdaterats mer nyligen än de interna planerna för räddningsinsats. Detta gör att de kommunala planernas aktualitet bör

kontrolleras då dessa ska baseras på innehållet i de interna planerna. Särskilt bör detta kontrolleras då några av de interna planerna snart behöver

uppdateras.

MSB bedömer att länsstyrelsen inte uppfyller lagstiftningens intentioner inom detta vägledningsområde avseende kommunernas planer för räddningsinsatser enligt §§ 14-17 SRV FS 2005:2.

Särskilt angelägna områden att utveckla

- Länsstyrelsen behöver säkerställa att kommunens planer för räddningsinsatser uppfyller kraven enligt §§ 14-17 SRV FS 2005:2.

- MSB bedömer att länsstyrelsen bör fortsätta sitt arbete med att klargöra och förtydliga sina interna rutiner inom området för att säkerställa statusen på kommunens planer för räddningsinsatser.

Information till allmänheten

Länsstyrelsen har granskat förslag om information till allmänheten. För vissa av verksamheterna är det svårt att identifiera målgrupp för informationen. Vid besöket diskuterades alternativa sätt att informera en ej bofast målgrupp, exempelvis motionärer.

Enligt utdrag ur Sevesodatabasen är information till allmänheten bristfälligt uppdaterad för några verksamheter.

(19)

- MSB bedömer att länsstyrelsen bör klargöra och förtydliga sina interna rutiner inom området information till allmänheten.

Omgivningsfaktorer

Länsstyrelsen granskar faktorer som påverkar omgivningen i samband med tillsyn, prövning och granskning av säkerhetsrapporter. De flesta verksamheter behandlar omgivningsfaktorer i säkerhetsrapporterna. Länsstyrelsen tycker att verksamheterna har förstått meningen med att se över omgivningsfaktorer.

Viljan hos företagen att kommunicera omgivningsfaktorer har ökat de senaste åren och länsstyrelsen upplever att detta fungerar bra. Utbytet mellan

verksamheterna har även gett att interna planer i vissa fall övas gemensamt.

Två verksamheter har ett sammarbete gällande omgivningsfaktorer och träffas regelbundet årligen för att utbyta erfarenheter.

Sevesodatabasen

Länsstyrelsen har rutiner för att uppdatera Sevesodatabasen kontinuerligt.

Enligt aktuellt utdrag ur Sevesodatabasen är denna uppdaterad så när som på några få uppgifter. Framförallt bör aktualitet avseende uppgifter om

information till allmänheten ses över. Övriga saknade uppgifter beror till viss del på nyligen tillkomna Sevesoverksamheter.

Förordningen om utvinningsavfall

I samband med tillsynsvägledningsbesöket berättade länsstyrelsen om sitt arbete med förordningen om utvinningsavfall. MSB och Naturvårdsverket har delat tillsynsvägledningsansvar enligt denna förordning.

Länsstyrelsen har ställt en förfrågan till Naturvårdsverket om när gråberg kan utgöra farligt avfall. Om gråbergsrester inte kan klassas som avfall blir enligt länsstyrelsen konsekvensen att vissa anläggningar inte kan klassas som riskanläggningar för utvinningsavfall.

(20)

Länsstyrelsen har fått in tre stycken anpassningsplaner. En gruva ska

omprövas och eventuellt bör en fördjupning göras i anpassningsplaner vid det tillfället. Skellefteå kommun har tillsyn enligt Miljöbalken för gruvor och har uppgifter att följa upp att anpassningsplaner finns för dessa objekt. Samtliga verksamhetsutövare har fått information om skyldigheten att lämna in en anpassningsplan.

Länsstyrelsen gör bedömning om anläggningarna uppfyller kraven i

förordningen. Länsstyrelsen samverkar med kommunerna i dessa frågor då det är lämpligt.

MSB gör ingen bedömning av länsstyrelsen avseende detta vägledningsområde.