SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 1 (29) Gymnasienämnden

(1)

Plats och tid

Beslutande Övriga deltagande

Utses att justera Paragrafer 103 - 120

Underskrifter

……….. ………

/Bertil Almgren, ordförande/ /Siv Johansson, sekreterare/

………..

/Britt-Marie Nyhlén, protokollsjusterare/

BEVIS OM ANSLAG

Justering av gymnasienämndens protokoll har tillkännagivits på kommunens anslagstavla

Sammanträdesdatum Anslaget har satts upp Anslaget tas ner efter

2007-11-05 2007-11-12 2007-12-06 Förvaringsplats för protokollet Gymnasiekontoret, Laboratorgränd 5

Underskrift ……….

Siv Johansson

Gymnasiekontoret, Laboratorgränd 5, kl 08.00 – 18.15

(Teknikcollege - info av skolenhetschef Ola Andersson, genomgång av dagens ärenden, Revisorbesök 11.00-12.00, Gruppmöte kl 13.00-14.00, Sammanträde kl 14.00-18.15)

Britt-Marie Nyhlén, ers Lilian Parbring Bertil Almgren, ordf

Joakim Dahlgren

Karin Hedlund, tjg ers för Marlene Degerman Stina Engström

Ulrika Larsson

Heléna Lindahl, kl 08.00-17.15 Andreas Löwenhöök

Britt-Marie Nyhlén Lilian Parbring

Carina Sundbom, tjg ers för H Lindahl, kl 17.15-18.15 Anders Svedjevik, tjg ers f I Wikström, kl 17.15-18.15 Kenneth Vidmark, vice ordf

Ingemar Vikström, kl 08.00-17.15

Ersättare

Frida Lindström

Gurli Rehnfors, kl 08.00-17.15 Carina Sundbom

Anders Svedjevik Maalin Wikström

Jan Midlert, gymnasiechef Siv Johansson, sekreterare

Bo Carlsson, SACO, kl 14.00–17.15

Örjan Lejdahl, Lärarförbundet, kl 14.00–17.15

(2)

GyN § 103

Au GyN § 64 Dnr 2007.257 600

Internkontroll 2007

Internkontroll har genomförts. Enheterna rapporterar skriftligt och det centrala kontoret sammanställer dessa till en gemensam internkontrollrapport.

Vid kontrollen har framkommit vissa brister beträffande redovisning och verk- ställande av fullmäktigeuppdrag, utsedda personer för leveransgodkännande (pris- och sakattest) samt definition/information och redovisning av extern repre-

sentation.

Arbetsutskottet föreslår gymnasienämnden

att rutinerna för redovisning och verkställande av fullmäktigeuppdrag ses över och säkerställs

att delegationsordningen för 2008 beaktar leveransgodkännare (pris- och sakat- testanter) på ett mera ändamålsenligt sätt

att uppdra till gymnasiekontoret att öka informationen kring hantering och redovisning av extern representation.

Gymnasienämndens beslut

Bifall till arbetsutskottets förslag.

_____

(3)

GyN § 104

Au GyN § 65 Dnr 2007.266 600

Internkontrollplan för gymnasienämnden

Respektive nämnd ska fastställa en internkontrollplan för nämndens verksam- hetsområde. Gymnasiekontoret har utarbetat förslag till internkontrollplan, planen gäller tillsvidare.

Respektive moment rapporteras till nämnden i samband med den ekonomiska prognosen som görs per 31 oktober, om inte någon händelse föranleder en tidigare återrapportering.

Arbetsutskottet föreslår gymnasienämnden att fastställa internkontrollplanen.

_____

(4)

GyN § 105 Dnr 2007.276 600

Fyllnadsval - ersättare till Förebyggande rådet i Skellefteå (FRIS) efter Joacim Eriksson (s)

Gymnasienämnden beslutar

att som ersättare i FRIS (Förebyggande rådet i Skellefteå) utse Frida Lindström (s).

_____

(5)

Gyn § 106

Au GyN § 66 Dnr 2007.149 609

Svar på motion om att avskaffa trådlösa telefoner i skolan (17/07)

Kommunfullmäktigeledamöterna Anders Hård, Heléna Lindahl, Maalin Wikström och tjänstgörande ersättaren Daniela Wikström anför i motion 2007-04-24

följande:

”Barn och ungdomar utsätts för en oerhört intensiv elektromagnetisk strålning i dag jämfört med för bara några år sedan. Bland annat i våra hem har vi fler strålande ting än förut; DECT-telefoner, datorer, lågenergilampor, mikrovågsug- nar, lysrör, digitala TV-apparater, mobiltelefoner, trådlösa nätverk m m.

Även förskolor och skolor har kommit att använda sig av denna elektronik. Dess- värre har det konstaterats att barn och ungdomar är känsligare för elektromagnetisk strålning. Detta på grund av att hjärnan inte är färdigutvecklad förrän vid 16 års ålder, immunförsvaret är svagare, barns celler delar sig oftare, vilket ökar ris- ken för genetiska skador, deras nervsystem utvecklas fortfarande, skallbenet är tunnare och dämpar strålning sämre osv.

