Förslag till beslut

(1)

Datum, Tid: 2020-04-23, kl. 17:30

Plats: Xenter, utbildningsvägen 3, Tumba

Justering sker tisdagen den 28 april 2020 av Stefan Dayne (KD) och Anders Thorén (TUP).

Ärenden

20 Svar på interpellation - Angående grundskolesituationen i Tumbaområdet (V) 21 Svar på interpellation - Har förvaltningen tillräckliga verktyg för att upptäcka

glädjebetyg (M)

22 Svar på interpellation - Förvärv eller avyttring av aktier i bolag (M)

23 Framställan till Migrationsverket om undantag från asylsökandes möjligheter att få dagersättning

24 Antagande av styrdokument Ett hållbart botkyrka 25 Slutredovisning av projektkonto 6247 - Rikstens skola 26 Slutredovisning av projektkonto 6168 - förskolan Humlan

27 Slutredovisning av projektkonto 6172 - gruppboende Lugnet, Norsborg 28 Riktlinje för god ekonomisk hushållning

29 Årsredovisning 2019

30 Ombudgeteringar från 2019 till 2020

(2)

31 Förutsättningar för nämndernas yttrande till mål och budget 2021 med flerårsplan 2022 – 2024

32 Godkännande av tilläggsavtal till ramavtal avseende del av Hallunda 4:34 - Hall- unda gård

33 Upplåtelse av arrende och tomträtt för Loviseberg 4

34 Redovisning och förlängd beredningstid för obesvarade medborgarförslag per april 2020

35 Redovisning och förlängd beredningstid för obesvarade motioner per april 2020 36 Anmälningsärenden

37 Avsägelser och fyllnadsval

Marcus Ekman (S) Håkan Hultgren

Ordförande Sekreterare

(3)

Angående grundskolesituationen i Tumba-området

Från och med höstterminen 2020 kommer utbildningsföretaget JENSEN education college AB att öppna en grundskola i området Sandstugan i Tumba/Uttran med plats för cirka 600 elever. Det här är något som kraftigt kommer att påverka de kommunala skolorna i Tumba-området som redan idag har höga kostnader för det överskott av platser som exempelvis krävs för att kunna ta emot elever om privata skolor plötsligt lägger ner.

I utbildningsnämndens yttrande till Skolinspektionen, där nämnden ställer sig kritisk till att skolan öppnar, framgår att kommunen idag har kostnader på 7,5 miljoner kronor för överkapacitet i Tumba-området avseende inte fullt utnyttjade lokaler, något som förväntas öka till som mest 15 miljoner kronor när Jensen öppnar sin skola. I yttrandet framgår därför också att ”Ett godkännande från Skolinspektionen innebär att Botkyrka kommun behöver se över tillgången på kommunala skolplatser. Det kan bli nödvändigt att lägga ner en av de kommunala grundskolorna i området”. Situationen fordrar sammantaget att majoriteten klargör om det finns planer på att lägga ner en skola i Tumba-området.

Vissa omständigheter får det dessutom att framstå som att

utbildningsförvaltningen delvis har överraskats av Jensens planer.

Exempelvis var kommunens ursprunglig plan att bygga ut Björkhaga skola från dagens cirka 600 till omkring 900 platser¹, bland annat för att möta förmodad befolkningstillväxt i Tumba kommande år. Denna upphandling avbröts först i mars 2019. Dessutom yttrade sig utbildningsnämnden angående Jensens etablering först i maj 2019. Den nya skolan var dock under uppbyggnad redan i slutet av 2018, vilket framgår i en artikel i BotkyrkaDirekt från december detta år.² Bygglov gavs till sökanden ”AB Lekstugan 1” under hösten 2018 men i bygglovshandlingarna framgår inte att utbildningsförvaltningen på något sätt har informerats eller beretts möjlighet att yttra sig. I detaljplanen framgår att kommunen enbart önskar en förskola på platsen, även om själva plankartan är markerad med

”skoländamål” utan vidare specificering.

1 https://www.botkyrka.se/bo--bygga/pagaende-byggprojekt/tumba--- grodinge/bjorkhaga-skola.html

2 https://www.stockholmdirekt.se/nyheter/har-oppnar-nya-skolan-vi-ar-lite-fyrkantiga- och-konservativa/reprkC!U29Ao2V1PlwCUmpXd0Q@MQ/

(4)

är en följd av det fria skolvalet och den fria etableringen av privata skolor, som dessutom kan försvinna lika snabbt som de dyker upp. Den

marknadslogik som råder bland de privata skolföretagen som syftar till att maximera företagens vinster, ger skolorna ett incitament att undvika elever med större eller mer komplicerade behov. Denna önskan lyser igenom även i Jensens marknadsföring av den nya F-9-skolan när man på sin hemsida slår fast att ”vi söker elever och föräldrar som har höga ambitioner och satsar mot höga studieresultat oavsett ålder”. Även om man hade kunnat önska att den Jensenska idealbilden av studiemotiverade elever och engagerade föräldrar gällde alla, så är det tyvärr inte fallet. Profilen riskerar att sortera bort elever som på förhand inte tycks passa in i Jensens elittänkande.

Sammantaget finns risken att elever från familjer med olika utbildningsbakgrund – den kanske främsta faktorn som påverkar

studieresultatet – i allt högre utsträckning hamnar på olika skolor, med ökad ojämlikhet och ökade kostnader för kommunen som följd.

Med anledning av ovanstående vill jag ställa följande frågor:

1. Hur har Jensens etablering i Tumba/Uttran påverkat planeringen av upprustningen och utbyggnaden av Björkhaga skola?

2. Hur mycket har planeringen inför och upphandlingen av Björkhagas upprustning hunnit kosta innan den avbröts?

3. Det framstår som att utbildningsförvaltningen delvis har överraskats av Jensens planer. Anser du att det är ett korrekt påstående? I vilket skede informerades utbildningsförvaltningen om Jensens planer på att bygga en grundskola? Har dialogen mellan

samhällsbyggnadsförvaltningen, som beslutat om bygglov, och utbildningsförvaltningen fungerat?

4. Finns det några planer på att lägga ner någon av de kommunala grundskolorna i Tumba-området? Om inte, hur planerar du att hantera de ökade kostnaderna för överkapacitet av

grundskoleplatser?

5. Hur ser du på riskerna för ökad segregation med anledning av Jensens etablering i Tumba/Uttran?

Bekir Uzunel Vänsterpartiet

(5)

2020-02-20 Till kommunstyrelsens ordförande, Emanuel Ksiazkiewicz

Har förvaltningen tillräckliga verktyg för att upptäcka glädjebetyg?

I Skolverkets databas¹ tog jag för läsåret 2018/2019 (det senaste jag kunde få fram) fram statistiken för ”Relationen mellan nationella prov och terminsbetygårskurs 6

engelska, matematik och svenska/svenska som andraspråk”.

I denna kan man utläsa att det finns några skolenheter som sticker ut anmärkningsvärt mycket i vissa ämnen. Vilket är en uppfattning som också delas av förvaltningen som tittar närmare på några enheter och även sett över tid. Det sker inom ramen för huvudmannens

uppföljningsansvar:

”Huvudmannen bör följa upp betyg och nationella provbetyg på skolenheterna inom huvudmannens organisation. Då blir det möjligt vid behov att sätta in insatser som skapar förutsättningar för mer rättvisande och likvärdiga betyg. Huvudmannen har ett övergripande ansvar för att säkerställa att rektorn har förutsättningar att fördjupa analysen inom den egna skolenheten. Analysen möjliggör att följa upp och analysera betygen inom och mellan ämnen och elevgrupper.”²

Botkyrkas kommunala skolor ligger också högre än rikssnittet när det gäller alla fyra ämnena och gör det intressant att titta närmare på varför. Det finns förstås även fristående skolor som sticker ut i enskilda ämnen men där är ju våra insyns- och påverkansmöjligheter begränsade.

Förvaltningen har tidigare haft ansatser till att följa upp diskrepanser på annan nivå än att föra en dialog med skolenheternas rektorer men till exempel är projektet vänskola nedlagt.

I år är tydligen ambitionen att påbörja ”ämnesnätverk” som förstelärare ska vara med att ansvara för. Syftet är att säkerställa likvärdighet i bedömningen mellan skolorna i kommunen.