Symptom som blir allt vanligare hos barn och ungdomar i dag - sömnproblem, huvudvärk, irritation, koncentrationssvårigheter, aggressivitet, depression, ångest, trötthet, stress, tinnitus, yrsel etc - är typiska negativa hälsosymptom som för- knippas med alltför överdriven elektromagnetisk strålning.

DECT är den vanligaste typen av trådlös telefon, där basenheten strålar även när man ej pratar i telefonen, och dess långa räckvidd, 300 meter, gör att enda chansen att slippa strålningen är att dra ur elkontakten ur jacket. Tekniken är densamma som i mobiltelefoner - det sitter radiosändare i både basenhet och telefon, att ha en DECT-telefon i hemmet är likvärdigt med att bo väldigt nära mobilmaster.

Ingen tidigare generation har vuxit upp med en sådan intensiv användning av elektronik och trådlös kommunikation som denna. Ingen tidigare generation har påvisat så stor fysisk och psykisk ohälsa som denna.

Med hänvisning till försiktighetsprincipen och med tanke på att allt mer forskning påvisar ohälsa från elektromagnetisk strålning särskilt då för barn och ungdomar, anser vi att DECT-telefoner ej hör hemma i vår skolmiljö.

(6)

Med anledning av ovanstående yrkar vi att kommunfullmäktige beslutar att avlägsna DECT-telefoner från alla förskolor inom Skellefteå kommun att avlägsna DECT-telefoner från alla grundskolor inom Skellefteå kommun att avlägsna DECT-telefoner från alla gymnasieskolor inom Skellefteå kom-

mun.

Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade 2007-05-02

att remittera motionen till barn- och grundskolenämnden och gymnasienämn- den.

- - -

Gymnasiekontoret har via kontakt med kommunhälsan och Statens strålskyddsin- stitut konstaterat att:

”Statens strålskyddsinstitut, SSI, anser att det inte finns skäl att oroa sig för tråd- lösa telefoner eftersom de med stor marginal uppfyller det allmänt accepterade re- ferensvärdet, SAR-värdet. Eftersom de trådlösa telefonerna har så låg sändnings- styrka är det inte möjligt att överskrida SAR-värdet som är 2 W/kg.

Typiska SAR-värden för trådlösa telefoner är 0,05-0,1 W/kg. Det kan jämföras med värden för mobiltelefoner som normalt ligger mellan 0,12–1,94 W/kg. Mellan samtalen är den trådlösa telefonen helt avstängd medan basenheten skickar

svagare synkroniseringssignaler.

DECT-basenhetens uteffekt mellan samtalen är en femtedel av den effekt som används under samtal, det vill säga 0,02 W. Det innebär att SAR-värdet från en trådlös telefons basenhet blir tusentals gånger lägre än från telefonerna eftersom de finns på betydligt längre avstånd från kroppen.

Vad är SAR-värde? Även om telefonens effekt är liten kan bestrålningen med ra- diovågor bli betydlig när telefonen hålls nära kroppen. En del av radiostrålningen tas upp av kroppens vävnader och omvandlas till värme. Detta kan mätas med SAR-värdet (Specific Absorption Rate) som anger den energi som kroppen tar upp varje sekund per kilogram (W/kg). SAR-värdet är ett mått på den energi kroppen tar upp varje sekund och anges i watt per kilo kroppsvikt (W/kg). För trådlösa telefoner och mobiltelefoner är gränsvärdet 2 W/kg.”

(7)

GyN § 106 forts Au GyN § 66 forts

att föreslå kommunfullmäktige avslå motionen om att avskaffa trådlösa telefoner i skolan.

Vid dagens sammanträde föreligger två förslag:

dels arbetsutskottets förslag

att föreslå kommunfullmäktige avslå motionen om att avskaffa trådlösa telefo- ner i gymnasieskolan

dels Stina Engströms förslag

att föreslå kommunfullmäktige bifalla motionen om att avskaffa trådlösa telefo- ner i gymnasieskolan. Eftersom DECT-telefoner inte är nödvändiga för skolverksamheten och då effekterna kring hälsoaspekten är omstridda, bör försiktighetsprincipen tillämpas.

Ordföranden ställer de två förslagen mot varandra och finner att gymnasienämn- den beslutar enligt arbetsutskottets förslag.

Votering begärs.

Ja-röst för bifall till arbetsutskottets förslag.

Nej-röst till Stina Engströms förslag.

Med nio ja-röster (Almgren, Dahlgren, Hedlund, Larsson, Löwenhöök, Nyhlén, Parbring, Vidmark och I Wikström) för arbetsutskottets förslag och två nej-röster (Engström och Lindahl) för Engströms förslag finner ordföranden att

gymnasienämnden beslutar enligt arbetsutskottets förslag.

att föreslå kommunfullmäktige avslå motionen om att avskaffa trådlösa telefo- ner i gymnasieskolan.

Stina Engström (fp) och Helena Lindahl (c) reserverar sig mot gymnasienämndens beslut

_____

(8)

GyN § 107

Au GyN § 67 Dnr 2007.159 612

E-strategi för gymnasiekontoret 2007-2010

Gymnasiekontoret har utarbetat förslag till E-strategi för perioden 2007-2010.

Materialet består av strategidokument (bilaga) och aktivitetsplan. Strategin baseras på kommunens övergripande E-strategi och gymnasienämndens styrkort för 2008.

Gymnasiekontorets bedömning är att informationstekniken kan bidra till väsentligt förbättrade resultat i verksamheterna. IT kan medverka till ökad måluppfyllelse inom samtliga fyra perspektiv i styrkortet. Undervisningsprocesser kan

effektiviseras, informationsbearbetning underlättas och kommunikation mellan aktörer underlättas. En förutsättning för ökad måluppfyllelse är att det finns en strategi som anger riktning för insatser och att insatser följs upp och analyseras. E- strategin anger riktning och prioriteringar och ger ett underlag för kommande uppföljning.

Gymnasiekontoret har strävat efter att göra en strategi som upplevs konkret och tydlig. Det gör att konkreta insatser finns exemplifierade i strategin och listade i en aktivitetsplan. Materialet gör inte anspråk på att vara fullständigt. Aktiviteter kan tillkomma eller strykas. De aktiviteter som finns listade har olika karaktär.

Där finns insatser som påbörjats parallellt med insatser som är mer visionära.

Blandningen är avsiktlig och motiverad eftersom IT-utvecklingen pågår på många olika områden samtidigt. Det är nödvändigt att hantera kort- och långsiktiga perspektiv samtidigt. Ekonomiska förutsättningar, tekniska förutsättningar och övergripande kommunala beslut påverkar möjligheter till förverkligande.

Dokumentet avses gälla för fyra år. Årliga revideringar förutsätts eftersom styrkort revideras och teknikutvecklingen ger nya förutsättningar.

att fastställa E-strategi för 2007-2010 enligt bifogat förslag.

_____

(9)

GyN § 108

Au GyN § 68 Dnr 2007.219 612

Handelsprogrammet administrativ inriktning

I förberedelserna för att erbjuda en administrativ inriktning inom Handelspro- grammet konstaterar gymnasiekontoret att det saknas avgörande förutsättningar för beslut om inriktningen. Centrala myndigheter har inte lämnat besked om vill- koren för lärlingsutbildning i gymnasieskolan vilket är en av utgångspunkterna för erbjudandet. Gymnasiekontorets bedömning är att inriktning administration inte ska erbjudas läsåret 2008/2009.

Arbetsutskottet föreslår gymnasienämnden besluta

att inriktning Administration inom Handelsprogrammet inte ska ingå i utbildningsutbudet 2008/2009.

_____

(10)

Gyn § 109

Au GyN § 69 Dnr 2007.219 612

Förutsättningar för utbildning inom Måleri

Kaplanskolan har de senaste åren bedrivit utbildning inom Byggprogrammets måleriinriktning i nära samarbete med lokala företag i branschen. Eleverna har genomfört mer är 1000 av sina 2500 gymnasiepoäng på arbetsplatser. Samarbetet med företagen är en förutsättning för att utbildning inom måleri ska kunna finnas med i utbildningsutbudet. Måleribranschens företag har meddelat att de vill avbryta samarbetet med skolan. Företagen är inte beredda att ta ansvaret för utbildningen av ungdomar på arbetsplatser i samma utsträckning som tidigare.

Gymnasiekontoret beklagar att samarbetet avbryts. Måleriutbildningen har varit en föregångare och en bra modell för samverkan mellan skola och bransch om

yrkesutbildning. Som en följd av det avbrutna samarbetet föreslår gymnasiekontoret att inriktning Måleri utgår ur utbildningsutbudet 2008 och att antalet platser på Byggprogrammet justeras till 24.

Förslaget beräknas inte medföra någon övertalighet.

Till samverkan lämnas en skrivelse från Lärarförbundet gm Örjan Lejdal.

att inriktning Måleri utgår ur utbildningsutbudet för 2008 att antalet intagningsplatser på Byggprogrammet ska vara 24.

att inriktning Måleri utgår ur utbildningsutbudet för 2008

att antalet intagningsplatser på Byggprogrammet ska vara 24 samt att uppdra till gymnasiekontoret att utreda möjligheterna att driva

måleriutbildning som lärlingsutbildning 2008.

Stina Engström (fp), Helena Lindahl (c) och Andreas Löwenhöök (m) reserverar sig mot gymnasienämndens beslut.