Från Stockholms Stad vet vi att skolor i exempelvis Tensta tidigare befanns sätta ”snällare”

betyg. I Stockholm finns idag möjligheten att i IT-miljön mäta resultat på nationella prov

1

https://siris.skolverket.se/reports/rwservlet?cmdkey=common&geo=1&report=gr_relationen_ak6&p_verksamhe tsar=2019&p_lankod=01&p_kommunkod=0127&p_skolkod=&p_hmankod=&p_hmantyp=&p_flik=G&p_ford

=H

2 https://www.skolverket.se/skolutveckling/leda-och-organisera-skolan/systematiskt-kvalitetsarbete/uppfoljning- av-betyg-och-nationella-provbetyg

(6)

skola i våra särskilt utsatta områden jämfört med exempelvis i Tullinge är tillräckligt för att vi ska kunna avfärda dem.

Vidare finns det ofta bakomliggande förklaringar kring varför det kan skilja sig åt mellan provresultat och terminsbetyg. Som att en skola sätter in extra insatser som gett bättre resultat i exempelvis matematik - efter att en årskurs fått dåliga resultat på det nationella provet.

Jag vet att förvaltningen sätter sin tilltro till att den nya planen för det systematiska kvalitetsarbetet ska kunna fånga in detta men jag fruktar att det inte räcker.

Mina frågor till utbildningsnämndens ordförande:

1. Anser du det bekymmersamt att vissa enheter sticker ut ”anmärkningsvärt mycket”

(förvaltningens ord) när man jämför provresultat och terminsbetyg?

2. Håller du med om slutsatsen i att vi idag inte har tillräckliga verktyg för att verkligen upptäcka om det sätts glädjebetyg på enskilda enheter eller i enskilda klasser?

3. Vad avser du vidta för åtgärder för att kunna säkerställa likvärdigheten i betygsättningen framöver?

4. Är du villig att titta på nya tekniska lösningar, likt Stockholms Stad, för att ge förvaltningen bättre verktyg att mäta och säkerställa likvärdighet i bedömningen mellan skolorna i

kommunen?

Willy Viitala (M)

(7)

INTERPELLATION

Kommunfullmäktige

2020-02-20 Till Kommunstyrelsens ordförande Ebba Östlin

Förvärv eller avyttring av aktier i bolag

Vid kommunstyrelsens sammanträde den 7 januari 2020 under punkten Delegationsärenden finns ett ärende som väcker uppmärksamhet - Kommunstyrelsens ordförande Förvärv av aktier (beslut 2019-11- 22, dnr KS/2019:754). Kommunstyrelsens ordförande har på egen hand den 22 november 2019 förvärvat aktier i bolaget Ati Mekanproduktion AB åt kommunen och då varken informerat hela kommunstyrelsen om avsikten eller givit kommunfullmäktige möjlighet att besluta om det. I ärendebeskrivningen anges inte heller anskaffningsvärdet men på direktfråga under sammanträdet uppgavs att förvärvet skett till ca 6 MSEK.

Moderaterna har vid Kommunstyrelsens sammanträden 200107 och 200203 lämnat

protokollsanteckningar och bl. a ställt frågan Vidare uppstår frågan huruvida det är Kommunstyrelsen som självständigt kan fatta beslut i frågor som rör förvärv eller avyttring av aktier i bolag? Kommunstyrelsens ordförande gav otydliga svar, men reglementet är tydligt. Vilket gör att frågorna fortfarande saknar tydliga svar.

Kommunfullmäktige har beslutat om reglemente för styrelsen och nedan kan man se att förvärvet inte följer den principiella processen:

kap 6 Styrelser och övriga nämnder 4 § Det åligger styrelsen särskilt att

1. bereda eller yttra sig i ärenden som skall handläggas av fullmäktige med de begränsningar som framgår av 5 kap. 29-32 §§,

2. ha hand om den ekonomiska förvaltningen, 3. verkställa fullmäktiges beslut, och

4. i övrigt fullgöra de uppdrag som fullmäktige har lämnat över till styrelsen.

5 § Fullmäktige får besluta att en annan nämnd än styrelsen helt eller delvis skall sköta om förvaltningen och verkställigheten i fråga om egendom samt verkställa fullmäktiges beslut.

Fullmäktige får också besluta att en annan nämnd helt eller delvis skall ha hand om sin medelsförvaltning.

Sammantaget kan konstateras att om kommunfullmäktige beslutat om nämnda förvärv eller avyttring av aktier (köp - sälj av bolag) och fastställt detta i reglemente för kommunstyrelsen hade denna typ av agerande inte varit tveksamt. Om kommunfullmäktige beslutat om förvärv eller avyttring av aktier hanterar kommunstyrelsen därefter affären. Ett sådant beslut har gällande detta aktieförvärv inte fattats av kommunfullmäktige.

I kommunstyrelsens reglemente kan inte utläsas att kommunfullmäktige delegerat till

kommunstyrelsen att självständigt fatta beslut vad avser förvärv eller avyttring av aktier i bolag.

Därför kvarstår min uppfattning att det aktuella förvärvet tillkommit felaktigt och att kommunfullmäktige undanhållits insyn i och rådighet över förvärvet.

(8)

Med anledning av ovanstående vill jag fråga kommunstyrelsens ordförande:

1. Har kommunstyrelsen rätten att självständigt förvärva eller avyttra aktier i bolag eller är den principiella ordningen i kommunen att det är kommunfullmäktige som skall fatta sådana beslut?

2. I vilka reglementen eller styrdokument regleras ovan nämnda?

Yngve RK Jönsson (M)

(9)

§ 27

Framställan till Migrationsverket om undantag från asylsö- kandes möjligheter att få dagersättning (KS/2020:119)

Beslut

Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att anmäla Botkyrka som ett område att tillföra förteckningen över områden med sociala och ekonomiska utmaningar enligt den ändrade lagen om mottagande av asylsökande (SFS 2019:1204).

Reservationer

Samtliga ledamöter för miljöpartiet, liberalerna, centerpartiet och vänsterpartiet reserverar sig mot beslutet till förmån för egna yrkanden.

Sammanfattning

Riksdagen beslutade i slutet av förra året att anta regeringens lagförslag om att asylsökande som flyttar till och bor i eget boende i vissa områden med socioekonomiska utmaningar, som huvudregel inte ska ha rätt till dagersättning. Den här lagstiftningen gäller 32 kommuner, en av dem är Botkyrka. De här kommunerna ska få anmäla till Migrationsverket att en eller flera delar av kommunen ska omfattas av regleringen.

Som konkurrenskraftig och framgångsrik storstadsregion är inflyttningen från andra delar av världen omfattande och immigrationen står för ungefär hälften av Stockholmsregionens befolkningstillväxt. Alla kommuner behöver ta ansvar och bidra till att inflyttningen till regionen blir en tillgång för regionen. Det gäller också för asylsökande. Medborgare och civilsamhälle i Botkyrka tar ett stort ansvar i Stockholmsregionen och därför anmäler kommunen till Migrationsverket hela Botkyrka som ett område där den nya lagstiftningen ska tillämpas.

Kommunledningsförvaltningen redogör för ärendet i tjänsteskrivelse 2020-02-20.

Yrkanden

Stefan Dayne (KD) yrkar bifall till ordförandeförslaget.

Niklas Gladh (MP) yrkar avslag på ordförandeförslaget, bilaga 2.

Jens Vollmer (L) och Dag Ahlse (C) yrkar ändring av ordförandeförslaget, bilaga 3.

(10)

Stina Lundgren (M) och Willy Viitala (M) yrkar bifall till ordförandeförslaget, bilaga 4.

Anders Thorén (TUP) yrkar bifall till ordförandeförslaget.

Martin Inglot (SD) yrkar bifall till ordförandeförslaget.

Mats Einarsson (V) yrkar avslag på ordförandeförslaget, bilaga 5.

Propositionsordning

Först ställer ordföranden inkomna avslagsyrkanden från (V) och (MP) mot (C) och (L) ändringsyrkande och finner att kommunstyrelsen beslutar att (C) och (L) ändringsyrkande utgör motförslag till ordförandeförslaget. Därefter ställer ordföranden ordförandeförslaget mot det gemensamma ändringsyrkandet från (C) och (L) och finner att kommunstyrelsen beslutar i enlighet med ordförandeförslaget.

Särskilda yttranden

Ing-Marie Viklund (L) anmäler det gemensamma avslagsyrkandet från (L) och (C) som ett särskilt yttrande.

Martin Inglot (SD), Anne Rosensvärd (SD) och Östen Granberg (SD) lämnar ett särskilt yttrande, bilaga 6.