_____

(11)

Gyn § 110 Dnr 2007.250 612

Omval till gymnasieskolan

att sökande till gymnasiet ges möjlighet till omval efter den preliminära intagningen, gymnasieförordningen 6 kap 11 § samt

att omvalsperioden ska gälla fr o m läsåret 2008/2009.

_____

(12)

GyN § 111

Au GyN § 70 Dnr 2007.256 617

Komplettering av gymnasiesärskolans utbildningsutbud

Gymnasiekontoret har på uppdrag av gymnasienämnden utarbetat ett förslag till breddning av gymnasiesärskolans utbildningsutbud. Det program som föreslås har rubriken kommunikation och innehåller dels en estetisk inriktning och dels en inriktning mot arbetsliv och samhälle.

Programpresentation

Inom gymnasiesärskolans specialutformade program Kommunikation finns två inriktningar, dels Estetisk inriktning och dels inriktning mot Arbetsliv och sam- hälle. Programmet förbereder eleven för verksamheter och arbete inom ett yrkes- område eller fortsatta studier på t.ex. folkhögskola inom något estetiskt område.

Möjliga vägar inom programmet

De obligatoriska kärnämneskurserna samt de gemensamma kurserna utgör programmets grund. Genom de valbara inriktningarna kan till denna grund två olika utbildningsvägar väljas.

Den Estetiska inriktningen ger grundläggande kunskaper inom de konstnärliga uttrycksformerna genom ett block innefattande bild, form och teater. Blocket in- nebär således att kurser läses integrerat och var tyngdpunkten läggs bestäms lokalt i samråd mellan elever, föräldrar och skola.

Inriktningen Arbetsliv och samhälle bygger på utökad arbetsplatsförlagd utbildning (APU) och ger fördjupade kunskaper inom ett yrkesområde. Yrkesområdet för respektive elev bestäms i samråd mellan elev, föräldrar, skola och arbetsplats.

Detta gör att de valda yrkesvägarna kan skilja sig åt mellan elever på programmet och att olika yrkeskurser förläggs till arbetsplatsen.

En lokal kurs, Skola Arbetsliv, syftar till att i skolan tydliggöra och förstärka er- farenheter och kunskaper från den arbetsplatsförlagda utbildningen samt besvara frågor och förbereda för kommande verksamhet, arbete eller studier.

En integration mellan de olika kurserna är nödvändig för att skapa en helhetsbild av utbildningen för eleverna. Detta gäller också kärnämnena. Det finns många naturliga kopplingar mellan karaktärsämnen, estetiska ämnen och yrkeskurser.

Gemensamma projekt kan bidra till denna samverkan.

(13)

GyN § 111 forts Au GyN § 70 forts Programmål Syfte

Utbildningen inom det specialutformade programmet Kommunikation skall ge eleverna möjlighet att allsidigt utveckla sin förmåga till skapande, inlevelse och uttryck. Programmet syftar även till att utveckla elevernas handlingsförmåga samt deras sociala och kommunikativa kompetens för deltagande i en samhälls- och yrkesgemenskap.

Utbildningen inom inriktningen Arbetsliv och samhälle skall dessutom ge eleverna en ökad arbetslivserfarenhet och ökade kunskaper inom ett yrkesområde, samt utifrån individuell förmåga utveckla elevernas kompetens för att så själv- ständigt som möjligt arbeta inom detta yrkesområde.

Utbildningen inom Estetisk inriktning skall dessutom ge eleverna vana att möta och uppleva uttryck inom olika konstarter och ge en orienterande utbildning inom bild, form och teater. Utifrån individuell förmåga kan eleverna genom valbar fördjupning öka sin kompetens inom bild och form eller rörlig bild.

Skiss över programmets uppbyggnad, förslag till timplan med kärnämnen, ka- raktärsämnen, individuellt val, valbara kurser och yrkeskurser presenteras.

att programmetKommunikation med estetisk inriktning och inriktning mot arbetsliv och samhälle ska ingå i gymnasiesärskolans utbildningsutbud att fastställa programmål för programmet Kommunikation enligt gymnasiekonto-

rets förslag

att fastställa timplan för programmet Kommunikation enligt gymnasiekontorets förslag.

_____

(14)

GyN § 112

Au GyN § 71 Dnr 2007.106 631

Ekonomisk prognos per 2007-09-30

Gymnasiekontorets kostnader uppgår till 247,7 mkr per sista september, vilket kan jämföras med 226,5 mkr motsvarande period föregående år. Från och med

2007-08-01 tillfördes verksamheten för Kvalificerad Yrkesutbildning (KY) till gymnasienämndens verksamhetsområde och ingår i denna prognos.

Nettokostnaden har ökat med 9,4% jämfört med samma period föregående år och beror till största delen på ökade kostnader för löner, ökat antal elever i

undervisning, fler friskolor och ökade interkommunala kostnader. Årets kostnader för interkommunala avgifter är fortfarande osäkra då mät- och faktureringsdatum är 15 oktober.

Prognosen för 2007 är fortfarande ett underskott på ca 4,5 mkr.

att godkänna den ekonomiska prognosen per 2007-09-30.

_____

(15)

GyN § 113 Dnr 2007.277 636

Inköp av kopiatorer till Kaplanskolan

Tre av Kaplanskolans kopiatorer behöver bytas ut p g a av ålder och förslitning.

Kommunledningskontoret och fastighetskontoret har granskat frågan med kopiatorer kontra avancerade skrivare och kommit fram till att bästa lösningen för Kaplanskolans del är nya multiskrivare och kopiatorer.

Investeringen uppgår till ca 190 000 kronor och inryms i befintlig investeringsram.

att anskaffa tre kopiatorer till Kaplanskolan.

_____

(16)

GyN § 114

Au GyN § 72 Dnr 2007.58 647

Fortsatt arbete med gymnasieskolans lokalutredning

Förslag

Gymnasiekontoret föreslår att utredningsarbetet i fortsättningen ska inriktas på att fördjupa underlaget gällande det alternativ som innebär att Anderstorpsskolan och Kaplanskolan ska kvarstå som gymnasieskolor på lång sikt. Av de alternativa kombinationer som finns förutsatt att en av de större skolenheterna ska avvecklas är Anderstorpsskolan-Kaplanskolan den kombination som kräver minst resurser för anpassning. Gymnasiekontorets bedömning är att alternativa möjligheter till lokallösningar kan undersökas samtidigt som underlaget kring Anderstorp- Kaplanalternativet fördjupas.

Tidsplan

En fördjupad utredning bör kunna presenteras under första kvartalet 2008. Med hänsyn till budgetprocesserna är det angeläget att ha beslut från gymnasienämn- den och ett ekonomiskt underlag som kan ingå i budgetarbetet för 2009.

Utveckling i andra kommuner

Många gymnasieorganisationer i landet söker lösningar för att hantera minskat elevtal och ökad konkurrens. Gymnasiekontoret följer utvecklingen och kan bland annat konstatera att en utvecklingsinriktning går mot mindre skolenheter. Denna utveckling har tidigare ansetts ekonomiskt ogynnsam. Det kan konstateras att många framgångsrika gymnasieskolor är relativt små i jämförelse med dagens kommunala gymnasieskolor. Det finns anledning att närmare undersöka effekterna av att krympa de befintliga skolorna i takt med elevminskningen. Det finns också en utveckling i riktning mot större skolenheter. I de fastställda förutsättningarna för utredningen framgår att koncentration till en enhet inte är aktuellt för

Skellefteås del.

Elevutveckling

Gymnasieskolans lokalutredning bedrivs med utgångspunkt i att elevantalet minskar kraftigt de närmaste tio åren. Gymnasienämnden har tagit beslut om ett antal förutsättningar som legat till grund för arbetet. Till förutsättningarna hör bland annat att det ska finnas minst två skolenheter, en jämn könsfördelning, en jämn fördelning av studieförberedande och yrkesförberedande utbildningar och att vuxenutbildningen även i fortsättningen ska vara en fristående enhet. Utredningen har koncentrerats kring frågan om vilka två av de tre stora gymnasieskolorna som ska fortsätta att vara gymnasieskolor på lång sikt.

(17)

Au GyN § 72 forts

Gymnasienämnden har fastställt direktiv för utredningen enligt följande:

1. Utformningen av lokaler ska kunna påverkas av verksamheternas pedagogiska utveckling.

2. Personalens arbetsplatser kommer att behöva anpassas för en ny organisation av gymnasieskolan.

3. Gymnasieskolans verksamheter fördelas mellan minst två skolenheter.

4. Det ska finnas ett brett och varierat utbildningsutbud i den kommunala gymnasieskolan.

5. Studieförberedande och yrkesförberedande utbildningar ska kunna fördelas jämnt mellan enheterna.

6. Gymnasieskolans lokaler får inte vara behäftade med kända inomhusmiljöpro- blem.

7. Lokaler ska vara anpassade för att användas till annan verksamhet än gymna- sieskola.

8. En jämn fördelning av flickor och pojkar eftersträvas mellan enheterna.

9. Vuxenutbildningen kvarstår som en fristående skolenhet.

10. Gymnasiesärskolan ska lokalmässigt ingå i gymnasieskolan.

11. Undervisningen i svenska för invandrare för ungdomar i åldern 16-18 år ska ingå i gymnasieskolan.

12. Teknobalder fortsätter att vara en verksamhet under gymnasienämndens an- svarsområde.

13. Hotell- och restaurangprogrammets lokaler på Campus och Fordonsprogram- mets lokaler på Plåtvägen behålls.

14. Alla elever ska kunna erbjudas sammanhållna skoldagar.

15. Användandet av datorer m.m. i undervisning beräknas öka kraftigt.

16. Samarbetet med branscher om utbildning på arbetsplatser beräknas öka inom yrkesutbildningarna.

(18)