_____

Expedieras till:

Kommunfullmäktige

(11)

YRKANDE Kommunstyrelsen/Kommunfullmäktige

2020-03-02 Ärende 25 Framställan till Migrationsverket (KS/2020:119)

Moderaterna anser det rimligt att vi till Migrationsverket anmäler hela Botkyrka som ett område där den nya lagstiftningen ska tillämpas.

Ett problem är att vi inte har kontroll på vilka eller hur många människor som kommer hit. Vi har ett stort problem med andrahandsmarknaden och svartkontrakt. Många betalar dyrt för en madrass på golvet. Trångboddheten gör det även mycket svårt för barn att få läs- och studiero i hemmet samt en avsaknad av egen integritetsskyddad plats. Det blir också en kostnadsfråga och planeringsfråga för kommunen när det gäller exempelvis skola, socialtjänst och omsorg.

Botkyrkas underskott för 2019 inom skola och socialomsorg berodde främst på två saker. Det ena är regeringens medvetna strategi att låta kommunerna ta en allt större andel av

kostnaderna som borde åligga staten (genom Migrationsverket). Det innebär rent konkret vi får sämre välfärd för Botkyrkas skattebetalare. Kommuner som Botkyrka borde egentligen kompenseras fullt ut för sina merkostnader för statens åtaganden. Medger statsfinanserna inte detta så bör konsekvensen synas i en stramare migrationspolitik, inte i elevernas klassrum och i ökande kostnader för försörjningsstöd.

Det andra som underskottet kan kopplas till är kombinationen av EBO-lagen och det stora antal flyktingar som kom hösten 2015, som i sin tur har lett till transformeringen av kommunernas ekonomiska förutsättningar, det politiska landskapet och hela den politiska debatten.

Vi moderater lokalt påtalade behovet av att reformera EBO-lagen långt före Socialdemokraterna i kommunen gjorde det.

Det är även extra roligt att det är just Socialdemokraterna sträcker ut en hand till de mer konservativa oppositionspartierna i kommunen.

Vår dörr står fortsatt öppen för den här typen av viktiga frågor som är avgörande för Botkyrkas utveckling.

Vi föreslår kommunstyrelsen

att bifalla ordförandeförslaget.

Stina Lundgren (M) Willy Viitala (M)

(12)

25 Framställan till Migrationsverket om undantag från asylsökandes möjlighet att få dagersättning (KS/2020:119)

Ändringen i lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande avser att komma till rätta med de problem som anses ha orsakats av asylsökandes möjlighet till eget boende istället för anläggningsboende. Det ska ske genom att asylsökande som bosätter sig i vissa utpekade områden med ”sociala och ekonomiska utmaningar” fråntas sin dager- sättning (högst 71 kr/dag). I ordförandeförslaget – som bara stöds av två av partierna i den styrande majoriteten – föreslås att hela kommunen anmäls till Migrationsverket som ett sådant område, trots att både lagen och tillhörande förordning (1994:361) ut- tryckligen talar om dela(ar) av kommun(er).

Vänsterpartiet menar att lagändringen dels inte kommer att ha de effekter som man hoppas att den ska ha (att asylsökande bosätter sig i kommuner och områden med mindre sociala och ekonomiska utmaningar), dels at den har negativa effekter för enskilda och för samhället i stort. Denna bedömning bekräftas av den tjänsteskrivelse som är underlag för beslutsförslaget.

Att många asylsökande väljer eget boende när möjligheten finns beror sannolikt i första hand på de fördelar det innebär att kunna få hjälp och stöd från släktingar och landsmän och att det innebär bättre möjligheter till integration i det svenska samhället än ett mentalt nedbrytande och isolerat boende på en flyktingförläggning. Flera av Mi- grationsverkets boenden har haft låg standard och har drivits av oseriösa privata aktö- rer och så är det fortfarande i allt för många fall.

Att asylsökande i eget boende i stor utsträckning har hamnat i vissa kommuner och kommundelar beror i första hand på att det är där det funnits möjlighet för dem att finna ett boende. Det kommer inte magiskt att uppstå boendemöjligheter i mer välbe- ställda kommuner bara för att de asylsökande mister sin dagersättning. Inte heller kommer de i större utsträckning än i dag att stanna i anläggningsboende om de kan slippa.

Regelverket kommer dessutom att skapa olyckliga inlåsningseffekter. En asylsökande som redan bor i Botkyrka får behålla sin dagersättning, men kan i normalfallet inte flytta till en annan kommundel eller till ett utpekat område i en annan kommun utan att förlora sin ersättning.

De sociala problem som utan tvekan är förknippade med de asylsökandes boende – trångboddhet och oseriösa hyresvärdars utnyttjande av människors utsatthet – kommer inte att minska genom att fattiga människor görs ännu fattigare. För att komma åt de verkliga problemen krävs en bred, offensiv politik för stärkt gemensam välfärd, rätt till bostad och minskade klassklyftor.

Jag yrkar att ordförandeförslaget avslås.

Mats Einarsson (V)

(13)

Framställan till Migrationsverket om undantag

från asylsökandes möjligheter att få dagsersättning (KS/2020:119)

Förslag till beslut

1. Kommunstyrelsen avslår ordförandeförslag till beslut.

2. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att inte anmäla Botkyrka som ett område att tillföra förteckningen över områden med sociala och

ekonomiska utmaningar enligt den ändrade lagen om mottagande av asylsökande.

3. I det fall att mina yrkanden faller så reserverar jag mig mot beslutet till förmån för mitt egna yrkande.

Bakgrund

Vid årsskiftet började förändringar i Lagen om eget boende, EBO, att gälla.

Förändringarna innebär att asylsökande som vill ha ett eget boende kan bli av med sin dagersättning om de väljer att bosätta sig i områden som undantagits från att gälla som EBO områden.

Sammanlagt 32 kommuner i landet har rätt att besluta om undantag från EBO.

Däribland Botkyrka. I denna fråga är partierna i kommunen splittrade och Miljöpartiet vill inte undanta varken hela eller delar av Botkyrka från EBO.

Miljöpartiets bedömning är att undantaget inte kommer göra någon större skillnad för vår kommun. Folk söker sig till storstäder där det finns möjlighet till arbete, nära sina anhöriga eller där de har möjlighet att bygga sitt nätverk. Vi ser att det har ett mervärde om var och en får möjlighet att ta makten över sitt eget liv. För att alla kommuner i storstadsregionerna ska ta sitt ansvar behöver staten ta ett större ansvar så att det lönar sig att vara solidariska.

(14)

utsatta och som ändå troligtvis kommer bosätta sig i samma områden kan komma att leda till ännu mer utsatthet och problem.

Förslaget om att undanta hela Botkyrka känns inte rätt för Miljöpartiet då hela Botkyrka inte är ett utsatt område och det är en anledning till att vi yrkar vi avslag (förutom de andra skälen som framförs i denna skrivelse).

I denna fråga finns många olika åsikter och det syns inte minst i partiernas inställning. Miljöpartiet står fast vid att ingen del av kommunen ska undantas.

Niklas Gladh (MP) Kommunalråd

(15)

Yrkande 2020-02-26 Ärende 25: Framställan till Migrationsverket om undantag från asylsökandes

möjligheter att få dagsersättning Förslag till beslut:

Yrkar

Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att anmäla undantag av de områden som i polisens NOA-rapport har angetts som utsatta områden i Botkyrka kommun enligt den ändrade lagen om mottagande av asylsökande (SFS 2019:1204)

Därmed föreslås avslag till Kommunstyrelsens ordförandeförslag till beslut Motivering

Den nya EBO-lagen är en kompromiss mellan viljan att värna asylsökandes rätt att få bosätta sig var man vill å ena sidan, mot å andra sidan att undanta områden som har svaga

förutsättningar att erbjuda god integration. Mot bakgrund av detta beslutades att kommuner ska kunna undanta de områden som klassas som utsatta i polisens NOA-rapport. Därmed får de asylsökande ingen dagersättning om de bosätter sig i dessa områden.

För Liberalerna och Centerpartiet är det viktigt att värna om individens frihet att få leva det liv man eftersträvar, och detta omfattar även asylsökande. Men vi ser att möjligheterna till god integration är små i utsatta områden och därför anser vi att det är rimligt att inskränka dagsersättning om asylsökande ändå väljer att bosätta sig i dessa områden.