Au GyN § 72 forts

Alternativen i förhållande till direktiven

I utredningen så här långt konstateras att det inte finns några avgörande skillnader mellan alternativen då det gäller förutsättningar för att motsvara de förutsättningar som fastställts. I alla de tre kombinationer som är möjliga förutsatt att en enhet ska avvecklas kan förutsättningarna uppfyllas. Kostnaden för anpassning varierar kraftigt mellan alternativen. Det som för närvarande är känt om ekonomiska konsekvenser visar att ett av alternativen att behålla Anderstorpsskolan och Kaplanskolan är betydligt mindre investeringskrävande än de två andra. Den av- görande skillnaden består i att Balderskolan för att motsvara de beslutade förut- sättningarna behöver kompletteras med verkstadslokaler. Detta medför att någon byggnad behöver rivas för att ge utrymme för en ny. Kostnaderna för de alternativ där Balderskolan ingår uppskattas baserat på kalkylbelopp för nybyggnad och om- och tillbyggnad bli dubbelt så höga som för Anderstorp-Kaplanalternativet.

Naturbruksgymnasiet

Gymnasiekontoret har också i uppdrag att analysera förutsättningarna för Natur- bruksgymnasiets verksamheter i Norra Åbyn Burträsk. Alternativa möjligheter till kombinationer med andra gymnasieutbildningar utreds. Förutsättningarna för Naturbruksgymnasiets verksamheter utreds parallellt med utredningen om lokal- förutsättningarna i stort. Naturbruksprogrammets förläggning bedöms dock inte vara avgörande för ställningsstagande till antal gymnasieenheter i Skellefteå.

Utredningsarbetet

Utredningen påbörjades 2003 och har bedrivits i samråd med fastighetskontoret som har engagerat Bertil Holmer från White arkitekter för arbetet. Av olika skäl har arbetet bedrivits i långsam takt, tidvis med uppehåll på grund av osäkerheter om förutsättningarna. I arbetet har företrädare för skolledningarna och för elever bidragit med synpunkter. Gymnasieskolornas lokalförutsättningar har studerats utifrån byggnadernas disposition och status, fördelningen mellan vanliga klassrum och verkstadslokaler, fördelningen av utbildningar med olika karaktär och

könsfördelningen på skolenheterna. Arkitektens bedömning är att alternativet att behålla Anderstorpsskolan och Kaplanskolan är det mest gynnsamma sett till investeringskostnaden. Den avgörande faktorn för detta är att Balderskolan för när- varande saknar verkstadslokaler.

(19)

GyN § 114 forts Au GyN § 72 forts Osäkra faktorer

Det finns ett antal faktorer som försvårar lokalutredningen:

- Elevutvecklingen har osäkra inslag. Födelsetalen är kända men in- och utflytt- ning och flyktingmottagande kan påverka liksom elevströmmar mellan

kommuner. Gymnasiekontorets kalkyler bygger på ett det inte sker några stora avvikelser från det som för närvarande är känt.

- Friskolor, antalet aktörer och elevernas preferenser är okänt. Nuvarande kalkyler baseras på att de aktörer som för närvarande finns etablerade i Skellefteå finns kvar med samma omfattning som idag.

- Gymnasieutredningen 2009. Inför 2010 förväntas utbildningsuppdraget ha förändrats. Sannolikt delas gymnasieskolan i tre delar. Studieförberedande utbildningar, yrkesutbildningar och lärlingsutbildningar. Gymnasiekontorets be- dömning är att lokalbehovet delvis kommer att förändras men att det inte finns skäl att avbryta utredningen i avvaktan på beslut om förändringarna i

gymnasieskolan.

- Ökad omfattning av yrkesutbildning på arbetsplatser innebär minskat behov av lokaler för yrkesutbildning. Gymnasiekontorets bedömning är att det även fortsättningsvis kommer att behövas skollokaler för den grundläggande yrkesutbildningen. Det finns svårigheter med att bedöma omfattningen av lokalbehovet.

- Ökad användning av IT-stöd i undervisningen. IT-stödet kommer med stor säkerhet att förändra lokalbehovets karaktär. Det är därför angeläget att

lokaler utformas så att de kan nyttjas för olika ändamål och användas av olika brukare.

- Kostnader. Arkitekten har uppskattat antal kvadratmeter som behöver byggas nytt respektive om för att anpassas till nya verksamheter om en skola ska avvecklas. Kostnader för nybyggnad uppskattas schablonmässigt till 20 000 kronor per kvadratmeter. Kostnaden för anpassning till nya

användningsområden beräknas schablonmässigt till 10 000 kronor per kvadratmeter. Osäkerheter om storleken på de ytor som berörs och

kostnadsutvecklingen är stor. En uppskattning av investeringskostnaderna för att anpassa Anderstorpsskolan och Kaplanskolan till gymnasieskolans

framtida behov visar på kostnader mellan 35 och 50 miljoner kronor. Om Balderskolan behålls och kombineras med någon av de andra två uppskattas investeringskostnaden till det dubbla, mellan 75 och 100 miljoner kronor.

(20)

Au GyN § 72 forts

- Tidsperspektiv. Förändringen i elevantal pågår under en lång tidsperiod. Detta innebär att även investeringarna sprids ut under en lång tid. Tiden för hela för- ändringsprocessen från nuläget uppskattas till minst tio år.

- Alternativa användningsområden. Möjligheterna att nyttja skollokaler till annan verksamhet är svårbedömda. Traditionellt har skolorna haft egna kvarter och i mycket liten utsträckning delat lokaler och byggnader med andra. En utgångspunkt för framtiden bör vara att det är möjligt för skolor att dela lokaler och byggnader med andra verksamheter. En sådan utgångspunkt gör att handlingsalternativen ökar betydligt.

Gymnasiekontorets bedömning är att det trots att det finns stora osäkerheter i vissa frågor är angeläget att gymnasieskolans lokalutredning drivs vidare framåt.

Osäkra faktorer kommer alltid att finnas. Elevantalet kommer att variera och ut- bildningsuppdragen förändras. Det råder ingen tvekan om att Skellefteå kommuns gymnasieskolor står inför en kraftig minskning i elevtal. Minskningen kräver en långsiktig anpassning av skollokalerna. Förändringen av skolor och lokaler tar lång tid och det är angeläget att beslut tas som gör att det finns en tydlig inriktning för det fortsatta arbetet i 2009 års budget.

Utredningsmaterial

Kompletterande underlag och arbetsmaterial finns bland annat i form av elevsta- tistik, visionsdokument från skolor, elevsynpunkter, ritningsmaterial, samman- ställningar av ytor, exempel på fördelning av utbildningar, minnesanteckningar från lokalseminarium, arkitektsynpunkter på beräkning av ytor och kalkyler, del- redovisningar från arkitekt, och gymnasiekontorets sammanfattningar inför redovisningar för gymnasienämnden.

att ge gymnasiekontoret i uppdrag att fördjupa utredningsunderlaget med utgångspunkt från att Anderstorpsskolan och Kaplanskolan ska vara de gymnasieskolor som finns kvar på lång sikt

att ett fördjupat utredningsunderlag ska innehålla en kvalificerad bedömning av kostnader, en grov tidplan för hela projektet, ett förslag till fördelning av utbildningar mellan skolorna och ett förslag till nya lokaler för den del av gymnasiesärskolan som för närvarande finns på Balderskolan

att samtidigt som utredningen fördjupas enligt ovan närmare analysera hur befintliga skolenheter kan krympas för att anpassas till förändrade elevtal

(21)

GyN § 114 forts Au GyN § 72 forts

att uppdra till gymnasiekontoret att redovisa ovanstående uppdrag i början av 2008 och ha ett beslutsunderlag klart för behandling i gymnasienämnden under första kvartalet.

Vid dagens sammanträde föreligger två förslag:

dels arbetsutskottets förslag

att samtidigt som utredningen fördjupas enligt ovan närmare analysera hur befintliga skolenheter kan krympas för att anpassas till förändrade elevtal att uppdra till gymnasiekontoret att redovisa ovanstående uppdrag i början av 2008 och ha ett beslutsunderlag klart för behandling i gymnasienämnden under första kvartalet.

dels Andreas Löwenhööks förslag

att ge gymnasiekontoret i uppdrag att mer ingående utreda hur befintliga skolenheter kan krympas för att anpassas till de förändrade elevantalen med utgångspunkt att alla tre skolenheter ska finnas kvar som gymnasieskolor på lång sikt

att de respektive fördjupade utredningsunderlagen ska innehålla en kvalificerad bedömning av kostnader, en grov tidsplan för hela projektet, ett förslag till fördelning av utbildningar mellan skolorna och ett förslag till nya lokaler för den del av gymnasiesärskolan som för närvarande finns på Balderskolan

(22)

GyN § 114 forts

att uppdra till gymnasiekontoret att redovisa ovanstående uppdrag i början av 2008 och ha ett beslutsunderlag klart för behandling i gymnasienämnden under första kvartalet.

Ordföranden ställer de två förslagen mot varandra och finner att gymnasienämn- den beslutar enligt arbetsutskottets förslag.

Votering begärs.

Ja-röst för bifall till arbetsutskottets förslag.

Nej-röst till Andreas Löwenhööks förslag.

Med sju ja-röster (Almgren, Dahlgren, Hedlund, Larsson, Nyhlén, Parbring, och I Wikström) för arbetsutskottets förslag och fyra nej-röster (Engström, Lindahl, Löwenhöök och Vidmark) för Löwenhööks förslag finner ordföranden att gymnasienämnden beslutar enligt arbetsutskottets förslag.

att samtidigt som utredningen fördjupas enligt ovan närmare analysera hur befintliga skolenheter kan krympas för att anpassas till förändrade elevtal att uppdra till gymnasiekontoret att redovisa ovanstående uppdrag i början av 2008 och ha ett beslutsunderlag klart för behandling i gymnasienämnden under första kvartalet.