Därför yrkar Liberalerna och Centerpartiet på avslag av kommunstyrelsens ordförandeförslag och yrkar på undantag av EBO-lagstiftningen för de utsatta områden som finns på polisens lista.

Jens Vollmer (L) Dag Ahlse (C)

För Ing-Marie Viklund (L), anmäls detta som särskilt yttrande

(16)

Framställan till Migrationsverket om undantag från asylsökandes möjligheter att få dagsersättning

Sverigedemokraterna Botkyrka välkomnar förslaget om att anmäla samtliga delar av Botkyrka kommun som havande sociala och ekonomiska utmaningar enligt 10 a § lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl.

Vidare ser vi behovet att understryka och framföra att Botkyrka kommuns socialtjänst tolkar bestämmelsen i 4 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453) så strikt som möjligt. Det vill säga, att en utlänning som förlorar rätten till ersättning eller bidrag enligt 10 a § lag (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. ska anses inte ha utnyttjat alla de möjligheter som normalt står honom eller henne till buds för att tillgodose sina behov eller få dem tillgodosedda på annat sätt, eller ha tagit ansvar för sin egen situation, och ska därmed inte ha rätt till försörjningsstöd på den grunden.

För Sverigedemokraterna Botkyrka, Martin Inglot

Anne Rosensvärd Östen Granberg Lars Holmberg

(17)

Botkyrka Kommun · Kommunledningsförvaltningen

Lars Olson

lars.olson@botkyrka.se Peter Wikman

peter.wikman@botkyrka.se

Kommunstyrelsen

Framställan till Migrationsverket om undantag från asylsökandes möjligheter att få dagsersättning

Diarienummer: KS/2020:119

Förslag till beslut

Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att anmäla Botkyrka som ett område att tillföra förteckningen över områden med sociala och ekonomiska utmaningar enligt den ändrade lagen om mottagande av asylsökande (SFS 2019:1204)

Sammanfattning

Riksdagen beslutade i slutet av förra året att anta regeringens lagförslag om att

asylsökande som flyttar till och bor i eget boende i vissa områden med socioekonomiska utmaningar, som huvudregel inte ska ha rätt till dagersättning. Den här lagstiftningen gäller 32 kommuner, en av dem är Botkyrka. De här kommunerna ska få anmäla till Migrationsverket att en eller flera delar av kommunen ska omfattas av regleringen.

Som konkurrenskraftig och framgångsrik storstadsregion är inflyttningen från andra delar av världen omfattande och immigrationen står för ungefär hälften av

Stockholmsregionens befolkningstillväxt. Alla kommuner behöver ta ansvar och bidra till att inflyttningen till regionen blir en tillgång för regionen. Det gäller också för asylsökande. Medborgare och civilsamhälle i Botkyrka tar ett stort ansvar i

Stockholmsregionen och därför anmäler kommunen till Migrationsverket hela Botkyrka som ett område där den nya lagstiftningen ska tillämpas.

Ärendet

Riksdagen beslutade i slutet av förra året att anta regeringens lagförslag om att

asylsökande som flyttar till och bor i eget boende i vissa områden med socioekonomiska utmaningar som huvudregel inte ska ha rätt till dagersättning. Den här lagstiftningen gäller 32 kommuner, en av dem är Botkyrka. De här kommunerna ska få anmäla till Migrationsverket att en eller flera delar av kommunen ska omfattas av regleringen.

De nya reglerna trädde i kraft den 1 januari 2020. Begränsningen av rätten till

dagersättning får dock effekt i samband med att förteckningen över vilka områden som omfattas börjar gälla den 1 juli 2020. Anmälan ska nu i första omgången ske senast före

(18)

30 april, därefter är det möjligt att göra det före 1 oktober varje år. Kommunerna kan

”avanmäla” ett område när som helst under ett år.

Reglerna innebär att en asylsökande som från 1 juli flyttar till en bostad med adress inom de utpekade områdena inte har rätt till statlig dagersättning, utom i vissa särskilda fall. Det gäller alltså också den asylsökande som byter bostad inom områdena.

Förvaltningens synpunkter

Många egenbosatta asylsökanden i Botkyrka

I Botkyrka bor det för närvarande ungefär 1 200 egenbosatta asylsökande. Det är en nivå som har varit i samma storleksordning de senaste fem åren, något högre 2015/2016 och något lägre 2017/2018. Samtidigt har antalet asylsökanden i Sverige sjunkit kraftigt från extremt avvikande 163 000 år 2015 till historiskt låga 22 000 år 2018. Botkyrka har fler egenbosatta asylsökanden än övriga kommuner i Stockholms län, bortsett från Stockholms stad. I relativa tal – i jämförelse med folkbokförda – är nivån ungefär tre gånger högre än länsgenomsnittet. Var asylsökande bor har migrationsverket uppgifter om, men inte kommunen.

Botkyrka är en bra plats att bo på, också för asylsökanden som bland annat lätt får tillgång till användbara nätverk. Det finns enligt kommunledningsförvaltningens bedömning två andra viktiga anledningar till att Botkyrka har ett relativt stort och konstant antal asylsökanden. Den första är att utbudet av boendemöjligheter, som hushåll med mycket låga inkomster kan efterfråga, är både relativt stort och konstant.

Den andra är att inflyttningen till Botkyrka också är en omflyttning, i första hand inom Stockholmsregionen. Det här är bedömningar utan god faktagrund – vi har sökt

uppgifter hos Migrationsverket för att bedöma bosättningsmönster, men ännu inte fått tillgång till detta.

Inga stora effekter på antalet asylsökanden till följd av nya regler

På kortare sikt gör vi bedömningen att de nya lagreglerna inte kommer att ge någon stor effekt på antalet asylsökanden i Botkyrka. På längre sikt kommer de låga nivåerna för asylsökanden i Sverige också få ett genomslag här.

Vi ser inga trender som talar för att utbudet av tillgängliga bostäder skulle minska i större omfattning. Åtgärder mot olovlig uthyrning kan minska det totala utbudet och benägenheten att hyra ut rum till personer helt utan förutsägbara inkomster kan

förändras, men troligen bara i mindre omfattning. Och fördelarna med att bo i Botkyrka kvarstår oförändrade.

Vi ser heller inga trender som talar för att utbudet av bostäder som kan efterfrågas av asylsökanden med sina låga dagersättningar skulle öka i andra delar av Botkyrka eller generellt i andra delar av regionen

Mycket talar däremot för att omflyttningen i den här gruppen kommer att minska.

Många asylsökande Botkyrkabor kommer ha starkare motiv att bo kvar efter 1 juli, för att bibehålla dagersättningen om de nya reglerna kommer att tillämpas. Det innebär inte att alla som vill får bo kvar, på den här delen av bostadsmarknaden är villkoren ytterst osäkra. Vi måste räkna med allt fler egenbosatta asylsökanden som är helt utan

förutsägbara inkomster.

(19)

Ansvarsfördelningen mellan staten och kommunerna är dubbeltydig

Staten har det grundläggande ansvaret för mottagandet av asylsökande. I det ligger att samtliga asylsökande som saknar egna medel har rätt till bistånd för sin dagliga livsföring från Migrationsverket. Asylsökande har inte rätt till bistånd från kommunen enligt socialtjänstlagen för sådant som ska klaras med den statliga dagersättningen.

Enligt socialtjänstlagen har dock varje kommun det yttersta ansvaret för att enskilda får det stöd och den hjälp som de behöver. Ansvaret gäller i den kommun den enskilde vistas. Kommunens yttersta ansvar innebär att det alltid finns en skyldighet för vistelsekommunen att vidta insatser vid akuta nödsituationer gentemot enskilda.

Botkyrka kommun har en tillämpning av kommunens yttersta ansvar som berör asylsökanden. I de fall asylsökande ansöker om ekonomiskt bistånd gör socialtjänsten en prövning av om den enskilde erhåller ersättning från Migrationsverket. Om den enskilde erhåller dagersättning eller någon annan ersättning från Migrationsverket avslår socialtjänsten den enskildes ansökan om ekonomiskt bistånd. Om den enskilde av någon anledning inte erhåller ersättning från Migrationsverket avslår socialtjänsten ansökan om ekonomiskt bistånd under en månad. Om den enskilde därefter återigen gör en ansökan om ekonomiskt bistånd gör socialtjänsten en prövning utifrån kommunens yttersta ansvar. Den enskilde kan då erhålla ekonomiskt bistånd om det efter prövning står klart att den enskilde är i behov av ekonomiskt bistånd för att klara sin livsföring.