Stina Engström, Helena Lindahl, Andreas Löwenhöök och Kenneth Vidmark reserverar sig mot beslutet.

_____

(23)

GyN § 115

Au GyN § 73 Dnr 2007.255 659

Prioriteringar inom Lärarlyftet

Genom satsningen på lärarlyftet får förvaltningen möjlighet att ta del av en om- fattande kompetensutvecklingsresurs. Lärare som deltar i lärarlyftet får 80% av sin ordinarie lön. Statsbidrag utgår med 75% av lönekostnaden. En kommunal

medfinansiering förutsätts vars kostnad beräknas till cirka 1600 kronor per hög- skolepoäng.

Gymnasiekontoret föreslår efter att ha inventerat behoven i verksamheten prioriteringar som ska gälla vid behandling av ansökningar om att få ta del av de ekonomiska villkor som gäller för lärarlyftet. Behoven i verksamheterna baseras på utbildningsuppdragets utveckling som innebär att:

- Nya tillkommande ämnesområden och inriktning mot ökad samverkan med arbetslivet ger behov av ny eller breddad kompetens.

- Speciallärarkompetens behövs i verksamheterna för att det ska bli möjligt att hjälpa fler elever.

- Behov finns av att kunna erbjuda bredare tjänstgöringsunderlag och önskad tjänstgöringsgrad för lärare med smal behörighet.

- Risker för övertalighet kan minskas genom utbildningsinsatser.

att fastställa följande prioriteringsgrunder för deltagande i Lärarlyftet:

• Lärare som har tidigare utbildning som innebär smal behörighet, d.v.s. undervi- sar inom ämnesområden med litet tjänsteunderlag och som vill öka sitt

undervisningsområde

• Lärare inom karaktärsämnen som vill läsa kurser som syftar till att fördjupa kunnandet inom karaktärsämnesområdet och samverkan med arbetslivet

• Lärare som söker kurser inom ämnesområden som kommit in i gymnasieskolan på senare tid (Entreprenörskap, Genuspedagogik, Internationalisering alt. nya områden inom KA-ämnen)

• Speciallärarutbildning

• Lärare eller grupper av lärare som riskerar övertalighet.

(24)

GyN § 115 forts

_____

(25)

GyN § 116 Dnr 2007.1 652

Kurs/Konferens

Föreligger följande inbjudan till kurs/konferens:

1 Sveriges Kommuner och Landsting – Vad blir kommunernas roll i skolsystemet 24 januari i Umeå.

2 Inbjudan till seminarium om alkohol- och drogförebyggande arbete för politiker och samordnare i Västerbotten & Norrbotten 15 november Expolaris kongresscenter i Skellefteå

att till konferensen Vad blir kommunernas roll i skolsystemet utse ordförande Bertil Almgren och vice ordf Kenneth Vidmark

att till seminarium om alkohol- och drogförebyggande arbete för politiker och samordnare utse Stina Engström och Frida Lindström.

_____

(26)

GyN § 117

Informationsärenden

1 Dnr 2007.267 630

Förutsättningar för gymnasienämndens internbudget 2008 – gymnasiechef Jan Midlert informerar.

Gymnasienämnden beslutar att notera informationen.

_____

(27)

GyN § 118

Delgivningar

1 Dnr 2007.228 619

Avtal mellan gymnasienämnden, Skellefteå kommun och Solviks Folkhögskola avseende studier.

2 Dnr 2007.26 629

Kommunfullmäktige 2007-09-18, § 186 – Motion om kampanj i skolan mot främlingsfientlighet (1/07).

3 Dnr 2007.226 647

Kommunstyrelsen 2007-08-28, § 278 – Processer för lokaluthyrning.

att lägga delgivningarna till handlingarna.

_____

(28)

GyN § 119

Delegationsbeslut

1 Dnr 2007.208 610

Anderstorpsskolans delegationsredovisning daterad september 2007.

2 Dnr 2007.272 610

Balderskolans delegationsredovisning daterad september 2007.

3 Dnr 2007.214 610

Kaplanskolans delegationsredovisning daterad september 2007.

4 Dnr 2007.207 610

Naturbruksgymnasiet Burträsk - delegationsredovisning daterad september 2007.

5 Dnr 2007.271 610

Vuxenutbildningens delegationsredovisning daterad september 2007.

att lägga delegationsbesluten till handlingarna.

_____

(29)

GyN § 120

Uppföljning av föregående protokoll

Protokoll från:

- Gymnasienämnden 2007-09-17 och 2007-10-12

- Gymnasienämndens arbetsutskott 2007-08-13 och 2007-09-06 - Gemensamt arbetsutskott BgN och GyN 2007-10-02

Uppföljning gjordes av ovanstående protokoll som därefter lades till handlingarna.

_____