Kommunens princip att ge ekonomiskt bistånd i svåra situationer behöver ändras En konsekvens av att använda den nya lagstiftningens möjligheter är att kommunen – socialnämnden – behöver ändra sina principer för asylsökanden. Med successivt allt fler individer och hushåll som inte längre får statliga ersättningar kan kommunen inte längre fortsätta nuvarande tillämpning. Utan en förändring uteblir alla effekter av att använda den nya lagstiftningen och följden blir bara ett kostnadsövertagande från staten. Det kommer bli särskilt svårt när det gäller barnhushåll att strikt avslå ansökningar om ekonomiskt bistånd och hänvisa till andra boenden som ger förutsättningar för statlig dagersättning.

Botkyrka påverkas av hur omvärlden fungerar

Huvuddelen av befolkningsförändringar och flyttningsmönster uppstår och upprätthålls genom olika mekanismer inom och mellan regioner och regiondelar - Botkyrka fungerar inte som en självständig ö. Det gäller också effekter av den förändrade lagstiftningen för egenbosatta asylsökanden.

Kommunledningsförvaltningen har inte en heltäckande bild av hur alla 32 kommuner som är berörda av den nya lagstiftningen kommer att agera. Några, bland andra Skånekommunerna, ser ut att vilja betrakta hela kommunen som ett enda område med sociala och ekonomiska utmaningar. Några, bland andra Uppsala och Södertälje, ser ut att anmäla några specifika stadsdelar. Några, bland andra Stockholms stad, ser ut att skjuta upp sitt beslut till hösten med sikte på 1 oktober som är den löpande tidpunkten framöver för anmälningar.

Hur kommunerna i Stockholmsregionen fattar sina beslut kommer att påverka situationen i Botkyrka – och förstås tvärtom. Kommunledningsförvaltningens

(20)

bedömning är att egenbosatta asylsökanden i Stockholmsregionen av olika skäl hittar en tillgänglig bostadsmarknad framför allt i tunnelbanesystemets yttre

miljonprogramsstadsdelar. Om stora delar av den här bostadsmarknaden inte längre ger förutsättningar för att få statliga dagersättningar kommer vi av allt att döma se både ökat kvarboende och fler hushåll utan förutsägbara inkomster. Om bara ett fåtal områden på den här bostadsmarknaden får sådana begränsningar blir omflyttningen större och mer styrd mot stadsdelar med bättre ekonomiska villkor för berörda hushåll – så långt utbudet räcker.

Botkyrka påverkas mest av besluten i Stockholm, Huddinge och Södertälje.

Enkel lagstiftning men motsägelsefulla konsekvenser

Den nya lagförändringen är till sitt upplägg enkel, men konsekvenserna är inte enkla och de innehåller olika dilemman.

Stadsdelar som tar stort ansvar behöver avlastning

Till att börja med är avsikten med lagförändringen lättbegriplig. Den ligger i linje med principer som kommunen tidigare tillämpat. I flera av Botkyrkas stadsdelar tar

medborgare och civilsamhälle ett stort ansvar i vardagen för att hantera den stora utrikes inflyttningen till Stockholmsregionen. Värt att påpeka är att asylsökande flyktingar bara är en mindre del av de här flyttströmmarna. Flera stadsdelarna är i starkt behov av avlastning, understöd och ansvarstagande från andra stadsdelar i Stockholmsregionen.

Det här har varit bakgrunden, till exempel för kommunens principer för lokalisering av anvisningsboenden för flyktingar som beviljats uppehållstillstånd. De stadsdelar som inte varit aktuella för lokalisering är Fittja, Alby, Hallunda/Norsborg och Storvreten.

Negativa marknadssignaler hjälper inte till

Samtidigt är etiketten ”områden med sociala och ekonomiska utmaningar” inget våra stadsdelar har nytta av. Marknadssignalen till investerare, bostadsbyggare och andra externa aktörer kan inte bedömas vara annat än negativ, liksom budskapet till företagare i årets tillväxtkommun och andra framtidsbyggande Botkyrkabor. Negativa

marknadssignaler riskerar också att påverka prisbildning på bostadsmarknaden och därmed också många medborgare. Osäkert dock hur starkt och hur långvarigt.

Kommunen kommer att behöva arbeta med nya kommunikationsinsatser för att motverka negativa marknadsreaktioner.

Regionen behöver agera

För en storstadsregion är öppna och tillåtande livsmönster en klar tillgång och en tillväxtfaktor. Det talar för att begränsningar i rörlighet ska undvikas. Det innebär i sin tur att segregation och bakomliggande mekanismer behöver brytas. Den nya

lagstiftningen utgår från att en ”utryckningsmekanism” ska ge effekter på

segregationen. Mycket talar för att det inte räcker i en sådan bostadssituation som Stockholmsregionen befinner sig i.

Det är en svår uppgift men kommunen behöver öka ansträngningarna att få

Stockholmsregionen att fungera bättre. Om ”uttryckningsmekanismer” ska fungera måste regionen också sikta på samspelande ”mottagningsmekanismer”. ”En öppen,

(21)

jämställd, jämlik och inkluderande region” är ett av fyra mål i gällande regionala utvecklingsplan RUFS 2050.

Kommunen bör anmäla Botkyrka som ett område till Migrationsverket

Som framgår är konsekvenserna av en anmälan till Migrationsverket motsägelsefulla.

Med utgångspunkten att hålla linjen att medborgare och civilsamhälle i Botkyrka tar ett stort – för stort – ansvar i Stockholmsregionen bör hela kommunen vara det område som kommunen anmäler till Migrationsverket.

Som konkurrenskraftig och framgångsrik storstadsregion är inflyttningen från andra delar av världen omfattande och immigrationen står för ungefär hälften av

Stockholmsregionens befolkningstillväxt. Alla kommuner behöver ta ansvar och bidra till att inflyttningen till regionen blir en tillgång för regionen. Det gäller också för asylsökande.

Botkyrka kommun kommer inte vara ensam om att anmäla ett område som omfattar hela kommunen. Det är i dagsläget oklart hur den nya lagstiftningen kommer att bli tolkad när anmälningar som omfattar en hel kommun kommer in till Migrationsverket.

Under alla omständigheter uppfattar kommunledningsförvaltningen att det vid behov finns förutsättningar att göra om anmälningsprocessen under tidig höst, före 1 oktober.

Ekonomiska konsekvenser av beslutet

Kommunledningsförvaltningen har gjort bedömningar av hur kommunens kostnader och intäkter kan komma att påverkas av beslutet.

Kommunens kostnader

Några direkta kostnadsökningar uppstår inte för kommunen. De indirekta effekterna av att fler asylsökande kan komma att bo i Botkyrka utan statliga dagersättningar innebär däremot risker för kostnadsökningar hos socialtjänsten. Omfattningen kommer vara beroende dels av hur omfattande omflyttningen mellan olika adresser i regionen blir för gruppen, dels hur socialnämnden tillämpar socialtjänstlagen. Detta framgår tidigare i skrivelsen.

Kommunens intäkter

Botkyrka har idag vissa statsbidrag som är kopplade till egenbosatta asylsökanden.

Kommunledningsförvaltningen gör bedömningen att användningen av den nya lagstiftningen inte kommer att påverka statsbidragens utformning.

På längre sikt kommer statsbidragen att minska i takt med färre asylsökanden också i Botkyrka.

Leif Eriksson Elif Koman André

Kommundirektör Hållbarhetsdirektör

Bilaga

(22)

Lag om ändring i lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. SFS 2019:1204

_________

Expedieras till

Migrationsverket Socialförvaltningen

(23)

1

asylsökande m.fl.

Utfärdad den 5 december 2019

Enligt riksdagens beslut¹ föreskrivs att det i lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. ska införas en ny paragraf, 10 a §, av följande lydelse.

10 a § En utlänning som avses i 1 § första stycket 1 eller 2 har inte rätt till dagersättning enligt 17 § eller särskilt bidrag enligt 18 § om han eller hon på egen hand ordnar bostad och bostaden ligger i en del av en kommun som vid inflyttningen och under den tid utlänningen bor i den anses ha sociala och ekonomiska utmaningar enligt föreskrifter meddelade med stöd av andra stycket. Detta gäller dock inte om det är uppenbart oskäligt att utlänningen inte får rätt till sådant bistånd.

Regeringen får meddela föreskrifter om vilka delar av en kommun som ska anses ha sociala och ekonomiska utmaningar och om möjligheten för en kommun med sådana kommundelar att i ett anmälningsförfarande ange vilka av kommundelarna som ska omfattas av första stycket.

Första stycket gäller inte ensamkommande barn.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

På regeringens vägnar MORGAN JOHANSSON

Mattias Pleiner

(Justitiedepartementet)

1 Prop. 2019/20:10, bet. 2019/20:SfU11, rskr. 2019/20:73.

(24)

Postadress Besöksadress Telefon E-post/webbplats

Yttrande över Botkyrka kommuns tjänsteskrivelse

”Framställan till Migrationsverket om undantag från asylsökandes möjligheter att få dagersättning”

(Dnr KS/2020:119)

Länsstyrelsen kan inte på lämnat underlag uttala sig om Botkyrka kommuns anmälan till Migrationsverkets förteckning över kommundelar med sociala och ekonomiska utmaningar är motiverad.

Länsstyrelsen vill uppmärksamma Botkyrka kommun på att anmälan till Migrationsverket enligt 7 b § förordningen (1994:361) om mottagande av

asylsökanden m.fl. får avse en eller flera delar av kommunen. Kommunen har inte förtydligat varför hela kommunen ska omfattas.

Beskrivning av ärendet

Botkyrka har den 28 februari 2020 givit Länsstyrelsen tillfälle att yttra sig, med önskemål om att yttrandet ska inkomma till kommunen innan den 13 mars 2020.

Till grund för Länsstyrelsens yttrande ligger Botkyrka kommuns tjänsteskrivelse

”Framställan till Migrationsverket om undantag från asylsökandes möjligheter att få dagersättning”. Av denna framgår att Kommunstyrelsen föreslår

Kommunfullmäktige att anmäla hela kommunen till den förteckning som Migrationsverket upprättar över kommundelar med sociala och ekonomiska utmaningar.

Botkyrka anför att alla kommuner behöver ta ansvar och bidra till att inflyttningen till regionen blir en tillgång och hänvisar till att medborgare och civilsamhälle i Botkyrka tar ett för stort ansvar i Stockholmsregionen. Botkyrka har ett högt antal asylsökande i förhållande till länsgenomsnittet.

Bedömning

Av 7 b § förordningen om mottagande av asylsökande med m.fl. framgår att de kommuner som anges i bilaga till förordningen (2018:151) om statsbidrag till kommuner med socioekonomiskt eftersatta områden får till Migrationsverket anmäla att en eller flera delar av kommunen ska anges i den förteckning som Migrationsverket ska hålla. Botkyrka kommun är angiven i nämnda bilaga.

(25)

Innan en sådan anmälan lämnas in till Migrationsverket ska kommunen ge länsstyrelsen tillfälle att yttra sig över vilken eller vilka delar av kommunen som anmälan bör avse.

Länsstyrelsens yttrande utgår från nedan ställda frågor med utgångspunkt av tillämpliga bestämmelser och dess förarbeten.

Länsstyrelsen lämnar följande yttrande.

Omfattar begränsningen områden som kan anses ha sociala och ekonomiska utmaningar?

Områdesbegränsningarna bör omfatta områden som kan anses ha

socioekonomiska utmaningar. Kommunen förutsätts ange endast de områden där en områdesbegränsning behövs, det vill säga de områden där antalet asylsökande som har ordnat eget boende har bäring på de socioekonomiska utmaningar som området står inför.

Länsstyrelsen konstaterar att Botkyrka inte redogör för de sociala och ekonomiska utmaningarna i olika delar av kommunen. Länsstyrelsen kan därmed inte bedöma om begränsningen omfattar områden som kan anses ha sociala och ekonomiska utmaningar.

Är områdesbegränsningen så snäv som möjligt?

En områdesbegränsning bör vara så snäv som möjligt och inte omfatta fler områden än meningsfullt och nödvändigt, samt inriktas på att lösa de problem som finns med asylsökandes eget boende.

Av förarbetena tydliggörs att det inte finns skäl att låta en kommun eller ett område omfattas av begränsningen enbart av den anledningen att kommunen eller området har tagit emot många asylsökande. Däremot skulle den inverkan som ett högt antal asylsökande kan ha fått på det lokala samhället kunna ligga till grund för varför ett område anses ha sociala och ekonomiska utmaningar.

Botkyrka kommun har inte i underlaget motiverat hur det höga antalet

asylsökande i kommunen leder till att hela kommunen har sociala och ekonomiska utmaningar samt vilka problem en områdesbegränsning som omfattar hela

kommunen skulle lösa.

Finns det omotiverade skillnader mellan de områden som valts ut?

Botkyrka redogör inte för sociala och ekonomiska utmaningar i olika delar av kommunen. Av den anledningen kan Länsstyrelsen inte göra någon bedömning av

(26)

om det finns omotiverade skillnader mellan de områden som kommunens anmälan föreslås omfatta. Botkyrka torde dock ha områden inom sin kommun som

betraktas som socioekonomiskt starka.

Bestämmelser som beslutet grundas på

Enligt lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. har en asylsökande inte rätt till dagersättning eller särskilt bidrag om han eller hon på egen hand ordnar bostad och bostaden ligger i en del av en kommun som vid inflyttningen och under den tid den asylsökande bor i den anses ha sociala och ekonomiska utmaningar enligt gällande föreskrifter.

Enligt förordningen (1994:361) får de kommuner som anges i bilaga 1 till förordningen (2018:151) om statsbidrag till kommuner med socioekonomiskt eftersatta områden anmäla till Migrationsverket att en eller flera delar av kommunen ska anges i Migrationsverkets förteckning över kommundelar med sociala och ekonomiska utmaningar. Innan en kommun gör en anmälan ska kommunen ge länsstyrelsen tillfälle att yttra sig över vilken eller vilka delar av kommunen som anmälan bör avse.

De som medverkat i beslutet

Beslutet har fattats av länsöverdirektör Johan von Sydow med utvecklingsledare Annelie Rostedt som föredragande. I den slutgiltiga handläggningen har även tillväxtdirektör Anna Conzen medverkat.

Denna handling har godkänts digitalt och saknar därför namnunderskrift.

Så här hanterar länsstyrelsen personuppgifter

Information om hur vi hanterar dessa hittar du på www.lansstyrelsen.se/dataskydd.

[ Val av överklagning ny]

(27)

Antagande av styrdokument Ett hållbart Botkyrka (KS/2020:146)

Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige:

1. Kommunfullmäktige fastställer styrdokumentet Ett hållbart Botkyrka.

2. Tidigare styrdokument Ett hållbart Botkyrka, 2007-03-29, upphör att gälla med anledning av detta beslut.

Sammanfattning

Kommunstyrelsen beslutade 2018-04-11 att tillsätta en politisk styrgrupp med uppgift att uppdatera styrdokumentet Ett hållbart Botkyrka (KS/2018:198), och i det

dokumentet inkludera kommunens åtagande gällande agenda 2030 hållbarhetsmål.

Styrgruppen fick senare också uppgiften att till budgetberedningen 2018 ta fram ett förslag till utvecklingsmål gällande miljö till kommunens mål och budget.

Följande personer har ingått i styrgruppen. Tuva Lund (S), ordförande för styrgruppen, Gabriel Melki (S), Myrna Persson (MP), Robert Steffens (C) (2018-04-11-2018-12-31), Camilla Eriksson (C) (2019-01-01- ), Stina Lundgren (M) och Kerstin Amelin (V).

Helena Rojas, utvecklingschef, har varit ansvarig från kommunledningsförvaltningen som huvudsekreterare. Arbetet i styrgruppen har fått stöd och kunskap från en bredd av tjänstepersoner och olika grupper inom det lokala civilsamhället, genom olika workshop som förvaltningen arrangerat.

Ett hållbart Botkyrka är ett strategiskt och långsiktigt styrdokument som har ett

generationsperspektiv. Syftet med Ett hållbart Botkyrka och hållbarhetsutmaningarna är att skapa styrning och ange strategisk riktning för kommunens hållbarhetsarbete.

Utmaningarna ska också mötas strategiskt genom respektive stadsdels långsiktiga planering.

Styrgruppen har landat i följande 6 hållbarhetsutmaningar:

1. Botkyrkaborna har egenmakt genom arbete, 2. Botkyrka vår plats,

3. Utbildning är grunden,

4. Klimat- och miljösmart Botkyrka, 5. Botkyrkaborna är friska och mår bra,

(28)

6. Tillsammans för sammanhållning och demokrati i Botkyrka.

Styrgruppen redogör för ärendet i ordförandeförslag 2020-02-18.

(29)

Botkyrka Kommun

Referens Mottagare

Tuva Lund (S) Kommunstyrelsen

Fastställande av styrdokumentet Ett hållbart Botkyrka

Diarienummer: KS/2020:146

Styrgruppen för Botkyrkas hållbarhetsutmaningars förslag till kommunstyrelsen:

1. Kommunfullmäktige fastställer styrdokumentet Ett hållbart Botkyrka.

2. Tidigare styrdokument Ett hållbart Botkyrka, 2007-03-29, upphör att gälla med anledning av detta beslut.

Sammanfattning

Kommunstyrelsen beslutade 2018-04-11 att tillsätta en politisk styrgrupp med uppgift att uppdatera styrdokumentet Ett hållbart Botkyrka (KS/2018:198), och i det

dokumentet inkludera kommunens åtagande gällande agenda 2030 hållbarhetsmål.

Styrgruppen fick senare också uppgiften att till budgetberedningen 2018 ta fram ett förslag till utvecklingsmål gällande miljö till kommunens mål och budget.

Följande personer har ingått i styrgruppen. Tuva Lund (S), ordförande för styrgruppen, Gabriel Melki (S), Myrna Persson (MP), Robert Steffens (C) (2018-04-11-2018-12-31), Camilla Eriksson (C) (2019-01-01- ), Stina Lundgren (M) och Kerstin Amelin (V).

Helena Rojas, utvecklingschef, har varit ansvarig från kommunledningsförvaltningen som huvudsekreterare. Arbetet i styrgruppen har fått stöd och kunskap från en bredd av tjänstepersoner och olika grupper inom det lokala civilsamhället, genom olika workshop som förvaltningen arrangerat.

Ett hållbart Botkyrka är ett strategiskt och långsiktigt styrdokument som har ett

generationsperspektiv. Syftet med Ett hållbart Botkyrka och hållbarhetsutmaningarna är att skapa styrning och ange strategisk riktning för kommunens hållbarhetsarbete.

Styrgruppen har landat i följande 6 hållbarhetsutmaningar:

(30)

Ärendet Bakgrund

Ett hållbart Botkyrka antogs av kommunfullmäktige i juni 2007. Utgångspunkten var då Ålborgsdeklarationen och omfattade 50 åtaganden för att kommunen ska bidra till global hållbarhet.

Ett hållbart Botkyrka var som ett strategiskt styrdokument för arbetet med hållbar utveckling och kommunens svar på hur kommunen skulle arbeta för att uppfylla deklarationen Ålborg +10. Arbetet med att vrida samhällsutvecklingen i en hållbar riktning var mycket långsiktigt. Och kommunfullmäktige beslutade att ett

generationsperspektiv (25–30 år) var nödvändigt. För att konkretisera hur Botkyrka bäst kan bidra till en hållbar utveckling så formulerades sex Botkyrkaspecifika

hållbarhetsutmaningar. Botkyrka kommun arbetar sedan dess målmedvetet med att bidra till en hållbar utveckling.

Sedan 2007 har det hänt en hel del gällande hållbarhetsarbetet. 2015 antogs FN:s 17 globala hållbarhetsmål av världens ledare. Det är 17 ambitiösa och universella mål som ska bidra till socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbar utveckling och vara uppnådda till år 2030 i världens alla länder, vilket innebär att Ålborgsdeklarationen blev inaktuell.

I december 2015 enades också världens länder om ett nytt klimatavtal i Paris som ska börja gälla 2020. Det har också kommit ny kunskap och vi har fått ett förändrat nuläge i Botkyrka. Sammantaget gjordes bedömningen att det var nödvändigt att uppdatera Ett hållbart Botkyrka, inkludera målen i Agenda 2030 och utifrån nuläge se över och uppdatera kommunens hålbarhetsutmaningar och se över generationsmålen.

Styrdokumentet Ett hållbart Botkyrka – Politisk motivering

Ett hållbart Botkyrka är även fortsättningsvis ett strategiskt och långsiktigt

styrdokument som har ett generationsperspektiv. Syftet med Ett hållbart Botkyrka och hållbarhetsutmaningarna är att skapa styrning och ange strategisk riktning för

kommunens förvaltningar och verksamheter via kommunfullmäktiges målstyrning.

Ett hållbart Botkyrka beskriver de prioriterade hållbarhetsutmaningar som styrgruppen har identifierat, för att skapa de bästa förutsättningarna för en hållbar utveckling i

Botkyrka. Varje utmaning beskrivs i ett eget avsnitt, vilket inleds med en beskrivning av nuläget, utifrån analyser av trender inom området. Därefter följer en spaning i

omvärlden kring de förändringar som förväntas ske. Avsnitten om utmaningarna

innehåller också förslag på vad kommunen behöver göra för att åstadkomma förändring.

Varje utmaning knyts sedan till de generationsmål som Botkyrka kommun ska uppnå fram till 2050 och avsnittet avslutas med vilken koppling Botkyrkas generationsmål har till FN:s globala hållbarhetsmål. Utmaningarna är sammankopplade och ska ses som delar av en helhet.

(31)

Botkyrka Kommun

Styrgruppen har landat i följande 6 hållbarthetutmaningar med 12 generationsmål.

Utbildning och arbete ger Botkyrkaborna ekonomisk självständighet och ökade möjligheter att själva forma sina liv. Egenmakt är en grundläggande förutsättning för hälsa. Den frihet egenmakt ger har en stark inverkan på förtroendet för och tilliten till samhället. Oberättigade hinder som ger negativa effekter i människors liv måste elimineras och skillnader i livsvillkor behöver utjämnas. Ett hållbart Botkyrka förutsätter också ett inkluderande samhällsklimat som bejakar människors olikheter.

Botkyrkas förmåga att möta de individuella behov och förväntningar som finns är avgörande för den sociala samhållningen och framtidstron. Omställningen till ett klimat- och miljösmart samhälle som ger ekonomisk stabilitet måste ske på ett sätt som både ger ekonomisk tillväxt och garanterar jämlikhet. Styrgruppen har lyft in biologiskmångfald och därmed förstärkt miljöperspektivet. Vi behöver ha ett samhälle där vi håller ihop och tar ansvar för vår gemensamma framtid. För att lyckas krävs att vi bland mycket annat förstår vilka kunskaper, kompetenser, innovationer och vilken teknisk utveckling som kommer att behövas. Med rätt analys och prioriteringar kan kommunen fortsätta att växa på ett hållbart sätt, både som plats och i form av att kommunen skapar

förutsättningar för Botkyrkaborna att nyttja sina resurser och rusta sig för ett självständigt och gott liv.

En enig styrgrupp står bakom förslaget till Ett hållbart Botkyrka.

Utvecklingsmål gällande miljö till mål och budget

Styrgruppen föreslog till budgetberedningen i oktober 2018 att ”Botkyrka har säkrat tillgången till rent vatten” utgör ett nytt utvecklingsmål under målområde 6, Skapa en god och trygg livsmiljö för Botkyrkaborna, för kommunfullmäktiges målstyrning. Som målsattmått till utvecklingsmålet kopplas ”Av Botkyrkas 16 ytvattenförekomster ska 9 av dem ha uppnått god ekologisk status 2021.”

Styrgruppen rekommenderade vidare att kommunstyrelsens budgetberedning

kompletterar med ytterligare ett målsattmått gällande minska spridningen av mikro och makroplaster i vår kommun, efter att kommunens program för mikro- och makroplaster 2018 är antagen. I syfte att möjliggöra ett intensifierat arbete rekommenderar

styrgruppen att det avsätts 500 000 kronor till kommunstyrelsens förfogande. Behovet av budget handlar främst om medfinansiering, resurser för att underlätta administration och hantering av statsbidragsansökningar samt andra mindre insatser inom området rent vatten från kommunens sida.

Målet riktar sig till teknik-och fastighetsnämnden, samhällsbyggnadsnämnden och miljö- och hälsoskyddsnämnden. Avsatta medel till kommunstyrelsens förfogande kan sökas av samhällsbyggnadsnämnden och miljö- och hälsoskyddsnämnden.

(32)

Vatten är själva grunden för allt liv på jorden. Vatten är vårt viktigaste livsmedel och rent vatten är en förutsättning för en god hälsa. När grundvattnet sjunker och regnet uteblir kan jorden inte längre producera vår föda. Att säkra kommunens

vattenförsörjning i en oförutsägbar framtid präglad av klimatförändringens konsekvenser måste vara högsta prioritet.

Vi står också inför stora utmaningar så som plötsliga skyfall och en höjning av havsnivån, vilket ställer krav på vårt eget planeringsarbete förutsätter gott samarbete med andra berörda. Vi befinner oss vid Östersjön, som är ett av världens mest förorenade hav. Kustkommuner som Botkyrka har tillsammans ett ansvar för den maritima miljön, bland annat genom att inte bidra till fortsatt övergödning och förorening av hav, sjöar och vattendrag. En viktig del är att ta ansvar för att minska spridningen av mikro och makroplaster i vår kommun Vi behöver ha fokus på alla aspekter av vattnets kretslopp i vår långsiktiga planering så väl som i vår dagliga verksamhet, och vattenförsörjningen behöver lyftas som ett utvecklingsmål för kommunens målstyrning.

I samband med beslut av budgetförutsättningar i april 2019 beslutade kommunfullmäktige att anta målet.

(33)

’

Kommunledningsförvaltningen, KS/2020:146

(34)

Innehåll

Inledning ...4

Generationsdokumentet Ett hållbart Botkyrka ...4 Långsiktigt tidsperspektiv för en hållbar framtid...4 Hållbar utveckling och dess tre dimensioner ...5 Kommunens sex hållbarhetsutmaningar ...6 Samspelet mellan utmaningarna ...6 Utgångspunkter för Botkyrkas hållbarhetsutmaningar ...7 Demografisk utveckling och sammansättning ...7 Tillväxt...7 Mänskliga rättigheter ...7 Hur du läser Ett hållbart Botkyrka ...8

1. Botkyrkaborna har egenmakt genom arbete ...9

Dagsläget i Botkyrka ...9 Generationsmål att uppnå...9 Omvärldsspaning...9 Vad behöver kommunen göra för att nå generationsmålen? ...10 Indikatorer ...10 Utmaningens koppling till relevanta FN-mål ...10

2. Botkyrka, vår plats ...12

3. Utbildning är grunden i Botkyrka ...15

4. Klimat- och miljösmart Botkyrka ...17

5. Botkyrkaborna är friska och mår bra ...20

Dagsläget i Botkyrka ...20 Generationsmål att uppnå...20 Omvärldsspaning...20 Vad behöver kommunen göra för att uppnå generationsmålen? ...20 Indikatorer ...21 Utmaningens koppling till relevanta FN-mål ...21

6. Tillsammans för sammanhållning och demokrati i Botkyrka ...22

Dagsläget i Botkyrka ...22 Generationsmål att uppnå...22 Omvärldsspaning...22

(35)

Vad behöver kommunen göra för att nå generationsmålen? ...23 Indikatorer ...23 Utmaningens koppling till relevanta FN-mål ...23

(36)

Inledning

”Framtidens Botkyrka är en inspirerande plats full av möjligheter. Genom kontraster, kreativitet och nyfikenhet skapar vi de bästa förutsättningarna för en hållbar framtid.”

Botkyrka kommuns vision

Generationsdokumentet Ett hållbart Botkyrka

Botkyrkas första hållbarhetsutmaningar antogs av kommunfullmäktige i juni 2007. Utgångspunkten för Ett Hållbart Botkyrka då var Ålborgdeklarationen, idag är det FN:s 17 globala mål för hållbar

utveckling, Agenda 2030¹, som har ett tydligt fokus på kommunernas arbete för global hållbarhet.

Botkyrka kommun arbetar sedan dess målmedvetet med hållbarhetsutmaningar, med positiv utveckling på platsen Botkyrka, och för att fler Botkyrkabor ska få det bättre över tid. Samtidigt återstår stora samhällsutmaningar och skillnader mellan grupper. Nu uppdaterar vi Ett hållbart Botkyrka. Till grund för det, ligger ett förändrat nuläge i kommunen, med ny kunskap och högre ambitioner, samt ett omtag på global nivå när det gäller hållbarhetstänkande.

Hållbarhetsutmaningarna i dokumentet är tvärpolitiskt framtagna, med stöd och kunskap från en bredd av tjänstepersoner och olika grupper inom det lokala civilsamhället. Nulägesbeskrivningarna och omvärldsanalyserna har skrivits av en referensgrupp sakkunniga på kommunledningsförvaltningen med stöd från övriga förvaltningar.

Långsiktigt tidsperspektiv för en hållbar framtid

Att vrida samhällsutvecklingen är en långsam process som kräver ett långsiktigt tidsperspektiv med kontinuerlig förbättring för både Botkyrkaborna och Botkyrka som plats. Ett hållbart Botkyrka tar avstamp i nuläget 2019 och blickar framåt på platsen och på Botkyrkaborna, med sikte på de förändringar som Botkyrka önskar uppnå inom en generation (30 år).

Ett hållbart Botkyrka är kommunfullmäktiges långsiktiga styrdokument. Till de utmaningar som

definierats har kommunen formulerat ett antal mål i ett generationsperspektiv och kopplat indikatorer till dem. Dessa följs upp årligen i samband med kommunens årsredovisning. Ett urval av indikatorer

beskriver inte hela samhällsutvecklingen, men ger kommunen och fullmäktige en fingervisning om ifall vi är på rätt väg och om utvecklingen i Botkyrka är hållbar ur ett mer långsiktigt perspektiv. Ett hållbart Botkyrka ger riktningen för politiska bedömningar och prioriteringar i såväl Mål och budget som andra styrdokument. Hur och när åtgärder ska genomföras initieras genom kommunfullmäktiges mål- och uppdragsstyrning i Mål och budget med flerårsplan.

1Agenda 2030 är FN:s agenda för förändring mot ett hållbart samhälle. Sverige har beslutat att vara ledande i genomförandet av agendan. Genomförandet innebär en successiv omställning av Sverige som modern och hållbar välfärdsstat, på hemmaplan och som del av det globala systemet. I den nationella handlingsplanen 2018–2020 beskriver regeringen ett antal centrala åtgärder för hållbar utveckling som förväntas att ge resultat och effekter under kommande år.

(37)

Bild: Styrsystemet i Botkyrka

Hållbar utveckling och dess tre dimensioner

"En hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov."²

Det finns tre dimensioner i begreppet hållbar utveckling: ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet.

Tillsammans bidrar de till en hållbar samhällsutveckling.

Att utveckla samhället hållbart innebär till exempel att i planeringen av nya utvecklingsområden skapa trygga gångstråk, platser för rörelse och rekreation, gröna områden, förutsättningar för företag att etablera sig och därmed ge arbetstillfällen, men även att byggandet sker med mindre klimatbelastning, bättre hushållning med råvaror och minskade avfallsmängder. Det innebär också att genom att förbättra gång- och cykelvägar till skolorna främja folkhälsan genom fysisk aktivitet, förbättra skolresultaten då elever som rör sig presterar bättre samt att man minskar klimatutsläppen från biltrafikanter.

Att införa en mer cirkulär ekonomi, där värdet på produkter, material och resurser behålls i processen så länge som möjligt och avfallsgenereringen minimeras, är en nödvändig del i hållbarhetsarbetet. Både i våra egna verksamheter och i kommunens krav på våra leverantörer. Den cirkulära ekonomin är en förutsättning för att begränsa de skador som uppstår när resurserna förbrukas snabbare än jorden kan förnya dem. Kretsloppsekonomin främjar också klimatet och den biologiska mångfalden.

Konflikter kan uppstå mellan de tre hållbarhetsdimensionerna och det är politikens roll att överväga och prioritera vilken dimension som i varje beslut ska väga tyngst, för att beslutet bäst ska bidra till en hållbar samhällsutveckling i Botkyrka.

2 Så definieras hållbar utveckling i det som kallas Brundtland rapporten, vilken skrevs på uppdrag av FN 1987.

Ekologisk hållbarhet berör planetens och miljöns ramar och resurser, samt bevarandet av den biologiska mångfald som möjliggör ekosystemens funktioner och processer.

Ekonomisk hållbarhet berör i stor del ekonomin som ett medel att uppnå social och ekologisk hållbarhet.

Social hållbarhet fokuserar på människan i sitt samhälle: folkhälsa, demokrati, rättigheter och